EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Filadelfiakyrkan, Stockholm maj.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014. Filadelfiakyrkan, Stockholm 29 31 maj. www.equmeniakyrkan.se"

Transkript

1 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Filadelfiakyrkan, Stockholm maj

2 VÄLKOMMEN TILL KYRKOKONFERENS! En gång om året möts vi - ombud och deltagare i Equmeniakyrkans församlingar runt om i landet. Förhoppningen är att alla ska uppleva gemenskap, delaktighet och inflytande. Ändå är vi bara en liten del av alla de engagerade människor som finns i församlingarna och utgör Equmeniakyrkan. Som konferensdeltagare lyfter vi frågor som vi gemensamt kan och behöver ta ansvar för. I gudstjänst, bön och lovsång. I förhandlingar med samtal, diskussion, val och beslut, får vi tillsammans ta nästa steg. Det vi gör tillsammans som kyrka bidrar till att församlingar, i Sverige och i andra delar av världen, stärks i den gemensamma mission en att sprida evangelium. Årets tema rötter och vingar påminner oss om att vi kommer från olika traditioner. Vi är tacksamma över olikheterna och vad de bidrar med. Tillsammans får vi pröva vingarna inför framtiden. Hur är vi kyrka år 2014 och vidare? Några mål är att stödja församlingar att skapa nya mötesplatser och vara en profetisk röst i samhället. Equmeniakyrkan är en ung kyrka med lång historia. Vi vill vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Ann-Sofie Lasell Ordförande för Equmeniakyrkans styrelse

3 Equmeniakyrkan En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen Postadress: Box 14038, Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, Bromma Telefon: e-post:

4 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Föredragningslista

5 FÖREDRAGNINGSLISTA TORSDAG 29 MAJ Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2015 och Presentation av förslag till budget för Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Fredens väg är möjlig Motion från Abrahamsbergskyrkan, Bromma; Betlehemskyrkan, Göteborg; Gotlands västra missionsförsamling; Ansgarskyrkan, Lidingö Motion från Centrumkyrkan, Farsta Motion från Uppsala missionsförsamling Resursförstärkning för freds- och hållbarhetsarbetet i Equmeniakyrkan Motion från Magnus Apelqvist, Margareta Björn, Peter Fritzson, Margareta Ingelstam, Ylva Jönsson, Stina Karlsson, Hans-Erik K arlsson, Kenneth Kimming, Gunnar Renklint samt Pär Lewin Ronnås, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan Klimat, miljö, omställning Motion från Christer Daelander, Agne Furingsten, Sven Jansson, Linda Joelsson, Lennart Renöfält, Ingvar Stenberg, Lars Thillman samt Gerard Willemsen, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan samt anställda på lokal, regional och nationell nivå Angående diakoner i Equmeniakyrkan Neddragning av diakontjänst från 100 % till 50 % på nationell nivå Motion från 84 ordinerade medarbetare i Equmeniakyrkan Diakonens roll i Equmeniakyrkan Motion från Skärblacka, Vikingstads och Älmhults missionsförsamlingar Angående bibelskolor Motion från Vännäs missionsförsamling Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien Motion från Mölnlycke missionsförsamling 14. Rapport från folkhögskolorna 15. Rapport från Teologiska högskolan TORSDAG 29 MAJ Påverkanstorg 5

6 FÖREDRAGNINGSLISTA FREDAG 30 MAJ KL Aktuell information 17. Fredens väg är möjlig beslut 18. Resursförstärkning för freds- och hållbarhets arbetet i Equmeniakyrkan beslut 19. Klimat, miljö, omställning beslut 20. Förslag till ersättning vid förlorad och redovisad arbetsinkomst för kyrkostyrelsens ledamöter 21. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 22. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 23. Val av kyrkostyrelsens ordförande 24. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 25. Fyllnadsval ansvarsnämnden 26. Information om den utredning som gjorts kring de tidigare distriktens gårdar LÖRDAG 31 MAJ SAMT Presentation av kyrkostyrelsevalet 30. Angående bibelskolor beslut 31. Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien beslut 32. Rapport från arbetet med missionssyn och missionsstrategi för Equmeniakyrkan 33. Rapport från Equmenia 34. Verksamhetsplan 2015 och 2016 beslut 35. Budget 2015 beslut 36. Beslut om ordination 37. Mottagande av pastorer från annat samfund 38. Avskiljning av missionärer 39. Val av tre revisorer och två ersättare 40. Val av verksamhetsgranskande utskott 41. Val till valberedningen 41.1 Val av tre ledamöter på tre år 41.2 Val av ordförande och vice ordförande 42. Enkla frågor till kyrkoledarna 43. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Tack till kyrkostyrelsens avgående ordförande 45. Avslutning 28. Angående diakoner i Equmeniakyrkan beslut 29. Rapport från arbetet med remissen Tro dop gemenskap 6

7 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) Presidiet föreslår kyrkokonferensen att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning och årsredovisning för 2013 Verksamhetsberättelsen publiceras på Equmeniakyrkans hemsida samt delas ut vid kyrkokonferensen. Verksamhetsuppföljning presenteras på sid. 29. Årsredovisningen presenteras på sid Revisorernas berättelse Finns i årsredovisningen, sid Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet Det verksamhetsgranskande utskottet har lämnat följande yttrande: En ung kyrka söker sin väg Uppdrag Det verksamhetsgranskande utskottet tillsattes av kyrkokonferensen 2013 och har bestått av Per-Inge Lidén, ordf, Gunvor Sharp, Göran Alm och Leif Nilsson. Perioden, som utskottet har granskat, sträcker sig från kyrkokonferensen 2013 till och med mars månad Utskottet har mötts till sju arbetsdagar under året där olika teman i kyrkans verksamhet har studerats. Vi har läst policydokument, protokoll från kyrkokonferensen och kyrkostyrelsen samt intervjuat flera befattningshavare. Equmeniakyrkan är en ny skapelse i den rika flora av kyrkor som gemensamt är Kristi kropp på jorden. Hon har sin utgångspunkt i en längtan efter att forma en ny kyrka som berättar evangeliet i en ny tid och i nya former. Hon bär inom sig längtan till enhet. Vi gläds åt att denna längtan så tydligt kommer till uttryck i samtal med medarbetare och i dokument och protokoll. Utifrån denna positiva bild av vår kyrkas gemensamma arbete har vi nedan noterat synpunkter och tankar, som vi menar att kyrkostyrelse, kyrkoledning och vårt gemensamma kansli fortsättningsvis bör uppmärksamma och vidareutveckla. Organisation, ekonomi och personal 1. Kyrkokonferensen är kyrkans viktigaste beslutsforum. Styrelsen följer upp merparten av de beslut som fattas där på ett bra sätt men vi skulle gärna se en återkommande punkt i styrelsens dagordning som skulle kunna heta Uppföljning av kyrkokonferen- 7

