Kulturella och kreativa näringar i Skåne en förstudie

Transkript

1 Kulturella och kreativa näringar i Skåne en förstudie

2 INLEDNING OCH TACK När jag gick i vimlet i Paris kunde jag inte låta bli att känna vingslagen från André Kertész och Henri Cartier-Bresson och det var med Kertész som det är med många människor på Öster i Landskrona. Precis som de kom han som en främling till ett annat land i en orolig tid. Det skulle kunna bli med Öster som med delar av Paris. Maraiskvarteret där jag bodde är gammalt och var länge en skamfläck på Pariskartan och hotat med rivning, men man beslöt att låta det stå kvar och idag är det en levande stadsdel med små butiker, trendiga barer, och spännande gallerier. Naturligtvis är underlaget ett annat här, men om vi tänker större och ser Öster som en stadsdel i regionen har den alla förutsättningar att leva vidare och börja blomstra. Öster har precis som Marais trivsam stadsplanering, mänskliga proportioner, blandad befolkning och vackra hus. Ett område som är fysiskt attraktivt för en ung befolkning och fria kreatörer. Med en varlig hand från stadsplanerare och politiker kanske vi i framtiden kan få se en ny Kertész hänga sin debututställning i någon av de tomma butikslokalerna på Öster i Landskrona. Thomas H Johansson Fotograf Landskrona Avsändare av denna rapport är Region Skåne som genom sina förvaltningar Kultur Skåne och Näringsliv Skåne tackar Tillväxtverket för att vi med stöd av er kunnat genomföra denna förstudie kring Kulturella och kreativa näringar KKN. Vi vill också tacka Landskrona kommun och Trelleborgs kommun för ett inspirerande och generöst samarbete. Det har varit värdefullt att genomföra en utredning ute i den kommunala verkligheten för att belysa ett område som berör en rad olika aspekter av samhällsutveckling. Det handlar om kultur och näringsliv och därmed sagt att frågorna bör behandlas brett och tvärsektoriellt. Ett stort tack till Johan Olsén, ALMI och Jonas Klevhag, Teknopol som med inspiration och kunnande har drivit processen framåt och dokumenterat arbetet. Sist men inte minst vill vi tacka de kulturaktörer och entreprenörer som med stort engagemang medverkat i work shops och dialogforum. Vår förhoppning är att förstudien via strategiska och praktiska insikter ska leda till en starkare näring för Kulturella och kreativa entreprenörer och bidra till Region Skånes vision:europas mest innovativa region 2020!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och tack Bakgrund och syfte...1 Viktigaste slutsatser och förslag...3 Sammanfattande kommentar...5 Vad menar vi med stödstruktur?...7 Metod...9 Analys KKN kännetecken och behov...11 Landskrona och Trelleborg...18 Vårt skånska manifest kulturaktörernas rekommendationer...20 Bilagor: Bilaga 1-4 Noteringar från work-shops Bilaga 5 Avslutande seminarium Bilaga 6 Övriga möten och intervjuer Kultur Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Tel: Org. nr:

4 BAKGRUND OCH SYFTE Regeringen har via Näringsdepartementet och Kulturdepartementet beslutat att genomföra en handlingsplan för Kulturella och kreativa näringar (KKN) 1. Syftet är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och företagande. Region Skåne har utifrån detta initierat en förstudie som genomfördes mellan februari och april 2011, vars syfte var att utreda hur befintlig stödstruktur för näringslivsutveckling möter de Kulturella och kreativa näringarna med kommunen som bas. Kultur Skånes incitament är att bidra till fler aktörer som bedriver mer kulturverksamhet med högre grad av hållbarhet och skapar mer resurser inom sektorn. 2 Näringliv Skånes övergripande incitament är att skapa en hållbar tillväxt samt fler och starkare företag i regionen. Förstudiens delsyften Identifiera möjligheter för att öka tillgängligheten av befintlig stödstruktur för KKN. Kompetensutveckling kring KKN hos kommunala intressenter. Synliggörande av kunskap kring KKNs roll för tillväxt. Nätverksbygge mellan KKN, stödstruktur och kommunal nivå. Förstudiens mål Skapa goda förutsättningar för entreprenörer inom KKN i Region Skåne att utveckla affärsidéer och företagande. Förstudien ska bilda ett fakta- och beslutsunderlag för att Region Skåne ska gå vidare och arbeta fram en strategi och handlingsplan för KKN i Skåne inom ramen för den nationella strategin. 1http:// 2 Sven Nilsson anger i sin studie Var finns kreativiteten? Exemplet Skåne att det finns uppskattningsvis personer som är verksamma inom den kreativa sektorn i Skåne. Av dessa utgör kulturyrkenas kärna av anställda och egenföretagare inom ord, bild, ton och scenkonst samt film och medier ca 15%. Sven Nilsson studie är från 2008 vilket gör att siffrorna borde vara än högre idag. 1

5 Förstudien ska skapa intresse, uppmärksamhet och fokus på KKN på regional och kommunal nivå och bland aktörer. Förstudien ska göras som en genomförandeprocess som i sig själv utgör ett resultat; frågan synliggörs, nätverk bildas, dialogformer utarbetas, de olika intressenterna blir medvetna om varandras uppdrag och verksamhet. Fokus, avgränsningar och definitioner Förstudien har genomförts i kommunerna Trelleborg och Landskrona. Metoden har inneburit att vi fokuserat på ett par för kommunerna relevanta delbranscher inom KKN, för att göra arbetet anpassat till de två kommunerna. Vi har i vårt arbete anslutit oss till den definition av KKN som Tillväxtverket anger i sin handlingsplan. Begreppet Kulturella och kreativa näringar (KKN) innefattar arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Regeringens handlingsplan Regeringens handlingsplan omfattar 73 Mkr som avsatts för åren De olika arbetsområdena i planen hanteras av olika myndigheter. Tillväxtverket har en central roll att sjösätta och genomföra planen i Sveriges alla regioner/län. Tillväxtverket har huvudansvar för att samordna fyra av deluppdragen i handlingsplanen; Rådgivning till företag, Mäklarfunktioner/modeller för samverkan, Kompetensutvecklingsinsatser, Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. 2

6 VIKTIGASTE SLUTSATSERNA UTIFRÅN FÖRSTUDIEN Stödsystemet för näringslivsutveckling behöver utvecklas och anpassas för att möta flertalet KKN-näringar utifrån deras förutsättningar och behov. Kultur och näringsliv behöver samverka på olika administrativa nivåer som regional och kommunal förvaltningsnivå. Kompetensen inom begreppet kulturekonomi är låg. Flertalet kommuner ser potentialen med KKN, men har ej strukturer och verktyg för att stimulera dessa näringar. Regionen ska uppmärksamma och identifiera KKN för regional tillväxt. Den kulturella och kreativa kompetensen är ojämnt fördelad i Skåne. Kommuner har ett obefintligt erfarenhetsutbyte i KKN-frågor och generellt liten tillgång till regionala resurser. Kommunerna Landskrona och Trelleborg ser i allt större utsträckning behovet av att kulturentreprenörer bor och verkar i kommunen för att nå välfärdsmålen. Kulturellt varumärkesbyggande är av stor betydelse för besöksnäring/destinationsutveckling. Region Skånes förslag för fortsatt arbete Arbeta fram en långsiktig strategi för området. Arbeta fram handlingsplan utifrån strategi. Implementera insatser och driva nätverk för regionalt och interkommunalt samarbete, kunskaps- och kompetensutveckling. Uppdragsstyrning för aktörer att arbeta med och i samtliga Skånes 33 kommuner. Kommuner engageras som samarbetspartners, där kulturengagemang och förutsättningar finns. Ett krav är att såväl kultur som näringslivsförvaltning är engagerade. Arbetet genomförs i samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv. 3

7 Övergripande syfte är att arbeta integrativt mot de regionala stödsystem och kluster som finns. Syftet är utreda vidare möjligheter att anpassa och styra om existerande verktyg för produktutveckling, småföretagarutveckling, teknikutveckling och finansiering för att i högre grad möta och fylla de behov KKN-näringarna har. Synliggöra KKN samt skapa mötesplatser. Genomförandeformat hur? Formulera ett regionalt KKN-uppdrag utifrån en politisk förankring. Uppdraget genomförs inom ramen för den regionala stödstrukturen för näringslivsutveckling. Uppdraget styrs och rapporteras till förvaltningarna Kultur Skåne och Näringsliv Skåne. 4

8 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Förstudien pekar på stora möjligheter att utveckla Kulturella och kreativa näringar i Region Skåne och stärka entreprenörskapet. För att komma vidare ska vi identifiera och uppmärksamma de Kulturella och kreativa näringarna och deras betydelse för regional tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans inom Region Skåne. De kulturella och kreativa näringarna är ofta företag som lämpar sig väl att bedriva i mindre kommuner och dagens teknik gör den geografiska placeringen relativt sett mindre betydelsefull än tidigare. Vi behöver mer kunskap om det som idag benämns som Kulturekonomi hur värdekedjorna ser ut. Även om idén och skapandet av kultur är grundläggande, så är det inte alltid i det första ledet som det största näringsmässiga värdet uppstår, utan när en produkt/tjänst tas till en marknad. De offentliga stödsystemen som region och kommun tillhandahåller för företags-,produktoch innovationsutveckling är i otillräcklig grad avpassade för kulturella och kreativa näringar. Vidare uppvisar regionen en stor obalans i var den kulturella och kreativa kompetensen är lokaliserad geografiskt. Studien visar ett litet utbyte mellan kommuner i dessa frågor med undantag av Film i Skånes verksamhet. Det finns en liten kännedom om existerande offentliga stödsystem utanför de bidragsformer som kulturförvaltningarna ger. Vidare noterar förstudien ett lågt nätverksbyggande mellan branscher inom KKN. Ett nätverksbyggande över branscher ses som speciellt välkommet av de skånska kulturaktörerna. I de två studerade kommunerna finns ett begränsat strategiskt samarbete mellan kultur- och näringslivsförvaltningar. Dessa förvaltningar sorterar under olika kommunala nämnder och har delvis olika politiska fokus. Såväl Landskrona som Trelleborg anger att en förstärkning av de kulturella näringarna är framgångsfaktorer när det gäller den framtida utvecklingen av kommunerna. Att höja utbildningsnivån, skapa positiv självbild, utveckla stadsbyggnaden, utveckla besöksnäringen det är prioriterade områden i bägge kommuner. En viktig slutsats är därför att ansvarsområdet KKN bör vara gemensam angelägenhet för kultur- och näringslivsförvaltningar på regional och kommunal nivå, och att strävan ska vara integration och samverkan. Vissa delar av kulturnäringarna t ex inom arkitektur, formgivning, design, konst och konsthantverk lämpar sig väl för att integreras i kommunernas allmänna utvecklingsarbete t ex 5

9 stadsutvecklingsprojekt och destinationsutveckling. Den offentliga sfären utgör i sig själv en viktig dynamo för att stimulera efterfrågan på kulturella tjänster. Regional och kommunal näringslivsförvaltning bör i högre grad uppmärksamma KKNnäringarna och stödja deras potential för tillväxt i hela Skåne. Kopplingen kulturell och konstnärlig kompetens som en aspekt av Forskning och Utveckling (FoU) och innovationsfrämjande insatser bör också framhävas. Staten, regionerna och kommunerna stödjer kulturområdet genom olika typer av bidrag, såväl verksamhets- som projektstöd. Utifrån de nationella kulturpolitiska målen verkar det offentliga stödsystemet för att, med medborgarna i fokus, främja ett kulturliv med stor mångfald, som innehåller bredd och spets samt präglas av kvalitet och nytänkande. Samtidigt är det offentligt finansierade kulturlivet också en förutsättning för att framgångsrika, näringsinriktade verksamheter utvecklas inom kulturområdet. I Skåne finns det en bred samsyn bland kommunerna om vikten av att arbeta för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna och därmed bidra till hållbar utveckling och regional tillväxt. För att stimulera företagande och entreprenörskap behövs dock även en samsyn kultur-, närings- och arbetsmarknadspolitiskt. Utmaningen ligger i att åstadkomma samverkan mellan politikområden för att stärka de kulturella och kreativa näringarna på bästa sätt. 6

10 VAD MENAR VI MED STÖDSTRUKTUR? I Skåne finns ett antal offentliga entreprenörsskaps- och innovationsstödjande aktörer. ALMI Företagspartner i Skåne AB (ALMI Skåne) arbetar med finansiering, rådgivning och affärsutveckling. Inom ALMI Skåne finns ALMI Innovation som är innovationsavdelningen på ALMI, med syftet att öka antalet kommersialiserade idéer i regionen. Inom ALMI Skåne finns även ALMI IFS som arbetar med rådgivning, utbildning och finansiering för entreprenörer med utländsk bakgrund. Innovationsbron är en regional aktör med huvudsyfte att stödja kommersialisering av forskning. Innovationsbron driver det regionala inkubatorprogrammet som innefattar utvecklandet av fysisk arbetsplats, affärsrådgivning, affärsutveckling och kompetensutveckling. Ett av dotterbolagen i Innovationsbron är Teknopol, som finns till för entreprenörer och innovatörer som vill ha professionella råd om hur de ska gå tillväga för att patentera, utveckla, producera, marknadsföra och sälja sin idé. Connect Skåne är en obunden ideell förening, som genom sitt nätverk hjälper entreprenörer på deras väg till marknaden, genom att tillföra kompetens och kapital, det senare genom sitt affärsängelnätverk. I Malmö finns Minc vars huvudverksamhet utgörs av inkubatorverksamheten och har en inriktning mot företag inom IT, media och design. Selfmade är en organisation som hjälper unga personer (18-35år) att utveckla idéer såväl kommersiella som ideella. Merparten av ideerna rör sig inom det kulturella, kreativa och samhällsförbättrande området. Selfmade ägs av Malmö Folkhögskola och finansieras avmalmö Stad, Region Skåne, Helsingborgs stad, Utvecklingsstiftelsen i Landskrona och Europeiska regionala utvecklingsfonden. I regionen finns flera klusterinitiativ med syfte att främja tillväxt och utveckling i närings-livet och samverkan i trippelhelix. Media Evolution är ett mediekluster och en medlemsorganisation som arbetar för att stärka innovation och tillväxt i södra sveriges mediebranscher. Organisationen har medlemmar i digitala spel, film, kommunikation, mediateknik, musik, publishing, TV och webb. Bland finansiärerna finns Region Skåne och Region Blekinge. Mobile Heights har inriktning mot utveckling av mobil kommunikation och har deltagarna ST Ericsson, Sony Ericsson, Telia Sonera, Lunds Tekniska Högskola, Malmö Högskola och Region Skåne. Film i Skåne är ett regionalt resurs- och produktionscentrum för film vars uppdrag är att främja filmverksamhet i Skåne. Film i Skåne finansieras till största delen av Region Skåne. 7

11 Film i Skåne har fem verksamhetsområden; Film Barn och Unga, Visning/spridning, Produktion, Ystad Studios och Öresund Film Commission. För att läsa mer om Skånes stödstruktur som hänvisas till i denna rapport se vidare i Skånes regionala innovationssystem en funktionsanalys

12 METOD FÖRSTUDIEN Förstudien har bedrivits i workshop-format med olika gruppbaserade diskussioner utifrån frågeställningar och hypoteser. På workshoparna har enskilda kulturaktörer/entreprenörer och branschorganisationer deltagit. Förstudien avslutades med ett seminarium i Landskrona där Tillväxtverket och Generator medverkade och orienterade om regionalt KKN-arbete i landet i övrigt. Processen har i sig varit en del av resultatet, genom att vi fört aktörer, entreprenörer, kommuner och branschorganisationer tätare samman och skapat kontakter. WORKSHOP 1 (TRELLEBORG): KICK-OFF MED KOMMUNERNA: Tema och innehåll: Vilka (kultur)strategiska områden finns? Vilka tillgångar finns i kultursektorn? Var finns det hål i marknaden som kan tillgodoses genom kultur? Vilka entreprenörsstödjande aktörer är aktivt verksamma i kommunen? Vad vill kommunen utveckla? Finns speciella KKN-områden som är extra intressanta, och varför? Vad är egentligen kombinerad kultur- och näringsmässig tillväxt? Finns förutsättningar för att skapa mer ekonomiskt hållbara/oberoende kulturutövare? Hur kan näringslivet tillgodogöra sig kultur som inslag? WORKSHOP 2 & 3 (LANDSKRONA): Tema och innehåll: Tillväxtmöjligheter för Scenkonst, Musik, Rörlig bild &Media samt besöksnäring. Frågeställning: Hur kan den offentliga stödstrukturen stödja och främja de kreativa näringarna, genom ökad samverkan och nya grepp? Vilka hinder för tillväxt finns? Vilka är möjligheterna? WORKSHOP 4 & 5 (TRELLEBORG): Tema och innehåll: Tillväxtmöjligheter för Bildkonst, Konsthantverk & Form, Hemslöjd och Besöksnäring. Frågeställning: Hur kan den offentliga stödstrukturen stödja och främja de kreativa näringarna, genom ökad samverkan och nya grepp? Vilka hinder för tillväxt finns? Vilka är möjligheterna? WORKSHOP 6 (MALMÖ): Tema och innehåll: Utifrån hindren ovan föreslå konkreta åtgärder för bättre stöd för de aktuella delbranscherna. 9

13 AVSLUTANDE SEMINARIUM(LANDSKRONA): Tema och innehåll: Tillväxtverkets och Generators arbete, Landskronas och Trelleborgs strategiska arbete samt preliminära observationer från förstudien. 10

14 ANALYS KKN kännetecken och behov De kulturella och kreativa näringarna kännetecknas av några tydliga drag som skiljer sig från det som man traditionellt förknippar med entreprenörskap: Man ser sig som "ofrivilliga" företagare snarare än "frivilliga". Tillväxt definieras inte enbart av omsättning och antal anställda. Vanligen små företag med 1-5 anställda. Innovation finns ofta i affärsmodell och upplevelse snarare än i produkt eller teknologi. Man strävar efter tillräcklig tillväxt snarare än brant "hockeystick" 4. Ur förstudiens fokusgrupper framkom följande prioriterade behov: Ökad ömsesidig respekt mellan affärsmässiga och kreativa/konstnärliga drivkrafter. En bredare definition av vad man menar med tillväxt, entreprenörskap och innovation. Ekonomiskt stöd som inte utgör hinder för konstnärlig eller affärsmässig utveckling. Ökat erkännande av KKN som viktig resurs mot ett hållbart samhälle. Tydligare kommunal och regional vision där KKN spelar en viktig roll. Sänkta trösklar och fler affärsmöjligheter för att utveckla KKN-företag. Arbetet med fokusgrupperna har drivits utifrån tre övergripande aspekter: Kapital, Kompetens och Marknad. Under dess rubriker redovisar vi observationer, analys och inventering mer specifikt. Fokus har legat på hur befintlig stödstruktur för näringslivsutveckling stödjer KKN, men vi inkluderar även traditionellt kulturstöd i analysen nedan. 4Hockeyklubban används ofta som liknelse för en explosiv tillväxt (t ex Facebook, Google etc). 11

15 Kapital KÄNNETECKEN Inom KKN är det vanligt att produkter och projekt utgör huvudfokus för entreprenören, snarare än att själva verksamheten utvecklas och växer. Kriterier som "innovationshöjd" och "tillväxtpotential" gör att entreprenörer inom KKN inte ser dagens innovationssystem som ett stöd för dem. Man betraktar t ex inte det traditionella finansieringsstödet från Innovationsbron och ALMI som tillgängligt. I de fall stöd finns tillgängligt för KKN-företag är de ofta konstruerade så att de inte optimalt främjar affärsmässig utveckling, t ex möjlighet att gå med vinst. BEHOV Det finns ett uttalat behov att anpassa befintliga finansiella stödprodukter till KKN. Det finns även behov av ekonomiskt stöd till projekt som har en tydligt verksamhetsutvecklande effekt. Finansiellt stöd till KKN-företag bör dessutom vara tydligt utformat för att främja affärsmässig utveckling. Ekonomiska garantier för projekt som riskerar att gå med förlust är exempel på sådant stöd. Bidrag och stöd som villkoras med att verksamheten inte får gå med vinst är ett exempel på motsatsen. BEFINTLIGT STÖD Möjligheterna för kapitalanskaffning inom KKN består dels i bidrag för kulturprojekt, lån till verksamheter och slutligen ägarkapital. 1. Kulturstöd och bidrag Största enskilda bidrag är kulturstöd från Region Skåne. Region Skåne har regionala och statliga medel att fördela årligen, där de mesta av dessa medel är bundna i verksamhetsbidrag. Det finns också utvecklingsmedel att söka. Film i Skåne, en del av Business Region Skåne, kan erbjuda bidrag till utvecklingen av olika filmidéer, sk utvecklingsbidrag, och har dessutom ett samarbete med Boost Helsingborg, för bidrag till talangutveckling. På den kommunala nivån finns kulturstöd av olika slag. Kulturstöd ges normalt till organisationer och studieförbund för projekt inom olika konstformer till exempel dans, konst, litteratur, musik, film och teater. Stöd kan ges i form av projektstöd eller verksamhetsstöd. Generellt krävs att man är ideell verksamhet. Nordic Game Program 5,är ett projekt under Nordiska kulturrådet som ger bidrag till produktutveckling inom spelbranschen, en av KKN-branscherna med mer kommersiella inslag. 5www.nordicgameprogram.org 12

16 ALMI Innovation, den del av ALMI som stödjer innovationer och nya produkter att komma ut på marknaden, har förstudiemedel på max 15 tkr för att verifiera idéns bärkraft i tidiga faser (kan användas t ex till prototyp, patentundersökningar, marknadsundersökningaretc).innovationsbron har liknande medel. I både ALMI s och Innovationsbrons fall handlar det om stöd till produkt- eller tjänsteinnovationer med åtminstone viss skalbarhet och tillväxtmöjlighet ur ett ekonomiskt perspektiv. 2. Lån från det offentliga Den största låneaktören i det offentliga stödsystemet är ALMI Skåne, som har följande låneformer: mikrolån (max 250 tkr, först och främst inriktat mot uppstartsfas) innovationslån (max 500 tkr, kräver en innovation, dvs en nyhet på marknaden, och medlen får enbart användas för produktuteckling) tillväxtlån (ingen formell maxgräns, kräver medfinansiering, antingen via eget kapital och/eller bank) 3. Riskkapital En del projekt inom KKN är mycket beroende av riskkapital och bidrag. Inom t ex filmbranschen samverkar staten och regionerna där staten ger produktionsbidrag och regionerna (här Film i Skåne) investerar som delägare i projekten. Staten går dessutom in med lånefinansiering i filmprojekt, i samverkan med Film i Skåne. Det sistnämnda räknas, trots att det rent formellt är lån, i praktiken som bidrag för att skapa filmkultur och lånen efterställs andra fordringar. Övrig filmfinansiering (ca 70 %) utgörs av samproducenter, EU-medel, sponsring mm. Filmprojekten är ofta underfinansierade, och har långa och komplicerade finansieringsprocesser. Om man kunde hitta sätt att korta ledtiderna och förenkla finansieringsprocesserna skulle det sannolikt ha stor betydelse för just denna bransch. En annan aktör är Innovationsbron som främst har ägarkapital i relativt tidiga skeden. Här krävs typiskt att man utvecklar en specifik innovation på marknaden, med skalbarhet och stor tillväxtpotential. Innovationsbron har medel i form av: verifiering för tillväxt (200 tkr, i stipendieform, främst avseende patentundersökningar) insats mot royalty (max 250 tkr, royaltybaserat lån som betalas tillbaka som % av omsättningen) ägarkapital (max 2,5 mkr) 13

17 Även Sydsvensk Entreprenörsfond tillhandahåller kapital som främst är avsett för företagens tillväxtfas. Innovationsbron finansierar många av regionens inkubatorer där affärsidéer och projekt får stöd i form av subventionerad affärsutveckling och lokaler under normalt två år. SLUTSATSER Gemensamt för kulturstöd är att de fokuserar på kulturell kvalitet och kreativitet, och fäster liten eller ingen vikt vid begrepp som tillväxt eller lönsamhet. En del bidrag är t o m återbetalningsskyldiga om projekten går med vinst. Lånefinansiering inom KKN fungerar i princip bara då etablerade verksamheter behöver låna till just sin verksamhet och utveckling, inte delprojekt i sig. Lånefinansiering av specifika projekt eller events är relativt ovanligt. För att beviljas lån krävs en genomarbetad affärsplan och budget. Projekt skall kunna uppvisa en tydlig bild av lönsamhet och möjlig tillväxt. Kompetens KÄNNETECKEN En stor och viktig skillnad mellan KKN och det som brukar betraktas som traditionellt entreprenörskap är språket. Detta påverkar i hög grad hur det befintliga stödsystemet möter KKN-entreprenörer och hur dessa i sin tur söker stöd. Centrala begrepp som "innovation" och "tillväxt" är exempel som har olika innebörd i befintligt stödsystem och inom KKN. Med "tillväxt" avses ofta förbättring i någon mätbar form, vilket traditionellt sett har representerats av omsättning och antal anställda, men det skulle lika gärna kunna mätas i fler dimensioner. Med "innovation" menas ofta förnyelse på marknaden i någon mening, men begreppet görs ofta synonymt med ny teknologi eller nya produkter. Det skulle i större utsträckning kunna omfatta upplevelser och affärsmodeller. Ett återkommande tema bland kulturentreprenörer är att man ofta ser sig som ofrivilliga företagare", dvs man har företaget för att man inte kan hitta anställning eller annan form för sin verksamhet. Detta utgör ett hinder när det gäller att tänka kreativt kring den affärsmässiga utvecklingen av verksamheten. BEHOV Tydligast är behoven av kompetens och erfarenhet inom försäljning och företagsadministration. Även kunskap när det gäller att växa och utveckla verksamheten ses som en flaskhals. Kompetens för att arbeta kreativt med att utveckla sina affärsmodeller i syfte att hitta nya affärsmöjligheter eftersöktes också av fokusgrupperna. Om KKN-entreprenörer lättare kan pitcha på kvalificerade leads, möjliga kunder, partners etc, istället för mer generell försäljning, så skulle det göra stor skillnad. Kommunala nätverksträffar där näringsliv och kulturentreprenörer samarbetar kring lokala behov och utmaningar är ett sätt att åstadkomma just detta. Teknopols metodutvecklingsprojekt ICF (Initial CustomerFunding) är ett exempel. BEFINTLIGT STÖD Utveckling av verksamhet och nya affärsmodeller existerar genom traditionell affärsrådgivning eller i mer kollaborativa koncept där bolag från olika branscher, faser och miljöer, samarbetar och utbyter erfarenheter. Teknopol och ALMI erbjuder detta idag till de KKN-entreprenörer som söker sig till dem. 14

18 I Umeå har den ideella föreningen Kreator 6 byggt upp en agenturfunktion i form av ett eget aktiebolag, där man säljer in uppdrag inom kommunikation å sina medlemmars vägnar och även tar hand om projektledning och administration mot en del av intäkten. Fokusgrupperna bekräftade behov och intresse för en liknande funktion, men poängterade också att man vill bibehålla det egna initiativet i sin verksamhet. I många kommuner kan stödet för näringslivsutveckling graderas upp och vässas. Landskrona har t ex i dag ingen renodlad näringslivsavdelning, utan har slagit samman näringsliv och destinationsutveckling. Inledande initiativ har dock tagits i det att man i samarbete med Selfmade 7 genomför en kartläggning av behov och möjliga åtgärder för KNN-utveckling. Trelleborgs kommun har sedan ett par år samlat ansvaret för näringslivs-, EU- och turismfrågor i ett helägt dotterbolag, Trelleborgs Utvecklings AB. Ett sätt att stödja idéer i tidiga faser är att skapa en inkubator, där affärsidén och projektet får möjligheter att växa och utvecklas fram till marknadsintroduktion. Inkubatorer fungerar bäst när de är skapade utifrån behov och en tillräckligt stark efterfrågan, och bör inte skapas enbart av politiska eller strategiska skäl. En kritisk massa av idéer och verksamhet är nödvändigt, något som är uppenbart t ex på Minc i Malmö där alla vill vara för att alla är där.minc är i grunden och i samband med starten 2003 relaterat till KK-stiftelsens utredning om upplevelseindustrin och klusterområden i Sverige inom KKN. SLUTSATSER Det offentliga stödsystemet är, avseende rådgivning och kompetens, främst inriktat på att stödja innovationer och introduktionen av dessa ut på marknaden. Fokus ligger i relativt hög grad på tillväxtpotential och skalbarhet i produkten/tjänsten och affärsmodellen. Här skulle många KKN-branscher ha mycket att lära i hur man utifrån en idé genererar långsiktiga affärer baserat på en skalbar affärsmodell. Dock upplever många inom KKN-branscherna att innovationssystemet har relativt höga trösklar och använder ett språkbruk som känns främmande. De krav t ex ALMI ställer på affärsplan och budget verkar ibland avskräckande och svårforcerat. Marknad KÄNNETECKEN Det finns en växande marknad för det KKN erbjuder,dvs de tjänster och produkter som kan komma ur KKN-branscherna. När det gäller entreprenöriella drivkrafter liknar kreatörer mycket forskare inom akademin. Båda grupper upplever sig ofta drivna av andra primära mål än att tjäna pengar och växa för sakens skull. 6www.kreator.nu 7www.selfmade.nu, Selfmade hjälper kreativa människor mellan att utveckla och förverkliga sina idéer. Visionen är att alla ska kunna leva och försörja sig på det de helst vill. 15

19 BEHOV I en värld där traditionella affärsmodeller allt oftare utvecklas för att leverera upplevelser istället för enbart produkter, finns det möjlighet för KKN (tidigare kallat Upplevelseindustrin) att ta plats, på liknande sätt som forskningen gör idag. Därmed finns också utrymme att uppvärdera KKN som affärsmässig tillväxtmotor. Kontakten med etablerat näringsliv och offentlig sektor ses som en viktig tillgång och bör systematiseras för att bättre stödja KKN-entreprenörer. Det handlar dels om att korsbefrukta mellan olika branscher, men även enbart om att utveckla befintliga nätverk. Vikten av en tydlig vision på kommunal nivå är stor. En vision som även omfattar det som kreativa och kulturella näringar kan bidra med, och som små och stora företag såväl som medborgare lätt kan ta till sig och sluta upp bakom. En kommunal vision bör ge en inspirerande bild fem till tio år framåt av hur man kommer att uppfattas av omvärld och av medborgarna, hur befolkningssituationen ser ut och vilka unika mervärden eller upplevelser man erbjuder sina invånare och besökare. BEFINTLIGT STÖD Befintligt stöd kan indelas i dels klusterinitiativ, dels i den offentliga sektorns roll som föregångare och kund. I Skåne finns ett flertal sk klusterinitiativ, dvs nätverk för företags- och idéutveckling. Syftet är att skapa mötesplatser för partnerskap, kunder och riskkapital. Media Evolution är ett mediekluster och en medlemsorganisation som arbetar för att stärka innovation och tillväxt i södra Sveriges mediebranscher. Organisationen har medlemmar i digitala spel, film, kommunikation, mediateknik, musik, publishing, TV och webb. Skånes Livsmedelsakademi 8 är ett tydligt KKN-kluster som etablerades redan 1994, och har medlemmar från näringsliv, akademin och offentlig sektor, som tillsammans representerar hela värdekedjan. När det gäller att sammanföra KKN med befintligt näringsliv kan SVID s projekt Expandera 9 tjäna som ett exempel. Ambitionen är att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel och integrera designmetodik i verksamheterna. 8www.expandera.org 9www.expandera.org 16

20 Vad gäller den offentliga sektorns roll som kund handlar detta t ex om att följa 1%-regeln, som säger att vid samtliga ny-, till- och ombyggnader av kommunala fastigheter och vid anläggande eller omplanering av utomhusmiljöer ska en procent av produktionskostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning. Ett marknadstorg där offentliga beställare och utförare av KKN-tjänster möts och får syn på varandras behov och kompetenser skulle stimulera näringen. Slutsatser Det är i möten mellan individer från olika branscher med olika kompetenser, erfarenheter, som de innovativa projekten kan skapas och få verkligt fäste. Det finns ett behov av tvärsektoriella nätverk för entreprenörer, branschorganisationer och det offentliga stödsystemet, något som skulle öka kunskap och kollaboration inom KKN. Genom ett sådant regionalt nätverk skulle även affärsmöjligheter synliggöras t ex i form av företagens behov av kreativ och konstnärlig kompetens. 17

21 LANDSKRONA OCH TRELLEBORG TVÅ SKÅNSKA STÄDER OCH KKN Förstudien har genomförts i två skånska kommuner, Landskrona och Trelleborg. Förutsättningen för samarbete var förutom intresse för KKN området, att såväl kulturförvaltning som kommunal näringslivsresurs bemannade projektet. Båda kommuner befinner sig i intressanta utvecklingsskeden och är relativt stora städer mitt i den dynamiska Öresundsregionen. Städernahar uttalade visioner om att utvecklas som attraktiva företagsorter, boendeorter och besöksmål. Landskrona och Trelleborg går nu vidare med att arbeta fram strategi- och handlingsplaner för KKN. Landskrona KORTFAKTA Antal invånare: Befolkningen ökar. Landskrona har en lång industrihistoria och domineras fortfarande av tillverkningsindustri. Industristaden bleknar dock bort och balansen kommer att förskjutas i riktning mot handel och transporter. Arbetslösheten ligger över genomsnittet och staden är mångkulturell. BEHOVEN Förnyelse av näringslivet Fler tjänsteföretag Förnyelse av centrum Mer dynamiskt kulturliv Fler kulturverksamma yrkesmässigt och ideellt Näringslivet behöver lokal tillgång på KKN-företag KKN STYRKOR Starka arenor där kreatörer kan visa upp arbeten Vacker innerstadsbebyggelse Attraktiva omgivningar för besöksnäringen; Ven, Borstahusen mm Historia och kulturarv God tillgång på verksamhetslokaler PLANER FRAMÅT Ansökan om residenscenter scenkonst Skapa kreativa mötesplatser Samverkan Svalöv och Fridhems folkhögskola Kulturhus för digital teknik Samordna och stärka allt kulturliv i kommunen Kommunal handlingsplan KKN Turismstrategi 18

22 Trelleborg KORTFAKTA Antal invånare: Befolkningen ökar. Sveriges sydligaste stad med en av landets störst hamnar. Stark industristad med flera multinationella bolag. En förstudie pågår (finansierad av Tillväxtverket) om etablering av ett entreprenörcentrum. BEHOV Öka företagssamheten i bl a kreativa näringar Höja utbildningsnivån Stärka självbilden Bli av med utanförskapet Gemensamma kommunala visioner KKN STYRKOR 35 km kust Vackert jordbrukslandskap Kulturarvsrikt, hembygdsrikt Färjetrafik till tre tyska hamnar och en i Polen Trevlig sammanhållen stadskärna Transitkommun många passerar PLANER FRAMÅT/FOKUSOMRÅDEN Framgångskommun Hög livskvalitet Hållbar tillväxt Hälsa trygghet, arbete Upplevelser, kultur, fritid Kultur definieras som viktig för samhällsutvecklingen Kultur ger större stolthet och ambassadörer till kommunen Entreprenörcentrum Turismstrategi Kreatörer lockar boende till kommunen Kultur ska samarbeta med andra kommunala verksamheter t ex tekniska förvaltningen 19

23 VÅRT SKÅNSKA MANIFEST KULTURAKTÖRERNAS REKOMMENDATIONER I FÖRSTUDIEN Rekommendationerna nedan rör sig i olika abstraktionsnivåer, från det mer abstrakta till konkreta förslag. De bygger på hur deltagarna resonerat och prioriterat i fokusgrupperna. 1. Harmonisering mellan kommunernas och Region Skånes vision om EU s mest innovativa region år Ur kommunperspektiv skulle detta betyda: Marknad: Hur kommunen uppfattas av omvärlden och internt, den så kallade självbilden, gärna formulerade i bilder som medborgare och företag enklare kan sluta upp bakom. Verksamhet: Mer konkreta mål som innefattar antal kommuninvånare, besöksvolym, vänorter, infrastruktur, hur man hanterar framtida förändringar i omvärlden, antal företag och nyetableringar. Erbjudanden: Koncept, aktiviteter och upplevelser som erbjuds kommuninvånare, företag och besökare. 2. Kombinera tillväxt- och kvalitativa kriterier skapa partnerskap över områdena kultur och näring, på samma sätt som framgångsrika partnerskap skapats inom näringslivsutveckling (tex PUSS 10 ).Partnerskapet kanstödja kulturprojekt med affärsmässig potential. utred behov av mikrofinansiering av KKN-projekt(10-50 tkr). 10Produktutveckling i Skånska Småföretag, ett samarbete mellan ALMI Skåne, Innovationsbron och Region Skånes näringslivsavdelning. 20

24 3. Språklig diskussion Region Skåne har möjlighet och position att skapa förutsättningar för och driva en kontinuerlig dialog bland intermediärer och entreprenörer om hur man definierar begreppen "tillväxt" respektive "innovation" i syfte att även inkludera värdegrund och praxis inom KKN. 4. Affärsrådgivning Befintlig affärsrådgivning hos Teknopol, ALMI Skåne och liknande stödfunktioner, bör i större utsträckning erbjuda anpassade systematiska metoder att utforska, utveckla och implementera nya affärsmodeller, både för KKN-bolag och med KKNs erfarenhet om upplevelser som råvara. 5. Agenturfunktion Inrätta agenturer som tar hand om administrativa- och säljandefunktioner åt entreprenörer inom KKN, genom befintliga offentliga aktörer eller genom privata initiativ. Därigenom avlastas kreatören att frigöra mer tid åt kärnverksamheten. 6. Nätverk Ett samlande nätverk för entreprenörer, branschorganisationer och det offentliga stödsystemet skulle öka kunskap och kollaboration inom KKN. 7. Utveckla den offentliga beställarkompetensen I linje med ambitionen att agera förebild bör stat, region och kommun utveckla sin beställarkompetens, och agera förebild genom upphandlingar, efterfölja 1%-regeln samt intressera sig för och utnyttja kompetensen hos de lokala/regionala KKN-aktörerna. Beställare och utförare behöver ett marknadstorg. 8. Kommunala tillgångar inom KKN Kommunerna i Skåne bör ha kunskap och kännedom om de kreativa och kulturella projekt som pågår och de tillgångar som finns i kommunen. En kartläggning avde KKN-aktörer och entreprenörer som finns är att rekommendera. Att identifiera branschen är en löpande uppgift precis som kommun och region följer andra branscher typ handel, industri, transport.det handlar om att skapa legitimitet och ge status åt KKN som näring. 9. Satsa på entreprenöriella förebilder inom KKN En konkret rekommendation är att utvidga de befintliga mentorskapsprojekt som finns hos t ex ALMI Skåne till att omfatta (eller vara specifikt riktade mot) KKN-branscher med extra behov, där adepter och mentorer möts i en strukturerad affärsutvecklingsprocess över ett år. 10. Kunskapscentrum för KKN Region Skåne skulle kunna skapa ett kunskapscentrum i vilket man t ex tillsammans med universitet och högskola bedriver FoU kring KKN och entreprenörskap, arbetar med internationella relationer, samverkan över kommungränserna och mellan offentliga och privata aktörer i innovationssystemet. 21

25 BILAGOR 1 4 NOTERINGAR FRÅN WORKSHOPS Bilaga 1 Kick-off Trelleborg, Trelleborgs Museum Mötet inleddes med välkomnande ord från Jörgen Flink, Kultur- och fritidschef Trelleborg 2. Därefter en kort introduktion till vår förstudie av Jane Nilsson och Maria Lindblom, Region Skåne. 3. Inspiration från entreprenöriella kulturutövare: Unsworn utvärderar varje projekt utifrån: $!? # * (intäkt, uppmärksamhet, lärdom, nätverk, världsförbättrare, samt kul.) Unsworn, kulturentreprenörer verksamma i både det kulturellt kreativa och kommersiella. 22

26 Kreators VD Sofia Anner beskrev Kreators resa, från ideell förening till ett företag som bygger en mötesplats för kreativa människor som vill ge sig in i affärslivet. Kreator tar ansvar för sälj, marknadsföring, ekonomi och administration utifrån en affärsmodell. Kreatörerna blir anställda på timbasis. Kreator ägs av en ideell förening (90%) och riskkapitalist (10%). 4. Kartläggning av nuläget i respektive kommun. Frågeställningarna var att utifrån ett kultur- resp näringsperspektiv svara på: a) Vilka möjligheter ser ni för att etablera fler aktörer som utövar mer kultur med större inslag av affärstänkande? b) Vad hindrar kreatörer i dag från att arbeta med större inslag av affärstänkande? Diskussion: Landskrona kultur Göran Nyström, Kultur- och fritidschef Landskrona Håkan Persson Avdelningschef, Verksamhetsstöd Landskrona Rebecka Randler, utvecklare fria musikområdet, Kultur Skåne MÖJLIGHETER Lokaler. Det finns gott om lediga lokaler med låg hyra. Folkhögskola Fridhem. Hur behålla de som gått dessa kreativa utbildningar? Multikulturella grupper. HINDER Man känner ett behov av att arbeta mer strukturerat. Väva samman kultur och näringsliv, gemensam strategi. Lokal TV och Skånska teatern ex på verksamheter som haft spin-off-effekter. Viktigt: mötesplatser, finansiering. 23

27 Diskussion: Trelleborg kultur Jörgen Flink, Kultur-och fritidschef Trelleborg Annika Eriksdotter,Trelleborgs Kulturförvaltning Annelie Börjesson, utvecklare Ny teknik, Kultur Skåne Maria Lindblom, näringslivsutvecklare Region Skåne Vad är kultur, vad är kreativa näringar? Här uppehöll sig gruppen kring själva definitionen av dessa. MÖJLIGHETER Själva miljön och omgivningarna är intressanta och har stor potential. Österlen har t ex mängder kreativa små näringar. Borde kunna finnas här i Trelleborg likaså. Man ska inte satsa på att skapa mer av det som finns, utan det är mer optimalt att få hit fler aktörer, och bredda utbudet. Finns en hel del filmare, konserter. Musikerpar som driver b&b. Biograf (som fajtas med digitaliseringen i dagsläget). Det borde finnas en möjlighet att skapa nätverk av kreatörer, t ex Öppna sinnen, Söderslätt. Finns fantastiska fiskebyar och stränder men inga glasskiosker... (vilket också kan vara en styrka). Kan bli bättre på Storytelling, à la Österlen. HINDER Kultursidan har aldrig jobbat mot näringssidan. Finns säkert en hel del kreativa näringar, men ej kontakt med dessa. Diskussion: Trelleborg näring Ditte Fagerlund, tf VD Trelleborgs Utvecklings AB Lena Sundgren-Brorsson, utvecklare Film/rörlig bild, Kultur Skåne Margareta Eriksson, verksamhetschef Bibliotek, Bildning & Media Kultur Skåne Jane Nilsson, utvecklare Kultur Skåne MÖJLIGHETER Entreprenörscentrum. Trelleborg har beviljats bidrag till att genomföra en förstudie från Tillväxtverket, i vilken man ska utreda behov, inriktning och innehåll. Finns en tydlig vilja i att göra KKN mer synligt på näringslivskartan. Gammal industristad. Trelleborg AB tidigare 5000 nu 380 personer. Hitta koppling mellan traditionell industri och KKN. Besöksnäringen. Har inte definierat kreativa näringar för sig. Dock lägger man ibland besöksnäringen i en speciell nisch. HINDER: Aktuella resurser i och kring besöksnäringen är ett hinder. T ex saknar man hotellrum. 24

28 Bilaga 2 - Workshop 2 & 3, Plantan i Landskrona Deltagare: Fridhems folkhögskola Roger Johansson Vallåkra Stenkärlsfabrik Åsa Orrmell Dennis Westerberg, konsult Dennis Westerberg Landskrona Skateförening Klaus Piltz Action Studio Sebastian Swärd Fotograf Thomas Johnsson Thomas Johnsson Landskrona Dansstudio SVID Marie Loft & Stefan Fallgren Landskrona kommun Håkan Persson Landskrona kommun GöranNyström Kultur Skåne Karl Magnus Lenntorp Kultur Skåne Annelie Börjesson Kultur Skåne Jane Nilsson Kultur Skåne Rebecka Randler Selfmade Sanna Lilie ALMI Johan Olsén Teknopol Jonas Klevhag 25

29 Slutsatser: A) FINANSIERING Hinder Brist på stöd. Kommunal konkurrens. Finansiellt stöd ej i överensstämmelse med tillväxt / t ex återbetalningsskyldighet för vissa bidrag. Möjligheter Krav på affärsmöjlighet, vid beviljande även av bidrag. Bidra med låga kostnader, lokaler etc. B) RÅDGIVNING Hinder Saknas mentorskap. Saknas entreprenörsskap i utbildningar. Icke trovärdig rådgivning. Möjligheter Tydliggöra och involvera entreprenöriella förebilder, t ex i utbildningar. Mentorskap. Överhuvudtaget är rådgivning viktigare än finansiering. Kontaktperson på kommunen med full koll på lokalläget. C) MARKNAD & NÄTVERK Hinder Saknas mötesplatser / arenor för KKN. Svårt att hyra lokal. Hyror sätts marknadsmässigt, från Stockholm. Möjligheter Utnyttja befintliga/ tomma lokaler. Tänk utanför Landskrona. Utgå från befintlig besöksnäring, t ex besökare till Ven. Outnyttjad tillgång. 26

30 kronorsfrågan 1. Reklamarkivet som affär 2. Punkpotentialen, det nya Malmö 3. Havsnära kulturupplevelser, Rännan 4. Varvsmiljön 5. Ven -> Landskrona 6. Det nya Teckomatorp Knutpunkt 7. Köpenhamn metro via Ven till Landskrona 8. Bokalen bo och verka p.s.s. /Chicago 9. Stormen på Ven 10. Landskrona ambassadörerna 27

31 Bilaga 3: Workshop 4 & 5, Trelleborg Deltagare: Skånes hembygdsförbund Pia Sander Konstnärernas riksorganisation Kåge Klang Konsthantverkcentrum Syd Pernilla Norrman Skånes Hemslöjdsförbund Ann Helén Olsson och Kalle Forss Enjoy Sweden Albin Ponnert Arkitekt/poet Villa Ancora Madeleine Brandinwww.arkitekturpoesi.com Christian & Monica Einarsson IKK Camilla Backman Öppna sinnen, Söderslätt Lars Danred Arkitektkontor Eva Arén Eva Arén Trelleborgs kommun Jörgen Flink Trelleborgs kommun Ditte Fagerlund www,trelleborg.se Trelleborgs kommun Annika Eriksdotter Kultur Skåne Rebecka Randler Kultur Skåne Annelie Börjesson ALMI Johan Olsén Teknopol Jonas Klevhag 28

32 Slutsatser A) FINANSIERING Hinder Brist på marknadskännedom. Projekt faller mellan stolar i stödstrukturen (AB->ej kulturstöd och vice versa). Offentligas stöd dåligt anpassat till KKN. Lång väg till betalande kunder. Konkurrens från ideell och kommunal verksamhet. Brist på fria stipendier, kommunalt och regionalt. Brist på stöd att växa. För omfattande projektansökningar, tex Leader. Leader överhuvudtaget ingen bra modell. Verksamheterna riskerar bli ansökningsorienterade, inte kundorienterade. Kontraproduktiva bidrag. Möjligheter Pengar nu, hellre än sen. Samordna tillsynsfunktionen på kommunen. Det offenliga kan sänka trösklarna, enklare åtkomst. B) RÅDGIVNING Hinder Brist på affärskompetens. Brist på förståelse för mångfald. Möjligheter Korsbefruktningar ideellt-kommersiellt. Mer entreprenörskap i KKN-relaterade utbildningar. Utveckla cirkeln (affärerna) runt (den kreativa) kärnan. C) MARKNAD & NÄTVERK Hinder Saknas mötesplatser/arenor för KKN. Svårt nå ut med marknadsföring. Dålig självbild, attityd hos kommuninvånare. 29

33 Möjligheter Kulturen är turismens golv. Se kulturen inbyggd i etablerat näringsliv. Använd originalkompetenser under lågsäsong. Använd t ex England som förebild för industrihistoria. Nyttja lokalpressen som är bra förankrad och når ut, Trelleborgs AH. Finns tillgångar: besökare i hembygdsföreningar. Tegelindustrin som tillgång! Trelleborg AB som tillgång. Öppna sinnen möjligheter i existerande nätverk. Fler och bättre interface mellan små och stora. Kommunen ta mer proaktiv roll i marknadsföring av KKN / besöksnäring. Förenklat upphandlingsförfarande. Mer innovationsupphandling med motsvarande skissarvode (arkitekter, tillämpbart på fler KKN-näringar). Följ 1%-regeln kronorsfrågan 1. Trelleborgsskyltar/öka vetskapen om/synliggöra allt som faktiskt finns, stärka självkänslan och självbilden. 2. Cross-over soppkök med storytelling. 3. TFF Affärsnätverk. 4. Offentlig konst, app-guider. 5. Trelleborgs AB, DUX, Pergo nyttja etablerade företag bättre. 6. Palmerna och dess pappa. 7. Havet, fiskelägen. Det finns en massa fiskelägen men inte en enda kiosk. 30

34 Bilaga 4: Workshop 6, Malmö, Minc, Deltagare: Dennis Westerberg, konsult Dennis Westerberg Selfmade Sanna Lilie Media Evolution Johan Dahlin Musik i Syd Maria Videll Konsthantverkcentrum Syd Pernilla Norrman Nordic Game Erik Robertsson OzmaSpeldesign Bobbi Augustin Sand Arkitekt/poet Madeleine Brandin IKK Camilla Backman Landskrona kommun Håkan Persson Landskrona kommun Göran Nyström ALMI Skåne Johan Olsén Teknopol Jonas Klevhag Kultur Skåne Jane Nilsson Näringsliv Skåne Maria Lindblom Kultur Skåne Lena Sundgren Brorsson Kultur Skåne Rebecka Randler Kultur Skåne Karl Magnus Lenntorp Kultur Skåne Annelie Börjesson 31

35 Slutsatser # Förslag till insats poäng 1. Förenklad tillgång till förlustgarantier Nätverk för kultur och näringsidkare 8 3. Rådgivning kring kreativa affärsmodeller 6 4. Agenturfunktion för kreatörer 6 5. Nätverksträffar kring konkreta utmaningar 6 6. Förenklad tillgång till tomma/billiga lokaler 5 7. Marknadsföring av goda KKN exempel 3 Andra förslag till insatser 8. Ny (upphandlings)plattform mellan leverantör och upphandlare 9. Region Skåne utbildar tjänstemän i kommunerna i KKN 10. Kartläggning av resurserna som finns i resp kommun 11. Kulturinkubator 12. Samarbete med Samhällsbyggnadsnämnden 13. Dra nytta av likheter med forskning 1. FÖRENKLAD TILLGÅNG TILL FÖRLUSTGARANTIER Mindre stöd, 50 tkr, välbehövligt. Ej återbetalning. Kombination förlustgaranti (som fungerar mindre bra för verksamheter?) och stipendier. Do-tanks och mikrolån. Förlustgaranti kan få folk att våga. Kombineras med tydliga krav på affärsmodell. Kombinera K & N. 1%-regeln. Från K eller N? Olika nivåer: Investeringsstöd/Företagsstöd/Riskkapital. 32

36 2. NÄTVERK FÖR KULTUR- OCH NÄRINGSIDKARE Ökad kunskap om andra aktörer och stöd inom innovationssystemet behövs. Utgå från existerande aktörer, skapa ej nya. T ex Selfmade, MEDEA. "Samverkan" snarare än "nätverkande". Coachning, lära av varandra. Bygg på det existerande. 3. RÅDGIVNING KRING AFFÄRSMODELLER Fokuserade, riktade insatser för några få, hellre än generella utbildningar. Affärsutvecklingslaboratorier istället för idégenerering. Utvecklingsstöd som kan användas för nätverkande. Framgångsrika entreprenörer som mentorer. Säljstöd toppen. Konstnär inte företagare i första hand. Regionalt resurscentrum. 4. AGENTURFUNKTION FÖR KREATÖRER Fokus även på efterfrågesidan, t ex innovationsupphandling. Ny plattform mellan producent/leveranör och upphandlare. Säljfunktion viktigt. Administrativ hjälp. Senare, inte nu. Centrumbildningarna finns. 33