Pg Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

Transkript

1 Pg Bg Vatten, mat och hunger ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

2

3 Innehåll Förord: Vi måste lösa vattenproblemen Vatten ger liv... 5 Hur kan hunger bero på vattenproblem? Vattenproblem gör det svårt att försörja sig Vattenproblem ger bristande hälsa Vattenproblem skapar sårbarhet Vattensituationen i olika världsdelar 2. Vattnets kretslopp...9 Finns det för lite vatten? 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning..15 Vi tar upp för mycket grundvatten Torrlagda floder och krympande sjöar Industrin och jordbruket konkurrerar Föroreningar påverkar ekosystemet Brist på sanitet förorenar vatten Modernt jordbruk läcker nitrat 4. Skogens och vegetationens roll...21 Markens svampeffekt avgör Matjorden rinner bort Skogen påverkar klimatet Naturresurserna hotas av både fattiga och rika 5. Klimatförändringarna, vattnet och hungern Människors överlevnad hotas 6. Vatten, hunger och konflikter...31 Mellanöstern exempel på en vattenkonflikt Lösningar på konflikterna om vattnet 7. Virtuellt vatten eller Det krävs vatten för att göra en tv Köttkonsumtionen och vattenförbrukningen 8. Vatten är en mänsklig rättighet Rättigheter för varje enskild person Rätten till vatten stärker de utsatta 9. Fördelning av vatten på lika villkor Dragkamp mellan industrier och småbönder För- och nackdelar med att privatisera Fattiga länders rätt att välja väg 10. Hur kan jag vara med och förändra? Bli vattenmedveten Bromsa klimatförändringarna Handla Rättvisemärkt certifierat och KRAV-märkt Visa dina ställningstaganden Sammanfattning...50 Situationen Orsakerna Möjligheterna Lösningarna Svenska kyrkan vill Så här arbetar Svenska kyrkan...51 Vill du veta mer?... 52

4 2 VATTEN, MAT OCH HUNGER

5 Vi måste lösa vattenproblemen Från El Salvador Leif Gustavsson/IKON Vatten är en mänsklig rättighet. Det är grunden för allt liv. Den unika roll som vattnet spelar i människors liv återspeglas i den nyckelroll som vattnet har i texter och ritualer inom de flesta religioner. I vår kristna tolkning förknippas vatten med liv och helighet men också med barmhärtighet och delande. I vår tid är vatten en bristvara för mer än en miljard människor. Världens länder har enats om att halvera andelen hungrande mellan år 2000 och Ska detta lyckas måste lösningar på vattensituationen i världen arbetas fram. I detta arbete har vi alla ett ansvar. Svenska kyrkan har uppdraget att stå på de utsattas sida och att värna skapelsen. Arbetet för en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt är därför en viktig del av vår uppgift. Att dela på vattnet är ett uttryck för mänsklig identitet och solidaritet. Den här skriften ingår i en serie om hungerns olika orsaker och vad vi kan göra för att bekämpa dem. Seriens första skrift, beskriver världshandelns betydelse för hungern. I den kan du läsa mer om vad hunger innebär, hur stora problemen är och vilka som drabbas. I skriften Klimat, hunger och global rättvisa belyser vi klimatfrågans betydelse för möjligheterna att utrota hungern. Förutom att beskriva hungern och dess orsaker vill vi också visa på möjligheterna till förändring. Genom att vara med och påverka utvecklingen, förändra vårt levnadssätt och stödja lokal utveckling kan vi vara med och utrota hungern. Erik Lysén Chef för Policyenheten Internationella avdelningen Svenska kyrkan VATTEN, MAT OCH HUNGER 3

6 4 VATTEN, MAT OCH HUNGER

7 1. Vatten ger liv sammanfattning Vattnet står i centrum för hela mänsklighetens överlevnad. Vi är beroende av rent dricksvatten men också av vatten för tvätt, hygien och matlagning liksom för jordbruket och industrin. Tillgången till vatten hör nära ihop med tillgången till mat. Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever. Det är problem som måste lösas om vi ska ha en chans att uppfylla millenniemålet att fram till år 2015 halvera extrem fattigdom och kronisk hunger. Brist på vatten bidrar i hög grad till människors fattigdom och skapar hinder för att uppfylla deras grundläggande behov: hälsa, livsmedelstrygghet och möjlighet att förtjäna sitt uppehälle. Tillgången på vatten är en central överlevnadsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Huvuddelen av de 920 miljoner människor som ständigt går hungriga finns på landsbygden. De använder dagligen mark och vatten för sin livsmedelsförsörjning och deras liv är nära sammanvävda med den omgivande miljön vilket gör dem särskilt sårbara för miljöförstöring. Drygt miljoner människor saknar rent dricksvatten och miljoner människor saknar grundläggande sanitet, det vill säga förutsättningar att göra sig av med avfall och avföring på ett hygieniskt sätt. Bristen på vatten och sanitet leder till att två miljoner människor varje år dör i diarré. Av dem är 90 procent barn under fem år. De grupper som löper störst risk att drabbas av fattigdom kvinnor, flickor, funktionshindrade människor, diskriminerade etniska grupper med flera är också mest sårbara för problem med tillgången till vatten. hur kan hunger bero på vattenproblem? Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. När man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter, visar det sig att vi behöver omkring liter vatten per person och dag. Från Bangladesh Eva Pérez Järnil/IKON Vatten behövs för att utrota hungern År 2000 enades FN:s medlemsländer i den så kallade millenniedeklarationen om att utrota hunger och fattigdom. När det gäller vatten är målet att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år Men tillgång till vatten är en förutsättning också för att de andra millenniemålen ska kunna uppnås. Utan framsteg i vattenfrågan är det sannolikt omöjligt att förverkliga exempelvis målet att år 2015 ha halverat andelen människor som lider av hungersnöd. Läs mer om milleniemålen på VATTEN, MAT OCH HUNGER 5