8 FÖREDRAGNINGSLISTA sens beslut. På så sätt kan man garantera en systematisk uppföljning av de beslut kyrkokonferensen tagit. Vi noterar med tillfredsställelse att kyrkostyrelsen har tagit tag i frågan om kyrkokonferensens innehåll och form. Av både demokratiska och ekonomiska skäl behöver den utvecklas. Det är för få församlingar som låter sig representeras. 2. Det är svårt att få ett klart grepp om organisationsstrukturen och därmed ansvarsfördelningen mellan kyrkostyrelse kyrkoledning och kansli. Vi har en treenig kyrkoledning med en kyrkoledare och två biträdande. Det är en rikedom då innehavarnas personligheter och kunskaper kompletterar varandra. Vi tror dock att den rollfördelning som finns bör skrivas ner för att rollerna ska tydliggöras för medarbetare och församlingar. Den delegationsordning som finns bör göras tydligare och få en verklig roll i beslutsflödet. I ledningsgruppen ingår de tre kyrkoledarna samt de personer från kansliet som kyrkoledarna valt. Samspelet mellan kyrkostyrelse och kyrkoledning är inte tillräckligt tydligt. Det bör också tydliggöras vem som är chef på kansliet. 3. Ekonomin har varit problematisk. Styrelsen har tagit tag i frågan på ett tydligt sätt och arbetat såväl med inkomstförstärkning som med kostnadsminskning. Vi noterar detta med tillfredsställelse samtidigt som vi konstaterar att varken risk- eller konsekvensanalys hanns med, vilket var olyckligt. 4. I samband med neddragning av personal bör man i framtiden arbeta i en tydligare dialog med fackförening och medarbetare. Vi har noterat att kanslipersonalen känner sig väl mycket i periferin. Medarbetarna vill på ett mer aktivt sätt vara med och utveckla verksamheten. Tydlighet i organisationen och ökad samverkan mellan ledning och anställda är nödvändig. Vi har också uppmärksammats på de problem som uppstår när delar av den nationella kanslipersonalen inte har sin fasta arbetsplats på kansliet utan exempelvis i Göteborg. Vi konstaterar även att det inte finns personalrepresentanter i kyrkostyrelsen. 5. Vi tror att vårt nationella arbete skulle må väl av att mer ta tillvara den kompetens som våra diakoner besitter. Det skulle också kunna leda till en tydligare och mer genomtänkt strategi för att betjäna medmänniskorna i vår tid. Verksamhet 6. Vi lever i en värld där kommunikation är viktig. Vi anser att kyrkan bör ha en kommunikationschef och lyfta kommunikationsarbetet genom en samlad målsättning för såväl det interna som det externa arbetet med att profilera kyrkoledare och andra kyrkliga företrädare i samhällsdebatten. Sociala medier är viktiga. Kyrkostyrelsen bör i samverkan med kommunikationsavdelningen ta initiativ för att skapa moderna plattformar för hemsidor (lätta att hitta i) och sociala medier som redskap i en ny tid. 7. Vår kyrka har ett stort kontaktnät i världen genom systerkyrkor, Diakonia och internationella ekumeniska samarbetsorganisationer. Vi noterar med glädje att det arbete som sker inom Kyrkornas Världsråd alltmer uppmärksammas i Equmeniakyrkan. Vi ser med tillfredsställelse på det breda utvecklingsarbete som sker i kyrkans internationella arbete. Vi anser att vi på detta område bör arbeta i en närmare samverkan mellan vår internationella avdelning och Diakonia. Vi knyter stora förhoppningar till dokumentet Letter of intent, som undertecknats av företrädare för Equmeniakyrkan och Diakonia. En diskussion om huvudmannaskapet i Diakonia bör också ske där även de församlingar som så önskar ges möjlighet till ett tydligare ägarskap. 8. Musik och kreativa gestaltningar (dans, teater, bild m.m.) är viktiga uttrycksformer. Vi ser ett behov av fasta tjänster på nationell nivå och att det skapas resurser i regionerna som kan användas av församlingar som vill gå vidare i sitt arbete med kultur som bärare av evangeliet. Vi noterar med tillfredsställelse den utredning som blivit klar under året på detta område. Samtidigt kan vi konstatera att den resurs som folkhögskolorna utgör på kulturens område, i alltför ringa grad tas tillvara. 9. Vårt gemensamma arv är viktigt. Framtidens forskare skall kunna studera den process vi står i just nu. Arkivfrågan har inte fått tillräcklig styrning och här har kyrkostyrelsen ett tydligt ansvar att få ordning på vårt gemensamma arkiv. Våren 2014 har en utredning tillsatts. 10. Kyrkan har flera folkhögskolor och är även en av mödrarna till vårt bildningsförbund Bilda. Vi menar att folkbildningen är en viktig del av kyrkans arbete. Folkhögskolorna bör ges en framträdande roll som mötesplatser och kunskapsbanker för såväl församlings- som gemensamt arbete. 11. Under det gångna året har mycket skett i kyrkans folkhögskolor. Nya normalstadgar och nytt styrdokument för folkhögskolorna har antagits av kyrkostyrelsen och Equmenias styrelse. I bildningsutredningen, som tillsattes av de båda styrelserna, finns ännu mycket att genomföra och följa upp. Det är viktigt att bevara den idémässiga profilen på skolorna. Teologiska Högskolan, Stockholm, har under året ombildats till ett icke vinstdrivande aktiebolag och ny styrelse har utsetts. Vi gläds åt att THS utvecklats till en av Sveriges mest betydelsefulla utbildningsinstitutioner inom områdena teologi och mänskliga rättigheter. 8

9 FÖREDRAGNINGSLISTA 12. Medarbetarutbildning är viktigt. Kyrkostyrelse och kyrkoledning bör utarbeta en långsiktig strategi för fortbildning av medarbetarna i kyrkan. 13. Barnen och de unga är vår framtid. Om kyrkan är en båt är vår ungdomsrörelse Equmenia det roder som är bäst lämpat att styra mot framtiden. Kyrkostyrelsen har en återkommande punkt på dagordningen där Equmenia redovisar sitt arbete. Därutöver bör Equmenia beredas möjlighet att ha inflytande över alla viktiga beslut som kyrkan fattar. 14. Regionerna har under året varit under uppbyggnad. Personal har tillsatts. Vi tror det vore önskvärt att regionerna också hade någon form av budget för den verksamhet man vill bedriva. Kyrkostyrelsen och kyrkoledningen bör bevaka utvecklingen inom regionerna så att en demokratisk ordning upprätthålls. Det kan finnas en risk för att ett demokratiskt underskott uppstår. Slutord Vår kyrka är ung. Hon är inne i en lärande process där något nytt ska formas ur de tre traditioner som hon kommer ifrån. Det är inte särskilt märkligt att mycket tid och kraft i inledningsskedet gått åt till administration och organisation. Vi får dock inte glömma att det är världen som skriver kyrkans agenda. Vi överlåter med varm hand våra synpunkter och tankar till den styrelse som väljs på denna konferens. Vi vill med tacksamhet tillstyrka ansvarsfrihet för styrelse och kyrkoledning för den verksamhet som bedrivits under angiven period. Per-Inge Lidén Gunvor Sharp Göran Alm Leif Nilsson 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2015 och 2016 Denna proposition har tagits fram i en process där kyrkostyrelsen löpande prövat skrivningarna med olika delar av samfundet: de tre kyrkoledarna och de sju regionala kyrkoledarna, de regionala förtroenderåden och nationellt anställda (internationellt, nationellt och regionalt). Equmeniakyrkan avser i detta dokument samfundet och den gemensamma verksamhet som utförs inom Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt. Församling avser lokala församlingar anslutna till Equmeniakyrkan eller Equmeniakyrkans samarbetskyrkor. Verksamhetsplanen genomförs i samverkan med organisationer, institutioner och bolag som står oss nära. Verksamhetsplanen relaterar till följande grunddokument i Equmeniakyrkan: Teologisk grund, Strategisk plattform och Stadgar VISION En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Övergripande mål Equmeniakyrkans övergripande mål är att i gemenskap stödja församlingars förnyelse, utveckling och växt. Uppdraget Kyrkans väsen är mission. Equmeniakyrkans mission har sin utgångspunkt i treenig Gud som skapar, räddar och ger liv. I missionen blir kyrkan tydlig, synlig och handlande på samma sätt som Gud i Jesus Kristus blev tydlig, synlig och handlande. Diakoni är tillsammans med vittnesbörd och gemenskap tydliga kännetecken på Guds mission. Equmeniakyrkan utgår från en sammanhållen missionssyn där arbete lokalt och globalt hör ihop. Uppdraget delas med hela Kristi kyrka och utförs i ömsesidighet tillsammans med andra kyrkor och samarbetsorganisationer. I den nationella och världsvida ekumeniska gemenskapen får vi dela evangelium, resurser och behov. Vi gör det med respekt för varandras övertygelser och gudstro. Jesus sa: Kom och följ mig! (Mark 1:17). I den kallel sen föds och förnyas kyrkan varje dag. Jesus Kristus är centrum och Equmeniakyrkan vill vara en kyrka som dras in mot och strävar mot centrum, och låter sig formas av kyrkans Herre. Equmeniakyrkan vill mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds och förnyas, där dop, församlingsgemenskap och lärjungaskap aktualiseras. Jesu uppmaning till efterföljelse utmanar oss som kyrka att finnas till i alla livssituationer och att vara en tydlig, synlig och handlande aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. Utifrån de gåvor Gud ger oss vill vi tillgänglig göra evangeliet i vår samtid. Vi vill lokala församlingar där människor finner en tro på Jesus Kristus för första och hundrade gången - en tro som utmanar oss att i gemenskap, tjänst och vittnesbörd göra denna värld till en mer fredlig och rättvis plats för alla. Riktningsmål Bakgrunden till riktningsmålen nedan är vår vision att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Riktningsmålen är en konkretisering av uppdraget som skall hjälpa oss att tillsammans prioritera den verksamhet som tar oss i riktning mot visionen. Verksamhetsplanen är ett strategidokument, inte 9

