Henrik Persson Lund 1997

Transkript

1 Institutionen för Brandteknik Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet AV Henrik Persson Lund 1997

2 Innehållsförteckning 1 FÖRKLARINGAR FILFORMAT 1 2 INLEDNING BAKGRUND FÖRDJUPNING 2 3 SKAPA EN NY RITNING VÄLJA VERKTYGSFÄLT 4 4 RITA LINJE BINDA SAMMA LINJER ZOOMA VERKTYGSFÄLTET DRAW VERKTYGSFÄLTET MODIFY ÖVRIGT 9 5 INSTÄLLNINGAR 10 6 LAGERHANTERING 11 7 EXPORTERA 12 8 UTSKRIFT SKRIVARINSTÄLLNING 14

3 1 Förklaringar I AutoCAD kan man oftast välja att skriva kommando med tangentbordet eller hitta en knapp eller meny som utför ett visst kommando. För att skilja på hur kommadon i den här instruktionen anges kommer de som anges med tangentbordet att vara understrukna och kommandon som ges genom knappar eller menyer är skrivna med fetstil. Information och frågor som ges av AutoCAD i kommandofönstret skrivs inom citationstecken. Knappar som man skall trycka på i dialogrutor står inom [hakparentes]. AutoCAD ställer ofta en följdfråga när man valt ett kommando. Det kan då se ut som efter kommandot Chamfer: Polyline/Distance/Angel/Trim/Method/<Select first line>. Det alternativ som står inom<> är det aktiva, dvs om man trycker Enter så är det det alternativet som utförs. I detta fall väljer man första linjen i ett hörn man vill fasa av. Om man istället skriver D som i distance kan man välj hur stor avfasningen skall vara. Dvs om man vill göra någon inställning eller liknande går man in i de andra alternativen genom att skriva den eller de stora bokstäverna som finns i varje ord (det är dessa AutoCAD ser som kommando i det här fallet). 1.1 Filformat *.dwg är filformatet som AutoCAD normalt använder till ritningar. *.bak är ett filformat till en säkerhetskopia som AutoCAD sparar den näst sista versionen av en ritning i. Dvs när man sparar sin ritning andra gången, byter AutoCAD filformat på den första sparade ritningen till *.bak. *.dxf är ett filformat som Simulex skall ha ritningarna i. *.wmf är ett filformat som Word kan ta emot ritningen i. Rullgardinsmeny Standardverktygsfält Verktygsfältet Draw Hårkors Verktygsfältet Modify Kommandofönster Statusrad Bild 1. 1

4 2 Inledning För att få fram ritningar som kan användas i Simulex behövs något ritprogram som kan behandla filformatet *.dxf. I den här korta instruktionen beskrivs de funktioner i AutoCAD 13R som är nödvändiga för att kunna arbeta med ritningar som skall kunna användas i Simulex. I instruktionen behandlas bara tvådimensionell ritning. 2.1 Bakgrund Ofta finns ritningar på nyare objekt hos arkitekten på CAD (Computer Aided Design). Även om ritningarna finns är det i stort sett alltid nödvändigt att göra ändringar på ritningen för att den skall fungera tillfredsställande i Simulex. Dörrar, text och liknande i rummen på ritningen måste tas bort eftersom Simulex annars ser detta som en del av byggnaden och därmed också ser de som hinder vid utrymningen. Dxf-formatet kan inte behandla vissa block (sammanhållna enheter) som kan användas vid ritning varför sådana måste åtgärdas innan användning. Om man behöver göra ändringar upptäcks om man exporterar ritningen till rätt format och öppnar den i Simulex. Oftast ritar arkitekten planlösningar i rätt skala, men det finns undantag om man t.ex. utgår från en ritning till en utrymningsplan. Denna kan vara ritad i normal skala, dvs en skala anpassad till utskriftens storlek. Detta låter lite krångligt, men det innebär att ritar man i rätt skala kommer Simulex att uppfatta 1 meter som 1 meter, medan 1 meter på en ritning som inte är ritad riktigt kan uppfattas som t.ex. 10 millimeter i Simulex. Detta upptäcks snabbt när ritningen öppnas i Simulex, och det går att korrigera i ritprogrammet genom att skala om ritningen. AutoCAD 13R och snarlika versioner är mycket kraftfulla program när det gäller att göra ritningar av olika slag. Det finns ett stort antal finesser som kan användas vid avancerad ritning, men det är absolut inte nödvändigt att behärska alla dessa för att kunna arbeta med de enkla planlösningar som Vi skall använda. 2.2 Fördjupning Fördjupning i hur man kan använda AutoCAD på ett bättre och effektivare sätt finns behandlat i läroböcker om AutoCAD samt manualen till AutoCAD. En lämplig bok är Kom igång med AutoCAD 2D -R13 för Windows, Hansson P, Karlsson G, Pärletun LG, Studentlitteratur

