Skadeplats. En viktig del av räddningstjänsternas. Allvarlig signal att vi har så få räddningschefer som är kvinnor. kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadeplats. En viktig del av räddningstjänsternas. Allvarlig signal att vi har så få räddningschefer som är kvinnor. kompetens"

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Skadeplats Allvarlig signal att vi har så få räddningschefer som är kvinnor En viktig del av räddningstjänsternas kompetens Sid 8 Sid 12 Sid 18 Sid 32 Sid 34 Artikel: Nya utmaningar brand i biogasbussar. Debatt: Tänk räddningschef tänk man. Artikel: Koncept Larmdyk & Vattenlivräddning. Artikel: Utbildningen Räddningsinsats. Lärdomar: Olyckor med räddningsfordon.

2

3 5 Ledare: En höst med flera och höga förväntningar Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Tfn Årgång 28 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post ulf.lago@brandbefal.se telefon Chefredaktör Nenne Hagman e-post nennehagman@gmail.com mobil Redaktion Evelina Edström e-post evelina_em@hotmail.com mobil Emelie Skröder e-post Emmeskr-0@student.ltu mobil Annonser & Material Dennis Sandström, Adviser tfn e-post dennis@adviser.se Grafisk produktion Mattias Sjöstedt e-post mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/ artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Foto: Nenne Hagman Motiv: Från insats med Gästrike Räddningstjänst vid brand i ett möbellager i Gävle den 28 april i år. Nästa nummer av Räddningsledaren 30 november Manusstopp 25 oktober. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Traditionsenlig vårresa till Tyskland 8 Brandbefälsdagen: Nya utmaningar med alternativa bränslen 10 Brand 2012: En summering 12 Brand 2012/Debatt: Tänk räddningschef tänk man! 13 KIR Nätverket för kvinnor 14 Olycksutredning: Vattenlivräddning Drunkning i Viaredsjön 17 Skadeplats: Arbetsmiljön på skadeplats 18 Skadeplats: Vattenlivräddning med koncept Larmdyk och övnings-pm 21 Statens alarmeringstjänst utreds 22 Föreningstyrelsen: Nu går vi mot handling! 24 Trygghet och säkerhet i Jönköping 27 Studienytt: Kompetensutveckling en viktig framtidsfråga 29 Kaare Brandsjös favoriter Berömda brandchefer 32 Utbildningen Räddningsinsats 34 Aktuella händelser: Olyckor med räddningsfordon 38 IRL: Lojalitetsbrädan 40 Internationellt: Ett starkt brandbefäl i Europa 42 Notiser Räddningsledaren nr

4 Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Siemens lösningar inom brand och säkerhet skräddarsys efter kundens behov och verksamhet. Vi strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Scanna QR-koden för mer information 2012FSS-021A Answers for infrastructure.

5 Ledaren nr En höst med flera och höga förväntningar Vissa rader önskar man aldrig ska behöva skrivas. Här kommer ändå några. De handlar om den tragiska olyckan i Smedjebacken i juli, då två brandmän omkom på väg till en trafikolycka. Sommar ska förknippas med glädje och liv, inte sorg och död. Denna tragiska händelse påminner oss om hur skört livet är, och hur lätt vi tar livet för givet. Hela SBB skänkte vår varma omtanke till räddningstjänsten i Smedjebacken och de drabbades anhöriga samma dag som olyckan inträffade. Vi skickade kondoleanser i samband med begravningen och har även gett pengar till Brandmännens skadefond. Saker som känns naturliga att göra, men som man helst vill slippa ha anledning att göra. Skadeplatskonferensen Konferensen Skadeplats genomförs i slutet av september tillsammans med Brandskyddsföreningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Konferensen har nu genomförts i tre år och har blivit ett väl inarbetat koncept. Detta tack vare alla deltagare men framförallt alla de människor som lagt ned själ, hjärta och tid för att utveckla konferensen. Årets konferens är den sista som genomförs i Katrineholm. Ett stort tack Västra Sörmlands Räddningstjänst för allt engagemang! Och även en stort tack till projektledare Roger Ågren! Nästa år ses vi i Karlstad. Brand 2012 Årets Brandkonferens hade nästan 500 deltagare som kom till Uppsala i maj och lyssnade till intressanta föreläsare, lät sig inspireras av utställarna och knöt kontakter. Utvärderingarna visar på en mycket uppskattad konferens, kanske det bästa omdömet någonsin från såväl deltagare som utställare. Du som inte deltog kan bland annat läsa en summering om Brand 2012 i tidningen och se filmer från de flesta föreläsningar via Konferensen har blivit den stora mötesplatsen för politiker och personer i ledande befattningar inom svensk räddningstjänst. En titt på årets konferens i Uppsala visar att de räddningstjänstorganisationer som deltog betjänar 70% av Sveriges befolkning och anställer 40% av all räddningspersonal. Den som brinner för utveckling av svensk räddningstjänst missar inte deltagande i denna konferens. Nästa år ses vi i Piteå! Brandbefälsmötet Brandbefälsmötet är en annan konferens, som har arrangerats av Skåne-Blekinge läns brandbefälsförening, Helsingborgs brandförsvar och Informationsbolaget under flera år. I år genomförs konferensen i Helsingborg den 7 8 november. Att arrangera konferenser av denna sort är ett exempel på aktiviteter för länsföreningar som skapar såväl medlemsnytta som mindre intäkter. Man kan även arrangera aktiviteter i mycket mindre skala. Och för länsföreningar som vill ha ekonomiskt stöd för att komma igång finns medel att söka från vår fond. Läs mer om detta i tidningen. Marknadsföring av SBB Konferenser är utmärkta arenor för att marknads föra SBB och värva medlemmar. Alla konferensdeltagare på Brand och Skadeplats får nu var sitt exemplar av tidningen. Dessutom anpassas utgivningen av tidningen till dessa konferenser, så att vi kan anpassa så väl tidningens innehåll som annonsmöjligheterna för utställarna. Mer stöd och utveckling Nu har hösten inletts och jag har flera och höga förväntningar. En är att få se verklighet av de intentioner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett uttryck för när de gäller stödet till räddningstjänsterna. Det finns ett stort och uppdämt behov av detta inom flera områden. Resultaten från Brand 2012 visade att så är fallet, då deltagarna själva inte anser att räddningstjänsterna klarar av att hantera nya risker i samhället. Samma sak gällde räddningstjänsternas förmåga att hantera kompetensplaneringen. Här anser jag att staten måste kliva fram via såväl tillsyn som stöd. Jag har många fler förhoppningar inför hösten. Jag hoppas till exempel på att MSB bjuder in SBB till fortsatt dialog och vad landets brandbefäl tycker i olika frågor. Jag hoppas också att vi inom föreningen kan starta arbetet med att modernisera vår hemsida. Och slutligen att vi kan komma vidare i arbetet med en norm för räddningsledare. I detta arbete kan ingen annan än brandbefälen själva ha ledartröjan! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl Ulf Lago. Räddningsledaren nr

6 Aktiviteter i länsföreningarna skåne-blekinge Traditionsenlig vårresa till Tyskland Länsföreningen Skåne-Blekinge genomförde sin vårresa till Tyskland den 3 maj innan sommaren. Resan, som är en årlig tradition, blev inte sämre av att vädret var perfekt med ett spegelblankt hav. Traditionsenligt var också att Thord Eriksson från försvarsdepartementet var huvudtalare. Länsföreningen Skåne-Blekinge har 222 totalt medlemmar och 38 av dessa deltog på resan till Tyskland. Thord inledde med att kort beskriva sitt arbete på departementet och tog därefter upp aktuella frågor. Marie Hafström, särskild utredare i utredningen av samhällets alarmeringstjänst berättade om översynen och ett framtida 112-avtal. Idag betalar staten omkring 200 miljoner till SOS Alarm för att svara på 112-samtal. Är det en statlig angelägenhet att sköta inkommande larmsamtal var en fråga som lyftes och diskuterades. I framtiden kommer en stor del av det militära försvarets understöd att föras över till det civila såsom stöd från landstingen. Förmodligen är detta ett sätt att rationalisera. Tidigare har det militära försvaret varit organiserat för att klara av all försörjning själva. Här fick vi information om att ett nytt försvarsbeslut ska tas under hösten Resultat av LSO i landet och Rakel Regeringen fattade beslut om Lagen om skydd mot olyckor den 12 november Lagen trädde i kraft den 1 januari Intentionerna med lagen från 2004 är att färre ska dö, att färre ska skadas och mindre materiella skador har fungerat väldigt skiftande ute i landet. Tsunamin i Thailand 2006 påverkade Sveriges hela krisberedskap framför allt på nationell nivå. Thord gav oss även en uppdatering avseende Sveriges totala anslutning till kommunikationssystemet Rakel. Rakel ännu inte fått så många användare som behövs för att få en vettig nivå på kostnadsfördelningen. Kvantitetsstyrd tillsyn Diskussionen bland deltagarna fortsatte med hur tillsynen har utvecklats beträf- 6 Räddningsledaren nr