10 FÖREDRAGNINGSLISTA en aktivitetsplan. Riktningsmålen sätter riktningen, men anger inte exakt hur verksamheten skall bedrivas. Målet med riktningsmålen är att hitta ett så begripligt sätt som möjligt att tillsammans bestämma riktningen för Equmeniakyrkan de närmaste åren. Vi hoppas och tror att de riktningsmål vi föreslår ger en helhetsbild av kyrkan. Ofrånkomligen går riktningsmålen in i varandra, det ena målet förutsätter det andra. Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt ger inspiration och stöd för församlingar i medvetna utvecklingsprocesser utmanar och hjälper församlingar att skapa mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds och fördjupas. hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram ur Guds mission.... rustar församlingar och individer till tjänst för människor och skapelsen (praktisk diakoni). är en profetisk röst i samhället och bidrar aktivt till opinionsbildning med fokus på migration, mångfald och barns och kvinnors rättigheter (profetisk diakoni). verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. för förpliktigande samtal om fördjupad enhet med andra kristna samfund. säkerställer att strukturen och ekonomin i Equmeniakyrkan är funktionell och hållbar. Innehåll och uppföljning detta beslutas inte av kyrkokonferensen Här ges innehållsförklaringar till varje riktningsmål. Dessa utgör exempel och skall inte beslutas av kyrko konferensen. Du som ombud och din församling kommer att kunna göra inspel till arbetet med konkretion och prioritering av riktningsmålen under påverkanstorget. Fundera gärna över vad din församling behöver för stöd för att vi tillsammans ska nå riktningsmålen. Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt ger inspiration och stöd för församlingar i medvetna utvecklingsprocesser. Den enskilda församlingens utvecklingsområde mot förnyelse, utveckling och växt kan beröra alla de områden som en församling relaterar till: mer ändamålsenliga strukturer, omvärldsmedveten evange lisation, integrerat arbete bland barn och unga, fördjupat musikliv, arbete för människor i utsatta situationer, initiativ till en ny församling, med mera. Det avgörande är att förändringarna bygger på genomtänkt och långsiktig planering i ett gemensamt sökande efter Guds vilja. Se exempelvis 1 Kor 3, Apg 15:1 21. utmanar och hjälper församlingar att skapa mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds, förnyas och fördjupas. Följ mig! är den uppmaning som församlingen lever i, behöver påminna sig om och har som uppgift att ge vidare till alla människor. Att följa Jesus är att vända om från andra riktningar. Omvändelsen är ett personligt beslut i frihet, men det sker nästan alltid i gemenskapen, i de mötesplatser gudstjänst, smågrupper, kurser, föreläsningar, retreater, evangelisationsmöten m.m. som församlingen skapar. Vi vill utmana församlingar att låta Följ mig! vara en grundton i dessa möten. Se exempelvis Apg 2:41-47, 1 Kor 12: hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram ur Guds mission. Vi är en del av den starkt växande kyrkan i världen. I flera av våra systerkyrkor syns denna världsvida rörelse med nya församlingar som frukt. Vi gläder oss över att få vara en del i det skeendet där vi på nytt blir en kyrka vars församlingar finner det naturligt att så frön till nya församlingar, som kan möta vår tids människor med evangeliet. Vi vill också sträva efter att välkomna församlingar med etnisk eller subkulturell prägel. Se exempelvis Apg 11:19 30, Apg rustar församlingar och individer till tjänst för människor och skapelsen (praktisk diakoni). Detta gör vi bland annat genom att lyfta diakonins roll i församlingsutvecklingsarbetet, genom ekumeniska nätverk, genom vår biståndsorganisation Diakonia, aktivt deltagande i exempelvis Hela Människans ledning samt genom att vi utbildar och ordinerar diakoner. Tillsammans med samarbetskyrkor i flera länder stödjer vi både utbildning för och konkret arbete med praktisk diakoni, såsom skolor, lånekassor och hållbart jordbruk. Equmeniakyrkans policy för fred och omställning till en hållbar värld är en god utgångspunkt för oss som enskilda och gemenskap, lokalt och globalt. Se exempelvis 1 Joh 3:16 18, Apg 6:1 7. är en profetisk röst i samhället och bidrar aktivt till opinionsbildning med fokus på migration, mångfald och barn och kvinnors rättigheter (profetisk diakoni). Som kyrka har vi en kallelse att ge röst åt de röstsvaga. Evangeliet ska omsättas i konkreta budskap som leder till att Equmeniakyrkan blir en tydlig och relevant opinionsbildare. Många av våra samarbetskyrkor i andra länder är viktiga aktörer i sina samhällen. Tillsammans utmanas vi till att bli ännu bättre opinionsbildare. Equmeniakyrkan ska lära av, hjälpa och utmana församlingar och internationella samarbetspartners i opinionsbildande arbete. Se exempel vis 3 Mos 19:33 34, Ords 31:

11 FÖREDRAGNINGSLISTA verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. Världen förändras och därmed den kontext vari vi är kyrka. I en globaliserad värld har vi, som ingen annan generation före oss, möjligheten och kallelsen att bygga församlingar som utgör en mångfald av människor. Förändringen innebär bland annat att vi vill bli fler. Vi vill en större mångfald i kön, ålder, etnicitet, kultur och socioekonomi. Vi tror att en mångfald av människor, tankar och funderingar är helt nödvändigt för att mera fullt ut spegla Guds rike. Kristi kropp är mångfald. Se exempelvis Upp 7:9 10, Gal 3: för förpliktigande samtal om fördjupad enhet med andra kristna samfund. Genom de kristnas enhet skall världen tro. Equmeniakyrkan ser sig som ett provisorium i väntan på Kristi kyrkas synliga enhet. Vi deltar aktivt i den internationella ekumeniska rörelsen och i andra ekumeniska samtal och dialoger. Vi tror att kyrkorna tillsammans behöver möta världens utmaningar och vi tror kyrkan i en splittrad värld kan vara ett tecken på den gemenskap som finns i treenig Guds enhet. Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. Se exempelvis Joh 17:9-13, 1 Kor 1: säkerställer att strukturen och ekonomin i Equmenia kyrkan är funktionell och hållbar. Detta handlar bland annat om att löpande utveckla vår kyrkas demokratiska struktur i bred bemärkelse. Det skall vara enkelt att påverka det gemensamma arbetet. Det handlar också om att öka givandet till missionen såväl i Sverige som globalt. Jesus gav oss missionsbefallningen för snart 2000 år sedan, och tills Jesus Kristus kommer åter vill vi bära den vidare till kommande generationer. Det förutsätter en sund balans mellan entreprenörskap, nytänkande och förvaltarskap. Se exempelvis Matt 25:14-30, 1 Pet 4:10. Till varje riktningsmål skrivs en matris som innehåller: Indikatorer på om vi är på väg i riktning mot målet Målvärden för indikatorn i fråga Aktiviteter för att nå målet Eventuell samarbetspartner Ansvarig för indikatorn Dessa matriser, med fokus på indikatorer och målvärden, blir kyrkostyrelsens huvudsakliga instrument för att följa det löpande arbetet, och göra eventuella prioriteringar. Matriserna kommer att fastställas av kyrkostyrelsen under hösten Längst ned på denna sida återges ett exempel på riktningsmålsmatris. Det är endast ett exempel för att hjälpa er som församling och dig som ombud, att förstå verksamhetsplanens uppbyggnad Presentation av förslag till budget för 2015 Kyrkostyrelsens förslag till budget presenteras på sid Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Fredens väg är möjlig Motion från Abrahamsbergskyrkan, Bromma; Betlehemskyrkan, Göteborg; Gotlands västra missionsförsamling; Ansgarskyrkan, Lidingö Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer som utvecklats under de senaste decennierna har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskal erar till vapenanvändning och krig. Erfaren heter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås RIKTNINGSMÅL: Ger inspiration och stöd för församlingar att komma igång med medvetna utvecklingsprocesser regionalt, nationellt och internationellt Indikator: Antalet församlingar som använder Färdväg Målvärde Antalet församlingar som visar på ett ökande antal regelbundna gudstjänstbesökare Målvärde Aktivitet (kanslifråga): Ev. samarbetspart Equmenia Ansvarig Församling och samhälle (ansvariga för detta effektmål) Matris för Equmeniakyrkans riktningsmål. 11

12 FÖREDRAGNINGSLISTA bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver författarna: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. 68 år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse vill vi uppmana Equmenia kyrkans kyrkokonferens att besluta att i likhet med systerkyrkor i världen fatta beslut att tillsammans med dem arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt att förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. Lukas 1: Motion från Centrumkyrkan, Farsta Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer som utvecklats under de senaste decennierna har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskalerar till vapenanvändning och krig. Erfarenheter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver författarna: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. Sextioåtta år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under över- 12

13 FÖREDRAGNINGSLISTA skådlig tid skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse vill vi uppmana Equmenia kyrkans kyrkokonferens att besluta att i likhet med systerkyrkor i världen fatta beslut att tillsammans med dem arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter att ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen och de nätverk vi har med metodister och baptister i världen, ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. Lukas 1: Motion från Uppsala missionsförsamling Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer, som utvecklats under de senaste decennierna, har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskalerar till vapenanvändning och krig. Erfarenheter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver de: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja, skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. Sextiofem år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid, skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse uppmanar vi kyrkokonferensen att besluta att Equmeniakyrkan i likhet med och i samarbete med systerkyrkor i världen skall arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att den i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige skall arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter att ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre 13

