Luftburen smitta. Hygienombudsutbildning December Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare. Smittskydd Värmland
|
|
- Mats Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Luftburen smitta Hygienombudsutbildning December 2014 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
2 Rädsla smittar!
3 Smittvägar - Luftburen smitta - Kontaktsmitta (tarmsmitta, hudbakterier, luftvägsvirus, STI) - Droppsmitta (luftvägsvirus, calici) - Blodsmitta (hepatit b och c, hiv)
4 Kontaktsmitta vanligaste smittvägen inom vården! Hudbakterier, tarmsmitta, luftvägsvirus, STI Direkt: från person till person Indirekt: via ytor/föremål, kläder eller händer Ex: Calici, salmonella, RS/influensa samt övriga luftvägsvirus, MRSA, streptokocker samt övriga hudbakterier, STI
5 Droppsmitta Influensa, calici, förkylningsvirus. Små droppar (nysning, hosta eller kräkning) som når ut till ca en armslängd (< 2 m). Direkt: dropparna direkt till slemhinnor (ögon, näsa, mun) Indirekt: Faller ned på ytor och föremål (via händer ffa)
6 Luftburen smitta exempel Influensa Mässling Vattkoppor Tuberkulos Legionella Aspergillus
7 Luftburen smitta Luftburen smitta = (aerosol smitta) Aerosol bildas då fasta eller flytande partiklar tas upp i gas (vanligen luft). Ex: damm, rök, dimma, sprej, moln. Smitta kan spridas med luftströmmar över långa sträckor och mellan rum. 7
8 Hur uppstår en aerosol? > 50 % av partiklarna som produceras vid nysning/hosta har redan från början optimal storlek för luftburen smitta Vid hastighet >100 m/s uppstår en dimma med droppstorlek 5-20 mikrometer Vid hosta/nysning kan hastigheten nå 300 m/s 8
9 Storleken har betydelse Sedimentationshastigheten beror på droppstorleken: Vid storlek < 10 mikrometer (droppkärnor) - svävande länge, kan nå lång även med svag luftström Droppar > 100 mikrometer - sedimenterar snabbt, ger ej upphov till luftburen smitta 9
10 Var deponeras inandade partiklar? Partiklar > ca 8 mikrometer når ej nedre luftvägar. 10
11 Förutsättningar för luftburen smitta Inkörsporten: var kan smittämnet etablera sig? Alla slemhinnor, övre- /nedre luftvägar? Smittämnets virulens ( attack rate ) Partikelstorlek - påverkar var smittämnet kan nå i kroppen. Smittämnets koncentration Omgivningsfaktorer som temperatur, luftfuktighet och luftbyten (utspädning) påverkar Mottaglighet hos den som smittas 11
12 Mässling - luftburen smitta Mässling på barnmottagningen. Index 12 åring, sökte på mottagningen andra dagen efter utslagsdebut. Hostade kraftigt. 12
13 Luftflödesstudier Klorjonmärkta droppkärnor skapade i indexpatientens undersökningsrum kunde påträffas i alla utrymmen på mottagningen. Konc. sjönk med avståndet, förenligt med utspädning i luftrummet. 13
14 Mässling Anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt SmL Sjukdomen Symptom och klinik: Hög feber, torrhosta, ögonrodnad, snuva Hudutslag dag 3-5. Ansikte-bål-extremiteter. Kopliks fläckar i munslemhinnan (saltkorn) Inkubationstid 7-14 (10) dygn Smittsamhet: Mycket hög! 2-4 dygn innan sjukdomssymptom. Luft- och droppsmitta Behandling: symptomatisk Diagnos: klinisk bild, serologi Komplikationer: mässlingspneumonit, sekundärinfektioner orsakade av bakterier: pneumoni, otit, sinuit. encefalit ovanligt (1/1000)
15 Mässling förebyggande åtgärder Vaccin levande vaccin! I barnvaccinationsprogrammet sedan Dessförinnan sporadiska vaccinationer sedan början av 70-talet De flesta födda på 60-talet immuna p g a genomgången sjukdom Genomgången sjukdom ger livslångt skydd. 70-talister! Vårdpersonal! - viktigt veta om man är immun mot mässling!! Gammaglobulin Ges i speciella situationer ex vis gravida eller vid tidsintervall > 3 dygn och < 6dygn efter exposition Ökad risk för sjukdom Små barn <18 månader Personer födda slutet av 60-talet-1981 Personer som avstått från vacciner i barnvaccinationsprogram Utomlands födda som ej haft sjukdomen eller blivit vaccinerade (alla invandrade < 18 år erbjuds vaccination) Ökad risk att exponeras för mässlingen vid utlandsresor även i Europa (Frankrike flera utbrott t ex)
16 Mässling vård- och hygienrutiner Vårdas på isoleringsrum med kontrollerad ventilation (=Infektionskliniken) med egen toalett och stängd dörr. Får inte röra sig i sjukhusets lokaler! Enbart personal som är immun mot mässling ska vårda patienten och delta i andra aktiviteter runt patienten (ex: städ) Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ (daglig och slutstäd): rengöringsmedel och vatten
17 Vattkoppor Orsakas av vattkoppsvirus: varicellae zoster (herpesvirus) Symptom och klinik: Feber, värk i kroppen, hosta Kliande utslag blåsor Överkropp ansikte- hårbotten- extremiteter Slemhinnor inkl magtarmkanalen Inkubationstid: 7-21 dagar (14) Smittsamhet: Hög! 1-2 dygn före utslag tills nya blåsor ej längre uppkommer (ca 5 dygn). Viruset sprids både från luftvägar och blåsor (=kontaktsmitta!). Diagnos: klinisk bild (blås-pcr och serologi kan utföras)
18 Vattkoppor forts Komplikationer: Viruspneumonit, bakteriella sekundärinfektioner, encefalit Behandling: symptomatisk, vuxna och immunsupprimerade barn ska ha antivirala läkemedel (aciklovir) Genomgången infektion ger livslång immunitet men risk för reaktivering (zoster) då viruset ligger latent i nervcellerna Riskpatienter: immunsupprimerade, gravida och nyfödda Vaccin???
19 Bältros (herpes zoster) orsakas av vattkoppsvirus Sjukdomen Symptom och klinik: Smärtor på/i begränsat hudområde (dermatom) Feber, lätt huvudvärk Smittsamhet: Låg. Kontaktsmitta (blåssekret) Specialfall: Generaliserad bältros (immunsupprimerade) Relativt hög smittsamhet. Luftburen/kontakt Diagnos: klinisk bild, blås-pcr Behandling: aciklovir Komplikationer: postherpetisk smärta, bakteriella sekundärinfektioner, irit och andra ögonkomplikationer vid ögonengagemang Vem får bältros? Endast personer som haft vattkoppor kan få bältros! Man kan få bältros flera gånger Den som har bältros kan smitta icke-immuna som då får vattkoppor!
20 Vattkoppor hygienrutiner sluten vård och mottagningsverksamhet Vattkoppor och generaliserad bältros Vård på isoleringsrum med sluss och med kontrollerad ventilation (=Infektionskliniken) Får ej vistas i väntrum Personal som inte haft vattkoppor ska inte vårda patient med vattkoppor Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ: rengöringsmedel och vatten Bältros Vård på enkelrum Får vara i väntrum på mottagning (om ej ansiktszoster) Personal som inte haft vattkoppor ska inte vårda patient med bältros Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ: rengöringsmedel och vatten
21 Influensa anmälningspliktig (pdm2009 sjukhusvårdad), ej smittspårningspliktig Luftburen och droppsmitta Mer smittsam i aerosolform Torr luft: aerosol bildas lättare kall luft är torrare än varm luft = influensa sprids lättare vid kall årstid.
22 Influensa Zoonos Naturligt värddjur: sjöfågel Anpassning till grisar infekterar människa Förändringar hos ytproteinet (H/N): förändrat sätt att infektera och orsaka sjukdom hos människa. Ger ofta mer allvarlig sjukdom p g a att immunitet saknas hos en stor del av befolkningen.
23 Influensa Pandemi världsomfattande epidemi Epidemi ökande antal insjuknade och ökande område Endemi begränsad smittspridning -område -grupp människor
24 Influensa Pandemier Spanska sjukan 1918 Asiaten 1957 Hong Kong 1968 Svininfluensan 2009 A (H1N1) 50 miljoner dog <45 åå A (H2N2) 5 miljoner dog <45 åå A (H3N2) 1 miljon dog >60 åå A (H1N1) dog <45 åå?
25 Influensa sjukdomen Symptom och klinik Frossa, hög feber, torrhosta, retrosternal smärta, huvudvärk Diarré och kräkning samt buksmärtor kan förekomma Inkubationstid: 1-3 dygn Smittsamhet: Hög. Luft och droppsmitta. Smittar något dygn innan sjukdomsdebut - vuxna: 5 dygn - barn: 7 dygn - immunsupprimerade >7 dygn Komplikationer: svår andningssvikt / cirkulationskollaps Bakteriella sekundärinfektioner: pnemoni,otit, sinuit
26 Influensa riskgrupper enligt Socialstyrelsen >65 åå Kroniska hjärt- eller lungsjukdomar Extrem fetma (BMI >40) eller neuromuskulära sjukdomar Kronisk leversvikt eller njursvikt Instabil diabetes mellitus Immunnedsatta Gravida (2: och 3:e trimestern) samt 2 veckor postpartum! Barn (> 6 mån) enligt ovan samt med vissa kroniska sjukdomar (ämnesomsättning, flerfunktionshinder)
27 Influensa behandling och profylax Behandling Tamiflu po/iv Relenza inh/iv Riskpatienter Svår influensasjukdom I övrigt sjuk patient Helst inom 2 dygn Mildrar och förkortar sjd Ej helt säker effekt på smittsamhet Profylax Tamiflu po/iv Ovaccinerade enligt SoS riskgrupp Immunnedsatt oavsett vaccinationsstatus Vaccination Riskgrupper % skydd Vårdpersonal? (enligt SoS till dem som arbetar med immunnedsatta eventuellt)
28 Influensa vård- och hygienrutiner Vårdas på enkelrum med egen toalett. Stängd dörr. Vid provtagning (NPHaspirat): visir/munskydd (EJ andningsskydd bara vid fågelinfluensa eller ny influensa) Basala hygienrutiner Disk, tvätt, avfall: vanliga rutiner Städ (daglig och slutstäd): rengöringsmedel och vatten
29 Tuberkulos Orsakas av bakterien mycobacterium tuberculosis En av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Ca 1/3 av jordens befolkning är bärare! Varje år insjuknar minst 9 miljoner människor i aktiv tuberkulos och ca 2 miljoner dör! 29
30 30
31 Tuberkulos luftburen smitta Bakterierna måste nå alveolerna. Bara droppkärnor < ca 8 mikrometer kan nå dit. Mykobakterier är mycket motståndskraftiga mot uttorkning. Smitta sker mycket sällan via ytor och föremål. Krävs hög smittdos - man behöver ha haft närkontakt vanligen under lång tid för att infekteras Olika typer av tuberkulos - Latent - Extrapulmonell ej smittsam! (?) - Pulmonell: öppen lung tb smittsam - Övrig = ej öppen lungtb graderad smittsamhet 31
32 Klinik Schematisk översikt FÖRLOPP FRÅN SMITTA TILL SJUKDOM TBC smitta Ingen infektion Infektion cirka 30% Primär infektion 3-12 veckor Tuberkulinomslag Symtomfri latent infektion Livslång tbc risk Symtomgivande Direkt progress Ingen reaktivering Reaktivering Lung tbc Spridn via Ingen tbc Post primär tbc blod och lymfa 90% Generaliserad tbc inom 2-5 år Miliaris, meningit flera decennier Annan extrapulmonell 32
33 Organlokalisation av tbc 33
34 Tuberkulos Allmänfarlig, anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen Symptom och klinik Trötthet, viktnedgång, feber, nattliga svettningar, (blodig) hosta, bröst och ryggsmärtor mm Förstorade lymfkörtlar, knölros Inkubationstid: varierar Smittsamhet: relativt låg Åtgärder Diagnos: Igra/PPD, DP och odl av luftvägssekret/körtel. Lungrtg Behandling: kombinationsbehandling med olika antibiotika i minst 6-12 månader Komplikationer: död, livslånga sequelae Smittspårning! Vaccination?
35 Tuberkulos barn Kortare inkubationstid än vuxna Ökad risk för allvarlig sjukdom. Barn med tuberkulos kan ofta ha obetydliga symtom, trots utbredda förändringar på lungröntgen eller CNS-engagemang. Ett barn med tuberkulos är vanligen nysmittat, dvs. detta tyder på att det finns en person med smittsam tuberkulos i omgivningen. Barn är ytterst sällan själva smittsamma
36 Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Vårdas på enkelrum med egen toalett och stängd dörr Oftast isoleringsrum på infektionskliniken. Bedömningsfråga. All lungtb är inte högsmittsam! DP-positivitet avgör samt symptom. Vid MDR-TB: ALLTID vård på isoleringsrum med reglerad ventilation (=infektionsklinik) Behandlande läkare bedömer smittsamhet! 36
37 Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Basala hygienrutiner Andningskydd FFP3. ALL personal obs engångsartikel!! Mottagande enheter, t ex röntgen måste informeras om tbmisstanke/diagnos Om transportör flyttar patienten ska transportören inte ha andningsskydd. Antal personal runt patienten ska begränsas Gravida ska inte vårda patienter med misstänkt eller konstaterad tb
38 Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Patienten ska - inte vistas utanför rummet - hosta i engångsnäsduk som slängs i plastpåse - använda andningsskydd utan ventil vid transport utanför rummet Besökare - restriktivitet - Inga barn <7 år! - Hushållskontakter: ej andningsskydd - Övriga: andningsskydd Smittspårning enligt smittskyddslagen
39 Smittsam tuberkulos vård- och hygienrutiner Disk: - vanligt porslin - ställs direkt i diskmaskin och matvagn Tvätt och avfall: - smittförande. Behållare med lock på rummet Städ: - INFORMERA städpersonal om smittsam patient - Daglig städ: rengöringsmedel och vatten - Punktdesifektion: ytdes Stora spill: Virkon 1% - Slutstäd: Virkon 1% Rummet ska stå tomt 1 timme innan utstäd - Städpersonal ska använda andningsskydd vid utstäd
40
Blodsmitta Luftburen smitta
Blodsmitta Luftburen smitta 2016-11-08 Birgitta Sahlström, Elisabeth Skalare-Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Kontaktsmitta direkt från den som är smittad. indirekt via kontaminerade händer, kläder
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merInfluensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merINFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se
INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merSmittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå
Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare 2018-10-25 Luleå 2018-10-29 Mässling Vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982 Paramyxovirus som överförs som en luftburen droppsmitta
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merVattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Läs merAnne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella
Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merKarolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta
Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700
Läs merVaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Läs merInfluensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merSmittskydd Värmland. Smittvägar å lite till
Smittvägar å lite till 2017-11-10 2 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter 2017-11-10 4 Alla!! 2017-11-10 5 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor
Läs merInfluensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken
Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merInfluensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Läs merInfluensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merVattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merPersonalskydd och smitta
Personalskydd och smitta Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare regiongavleborg.se AFS 2005:1 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/ https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merMässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Läs merSmittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merInfluensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november
Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november Virussjukdom Influensa Två virustyper orsakar säsongsinfluensa, influensa A och B Endast influensa A ger pandemier Viruskapselns ytmolekyler
Läs merVårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merTuberkulos-Vad göra?
Tuberkulos-Vad göra? Lungkliniken Vem tar hand om patienten? Utreder misstänkt lungtuberkulos, gör en första bedömning kring smittsamhet. Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Infektionskliniken
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.
Läs merVårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Läs merUtbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien
Utbrott Göteborg December 2017-januari 2018 Smittsammaste sjukdomarna Virus morbilli Luftsmitta aerosol Luftvägarna - ögonslemhinna Andningsskydd och visir Behandling Symtomatisk Vaccin 82-18 månader -
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merHur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset
Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merLuftburna infektioner. Våren 2018 Ellinor Melin, ST-läkare vid klinisk mikrobiologi och hygienläkare
Luftburna infektioner Våren 2018 Ellinor Melin, ST-läkare vid klinisk mikrobiologi och hygienläkare Vad är en luftburen smitta? -Vårdhandboken: Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå.
Läs merLuftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor. Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013
Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013 Influensa Droppsmitta Indirekt och direkt kontaktsmitta Luftburen smitta måste beaktas,
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Läs mer2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Läs merHandläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom
2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs mer2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos
Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige
Läs merTalarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Läs merMERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merHandläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merInfluensavaccinationen 2011
Influensavaccinationen 2011 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare 2011-09-08
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merVattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar
Läs merOvanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per
Läs merEbola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Läs merHandlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma
Läs merTUBERKULOS Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad
Läs merVilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
Läs merVattkoppor och bältros i samband med förlossning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Innehållsförteckning Vattkoppor och bältros i samband med förlossning... 1 Syfte... 2 Omfattning... 2 Bakgrund... 2 Vattkoppor...
Läs merCentral smittspårning
Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken
Läs merUtbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta
Maria Rotzén Östlund Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare, enhetschef Smittskydd Stockholm Maria Rotzén Östlund Vad är smittskydd? Maria
Läs merSmittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien
Läs merSmittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov
Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA
Smitt Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 KIKHOSTA HOS SPÄDBARN... 2 CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER... 3 TBE-VACCINATION... 3 KLAMYDIATEST VIA NÄTET... 4 SMITTSKYDDSANMÄLAN
Läs merIntroduktion och Hur smittar det?
Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merStoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merVaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merInfluensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?
Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,
Läs merTBC - hotbilden har förvärrats
Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs merVårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Läs merVilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling?
Vilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling? Åke Örtqvist Smittskydd Stockholm 170405 Varför är det viktigt att vårdpersonal har adekvat vaccinationsskydd?
Läs merTuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning
Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till
Läs merTuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide
Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos
Läs merBehandling av influensa
Behandling av influensa Varför behandla? 5-10 % av befolkningen smittas av influensa varje säsong De flesta blir lindrigt sjuka, men några får allvarlig sjukdom sinuit otit pneumonit av influensaviruset
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merHepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Läs mer