8 A B C Vi äter vatten Frågan om tillgången till vatten är också en fråga om tillgången till mat. En människa kan klara sig på två till tre liter dricksvatten per dag. (A) För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker. (B) Men när man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter visar det sig att vi behöver ungefär sjuttio gånger mer vatten runt liter vatten per person och dag. (C) Källa: Let it Reign: The New Water Paradigm for Global Food Security. Final report to CSD-13 Stockholm International Water Institute vattenproblem gör försörjningen svår Vatten är en viktig byggsten när det gäller att skapa olika försörjningsmöjligheter. Vi är alla beroende av fungerande ekosystem, men människor som saknar valmöjligheter eller skyddsnät är mer än andra utlämnade till naturen. Många fattiga människor är direkt beroende av förutsättningarna som naturen ger på just den plats där de lever. Utan kontinuerliga vattenflöden och god kvalitet på vattnet rubbas balansen i ekosystemens väv av arter som behövs för fiske, betesmarker och för att det ska finnas träd och buskar till brännved. Boskapsskötsel, trädgårdsodling och jordbruk kräver pålitlig tillgång till vatten. Lokala entreprenörer behöver vatten för olika byggtjänster, teknik och service. För att fattiga människor ska kunna bredda sin försörjning med småskaliga aktiviteter som grönsaksproduktion, krukmakerier och tvätterier, behöver de vatten. 6 VATTEN, MAT OCH HUNGER

9 vattenproblem ger bristande hälsa Dålig miljö utsätter fattiga och sårbara människor för risker att drabbas av olika sjukdomar, handikapp, undernäring och för tidig död. Vattenburna och vattenrelaterade sjukdomar som diarréer och malaria är de huvudsakliga dödsorsakerna i många utvecklingsländer och slår extra hårt mot till exempel barn och aidssjuka. För att förbättra människors hälsa har det visat sig vara mycket betydelsefullt med tillgång till vatten av god kvalitet och goda sanitära förhållanden. vattenproblem skapar sårbarhet Vattenrelaterade katastrofer som torka, översvämningar och kraftiga stormar underminerar utvecklingsansträngningarna och förstör människors livsmiljö. Klimatförändringar, nedslitna ekosystem, föroreningar och jorderosion ökar risken för vattenrelaterade katastrofer. Denna typ av händelser leder ofta till att människor snabbt hamnar i fattigdom. Det är viktigt att minska riskerna för vattenrelaterade katastrofer och öka återhämtningsförmågan hos fattiga, såväl när plötsliga katastrofer slår till som när ekosystem slits ned och resurser försvinner. vattensituationen i olika världsdelar Mellan åren 1900 och 2000 ökade vattenförbrukningen i världen sex gånger vilket är dubbelt så mycket som befolkningsökningen. Mer än en tredjedel av jordens befolkning lever nu i områden med stor vattenbrist. Det är främst befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt baserad på ökande jordbruksoch industriproduktion samt högre levnadsstandard som leder till att vattenförbrukningen ökar. Vattenproblemen ser olika ut i olika världsdelar. De områden som i dag har störst problem med vattenbrist är Afrika, Mellanöstern och Sydasien, men också i flera industriländer är problemen märkbara. I dag är fjorton länder i Afrika drabbade av vattenbrist och år 2025 kommer antalet att vara uppe i 25, om inte dagens utveckling kan hejdas. På många håll i världen, särskilt i Kina, Indien, USA och delar av Mellanöstern, har man i dag problem med sjunkande grundvattennivåer eftersom man tömmer grundvattenmagasinen snabbare än de förnyas. Brunnar sinar och saltvatten tränger in vilket gör att vattnet inte kan användas som dricksvatten eller i jordbruket. I Latinamerika, Karibien och Stillahavsöarna är föroreningar det kanske största vattenproblemet, men förorenat vatten plågar också många utvecklingsländer i andra världsdelar. Exempelvis finns det i flera stora floder i Asien femtio gånger mer tarmbakterier än vad man bestämt ska vara tillåtet. Andel av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten i några länder Procent utan tillgång till rent vatten 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Etiopien Kambodja Moçambique Eritrea Haiti Peru El Salvador Indien Sydafrika Pakistan Egypten Procent av befolkningen som inte hade tillgång till rent vatten Afrika söder om Sahara Södra Asien Att andelen människor utan tillgång till rent vatten minskat i Asien beror främst på att situationen förbättrats i Indien. Källor: Human development report 2005 och UN World Water Development Report 2, VATTEN, MAT OCH HUNGER 7

10 8 VATTEN, MAT OCH HUNGER

11 2. Vattnets kretslopp sammanfattning Att skogen huggits ned och att boskap betar alltför hårt är ett av de största miljöproblemen i dag. När regn faller över skövlad mark kan jorden inte ta upp vattnet, utan regnet rinner snabbt av på markytan och för värdefull matjord med sig. Att alltför mycket grundvatten pumpas upp, att vatten förorenas och klimatförändringar är andra allvarliga hot mot vattnet och dess kretslopp. Vatten är en begränsad resurs. Allt liv utgår från vattnets kretslopp. Solen är motorn, som driver vattnets cirkulation i naturen. Vi påverkas av vattnets kretslopp och vi kan också påverka kretsloppet främst vattnets kvalitet men även den tillgängliga vattenmängden. När solens strålar träffar vattenytan i hav och sjöar, mark och växter, värms vattnet upp och vattenånga avdunstar, bildar moln och kondenserar till regndroppar när luften avkyls. Om allt vatten som solen lyfter från världens hav, sjöar och vegetation på ett år skulle falla ned över Sverige, skulle Sverige täckas av drygt meter vatten. Men bara en fjärdedel av nederbörden som faller över världen hamnar i landområden. Resten faller över haven. finns det för lite vatten? Mängden vatten som cirkulerar runt i vattnets kretslopp är mer eller mindre konstant. Att vattnet används minskar inte mängden vatten men kan göra vattnet mer eller mindre tillgängligt, eller så förorenat att det inte längre är tjänligt att dricka eller duger ens till livsmedelsproduktion. I Sverige har vi tillgång till cirka kubikmeter vatten per person och år. Några länder har tillgång till mer vatten per person än Sverige, men i torra områden är vattentillgången mycket mindre samtidigt som ett varmare klimat gör att grödor behöver mer vatten. I en del länder i Mellanöstern är tillgången bara några hundra kubikmeter per person och år. Från Etiopien Lars Rindeskog/IKON VATTEN, MAT OCH HUNGER 9

12 Kubikmeter vatten per person och år Vattenstress De som arbetar med vatten och hållbarhetsfrågor har på senare tid börjat använda begreppet vattenstress. Det syftar på situationer där det inte finns tillräckligt med vatten för alla användare för jordbruk, industri och hushåll. Att definiera gränser för stress i form av tillgängligt vatten per person är svårt. Det har dock föreslagits att när den årliga förnyelsebara tillgången på sötvatten är mindre än kubikmeter per person börjar länder periodvis eller kontinuerligt att känna av vattenstress. Vid en nivå på mindre än kubikmeter per person och år börjar bristen på vatten att påverka ekonomisk utveckling och människors hälsa och välbefinnande. Områden som i dag lider av vattenstress är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern, Indien, norra Kina, Pakistan, Mexiko och Kalifornien. Om vi fortsätter att använda vatten på samma sätt som i dag kommer år 2025 två tredjedelar av världens befolkning att bo i områden med vattenstress Förnyelsebart vatten per person i några länder Hur mycket vatten som finns tillgängligt för människor varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Se även kapitel 10. Källa: Water, a Shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, Gräns för vattenstress 10 VATTEN, MAT OCH HUNGER Brasilien Sverige Rumänien Bangladesh El Salvador Irak Kina Indien Egypten Palestinska områdena Israel Kuwait

13 Om allt jordens vatten rymdes i en tiolitershink Bara en liten del av vattnet är förnyelsebart 70 procent av jordens yta är täckt med vatten. 97 procent av detta vatten finns i våra hav och är salt och inte användbart för mänsklig konsumtion, industri eller jordbruksproduktion. Sötvatten, som vi verkligen behöver, utgör bara 2,5 procent av jordens vatten och finns i floder, sjöar och i grundvattenmagasin. Av dessa 2,5 procent är drygt två tredjedelar bundet i inlandsisar och glaciärer. Knappt en tredjedel är grundvatten som fylls på mycket långsamt och som vi därför bara kan använda sparsamt i längden. Mindre än en hundradel av sötvattnet finns tillgängligt i sjöar, floder och bäckar. Källa: Water, a shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, 2006 Kamp mot klimateffekter skulle sötvattnet rymmas i ett glas, och det förnyelsebara vattnet som är tillgängligt på ett hållbart sätt för människor och växter skulle rymmas i ett kryddmått. I fjol när vattnet kom fick vi sälja vår ko till underpris och flytta. Det berättar Yunus Miah som bor med sin familj i Kaunia-området i nordvästra Bangladesh. Där är de årliga översvämningarna en del av livscykeln. När översvämningen kommer måste människorna släppa allt och flytta. När de sedan återvänder finns ingenting kvar och de måste börja om från början. Kaunia-området är utsatt för svåra översvämningar som gör att flodbanken blir skör och marken eroderar. Det är en naturlig del av årstidernas växlingar, men klimatförändringarna har förvärrat situationen. Frivilligorganisationen Rangpur Dinajpur Rural Service (RDRS) har arbetat i distriktet sedan 1970-talet. Yunus och hans familj har, genom RDRS, fått sin husgrund och innergård upphöjd med 1,37 meter. Genom ett mikrolån har de köpt höns och två kor. Nästa gång översvämningen kommer förväntas de kunna bo kvar. RDRS utbildar katastrofberedskapsgrupper som lär sig kompostbyggande, sanitet, markhöjning, kombinerad fisk- och risodling och getskötsel. Tidigare var urinvånarna offer för översvämningarna. Nu ges de redskap att själva hantera dem och mildra effekterna. PROJEKTNUMMER P 41 Pappa Yunus, mamma Kulsum och sonen Abdul Karim framför sitt upphöjda hus. Foto: Ingrid Bergenholm- England/IKON Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på VATTEN, MAT OCH HUNGER 11

14 Fyra hot mot vattnets kretslopp Illustration: Annika Giannini 12 VATTEN, MAT OCH HUNGER

15 1. avskogning och överbetning Om det faller nederbörd över tät vegetation gräs, buskar och träd stannar det mesta vattnet kvar på platsen, sugs upp av vegetationen och avdunstar som vattenånga. Vattenångan stiger och det bildas nya regnmoln. Två tredjedelar av det regn som faller över jordens landyta stiger på detta sätt upp och bildar nya moln. Om skogen är skövlad, gräset är avbetat och marken bar rinner en stor del av regnvattnet snabbt av på markytan och tar samtidigt med sig jord. Det stör vattnets kretslopp och är ett av de allra största vattenmiljöproblemen idag, särskilt i fattiga länder. Läs mer i kapitel förorening av vattenresurser Intensivt jordbruk läcker näringsämnen och rester av bekämpningsmedel till floder, sjöar, hav och grundvatten. Det kan göra vattnet otjänligt som dricksvatten och orsaka övergödning i haven. Läckage från soptippar och industrier är andra stora problem. Brist på sanitet i fattiga länder skadar också vattenkvaliteten. Föroreningar som tränger ner i grundvattnet kan innebära problem flera hundra år framåt. Läs mer i kapitel överuttag av grundvatten En del av vattnet och fukten i marken letar sig långsamt ner till grundvattnet som samlas i underjordiska vattendrag och magasin. De fylls på långsamt och om vi tar upp för mycket vatten riskerar de att tömmas. Detta har blivit ett allt större problem på många håll i världen, särskilt i intensiva jordbruksområden och runt städer. Tillsammans med ytvattenavrinningen är tömningen av grundvattenreserverna det största vattenproblemet för matförsörjningen idag. Läs mer i kapitel den globala uppvärmningen Klimatförändringarna kommer på sikt att få stor inverkan på vattnets kretslopp. I ett varmare klimat avdunstar mer vatten från sjöar, hav och glaciärer. Det ger mer nederbörd där det redan regnar mycket, men mindre nederbörd där det redan regnar lite. Regnen kommer också att bli allt intensivare med mer erosion och översvämningar som följd. Höjd temperatur medför också att grödorna kommer att kräva mer vatten. Läs mer i kapitel 5. VATTEN, MAT OCH HUNGER 13

16 14 VATTEN, MAT OCH HUNGER

17 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning Från Spanien, Kanarieöarna. Alberto Paredes/Scanpix sammanfattning Vi använder grundvattnet och det vatten som finns i floder och sjöar alltför intensivt. Det har lett till uttorkade brunnar, torrlagda floder och krympande sjöar. Att vattnets kvalitet försämras är ett annat stort problem. Men det finns en mängd lösningar som kan öka vår tillgång till vatten. Regnvattendammar, droppbevattning, ekosanitet och förändrade matvanor är några av lösningarna. Utvecklingen måste vara hållbar I en hållbar vattenanvändning är det bara det förnyelsebara vattnet, den årliga tillrinningen, som kan användas. Fortsätter vi att överutnyttja och förorena yt- och grundvattnet är vi inne på en ohållbar utveckling. Det kommer med säkerhet att få konsekvenser för kommande generationer. Vi har sett att tillgången till tillräckligt mycket och rent vatten ofta är en avgörande faktor för att uppnå livsmedelstrygghet, utveckling, hälsa och fattigdomsbekämpning. Men ohållbar vattenanvändning hotar människors tillgång till denna livsnödvändiga resurs. I de länder i Afrika söder om Sahara som ofta drabbas av torka och svält, är tillgången på vatten ofta väldigt ojämn och oförutsägbar. Stora variationer förkommer mellan olika år. För ett par generationer sedan, fram till 1960-talets början, var också Indien och Kina mer utlämnade till vädrets växlingar. Där förbättrades livsmedelstryggheten genom det som kallas för den gröna revolutionen. Tillgången till vatten är avgörande för all utveckling. Men genom ohållbar vattenanvändning, klimatförändringar, befolkningsökning och inflyttning till städerna hotas människors vattentillgång. vi tar upp för mycket grundvatten Sedan 1960 har uttaget av grundvatten ökat väldigt mycket genom den gröna revolutionen och genom ny teknologi. Det sker ett stort överuttag av grundvatten till jordbruket. Indien har det största överuttaget på drygt 104 miljarder kubikmeter per år, Kina 30 miljarder kubikmeter och USA 14 miljarder kubikmeter per år. Orsaken till överuttaget av vatten till jordbruket är bland annat att vattenbehovet ökar liksom olika typer av subventioner. I Indien ökade grundvattenutnyttjandet för jordbruket kraftigt under och 1990-talen som ett resultat av subventioner av elektricitet. Staten försåg bönderna med gratis eller nästan gratis elström för att pumpa upp vatten. Resultatet av denna policy blev snabbt sjunkande grundvattennivåer. I Tamil Nadu i södra Indien föll grundvattennivån meter på ett decennium. När grundvattennivåerna sjunker innebär det att borrade brunnar torkar ut. De rikaste och mest välbeställda bönderna har råd att fördjupa sina brunnar. De fattigaste bönderna har inte råd med investeringen utan upplåter sin mark till rikare bönder som tjänar på situationen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 15

18 Överutnyttjande av grundvatten finns särskilt i torra områden och områden där trycket från konstbevattning och städer är stort. Grundvattennivån på nordkinesiska slätten har sjunkit nära 60 meter. I Saudiarabien har konstbevattnad veteodling i öknen under de sista decennierna av 1900-talet förbrukat en stor del av grundvattenreserverna. Den gröna revolutionen Under de senaste åren har livsmedels- tryggheten förbättrats rejält i Kina och Indien, Det beror på en satsning på nya, högavkastande grödor, konstbevattning och konstgödsel. Detta kallas för den gröna revolutionen. Samtidigt som den har ökat matproduktionen har den också medfört problem i form av överuttag av vatten och försämrad vattenkvalitet. Blått och grönt vatten En tredjedel av nederbörden rinner av på ytan till floder och sjöar eller bildar grundvatten. Det kallas för blått vatten. Resten två tredjedelar av regnvattnet ger fukt i marken, fukt som växterna kan suga upp, fukt som sedan avdunstar till atmosfären och kan bilda nya moln. Vattnet i marken och vattnet i växterna kallas för det gröna vattnet. Konkurrensen om och bristen på blått vatten blir allt större i världens torrområden. Det gröna vattnet är nyckeln för att klara framtidens vattenbehov i jordbruket. torrlagda floder och krympande sjöar Konkurrens och överuttag gäller främst flodvatten och problemet finns i alla världsdelar. På grund av bevattning torkar floden Indus i Indien ut helt och hållet i mer än hundra dagar varje år. Gula floden i Kina har som mest legat torr 226 dagar (1997). Samma problem drabbar också Coloradofloden i USA och Mexiko. Länderna runt Aralsjön använder mycket av vattnet som rinner till sjön för bevattningsändamål, särskilt till bomull som är den dominerade exportgrödan. För mycket av vattnet har använts till bevattning. Det har lett till att sjöns yta har sjunkit sexton meter sedan 1960 och sjön är nu hälften så stor. När vattenytan har sjunkit har sjön delats upp i två delar och fisket har minskat med 90 procent. I dag pågår ett arbete med att försöka återställa Aralsjön. Ett biståndsprojekt har förbättrat vatten utbytet mellan sjöarna, vilket lett till utjämning av salthalten och fisket har därmed fått något förbättrade förutsättningar. Döda havet har samma problematik. Floden Jordan rinner ut i Döda havet och ett för stort utnyttjande av vattnet i floden har lett till att Döda havet sjunker med cirka en meter per år. Israel och Jordanien utreder nu tillsammans möjligheten att leda in havsvatten från Röda havet till Döda havet. Projektet skulle kunna generera energi tack vare att fallhöjden ned till Döda havet är drygt 400 meter, men det är oklart vad det skulle få för miljömässiga konsekvenser på lång sikt. Ytan av Tchadsjön på gränsen mellan Niger, Tchad, Nigeria och Kamerun minskade med 90 procent från 1960 till Det kan delvis ha berott på en begynnande global uppvärmning, men också på att avskogning lett till torrare klimat i området och på ökat uttag för bevattning från vattendragen som fyller på sjön. 16 VATTEN, MAT OCH HUNGER

19 industrin och jordbruket konkurrerar Av det tillgängliga vattnet i världen går ca 70 procent till jordbruket, 22 procent till industrin och åtta procent till hushållens konsumtion. När industri och jordbruk konkurrerar om samma vatten är det oftast industrin som kan betala mest eftersom förädlingsvärdet av vattnet i industrin är mycket högre än i jordbruket. Industrins andel av vattenanvändningen ökar med stigande inkomstnivå från tio procent i låg- och medelinkomstländer till 59 procent i höginkomstländer. I Kina förväntas förbrukningen av vatten i industrin femdubblas fram till 2030 på grund av snabbt ökande levnadsstandard. I många utvecklingsländer används över 90 procent av vattnet till konstbevattning i jordbruket. I de flesta av Europas länder är det fortfarande gott om vatten men skillnaderna är stora. I länder i södra Europa, till exempel Spanien, Portugal och Grekland, används mer än 70 procent av vattnet för konstbevattning. I Sverige, där det regnar året runt, är andelen vatten som används till konstbevattning mycket liten. föroreningar påverkar ekosystemet Utsläpp från jordbruk, industrier och soptippar samt brist på sanitet hotar vattnets kvalitet. Gifter, näringsämnen och bakterier påverkar ekosystemet och kan göra vattnet oanvändbart för vissa ändamål. brist på sanitet förorenar vatten I utvecklingsländerna är bristen på sanitet en stor källa till föroreningar för både ytvatten och grundvatten. I Nigeria märks detta i brunnar nära småstäder där kvävehalten i vattnet är mycket hög. I Zambias huvudstad Lusaka ligger grundvattnet mycket ytligt. I delar av staden används enkla latriner som slutar med en grop i marken. De utgör här, som på många andra håll i världen, en stor föroreningskälla för grundvattnet. modernt jordbruk läcker nitrat Läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket är ett stort problem på global nivå. Modernt jordbruk med hög intensitet läcker praktiskt taget alltid nitrat och bekämpningsmedel till grundvattnet. De senaste 50 åren har nitrathalterna ökat i grundvattnet i de flesta jordbruksområden. Redan efter några decennier med intensivt jordbruk är nitrathalterna i grundvattnet under många jordbruksområden på en nivå som gör det otjänligt som dricksvatten. På nordkinesiska slätten, till exempel, innehåller grundvattnet för höga nitratvärden i hälften av brunnarna. Problemen riskerar att bestå under lång tid framöver eftersom omsättningen av grundvattnet är så långsam. De föroreningar som hamnar i grundvattnet blir därför kvar i år eller mer. Nitrat nitrit, en hälsorisk Nitrat är en lättlöslig form av kväve, som växterna lätt kan ta upp, en kemisk förening av kväve och syre med den kemiska formeln, NO3. Ett problem med nitrat är att det lätt lakas ur marken till grundvatten, sjöar och hav och tillsammans med fosfor bidrar till övergödning. Grundvattnet som finns under jordbruksområden som brukas intensivt, överskrider Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade riktlinje på 50 mg nitrat per liter. Nitrat omvandlas lätt till nitrit, NO2 som kan hindra blodets förmåga att transportera syre, särskilt hos små barn. Nitrit kan också bilda nitrosaminer. 70 av 100 nitrosaminer är kända cancerframkallande ämnen. Nitrat finns i höga koncentrationer i grönsaker som spenat, rödbetor, grönkål och sallad. När dricksvattnet också innehåller nitrat kan halten av nitrat, som omvandlas till nitrit bli för hög i kroppen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 17

20 Vatten och mänskliga rättigheter I Centralamerika finns stora klyftor mellan fattiga och rika, vattenbristen är utbredd, stora företag exploaterar miljön och fattigdomen ökar. Lutherska världsförbundet arbetar med att stödja lokala organisationer med respekt för invånarnas egna behov. I Guajavo i El Salvador, ett land där omkring 95 procent av vattnet är förorenat, förbättrar enkla vattentankar i cement och vattenpumpar av plast vardagen för byborna. Lutherska världsförbundet har bistått med material och kunskaper. Byborna själva gör jobbet. För att få till stånd en långsiktig förändring av vattensituationen och andra problem försöker byborna tillsammans med Lutherska världsförbundet påverka politiker i området. Dessutom sammanställer Lutherska världsförbundet en årlig rapport till FN om utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Centralamerika. PROJEKTNUMMER P 27 Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på Klicka på rubriken Aktuella insamlingsprojekt för att hitta det projekt som intresserar dig. Hur kan vi lösa vattenbristen? På platser med vattenbrist kan man använda flera olika metoder för att öka tillgången på användbart vatten. För jordbrukets vattenförsörjning har uppsamling av regnvatten i dammar av olika slag stor betydelse. Tilläggsbevattning vid torrperioder kan i många fall fördubbla skörden. Regnvatten från tak är en annan viktig vattenresurs som är relativt lite utnyttjad. I torra områden kan vatten från taken ge ett avsevärt bidrag till vattenförsörjningen i hushållen. Rening av avloppsvatten för återanvändning i framför allt jordbruket kan ge ett stort tillskott till ett hushålls- eller ett lands vattenförsörjning. Droppbevattning minimerar och effektiviserar vattenanvändningen i jordbruket. Effektivare bevattning, reparation av läckande ledningar och vattenbesparande teknik i hushållet i form av snålspolande duschar och toaletter kan också ge stora besparingar. Avsaltning av havsvatten är också en vattenresurs att räkna med, men priset är fortfarande för högt för att avsaltning ska vara ett realistiskt alternativ för odling. 18 VATTEN, MAT OCH HUNGER

21 Förädling och satsning på torktåliga grödor skapar möjligheter. Jordens halvtorra områden, savannerna, har en stor produktionspotential om inte odlingen utformas så att den är alltför känslig för de stora nederbördsvariationer som förekommer. En diet som domineras av vegetabilier förbrukar mindre vatten för sin produktion än en diet som har en hög halt av animaliska produkter. Det pågår utveckling av sanitetslösningar som inte använder vatten, ekosanitet. Av de miljoner människor som saknar sanitet lever många i länder med vattenstress. Därför är det angeläget att finna sanitetslösningar som inte är baserade på vatten. Vattnet i sjöar, floder och grundvatten kommer inte att räcka till i framtiden. Redan i dag sker ett överuttag av grundvatten. Därför kommer vår förmåga att effektivt utnyttja regnvattnet att få en allt större betydelse. Detta beskrivs mer i kapitel 4. Flera årtionden av ohämmad användning av kemikalier har lett till att de flesta vattendrag och jordar i El Salvador är mycket nedsmutsade. Konkurrensen är hård om det rena vatten som återstår. Foto: Leif Gustavsson/IKON VATTEN, MAT OCH HUNGER 19

22 20 VATTEN, MAT OCH HUNGER

23 4. Skogens och vegetationens roll sammanfattning Att vattnet kan bindas i marken, det vill säga att marken har en svampeffekt, är avgörande för att vi ska kunna odla mat. När vi bygger, asfalterar, avverkar eller låter djur beta försämras markens förmåga att suga upp vatten. Det kan få svåra konsekvenser och vi riskerar att förlora den livsviktiga matjorden. Men det finns många sätt att återställa markens svampeffekt. Trädplantering har en stor betydelse, men att bygga terrasser eller att helt enkelt täcka marken med gammalt gräs gör också en viktig skillnad. På skövlad och överbetad mark riskerar regnet att rinna av lika effektivt som från ett plåttak. Det kan få svåra konsekvenser. Att vattnet kan bindas i marken är nämligen en nyckel för livsmedelsproduktionen. Det största vattenmiljöproblemet i torrområden, särskilt i Afrika söder om Sahara, är vattenbrist under växtsäsongen. Klimatet är sådant att regnen kommer väldigt oregelbundet i häftiga skurar och avdunstningen är mycket kraftig. Jorden torkar snabbt upp och det är en stor utmaning att binda det regn som kommer. Tyvärr blir uttorkningen ofta mycket större än den skulle behöva vara. På grund av överbetning, avskogning, brist på gödsling etcetera tränger vattnet inte ner i marken vilket också gör att floderna lättare svämmar över när det regnar. Från Etiopien Lars Rindeskog/IKON markens svampeffekt avgör När vi förändrar markytans struktur och täckningsgrad genom bebyggelse, asfaltering, skogsplantering eller när vi odlar eller bearbetar jorden, förändrar vi markens förmåga att suga upp vatten. Då ändrar vi också hastigheten och mängden i vattnets kretslopp. Det är lätt att se effekterna av ett störtregn i en stad när regnvatten forsar ner i stuprören och fram på gatan till dagvattenbrunnar eller viadukter. Avrinningen från plåttak och asfalt är praktiskt taget hundraprocentig. Det är i princip samma sak som händer när störtregnen faller på hårt packad jord, det blir ingen svampeffekt. I svenskt klimat, där regnen ofta kommer som duggregn, spelar det inte så stor roll om jorden är hårt packad eller bar. I tropiska och subtropiska områden kommer regnen ofta i mycket häftiga skurar. Om jorden ligger bar och hård efter torrtiden blir vattenavrinningen på jordytan mycket stor när de första regnen kommer. Denna förlust av ytvatten är en starkt begränsande faktor för jordbruksproduktionen. Särskilt i Sahelområdet söder om Sahara och i södra Afrika är växternas vattentillgång den faktor som mest begränsar jordbruksgrödornas tillväxt och produktionen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 21

24 Tät skog har i regel en bra svampeffekt. Den suger upp det mesta av det regnvatten som faller, eller låter regnvattnet långsamt infiltrera i marken så att det under en lång tid sipprar ut i bäckar och floder och fyller på grundvattennivån. Skogen har särskilt bra svampeffekt om den är en naturskog med många olika arter. matjorden rinner bort Varje år spolas stora mängder matjord bort med regnvattnet. Det beräknas att människor varje år tvingas att överge odlingar som är nästan dubbelt så stora som Sveriges hela åkerareal på grund av framför allt vatten- och vinderosion. Lika mycket mark som i dag odlas i hela världen har under historiens gång förlorats som odlingsmark. Regnvattnet är mycket viktigt för att grödorna ska växa och för att det ska bli en skörd. Men utan matjord har marken ingen vattenhållande förmåga. Det är matjorden som ska magasinera vatten och näring till växterna. När matjorden spolas bort minskar markens produktionsförmåga. Därför blir det jorderosion I varmare klimat faller regn ofta i form av häftiga skurar med stora droppar som kommer med hög hastighet. Om det finns träd, buskar eller gräs skyddar det markytan från regndropparnas slag. Faller regndropparna på torr, bar mark orsakar det markförstöring, erosion, när ytskiktet av matjorden rinner bort med regnvattnet. Det är stor skillnad mellan energin i stora regndroppar och det fina regnet eller duggregnet som är vanligare i kallare klimat. Små droppar har lägre hastighet och lägre energi och är skonsammare för jordytan. Om en regndroppe med fem millimeters diameter faller med nio meter per sekund har den regndroppen 500 gånger större energi än en regndroppe som är en millimeter i diameter och hastigheten fyra meter per sekund. Detta förklarar varför erosionen är ett så stort problem vid häftiga regn. När jordens temperatur stiger blir extrema väderhändelser vanligare. Mer regn kommer att falla i häftiga skurar. Klimatförändringarna riskerar därför att förvärra jorderosionen i utsatta områden. Avverkning ökar risken för översvämningar Skissen visar principen för hur vattennivån i en flod påverkas av att skogen huggits ned. Det regn som tidigare absorberades av skogen rinner nu snabbare nedför sluttningarna. Detta i sin tur gör att vattenflödena i floden blir högre och mer intensiva. Samtidigt filtreras mindre mängder vatten ned i grundvattnet. Resultatet blir att floder som tidigare var vattenfyllda hela året nu torkar upp mellan regnperioderna. Källa: Soil conservation in Kenya CG Wenner Land and Farm Management Division Ministry of Agriculture Nairobi, 1977 Vattennivån i en flod Januari Vattenflödet i floden efter avverkningen Vattenflödet i floden före avverkningen December 22 VATTEN, MAT OCH HUNGER

25 Hur kan vi öka markens svampeffekt? Det finns många metoder att samla upp regnvatten för grödornas behov. Förutom att göra småskaliga dammar finns också mycket enkla, effektiva och billiga metoder att hindra regnvattnets avrinning från markytan. Dessa metoder leder till att mer regnvatten tränger ned i matjorden och kan användas för grödornas tillväxt. 1. Om marken täcks med gammalt gräs, blad och skörderester så kallad mulching minskar avdunstningen, mer regnvatten stannar på platsen och rinner ner i marken, mullhalten ökar och marken får bättre näringstillstånd. 2. Om jorden hålls bearbetad och lös kan den suga upp mycket mer regnvatten än om den ligger bar och hård. Det ökar jordens vattenhållande förmåga och därmed produktionen. 3. Om gräsmarkerna inte betas för hårt utan det finns lite gräs kvar när störtregnen kommer stannar mer regnvatten på platsen. 4. Om odlingsmarken inte lutar så mycket, utan har planats ut till terrasser med gräs, buskar och träd på kanterna stannar mer regnvatten kvar. En temastudie i Etiopien 2007 visade att terrassering och användning av kompost och kreatursgödsel har ökat skördarna med 50 till 100 procent hos modellbönder i Boshie-Ilgira projektet i södra Etiopien. Dessa åtgärder har ökat jordens vattenhållande förmåga, så att upp till tre skördar har kunnat tas där man tidigare bara tagit en skörd. Försök i Kenya har visat att den vattenmängd som stannar kvar i marken är drygt tio procent större när markytan täcks med två - tre cm gräs än när markytan ligger bar. När det regnar mm under en regntid blev vattenvinsten mm, Människor har planterat växten enset som skydd mot erosionen i en starkt sluttande åker i den här byn i Etiopien. Foto: Lars Rindeskog/IKON vilket på varje kvadratkilometer ger en vattenvinst på kubikmeter. Denna vattenmängd motsvarar cirka 300 tankbilar och kan vara hela skillnaden mellan missväxt och en bra skörd. VATTEN, MAT OCH HUNGER 23

26 skogen påverkar klimatet Avverkning av regnskog påverkar inte bara klimatet på just den platsen. Nederbörden över land är två till tre gånger så stor som den mängd avdunstat havsvatten som blåser in över land. Det beror på att vatten avdunstar även på land och förser atmosfären med fukt som kan falla ner som nytt regn. Denna avdunstning sker till helt dominerande del genom vegetationen. Vegetationen och träden i den tropiska regnskogen avdunstar mycket stora mängder vatten som blir nya regnmoln procent av regnet som faller över Amazonas har sitt ursprung i avdunstning från vegetationen i samma område. När skogen försvinner reflekteras en större del av det infallande solljuset. Detta leder till att temperatursvängningarna under dygnet ökar, vindhastigheterna ökar och turbulensen nära marken ökar, vilket i sin tur leder till uttorkning. Avskogning orsakar som vi sett även snabbare avrinning av regnet vilket leder till större risk för översvämningar. naturresurserna hotas av både fattiga och rika Medan rika människor förbrukar knappa resurser genom att konsumera mer än nödvändigt, hotas resurser som jord och vatten av utsatta människors brist på alternativ. När fattiga länder inte kommer med i världsekonomin tvingas människor att använda naturresurserna på ett kortsiktigt och ohållbart sätt. Man odlar marker som inte är lämpade för jordbruk, man hugger ned skog för att odla eller använda som ved och man eldar eller säljer torkad kreatursgödsel fast den borde gå tillbaka till marken. På grund av brist på resurser och kunskap tillämpas ofta inte de metoder som finns för att komma tillrätta med vattenproblemen. Fattigdomen och de lokala vattenproblemen befinner sig alltså i en ond cirkel där det ena problemet förstärker det andra. Men denna cirkel innebär samtidigt en möjlighet. Genom att bekämpa fattigdomen och ge människor möjlighet till förändring kan vi också komma till tillrätta med vattenproblemen och skapa ännu bättre förutsättningar för att utrota hungern. Matjordslagret är livsviktigt Ett försök i södra Etiopien visar att när matjordslagret halveras i tjocklek så halveras skörden. När matjordslagret minskar från 40 till 20 cm minskar majsskörden från kg per hektar till kg per hektar. På många ställen har matjordslagret blivit så tunt att jorden inte längre kan ge försörjning till befolkningen. Detta får till följd att människor blir miljöflyktingar, de tvingas att lämna landsbygden för att söka arbete i städer. Källa: Erosion, Conservation, and Small-Scale Farming, Hans Hurni and Kebede Tato 1989 Bistånd fortfarande nödvändigt Enligt beräkningar från 2004 behöver Etiopien omkring 14 miljarder kronor för att nå millennie målet att halvera antalet personer som lider av vattenbrist fram till år Etiopien har förhoppningar om att få omkring 70 procent av denna summa i bistånd medan biståndsgivarna meddelar att man inte kommer att kunna möta detta behov. Enbart 22 procent av befolkningen i Etiopien har tillgång till rent vatten. Källa: Ethiopian Herald, december VATTEN, MAT OCH HUNGER

27 Att skydda regnskogen Jordens skogar är viktiga för mänskligheten på en mängd olika sätt. De behövs för livets mångfald, för vattnets kretslopp, som genbank för medicinalväxter och inte minst för klimatet. Nära en femtedel av växthusgaserna har sin grund i avskogningen med regnskogsskövlingen i spetsen. Naturskogar och regnskogar försvinner i snabb takt i utvecklingsländerna där trycket är hårt för att hitta ny odlingsmark, få bränsle, betesmark och byggnadsvirke. I sydvästra Etiopien finns en del relativt orörd regnskog kvar, men den naggas hela tiden i kanten av nya jordbruksodlingar. Här lever folkgruppen Mejengir som traditionellt har levt på vad skogen kan ge. I ett projekt som Svenska kyrkan stödjer har några skogsvårdargrupper bildats i Mejengirområdet. De har skrivit ett avtal med de lokala myndigheterna om att skydda regnskog. Avtalet ger utrymme för en försiktig användning av skogen, men den får inte huggas ned för odling av grödor. Mejengirprojektet kan kanske visa på en framkomlig väg att skydda regnskogen. Målet är att bevara regnskogsmiljön och att ta tillvara vad skogen har att ge. Svenska kyrkan har flera skogsskyddsprojekt runt om i världen, bland annat i Tanzania och Honduras. PROJEKTNUMMER P 122 Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på Klicka på rubriken Aktuella insamlingsprojekt för att hitta det projekt som intresserar dig. Hur skapas en värld där vattenproblemen kan lösas? Det saknas inte metoder för att lösa världens vattenproblem. Odling, försörjning och hygien kan förverkligas med omsorg om vattnet om bara människor har tillgång till de resurser och kunskaper som behövs. Förutom att stödja lokala projekt vill Svenska kyrkan även på andra sätt öka förmågan hos fattiga stater och människor att ta itu med problemen. En grundförutsättning för att vattenproblemen ska kunna lösas är att de mänskliga rättigheterna respekteras och åtföljs. Stöd till demokratiutveckling är betydelsefullt och handelssystemen och de fattiga ländernas skuldsituation måste förändras. Men även om allt detta sker kommer det under en lång tid framöver att vara helt nödvändigt att den rika världen ökar och förändrar sitt bistånd. Den rika världen har ett stort ansvar. Svenska kyrkan arbetar för att påverka Sveriges och EU:s agerande i Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Svenska kyrkan arbetar också aktivt i Ekumeniska vattennätverket (Ecumenical Water Network), med rätten till vatten och med att stärka våra samarbetspartner i utvecklingsländerna så att de får kunskap och möjligheter att själva påverka sin situation. VATTEN, MAT OCH HUNGER 25

28 26 VATTEN, MAT OCH HUNGER

29 5. Klimatförändringarna, vattnet och hungern sammanfattning Ökade halter av växthusgaser i atmosfären har bidragit och kommer att bidra till en ökad medeltemperatur på jorden. Det är främst industriländerna som är ansvariga för denna utveckling men utvecklingsländerna drabbas hårdast av den. Sämre skördar och fler översvämningar, cykloner och mer utbredd torka är några av klimatförändringarnas konsekvenser. Den globala uppvärmningen kan ge stora förändringar i vattnets kretslopp. Möjligheten att leva och äta sig mätt i jordens torrområden och kustområden kan på sikt hotas för miljarder människor. Den globala uppvärmningen kan ge stora förändringar i vattnets kretslopp genom att inlandsisar smälter, havsytan stiger, genom varmare och torrare klimat samt en ökning av farliga väderhändelser som till exempel orkaner. De utsläpp som redan gjorts finns kvar i atmosfären under lång tid. Därför kan livet i jordens torrområden och kustområden hotas för hundratals miljoner människor, även om vi minskar utsläppen av nya växthusgaser i atmosfären snabbt. Det är därför nödvändigt att redan i dag arbeta för att på olika sätt anpassa samhället till klimatförändringarna, samtidigt som vi minskar utsläppen. När jordens medeltemperatur ökar kommer mer vatten att avdunsta från jorden och mer regn att falla, främst där det redan regnar mycket, medan andra områden kommer att bli torrare. I Nordeuropa kan man förvänta mer nederbörd än tidigare, medan många av de områden i världen som redan i dag upplever vattenstress kommer att få minskad och mer varierande nederbörd när klimatförändringar verkligen får effekt. Från Mauretanien Leif Gustavsson/IKON människors överlevnad hotas Trots att industriländerna huvudsakligen är ansvariga för klimatförändringarna, är det utvecklingsländer och fattiga människor som kommer att drabbas hårdast. Människor i tempererade områden kommer att klara klimatförändringen bättre än människor som bor i jordens torrområden. Här hotas själva överlevnaden. När områden som i dag nätt och jämt går att odla blir varmare kan odling ytterligare försvåras och kanske omöjliggöras på grund av ökad temperatur. Minskar samtidigt regnmängderna blir det ännu svårare att klara den lokala livsmedelsproduktionen. I Afrika har i dag omkring 200 miljoner människor otillräcklig tillgång till vatten. Klimatförändringarna väntas leda till att ytterligare miljoner människor drabbas av vat- VATTEN, MAT OCH HUNGER 27

30 tenstress fram till 2020, och i vissa länder i regionen kan skördarna från regnbevattnat jordbruk minska med upp till 50 procent till Förändringar i klimatet kommer troligen att leda till fler regnvattenbaserade katastrofer som översvämningar, torka, jordskred, tyfoner och cykloner i vissa områden. Inom andra områden kommer vatten i floder och andra vattendrag att minska vid lågvatten på grund av större avdunstning, och vattenkvaliteten kan komma att bli sämre. Smältvatten från glaciärer och snötäcken i Himalaya, Anderna och andra stora bergskedjor har en stor betydelse för världens vattenförsörjning. När den globala uppvärmningen leder till att glaciärerna minskar, får det därför omfattande konsekvenser för vattenförsörjningen i stora områden. Effekterna av klimatförändringarna är svåra att förutsäga, och de kommer att se olika ut i olika områden. Men allt tyder på att den globala uppvärmningen gör det ännu viktigare att effektivisera vattenanvändningen, öka markens svampeffekt och ta tillvara regnvattenresurserna på ett bättre sätt än tidigare. Klimatförändringarna Människans förbrukning av fossila bränslen olja, kol och naturgas har drastiskt ökat världens utsläpp av koldioxid. Samtidigt har avskogning och nedslitning av odlingsjordar minskat jordens förmåga att binda koldioxiden i växter. Resultatet är att atmosfärens koldioxidhalt har ökat med en dryg tredjedel sedan mitten av 1800-talet. FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel for Climate Change) anser nu att detta har bidragit till att jordens temperatur ökade med 0,74 grader under de senaste 100 åren. Enligt IPCC beräknas jordens medeltemperatur öka med flera grader, någonstans mellan 1,84 och 6,4 grader under 2000-talet. Forskarnas förutsägelser är osäkra. Satellitbilder från de senaste årens snabba avsmältning av Arktis sommaris pekar tillsammans med annan ny forskning på att klimatförändringarna kan gå betydligt snabbare än vad IPCC förutsåg i sin rapport från våren EU:s och Sveriges långsiktiga mål är att den genomsnittliga temperaturökningen ska begränsas till 2 grader. Skördeförändring i procent Beräknade skördeförändringar fram till år 2050 Beräknade förändringar av vete-, majs- och risskördarnas storlek år 2050 jämfört med år Gula och bruna färger betyder minskade skördar, gröna färger ökade. Källa: Presentation av Robert Watson, dåvarande ordförande i FN:s klimatpanel IPCC vid klimatförhandlingarna i Haag VATTEN, MAT OCH HUNGER

31 I ett ökenliknande område 90 kilometer från Atlantkusten i Mauretanien har vindskydden av grenar och kvistar som byborna byggt upp (i bakgrunden) gjort det möjligt att odla grönsaker. Foto: Anders Ölund/IKON Klimatförändringarna FN:s klimatpanel IPCC anser i sin fjärde rapport 2007 att det under 2000-talet är mycket troligt: att värmeböljor och skyfall blir vanligare att större områden kommer att påverkas av torka att det blir ökad maximal vind och mer nederbörd i tropiska cykloner att extremt höga havsvattenstånd blir vanligare att omkring procent av världens växt- och djurarter riskerar att utrotas om den globala uppvärmningen överstiger 1,5-2,5 grader att även om koncentrationen av växthusgaser kunde hållas konstant på 2000 års nivå, så kommer uppvärmningen att fortsätta öka med 0,1 grad per årtionde. VATTEN, MAT OCH HUNGER 29