14 FÖREDRAGNINGSLISTA att rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. (Lukas 1:79) därvid särskilt väga in de behov och synpunkter som betonas av kristna bröder och systrar i konfliktområden. Kyrkostyrelsens svar på motionerna Fredens väg är möjlig : Kyrkostyrelsen delar den grundhållning som motionärerna ger uttryck för gällande Fredens väg är möjlig. Som motionärerna nämner har Equmeniakyrkan under den senaste tiden tagit en rad initiativ för fredsarbetet. Det gäller t ex policydokument, publikationer, resor till konfliktområden och, inte minst, aktivt deltagande i Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Korea som samlades under temat Livets Gud, led oss till rättvisa och fred. Equmeniakyrkans ändamålsparagraf lyder Equmenia kyrkan är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Equmeniakyrkan vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Equmeniakyrkans stadgar 1.4) När det gäller arbete för fred och rättvisa är det självklart för oss att samverka med andra. I Sverige gäller det framför allt Sveriges Kristna Råd och internationellt är alla våra samarbetsorganisationer mer eller mindre engagerade i fredsarbete. Förutom de baptistiska och metodistiska globala gemenskaperna relaterar Equmeniakyrkan även till den reformerta gemenskapen sedan några år under namnet World Communion of Reformed Churches. Dessa tre konfessionella organ samlar tillsammans ungefär 250 miljoner kristna över hela världen. Equmeniakyrkan är en del av en världsvid fredsrörelse. Equmeniakyrkans internationella arbete med mission och utvecklingssamarbete är också ett arbete för fred, rättvisa och samförstånd mellan människor. Kyrkostyrelsen anser att vi kan, enskilt och tillsammans med andra, påverka riksdag och regeringar samt vara aktiva i fredsfrågan i relation till enskilda riksdagsledamöter, andra beslutsfattare och media. En kyrkas bidrag i dessa frågor är det teologiska och långsiktiga perspektivet. En gemensam grundhållning i en kristen kyrka borde vara att konflikter inte ska lösas med våld. Samtal, dialog och diplomati bör alltid vara förstahandsval när oro eller konflikt ska bearbetas. Kyrkostyrelsen är medveten om att det i Equmeniakyrkan finns olika uppfattningar angående försvarsfrågor och försvarssamarbete. När dessa rader skrivs råder oro i Ukraina och återigen väcks frågor kring hur konflikter ska hanteras och även på vilket sätt Sverige ska ha beredskap för väpnad konflikt. I mänsklighetens historia finns alltför många exempel på konfliktlösning med hjälp av våld. Det är nu läge för kyrkan att träda fram och visa på andra vägar. Vem ska visa att fredens väg är möjlig om inte kyrkan gör det? Frågan om fördelning av militära budgetar till humanitära insatser m.m. aktualiserar komplicerade spörsmål som rör försvar, försvarindustri och därmed arbetstillfällen. Flera svenska kommuner är mer eller mindre beroende av industriell verksamhet som direkt eller indirekt betjänar försvarsmakten. Etiska frågor kopplade till produktion av vapen borde också vara en del av Equmeniakyrkans reflektion kring sin egen ändamålsparagraf. I Equmeniakyrkans verksamhetsplan sägs, under rubriken Uppdraget: Utifrån de gåvor Gud ger oss vill vi tillgängliggöra evangeliet i vår samtid. Vi vill lokala församlingar där människor finner en tro på Jesus Kristus för första och hundrade gången en tro som utmanar oss att i gemenskap, tjänst och vittnesbörd göra denna värld till en mer fredlig och rättvis plats för alla. Det som står under rubriken Uppdraget utgör en grund på vilken Riktningsmålen vilar och är vägledande för Equmeniakyrkans arbete. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att tillstyrka motionernas första att-sats. att i övrigt anse motionen besvarad Resursförstärkning för freds- och hållbarhetsarbetet i Equmeniakyrkan Motion från Magnus Apelqvist, Margareta Björn, Peter Fritzson, Margareta Ingelstam, Ylva Jönsson, Stina Karlsson, Hans-Erik Karlsson, Kenneth Kimming, Gunnar Renklint samt Pär Lewin Ronnås, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan Att lovsjunga skapelsen är en del av vår kristna tradition och vi stämmer med glädje in i de älskade sångerna och psalmerna om naturen och skapelsen. Men i vår tid hotas natur och skapelse av miljöförstöring och klimathot samtidigt som fred och rättvisa äventyras. Som kyrka skulle vi behöva nå längre i vår delaktighet i skapelsen än till lovsång. Det krävs ett aktivt engagemang för att tillsammans med andra kyrkor delta i Sveriges Kristna Råds uppmaning Värna den jord som Gud älskar! (SKRs skriftserie nr 18). Vårt nybildade trossamfund Equmeniakyrkan behöver bli en tydlig och uthållig röst även för freden och skapelsen. Equmeniakyrkan antog 2013 en policy för fred och omställning till en hållbar värld där Equmeniakyrkans vision En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen är utgångspunkten. Policyn vilar på en trovärdig teologisk grund när den konstaterar att: Människan är skapad till Guds avbild och är själv en del av skapelsen. Vi bär som människor ett unikt ansvar för att vara Guds medarbetare, förvaltare och medskapare. Frälsningen i Jesus Kristus omfattar hela skapelsen. (l Mos l:26ff, Rom 8:19 22) 14

15 FÖREDRAGNINGSLISTA Den antagna policyn vill inspirera till ett förhållningssätt i all verksamhet inom Equmeniakyrkan; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och konkret medverka till en rörelse för fred och omställning till en hållbar värld. Inom Equmeniakyrkan behövs handläggare med fred och hållbarhet som tydliga arbetsuppgifter. Likaså behövs ett uttalat stöd och resurser för de frivilliga grupper som arbetar med dessa frågor inom kyrkan. En grundläggande tanke med policyn var just detta; att med stöd från handläggare nationellt och regionalt i Equmeniakyrkan inspirera medlemmar och grupper till att omsätta policyns budskap i praktiken. Att gå från ord till handling! Vi som undertecknat denna motion är medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan på olika orter i Sverige. Vi finner det motsägelsefullt att en genomgripande policy för den nya kyrkans förhållningssätt till fred och hållbarhet antas för att därefter lämnas utan tillräckliga resurser för förverkligande. Vi föreslår därför kyrkokonferensen 2014 besluta: att utifrån den antagna freds- och hållbarhetspolicyn snarast tillskapa en resursnivå som inspirerar och möjliggör handling och verktyg för freds- och hållbarhetsarbetet lokalt, regionalt, nationellt och internationellt inom Equmenia kyrkan. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Fred och hållbarhet är något som nämns i Equmeniakyrkans ändamålsparagraf som anger att Equmeniakyrkan är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Equmeniakyrkan vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Equmeniakyrkans stadgar 1.4) I den verksamhetsplan för 2014 som antogs av kyrkokonferensen 2013 anges att en trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och att vara en synlig aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. I Equmeniakyrkan pågår ett arbete med ny kommunikationsstrategi/opinionspolicy där det sägs att frågor om miljö, fred och mänskliga rättigheter är prioriterade. Kyrkostyrelsen anser att Policy för fred och omställning till en hållbar värld som antogs av kyrkostyrelsen 2013 är en viktig grund för pågående och framtida arbete i Equmeniakyrkan. Kyrkostyrelsen anser att trovärdighet rörande fred och hållbarhet uppnås om frågorna och utmaningarna genomsyrar hela organisationen och hela vårt sätt att arbeta. Vi har nyligen förändrat Equmeniakyrkans nationella organisation och kyrkostyrelsen anser inte att detaljbeslut avseende handläggartjänster ska fattas i en kyrkokonferens. Ovanstående organisationsförändring berodde på kyrkokonferensens beslut 2013 om en budget i balans och därmed behov av minskade nationella kostnader för bl.a. personal. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kansliet att fortsätta arbeta tillsammans med församlingar och samarbetspartners nationellt och internationellt för att Policy för fred och omställning till en hållbar värld blir vägledande för Equmeniakyrkans arbete på olika nivåer. att därmed anse motionen besvarad Klimat, miljö, omställning Motion från Christer Daelander, Agne Furingsten, Sven Jansson, Linda Joelsson, Lennart Renöfält, Ingvar Stenberg, Lars Thillman samt Gerard Willemsen, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan samt anställda på lokal, regional och nationell nivå Redan nu märker vi att klimatångest och handlingsförlamning breder ut sig inför de allvarliga frågorna om klimatförändringar. Här utmanas vi som kyrka att bidra med de kristna stororden om skapelse, rättvisa, skuld, omvändelse, förlåtelse och hopp. Det behövs en nyväckt profetisk solidaritet som tar klimat förändringarna på djupaste allvar och som förmår erbjuda en väg till besinning och omställning. Gud skapade himmel och jord och han såg att det var gott. Idag hotas Guds goda skapelse. Klimathotet är nu det största hotet mot en värld i fred och shalom. FN:s klimatpanel och klimatforskare rapporterar att vi är på väg mot en 2 graders temperaturhöjning år 2100 på vår planet och att risken är stor att ökningen blir ännu större. Kusliga scenarier för våra barnbarn och kommande generationer målas upp. Redan nu är läget allvarligt. Medan klimatförändringar i stor skala kommer att slå mot den rika delen av världen om några decennier är det de fattiga som drabbas redan nu kan vi ha 150 miljoner klimatflyktingar från områden som inte längre är möjliga att bo på. Klimaträttvisa innebär att folken på södra halvklotet, som knappt bidragit till kriserna, får skadestånd av oss i den rika världen för att vi överutnyttjar jordens resurser. Vi bär här på en skuld som är ekonomisk, moralisk och andlig. En rättvis omfördelning av de globala resurserna är möjlig. Utveckling står inte i motsats till en hållbar omställning. Obegränsad ekonomisk tillväxt inom ett begränsat system som vår planet fungerar dock inte. Myten om evig ekonomisk tillväxt måste problematiseras. Vi kan inte konsumera oss ur energi- ekologioch ekonomikriserna. Det räcker inte heller med att 15