5 3 Skapa en ny ritning Eftersom det inte finns ritpapper som är 30 meter långt och15 meter brett måste man vid normal ritning för hand skala ner alla mått till en viss skala för att få plats med sitt objekt på papperet. Vilken skala man väljer beror till vis del på hur stort objektet är, men än mer på vilken ritpapperstorlek man har. När man ritar i AutoCAD gör man inte så, utan man definierar istället ett ritbord som är tillräckligt stort för att man skall kunna rita i skala 1:1, dvs man definierar ett ritbord som är tillräckligt stort för att man skall få plats med sitt objekt utan att behöva tänka på någon skala. Detta medför att när man sedan ritar kan ange alla sina linjer och objekt i rätt storlek, utan att behöva tänka på att skala ner dem. Däremot skalar man ner objektet när man skall göra en utskrift av ritningen. Det är därför lämpligt att börja AutoCADritningen med att förstora sitt ritbord. När man har startat AutoCAD står det Command: längst ner i kommandofönstret. I och med detta är AutoCAD berett att ta emot ett kommando. Uppe i rutan finns det rullgardinsmenyer, och bland dem finns det en som heter Data. I den menyn finns kommandot Drawing Limits som alltså ger möjlighet att ställa in ritningsstorlek. Om kommandot Drawing Limits används kommer det att stå följande i kommandofönstret: ON/OFF/<Lower left corner> <0.00, 0.00>: Det innebär att man definiera nedre vänstra hörnet som origo i koordinatsystemet som används vid ritning. Tryck Enter så kommer följande fram i kommandofönstret: Upper right corner <xx.00, yy.00>:. Detta anger den tidigare inställningen som har använts, men den är ointressant. Här kan man ange vilken ritningsstorlek man vill använda. Man skriver in två koordinater som anger x-koordinaten respektive y-koordinaten för övre högra hörnet, och därmed har man definierat sitt ritbord. Siffrorna xx och yy enligt ovan motsvarar bredden respektive höjden på ritningen multiplicerat med den skalan man skulle använt vid ritning för hand. Om man t.ex. vill rita något på en stående A4-sida med skalan 1:100 skriver man 21000,29700 när det står Upper right corner i kommandoraden, eftersom en A4-sida har måtten mm. I och med detta har man ett ritbord som är meter stort, och man kan ange alla sina linjer i naturlig storlek. För att sedan kunna skriva ut den här stora ritningen måste man skala ner den. Eftersom man har förstorat den 100 gånger måste man då minska den med motsvarande faktor för att den skall få plats på en A4-sida. Därmed kan man säga att man har ritat sin ritning i skala 1:100 utan att behövt tänka på det vid ritandet av varje enskild linje. Observera här att måtten i AutoCAD alltid anges i millimeter. Det skall även observeras att man inte kan göra några mellanslag när man anger kommando i AutoCAD. Alltså måste ovanstående skrivas ihop som 21000,29700 eftersom ett mellanslag är samma som Enter. Formaten för A4-A1 anges nedan, med x- och y-koordinat: A4 (stående) 210,297 A3 (liggande) 420,297 A2 (liggande) 594,420 A1 (liggande) 841,594 3

6 3.1 Välja verktygsfält För att förbereda ritning kan man också se till att man har framme två mycket användbara verktygsfält som används frekvent vid ritning av vårt slag. Verktygsfälten Draw och Modify finns under rullgardinsmenyn Tools. Om man väljer t.ex. Draw så kommer verktygsfältet fram någonstans på skärmen. Det kan sedan flyttas till valfri plats genom att klicka på det i det blå fältet med vänster musknapp och flytta till valfri plats, med knappen fortfarande nedtryckt. Om man placerar fälten enligt bild 1 får man plats med både Draw och Modify samtidigt. Dessa dras till kanten samtidigt som man håller Ctrl nedtryckt. Dessa kommer då att dockas till sidan med den formen som bild 1 visar. Det finns även andra platser och sätt man kan ha dem på. Det finns fler olika verktygsfält, som för t.ex. måttsättning. Nu är ritbordet tillräckligt färdigt för att man skall kunna börja rita. Det finns många fler inställningar som kan göras som eventuellt kan förenkla ritandet, men dessa är inte nödvändiga för våra enkla ritningar. 4 Rita En enkel planlösning består till största delen av linjer som sammanbinds till en enhet, och eventuellt behövs även cirklar/bågar för vissa byggnader. Därför skall vi börja med att rita linjer på olika sätt. Här ritas det i skala 1:1 på en stående A4-sida, vilket innebär inställningen 210,297 under kommandot Drawing Limits, enligt avsnittet Skapa en ny ritning. Vid ritning i AutoCAD används ett koordinatsystem som normalt har origo i nedre vänstra hörnet. Detta innebär att man kan rita helt exakt i motsats till handritning. Man får linjerna precis så långa man vill och precis i vilka läge man vill. 4.1 Linje För att rita en linje använder man lämpligen kommandot line, som finns i verktygsfältet Draw, eller med kommandot line. Då kommer frågan: _line From point:. Här kan man antingen peka med hårkorset som styrs med musen och trycka med vänster musknapp, men det kan ju inte bli särskilt exakt, eller genom att skriva in de koordinater man vill börja ifrån. Om man vill börja linjen 50 mm åt höger från nedre vänstra hörnet och 60 mm uppåt, skriv 50,60. Då vill AutoCAD veta vart linjen skall, och frågar: To point:. Då skriver man in nästa koordinatpar för linjen, t.ex. 100,120, eller så klickar man med vänster musknapp igen. Så här kan man fortsätta att bygga upp linjen i olika riktningar och längder. Det här sättet att ange absoluta koordinater är å andra sidan lite opraktiskt eftersom man oftast inte vet till vilken punkt man skall till, utan hur lång linjen skall vara och åt vilket håll. Man kan istället vid frågan: To point ange relativa koordinater I framför. Om man vet att linjen skall vara 50 mm i x-led och 60 mm i y-led anger man de relativa rätvinkliga Relativa koordinater kan också anges på polär form vilket ofta kan vara smidigt om man har en känd längd och vinkel på linjen. I det här fallet blir det inte lika lämpligt men skrivs där 78.1 är längden och 50.2 är vinkeln motsols från x- axelns positiva sida. Observera här att AutoCAD använder punkt som decimaltecken, och komma för att avskilja x-och y-koordinaterna. skrivs genom att Ctrl, Alt och 2 trycks ned samtidigt 4

