Smitta på förskolan - kan det hindra lärandet?

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Smitta på förskolan - kan det hindra lärandet? Anna Rolin Ht hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Fredrik von Euler

2

3 Sammanfattning Den här undersökningens syfte är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om föräldrar och personal anser att personals frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan. Som undersökningsmetod valde jag enkäter som lämnades ut till 3 förskolor, 2 avdelningar på varje förskola. Olika enkäter utformades och delades sedan ut till personal, städpersonal och föräldrar. Nästan alla ur personalen och en stor majoritet av föräldrarna anser att barnens lärandesituation försämrades betydligt om en av den ordinarie eller vanliga, pedagogiska personalen är frånvarande. Informationen om vad som gäller vid sjukdom på förskolan är både föräldrar och personal ganska enig om. De anser sig veta vad som gäller. Det i sin tur gör att smittspridningen kan minska och barnens lärandesituation påverkas så lite som möjligt av sjukdom. Nyckelord: Förskola, barn, lekens lärande, smitta.

4

5 i Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Litteraturgenomgång Lekens lärande Smittspridning i förskolan Hur kan man minska smitta i förskolan Frågeställningar METOD Urval Datainsamlingsmetoder Procedur Analysmetoder RESULTAT Kan lekens lärande påverkas av personalens frånvaro på förskolan? Personalens perspektiv Föräldrarnas perspektiv När är ett barn friskt nog att återkomma till förskolan? Personalens perspektiv Föräldrarnas perspektiv Följs föreskrifterna av personalen och känner föräldrarna till dessa? Personalens perspektiv Föräldrarnas perspektiv Städpersonalens perspektiv Resultat sammanfattning DISKUSSION Frågeställning Frågeställning Frågeställning Slutsatser Tillförlitlighet Fortsatt forskning REFERENSER Övriga källor BILAGOR... 17

6 ii

7 1 1 INLEDNING Det finns vissa föreskrifter som förskolan har som riktlinje när det gäller barn som är sjuka i t.ex. magsjuka och om de är förkyld med feber. Riktlinjerna är till för att minimera smittspridning på förskolor. I vissa fall kan smittspridning på förskolans avdelningar vara svår att få under kontroll och då kan läkare behöva kallas in för att hjälpa till och ge råd. Jag upplever att föreskrifterna inte följs så noga så jag beslutade mig för att undersöka hur det fungerar på förskolan. Hur noga är egentligen förskolan när det kommer sjuka barn? Vad anser föräldrarna om att det kommer sjuka barn till förskolan? Vet föräldrarna vad som står i förskolans riktlinjer och följer de dem? Får förskolan mer kunskap om vad föräldrar vet är det lättare att anpassa information till föräldrarna. Det medför i sin tur att smittspridning inom förskolan kan minskas ner betydligt och att personal inte heller blir lika mycket sjuka. Vad många kanske inte tänker på är att pedagogiken i sig påverkas av sjuka barn och av sjuk personal. Planeringar för dagen behöver ändras och pedagogerna bör vara flexibla när det gäller att undervisa barnen. Om det fattas en personal eller om det kommer en vikarie som inte känner barnen väl så kanske inte det som var planerat för dagen går att genomföra. Det i sin tur påverkar då lekens lärande för barnen genom leken och det är något som även föräldrarna bör få kunskap om när de skickar sina sjuka barn till förskolan. I det stora hela är det barnens lärande som inte går att genomföra som det är tänkt. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan. 1.1 Bakgrund Alla som arbetar inom förskolan skall: Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (Lpfö-98 Lärarens handbok 2006 s31) Min erfarenhet genom arbete i förskolan är inte så stor utan jag har vikarierat lite och sen har jag haft mina VFU-perioder. Vad jag däremot har erfarenhet av är att vara mamma och lämna barn på förskolan. Det är nog framförallt här som jag har sett att många lämnar sina sjuka barn på förskolan och inte riktigt kan se att det påverkar barnens lärande när det hela tiden går sjukdomar som går runt på förskolan. När vi läser Förskolans läroplan (Lpfö- 98) står det att arbetslaget ska samarbeta med föräldrarna när det gäller barnens uppfostran. Arbetslaget ska även diskutera förskolans regler och förhållningssätt. Här kommer riktlinjer in om vad som gäller på förskolan när det är sjukdomar av olika slag. Vet föräldrarna vad som gäller eller är det så att vi inom förskolan är dåliga på att framföra hur vi vill att det ska vara. Jag har svårt att tro att föräldrar vill att deras barn och förskolans personal ska vara sjuka. Det är ju framförallt deras barn som blir lidande i både hälsa och lärande. Effekten av att personalen blir sjuka är att det ofta kommer in outbildad personal eller att avdelningen får klara sig utan vikarier. Har de tur får de en vikare som kan mycket och vet vad som krävs av dem när de kommer på morgonen. Tyvärr blir verksamheten ofta lidande då det som den sjuke personalen hade planerat in inte går att genomföra eller om det kommer in en vikarie som inte barnen