16 FÖREDRAGNINGSLISTA enbart byta till förnyelsebara energikällor. Inget avgörande kommer att ändras om inte de ekonomiska målen underordnas vad naturen orkar bära. Planeten klarar inte vår överflödslivsstil, än mindre när den sprids globalt. Vi har bara en jord men vi lever som om vi hade flera till förfogande. En djupgående livsstilsförändring är nödvändig. I kyrkan är vi välsignade med goda redskap för att kunna leva ett rikt liv i enkelhet. I bibelordet och i kyrkans historia finns rika traditioner av liv i måttfullhet, betoning på gemenskap, rättvisa och solidaritet. Redan nu kan vi förbereda oss och ge vårt bidrag i den omställning som är nödvändig. Ett av de stora problemen med att få till nödvändiga politiska beslut såväl lokalt som nationellt och globalt är att politiken är alltför kortsiktig och beroende av valopinioner. Som kyrka kan vi bidra till att uppmuntra och utmana den politiska processen. Den kristna kyrkan som en global rörelse kan göra skillnad. Kyrkornas Världsråd har nyligen antagit ett missionsdokument där den teologiska grunden och engagemanget för en hållbar utveckling är starkt. I arbetet för människans och planetens överlevnad behövs brett samarbete med alla goda krafter. Equmeniakyrkan talar i dokumentet Trons grund om ansvaret för skapelsen. Vi har ansvar och skyldighet att tillsammans med andra kyrkor och omställnings/gräsrotsrörelser som vill människans överlevnad på jorden gå i täten för en radikal omställning. Försoning behövs mellan oss som överutnyttjar naturens resurser, och de fattiga som främst drabbas i nuläget, och i relation till skapelsen som ännu väntar på sin befrielse. Jorden är Guds skapelse, Guds värld, och vi får vara med som förvaltare och medarbetare. Vi föreslår: att miljö- och klimatfrågor tydligt anges som prioriterade frågor för Equmeniakyrkan i det fortsatta arbetet med verksamhetsplan och strategisk plattform. Ett fokus bör ligga på att tydliggöra vårt specifika bidrag just som kyrka utifrån en teologisk bearbetning att resurser avsätts för att bedriva arbete inom detta område så att vi som församlingar och kyrka ökar vår medvetenhet och stärker vårt engagemang i såväl opinionsarbete som omställningsarbete att fortsätta arbeta inom den ekumeniska gemenskapen och samverka med andra organisationer utanför den kyrk liga sfären som arbetar med miljö- och klimatfrågor som t.ex. Naturskyddsföreningen och Omställningsrörelsen att utmana oss själva som kyrka och församlingar att på olika sätt lyfta klimat- och omställnings frågor inför den kommande valrörelsen att kyrkostyrelsen lämnar rapport vid nästa kyrko konferens Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen menar att det både är glädjande och uppfordrande att flera motioner lyfter vårt ansvar för skapelsen och framtiden. I arbete med kommande verksamhetsplaner, målskrivningar och styrdokument kommer kyrkostyrelsen självklart att väga in det som vi uppfattar som församlingars och medlemmars önskemål. Kyrkostyrelsen anser att återrapportering till kyrkokonferensen kan ske 2016 med tanke på kopplingar till beslut om verksamhetsplan och budget Kyrkostyrelsen hänvisar till vad som står i teologisk grund för Equmeniakyrkan, Policy för fred och omställning till en hållbar värld och ett pågående arbete med kommunikationsstrategi/opinionspolicy som bl a anger att tre huvudområden blir fokus i det fortsatta opinionsarbetet; fred, miljö/hållbarhet och mänskliga rättigheter. Kyrkostyrelsen anser vidare att ansvar för klimat- och miljöfrågor är något som berör alla. Det gäller medlemmar, församlingar och medarbetare i olika tjänster i Equmeniakyrkan. Kyrkostyrelsen delar motionärernas hållning gällande vikten av att tydliggöra vårt unika bidrag i milj ö- och klimatfrågan som är den teologiska utgångpunkten och bearbetningen. Flera motioner aktualiserar krav och önskemål som förutsätter ekonomiska resurser för olika arbetsområden och insatser. Kyrkostyrelsen påminner om att en omorganisation av Equmeniakyrkans nationella kansli nyligen genomförts, där också de regionalt verksamma medarbetarna är en del. Equmeniakyrkans nationella resurser är starkt koppade till resurser som församlingar och enskilda bidrar med. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kansliet att fortsätta arbeta tillsammans med församlingar och samarbetspartners nationellt och internationellt för att Policy för fred och omställning till en hållbar värld blir vägledande för Equmeniakyrkans arbete på olika nivåer. att därmed anse motionen besvarad Angående diakoner i Equmeniakyrkan Neddragning av diakontjänst från 100 % till 50 % på nationell nivå Motion från 84 ordinerade medarbetare i Equmeniakyrkan BAKGRUND Sedan lång tid tillbaka har Missionskyrkan utbildat och ordinerat diakoner. Diakonernas roll i kyrka och samhälle finns beskriven och utvärderad över tid och i flera sammanhang, till exempel i Diakonernas jubileumsskrift (Evangeliet som kroppsspråk 1998), i kompendiet Med bibel och skurborste om Svenska Missionsförbundets osynliga diakonala arbete (Agne tha Dalemark 1997) och i undersökning av analysföretaget Kairos Future (Hur blir kyrkan relevant? 2012). Olika källor pekar i samma riktning, nämligen att diakoni efterfrågas och diakoner behövs. 16