7 När man vill avsluta linjen trycker man antingen Enter, eller trycker med högerknapp på musen. Man kan även använda Esc, som egentligen avbryter kommandot, för att avsluta linjen. 4.2 Binda samma linjer För att underlätta ritandet av linjer mellan redan befintliga linjer finns några kommandon som gör att linjer kan mötas utan att de korsas eller att de inte går ihop riktigt, dvs man får en snyggare ritning som dessutom är lättare att arbeta med. När man skall rita en planlösning vet man oftast inte de absoluta koordinaterna för en linje, utan hur den är placerad i förhållande till en annan linje vilket också talar för att använda de följande kommandona. Kommandona som måste skrivas in anges som svar på frågorna From point: eller To point:, efter kommandot line. Efter att kommandot har angivits kommer hårkorset att ändras lite, och då kan man markera (med vänster musknapp) den linje eller skärningspunkt som man avser. De kommando som gäller är följande, med en giltig förkortning inom parentes (dvs hela ordet behöver inte skrivas): Endpoint (end) Midpoint (mid) Perpendicular (perp) Near (nea) Intersection (int) En linje kan ritas till eller ifrån slutpunkten på en befintlig linje. Markera linjen på rätt sida av mittpunkten av hela linjen. En linje kan ritas till eller ifrån mittpunkten på en befintlig linje. Markera var som helst på linjen. En linje kan ritas vinkelrätt till eller ifrån en befintlig linje. Markera den punkten på den befintliga linjen som den nya linjen skall ritas vinkelrätt ifrån. Om en linje skall ritas vinkelrätt till en annan linje markera var som helst på den befintliga linjen. En linje kan ritas till eller ifrån en valfri punkt på en befintlig linje. Markera linje i den punkt som anslutningen skall vara. En linje kan ritas till eller ifrån en skärningspunkt mellan två befintliga linjer. Markera skärningspunkten mellan de befintliga linjerna. Samtliga dessa kommando är mycket användbara och man bör därför lära sig att använda dessa ordentligt. 4.3 Zooma När man gör en lite större ritning har man oftast behov av att kunna växla mellan att rita mer detaljerade delar och en översikt av ritningen. För detta finns det fyra kommandoknappar i den högra delen av standardverktygsfältet. Den vänstra knappen zoom in (+) gör att ritningen förstoras två gånger. Nästa knapp zoom out (-) gör att ritningen förminskas två gånger. Den tredje knappen zoom window (rektangel) gör att man kan välja vilket område man vill zooma in. Detta görs genom att man efter kommandot klickar med vänster musknapp i båda ändarna på diagonalen till det området man vill zooma. På den högra knappen finns det flera alternativ, 5

8 men det mest användbara är zoom all (stående rektangel) som gör att zoomningen anpassas så att hela ritningen visas på ritbordet. De övriga alternativen på den högra knappen får man fram genom att klicka på knappen med vänster musknapp, och hålla den intryckt. Då kommer en hel kolumn med knappar fram. Peka med pilen på den knapp som är av intresse (fortfarande vänster musknapp nedtryckt), och släpp upp musknappen. Nu har man fått något av de övriga zoomkommandona. Man kan även välja att ha två vyfönster framme samtidigt. Då kan den ena fönstret innehålla översiktsritningen, medan det andra visar en detalj av ritningen i större skala. Detta kan vara mycket smidigt framförallt om man har en stor bildskärm. Man har inte på något sätt delat ritningen med det här kommandot, utan det man utför i det ena vyfönstret sker också i det andra. Om man vill ha mer än ett vyfönster väljer man View i rullgardinsmenyn, Tiled Viewports och sen Layout. Då får man upp ett fönster med olika förslag på vyfönster. Klicka på t.ex. det tvådelade fönstret och [OK]. Då bli ritbordet uppdelat i två delar. Vyfönstret med en tjock svart streck runtom är aktivt. Man väljer vilket av fönstren som skall vara aktivt genom att klicka på dem med vänster musknapp. Därefter kan välj att förstora det ena med en zoomknapp för att kunna rita detaljer, medan det andra fönstret visar en översiktsbild. För att få tillbaks ett enda vyfönster gör man precis som innan men väljer ett vyfönster i Layout. Oavsett hur mycket man zoomar in och ut så ändrar man inte skalan på ritningen, utan man använder bara ett förstoringsglas för att kunna se och rita detaljer. 4.4 Verktygsfältet Draw Verktygsfältet Draw innehåller de flesta kommandon som man behöver för att rita olika figurer. I verktygsfältet finns det 10 knappar, och under dessa finns ytterligare snarlika alternativ. För att t.ex. rita en cirkel kan man ange denna på olika sätt, genom en mittpunkt och en radie eller genom att ange ytterpunkterna osv. Alternativen som finns under varje knapp tillåter att man väljer det sätt som passar bäst för att definiera sin cirkel. Att det finns fler alternativ under en knapp indikeras av en liten svart triangel i högra hörnet. Alternativen under knappen nås genom att man klickar på knappen med vänster musknapp och håller den nere. Alternativen kommer då fram och med fortsatt nedtryckt musknapp markeras önskat alternativ med markören, och därefter släpp musknappen. Av de tio knapparna förklaras bara de som är av störst intresse. Följande principskiss används för att definiera knapparna i texten, eftersom varje knapp kan ha flera olika namn/kommandon beroende på vilket alternativ som använts senast. Figuren kan jämföras med verktygsfältet Draw på bild 1, där knapparna som finns vid uppstart av AutoCAD syns Knapp 1: Här finns kommandot Line som behandlats tidigare. Detta kommando används normalt sett alltid vid ritning (jämför med knapp två nedan). Om man ritar en figur som skall sitta ihop t.ex. en rektangel kan man rita tre sidor, och sedan skriva close. Då ansluter sista punkten till startpunkten och man får en sammansatt figur Knapp 2: Polyline ger möjlighet att rita linjer med olika tjocklek, utan att ha göra några inställningar i konfigurationen för skrivaren, till skillnad från linjerna enligt kommandot Line. Med Polyline kan man även göra linjer som har olika tjocklek i början och slutet, typ en solfjäder. Detta kommando används normalt inte, men kan vara ett komplement till vanlig linjeritning. 6