7 Aktiviteter i länsföreningarna skåne-blekinge fande det förebyggande arbetet. Tillsynen som skulle bli mer kvalitetsanpassad enligt lagens intentioner har i samband med Länsstyrelsens kontroll visat sig fortfarande vara kvantitetsstyrd. Till exempel har vissa kommuner utan industri, som därmed har få tillsynsobjekt, bannats för att ha utfört för få tillsyner. Ny svensk president till CTIF Kjell Dyberg-Ek, förbundsordförande Sveriges ungdomsbrandkårer, meddelade också att CTIF (Comité Technique International de prevention et d extinction de Feu), fått en ny svensk president Tore Eriksson, som kommer från MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap). Brand 2014 i Helsingborg Brand 2014 kommer att hållas i Helsingborg istället för Kristianstad. Nytt förbund är under bildande i nordvästra Skåne samtidigt som förbundet i Syöstra Skåne är under ombildning på grund av att en kommun lämnar förbundet. Ordförande Claes Jansson tackade för en lärorik och intressant dag och påminde om Brand 2012 i Uppsala, Brandbefälsmötet i Helsingborg och Skånsk brandskyddsdag på Revinge. Text & bild: Christer Dahlsjö F.d. räddningschef Trelleborg/Vellinge Sök medel för aktiviteter i era länsföreningar! Syftet med det ekonomiska stödet är att bidra till ökad aktivitet i länsföreningar med liten eller ingen aktivitetsverksamhet. Förbundsstyrelsen beslutade sig i november 2011 att avsätta kronor av föreningens medel under 2012 för att stödja dessa föreningar. Målet är att länsföreningarna med erhållet stöd ska genomföra en aktivitet för brandbefälen i länsföreningens geografiska område Ansökningsförfarande Beslut om tilldelning av medel fattas av en utsedd projektgrupp. Länsföreningar som önskar tilldelning av medel ska ansöka om detta. Av ansökan ska framgå: När aktiviteten ska genomföras. Vad den ska innehålla. Hur aktiviteten stödjer SBBs mål och vision. Ansökan om medel bör inkomma minst tre veckor innan aktuell aktivitet ska genomföras. Efter genomförd aktivitet skickar länsföreningen en faktura till riksförening på den summa som länsföreningen beviljats. Riktlinjer för beslut om tilldelning Vid beslut om tilldelning av medel gäller följande riktlinjer: Aktiviteten ska ha tydlig koppling till SBBs verksamhet enligt stadgar, SBBs vision och mål Aktiviteten ska vända sig till både kvinnor och män Aktiviteten ska innehålla aktuell föreningsinformation om SBB Aktiviteten ska vända sig till såväl medlemmar som icke-medlemmar Välkomna in med era ansökningar! Märk er ansökan med Aktivitetsstöd till vår länsförening och skicka till SBBs kansli: Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm eller maila till annette.andersson@kalmar.se Hur aktiviteten ska locka nya medlemmar. Totala kostnaden för aktiviteten och vilken summa som önskas bidrag för. Erbjudande till SBBs medlemmar! Boken om Gryningspyromanen till kampanjpris Thord Eriksson är brandingenjör och har jobbat på kommunförbundet, nuvarande Sveriges kommuner och lansdsting (SKL), därefter som sakkunnig i brandförsvarsfrågor på Försvarsdepartementet. Nästa jobb var som enhetschef för beredskap och säkerhet på Svenska kraftnät. Därifrån tillbaka på Försvarsdepartementet som sakkunnig. (Han är tjänstledig från Svenska kraftnät). Beställ Gryningspyromanen Från mobbad tonåring till Sveriges värsta mordbrännare till kampanjpris. Pris: 129 kr exklusive porto (ca 49 kr) Beställ boken via och skriv in dina uppgifter i ett webbformulär och klicka på skicka så får du boken på posten inom några dagar. Detta är ett erbjudande av Hoi Förlag i samarbete med SBB. Räddningsledaren nr

8 Brandbefälsmötet Alternativa bränslen Bränder i fordon med alternativa bränslen Anna Brand från Helsingborgs brandförsvar kommer att vara en av föreläsarna på Brandbefälsmötet den 7 november i Helsingborg. Här får vi ta del av lite av hennes kunskap om alternativa bränslen. I och med att det blir allt vanligare med andra bränslen än de traditionella, bensin och diesel, ställs räddningstjänsten inför nya risker. Risker som räddningstjänsten i alla lägen kanske inte tänker på eller ens känner till. Frågan är också vilket ansvar övriga aktörer i samhället har i denna fråga. När nya alternativa bränslen tas fram finns då även tankar på hur räddningstjänstens säkerhet ska kunna upprätthållas vid en fordonsbrand? Dessa och en rad andra frågor väcktes vid en olycksutredning efter en brand i Helsingborg i februari 2012 då två biogasdrivna bussar totalförstördes vid en brand. Branden startade efter att den ena bussen kört in i den andra i låg hastighet. På dagens biogasdrivna bussar är gaskärlen försedda med temperatursäkringar som ska se till att kärlen inte sprängs av det ökade tryck som en uppvärmning av kärlen leder till. De tester som genomförs på kärlen i dagsläget går ut på att hela kärlet påverkas av en brand. Vid dessa tester kommer temperatursäkringen att lösa ut då temperaturen passerar cirka 110 grader. Detta innebär att kärlet kommer att tömmas på all biogas som kommer att brinna upp. Frågan är vad som händer med samma kärl om det endast rör sig om en lokal brand där temperatursäkringen inte påverkas? Händelsen En tisdagsmorgon i februari 2012 fick Helsingborgs brandförsvar ett larm om två stadsbussar som brann i stadsdelen Ättekulla i Helsingborg. Av utlarmningen framgick att det var två bussar som brann och att det var oklart om det fanns personer kvar i bussarna. Redan på väg ut till platsen såg första styrkan en massiv rökpelare. Väl framme på plats konstaterades att det var två biogasdrivna stadsbussar som var helt involverade i branden. Lyckligtvis fanns det inte så många passagerare på bussarna och alla hade redan tagit sig ut. I och med att båda bussarna var involverade i branden kunde det ganska snart konstateras att De båda bussarna blev totalt utbrända vid branden. temperatursäkringarna på alla biogaskärl måste ha löst ut. Inriktningen för räddningstjänsten blev därför att hindra branden från att sprida sig till en intilligg - ande byggnad och att släcka branden i bussarna. Orsaken till varför bussarna började brinna är ännu inte klarlagd. Statens haverikommission håller på med en egen utredning där man bland annat tittar på varför branden startade. Bakgrunden till bussbranden var att en buss stod parkerad på en busshållplats när en annan buss skulle köra in och stanna bakom. Busschauffören försökte få stopp på bussen men utan att lyckas varpå bussen i låg fart gled in i den parkerade bussen. Enligt vittnesupp- gifter och uppgifter från chauffören har branden startat direkt efter kollisionen med en flamma som nådde upp över bussens framruta. När Helsingborgs brandförsvar kom fram var redan båda bussarna övertända. Det hade då endast gått fem minuter sedan SOS Alarm fått larmet. Lärdomar Den jetflamma som uppstår då den utströmmande biogasen brinner kan bli väldigt omfattande (se bild nästa sida). På grund av den höga ljudnivån när biogasen löser ut, kan det vara svårt för insatspersonalen att kommunicera med varandra. Men ett flertal frågor kvarstår. Om räddningstjänsten kommer fram till en 8 Räddningsledaren nr

9 Brandbefälsmötet Alternativa bränslen Jetflamma från biogasflaskor på busstak vid en annan brand i en biogasbuss. brand i en biogasdriven buss där kärlen bara är lokalt påverkade vad blir riskbedömningen då? Hur länge kan ett kärl stå emot en brand om inte temperatursäkringen löser ut? Kan personal skickas fram för att släcka eller är det endast utrymning och avspärrning som gäller? Helsingborgs brandförsvar har ett framtaget insatsstöd för brand i biogasdrivna bussar som följdes vid insatsen. Det framtagna insatsstödet fungerade men det finns ändå en mängd frågor som behöver utredas mer för att få ett mer komplett insatsstöd. Åtgärdskort till chaufförerna Alla busschaufförer får en genomgång i början av sin anställning för vilka vred som ska manövreras för att öppna dörrar och stänga biogasen, men då dessa moment inte genomförs regelbundet är ett tydligt åtgärdskort med bilder ett bra stöd vid en akut situation. Det är även så att en busschaufför kan komma att köra bussar av olika modell vilket medför att reglagen inte är utformade på samma sätt. Slutsatsen blir därför att det bör finnas åtgärdskort stationärt i bussarna som är specifika för just den bussmodellen. Allt för att underlätta för en busschaufför i ett nödläge. För att undvika omfattande bränder i bussar borde det vara standard att bussar utrustas med detektorer kopplade till ett automatiskt släcksystem i motorrummen. Detta då de flesta bränder startar just i motorrummet. En detektion av brand skulle då per automatik kunna stänga tillflödet av biogas. Ett automatiskt släcksystem skulle vara avsevärt mycket tillförlitligare än att förlita sig på att en busschaufför ska stänga de vred som behövs för att stänga biogasflödet. Busschaufförens främsta uppgift bör ju vara att se till att passagerarna utrymmer. Text & foto: Anna Brand, brandingenjör Helsingborgs brandförsvar FAKTA Statens haverikommissions utredning, O-03/12 (som ännu inte är klar) Anna Brand, Olycksundersökning Nivå 3, Brand i biogasbussar , diarienummer 116/2012 FIVE konferens som behandlar ämnet brandsäkerhet i fordon. För mer information se Bli medlem i Föreningen Sveriges Brandbefäl nu! Och gå på Brandbefälsdagen den 7 november i Helsingborg till ett kraftigt rabatterat pris. Som medlem betalar du endast kronor exklusive moms. Som icke medlem kostar det kr exklusive moms. Anmälan till brandbefälsdagen görs via där du anger att du är SBB-medlem! Brandbefälsmötet 2012 Program onsdagen den 7 november 09:00 10:00 Registrering och kaffe i utställningen 10:00 10:15 Välkommen till Brandbefälsmötet 2012 Inträffade händelser 10:15 10:45 Garagebränderna i Göteborg 10:45 11:15 Bussbranden i Helsingborg 11:15 12:00 Hur utvecklar vi erfarenhetsåterkopplingen efter utförda olycksundersökningar 12:00 13:15 Lunch och utställningsbesök Terrordådet i Norge 13:15 14:15 Terrordådet i Oslo och Utöya 14:25 15:30 Räddningsinsatsen vid regeringskansliet 15:30 16:00 Kaffe 16:00 16:45 Informationshanteringen vid terrordådet 16:45 17:30 Krishantering i samband med terrordådet 17:30 Mingel i utställningen 19:30 Buffé i vagnhallen på station Gåsebäck Program torsdagen den 8 november Insats- och ledningsstöd 09:00 09:30 Nya LUPP och WIS-2 09:30 10:00 Satellitstöd vid olyckor och nya RIB 10:00 10:30 Insatsplaner och insatskort 10:30 11:00 Kaffe Brandbefälen och framtiden 11:00 11:30 Vidareutbildning av brandbefäl 11:30 12:00 Högre krav på brandbefälen 12:00 12:30 Modeller och metoder för kompetens utveckling av befäl 12:30 13:15 Snabba puckar 13:15 Lunch För mer detaljerad information om agendan besök HELSINGBORGS STAD BRANDFÖRSVARET Räddningsledaren nr

10 brand 2012 i uppsala Brand 2012 När ord blir till handling! I år riktade konferensen sitt syfte på hur räddningstjänsten ska öka sin förmåga att driva en utveckling och förändras hur ord verkligen blir handling. Föreläsningarna som genomfördes under dagarna var nytänkande och konkreta i hur man kan rikta blicken mot vägen till målen och hur det kan tillämpas i dagens räddningstjänst. Man såg att inspiration från föreläsare och workshops spred idéer och diskussioner mellan deltagarna. I år fanns det även möjlighet att göra sin röst hörd via Twitter, där alla fick delge sina tankar (sökväg twitter #brandkonf). Här följer några exempel på ämnen och frågor som lyftes på konferensen. Ledarskap mot bättre vetande Mats Tyrstrup forskare på Handelshögskolan, föreläste om ledarskapstänk då och nu, ledarideal och vad ledarskap är. Med mycket humor berättade Mats om sin forskning och problematiken med att vårt ledarideal som fortfarande i stort bygger på stolskalighet och industritänk. Han lyfte även svårigheter med ledarskap när framtiden är oviss. Från Mats Tystryps föreläsning om vikten av ett flexibelt ledarskap och att pendla mellan improvisation och planering och mellan att vara proaktiv och reaktiv. Ansvaret att delta i gruppen och ge av sig själv För att uppnå engagemang och resultat krävs en positiv arbetsplats, berättade Mike Helber från Linköping Hockey Club, under sin föreläsning. Om man medvetet väljer att gå till jobbet har man ett ansvar, man måste delta i gruppen. Att gå till jobbet varje dag med negativ inställning sprider sig till kollegorna och skapar en sämre miljö och om det fortgår uppnås inget engagemang eller resultat. Den viktigaste biten att förstå, är att på sin arbetsplats ger människorna den bästa tiden av sitt liv till varandra, då den största delen av tiden på dygnet spenderas på sin arbetsplats. Vikten av bra kommunikation För att undvika negativitet, oro och problem berättade Catrin Johansson docent i medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet, om kommunikationens betydelse vid förändringar. De som misslyckas är många av dem på grund av sen planering, dåligt koordinerad och inte genomförd kommunikation. Att kommunicera på sin arbetsplats minskar problem som oftast uppstår vid till exempel oro eller informationsbrist. Att gå från ingen information till kännedom, för att skaffa sig en förståelse går mot agerande, vilket skapar en positiv och lyckad förändring. Att ha en bra ledare som ger målinriktade och tydliga riktlinjer skapar en positiv och lyckad miljö. Hur är läget i räddningstjänsten? Annelie Häyrén Weinestål forskare vid Centrum för genusvetenskap lyfte bland annat styrkorna och svagheterna med så kallade självstyrkta grupper som är väl sammansvetsade, manliga relationer och manlighet. Mattias Eriksson från Karlstads universitet lyfte bland annat känslan av förändringsobenägenheten som kan finnas och att detta kan bli en självuppfyllande profetia. i en organisation som har många som vill driva utveckling. Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig för IRL föreläste om lojalitetsgungbrädan, där det krävs en balans för att undvika brister. Om balansen brister är det fel i kommunikationen och 10 Räddningsledaren nr

11 brand 2012 i uppsala man skyller ifrån sig, även prestige leder till att makt blir i fokus och skapar en obalans. Ola lyfte även vikten av att reflektera tillsammans över vad god arbetsgivarlojalitet är. Samtliga föreläsare berörde delar av frågorna ur ett genusperspektiv. Nya risker och utmaningar Flera workshops tog upp viktiga aspekter och en handlade om hur räddningstjänsten klarar att möta nya risker i samhället. I dagens samhälle sker ständig ny teknikutveckling, där bland annat konstruktionen på byggnader förändras och blir mer komplexa att förhålla sig till. Längre tillbaka i tiden fanns kompetensen i räddningstjänsten, men i dagens samhälle befinner sig kunskapen mer hos konsulterna. För att detta inte ska in träffa gäller det att utveckla strategier för det förebyggande/skadeavhjälpande arbetet kopplat till nya risker och hur man samlar in och sprider erfarenhet från nya riskområden. Ett exempel på det är alternativa bränslen. Läs gärna artikeln om alternativa bränslen i detta nummer av Räddningsledaren på sid 8. Även flera föreläsare deltog under konferensen och budskapet var att få fram tyngden i och exempel på gott ledarskap, att hitta rätt ambitionsnivå och samarbete med den positiva andan att vilja utvecklas och rikta blicken längre fram mot vägen mot målen. Ta del av material och filmer från föreläsningarna, sammanfattningarna från årets workshops från Brand 2012 på www. brandkonferensen.se/dokumentation Text: Emelie Skröder Foto: Nenne Hagman Årets workshops på Brand 2012 Förstår vi förutsättningarna för förändringar tillräckligt bra? Medverkande: Anneli Wayren-Heidestål. Har jämställdhetsarbetet blivit bättre? Medverkande: Annika Lindqvist, MSB; Anders Axelsson, Räddningstjänsten Gislaved- Gnosjö samt Börje Lindgren, Nerikes Brandkår. Utformas brandstationerna för att främja utveckling? Medverkande: Molly Wikdahl, arkitekt Carlstedt Arkitekter och Ludwig Tejler, räddningschef Sörmlandskustens räddningstjänst. Klarar fack och arbetsgivare att driva utveckling? Medverkande: Ola Mårtensson, IRL och Mika Karlsson och Mikael Svensson, Räddningstjänsten Falkenberg. Klarar räddningstjänsten kompetensplaneringen? Medverkande: Pia Holmstrand, MSB; Nina Öberg, Räddningstjänsten Östra Götaland och Ulf Jämtäng, Sörmlandskustens Räddningstjänst. Klarar räddningstjänsten att möta nya risker i samhället? Medverkande: Samuel Nyström, Räddningstjänsten Jönköping; Glenn Borgqvist, Helsingborgs brandförsvar. Kör hårt, Kristian! Jag har varit delaktig i 7 av 21 Brandkonferenser. De senaste fyra åren som projektledare. Det har varit krävande och stundtals slitsamt, men samtidigt utvecklande och spännande. Även om det fortfarande känns utmanande och roligt, känns det skönt att sluta som projektledare nu. Det som gör det lite lättare att sluta är att jag vet att konferensens framtid nu läggs i trygga händer. Kristian Hansson tar nu över med nya idéer och ny kraft. Jag vill önska dig lycka till, Kristian. Jag vet att du kommer göra ett ännu bättre jobb och det ska bli skönt, om än lite svårt, att sitta i bänkraderna i Piteå som åskådare. / Ulf Lago, fd projektledare för Brandkonferensen stegar som räddar liv Wibe LADDeRS brand & RäDDningSStegAR Hultafors AB box 145 / telegatan nässjö Mail: info.stegar@hultafors.se tel: Fax: Räddningsledaren nr

12 brand 2012 debatt jämställdhet Tänk räddningschef tänk man I Sverige har vi 165 räddningstjänster och 163 räddningschefer som är män. I två räddningstjänster finns det kvinnor som är räddningschefer. Det vill säga 0,1% av Sveriges räddningschefer är kvinnor. För några år sedan fanns det fyra kvinnor som var räddningschefer. Vi kan konstatera att jämställd heten hos toppcheferna halverats de senaste åren vilket är allvarligt och att det finns en negativ utveckling. På Brand 2012 föreläste Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig för IRL om hur läget egentligen är i de svenska räddningstjänsterna bland annat sett ur ett genusperspektiv. Här följer en debattartikel där han utvecklar ett av områdena som belystes på konferensen. Kultur och ledarskap Det har skett en viss ökning av kvinnor som är brandmän de senaste åren. Idag är det 3,6% av cirka heltidsbrandmän som är kvinnor och 5% av cirka deltidsbrandmän är kvinnor. För brandmän anses det att de fysiska kraven är en viktig orsak till att det är så få kvinnor. För räddningschefer finns det inga fysiska krav. Detta indikerar på att ökad jämställdhet handlar om vilken företagskultur och ledarskap som råder på räddningstjänsten och inte om utrustning, fysik, fordon eller något annat praktisk fråga. Jag tycker att det är anmärkningsvärt och en allvarlig signal till oss alla att det finns så få räddningschefer som är kvinnor. Tänk räddningschef tänk man! Som jag uppfattar så är det ingen medveten strategi att det finns så få chefer som är kvinnor inom räddningstjänsten. Utan det handlar om våra föreställningar och sociala konstruktioner om vad som är feminint och maskulin och dess innebörd. Därför är det centralt att vi reflekterar på djupet över dessa frågor. Genus När det gäller frågan om det finns skillnad på kvinnligt eller manligt ledarskap så finns det inga vetenskapliga rapporter som visar på någon skillnad på om det är kvinna eller man som leder (Ivarsson S. & Berggren A. 2006). Oavsett vilken arbetsplats vi pratar om, så sker det processor där minoriteten utsätts för annan prövning och bedömning än de som är i majoritet. Det blir exkluderande att bli granskad då man blir synlig och annorlunda än övriga på arbetsplatsen. Exempel på exkluderande processor kan vara: jargongen rått och hjärtligt, sexuella maskulina skämt, bastubad med gruppen det vill säga med män, homofobi jargong (Ericson 2011). Att inte uppskatta denna jargong och det osynliga gruppkontraktet innebär ett hot mot gruppnormen och därmed riskera att komma utanför. En annan förklaring till exkluderande processor kan vara att det saknas förebilder till exempel kvinnor som är räddningschefer eller chef/ledare. Manlig homosocialitet Ett begrepp som är intressant att reflektera över är homosocialitet. Begreppet homosocialitet betyder att det finns stor överrepresentation eller endast ena könet representerade i en organisation eller miljö. När det gäller manlig homosocialitet innebär naturligtvis en arbetsplats med dominans av män. Män tenderar att föredra varandras umgänge och väljer därför andra män framför kvinnor (Hamrén 2007). Det behöver inte vara en medveten strategi att exkludera kvinnor. Men det blir konsekvensen. Medlemmarna i gruppen utformar sin identitet som byggs tillsammans och det utformas koder och normer för att accepteras som medlem. Normen för gruppen blir maskulinitet. Att vara kvinna på en arbetsplats med manlig homosocialitet är en ut maning. Det blir centralt att kunna hantera de osynliga koderna och normerna, för att bli accepterad känslomässigt av gruppen. Ett sätt att reflektera på djupet om jämställdhetsfrågor är att arbeta aktivt med nedanstående frågor: 1. Vilka diskriminerade processor har vår räddningstjänst när det gäller genus aspekter? 2. Vilka genusföreställningar har vi av att vara räddningschef, chef/ledare och brandman? Och vilka konsekvenser får dess föreställningar? 3. Hur kommer vår manliga homosocialitet i utryck? (Koder, jargong, osynliga gruppkontrakt) 4. Hur kan vi konkret öka jämställdheten utifrån diskriminerade processor och genusföreställningar? Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL Fakta Referenser Ericson M. (2011) Nära inpå. Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hamrén, R. (2007). Vi är bara några kompisar som träffas ibland: Rotary som en manlig arena. Stockholm: Normal förlag. 12 Räddningsledaren nr

13 nätverk jämställdhet Nätverket Kvinnor inom räddningstjänsten Föreningen har som målsättning att bevaka och påverka hur kvinnor bemöts inom räddningstjänsten, att påverka branschens utveckling genom att arbeta med aktuella frågor och därmed skapa bättre och mer jämlika förutsättningar för kvinnorna. Idag har föreningen cirka 100 medlemmar och nu är det stort fokus på att även värva deltidsbrandmän för att kunna verka i ett bredare perspektiv. Föreningen startades 2011 och är ideell, opolitisk och fackligt obunden. Antalet medlemmar och inte minst sponsorer är en viktig del för att föreningen ska kunna genomföra sina aktiviteter. Idag sponsras man bland annat av olika räddningstjänster, företag och MSB (Myndigheten för samhälskydd och beredskap). Visionen är att driva en förening som består av medlemmar från alla grupper inom utryckning hos räddningstjänsterna. Heltidsbrandmän, räddningsman i beredskap, brandingenjörer, befäl och de som aktivt vill delta i föreningens utvecklingsfrågor och bidra till målet att kunna fortsätta arrangera nätverksträffar. Föreningens mål är att det ska anställas mer tjejer men framför allt att arbetsmiljön för de som är redan tjänst idag ska vara utan anmärkning. Ny kunskap och erfarenhetsutbyte Tanken med nätverksträffarna är att man där lyfter viktiga aktuella områden eller tendenser som man ser behöver utveckla, ta fram arbetsgrupper för olika frågor/ arbeten, utbyta erfarenheter och ha trevligt tillsammans. På träffarna fyller medlemmarna i enkäter och därigenom tar man tempen på hur läget ser ut ute på räddningstjänsterna avseende olika frågor. På den senaste träffen i Uppsala i år låg fokus på att förbättra den fysiska och psykiska arbetsmiljön på räddningstjänsterna i landet. Träffarna ger tillfälle att få utbildning, information och byta erfarenheter. Handlingsplaner Ett verktyg för att utveckla och förbättra olika områden är handlingsplaner som blir till stöd för räddningstjänsterna. För omkring 16 år sedan började kvinnor att arbeta som brandmän i Sverige och under resans gång har olika områden identifierats som haft/har utvecklings- och Foto: Kvinnor inom räddningstjänsten Johanna Dufke, föreningens kassör, provar en ny kemdräkt som bland annat har löstagbara skor för bättre anpassning för individen, på nätverksträffen nu i Uppsala Johanna jobbar som heltidsbrandman i Halmstad. anpassningsbehov. Saker som att det saknats omklädningsrum, kläder som inte passar i storlek eller form, attityder/fördomar och okunskap. Några exempel på handlingsplaner som finns tillgängliga via och som har tagits fram av föreningen och andra nätverk för kvinnor inom räddningstjänsten och är: Förslag på handlingsplan vid graviditet Handlingsplan för gravida och ammande Handlingsprogram vid psykisk ohälsa/ tränings- och kostproblem Handlingsprogram vid blodsmitta Kunskapsspridning på hemmaplan En viktig del i föreningens strategi är att medlemmarna efter träffarna, sprider information om de fokusområdena och erfarenheterna som lyfts i sin egen organisation genom exempelvis nyhetsbrev, informella och formella möten. Hemsidan är en viktig kanal för föreningen att sprida sitt budskap, hitta sponsorer och att värva medlemmar. Man arbetar även med informationsutskick via mail/sändlistor. Nästa nätverksträff den oktober Nästa nätverksträff och årsmöte genomförs hos Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping oktober. Dag ett sker årsmötet och tillsammans med kollegor från hela Sverige ska man lösa en gruppuppgift. Dag två är det workshops på den nybyggda brandstationen i Nyköping med ett antal stationer med bland annat utrustning, beklädnad, metodförevisning, och information om arbetsmiljö. Utöver programpunkterna erbjuds olika typer av tuff och kul träning för den som vill till exempel nordic military training, zumba och löpteknik. Ett mål med denna träff är att öka bredden i nätverket genom att få fler medlemmar som är deltidsbrandmän (RiB-personal). 20 platser på årets träff är vikta för deltidsbrandmän. Alla som deltar på träffen måste ha betalat in medlemsavgiften. Sista anmälningsdag är 27 september. Text: Nenne Hagman, SBB Fakta KIR Har cirka 100 medlemmar, medlemmarna är heltidsanställda kvinnliga brandmän som arbetar i Sverige. Föreningen leds av en ideellt arbetande styrelse, som består utav en ordförande, en vice ordförande, kassör, sekreterare, 3 ledamöter och 2 suppleanter. En del av föreningens styrelse arbetar även aktivt i en arbetsgrupp inom Kommunal HkBm (heltidsanställda kvinnliga brandmän), som är en av flera andra föreningar/organisationer som föreningen samverkar med. Målet för föreningen är att kunna fortsätta arrangera nätverksträffarna. Styrelsens mål för verksamhetsår 2011 var uppbyggnad av föreningen och styrelsens utbildningsbehov och arbetsuppgifter. Man har även som mål att söka sponsorer. Budgeten omfattar medlemsavgifterna samt sökandet av sponsorer. Räddningsledaren nr

14 Olycksutredning Drunkningsolycka Drunkning i Viaredsjön En 38-årig man och hans 3-årige son var den 12 maj 2012 ute på Viaredssjön i en mindre gummibåt. Utanför reningsverket i Sandared hamnar de båda av oklar anledning i vattnet. Den 3-årige sonen räddades iland av närboende personer och överlever olyckan. Dykare från räddningstjänsten tar med hjälp av en hansabräda iland den 38-årige mannen, men hans liv gick inte att rädda. Olycksutredning Drunkning i Viaredsjön. En man omkommer, ett barn räddas. Larmtid: 12 maj Klockan Inblandade personer: 2 Olycksorsak: 2 personer faller överbord från en båt i samband med att lina trasslat in sig i motorpropeller. Felval av flytväst och kall vattentemperatur påverkar olyckans utfall. Utredare: Christer Larsson, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Vindriktning Summering av larmning och räddningsinsats En familj som bor i närheten av olycksplatsen är vid aktuell tidpunkt ute i trädgården. Och hör då svaga rop från sjön. Mannen i familjen och hans svärson beslutar sig för att sjösätta en kanadensare för att undersöka varifrån ropen kommer. Vid sjösättningen hör de ett barn som ropar Mamma. De upptäcker även två personer som ligger i vattnet och förstår att det är en allvarlig situation. Kvinnan i familjen ringer då 112 och larmar om att det pågående drunkningstillbudet. Under tiden kvinnan larmar, paddlar mannen och hans svärson ut för att undsätta de nödställda. De lyckas bogsera in barnet till stranden och tas in i ett närliggande hus tills ambulansen och räddningstjänsten är på plats. Pojken är hela tiden vid medvetande men nedkyld. Räddningstjänstens dykare tar med hjälp av en hansabräda iland den medvetslösa pappan. Pappan får hjärt- och lungräddning på plats och förs senare med helikopter till Sahlgrenska sjukhuset. Hans liv gick inte att rädda. Trolig olycksorsak Det finns inga ögonvittnen som såg hur pappan och sonen hamnade i vattnet. När Platsen där den nödställde personen hittades av räddningstjänstens dykare, cirka meter utanför strandlinjen. 2. Platsen där ett ögonvittne ser den tomma gummibåten. 3. Platsen där räddningstjänsten hittar den tomma gummibåten. Båten har drivit i vindriktningen, så en tänkbar teori är att motorn har varit i gång och växeln i även efter det att personerna fallit överbord. 4. Platsen där räddningstjänsten återfann den bakre sittbrädan från gummibåten. Sittbrädan har drivit i vindriktningen. räddningstjänsten hittar den tomma gummibåten finner man en lina insnärjd i dess propeller. Ett vittne upptäcker den tomma båten och rapporterar det till SOS Alarm. Båten har inte drivit i vindriktningen så en rimlig slutsats är att gummibåtens motor varit igång även efter att personerna fallit överbord. Den bakre sittbrädan till båten hittades drivande i vindriktningen. Genom intervjuer med räddningstjänstens personal resoneras ett troligt händelseförlopp av olyckan fram. Det mest troliga scenariot är att gummibåten kör över 4. en lina som trasslar in sig i propellern och motorn börjar gå trögt. När pappan försöker få loss linan från propellern vickar gummibåten till och både pappan och barnet hamnar i vattnet. De kommer ifrån båten och pappan beslutar sig för att försöka bogsera sonen i vattnet och simma mot land. När de båda befinner sig cirka 100 meter från land orkar mannen inte simma längre. Det är inte tillräcklig lyftkraft i den seglarväst som mannen har på sig för att hålla hans huvud ovanför vattenytan. 14 Räddningsledaren nr

15 Olycksutredning Drunkningsolycka Linan som satt fast och var intrasslad i propellen på gummibåten. Här har den nödställde mannan tagits upp på land och pågår här hjärt- och lungräddning. Mannen fördes senare via helikopter till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Räddningsinsatsens genomförande Larm inkommer klockan till SOS Alarm om att ett barn och en vuxen ligger i vattnet. Klockan får stabschefen får medlyssning till larmet men kommer in för sent i intervjun för att få med adressen. Stabschefen ropar via en intern snabbtelefon ut att drunkningslarm kommer. Personalen påbörjar påklädning av dykare och kopplar på en båt efter bil 117 (en dykbil). 60 sekunder efter larmutropet, klockan lämnar dykbil 106 vagnhallen. Under framkörning meddelar SOS Alarms larmoperatör att barnet är uppe ur vattnet. Simmar ut mot den nödställde Klockan är dykbilen framme på olycksplatsen. En av dykarna som vid framkomst är färdigklädd, går direkt i vattnet och simmar ut mot den nödställde. Den 60 meter långa telefonlinan som förbinder dykskötare och dykare räcker inte till, så dykskötaren vadar ut cirka 30 meter i det långgrunda vattnet. Dykaren upplever att personen är väldigt tung i vattnet och det är precis att han med luftfylld dykardräkt orkar hålla mannens huvud ovanför vattenytan. Chauffören och dykledaren har under tiden lastat ned en hansabräda från taket på dykbilen samtidigt som den andra dykaren har tagit av sig sitt flaskpaket. När linrullen till hansabrädan är påkopplad så sätter sig dykare nr 2 på brädan och paddlar ut mot den nödställde. De båda dykarna hjälps åt ute i vattnet med att lasta upp mannen på brädan och därefter ger dykare nr 2 klartecken till personalen på land att dra hem. Påbörjar hjärtkompressioner Under hemdraget så påbörjar dykare nr 2 hjärtkompressioner på den medvetslöse personen på brädan. Väl iland fortsätter ambulanspersonalen den påbörjade hjärtoch lungräddningen. Mannen förs senare med ambulanshelikopter till Sahlgrenska sjukhuset men hans liv gick inte att rädda. Klockan med sig barnet till Borås lasarett för kontroll. Förbereder avsökning av vattnet Insatsledaren har under tiden fått uppgifter om att den drunknade personen har fler barn och att det eventuellt kan ha funnits flera personer med i båten. Han beslutar då att räddningstjänstens båt ska sjösättas för att fortsätta söka av vattnet. Polisen arbetar parallellt med identifiering och tar kontakt med den anhöriges familj för att ta reda på om hur många personer som fanns med i båten. Räddningstjänsten fortsätter sökningen med båt tills polisen fått verifierat att det inte fanns några fler personer med i båten. Privatpersoner hittar olycksbåten En privatperson upptäcker gummibåten klockan ute på sjön och larmoperatören kopplar via telefon ihop denne och insatsledaren. Klockan plockas den använda räddningsutrustningen ihop på land och bil 101 med fyra brandmän återgår mot hemmastationen. Räddningstjänstpersonalen i båten fortsätter att söka av vattnet. Gummibåten har klockan återfunnits och dras iland där den överlämnas till polisen. Räddningstjäns- ten avslutas klockan men polisen fortsätter sitt arbete. Direkta orsaker till olyckan/händelsen är okända. Ytterligare kommentarer kring olyckan: Den drunknade 38-årige mannen var aktiv och ansågs ha god sjövana. Omständigheter som har eller kan ha påverkat skadeutfallet: Den 3-årige sonen hade en räddningsväst, flytväst med krage som håller bäraren i ryggläge och huvudet ovanför ytan. Pappan hade en seglarväst man själv måste hålla sig rättvänd och huvudet ovanför ytan. Han hade även dubbla kläder vilket gör det väldigt ansträngande att simma. Temperaturen i ytvattnet i sjön den aktuella dagen var 8 C. Den låga temperaturen gör att kroppstemperaturen sjunker snabbt och kroppen stänger av de icke vitala delarna i kroppen och sparar blodet och värmen till hjärnan och de inre organen. Den simförmåga man har vid vattentemperatur runt 20 C är vid en vattentemperatur på 8 C starkt nedsatt. Enligt polisens utredning går det inte att utesluta att ett eventuellt sjukdomsfall kan ha haft betydelse för att mannen inte orkade simma iland. Den bakre sittbrädan hittades drivande på sjön. Räddningsledaren nr

16 Olycksutredning Drunkningsolycka Förslag till åtgärder Informationskampanjer via media och Svenska Livräddningssällskapets hemsida: Om risker med avsaknad av flytväst Vilken typ av flytväst som är lämplig När flytvästen bör kompletteras med en flytoverall Simkunnighet Hur kall vattentemperatur påverkar förmågan på den som faller i vattnet. Ansvarig: Svenska Livräddningssällskapet. Omhändertagande av egen personal Insats- och ambulanspersonal genomför sedan kamratstödjande samtal. Även polisen är inbjuden men väljer att själva sköta omhändertagandet av sin personal. Stöd till familjen som bistod vid insatsen. Innan insatsledare lämnar olycksplatsen tar han kontakt med de privatpersoner som varit involverade och lyssnar av hur de känner sig och lämnar kontaktuppgifter om det dyker upp frågor eller behov av någon form av stöd. Dagen efter tar polisen kontakt med stabschefen och meddelar att den hjälpande familjen har behov av ytterligare stöd. Stabschefen kontaktar socialjouren som i sin tur aktiverar POSOM-gruppen. Analys av insats och förslag till förbättringsåtgärder Räddningsinsatsen påminner mycket om ett av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (SÄRFs) övningsscenarier när dykorganisationen Dykledare, dykskötare och dykare på sökuppdrag med räddningsbåt. övar larmdyk. Handlingsmönstret vid framkomst är att förste dykaren går direkt i vattnet och simmar ut mot den nödställde. Dykledare och chaufför tar ner hansabrädan och andredykaren paddlar sedan ut mot den nödställde. Beslut, order och taktiskt genomförande utförs vid den här insatsen per automatik och behöver inte uttalas. Samarbetet mellan räddningstjänst, ambulans och polis sett ur ett helhetsperspektiv var väl fungerande. Förbättringsområden: Insatsledaren hade svårt att vet med vem han skulle kommunicera då ambulanspersonalen inte hade någon uttalad sjukvårdsledare. Polisen borde tagit med sig gummibåten från olycksplatsen och lämnat över den till den anhöriges familj några dagar senare. Telefonlinjen till stabschefen blev under delar av insatsen blockerad av media med flera. Det har diskuterats om SÄRF ska införa ett eget telefonnummer och någon form av prioriteringslista för media. Även de bärbara telefoner som användes ute på skadeplats och kommunikationen via radio mellan räddningstjänst, ambulans och polis hade bristfällig funktion under insatsen. Det vi kom fram till, är att förhoppningsvis så kommer införandet av Rakel hösten 2012, lösa de problem som nämns ovan. Vid intervjun framkom det ytterligare erfarenheter från räddningsinsatsen som kan utgöra ett bra underlag i SÄRFs operativa verksamhets utvecklingsarbete. Se texten nedan. Räddningstjänstens lärdomar från drunkningslarmet I samband med händelsen och insatsen så gjorde Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund en erfarenhets matrix i ett enkelt format för att ta till vara på erfarenhet erna och utveckla sina rutiner. Matrixen består av följande 5 fält: Erfarenhet, Rekommendation, Åtgärd & Kommentar, Ansvarig och Tids plan. Här är en sammanfattning av organisationens erfarenheter och åtgärder kopplat till larmet/händelsen: Översyn av högtalarsystemet till snabbtelefonen. ICA-kundradio är fortfarande en viktig funktion på en station. Stabschefen utrop vid larmet sparar tid men kan bli en stressfaktor och skapa förvirring då hörbarheten är dålig i vissa delar av stationen. Klart hösten Insatsledarfordonet Bil 156, som användes vid insatsen är allför omodern och inte urustad för att vara ersättningsfordon för 109. En rad brister uppmärksammades och en mindre felkörning gjordes. GPS saknas och Stabschefen kan inte heller följa fordondet i ResQ-map (GISkartstöd) via skärm. Nytt fordon köps in under En annan vinsch och ett par extra hjulpar på trailern som sjösätter räddningstjänstens insatsbåt skulle underlätta arbetet och vinna tid, då båten är mycket tung att få i och ut vattnet. En vinsch med möjlighet att välja en lägre utväxling rekommenderas. Klart hösten Placera två flytvästar i räddningstjänstens insatsbåt. Klart sommaren Gör en översyn om det går att montera en linbroms till Hansabrädans linrulle, då denna har en förmåga att trassla in sig. Alternativt/och se över rutinerna kopplat till användning av Hansabrädan. Klart sommaren Under utresan upplever en av dykarna att det upplevs obehagligt att åka bak i bilen med utrustningen då man är dåligt fastspänd och resan känns ostabil. Man följer upp arbetsmiljön efter att den nya dykbilen levererats under sommaren Klart hösten Översyn av SÄRFs rutiner för att uppmärksamma privatpersoner som gör en insats i samband med en olycka eller brand och ta fram en fungerande policy. Enligt insatsledaren så gjorde privatpersonerna som larmade, räddade och omhändertog den lilla pojken innan räddningstjänst och ambulans var på plats, en väldigt bra insats. Sammanställning: Nenne Hagman, SBB 16 Räddningsledaren nr

17 skadeplats i katrineholm Arbetsmiljö på skadeplats Arbetsmiljöfrågor på en skadeplats handlar om så mycket mer än rökdykning. Det finns många föreskrifter om arbetsmiljö som behandlar andra saker än rökdykning och då täcker man ändå inte in alla de olika arbetsmiljörisker som kan finnas på en arbetsplats. Per-Ola Malmquist från Utkiken Sverige med en bakgrund i Helsingborgs brandförsvar, föreläser om arbetsmiljölagen, risker och vikten av rätt kompetens ute på skadeplats för att kunna ta rätt beslut för insatspersonalen. I en del aktuella debattinlägg påstår man att rökdykning är en förbjuden åtgärd såvida det inte finns liv att rädda. Riktigt så enkelt är det inte. Här konkurerar två lagstiftningar med varandra om vad som ska göras eller inte. Arbetsmiljölagen ställer, i grova drag, krav på att vi inte ska skada vår personal och Lagen om skydd mot olyckor, LSO, ställer krav på att vi ska rädda och förhindra skada på liv egendom och miljö. I båda fallen finns det lagkrav på att det ska ske. I LSO tas ingen hänsyn till att vi måste vara försiktiga och inte riskera skador. Det är ett lagkrav att rädda människor, egendom och miljö. Men i Arbetsmiljölagen finns en särskild skrivning som för räddningstjänsten innebär att man i speciella situationer måste bryta mot kraven i Arbetsmiljölagen och aktuella föreskrifter. Detta får man ej göra lättvindigt. När lagstiftningarna står mot varandra ska det ske en avvägning mellan personskador på egen personal mot vinst i form av räddade liv, egendom eller miljö. Ett säkerhetsbefäl som platsfunktion Enligt den statistik jag har, genom de tillbuds- och olycksfallsrapporter som jag samlar in från Arbetsmiljöverket varje månad, så kan jag se att många personskador på räddningspersonal inte sker under rökdykning. Därmed inte sagt att rökdykning är ofarligt. Däremot ser jag behovet av att tillföra en skadeplatsfunktion i form av ett säkerhetsbefäl vid många insatser. Det sker redan på vissa håll ibland. Men utan att man har penetrerat vilka uppgifter, kunskaper och mandat ett säkerhetsbefäl borde ha. Tittar vi dessutom på byggnadskonstruktioner efter 1994, de ökade kraven på kontinuerlig riskbedömning av arbete och möjligheten att lära av inträffade tillbud och olycksfall så finns det många argument för att det är en funktion som bör finnas på de flesta bränder i byggnader och även på många andra typer av räddningsinsatser. Ett säkerhetsbefäl ska ha en övergripande bild av de risker som finns på en skadeplats. Ett exempel på en uppgift är att kontinuerligt utvärdera vilka platser som inte får beträdas. Inte ens av räddningspersonal. Idag betraktas avspärrningar på många håll som något som inte gäller räddningspersonalen. Många olyckor på en skadeplats inträffar för att folk befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt. Ibland är det inte nödvändigt att vara på just den platsen för att kunna utföra sitt arbete. Då skulle den platsen kunna vara tydligt uppmärkt innan en olycka inträffar. Andra platser måste beträdas ibland, men kräver kanske särskild vaksamhet. Även dessa skulle kunna markeras upp av säkerhetsbefälet. För att få respekt för avspärrningar och skyltar är det dock lika viktigt att kontinuerligt utvärdera var man kan ta bort avspärrningar efterhand som risker försvinner. Vid större händelser är det möjligt att säkerhet behöver bli en egen sektor där det finns både personal och materiel att arbeta med detta. Bemannig inom organisationen Nu finns det säkert någon som tycker att detta verkar dyrt och att vi inte kan tillföra mer personal i vår begränsade budget. Jag tror att de flesta organisationer kan lösa bemanningen inom befintlig organisation genom att samverka med grannkommuner eller genom att förstärka alarmeringen med befintliga befäl. Vad gäller kunskap och utbildning så finns mycket av kunskapen redan idag inom organisationen. Brandingenjörer med specialistkunskap om byggnadskonstruktioner, Utbildare med kännedom om arbetsmiljöregler, Olycksutredare med kunskap om metoder för att lära av tillbud och olycksfall med mera. Sedan behövs såklart ny kunskap och nya rutiner. Till exempel som att läsa en brand ur ett rasrisk perspektiv och inte ur ett brandspridningseller övertändningsperspektiv. Text: PO Malmquist, Utkiken Sverige Foto: Quicksave. Livbojen kan även kastas ut med lina, precis som en konventionell livboj. Den är en flergångsprodukt som lätt laddas om med en CO2- patron (speciell patron för Quicksave). Läs mer på Ny livboj som förenklar i arbetsmiljön Åsa Magnusson, uppfinnaren av livbojen Quicksave misslyckades med att få upp en brandman från 4 meters djup till ytan på en kurs och fick åka hem utan diplom. Att veta att man inte kan rädda en annan nödställd människa i vattnet var inte acceptabelt för Åsa och hon såg behovet av och utvecklingspotentialen av räddningsutrustning. Livbojen lyfter en 100 kg fullvuxen individ från 10 meters djup upp till ytan av sig själv och vid ytan får Quicksave livbojens funktion. Därför får den som livräddar kraft kvar att ta hand om den nödställde även vid ytan, då den underlättar bärgning, bogsering och upptag i båt och land. En annan stor fördel är att man har händerna fria när man simmar ut till den nödställde. Livbojen omnämns under föreläsningen om Vattenlivräddning av Mats Kostmann på Skadeplatskonferensen. Han berättar i korthet hur den kan användas för deltagarna. Räddningsledaren nr

18 skadeplats Vattenlivräddning Koncept Larmdyk Trimmade rutiner och utvecklad samverkan Tiden från larm tills dess att den nödställde är på båren har minskat avsevärt i Norrköping genom fortlöpande införanden av nya rutiner. Taktikkonceptet Larmdyk som bland annat innefattar utvecklad samverkan med ambulans och polis ligger bakom detta. Basen i konceptet gäller vattenlivräddning överlag kan även överföras till organisationer som inte har dykare. Här får vi ta del av taktik och rutiner som gör skillnad i kampen mot klockan, som kan rädda liv. Dykansvarige på räddningstjänsten i Östra Götaland/Norrköping Mats Kostmann märkte att deras dykverksamhet tidigare var mest fokuserade på själva dykningen vid insatser och Mats Kostmann. övningar. Han saknade ett tydligt mål med verksamheten och såg att det krävdes ett mer utvecklat helhetstänk för att nå ett bättre resultat vid drunkningslarm. Det fanns alltså bra fokus på dykövningar, träning i simhall, utrustning och årsprover med mera för vattendykarna tidigare, vilket självklart är viktiga delar för en säker dykverksamhet. Men det fanns också behov av utveckling. Själva dykningen ofta enklast Men vi missar lätt det viktigaste målet som är resultatet vid larm, säger Mats och menar att hela kedjan i en insats måste ses över och förbättras. Vid ett drunkningslarm har dykarna under ytan oftast den enklaste uppgiften. Det är de taktiskt rätta besluten som kan vara svårare att ta de som i sin tur formar insatsen där liv kan komma att räddas. Kaos och panik är en vanlig scen på olycksplatsen vid ett drunkningslarm och även luttrad stryka kan tappa fokus och få tunnelseende. Vid mindre lyckade larmdyk som utvärderats handlar det sällan om dykarnas beteende, utan istället dykskötarnas färdigheter eller ibland några tveksamma beslut från dykledaren som skulle kunna förbättras, berättar Mats. Detta har man också tagit fasta på i konceptet Larmdyk. Huvudmål för Larmdyk Att korta ner tiden från larmet till dess att patienten är på båren oavsett förhållanden. Efter övningarna ska samtliga deltag are känna till sin roll vid ett drunkningslarm och kunna samverka med övriga räddningsenheter på ett snabbt, säkert och professionellt sätt. Alla ska förstå vikten av att jobba snabbt, säkert och effektivt för att vinna tid. Delmål för Larmdyk Årligen kvalitetssäkra och utvärdera räddningstjänstens personal vid drunkningslarm enligt KVS3 Östra Götalands/Norrköpings nuvarande kvalitetssystem på nivå 3 (dykpersonal, brandpersonal, ledningsbefäl). Årligen kontrollera ambulanssjukvårdarnas kunskaper och färdigheter i praktisk A-HLR (defibrillering och läkemedel) under realistiska förhållanden på fältet (ambulansens egna instruktörer ansvarar för denna del). Öva samverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst vid ett drunkningstillbud. Utveckla dykenhetens taktik samt dyk och sökmetoder. Genom så realistiska övningar som möjligt dra lärdom från årets skarpa larm. Genomförande En övningsperiod per år (5 övningsdagar = 5 brandskift plus samtlig ambulanspersonal). Ambulans, räddningstjänst och polis kallas till övningarna (polis i mån av tid under beredskap). Grannkommuner vilka räddningsdykarna har avtal med bjuds in som observatörer. Fyra larm per övningsdag (4 5 = 20 stycken utvärderade larmdyk per år). Dykansvarig ansvarar för övningsplanering och genomförande. Övningsdagen inleds med 1 timme teori och genomgång inför övning i lektionssal för samtlig personal. Två övningslarm på förmiddagen och sedan två larm på eftermiddagen. Snabba insatser 1 timme per övningslarm (15 min framkörning samt max 45 minuter dykinsats). Varierande övningsplatser: strömmande vatten, bil över kaj, båtolycka, sjöar med mera. 10 minuters genomgång och snabb utvärdering direkt efter varje övningslarm. Larm dras via SOS Alarm/personsökare. Konceptets centrala delar Man har nu tagit fram ett heltäckande utbildningsmaterial anpassat specifikt utifrån organisationens behov. Man har utbildat samtlig räddningspersonal brandmän, insatsledare och brandingenjörer, men har lagt stort fokus på dykledare och räddningsledare. Ett tydligt beslutsstöd har införts och en check- 18 Räddningsledaren nr

19 skadeplats Vattenlivräddning Dykinsatsen, indelat i fyra faser minuter 1 minut 15 minuter 45 minuter Dykgruppen på plats Dykinsats påbörjas Ny sökmetod aktiveras Dyklista avslutas Vittnesuppgifter Markera sökområdet Eventuellt utöka sökområdet, Beslut om eftersök Dyk & sökmetod Dykare 1 punktsök? söksystem? Livräddning avslutad = Avvakta med dykare? Dykare 2 halvcirkelsök? Lös Lina över strömmen Räddningsinsatsen avslutad Omvärdera taktik? Heta området Cirkelsök Samråd med polisen Beslut om dykinsats betyder 100% Tänk framåt, fas 3 Dokumentera sökområdet Fortsatt dykning? Säkerhet Förbered för alternativ sökmetod Kontrollera checklistan Planering av eftersök Upptagning Dokumentera använd anteckningsblocket Video Sonar Strömt Risk att fastna Dokumentera Djup lista för dykgruppen vid larmdyk. Tydliga beslutsdomäner mellan avdelningens dykledare och räddningsledare är också framtagna. Konceptets taktikgrund är en orderindelning som ställs av dykledaren och som ska vara känd av hela dykgruppen (dykare och dykskötare): Mål med insatsen, Dykmetod, Sökmetod och Säkerhet. Inom Sektor Dyk het zon arbetar endast dykgruppen och de som av dykledaren blivit tilldelade arbetsuppgifter samt ambulansens medicinskt ansvarig med personal. Hkp Polis Ambulans Båt Sektor Dyk Dykledaren Räddningsledaren Brand Dykbussen Ambulansen i Norrköping genomför sina årliga prov i A-HLR (defibrillering och läkemedel) under larmdyken. Ambulanspersonalen är nu integrerad i insatskedjan på ett helt annat sätt än tidigare. Dykinsats indelad i fyra faser En annan viktig del i taktiken är att man delat in dykinsatsen i fyra faser för att säkra nästa steg i insatsen. Faserna är ett resultat av utvärderingar från flera dykinsatser (larm och övningar) där insatsen blivit ineffektiva efter cirka 15 minuter, då dykarna ofta sökt inom samma område flera gånger utan resultat. Se figuren Dykinsatsens fyra faser. Räddningsledaren kan besluta om räddningsinsats men inte om dykinsats. Dykledaren är ansvarig för dykarnas säkerhet. Dykledaren får inte påbörja dykinsats om inte räddningsledaren har beslutat om räddningsinsats. Här måste de möjligheterna att rädda liv ställas mot de risker som insatsen innebär. I den Heta Zonen inom Sektor Dyk arbetar endast dykgruppen, de som eventuellt har blivit tilldelade uppgifter av dykledaren och ambulansens medicinsk ansvarige med personal. Ledningen på olycksplatsen ska hålla ihop och stanna på platsen under hela insatsen. Man ska bestämma en lämplig ledningsplats och informera dykledaren om denna. Ledning på olycksplats vid en drunkning skiljer sig inte nämnvärt från andra räddningsinsatser. Samverkan har stärkt roller och rutiner En viktig del av utvecklandet av larmdyk vid drunkningslarm har varit att ut öka samverkan med polis och framför allt med ambulansen. Man har nu rutiner där ambulanspersonalen har information om räddningstjänstens organisation och agerande vid drunkningslarm genom samövningar och uppföljning. Och räddningstjänsten har kunskap om första ambulansens uppgifter och vilka roller sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig har vid dessa typer av larm. Ansvarig för Sjöräddning vid ambulansen är nu mera med och hjälper dykansvarig med planering av övning av larmdyk under året. Det handlar om vilka teman man ska öva, som till exempel Barn HLR eller Nedkylning. Det är ett tydligt vinna vinna samarbete mellan ambulans och brandpersonal som uppskattas från båda håll. Närmare ett skarpt larm än så här kommer man inte, menar Mats. Aktuellt kvalitetssäkringssystem KVS Räddningstjänsten i Östra Götaland/ Norrköping har använt sig av följande kvalitetssäkringssystem: KVS1 Enklare övningar, max 1 timme, dykmoment, plock med dykutrustning och så vidare (2 3 övningar) KVS2 Övning larmdyk med egna skiftet under jourtid, trimma in rollerna (dykskötare, dykledare med mera) KVS3 Insatsövning Larmdyk med hela organisationen i samverkan (räddningstjänst, ambulans, polis). Det är först vid en fullskalig övning (KVS3) med samverkan man kan mäta sin verkliga förmåga vid drunkningslarm, menar Mats Kostman och betonar att det troligtvis är taktiken vid drunkningslarmet som kan utvecklas mest hos de flesta räddningstjänster. Detta oavsett om man har dykare i organisationen eller ej. Vill du veta mer om taktik och samverkan vid drunkningslarm är du välkommen att kontakta Mats Kostmann via mats.kostmann@rtog.se. Föreläsningsmaterial når du via Firegears och Brandskydds föreningens hemsida. En lathund för deltidsstationer Först på plats vid drunkningslarm hittar du bland notiserna på sid 42. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Räddningstjänsten Östra Götaland/Norrköping Räddningsledaren nr

20 skadeplats Vattenlivräddning PM Vattenlivräddning Scenariobaserad övning vid drunkningslarm Personal: utryckande (brandmän samt befäl) Tid: 2 3 timmar Plats: lektionssal Mål: skapa god kännedom om den lokala organisationen vid drunkningslarm samt finna några förbättringspunkter som ökar chanserna att rädda liv i framtiden. Förberedelser: Skriv ut aktuella standardrutiner samt larmplaner för drunkningslarm Kartlägg vilka olika enheter ni kan tänkas behöva sam verka med vid ett drunkningslarm vilka resurser finns att tillgå (Livräddning? Eftersök?) (Polis, ambulans, sjöräddningen, helikopter, kustbevakning, annan räddningstjänst med vattendykare osv.) Framtagning av lämplig plats inom det egna området som stämmer överrens med scenariot (mindre sjö med brygga) skriv ut karta eller skapa bildspel med karta från till exempel google maps Anteckningsmaterial Scenario: Tisdag 10 juli 2012, klockan Stort larm drunkningsolycka vid sjön Näsnaren (Katrineholm) Flera vittnen har sett en roddbåt med två personer slå runt utanför sjöholms udde! Nu syns endast en av personerna på ytan, han skriker på hjälp. Diskussionsfrågor: 1. Vilka enheter larmas till platsen enligt larmplan? 2. Samverkan på olycksplats ska ske med följande enheter? 3. Finns det några beredduppgifter som fördelas under framkörning? (Sjösättning av båt/vägvisning/sjukvård/förberedelser för dykare osv) 4. Med utgångspunkt från larmuppgifterna enligt scenariot, ställ upp följande order (oavsett om ni har räddningsdykare eller ej): Mål (MMI) Metod (dykare/ytbärgare/hansabräda/båt osv) Sökmetod (dyk/ytbärgare/strandsök osv) Säkerhet (platsen/risker/flytväst osv) 5. På olycksplatsen möter vittnen upp tillsammans med en av de nödställda som är nedkyld men i övrigt ok hans kompis saknas fortfarande. Båten ligger upp och ner cirka 200m från land. Beskriv insatsen utifrån de fyra faserna: FAS 1: Första styrkan på plats, första minuten, åtgärder: FAS 2: Insatsen påbörjas, taktik? (TGI), åtgärder: FAS 3: 15 minuter har gått, tiden rinner iväg, nästa steg plan B, åtgärder: FAS 4: minuter har gått, fortfarande livräddning? Beslut om eftersök? Åtgärder (ansvar, upplägg osv): 6. Hur ser ledningen ut på olycksplatsen vid en drunkning? 7. Kan man likna en olycksplats vid en drunkning med den vid en trafikolycka tänk i zoner!? 8. Vilka uppgifter har ambulansen innan kroppen bärgats hur samverkar ni med sjukvårdsledaren respektive medicinsktansvarig? 9. Om larmuppgifterna hade varit än mer knapphändiga hur skulle ni då tänkt initialt, order? Testa att ställa upp mål/metod/sökmetod/säkerhet utifrån ett vanligt drunkningsscenario i er kommun Exempel: Norrköping = en person flyter i Motala ström i höjd med Grand Hotell, söndag morgon klockan är Diskutera kring vinsterna med att ha en tydlig och genomtänkt taktik vid drunkningslarm. Vid en brand eller trafikolycka är det givet men minst lika självklart vid ett drunkningslarm. 10. Återkoppling till målet lyckades ni lokalisera några förbättringspunkter inom er organisation vid drunkningslarm? Stämmer standardrutinerna och larmplaner med verkligheten uppdatering? Övningen är slut bra jobbat! Ta nu med erfarenheterna efter denna scenariobaserade torrövning och applicera det ni kommit fram till vid en praktisk tillämpning övningslarm drunkning. Kontakta gärna närmsta ambulansstation och försök få med en ambulans till övningen, tillsammans räddar vi liv. Lycka till och hör gärna av er med frågor eller synpunkter! Hälsningar Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland 20 Räddningsledaren nr

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Drunkning Viaredssjön Larmnummer: 845 Datum: 2012 05 12 Diarienummer: 1211177

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka cykel-personbil Larmnummer: 1146 Datum: 2011-06-18 Diarienummer:

Läs mer

Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Olycksundersökning Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Händelse Plats Drunkningstillbud Dekarsön 2 (10) Dokumentinformation Diarienummer SOS ärendeummer: 11-273744-2 Insatsrapportnummer 2012A00488

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka vid Tubbared, på Lv 554 mellan Bollebygd och Hindås Larmnummer

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka, skoter, singel Vuollerim, Jokkmokks kommun 2015-02-12 X 7378079 Y 1715218 Eget insatsnummer:

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka 2014-05-01 Elljusspår, Harads Eget larmnummer: 2014A00147 SOS larmnummer: 8_2151645_2 Postadress

Läs mer

Rapport UNDERSÖKNING AV OLYCKOR OCH RÄDDNINGSINSATSER

Rapport UNDERSÖKNING AV OLYCKOR OCH RÄDDNINGSINSATSER SÖDRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Område Skydd och Samhälle Rapport UNDERSÖKNING AV OLYCKOR OCH RÄDDNINGSINSATSER Händelse: Drunkningsolycka Larmnummer: 0080 Datum: 0-06- Diarienummer: /8 Utredare:

Läs mer

Olycksutredning. Drunkning i Storsjön vid Tingsön, Sandviken kommun

Olycksutredning. Drunkning i Storsjön vid Tingsön, Sandviken kommun Sida 1(5) 2017-06-13 2017-001091 Olycksutredning Drunkning i Storsjön vid Tingsön, Sandviken kommun 2017-06-08 Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör/brandutredare Gästrike Räddningstjänst Sida 2(5) Sammanfattning/Åtgärdsförslag

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Drunkning-tillbud Tillbud vid damm

Sammanfattning av olycksundersökning Drunkning-tillbud Tillbud vid damm Sammanfattning av olycksundersökning Drunkning-tillbud Tillbud vid damm Sammanfattning av händelsen En ung pojke, 3 år, är på en handelsträdgård med sin mamma. Pojken lämnades utan uppsikt och ramlade

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

Hörby Kommun Räddningstjänsten i Hörby. Olycksundersökning Islivräddning Man genom is

Hörby Kommun Räddningstjänsten i Hörby. Olycksundersökning Islivräddning Man genom is Hörby Kommun Räddningstjänsten i Hörby Olycksundersökning Islivräddning Man genom is 20080228 erad av: Markus Blåder, brandinspektör Kvalitetsgranskad av: Lars Nilsson Mikael Kess Olycksundersökning Insatsutvärdering

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 2012/141 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Drunkning i Skarhålssjön. Utredare Lars Brolin Medutredare Olycksdatum 2012-07-03 Utredningsdatum 2012-10-17 Insatsrapportnummer 201200416

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka Rv 41 Skene Larmnummer: 1367 Datum: 2011-07-19 Diarienummer:

Läs mer

Olycksundersökningar En viktig källa till lärande från insatser. Mattias Strömgren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Olycksundersökningar En viktig källa till lärande från insatser. Mattias Strömgren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Olycksundersökningar En viktig källa till lärande från insatser Mattias Strömgren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skogsbranden i Västmanland Vem vill veta mer om branden och räddningsarbetet?

Läs mer

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering. Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Läs mer

Omkomna i drunkningsolyckor september 2018, preliminär sammanställning. Båt 2st

Omkomna i drunkningsolyckor september 2018, preliminär sammanställning. Båt 2st Omkomna i drunkningsolyckor september 2018, preliminär sammanställning? 5 September 2018 3st 0st 0st 120 2018 Bad Båt 2st Övriga 2st 5 September 2018 120 2018 t.o.m. sep 6 September 2017 77 2017 t.o.m.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

En bad- och vattensäker kommun

En bad- och vattensäker kommun En bad- och vattensäker kommun s handlingsprogram för en bad- och vattensäker kommun inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Antagen i Kommunstyrelsen den 10 april 2013 Reviderat 2015-12-10 Hallindenvägen

Läs mer

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Rapport 1 (5) 2012-04-24 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafik/ Drunkningsolycka Sundskanalen i centrala Hudiksvall Översiktsbild Utredare Per-Erik Nilsson Medutredare Per-Anders Ekvall Olycksdatum 2012-01-28

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 Juni 2010 Anledning till utredningen: Brand på fritidsgård i Helsingborg på Södra Hunnetorpsvägen 49, 2010-06-09. Uppdrag:

Läs mer

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20 HELSINGBORG Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20 Anledning till utredningen: Brand i förråd med omfattande rökutveckling i trapphus på Östra Fridhemsgatan 4a-b,

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 Uppdragsgivare: Undersökning utförd: Bilagor: Räddningstjänsten i Herrljunga Anders Dahn Step samt foto bilaga Upplysningar om olyckan Larm tid: 03:23:51 Adress: Korsning länsväg 181/183 Olyckstyp: Singelolycka

Läs mer

Olycksundersökning. Drunkning/tillbud. Grundinformation om olyckan 1 (8)

Olycksundersökning. Drunkning/tillbud. Grundinformation om olyckan 1 (8) Diarienummer 2017-001184 Datum 2017-12-20 1 (8) Olycksundersökning Drunkning/tillbud Bild: Gammalt sjökort från Hjälmaren Källa: Google Grundinformation om olyckan Datum: 2017-06-21, onsdag Larmtid: Förlarm

Läs mer

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare Olycks och händelserapport över Trafikolycka med dödlig utgång Nybro Räddningstjänst 2015-05-19 Bengt Sigmer Insatsledare Innehållsförteckning Inledning.3 Syfte och mål...3 Underlag för rapporten. 3 Förklaringar

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 2011.01106 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka tåg och personbil i Ockelbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Bängans Bygge. Vad är jargong? Bängans Bygge Syftet med filmen är att eleverna ska få kunskap om jargonger och diskutera hur de kan hantera utmaningar kopplat till en tuff jargong. Tidsåtgång: 40 50 min Material: Powerpoint. Elevblad

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil Sammanfattning av händelsen Trafikolycka där personbil kör av vägen. En person omkommer. Insatspersonal blir indirekt drabbade

Läs mer

Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010

Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010 HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010 Anledning till utredningen: Trafikolycka i Helsingborg på Pålstorpsgatan, 2010-05-01. Uppdrag: Utvärdera genomförd insats på

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka, traktor/ tåg 2016-12-04 Eget insatsnummer: 2016/00632 SOS ärendenummer: 10_3198921_2 Postadress

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Hur används insatsstatistiken

Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Till riskanalyser Till arbetsgivare Vid utbildningar vid andra förvaltningar inom kommunen Info till egna anställda Till förebyggande verksamhet Kommunikation med andra myndigheter

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Kjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF:

Kjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF: Pressmeddelande Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF har i samarbete med SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut utarbetat rapporten Skärsläckarkonceptets operativa användande, som nu överlämnas

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01043 Sida 1(5) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Drunkning Trebo småbåtshamn Storsjön i Sandviken. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14.

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14. Revisionsrapport Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer Nerikes Brandkår 2009-12-14 Ref Roger Wallin 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Metod... 3 2. Bakgrund

Läs mer

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Avesta SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Fagersta Långshyttan Norberg Hedemora Horndal Fors Postadress: Axel Johnsons väg 70 774 34 AVESTA Tfn: 0226-64 58 00 E-post: sdr@avesta.se Hemsida: wwww.sdrf.nu

Läs mer

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Olycksförlopps utredning. Brand i byggnad, Upprättad: HR

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Olycksförlopps utredning. Brand i byggnad, Upprättad: HR 1 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Olycksförlopps utredning Brand i byggnad Upprättad: 2017-05-10 HR 2017-398 Inledning: Enligt Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 skall en räddningsinsats utredas,

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka MC Lv180 vid Sandhult Larmnummer: 2011/581 Datum: 2011-04-08

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ Välkommen till UPPSALA BRAND2012 När ord blir handling Under flera år har mål, resultat och visioner varit i blickfånget när räddningstjänstens verksamhet har diskuterats. Detta

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka EU-moped i Kalv Larmnummer: 2011/715 Datum: 2011-04-23 Diarienummer:

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du. information till arbetsgivare om sexuella trakasserier 2018 Mellan den som utsätts och den som utsätter står du. Som arbetsgivare är det din skyldighet att förebygga och motverka sexuella trakasserier

Läs mer

Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011. Göteborg 2011-10-19

Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011. Göteborg 2011-10-19 Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011 Göteborg 2011-10-19 Postadress Besöksadress Telefon, vx Org.nr: 222000-0752 Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 Hemsida:

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2015,00611 Sida 1(6) 2015-06-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i lägenhet i Gävle Utredare Magnus Östlund Medutredare Johan Melin Olycksdatum 2015-03-20 Utredningsdatum 2015-03-20

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad

OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2014-02-14 Diarienr: E-87 OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad Information om olyckan: SOS ärendenummer: 4661516 Eget larmnr: 201400130 Larmtid:

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Personbil över kajkant

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Personbil över kajkant Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Personbil över kajkant Sammanfattning av händelsen En 66-årig dam i en personbil mister kontrollen och kör över en kajkant ner i vattnet och tar sig inte

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum.

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum. Undersökningsprotokoll Datum 2012-10-05 Olycksundersökning Handläggare Dan-Ola Sandén Anledning till undersökningen: Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum. ID Brandutredning 2012A00607 Uppdragsgivare:

Läs mer

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010-240 51 22 Eleonor Storm, 010-240 53 76 Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Läs mer

UTRYMNINGSBEREDSKAP. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg

UTRYMNINGSBEREDSKAP. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg UTRYMNINGSBEREDSKAP Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg Utrymningsberedskap Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan

Läs mer

Olycks och. Villabrand med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst. Bengt Sigmer Insatsledare

Olycks och. Villabrand med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst. Bengt Sigmer Insatsledare Olycks och händelserapport över Villabrand med dödlig utgång Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare Innehållsförteckning Inledning.2 Syfte och mål...3 Underlag för rapporten. 3 Förklaringar till

Läs mer

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Räddningstjänsten 2013-01-18 Handläggare, telefon Vår beteckning Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Datum 1(6) BRANDUTREDNING Insatsrapport nr. 2012/01229 Larmtid 2012-11-03 kl. 07,37

Läs mer

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Huvudr Foto: Räddningstjänsten Jämtland Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Lagstöd... 2 Bakgrund... 2

Läs mer

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Räddningstjänsten Karlstadsregionen Fördjupad Datum Dnr olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Anledning till undersökningen: På tisdagen den 30 november kolliderar ett av räddningstjänstens fordon

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

www.uddevalla.se/mbu Vill du göra något spännande och lärorikt? Du kan bli en av deltagarna i Uddevallas MBU-utbildning. Utbildningen sker på onsdagar under 10 veckor och är kostnadsfri. De vuxna tar våra

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad 2019-02-15 1(5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit att varje arbetsställe som

Läs mer

Chef för personliga assistenter 2013

Chef för personliga assistenter 2013 Chef för personliga assistenter 2013 utvecklas i ditt ledarskap! Att leda på distans konkreta verktyg! Samtalsmetodik, konfliktlösning och professionellt förhållningssätt i olika situationer Uppdatering

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka R 41 vid Kinna Larmnummer : 2027 Datum: 2010-10-24 Diarienumme

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 jj Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Suicidförsök Hedenbrovägen 41, Boden 141210 Eget larmnummer: 8_2222 781_2 SOS larmnummer: 2014A00477

Läs mer

Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Gull-Britt Kristersson (Sjöbo) (S) Anette Nistrup administrativ chef 1 4

Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Gull-Britt Kristersson (Sjöbo) (S) Anette Nistrup administrativ chef 1 4 Datum Plats och tid Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad 09:00 10:00, 10:15 11:25 Beslutande Se sidan 2 Övriga närvarande Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Peter Boström

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Sjöfart med en arbetsmiljö i världsklass. - Hur man aktivt förebygger kränkande särbehandling och trakasserier

Sjöfart med en arbetsmiljö i världsklass. - Hur man aktivt förebygger kränkande särbehandling och trakasserier Sjöfart med en arbetsmiljö i världsklass - Hur man aktivt förebygger kränkande särbehandling och trakasserier Sjöfart med en arbetsmiljö i världsklass Denna broschyr riktar sig till ledande personer inom

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Krishanteringsplan LUNDS NATION LUND Upprättad 2007-09-01 - Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Rev. 2011-06-15 2012-06-23 2013-09-06 2014-01-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Ansvarsfördelning

Läs mer