17 FÖREDRAGNINGSLISTA NULÄGE Diakonerna är ofta benämnda som en tyst kår, en tjänande kår och en kvinnokår. Vi ser många anledningar att stärka diakonernas ställning i den nya kyrkan, Equmeniakyrkan. Vi har förstått att man har omvandlat 100 % av den nationella diakonens tjänst till att bli enbart en 50 % övergripande diakontjänst resten blev en administrativ tjänst. Neddragningen av diakontjänsten tycker vi är beklaglig. Vi tror att det måste märkas på nationell nivå vilken grad man tillskriver diakonens betydelse i de lokala församlingarna. En neddragning på nationell nivå sänder negativa signaler till diakonkåren, vilket är mycket olyckligt och gör att diakonatet diakonernas särskilda tjänst i vår kyrka försvagas och kanske riskeras att försvinna. Eftersom de flesta diakoner är kvinnor ryms även en värderingsaspekt av kvinnoyrken i denna fråga. Vi behöver en heltidsdiakonal ledare som kan fånga upp nationella behov, göra omvärldsorientering/kulturanalys och kommunicera med diakonkåren. Det omvända gäller också, d.v.s. att diakonerna behöver en nationell ledare att vända sig till som talar samma språk och som har den diakonala utbildningen, erfarenheten och förståelsen. Allt för att vi ska vara en tjänande och profetisk kyrka i tiden. Det handlar om trovärdighet, det handlar om rättvisa och det handlar om hur man ser på diakonyrket. Proportioner, procentsatser och prioriteringar talar. Vi vill: att Equmeniakyrkan utökar diakontjänsten på nationell nivå till att omfatta minst 100 %, det vill säga ompröva den olyckliga neddragningen av den enda diakontjänsten på nationell nivå till att återgå till tidigare 100 % Diakonens roll i Equmeniakyrkan Motion från Skärblacka, Vikingstads och Älmhults missionsförsamlingar BAKGRUND Alla samfund i Sverige brottas med sjunkande deltagande och medlemsantal. Detta är en allmän samhällstrend som måste brytas, för vi vet att det andliga behovet är stort. Ett avgörande skäl tror vi är människors sviktande förtroende för samfundens och kyrkornas organisation, den upplevs inte alltid trovärdig, eftersom den inte visar att den lever som den lär. Här utgör diakontjänsten en viktig roll att synliggöra kyrkan i samhället, skapa en närmare dialog med människor, stötta och hjälpa människor i utsatthet, ja helt enkelt vara kyrkans görare. NULÄGET I Equmeniakyrkan har vi två särskilda tjänster. Vi ordinerar diakoner och pastorer. Enligt Equmeniakyrkans Verksamhetsplan och Strategisk plattform är diakoni ett prioriterat område. Detta är ett område som diakonen är rustad för genom sin kallelse, utbildning och ordination. Vi vet att de diakonala behoven ökar i vårt samhälle, enligt Kairos Futures* undersökning var det just diakonin att göra gott i samhället och möta människor som gör kyrkan trovärdig. Vi tycker att Equmeniakyrkan ska stärka diakonens roll nationellt, regionalt och på församlingsnivån efter som vi vill att kyrkan ska vara trovärdig. Vi vill att kyrkokonferensen beslutar: att Equmeniakyrkan tydliggör diakonens roll och betydelse i kyrkans organisation och i den gudstjänstfirande församlingen. att Equmeniakyrkan uppmanar församlingar att anställa diakoner för att leda församlingens diakonala arbete. att Equmeniakyrkan uppmanar församlingar som vill arbeta diakonalt att anställa en diakon som föreståndare. att Equmeniakyrkan tänker in diakonens kompetens vid regionala och nationella arrangemang och tjänster. att diakontjänsten på nationell nivå skall omfatta minst 100 %. Kyrkostyrelsens svar på motionerna angående diakoner i Equmeniakyrkan: Den teologiska grunden i Equmeniakyrkan anger att diakon och pastor utgör två delar av den ordinerade tjänsten med olika inriktning och uppdrag diakonen är Kristi tjänare i församling och samhälle med uppgift att förmedla Guds ord, ge omsorg, erbjuda gemenskap samt särskilt stödja människor i utsatta livssituationer och stå på de förtrycktas sida. Diakon ger tystnadslöfte om sådant som anförtros i själavårdande samtal eller rör människors personliga förhållanden. Kyrkostyrelsen anser det angeläget att diakonernas ställning stärks i Equmeniakyrkan och att en fördjupad teologisk analys av vad vi menar med diakoni ligger i vårt uppdrag som kyrka och samfund. Detta inte minst då vi bär på olika traditioner när det gäller begreppet diakon beroende på vilket bildarsamfund vi relaterat till. Alla baptister erkänner församlingens rätt att själv utse diakoner och äldste som ska tjäna tillsammans med pastorn över tid har tjänsten som diakon ändrat innebörd från att ha varit en lekmannauppgift till att bli ett uppdrag av tjänstekaraktär inom den svenska baptismen. I Metodistkyrkan var tidigare en diakon en person som var på väg mot äldsteordination, vilket numera har ändrats så att diakoner har sin egen ställning i kyrkan jämställda med äldste men med andra uppgifter. (ur Bildarmöteshandlingar för x-kyrkan 4 juni 2011) Missionskyrkan har under lång tid rekryterat och utbildat diakoner med särskild inriktning, samt ordinerat dessa som en av två särskilda tjänster. 17

18 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen anser att det är en trovärdighetsfråga för Equmeniakyrkan att det finns diakoner som arbetar i församling och samhälle. Vi rekommenderar församlingar att pröva kallelse av diakon. Kyrkostyrelsen anser också att det är en trovärdighetsfråga att det finns en eller flera diakoner som arbetar på nationell nivå. Vi känner respekt för att det bland kyrkans diakoner finns behov av någon att vända sig till som själv är diakon. Vad gäller församlingsföreståndare fattade kyrkokonferensen 2012 beslut om förslag till stadgar för församling inom i Equmeniakyrkan. I 10.3 sägs att till församlingsföreståndare kallas person i ordinerad tjänst i samråd med regionala kyrkoledaren. Kyrkostyrelsen vill peka på att denna formulering på ett tydligt sätt öppnar för församling att utse diakon till församlingsföreståndare. Kyrkostyrelsen anser dock inte att en kyrkokonferens ska fatta beslut som detaljstyr en kansliorganisation där vi vid organisationsförändringar bl.a. har att ta hänsyn till arbetsrättsliga frågor. Equmeniakyrkans nyligen genomförda organisationsförändring föranleddes av tydliga beslut från kyrkokonferensen 2013 gällande en budget i balans. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att tillstyrka den första och andra att-satsen i motion från Skärblacka m fl att mot bakgrund av vad som sägs i förslag till stadgar för församling i Equmeniakyrkan avslå den tredje att-satsen i motionen från Skärblacka m fl. att tillstyrka den fjärde att-satsen från Skärblacka m fl. att mot bakgrund av ovanstående avslå att-satsen ( vårt förslag ) från gruppen medarbetare i Equmeniakyrkan och den femte att-satsen i motion från Skärblacka m fl Angående bibelskolor Motion från Vännäs missionsförsamling Vi i Missionskyrkan Vännäs har följt den utveckling som blir allt tydligare i Sverige där allt färre skolor erbjuder bibelundervisning och bibelskolsverksamhet. Bibelskolor behövs som bas för ett vardagsliv som kristen. Alla är inte kallade till att vara verksamma som pastor, diakon, ungdomsledare eller kyrkomusiker. Däremot behöver alla en levande gemenskap med Gud genom Jesus Kristus och kunskap om vad livet som kristen innebär. Ska det vara möjligt för Equmeniakyrkan att vara en röst, ett salt, sprida ljus till vårt samhälle och vår gemensamma jord behöver alla få möjlighet att erhålla mer kunskap om det Jesus lärde och undervisade oss om. Där tror vi att bibelskolor har en oerhört viktig uppgift att fylla. I Sändaren skriver Elisabeth Lindgren och Ola Rikner om vikten av berättelser, berättande och lärande för växandet i tro. De beskriver den process som Equmeniakyrkan och Equmenia just nu befinner sig i, att finna en bildningsstrategi. Uppdraget är att lära och undervisa om en ny livsordning. Att på nytt och på nytt dela berättelser som andas delaktighet och kärlek med allt skapat. Ansvaret för kyrkans undervisningsfrågor kan alltid diskuteras. Ett ansvar vilar på kyrkan men också på var och en av oss som medlemmar. Lärande är fritt och frivilligt och börjar i oss själva. Så är också evangeliets utgångspunkt. Sedan får kyrkor, ungdomsorganisationer, folkhögskolor, högskolor och studieförbund vara ytor och forum som bidrar till bildning och lärande. På vilket sätt vill vi, Equmeniakyrkan, vara delaktiga i lärandet och växandet? I bildningsutredningens slutrapport Lärande blir till liv, som presenterades i januari 2013 kan man bland annat läsa att utredarna reflekterar över faktorer som bakgrund till lärandet, historik, behov och funktion samt även hur den tekniska utvecklingen sett och ser ut och hur det påverkar vårt sätt att lära och få kunskap inom olika områden. I rapporten kan man även läsa att alla tre samfund har varit aktiva i bildningsfrågorna genom bokförlagsverksamhet och tidningsutgivning men också i debatten om pedagogik och synen på kunskap. Det som varit och är drivkraften i allt bildningsarbete är att se människan och tillsammans med andra öppna sig och se vad jag kan få och vad jag kan ge i mänskliga möten. (Bildningsutredningens slutrapport, januari 2013). Grunden för den utbildningsstrategi som bildningsutredningen vill förorda är att ge anställda, ledare och förtroendevalda kunskap och verktyg baserad på mötet med Jesus Kristus. Detta är mycket viktigt men vi ser också att det finns ett stort behov av utbildningsplatser för personer som inte tänker sig ett yrke inom kyrkan utan önskar få mer kunskap för att kunna växa i sin tro och fördjupa sig i bibelns budskap. Detta är ett viktigt led för att nå visionen En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Vi i Vännäs ser med oro på den utveckling som nu visar sig där allt färre bibelskolor bedrivs i vårt land, dessutom centraliseras skolorna allt mer vilket kan minska möjligheter för personer att söka till dem. Vår fundering är hur Equmeniakyrkan ska bemöta detta, hur Equmeniakyrkan idag kan verka för att bibelundervisning ska finnas tillgänglig för alla? Vi anser att bibelundervisning inte ska vara något som blir unikt för präster, pastorer och ledare i församlingar och kyrkor. Men med det minskande antal undervisningsplatser ser vi att en risk föreligger. Bibelskolor är något som bör finnas för att alla som så önskar ska få möjlighet att lära sig mer om och fördjupa sina kunskaper och sin tro. Om denna möjlighet finns tror vi även att Sverige kommer att få uppleva en större evangelisation, ett större engagemang lokalt och centralt samt fler som vågar gå in i nya funktioner i våra kyrkor. Distansundervisning är också något vi behöver re- 18