9 Knapp 3: Här kan man rita bågar (Arc) på olika sätt. Figurerna och förklaringstexten som kommer fram när man pekar på knappen visar vad de olika knapparna betyder. Knapp 4: Här kan man rita cirklar (Circle) på olika sätt. Figurerna och förklaringstexten som kommer fram när man pekar på knappen visar vad de olika knapparna betyder. Knapp 5: Här kan man rita ellipser (Ellipse) på olika sätt. Figurerna och förklaringstexten som kommer fram när man pekar på knappen visar vad de olika knapparna betyder. Knapp 6: Här kan man bland annat rita rektanglar (Rectangle) och flerhörningar (Polygon). Knapp 10: Med den här knappen lägger man till en text (Text). Om man väljer standardknappen för text, efterfrågas i vilken punkt man vill ha texten. Lämpligen klickar man med vänster musknapp långsamt två gånger där man vill ha texten. Då kommer det upp en dialogruta där man kan ange olika alternativ. Under knappen [Properties] kan man välja texthöjd, rotationsvinkel samt hur texten skall stå i förhållande till den markerade punkten. Det viktigaste här är att välja texthöjden rätt. Eftersom ritningen ritas i skala 1:1 måste man även förstora texthöjden för att denna skall få rätt storlek vid utskrift. Den skall alltså multipliceras med den skalfaktor som kommer att användas vid utskrift. Dvs om man skall skriva ut i skala 1:100 och vill ha en text som är 5 mm hög skall man skriva in texthöjd 5 100= 500. Under knappen [Browse] kan man ändra typsnitt på texten. 4.5 Verktygsfältet Modify Verktygsfältet Modify innehåller en hel mängd användbara funktioner som kan användas för att förenkla ritandet samt till att modifiera redan ritade objekt. Precis som verktygsfältet Draw finns här tio knappar, varav de flesta har alternativ under. Dessa fås fram på samma sätt som förklarades i ovanstående avsnitt. Följande principskiss används för att definiera knapparna i texten, eftersom varje knapp kan ha flera olika namn/kommandon beroende på vilket alternativ som använts senast. Figuren kan jämföras med verktygsfältet Modify på bild 1, där knapparna som finns vid uppstart av AutoCAD syns. När man trycker på de flesta av de knapparna försvinner hårkorset och det kommer fram en ruta istället och AutoCAD vill att man väljer vilket objekt som man vill göra något åt Select objects: Då pekar man på sitt objekt och vänsterklickar med musen. De markerade objektet blir då streckat, och AutoCAD ber dig välja fler objekt, och då gör man likadant med dem. När man har markerat alla de objekt som önskas klickar man med höger musknapp, alternativt Enter, för att bekräfta. Om man ångrar sig eller markerade fel objekt kan kommandot avbryts med Esc eller undo (ångraknappen i standard verktygsfältet). Efter att man valt objekt får man i flera fall frågan Base point och man anger då kring vilken punkt man vill utföra kommandot. Vad man väljer här är oftast inte viktigt eftersom man ändå kan flytta sitt objekt när kommandot är utfört. Knapp 1: Här kan man välja att flytta (Move) objekt eller enstaka/flera linjer. Efter att objektet markerats frågar AutoCAD Base point or displacement: Då kan man ange en speciell referenspunkt genom att skriva in absoluta koordinater xx,yy eller markera med musen. Om man vill flytta objektet till ett annat objekt kan man välja att lägga sin referenspunkt i änden på linjen eller i någon skärningspunkt. Då kan man skriva end eller int enligt avsnitt 4.2 Binda samman linjer. 7

10 AutoCADs nästa fråga avser vart man vill flytta objektet of Second Point of Displacement:. Då anger man till vilken punkt objektet skall flyttas. Man kan då ange absoluta respektive relativa koordinater eller markera med musen. Om man anger relativa koordinater avses det relativt punkten som angavs vid frågan Base point or displacement:. Även här kan man välja en tidigare punkt på en linje eller en skärningspunkt enligt tidigare kommandon t.ex. end eller int. De båda punkterna man markerat vid frågorna kommer då att sättas ihop och man har ett objekt som ansluter perfekt till ett annat. Knapp 2: Här finns olika knappar för kopiering av objekt vilket kan vara oerhört tidsbesparande om man har flera identiska objekt. När det gäller att bara kopiera (Copy) får man ungefär samma kommando som för Move, och det behandlas på samma sätt. Här finns också ett kommando Offset som innebär att man kan kopiera ett helt objekt innanför eller utanför ett annat objekt. Frågan Offset Distance or Through: ställs och då kan man antingen skriva in på vilket avstånd objektet skall kopieras t.ex. 40 mm eller Enter och därefter markera med musen vart objektet skall kopieras. Det låter krångligare än vad det är! Kan vara effektivt om man ritar väggar med enkel linje och vill göra den med två linjer. Här finns även möjlighet att spegla objekt (Mirror), vilket även det kan vara mycket användbart vid symmetrier. Här får man frågan First point of mirror line:. Det innebär att man lägger in en osynlig hjälplinje kring vilken objektet speglas. Detta gör man genom att ange två punkter, antingen med absoluta koordinater eller genom att markera med musen (även här kan man använda kommandon som end, near osv). Till sist får man frågan Deletet old objects?. I grundfallet står det <N> och trycker man Enter så finns det gamla objektet kvar, alternativt skriver man Y, och det gamla objektet raderas. Knapp 3: Här kan man rotera objekt (Rotate). Efter att objektet markerats och man valt en baspunkt som objektet kommer att rotera runt kommer frågan <Rotation angel>/reference:. Här anger man antingen en vinkel (motsols från x-axelns positiva sida) eller Enter, styr rotationen med musen och vänsterklickar när objektet är i rätt läge. Om Ortho är aktivt (se avsnitt 5 Inställningar) kan man bara välja 90 graders intervall. Knapp 4: Här kan man välja att skala om objekt (Scale), och man får då frågan <Scale factor>/reference: och kan ange hur många gånger man vill skala upp eller ned genom att skriva in det. Detta kommando kan användas om man har fått en färdig ritning i fel skala. Se även avsnitt 4.6 Övrigt. Knapp 5: Med denna knapp kan man hyfsa till linjer som har blivit för långa eller för korta. Med kommandot Trim kan man korta av en linje så att den ansluter perfekt till en annan. På frågan Select objects: skall man inte markera linjen som skall kortas, utan det objekt som den långa linjen skall ansluta till. På nästa fråga <Select object to trim>/ : anger man den linjen som skall kortas genom att markera linjen på den sidan som skall tas bort. Alltså om man markerar på fel sida av linjen kommer den biten man vill ha kvar att försvinna istället. Extend gör att en kort linje förlängs för att nå fram till en annan linje. Detta utförs på precis samma sätt som Trim. Knapp 6: Här kan man välja att dela av en linje (1 Point) eller att plocka bort delar av en linje (2 Points). Om man väljer 1 Point, innebär det att linjen kommer att uppföra sig som två linjer, en på vardera sidan om den valda punkten. Det gör att man t.ex. kan radera en halvan 8

11 medan den andra är kvar. 2 Points innebär att man plockar bort linjen mellan de båda punkterna, och de delarna som finns kvar uppför sig som skilda linjer. Knapp 7: Här kan man ändra egenskaper på t.ex. redan skriven text (Edit Text). Ingen knapp som används särskilt frekvent. Knapp 8: Här kan man välja att fasa av hörn (Chamfer). Man anger bara vilka linjer som bygger upp hörnet genom att markera första och andra linjen efterhand som AutoCAD frågar. Om man vill ändra inställningen på hur lågt ner på linjerna avfasningen skall hamna väljer man Distance (D) efter frågan : Polyline/Distance/Angel/Trim/Method/<Select first line>. Med kommandot Fillet kan man runda av ett hörn på motsvarande sätt som för Chamfer. Dock väljer man lämpligen att ange en radie för avrundningen. Detta görs genom att man skriver Radius (R) efter frågan Polyline/Radius/Trim/<Select first object>. Observera att de inställningar som görs här finns kvar, samt att man måste ge kommandot Chamfer/Fillet igen för att utföra kommandot efter att inställningarna ändrats. Knapp 9: Här kan man välja att dela sammansatta objekt (Explode) t.ex. att dela upp en figur ritad med kommandot Rectangle. De fyra linjerna är en enhet i figuren och det går inte att radera en av dem. Om man däremot väljer kommandot Explode och markerar rektangeln så har man därefter fyra separata linjer som kan behandlas var för sig. Knapp 10: Med Erase kan man sudda bort linjer eller andra objekt. När man använder något av kommandona Move, Copy, Rotate eller Erase kan man antingen markera ett objekt i taget, eller markera en hel grupp av objekt. Hårkorset förvandlas till en fyrkant efter att man gett något av ovanstående kommandon, och AutoCAD frågar Select objects:. Då vänsterklickar man en gång snett ovanför eller snett under de objekt man vill markera. Därefter drar man med musen, och en fyrkantig ram syns. Den här ramen skall innehålla alla de objekten som man vill påverka, och den avslutas genom att man vänsterklickar med musen igen när ramen har rätt storlek. Observera! För att man skall få med ett objekt här måste det finnas helt inom ramen. Om ett objekt har blivit markerat blir det streckat, och om man då missat något så är det bara att markera igen eftersom frågan Select objects: kommer igen. Och alternativet till att markera en hel grupp är att klicka direkt på objektet när fyrkanten kommer fram och frågan Select objects: ställs. Vill man inte välja fler objekt högerklickar man eller trycker Enter. 4.6 Övrigt Esc avbryter alltid det pågående kommandot. Enter gör att det senaste kommandot upprepas då AutoCAD frågar efter ett kommando, Command:. Enter i ett kommando gör att kommandot avslutas. Vänsterklick med musen gör att man kan markera önskad handling i ett kommando. Högerklick med musen gör att ett kommando avslutas. Högerklick gör också att det senaste kommandot upprepas. Jämför Enter, som utför samma sak. 9