8 2 känner. Ju mindre barnen är ju känsligare är det när det kommer en okänd vikarie. Det kan då vara svårt för barnen att ty sig till vikarien. 1.2 Litteraturgenomgång Under följande underrubriker har jag samlat en del fakta och litteratur som berör undersökningsområdet. Jag börjar med lekens lärande för att sedan gå vidare med smittspridning i förskolan och därefter ska jag ta upp lite om hur smittspridning kan minskas inom förskolan och sist kommer frågeställningarna Lekens lärande Redan i början av 1900-talet var det två systrar som såg värdet av barnomsorg och pedagogiskutbildning. De två systrar som hette Ellen och Maria Moberg startade ett kindergarten i sitt föräldrahem i Norrköping 1909 vid namn Fröbelförbundet. De byggde upp en institution som var en av de första för både barnomsorg och pedagogutbildning. Ellen och Maria ansåg att pojkar och flickor skulle få leka som de ville. Pojkar skulle få leka husliga lekar med dockor och flickor med bygg- och konstruktionsmaterial (Roth 2002). Förskolan agerar som barnets första steg i utbildningssyfte. Barnet får stöd och ledarskap av läraren som i sin tur följer läroplanen för förskolan. Lärandet i förskolan följer vissa bestämda mål men även individuella mål. Barnen börjar i förskolan i olika åldrar och har därmed olika förutsättningar. Verksamheten inom förskolan anpassar sig efter detta. Av pedagogerna krävs det att de har kunskaper om hur barn lär sig och att de är medvetna om vad de vill att barnen ska lära sig (Pramling, Sheridan 2006). I Lev Vygotskis teori kan man läsa att ett socialt samspel är väldigt viktigt i ett barns utveckling (Williams 2006). Han anser även att barn lär sig bäst om de får hjälp av kunnigare kamrater och av vuxna. Enligt Piagets teori stimuleras barnens eget tänkande när barnen diskuterar olika saker och situationer med andra barn och inte de vuxna. Då vågar barnen mer ta ställning till sitt eget tyckande och tänkande något som kan vara svårt gentemot vuxna. Barn känner ofta att den vuxne bestämmer och genom det då också alltid har rätt. Dessa två teoretiker såg båda en klar betydelse av barnens samspel med varandra. Piaget ansåg att det barnen behövde vara mer överens för att lära sig bäst medan Vygotski ansåg att olikheterna främjade lärandet mer (Williams 2006). Alla barn föds med stora möjligheter till utveckling och genom leken får de senare tillgång till en större värld. I leken lär sig barnen tillsammans som grupp och därigenom får de en möjlighet att gå in i nya lekvärldar. I samarbetet i leken lär de sig tillsammans och lär även varandra nya saker. Barnen uppmuntras att tänka kreativt, komma på nya idéer och lär sig genom att upptäcka. Utvecklingen påverkas genom leken då leken ger möjlighet att prova saker gång på gång tills de behärskar det (Pramling 2003). Det ger en känsla av egen makt och få känna att de klarar av saker. För att inte bli utesluten av andra i leken är det viktigt att barnen klarar av att hålla många bollar i luften på samma gång. För att klara det krävs övning. Genom leken kan man bedöma i vilken utvecklingsfas barnet befinner sig i. T ex leker barnet att de är någon annan eller att någon är annorlunda än vad de är, kan de låtsas att saker är andra saker än de egentligen är. I barnens fantasi kan vad som helst hända och det främjar lärandet. Det har även visat sig att barn som har fått reflekterat över sitt eget lärande också har

9 3 fått en annan förståelse för lärandet. Målet är att utveckla sätt att se eller sätt att förstå värden och normer, färdigheter och kunskaper som man bör lära sig redan i förskolan. Lärandet finns inte som en färdig produkt utan som en resa in i äventyret (Pramling 2003) Leken hjälper barnet att utvecklas i en bestämd riktning. En sådan riktning är målen som finns i Lpfö 98 (Läroplan för förskolan 1998). I leken utvecklar barnen att ta eget initiativ, självständighet, självförtroende, kommunicera, motoriken och koncentrationen (Nelson, Svensson 2005). En pedagog som är medveten om effekten av lekens lärande vet hur han/hon ska utnyttja detta. Materialet blir ett redskap i den fria leken där pedagogen styr leken med hjälp av pedagogiska leksaker (Nelson, Svensson 2005). Leken har ett nyttovärde för alla individer. Den kan användas i olika bestämda sammanhang. T.ex. när ett barn ska på besök på sjukhuset och ska undersökas. Inför detta besök har sjukvården bestämt vilka leksaker som ska finnas i väntrummet. Där kan finnas sprutor, plåster, stetoskop och bandage. Sjuksköterskan leker in barnet i förberedande syfte att informera barnet om vad som kommer att hända. Det gör att den kommande undersökningen eller ingreppet inte är så skrämmande för barnet (Nelson, Svensson 2005). Det är viktigt att barnen förstår leksignalen för annars kan de få svårt att leka med andra barn. Klarar de av det utvecklar de ett samförstånd, en ömsesidighet med andra barn och kan då även förstå hur viktigt det är med turtagande i leken (Olofsson 1987). Det är viktigt att barnen lär sig de olika sätten att formulera och kommunicera på för att förstå den verklighet som finns i dess omvärld detta får de genom att observera och praktisera. Praktisera gör de genom leken (Sträng 2003). När barnen har möjlighet att själva avgöra vad de vill leka med eller att göra lär de sig att vara mer självständiga. De lär sig att själva ta fram saker och att städa undan efter sig. Barnen får större möjlighet att påverka sin dag och på så sätt lär de sig att bli en egen starkare individ (Åberg och Taguchi 2005) Smittspridning i förskolan Det är svårt att förhindra spridning av sjukdomar i småbarnsgrupper. Vissa infektioner har endast vanliga symtom som feber och trötthet men kan ändå spridas vidare till andra i barnets närhet. Därför är det viktigt att personal och föräldrar har kunskap om vanliga infektionssjukdomar som finns. Har de det kan smittspridning minskas men inte helt tas bort. När barnen påverkas olika av infektioner är det svårt att sätta specifika regler men det kan finnas riktlinjer som att barn som är allmänpåverkat, har feber eller magsjuka inte bör vara på förskolan. Barnet ska orka med att delta i förskolans alla aktiviteter annars bör barnet vara hemma. Det är föräldrarna som känner sitt barn bäst och bör kunna ta ställning till om barnet klarar av att vara på förskolan. Ett barn som äter antibiotika kan återgå till förskolan när allmäntillståndet är bra eller när det inte smittar längre vilket ofta inträffar innan behandlingen är slutförd (Socialstyrelsen 2001). Vid feber rekommenderas att barnet ha varit feberfritt hemma i ett dygn för att orka med att återgå till förskolan och vid magsjuka ska rekommenderas att barnet har fått behålla maten två dygn innan återgång till förskolan (Socialstyrelsen 2001). Ett barn beräknas ha i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år tills det blir ungefär 4 år. Dessa varar i ca en vecka vardera. När barnet har blivit större minskar antalet infektioner till

10 4 2-3 stycken. De vanligaste infektioner som drabbar barn är luftvägsinfektioner och magtarminfektioner. Små barn är inte bara känsligare för infektioner utan har också lättare att sprida vidare smittan till andra i sin närhet. Framförallt är det barnen som skolas in på förskolan som är extra känslig för smitta. Viss smitta är vanligare under vissa säsonger. T.ex. streptokockinfektioner är vanligare under vinterhalvåret och influensaepidemier framförallt under senhösten (Socialstyrelsen 2001). Förskolan kan hjälpa till att minska risken för smitta genom att gå ut mer. Utomhus är det inte lika trångt och smittdoserna blir med det också mindre. Vad som mer kan förbättra är att personal och barn har god handhygien. Tvätta händerna efter utevistelse, torkat näsan på ett barn, före och efter maten, toalettbesök och vid blöjbyte. Det är bättre att använda engångshanddukar än vanliga handdukar. Vid blöjbyte bör personalen använda handdesinfektionsmedel. Vad som lätt kan glömmas bort är att även barnet bör tvätta händerna efter blöjbyte. Ett barn som ligger på skötbordet lägger ner sina händer på skötbordet och för på det viset smittan vidare till barnet som får sin blöja bytt senare. Luftburen smitta är svårt att kontrollera framförallt när det gäller små barn det som kan göras är att försöka lära barnen att hosta och nysa i armvecket (Socialstyrelsen 2001). Det måste finnas en viss tolerans hos personal och föräldrar eftersom det alltid finns en viss smittspridning då det är många barn som ska vistas på en och samma plats. Den går att minimera men inte utesluta (Socialstyrelsen 2001). I enstaka fall kan det bli hög sjukfrånvaro. Vid misstanke av t ex. streptokockinfektion, maginfluensa som aldrig vill sluta bör förskolan kontakta läkare för att få hjälp och råd (Socialstyrelsen 2001) Hur kan man minska smitta i förskolan I broschyren Smitta mindre till föräldrar/personal (Hedin & Petersson 2006 a, b) kan man läsa att det är viktigt att byta näsdukar för varje barn när man torkar snor och att tvätta händerna eller använda handsprit. Använder barnen napp på förskolan är det viktigt att napparna är tydligt märkta och att de förvaras på olika platser så att de inte blandas ihop och att barnen får fel nappar. Handhygienen är viktig och det är därför mindre lämpligt att personal som har hand om mat även har hand om blöjbyten (Hedin & Petersson 2006 b). När det gäller städning på förskolan bör det vara en daglig städning då det även genom dammet förekommer det viss smittorisk. Storstädning bör ske med jämna mellanrum och avtorkning av leksaker får inte glömmas bort då dessa är stora smittspridare (Hedin & Petersson 2006 b). Barn med maginfluensa bör efter sista kräkning/diarré vara hemma från förskolan i 24 timmar. Vid halsfluss och antibiotika behandling bör barnet bara hemma 2-3 dagar för att minska smittspridningen. Man räknar med att antibiotikan har tagit bort smittrisken under dessa dagar så att barnet inte längre behöver vara hemma om allmänstillståndet är gott. När det gäller feber och förkylning bör barnet vara hemma feberfritt (utan febernedsättande läkemedel) ett dygn. Förkylning är inget hinder för att vara på förskolan bara barnet orkar medverka i verksamhetens alla delar (Hedin & Petersson 2006 a).

11 5 1.3 Frågeställningar Denna undersökning vill ge svar på följande frågeställningar: 1) Kan lekens lärande påverkas av personalens frånvaro på förskolan? 2) När är ett barn friskt nog att återkomma till förskolan? 3) Följs föreskrifterna av personalen och känner föräldrarna till dessa? 2 METOD 2.1 Urval I undersökningen har det ingått tre olika förskolor. Förskolorna valdes ut eftersom de ser helt olika ut. En av förskolorna nyöppnad, den andra är en etablerad förskola med två avdelningar. Den sista är en etablerad stor förskola med 6 avdelningar. Förskolepersonalen har olika lång erfarenhet inom yrket. Förskolepersonalen (förskollärare och barnskötare), städpersonalen och föräldrar fick svara på enkäter. Städpersonalen fick svara på hur de sköter städningen medan föräldrar och förskolepersonalen på vad de ansåg om frånvaro vid sjukdom i förskolan och om de ser på att personalens frånvaro kan påverka barnens lärande i förskolan. Till enkäterna skickade jag med ett brev (bilaga 1) där jag informerade om att det var frivilligt att svara på enkäterna och att svaren var anonyma. För att förskolorna inte ska kunna identifieras har jag gett dem namnen förskola 1, förskola 2 och förskola Datainsamlingsmetoder Som metod valdes enkäter som delades ut på tre förskolor och på dessa förskolor två avdelningar vardera. Enkäter valdes då jag ansåg att jag kunde nå ut till fler förskolor och till fler föräldrar än vad som skulle kunna ske om intervjuer valdes enligt anvisningar i Johansson & Svedner (2006). Det delades ut 18 st. enkäter till förskolepersonal, 3 st. enkäter till städpersonal och 86 st. enkäter till föräldrarna. Enkäterna och följebrevet som har lämnats ut finns med som bilaga (bilaga 1, 2, 3, 4). Vad som är en nackdel med den här metoden är att jag inte kan ställa följdfrågor om det skulle behövas. 2.3 Procedur I första skedet ringde jag runt till de tre utvalda förskolorna och frågade om de ville vara med i min undersökning. När det var gjort började jag på att formulera mina enkätfrågor och mitt följebrev. I följebrevet (bilaga 1) står att det är frivilligt att svara och att ingen vet vem som har svarat enligt anvisningar ur Johansson & Svedner (2006). Enkätfrågorna såg lite olika ut beroende på om det var personal (bilaga 2), föräldrar (bilaga 3) eller städpersonal (bilaga 4) som skulle besvara dem. När enkäterna var klara åkte jag runt på de tre förskolorna och lämnade ut enkäterna och fick hjälp av personalen att lägga ut enkäterna till alla föräldrar på avdelningen så att inte samma familj skulle få flera stycken. Fanns det syskon på avdelningen behövdes endast en enkät fyllas i för annars kanske det skulle anses jobbigt och jag skulle få in färre svar. Alla fick en vecka på sig att svara på enkäterna och dagen efter sista datum åkte jag åter ut på förskolorna för att hämta in mina enkäter.

12 6 2.4 Analysmetoder Det första jag gjorde när jag hämtat in enkäterna var att räkna hur många som hade blivit besvarade. Av personal besvarades 14 av de 18 utlämnade enkäter och av städpersonal besvarades 2 av de 3 utlämnade enkäter. Föräldrarna besvarad 54 av de 86 utlämnade enkäter. Jag läste igenom alla och började sammanställa dessa i tabeller som enligt Johansson & Svedner (2006) ger en bra översikt. Tabellerna finns som bilagor nr 5, 6 och 7. Dessa använde jag sedan som grund för den text och för diagrammen som ligger under resultat. De öppna frågorna sammanställdes i en text i den mån de hade besvarats. 3 RESULTAT Här har jag försökt att sammanställa resultatet av mina enkätfrågor. Jag försöker att besvara frågeställningarna med svaren från enkäterna som personal och föräldrar har besvarat. Städpersonalens enkätsvar kommer enbart att finnas med under tredje frågeställningen då det uteslutande har med den frågan att göra. 3.1 Kan lekens lärande påverkas av personalens frånvaro på förskolan? Personalens perspektiv På frågan om lärandesituationen påverkas om en ur personalen är borta svarade 11 av personalen att den gjorde det. 2 tyckte inte att den påverkades medan 1 inte visste. Figur 1: Om en av personalen är sjuk och ni inte får en vikarie tycker du att barnens lärandesituation blir sämre då?

13 7 På frågan om lärandesituationen blir densamma om det fanns en vikarie svarade 5 ja. 6 svarade att den inte gjorde det medan 3 inte visste. Figur 2: Om ni har en vikarie anser du att barnens lärande blir densamma som om den ordinarie personalen vore där? Föräldrarnas perspektiv Föräldrarna på de olika förskolorna tycker ganska lika på frågan om lärandet påverkas om det fattas en ur personalen på avdelningen. Sammanlagt tyckte 20 föräldrar att det påverkade lärandet om en ur personalen var bort. 22 tyckte att det i viss mån påverkade medan 11 tyckte att det inte gjorde det. Figur 3: Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att personal är borta? På frågan om föräldrarna tror att lärandesituationen påverkas av vikatier på förskolan svarade 15 att det påverkade lärandesituationen. 23 svarade i viss mån och 15 svarade att det inte påverkade lärandesituationen.

14 8 Figur 4: Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att det är vikarier på förskolan? 3.2 När är ett barn friskt nog att återkomma till förskolan? Personalens perspektiv När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? Här svarade 12 av personalen efter 2 dygn och 2 stycken svarade efter 1 dygn. Det var ingen i personalen som var osäker och därmed svarade vet inte. Figur 5: När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? De flesta av personalen anser att ett barn är friskt nog att komma tillbaka till förskolan efter 1 dygn sedan febern är borta. Medan 1 tyckte att det skulle gå 2 dygn. Figur 6: När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter feber?

15 Föräldrarnas perspektiv 39 stycken av föräldrarna anser att barnet kan gå tillbaka till förskolan efter 2 dygn när barnet har haft magsjuka. 12 tyckte att barnet kunde återgå efter 1 dygn medan 2 stycken inte visste. Figur 7: När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? När barnet hade kräkts på kvällen var det bara 2 som tyckte att barnet kunde vara på förskolan dagen efter. Figur 8: Om ett barn kräkts på kvällen anser du då att barnet kan vara på förskolan dagen efter? 34 föräldrar anser att deras barn kan komma tillbaka till förskolan efter 1 dygn när barnet har haft feber. 16 tyckte att det skulle gå 2 dygn och 3 visste inte. Figur 9: När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter förkylning med feber?

16 10 48 av föräldrarna svarade att de inte har svårt att vara hemma om deras barn skulle bli sjukt medan 5 ansåg att de ibland kunde ha svårt att vara hemma med sjukt barn. Figur 10: Har du svårt att vara hemma med sjukt barn? De som svarade ja på ovanstående fråga motiverade svaret med att det ibland kunde vara svårt att vara hemma med sjukt barn pga. arbete, studier och eget företag. 3.3 Följs föreskrifterna av personalen och känner föräldrarna till dessa? Personalens perspektiv Inom personalgruppen var det nästan alla som tyckte att de följer de rekommenderade föreskrifterna som finns på förskolan om barnen är sjuka. 13 svarade att de följde föreskrifterna medan 1 sällan gjorde det. Figur 12: Tycker du att du följer rekommendationen i föreskrifterna som ni har på förskolan?

17 11 11 ur personalen tycker att de ger föräldrarna tillräckligt med information om vad som gäller vid sjukdom för att de ska förstå hur viktigt det är för att minska smittspridning på förskolan. Figur 13: Anser du att föräldrarna har fått tillräcklig information för att förstå hur viktigt det är att minimera smittspridning? Föräldrarnas perspektiv 43 av föräldrarna tycker att de får tillräckligt med information om vad som gäller på förskolan om deras barn är sjukt. 9 tycker inte att de får tillräckligt med information medan 1 inte vet. Figur 14: Tycker du att du fått tillräcklig information om vad som gäller på förskolan om ditt barn skulle vara sjukt? 12 föräldrar har svarat att de vill ha mer information om vad som gäller på förskolan vid sjukdom. 32 vill inte ha mer information medan 9 vet inte. Figur 15: Skulle du vilja få mer information?

18 Städpersonalens perspektiv De två förskolorna som besvarade frågorna säger att de städar både barnens och personalens toaletter varje dag. På förskola 3 byter de toalettborste varannan månad medan förskola 1 svarade alternativ annat. Förskola 3 torkar alltid toaletten med ytdesinfektionssprit medan förskola 1 gör det ibland. Förskola 1 har speciella städrutiner när det går magsjuka på förskolan men det har inte förskola 3. Båda förskolorna använder pappershanddukar och inte vanliga handdukar. 3.4 Resultat sammanfattning De flesta ur personalen anser att barnens lärandesituation påverkas av att personalen är borta från förskolan. Av föräldrarna anser majoriteten att deras barns lärandesituation påverkas helt eller i viss mån. Som det ser ut är både föräldrar och personal väldigt eniga om vad som gäller när ett barn har feber eller magsjuka. Föräldrarna anser till större delen att de får tillräckligt med information från förskolan om hur riktlinjerna ser ut. När det gäller städpersonalen minskar de smittspridning när de ytdesinfektionsspritar t ex toaletter och använder pappershanddukar. 4 DISKUSSION 4.1 Frågeställning 1 Kan lekens lärande påverkas av personalens frånvaro på förskolan? Personalens perspektiv. Personalen på de olika förskolorna ser olika på hur lärandesituationen påverkas om det fattas en ur personalen och det inte finns någon vikarie. Förskola 1 där ansåg alla som svarade att det påverkade lärandesituationen medan på förskola 2 vara det lika många som ansåg att det påverkade och inte påverkade. Förskola 3 där var det fyra som ansåg att det påverkade lärandesituationen och en som inte visste. Som jag tidigare tog upp skriver Pramling och Sheridan (2006) att barnet ska få stöd och ledarskap av läraren. Personalen var att lärarsituationen för barnen inte blev lika mycket påverkad om det kom en vikarie till förskolan. Enligt Nelson, Svensson (2005) måste en pedagog vara medveten om effekten av lekens lärande för att kunna utnyttja den. Nu var det alla ur personalen som svarade på frågorna alltså både förskollärare och barnskötare det kan ju ha påverkat hur svaren blev. Det som dock gäller alla på förskolan är:

19 13 Alla som arbetar inom förskolan skall: Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (Lpfö-98 Lärarens handbok 2006 s31) Föräldrarnas perspektiv. Det ser ut som om föräldrarna är ganska eniga om hur lärandesituationen påverkas om det fattas en ur personalen. Sammanlagt 11 stycken från de tre förskolorna ansåg att den inte påverakades. Så de flesta av föräldrarna är väl medvetna om att om en personal är frånvarande påverkas deras barns lärande. Medan om det kommer en vikarie till förskolan ser det lite annorlunda ut. Av alla föräldrar är det 15 stycken som tror att lärandesituationen påverkas medan 23 tror att den i viss mån påverkas. Vad kan det vara som gör denna skillnad? Är det möjligen så att de tror att antalet personal är uppfyllt så påverkas inte barnens lärande. Nu är det ju inte båda föräldraparen som har svarat och jag vet tyvärr inte om det är mammor eller pappor som har besvarat dem. Vet inte om det har påverkas svaren men det kan det ju ha gjort. 4.2 Frågeställning 2 När är ett barn friskt nog att återkomma till förskolan? Om ett barn har magsjuka anser alla på förskola 1 och 3 att barnet kan återkomma till förskolan efter 2 dygn. Vilket visar att föräldrarna har goda kunskaper om vad som Socialstyrelsen rekommenderar. Ska vi då återgå till rekommendationerna så ska ett barn ha fått behålla maten i två dygn innan det återkommer till förskolan (Socialstyrelsen 2001). Det kanske inte är alla som vet dessa rekommendationer och därför har det blivit lite varierande svar. De flesta inom personalen verkar i alla fall vara medveten om rekommendationerna. Om ett barn har kräkts kvällen innan det ska till förskolan anser de flesta av föräldrarna att barnet inte ska vara på förskolan. Bara två föräldrar tycker att de kan vara där och två föräldrar vet inte. Det ser ut som om de flesta har goda kunskaper om hur rekommendationerna ser ut. Att inte komma till förskolan för tidigt är en viktig del i att stoppa spridningen av magsjuka på en förskola. Det ser ut som om de flesta av föräldrarna är väl insatta i hur förskolan vill ha det och det betyder i sin tur att barnen utsätts för minsta möjliga smittspridning. Hur många dagar det bör gå innan ett barn återkommer till förskolan efter feber är de flesta av personalen eniga om. Nästan alla är eniga om att det räcker med ett dygn medan en tycker att det ska gå 2 dygn. Det kanske är bra ur barnet synpunkt. Men är bara febern borta och allmäntillståndet är bra räcker det med ett dygn enligt Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2001) Ser vi det ur föräldrarnas perspektiv är de mer försiktig. 13 stycken som tycker att det ska gå 2 dygn och kan bero på att deras barn blir mer påverkat av feber än vad de andra barnen blir. Det är väldigt individuellt hur tidigt efter feber ett barn orkar med alla förskolans aktiviteter. Enligt kompendiet Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2001) rekommenderas att barnet är hemma feberfritt 1 dygn. Som det ser ut är de flesta föräldrar mer försiktig eftersom de anser att det ska gå 2 dygn. Nu kan det ju vara så att bara för att barnet har blivit feberfritt

20 14 så betyder ju inte det är barnet orkar medverka i verksamheten ändå. Så det kan ju vara svaret på varför de flesta anser att barnet behöver vara hemma ett dygn extra. Genom att titta på att den större andelen av föräldrarna inte har några problem att vara hemma med sjukt barn så kan vi dra en viss slutsats av att det inte är det som är problemet med att föräldrar lämna sina barn för tidigt till förskolan. Nu är det ju några stycken som har svarat att de har mer eller mindre problem att vara hemma. Det beroende på arbetet, studier och att de är egenföretagare. Det är i alla fall glädjande att se att de flesta inte tycker att det är några problem. 4.3 Frågeställning 3 Följs föreskrifterna av personalen och känner föräldrarna till dessa? Det är bara en av personalen som anser att han/hon inte riktigt följer de rekommenderade föreskrifterna som förskolan har. Det känns riktigt bra att läsa och se att de är noga med att följa föreskrifterna. Det är viktigt att förskolan informerar föräldrar om hur de vill att det ska gå till vid sjukdom av barnen som går på deras förskola. De flesta ur personalen anser att de ger föräldrarna tillräckligt med information medan men att lite mer inte skulle skada. I Lpfö- 98 (Läroplanen för förskolan 1998) står det att arbetslaget ska diskutera förskolans regler och förhållningssätt. Dit räknas även förskolans riktlinjer in när det gäller sjukdom av olika slag. Ser man det från föräldrarnas sida säger de till största del att de fått tillräckligt med information om vad som gäller vid sjukdom. Det är dock några stycken som inte tycker att de har fått veta tillräckligt och vill få mer information. Oftast kommer informationen under föräldramöten eller genom anslagstavlan på förskolan. Är det så att föräldrarna kanske missar mycket viktig information på anslagstavlan när de glömmer bort att titta på den. Det är inte heller alla som deltar på föräldramötena. Kan det vara därför det är en del som anser att det vet tillräckligt för de är närvarande och är noga med att läsa på anslagstavlan. Eller sitter anslagstavlan så till att föräldrarna missa den. Nu är det ju inte bara personal och föräldrar som kan bidra till minskad smittspridning. En stor del är skötseln av städningen. En av förskolorna använder alltid ytdesinfektionssprit och det är bra för det förhindrar smittspridning effektivt. Eftersom denna förskola alltid använder sig av ytdesinfektionssprit finns det ju inga extrema fall där ytdesinfektionssprit måste användas. Det har en av förskolorna svarat. De använder bara ytdesinfektionssprit i extrema fall. Vad som är bra är att förskolorna använder sig av pappershanddukar. Använder förskolorna vanliga handdukar är smittrisken genast mycket större. Barn tar lätt fel handduk och då kan smittan redan vara överförd. På båda förskolor städas både barnens och personalens toaletter varje dag. Att byta toalettborste på alla toaletter är en viktig del i rengöringen av toaletter. Vad jag tycker mig ser när jag tittar på min fråga till städpersonalen är att jag har frågat om de byter varje månad eller annat. Vad annat betyder är missvisande. Är det oftare än varannan månad eller är det färre varannan månad. Den här frågan är missvisande och kan därför inte riktigt räknas in i resultatet.

21 Slutsatser Det ser ut som om föräldrarna till större delen är eniga om att deras barns lärandesituation påverkas när en ur personalen är borta. Även personalen anser att lärandesituationen påverkas av att en ur personalen är frånvarande. När ett barn är sjukt vet föräldrarna hur länge barnet bör vara hemma innan det återkommer till förskolan och det är viktigt för att minimera smittspridningen så mycket det går. Det går ju aldrig att få bort den helt men det är viktigt att göra så mycket som möjligt för att minimera den. Personalen är bra på att informera föräldrarna och det anser de flesta men det finns ändå lite brister i informationen som gör att en del av föräldrarna vill ha mer information. Att det finns pappershanddukar på förskolan och att städpersonalen använder ytdesinfektionssprit är viktigt. 4.5 Tillförlitlighet Naturligtvis gäller inte resultaten från undersökning för alla förskolor i länet utan bara på de som har blivit undersökta och då inte heller hela förskolan då inte hela förskolan har deltagit. Resultatet hade kunnat bli helt annorlunda om personalen hade fått ange vilken utbildning de har och om båda föräldrarna hade fått fylla i en varsin enkät eller i alla fall angivit sitt kön på den som besvarat den. Då hade jag fått fram om män och kvinnor tänker lika. Vad som är synd med enkäter är att jag missade chansen att ställa följdfrågor. Fråga 8 till föräldrarna är lite missvisande. Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att det är vikarie på förskolan? Ja, Nej, Till viss mån. Det är lite svårt att tolka den är det positivt eller negativt. Frågan kan misstolkas. 4.6 Fortsatt forskning Naturligtvis går det att forska vidare inom området. Det skulle vara intressant att se vad som kommer fram om det är någon som vill gå djupare inom ämnet. Intervjuer med personal och rektor kan vara intressant att gå vidare med. Nu använde jag mig av alla i personalen så det skulle även vara intressant att se hur det ser ut om personalen får fylla i vilken utbildning de har, blir det någon skillnad. När det gäller föräldrarna kanske båda föräldrarna kan fylla i en varsin enkät för att se om mammor och pappor ser olika på det hela.

22 16 REFERENSER Hedin, K., & Petersson, C. (2006 a) Smitta mindre i förskolan/föräldrar. Stockholm: Förlagshuset Hedin, K., & Petersson, C. (2006 b) Smitta mindre i förskolan/personal. Stockholm: Förlagshuset Johansson, B., & Svedner, P O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB Knutsdotter Olofsson, K B. (1987) Lek för livet. Stockholm: Univers Förlag Lärarens handbok, (2006) Lärarförbundet Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Nelson, A., Svensson, K. (2005) Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S. (2006) Lärandets grogrund. Studentlitteratur Roth Vallberg, A. (2002). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur Sträng, M., & Åkesson, S. (2003) Småbarnsstigar i omvärlden. Studentlitteratur Williams, P. (2006) När barn lär av varandra samlärande i praktiken. Stockholm: Liber AB Åberg, A., & Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber AB Övriga källor Smitta i förskolan. (2001) (Hämtad )

23 17 BILAGOR Bilaga 1 Hej. Jag heter Anna Rolin och jag går sista terminen på lärarutbildningen i Gävle. Jag håller på att skriva en uppsats om smitta i förskolan och hur det kan påverka era barns utbildning och jag behöver er hjälp. För att kunna skriva vad ni som föräldrar vet om smitta hoppas jag att ni vill besvara några frågor som jag har sammanställt på en enkät. Ni måste inte svara om ni inte vill men det skulle hjälpa mig när jag sammanställer resultatet om jag får så många svar som möjligt. Det ska inte finnas några namn på papperen så det kommer att vara anonymt. Ingen vet vad någon annan har svarat. Det jag hoppas att jag kommer fram till är att få veta hur mycket ni som föräldrar vet och på så sätt få veta vad vi inom förskolan ska förbättra oss inom för att information ska nå fram till er. Så att smitta på förskolan kan minimeras och att sjukdomar inte går runt hela tiden. Det i sin tur medför att lärandet av era barn inte blir stört då personalen håller sig frisk och på det viset behövs inte lika många vikarier. Tack på förhand. Anna Rolin. Vid funderingar kan jag nås på mobil eller via mail. Mobil: xxx-xxx xx xx eller xxxxxxxx@xxxxxxx.xxx.xx Jag hämtar enkäterna den 20 oktober och hoppas att jag fått många svar. Tack för hjälpen.

24 18 Bilaga 2 Enkätfrågor till personal. 1. När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? 1 dygn. 2 dygn. Vet inte. 2. När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter feber? 1 dygn. 2 dygn. Vet inte. 3. Tycker du att du följer rekommendationen i föreskrifterna som ni har på förskolan? Ja. Nej. Sällan. 4. Anser du att föräldrarna har fått tillräcklig information för att förstå hur viktigt det är för att minimera smittspridning? Ja. Nej. Lite information. 5. Om en av personalen är sjuk och ni är en kort tycker du att barnens lärandesituation blir sämre då? Ja Nej Vet inte 6. Om ni har en vikarie anser du att barnens lärande blir densamma som om den ordinarie personalen vore där? Ja Nej Vet inte 7. Övrigt om det finns något du vill tillägga.

25 19 Bilaga 3 Enkätfrågor till föräldrar. 1. När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? Efter 1 dygn. Efter 2 dygn. Vet inte. 2. Om ett barn kräks på kvällen anser du då att barnet kan vara på förskolan dagen efter? Ja. Nej. Vet inte. Om ja motivera. 3. När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter förkylning med feber? Efter 1 dygn. Efter 2 dygn. Vet inte. 4. Tycker du att du fått tillräcklig information om vad som gäller på förskolan om ditt barn skulle vara sjukt? Ja. Nej. Vet inte. 5. Skulle du vilja få mer information? Ja. Nej. Vet inte. 6. Har du svårt att vara hemma med sjukt barn? Ja Nej Om ja varför.

26 20 7. Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att personal är borta? Ja Nej Till viss mån 8. Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att det är vikarier på förskolan? Ja Nej Till viss mån 9. Övrigt om det finns något du vill tillägga.

27 21 Bilaga 4 Enkätfrågor till städ. 1. Hur ofta städar du barn toaletten? Varannan vecka. 1 gång i veckan. Varje dag. 2. Hur ofta städar du personaltoaletten? Varannan vecka. 1 gång i veckan. Varje dag. 3. Hur ofta byts toalettborsten ut? Varannan månad. 1 gång i halvåret. Annat. 4. Använder du ytsprit vid rengöring av toaletten? Alltid. Ibland. 5. Har du speciella rutiner vid städning när det går magsjuka på förskolan? Ja. Nej. Bara i extrema fall. 6. Har ni handdukar eller pappershanddukar på förskolan? Handdukar Pappershanddukar 7. Om det finns handukar hur ofta byts de ut? Varannan vecka. 1 gång i veckan. Varje dag. 8. Övrigt om det finns något du vill tillägga.

28 22 Personal översikt Bilaga 5 1. När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? 1 dygn 2 dygn Vet inte Förskola 1 5 Förskola Förskola 3 5 Summa När anser du att ett barn är så friskt att barnet kan komma tillbaka till förskolan efter feber? 1 dygn 2 dygn Vet inte Förskola 1 5 Förskola Förskola 3 5 Summa Tycker du att du följer rekommendationen i föreskrifterna som ni har på förskolan? Ja Nej Sällan Förskola Förskola 2 4 Förskola 3 5 Summa Anser du att föräldrarna har fått tillräcklig information för att förstå hur viktigt det är för att minimera smittspridning? Ja Nej Lite information Förskola Förskola Förskola 3 5 Summa

29 23 5. Om en av personalen är sjuk och ni är en kort tycker du att barnens lärandesituation blir sämre då? Ja Nej Vet inte Förskola 1 5 Förskola Förskola Summa Om ni har en vikarie anser du att barnens lärande blir densamma som om den ordinarie personalen vore där? Ja Nej Vet inte Förskola Förskola Förskola Summa Övrigt om det finns något du vill tillägga.

30 24 Bilaga 6 Föräldrar översikt En blankett lämnades in helt blank. 1. När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter magsjuka? Efter 1 dygn Efter 2 dygn Vet inte Förskola Förskola Förskola Summa Om ett barn kräks på kvällen anser du då att barnet kan vara på förskolan dagen efter? Ja Nej Vet inte Förskola Förskola 2 17 Förskola Summa Om ja, motivera. 3. När anser du att ditt barn kan komma tillbaka till förskolan efter förkylning med feber? Efter 1 dygn Efter 2 dygn Vet inte Förskola Förskola Förskola Summa Tycker du att du fått tillräcklig information om vad som gäller på förskolan om ditt barn skulle vara sjukt? Ja Nej Vet inte Förskola Förskola Förskola Summa

31 25 5. Skulle du vilja få mer information? Ja Nej Vet inte Förskola Förskola Förskola Summa Har du svårt att vara hemma med sjukt barn? Ja Nej Förskola 1 18 Förskola Förskola Summa 5 48 Om ja, varför? 7. Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att personal är borta? Ja Till viss mån Nej Förskola Förskola Förskola Summa Tror du att ditt barns lärandesituation påverkas av att det är vikarier på förskolan är? Ja Till viss mån Nej Förskola Förskola Förskola Summa Övrigt om det finns något du vill tillägga.

32 26 Bilaga 7 Städ översikt 1. Hur ofta städar du barntoaletten? Varannan vecka 1 gång i veckan Varje dag Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa 2 2. Hur ofta städar du personaltoaletten? Varannan vecka 1 gång i veckan Varje dag Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa 2 3. Hur ofta byts toalettborsten ut? Varannan 1 gång i Annat månad halvåret Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa Använder du ytsprit vid rengöring av toaletten? Alltid Ibland Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa 1 1

33 27 5. Har du speciella rutiner vid städning när det går magsjuka på förskolan? Ja Nej Bara i extrema fall Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa Har ni handdukar eller pappershanddukar på förskolan? Handdukar Pappershanddukar Förskola 1 1 Förskola 2 Förskola 3 1 Summa 2 7. Om det finns handukar hur ofta byts de ut? Förskola 1 Förskola 2 Förskola 3 Varannan vecka 1 gång i veckan Varje dag 8. Övrigt om det finns något du vill tillägga.