19 FÖREDRAGNINGSLISTA flektera kring då vi lever i en allt mer intensiv till varo. Det är viktigt att kunna se och möta behoven hos alla människor, många lever i sammanhang där det är oerhört viktigt att vara nära exempelvis sin familj och samtidigt önskar studera bibelkunskap och kärlekens budskap. I dagens samhälle kan vi inte anta att alla kan vara borta från hemmet under en längre tid. Att antalet bibelskolor minskar beror delvis på ett minskat antal sökande. Vi funderar över vad som orsakar att allt färre söker sig till bibelskolor? Är det på grund av centralisering av utbildningsplatser, minskat intresse eller okunskap om vilka skolor som bedriver undervisning? Annat? Det är viktigt att säkerställa orsakerna och aktivt motverka ytterligare minskning av undervisningsplatser. Vi anser även att det är av vikt att säkerställa att finns en god spridning av bibelskolor över hela landet, i anslutning till andra former av utbildningar och i närheten av människors vardag och livssammanhang? Det är även angeläget att se vikten av kommunikation och marknadsföring av bibelskolorna. Det är viktigt att säkerställa att information verkligen når ut till alla som är intresserade. Med dagens teknik finns möjligheter men vi måste naturligtvis även värna om de personliga mötena som är viktiga i alla sammanhang. I Equmeniakyrkan finns det många möjligheter att gemensamt forma nya arbetsformer och arbetssätt. Vi upplever det dock viktigt att både lokalt och nationellt se vilka ytterligare möjligheter det finns till ekumeniska samverkansformer. Allt för att kärleksbudskapet om Kristus och bibelundervisning ska nå ut till dem som söker och törstar efter den. Utifrån detta föreslår vi: att ett aktivt arbete inleds för att den negativa trenden med allt färre bibelskolor i Sverige snarast ska vända att aktivt verka för att bibelskolor ger undervisning till alla oavsett om man önskar fördjupning i sin egen tro eller avser att gå in i en tjänst att säkerställa att bibelskolor finns tillgängliga för alla, med spridning över hela riket att det finns olika undervisningsformer, exempelvis deltidsstudier eller distansundervisning att kyrkan medverkar till en förnyelse av bibelskolornas marknadsföring samt blir en aktivare aktör i marknadsföringen av bibelskolor så att än fler blir medvetna om de utbildningsmöjligheter som finns, vad de ger kunskapsmässigt och utvecklingsmässigt för varje unik individ samt för en fördjupad tro. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen delar motionärens uppfattning att bibelskolor och undervisning i kristen tro är något viktigt och centralt för en kristen kyrka. Flera församlingar arbetar aktivt med bibelskolor och undervisning i olika former. Kyrkostyrelsens uppfattning är att under de senaste åren har antalet bibelskolor i Equmeniakyrkan och Equmenia snarare ökat än minskat Tidigare fanns det en bibellinje vardera på Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF) och Betel samt MUL-kursen på Lidingö (Mission, utveckling, lärande), den sistnämnda inte en bibelkurs men en kurs med tydlig koppling till kyrkans internationella arbete. Om allt går som planerat kommer det till hösten att genomföras följande: APG29, Våga Tro, Bibelfjäll, Bibellinjen SVF, Pulsåret vid SVF och Exchange vid Bromma folkhögskola. Nu pågår arbete med att föra över huvudmannaskap för folkhögskolorna från bildarsamfunden till Equmeniakyrkan och Equmenia. Huvudmannaskap innebär dock inte att kyrkan och ungdomsorganisationen kan styra verksamheten vid folkhögskolorna som är självständiga enheter. Däremot vill huvudmännen stödja och svara för samordning. Styrdokumenten för Equmeniakyrkans och Equmenias folkhögskoleverksamhet anger att varje folkhögskola är en egen juridisk person med styrelse som tillsätter rektor, fastställer mål och verksamhetsplan samt har ekonomiskt ansvar för verksamheten. Equmeniakyrkan och Equmenia har tillsammans med sina folkhögskolor ett folkhögskoleråd. Kyrkostyrelsen har för avsikt att överlämna föreliggande motion till folkhögskolerådet. Folkhögskolerådet har tillsatt en grupp som har att arbeta med samordning av skolornas marknadsföring in i Equmenia och Equmeniakyrkan. Där förs regelbundet samtal om hur kurser med klar huvudmannaprofil, som ex bibellinjerna, ska lyftas fram. Under flera år har den gruppen tagit fram en folder där skolornas alla kurser finns nämnda, men som också visar kurser med huvudmannakoppling. En folder togs också fram av folkhögskolorna och Equmenia med samma layout som Equmenias övriga material, för att visa skolornas samhörighet med Equmenia. Bildningsutredningen Lärande blir till liv beskriver den lekmannautbildning som funnits i Equmeniakyrkans bildarsamfund. Som exempel kan nämnas Missionskyrkans distrikt i Västra och Östra Götaland med lekmannautbildning i två steg och ledarskapskurser för anställda och styrelseledamöter. Även andra distrikt har haft omfattande lekmannautbildningar. Ett annat exempel är Equmenias Ska ut utbildningar som genomförts i flera distrikt. Nu pågår arbetet med att organisera Equmeniakyrkans och Equmenias regionala utbud av utbildningar och kurser. 19

20 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen är tacksam för det engagemang som finns i motionen från missionskyrkan i Vännäs men anser att förslagen till beslut är alltför allmänna och omfattande för att kunna fastställas i en kyrkokonferens. Det handlar även om förslag till beslut som skulle innebära att vi styr verksamheter där vi ingått överenskommelser som innebär att verksamheterna är självständiga. Vi behöver också fatta beslut i kyrkokonferensen som är möjliga att verkställa och återrapportera. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att i enlighet med styrdokument för folkhögskoleverksamheten arbeta med samverkans- och verksamhetsavtal inklusive långsiktigt strategiarbete och att därvid aktualisera behovet av bibelskolor. att när det gäller lekmannautbildning, fortsätta arbeta med förslagen i bildningsutredningen Lärande blir till liv Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien Motion från Mölnlycke missionsförsamling Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien trots att SIDA har dragit tillbaka sitt bidrag till projekt i Indien. Varför verksamhet i Indien? Kvinnors rätt i Indien finns knappt. Arrangerade äktenskap praktiseras liksom hemgift, dvs att brudens familj måste betala pengar för att dottern ska bli gift! Daliter (tidigare kastlösa) behandlas till stor del alltjämt som kastlösa, dvs är oberörbara. På samma sätt som Bangladesh kvalificerar sig för stöd från Diakonia gör Indien det. Med tanke på att det finns ca miljoner människor i Indien och ca 800 miljoner i övriga länder där Diakonia är verksam, så är beslutet att inte verka i Indien än mer förvånande. Ska Diakonia bara verka i länder där SIDA ger bidrag? Ska Sveriges regering styra var Diakonia är verksam? Mölnlycke missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen att Equmeniakyrkan verkar för att Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien trots att SIDA har dragit tillbaka sitt bidrag till projekt i Indien. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen anser att arbete för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet är centrala för en kristen kyrka både nationellt och internationellt. Det är helt i linje med stadgarnas beskrivning av kyrkans ändamål att bl.a. värna rätten och avslöja orätten. Indien är ett av Equmeniakyrkans samarbetsländer. Tillsammans med Hindustani Covenant Church bedrivs fattigdomsbekämpning, landsbygdsutveckling, hälso- och sjukvård, pastorsutbildning och församlingsutveckling. Självklart är behoven gigantiska och våra och samarbetskyrkans möjligheter begränsade. Diakonia är en ideell förening som bedriver internationellt bistånds- och utvecklingsarbete på kristen grund. Diakonia har två huvudmän: Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen. SIDA:s (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) utfasning av samarbetsländer har inneburit att inget statligt bistånd längre förmedlas från Sverige till Indien. Icke statligt bistånd genom andra organisationer (NGO:s Non Governmental Organisations) berörs inte av SIDA:s utfasning och Equmeniakyrkan och Diakonia fattar egna beslut om biståndssamarbete. Equmeniakyrkans huvudmannaskap för Diakonia innebär inte att kyrkan kan eller vill detaljstyra beslut om utvecklingssamarbete. Kyrkostyrelsen anser inte att kyrkokonferensen kan fatta ett beslut som berör Diakonias egna prioriteringar. Kyrkostyrelsen menar att relationen mellan Diakonia och huvudmännen bör stärkas ytterligare. För Equmeniakyrkan finns en särskild närhet genom att kyrkans och Diakonias kanslier ligger i anslutning till varandra. Equmeniakyrkan och Diakonia har gemensamt tillsatt fem arbetsgrupper som arbetar med Insamling Opinion och påverkan Fred och hållbar utveckling Bistånd Teologi Arbetsgruppernas rapporter som presenteras i juni 2014 syftar till att vara underlag för ett framtida samverkansavtal mellan Equmeniakyrkan och Diakonia. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kyrkostyrelsen att i samband med framtagande av samverkansavtal mellan Equmenia kyrkan och Diakonia aktualisera frågor om biståndsprioriteringar i de båda organisationerna. att i övrigt anse motionen besvarad. 20

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014

EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 PROTOKOLL EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Protokoll fört vid Equmeniakyrkans tredje kyrkokonferens 29 31 maj 2014. Vid kyrkokonferensen deltog 593 ombud från 296

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Processen att bilda en ny gemensam kyrka mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan tar nya steg framåt. Ett sådant är att

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

En gåva till församlingarna!