12 Om man vill mäta längden, eller storleken på ett objekt kan man skriva kommandot Dist. Därefter markerar man mellan vilka punkter man vill veta längden. Man får då upp x- och y- koordinater, vinklar och längd. Detta kommando kan användas för att kontrollera ritade objekt. Om man har en ritning i fel proportion, vilket inte är omöjligt om man utgår från en färdig utrymningsplan eller liknande, kan man åtgärda detta. Detta gör man genom att klippa ut ritningen och klistra in den igen. Då kan man ange skalfaktor i x- respektive y-led var för sig. Efter kommandot Cut (knapp eller under rullgardinsmenyn Edit) markerar man objektet som man vill klippa ut, Select objects:. Därefter trycker man Enter två gånger så att nytt kommando kan anges Command:. För att klistra in objektet igen väljs kommandot Paste (knapp eller under rullgardinsmenyn Edit). Först frågan avser var man skall klistra in objektet _pasteclip Insertion point:. Detta anges med vänsterklick på musen eller med absoluta koordinater. Nästa fråga avser skalan i x-led: X scale factor <1>/Corner/ XYZ:. Skriv in den nya skalan i x-led, t.ex. 12 om den skall vara 12 gånger större, och därefter Enter eller Enter direkt om skalan är rätt. Sen efterfrågas skalan i y-led: Y scale factor (default=x):. Om ändringen i y-led skall vara lika stor som i x-led tryck Enter, eller ange ändringen i y-led och därefter Enter. Sista frågan avser hur objektet skall vara roterat: Rotation angle <0>. Om objektet inte skall vara roterat tryck Enter, annars en vinkel och därefter Enter. 5 Inställningar Det finns några inställningar som kan underlätta ritandet, framförallt om man ritar på fri hand, dvs med musen. Om inställningarna är på eller av syns längst ner på skärmen i den så kallade statusraden. Inställningar som inte är aktiva är nedtonade. De som är av intresse är Snap, Grid och Ortho. Kommandona kan aktiveras och avaktiveras genom att man dubbelklickar på dem med vänster musknapp eller skriver kommandot i kommandofönstret. Grid är ett rutnätmönster som definierar hur ditt ritblad ser ut. Detta är inget som syns vid utskrift, utan är bara ett stöd vid ritandet. Genom att skriva kommandot Grid kan man ändra avståndet mellan punkterna samt aktivera och avaktivera. Frågan som kommer vid kommandot är Grid spacing (X) or ON/OFF/Snap/Aspect<10.00>:. Om man ritar en större ritning, dvs på ett stort ritbord, och väljer att zooma ut kan man få medddelandet Grid to dense to display. Det innebär att det är för tätt mellan punkterna. Om man ändå vill ha ett rutnät kan man multiplicera det vanliga avståndet 10 mm med skalan som man kommer att använda vid utskrift. Detta skrivs in efter frågan vid kommandot Grid. Snap styr hårkorsets rörelsemönster så att man bara kan flyttas markören stegvis efter inställningen. Om Snap är inställt på 10 flyttas hårkorset 10 mm i taget. Vid kommandot Snap kommer frågan Snap spacing or ON/OFF/Aspect/Rotate/Style<10.00>:, och där kan man aktivera eller avaktivera genom att skriva on respektive off, eller ändra stegavståndet genom att skriva ett nytt värde på motsvarande sätt som för Grid. När Ortho är aktiverat kan man bara rita linjer vinkelrätt från en punkt. Detta kommando är nog det mest använda av dessa tre, och kan även aktiveras och avaktiveras genom kommandot 10

13 Ortho, och sen skriva on respektive off. Även om Ortho är aktivt kan man rita linjer som inte är vinkelräta om man använder kommandona i avsnitt 4.2 Binda samman linjer. 6 Lagerhantering I AutoCAD kan man rita olika delar av en ritning i egna lager. Varje lager kan man ge speciella egenskaper med avseende på linjetyp och färg. Man vill t.ex. rita ytterväggar i ett lager brandcellsgränserna, utrymningsplan och insatsplan i andra. Eftersom man kan tända och släcka lager kan man ha alla varianterna på en ritning istället för flera separata. Det finns dock inget som hindrar att man ritar hela sin ritning på ett lager om man inte har användning av dem. Vi skall börja med att skapa ett nytt lager. Detta görs genom kommandot Layers på rullgardinsmenyn Data alternativt på knappen Layers som finns längst till vänster på standardverktygsfältet. Då kommer dialogrutan Layer Control fram. Där skriver man namnet på sitt lager, t.ex. lager1, och trycker därefter på knappen [New]. Då kommer det nya lagret upp i fönstret och man markerar det med vänster musknapp. Därefter väljs färg med knapp [Set Color ] och dialogrutan Set Color kommer fram. Där vänsterklickar man på den färg man vill skall tillhöra lagret, t.ex. röd och [OK]. Sedan gör man likadant med linjetypen [Set Ltype ]. Om här finns bara en linjetyp, continiuous, väljer man [Load]. Då kommer en ny dialogruta fram, Load or Reload Linetypes. Här väljer man [Select All] och [OK]. Finns här inga linjer kan man leta upp filen acad.lin, som skall finnas i mappen acadr13\common\support, med [File]. Där skall linjerna finnas. Åter i dialogrutan Select Linetype väljer man lämplig linje genom att markera med vänster musknapp. När man är nöjd trycker man på [OK]. Åter i dialogrutan Layer Control trycker man [OK] om lagret är rätt. När man använder olika typer av brutna linjer (streckade, punktstreckade m.m.) måste man ställa in skalan för dessa. Om skalan är fel kommer mellanrummen antingen att vara mycket glesa eller för täta. Inställningen av detta kan tyckas konstig och något ologisk. I rullgardinsmenyn Options väljer man Linetypes, och under denna Global Linetype Scale. Då kommer frågan _ltscale New scale factor <1.00>:. Här anger man då sin skalfaktor följd av Enter. Skalfaktorn bör vara några gånger större än den skalan man kommer att skriva ut i. Vid en ritning som skall vara i skalan 1:100 kan skalfaktorn väljas till ca Efter utskriften kan man kontrollera om den valda skalfaktorn var riktig. Annars får man prova en ny skalfaktor. När man ändrar skalfaktorn så gäller det för hela ritningen även tidigare ritade linjer så det gör ingenting om man ändrar i efterhand. Nu har vi ett lager som vi kan använda. För att aktivera detta samt göra andra ändringar vänsterklickar vi på rutan Layer Control som finns på standardverktygsfältet. Där syns de lager som finns tillgängliga. Dessutom finns här några symboler varav vi tittar på den första och den sista; ett hänglås och ett par ögon. Hänglåset gör att vi kan låsa ett lager så att det inte går att göra några ändringar på objekt som tillhör lagret. Detta kan vara värdefullt om man är klar med ett lager och arbetar med andra, för då kan man inte radera något av misstag. Ett lager låses och låses upp genom att vänsterklicka på symbolen som ändras från ett öppet till ett stängt hänglås. Med ögonsymbolen kan man tända och släcka lager. Ett släckt lager syns inte och kommer inte heller med på en utskrift men finns med på ritningen ändå, och kan när 11

14 som helst tändas igen. Lagret släcks genom att man vänsterklickar på ögonsymbolen så att den blir till ett par stängda ögon istället. Det tänds igen på samma sätt. Observera att det inte går att släcka det aktiva lagret. Det aktiva lagret är det som syns i fönstret Layer Control innan det öppnas. Ett lager görs aktivt genom att man öppnar fönstret Layer Control och markerar önskat lager. Vad gör man om man vill ha en annan färg och en annan linje. Måste man skapa ett nytt lager då? Nej, inom ett lager kan man välja att rita med olika färger och olika linjetyper. Färg och linjetyp kan man ändra på de två knapparna Color Control respektive Linetype (alt Linetype Control). Det man ändrar här gör att man får en viss färg och linje fram tills man ändrar igen. Om man vill ha tillbaks samma alternativ som man ställde in när man definierade sitt lager kan man välja Bylayer under Color Control respektive Linetype. Om man vill kontroller vilka egenskaper en eller flera linjer har kan man välja kommandot Properties, som finns som en ikon på standardverktygsfältet. Efter kommandot markerar man objekten man är intresserad av med vänsterknapp och avslutar med högerknapp. Då får man upp dialogrutan Modify Line. Där finns olika mycket inforamtion beroende på om man markerat ett eller flera objekt. Om man väljer ett enda objekt kan man ändra färg, lager, linjetyp och linjeskala. Det finns även information om objektet som inte går att ändra här, t.ex. koordinaterna för en linje. Om man väljer två eller fler objekt får man bara upp den informationen som man kan ändra t.ex. linjetyp, färg och linjeskala. Detta innebär att även om man inte har använt någon lagerhantering när man började att rita går det att ändra här, om en på ett mer tidskrävande sätt. Det här med olika lager låter rörigt, och är lite svårt att få ordning på. Därför kan man vänta med avancerad lagerhantering tills man har fått lite vana att rita med AutoCAD. 7 Exportera För att kunna använda en ritning i Simulex måste den ha filformatet *.dxf. Därför måste en ritning exporteras (omvandlas) till det här filformatet eftersom AutoCAD:s ritningar normalt har filformatet *.dwg. Dxf-formatet klarar flera, även enklare, ritprogram av och det är en av anledningar till att Simulex bygger på detta. Kommandot Export finns under rullgardinsmenyn Edit. Där får man fram en dialogruta som heter Export Data. I denna kan man välja vilket format man vill exportera sin ritning till (List files of Type:), med vilket namn(file Name:)och till vilken mapp (Directories:). Tänk på att inte välja en mapp som har ett tvådelat namn, t.ex. Mina Dokument. Om man gör detta kommer inte filen att sparas. Detta får man inget felmeddelande om, men det märks när man inte kan hitta filen. Man kan även välja att exportera ritningen till ett Word-dokument. Detta görs på samma sätt som ovan, men under filformatet *.wmf. Dock måste man markera de objekt som man vill exportera vid uppmaningen Select objects:. I Word kan man sedan infoga ritningen som en 12

15 bild (Infoga, Bild). Detta brukar vara svårt att få ordning på och orsakar problem, så sax och klister kan vara att föredra Ett annat sätt att kopiera sin ritning till Word är att klippa ut ritningen med Cut i AutoCAD, och sedan klistra in den i sitt Worddokument genom att välja Klistra in special. Dock blir objektet oproportionerligt om man inte väljer att klistra in den som en bitmappbild, och om man gör det så blir det minneskrävande. Alltså som sagt sax och klister 8 Utskrift När man vill skriva ut en ritning från AutoCAD väljer man kommandot Print (Verktygsfältet) alternativt Print under rullgardinsmenyn File. Man får då upp dialogrutan Plot Configuration. I rutan finns det ett antal underrubriker där man kan välja olika alternativ för utskriften och det ser allmänt rörigt ut. Men om man tar underrubrikerna en i taget så löser det sig ändå. Device and Default Information: Här kan man välja vilken skrivare man skall använda om mer än en är ansluten och definierad i konfigurationen. Pen Parameters: Om man har använt olika färger till olika funktioner på sin ritning kan man välja olika linjetjocklek för de olika färgerna. Detta kan vara intressant om man t.ex. vill rita en brandcellsgräns med en tjockare linje. Om knappen [Pen Assignments] är nedtonad är den inte aktiverad och därmed kan man inte välja linjetjocklek. Det innebär också att ritningens linjer blir mycket tunna och i vissa fall knappt syns alls. Det kan dock åtgärdas genom att man konfigurerar AutoCAD till sin skrivare. Detta beskrivs sist i det här avsnittet. I dialogrutan Pen Assignments, som väljs enligt ovan, kan man välja vilken linjetjocklek en viss färg skall få. Detta görs genom att markera de olika färgerna (man får prova sig fram eftersom färgerna anges med ett nummer), och därefter skriva in ett lämpligt värde i rutan Width (1/100 tum) verkar vara ett lämpligt utgångsvärde. Utifrån detta kan man välja vilken bredd man skall ha på en tunnare respektive en tjockare linje. Övriga inställningar här är mest intressanta om man har en speciell ritningsplotter. Additional Parameters: Man kan välja vilken del av ritningen man vill skriva ut. Det kan vara någon speciell detalj eller hela ritningen. De tre mest användbara alternativen förklaras nedan. Display- Skriver ut aktuellt bildfönster, dvs det som syns på skärmen för tillfället. Limits- Skriver ut hela ritningen. Window- Man kan välja ett eget (specificerat) bildfönster för utskrift. Bildfönstret väljs genom att trycka på knappen [Window]. Då kommer det upp en ny dialogruta Window Selection, där det finns en knapp [Pick<]. När man trycker på denna kommer ritningen fram och man kan markera det valda området genom att vänsterklicka i diagonalerna på det. Paper Size and Orientation: Här väljer man om man vill ange sitt pappersformat i millimeter eller tum. Dessutom kan man välja pappersstorlek om man har en skrivare med mer än ett alternativ. 13

16 Scale, Rotation, and Origin: Under knappen [Rotation and Origin]. kan man välja att rotera utskriften. Det kan behövas om utskriften inte ligger åt samman håll som ritningen utbreder sig, dvs oftast en ändring 90. Dessutom kan man flytta utskriften på papperet genom att ange ändringen av x- och y-koordinaterna för nedre vänstra hörnet. I rutorna under kan man ställa in vilken skala utskriften skall ha. Om man skall skriva ut i skala 1:100 skriver man 1=100. Om man inte vill ha en skalriktig ritning kan man välja Scaled to Fit, och då maximeras ritningen i förhållande till papperet. Plot Preview: Här kan man se om man har en lämplig skala, orientering eller placering av ritningen på utskriften. Om man väljer alternativet Partial och därefter knappen [Preview] framgår storleken m.m. av den schematiska bilden. Dessutom kommer det fram varningsmeddelanden om ritningen inte passar med utskriftsstorleken. Detta ändras då i under Scale, Rotation, and Origin. När man är nöjd med alla alternativ trycker man [OK] och utskriften börjar. 8.1 Skrivarinställning Om man inte kan välja olika linjetjocklekar vid utskriften kan det bero på att AutoCAD inte är konfigurerat till skrivaren. Detta görs genom att man skriver config när AutoCAD står i läge command:. Då kommer det upp ett fönster som heter AutoCAD Text Window. När Configuration Menu kommer fram väljer man 5 (Configure plotter) och i Plotter Configuration Menu 1 (Add a plotter configuration). I menyn Available plotters väljer man antingen en skrivare som stämmer överens med ens egen eller 15 (System printer ADI 4.2- by Autodesk, Inc). På nästföljande tre frågor svarar man ja. (Om det står <Y> tryck bara Enter. Om det står <N> ändra till J.) Därefter listas nio rader med information om inställningar. Om man inte har några speciella önskemål om att ändra något (Skall inte behövas. Om utskrifterna blir konstiga kan man kanske åtgärda det här.) svarar man nej, Enter (alternativt N, Enter), vid frågan Do you want to change anything? Därefter kan man ange ett namn på sin skrivare Enter a discription for this plotter:. T.ex. HP5L eller vad man vill kalla den. Därefter är skrivarkonfigurationen klar. 14