En gåva till församlingarna! 1% av din årsinkomst! Kyrkoavgiften dras på skattsedeln naturligtvis efter ditt medgivande. Det är ett bekvämt sätt att ge pengar till din församling och samtidigt hjälpa andra församlingar. Kyrkoavgiften

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping Närvarande: Ann-Sofie Lasell Gunilla Andersson Hans Andreasson Sanna Boij Miriam Carlsson Lars Dalesjö Helena Genemo Adjungerade: Lasse Svensson

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING

STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING Trefaldighets församling har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former och organisation. Församlingen har även antagit lokal församlingsordning

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA På resa mot framtiden Det vi är gemensamt SB SMK MK På resa mot framtiden SB SMK MK Det vi kan bli tillsammans Vi bär med oss Baptistsamfundet kommer med en god princip Frihet

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid

2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid 2013 KYRKOKONFERENS Gemensam Framtid Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2013 Föredragningslista FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Torsdag 9 maj Kl. 10.30 12.30 samt 15.00 17.30 1. Inledning 2. Val av

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Grunden för det arbete som görs inom Svenska Baptistsamfundet är den vision som formulerades och antogs 2001. Det är de olika styrelsernas och utskottens

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

KYRKOAVGIFTEN Ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen

KYRKOAVGIFTEN Ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen KYRKOAVGIFTEN Ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen Anmäl senast 31 oktober Kyrkoavgiften! Equmeniakyrkans vision lyder: "En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig,

Läs mer

Beredningsutskottets yttrande inför Kyrkokonferensens 2012

Beredningsutskottets yttrande inför Kyrkokonferensens 2012 Beredningsutskottets yttrande inför Kyrkokonferensens 2012 Kyrkokonferensens beredningsutskott (BU) i Svenska Missionskyrkan (SMK) har sammanträtt under tre aprildagar och förberett konferensens behandling

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016?

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 25-26 april 2015 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 25-26

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Bibelstudiet: Guds hushåll byggs av skapelserättvisa

Bibelstudiet: Guds hushåll byggs av skapelserättvisa studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Guds hushåll byggs av skapelserättvisa Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-12-08. Sammanträdesprotokoll 90-102. Plats: Ekumeniska centret, Alvik. Närvarande: Lars Dalesjö Adjungerade:

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-12-08. Sammanträdesprotokoll 90-102. Plats: Ekumeniska centret, Alvik. Närvarande: Lars Dalesjö Adjungerade: Sammanträdesprotokoll 90-102 Plats: Ekumeniska centret, Alvik Närvarande: Ann-Sofie Lasell, ordförande Gunilla Andersson Hans Andreasson Göran Bondesson Dan Brännström Miriam Carlsson Lars Dalesjö Adjungerade:

Läs mer

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Beslutad av kyrkostyrelsen den 7 april 2013 Inledning Kyrkostyrelsen lägger här fram sitt förslag till rambudget för år 2014. Under våren 2013 har styrelsen

Läs mer

Kom med du också! Kyrkoavgiften. ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen. Anmäl före 31 oktober talong i foldern!»

Kom med du också! Kyrkoavgiften. ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen. Anmäl före 31 oktober talong i foldern!» Kom med du också! Kyrkoavgiften ditt enkla sätt att stödja arbetet i församlingen Anmäl före 31 oktober talong i foldern!» 1 % av din årsinkomst! Kyrkoavgiften dras på skattsedeln naturligtvis efter ditt

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Adjungerade: Tommy Aronsson Administrativ chef, deltog i 18.4, 20

Adjungerade: Tommy Aronsson Administrativ chef, deltog i 18.4, 20 Sammanträdesprotokoll 17-29 Plats: Missionskyrkan i Linköping Närvarande: Lars Dalesjö, deltog i 17-21, 23, 28.2 Ann-Sofie Lasell, ordförande Per Rydwik, vice ordförande Gunilla Andersson, deltog i 17-18.5,

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 beslutad av kyrkokonferensen 2014 Vision En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Övergripande mål Equmeniakyrkans övergripande mål

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Torbjörn Jacobsson, deltog i 22 27.1 Susanne Rodmar, deltog i 22.5 32. Sofia Camnerin Bitr. kyrkoledare, deltog i 22.5 32

Torbjörn Jacobsson, deltog i 22 27.1 Susanne Rodmar, deltog i 22.5 32. Sofia Camnerin Bitr. kyrkoledare, deltog i 22.5 32 Sammanträdesprotokoll 22 32 Plats: Överås, Danska vägen 20, Göteborg Närvarande: Tomas Bjöersdorff, ordförande Hans Andreasson Miriam Carlsson, deltog i 23 32 Lars Dalesjö Margareta Larsson Andreas Möller

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ekumeniska Sektion Equmeniakyrkan

Ekumeniska Sektion Equmeniakyrkan Ekumeniska Sektion Equmeniakyrkan VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 VISION-EKUMENISKA, sektion Equmeniakyrkan. Avgiven den 15 januari 2015, Selma spa, Sunne. INLEDNING: Vision Ekumeniska vill arbeta för att

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Hållbarhetspolicy. Samlade policydokument för Equmenia. Miljö, resande, rättvis handel, jämställdhet och jämlikhet samt alkohol, tobak och narkotika

Hållbarhetspolicy. Samlade policydokument för Equmenia. Miljö, resande, rättvis handel, jämställdhet och jämlikhet samt alkohol, tobak och narkotika Hållbarhetspolicy Samlade policydokument för Equmenia Miljö, resande, rättvis handel, jämställdhet och jämlikhet samt alkohol, tobak och narkotika Antagen på Equmenias riksstämma i Eksjö 16-18 maj 2014

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Kyrkbladet. Trevlig sommar! Equmeniakyrkan. S:t Paulskyrkan se sid 7-8. En hälsning från NR 3 - JUNI - AUGUSTI - 2015 - ÅRG 17

Kyrkbladet. Trevlig sommar! Equmeniakyrkan. S:t Paulskyrkan se sid 7-8. En hälsning från NR 3 - JUNI - AUGUSTI - 2015 - ÅRG 17 Kyrkbladet NR 3 - JUNI - AUGUSTI - 2015 - ÅRG 17 Trevlig sommar! S:t Paulskyrkan se sid 7-8 En hälsning från Equmeniakyrkan S:T PETER - TREFALDIGHET Förändring - förvandling SOLVEIG HÖGBERG Att leva innebär

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED DIAKONIA Tid: 10 juni 2012, kl 13-16 Plats: Fjällstugan, Valhallavägen 40, Jönköping, Svenska Missionskyrkan/GF S I D A 1 av (6) Närvarande: Metodistkyrkan Gunilla Ikponmwosa

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012 Revidering av Gymnastikförbundets stadgar 1 Kap. Grundläggande bestämmelser 1 Ändamål Svenska Gymnastikförbundet (SvGF), i dessa stadgar benämnt Gymnastikförbundet, har till uppgift att utveckla och stödja

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Vi är med och förändrar Sverige!

Vi är med och förändrar Sverige! Din kyrkoavgift till församlingen ett enkelt sätt att stödja arbetet Vi är med och förändrar Sverige! Kom med du också! Vårt gemensamma beslut utmanar: I snitt 14 nya givare per församling!» Vi vågar satsa

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Avd/sekt Datum Tid. Riksstämma Stockholm. Birger Jarl Konferens Stockholm

Avd/sekt Datum Tid. Riksstämma Stockholm. Birger Jarl Konferens Stockholm STÄMMAN 2015 protokoll sid 1 (8) Avd/sekt Datum Tid Riksstämma Stockholm 8-9 maj 2015 8 maj 13.30 18.00 och 9 maj 11.00 12.30 Paragraf Vid protokollet Protokollnr 1-23 Börje Carlsson Protokoll Plats Birger

Läs mer

Välkomna till kyrkokonferensen!

Välkomna till kyrkokonferensen! nr 3/04 Välkomna till kyrkokonferensen! Tre samfund och tre ungdomsförbund samlas under Kristi himmelsfärdshelgen i Västerås till en historisk konferens under temat I rörelse. Vår förhoppning är att omkring

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer