EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Filadelfiakyrkan, Stockholm maj.

Transkript

1 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Filadelfiakyrkan, Stockholm maj

2 VÄLKOMMEN TILL KYRKOKONFERENS! En gång om året möts vi - ombud och deltagare i Equmeniakyrkans församlingar runt om i landet. Förhoppningen är att alla ska uppleva gemenskap, delaktighet och inflytande. Ändå är vi bara en liten del av alla de engagerade människor som finns i församlingarna och utgör Equmeniakyrkan. Som konferensdeltagare lyfter vi frågor som vi gemensamt kan och behöver ta ansvar för. I gudstjänst, bön och lovsång. I förhandlingar med samtal, diskussion, val och beslut, får vi tillsammans ta nästa steg. Det vi gör tillsammans som kyrka bidrar till att församlingar, i Sverige och i andra delar av världen, stärks i den gemensamma mission en att sprida evangelium. Årets tema rötter och vingar påminner oss om att vi kommer från olika traditioner. Vi är tacksamma över olikheterna och vad de bidrar med. Tillsammans får vi pröva vingarna inför framtiden. Hur är vi kyrka år 2014 och vidare? Några mål är att stödja församlingar att skapa nya mötesplatser och vara en profetisk röst i samhället. Equmeniakyrkan är en ung kyrka med lång historia. Vi vill vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Ann-Sofie Lasell Ordförande för Equmeniakyrkans styrelse

3 Equmeniakyrkan En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen Postadress: Box 14038, Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, Bromma Telefon: e-post:

4 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Föredragningslista

5 FÖREDRAGNINGSLISTA TORSDAG 29 MAJ Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2015 och Presentation av förslag till budget för Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Fredens väg är möjlig Motion från Abrahamsbergskyrkan, Bromma; Betlehemskyrkan, Göteborg; Gotlands västra missionsförsamling; Ansgarskyrkan, Lidingö Motion från Centrumkyrkan, Farsta Motion från Uppsala missionsförsamling Resursförstärkning för freds- och hållbarhetsarbetet i Equmeniakyrkan Motion från Magnus Apelqvist, Margareta Björn, Peter Fritzson, Margareta Ingelstam, Ylva Jönsson, Stina Karlsson, Hans-Erik K arlsson, Kenneth Kimming, Gunnar Renklint samt Pär Lewin Ronnås, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan Klimat, miljö, omställning Motion från Christer Daelander, Agne Furingsten, Sven Jansson, Linda Joelsson, Lennart Renöfält, Ingvar Stenberg, Lars Thillman samt Gerard Willemsen, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan samt anställda på lokal, regional och nationell nivå Angående diakoner i Equmeniakyrkan Neddragning av diakontjänst från 100 % till 50 % på nationell nivå Motion från 84 ordinerade medarbetare i Equmeniakyrkan Diakonens roll i Equmeniakyrkan Motion från Skärblacka, Vikingstads och Älmhults missionsförsamlingar Angående bibelskolor Motion från Vännäs missionsförsamling Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien Motion från Mölnlycke missionsförsamling 14. Rapport från folkhögskolorna 15. Rapport från Teologiska högskolan TORSDAG 29 MAJ Påverkanstorg 5

6 FÖREDRAGNINGSLISTA FREDAG 30 MAJ KL Aktuell information 17. Fredens väg är möjlig beslut 18. Resursförstärkning för freds- och hållbarhets arbetet i Equmeniakyrkan beslut 19. Klimat, miljö, omställning beslut 20. Förslag till ersättning vid förlorad och redovisad arbetsinkomst för kyrkostyrelsens ledamöter 21. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 22. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 23. Val av kyrkostyrelsens ordförande 24. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 25. Fyllnadsval ansvarsnämnden 26. Information om den utredning som gjorts kring de tidigare distriktens gårdar LÖRDAG 31 MAJ SAMT Presentation av kyrkostyrelsevalet 30. Angående bibelskolor beslut 31. Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien beslut 32. Rapport från arbetet med missionssyn och missionsstrategi för Equmeniakyrkan 33. Rapport från Equmenia 34. Verksamhetsplan 2015 och 2016 beslut 35. Budget 2015 beslut 36. Beslut om ordination 37. Mottagande av pastorer från annat samfund 38. Avskiljning av missionärer 39. Val av tre revisorer och två ersättare 40. Val av verksamhetsgranskande utskott 41. Val till valberedningen 41.1 Val av tre ledamöter på tre år 41.2 Val av ordförande och vice ordförande 42. Enkla frågor till kyrkoledarna 43. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Tack till kyrkostyrelsens avgående ordförande 45. Avslutning 28. Angående diakoner i Equmeniakyrkan beslut 29. Rapport från arbetet med remissen Tro dop gemenskap 6

7 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) Presidiet föreslår kyrkokonferensen att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning och årsredovisning för 2013 Verksamhetsberättelsen publiceras på Equmeniakyrkans hemsida samt delas ut vid kyrkokonferensen. Verksamhetsuppföljning presenteras på sid. 29. Årsredovisningen presenteras på sid Revisorernas berättelse Finns i årsredovisningen, sid Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet Det verksamhetsgranskande utskottet har lämnat följande yttrande: En ung kyrka söker sin väg Uppdrag Det verksamhetsgranskande utskottet tillsattes av kyrkokonferensen 2013 och har bestått av Per-Inge Lidén, ordf, Gunvor Sharp, Göran Alm och Leif Nilsson. Perioden, som utskottet har granskat, sträcker sig från kyrkokonferensen 2013 till och med mars månad Utskottet har mötts till sju arbetsdagar under året där olika teman i kyrkans verksamhet har studerats. Vi har läst policydokument, protokoll från kyrkokonferensen och kyrkostyrelsen samt intervjuat flera befattningshavare. Equmeniakyrkan är en ny skapelse i den rika flora av kyrkor som gemensamt är Kristi kropp på jorden. Hon har sin utgångspunkt i en längtan efter att forma en ny kyrka som berättar evangeliet i en ny tid och i nya former. Hon bär inom sig längtan till enhet. Vi gläds åt att denna längtan så tydligt kommer till uttryck i samtal med medarbetare och i dokument och protokoll. Utifrån denna positiva bild av vår kyrkas gemensamma arbete har vi nedan noterat synpunkter och tankar, som vi menar att kyrkostyrelse, kyrkoledning och vårt gemensamma kansli fortsättningsvis bör uppmärksamma och vidareutveckla. Organisation, ekonomi och personal 1. Kyrkokonferensen är kyrkans viktigaste beslutsforum. Styrelsen följer upp merparten av de beslut som fattas där på ett bra sätt men vi skulle gärna se en återkommande punkt i styrelsens dagordning som skulle kunna heta Uppföljning av kyrkokonferen- 7

8 FÖREDRAGNINGSLISTA sens beslut. På så sätt kan man garantera en systematisk uppföljning av de beslut kyrkokonferensen tagit. Vi noterar med tillfredsställelse att kyrkostyrelsen har tagit tag i frågan om kyrkokonferensens innehåll och form. Av både demokratiska och ekonomiska skäl behöver den utvecklas. Det är för få församlingar som låter sig representeras. 2. Det är svårt att få ett klart grepp om organisationsstrukturen och därmed ansvarsfördelningen mellan kyrkostyrelse kyrkoledning och kansli. Vi har en treenig kyrkoledning med en kyrkoledare och två biträdande. Det är en rikedom då innehavarnas personligheter och kunskaper kompletterar varandra. Vi tror dock att den rollfördelning som finns bör skrivas ner för att rollerna ska tydliggöras för medarbetare och församlingar. Den delegationsordning som finns bör göras tydligare och få en verklig roll i beslutsflödet. I ledningsgruppen ingår de tre kyrkoledarna samt de personer från kansliet som kyrkoledarna valt. Samspelet mellan kyrkostyrelse och kyrkoledning är inte tillräckligt tydligt. Det bör också tydliggöras vem som är chef på kansliet. 3. Ekonomin har varit problematisk. Styrelsen har tagit tag i frågan på ett tydligt sätt och arbetat såväl med inkomstförstärkning som med kostnadsminskning. Vi noterar detta med tillfredsställelse samtidigt som vi konstaterar att varken risk- eller konsekvensanalys hanns med, vilket var olyckligt. 4. I samband med neddragning av personal bör man i framtiden arbeta i en tydligare dialog med fackförening och medarbetare. Vi har noterat att kanslipersonalen känner sig väl mycket i periferin. Medarbetarna vill på ett mer aktivt sätt vara med och utveckla verksamheten. Tydlighet i organisationen och ökad samverkan mellan ledning och anställda är nödvändig. Vi har också uppmärksammats på de problem som uppstår när delar av den nationella kanslipersonalen inte har sin fasta arbetsplats på kansliet utan exempelvis i Göteborg. Vi konstaterar även att det inte finns personalrepresentanter i kyrkostyrelsen. 5. Vi tror att vårt nationella arbete skulle må väl av att mer ta tillvara den kompetens som våra diakoner besitter. Det skulle också kunna leda till en tydligare och mer genomtänkt strategi för att betjäna medmänniskorna i vår tid. Verksamhet 6. Vi lever i en värld där kommunikation är viktig. Vi anser att kyrkan bör ha en kommunikationschef och lyfta kommunikationsarbetet genom en samlad målsättning för såväl det interna som det externa arbetet med att profilera kyrkoledare och andra kyrkliga företrädare i samhällsdebatten. Sociala medier är viktiga. Kyrkostyrelsen bör i samverkan med kommunikationsavdelningen ta initiativ för att skapa moderna plattformar för hemsidor (lätta att hitta i) och sociala medier som redskap i en ny tid. 7. Vår kyrka har ett stort kontaktnät i världen genom systerkyrkor, Diakonia och internationella ekumeniska samarbetsorganisationer. Vi noterar med glädje att det arbete som sker inom Kyrkornas Världsråd alltmer uppmärksammas i Equmeniakyrkan. Vi ser med tillfredsställelse på det breda utvecklingsarbete som sker i kyrkans internationella arbete. Vi anser att vi på detta område bör arbeta i en närmare samverkan mellan vår internationella avdelning och Diakonia. Vi knyter stora förhoppningar till dokumentet Letter of intent, som undertecknats av företrädare för Equmeniakyrkan och Diakonia. En diskussion om huvudmannaskapet i Diakonia bör också ske där även de församlingar som så önskar ges möjlighet till ett tydligare ägarskap. 8. Musik och kreativa gestaltningar (dans, teater, bild m.m.) är viktiga uttrycksformer. Vi ser ett behov av fasta tjänster på nationell nivå och att det skapas resurser i regionerna som kan användas av församlingar som vill gå vidare i sitt arbete med kultur som bärare av evangeliet. Vi noterar med tillfredsställelse den utredning som blivit klar under året på detta område. Samtidigt kan vi konstatera att den resurs som folkhögskolorna utgör på kulturens område, i alltför ringa grad tas tillvara. 9. Vårt gemensamma arv är viktigt. Framtidens forskare skall kunna studera den process vi står i just nu. Arkivfrågan har inte fått tillräcklig styrning och här har kyrkostyrelsen ett tydligt ansvar att få ordning på vårt gemensamma arkiv. Våren 2014 har en utredning tillsatts. 10. Kyrkan har flera folkhögskolor och är även en av mödrarna till vårt bildningsförbund Bilda. Vi menar att folkbildningen är en viktig del av kyrkans arbete. Folkhögskolorna bör ges en framträdande roll som mötesplatser och kunskapsbanker för såväl församlings- som gemensamt arbete. 11. Under det gångna året har mycket skett i kyrkans folkhögskolor. Nya normalstadgar och nytt styrdokument för folkhögskolorna har antagits av kyrkostyrelsen och Equmenias styrelse. I bildningsutredningen, som tillsattes av de båda styrelserna, finns ännu mycket att genomföra och följa upp. Det är viktigt att bevara den idémässiga profilen på skolorna. Teologiska Högskolan, Stockholm, har under året ombildats till ett icke vinstdrivande aktiebolag och ny styrelse har utsetts. Vi gläds åt att THS utvecklats till en av Sveriges mest betydelsefulla utbildningsinstitutioner inom områdena teologi och mänskliga rättigheter. 8

9 FÖREDRAGNINGSLISTA 12. Medarbetarutbildning är viktigt. Kyrkostyrelse och kyrkoledning bör utarbeta en långsiktig strategi för fortbildning av medarbetarna i kyrkan. 13. Barnen och de unga är vår framtid. Om kyrkan är en båt är vår ungdomsrörelse Equmenia det roder som är bäst lämpat att styra mot framtiden. Kyrkostyrelsen har en återkommande punkt på dagordningen där Equmenia redovisar sitt arbete. Därutöver bör Equmenia beredas möjlighet att ha inflytande över alla viktiga beslut som kyrkan fattar. 14. Regionerna har under året varit under uppbyggnad. Personal har tillsatts. Vi tror det vore önskvärt att regionerna också hade någon form av budget för den verksamhet man vill bedriva. Kyrkostyrelsen och kyrkoledningen bör bevaka utvecklingen inom regionerna så att en demokratisk ordning upprätthålls. Det kan finnas en risk för att ett demokratiskt underskott uppstår. Slutord Vår kyrka är ung. Hon är inne i en lärande process där något nytt ska formas ur de tre traditioner som hon kommer ifrån. Det är inte särskilt märkligt att mycket tid och kraft i inledningsskedet gått åt till administration och organisation. Vi får dock inte glömma att det är världen som skriver kyrkans agenda. Vi överlåter med varm hand våra synpunkter och tankar till den styrelse som väljs på denna konferens. Vi vill med tacksamhet tillstyrka ansvarsfrihet för styrelse och kyrkoledning för den verksamhet som bedrivits under angiven period. Per-Inge Lidén Gunvor Sharp Göran Alm Leif Nilsson 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2015 och 2016 Denna proposition har tagits fram i en process där kyrkostyrelsen löpande prövat skrivningarna med olika delar av samfundet: de tre kyrkoledarna och de sju regionala kyrkoledarna, de regionala förtroenderåden och nationellt anställda (internationellt, nationellt och regionalt). Equmeniakyrkan avser i detta dokument samfundet och den gemensamma verksamhet som utförs inom Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt. Församling avser lokala församlingar anslutna till Equmeniakyrkan eller Equmeniakyrkans samarbetskyrkor. Verksamhetsplanen genomförs i samverkan med organisationer, institutioner och bolag som står oss nära. Verksamhetsplanen relaterar till följande grunddokument i Equmeniakyrkan: Teologisk grund, Strategisk plattform och Stadgar VISION En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Övergripande mål Equmeniakyrkans övergripande mål är att i gemenskap stödja församlingars förnyelse, utveckling och växt. Uppdraget Kyrkans väsen är mission. Equmeniakyrkans mission har sin utgångspunkt i treenig Gud som skapar, räddar och ger liv. I missionen blir kyrkan tydlig, synlig och handlande på samma sätt som Gud i Jesus Kristus blev tydlig, synlig och handlande. Diakoni är tillsammans med vittnesbörd och gemenskap tydliga kännetecken på Guds mission. Equmeniakyrkan utgår från en sammanhållen missionssyn där arbete lokalt och globalt hör ihop. Uppdraget delas med hela Kristi kyrka och utförs i ömsesidighet tillsammans med andra kyrkor och samarbetsorganisationer. I den nationella och världsvida ekumeniska gemenskapen får vi dela evangelium, resurser och behov. Vi gör det med respekt för varandras övertygelser och gudstro. Jesus sa: Kom och följ mig! (Mark 1:17). I den kallel sen föds och förnyas kyrkan varje dag. Jesus Kristus är centrum och Equmeniakyrkan vill vara en kyrka som dras in mot och strävar mot centrum, och låter sig formas av kyrkans Herre. Equmeniakyrkan vill mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds och förnyas, där dop, församlingsgemenskap och lärjungaskap aktualiseras. Jesu uppmaning till efterföljelse utmanar oss som kyrka att finnas till i alla livssituationer och att vara en tydlig, synlig och handlande aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. Utifrån de gåvor Gud ger oss vill vi tillgänglig göra evangeliet i vår samtid. Vi vill lokala församlingar där människor finner en tro på Jesus Kristus för första och hundrade gången - en tro som utmanar oss att i gemenskap, tjänst och vittnesbörd göra denna värld till en mer fredlig och rättvis plats för alla. Riktningsmål Bakgrunden till riktningsmålen nedan är vår vision att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Riktningsmålen är en konkretisering av uppdraget som skall hjälpa oss att tillsammans prioritera den verksamhet som tar oss i riktning mot visionen. Verksamhetsplanen är ett strategidokument, inte 9

10 FÖREDRAGNINGSLISTA en aktivitetsplan. Riktningsmålen sätter riktningen, men anger inte exakt hur verksamheten skall bedrivas. Målet med riktningsmålen är att hitta ett så begripligt sätt som möjligt att tillsammans bestämma riktningen för Equmeniakyrkan de närmaste åren. Vi hoppas och tror att de riktningsmål vi föreslår ger en helhetsbild av kyrkan. Ofrånkomligen går riktningsmålen in i varandra, det ena målet förutsätter det andra. Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt ger inspiration och stöd för församlingar i medvetna utvecklingsprocesser utmanar och hjälper församlingar att skapa mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds och fördjupas. hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram ur Guds mission.... rustar församlingar och individer till tjänst för människor och skapelsen (praktisk diakoni). är en profetisk röst i samhället och bidrar aktivt till opinionsbildning med fokus på migration, mångfald och barns och kvinnors rättigheter (profetisk diakoni). verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. för förpliktigande samtal om fördjupad enhet med andra kristna samfund. säkerställer att strukturen och ekonomin i Equmeniakyrkan är funktionell och hållbar. Innehåll och uppföljning detta beslutas inte av kyrkokonferensen Här ges innehållsförklaringar till varje riktningsmål. Dessa utgör exempel och skall inte beslutas av kyrko konferensen. Du som ombud och din församling kommer att kunna göra inspel till arbetet med konkretion och prioritering av riktningsmålen under påverkanstorget. Fundera gärna över vad din församling behöver för stöd för att vi tillsammans ska nå riktningsmålen. Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt ger inspiration och stöd för församlingar i medvetna utvecklingsprocesser. Den enskilda församlingens utvecklingsområde mot förnyelse, utveckling och växt kan beröra alla de områden som en församling relaterar till: mer ändamålsenliga strukturer, omvärldsmedveten evange lisation, integrerat arbete bland barn och unga, fördjupat musikliv, arbete för människor i utsatta situationer, initiativ till en ny församling, med mera. Det avgörande är att förändringarna bygger på genomtänkt och långsiktig planering i ett gemensamt sökande efter Guds vilja. Se exempelvis 1 Kor 3, Apg 15:1 21. utmanar och hjälper församlingar att skapa mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds, förnyas och fördjupas. Följ mig! är den uppmaning som församlingen lever i, behöver påminna sig om och har som uppgift att ge vidare till alla människor. Att följa Jesus är att vända om från andra riktningar. Omvändelsen är ett personligt beslut i frihet, men det sker nästan alltid i gemenskapen, i de mötesplatser gudstjänst, smågrupper, kurser, föreläsningar, retreater, evangelisationsmöten m.m. som församlingen skapar. Vi vill utmana församlingar att låta Följ mig! vara en grundton i dessa möten. Se exempelvis Apg 2:41-47, 1 Kor 12: hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram ur Guds mission. Vi är en del av den starkt växande kyrkan i världen. I flera av våra systerkyrkor syns denna världsvida rörelse med nya församlingar som frukt. Vi gläder oss över att få vara en del i det skeendet där vi på nytt blir en kyrka vars församlingar finner det naturligt att så frön till nya församlingar, som kan möta vår tids människor med evangeliet. Vi vill också sträva efter att välkomna församlingar med etnisk eller subkulturell prägel. Se exempelvis Apg 11:19 30, Apg rustar församlingar och individer till tjänst för människor och skapelsen (praktisk diakoni). Detta gör vi bland annat genom att lyfta diakonins roll i församlingsutvecklingsarbetet, genom ekumeniska nätverk, genom vår biståndsorganisation Diakonia, aktivt deltagande i exempelvis Hela Människans ledning samt genom att vi utbildar och ordinerar diakoner. Tillsammans med samarbetskyrkor i flera länder stödjer vi både utbildning för och konkret arbete med praktisk diakoni, såsom skolor, lånekassor och hållbart jordbruk. Equmeniakyrkans policy för fred och omställning till en hållbar värld är en god utgångspunkt för oss som enskilda och gemenskap, lokalt och globalt. Se exempelvis 1 Joh 3:16 18, Apg 6:1 7. är en profetisk röst i samhället och bidrar aktivt till opinionsbildning med fokus på migration, mångfald och barn och kvinnors rättigheter (profetisk diakoni). Som kyrka har vi en kallelse att ge röst åt de röstsvaga. Evangeliet ska omsättas i konkreta budskap som leder till att Equmeniakyrkan blir en tydlig och relevant opinionsbildare. Många av våra samarbetskyrkor i andra länder är viktiga aktörer i sina samhällen. Tillsammans utmanas vi till att bli ännu bättre opinionsbildare. Equmeniakyrkan ska lära av, hjälpa och utmana församlingar och internationella samarbetspartners i opinionsbildande arbete. Se exempel vis 3 Mos 19:33 34, Ords 31:

11 FÖREDRAGNINGSLISTA verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. Världen förändras och därmed den kontext vari vi är kyrka. I en globaliserad värld har vi, som ingen annan generation före oss, möjligheten och kallelsen att bygga församlingar som utgör en mångfald av människor. Förändringen innebär bland annat att vi vill bli fler. Vi vill en större mångfald i kön, ålder, etnicitet, kultur och socioekonomi. Vi tror att en mångfald av människor, tankar och funderingar är helt nödvändigt för att mera fullt ut spegla Guds rike. Kristi kropp är mångfald. Se exempelvis Upp 7:9 10, Gal 3: för förpliktigande samtal om fördjupad enhet med andra kristna samfund. Genom de kristnas enhet skall världen tro. Equmeniakyrkan ser sig som ett provisorium i väntan på Kristi kyrkas synliga enhet. Vi deltar aktivt i den internationella ekumeniska rörelsen och i andra ekumeniska samtal och dialoger. Vi tror att kyrkorna tillsammans behöver möta världens utmaningar och vi tror kyrkan i en splittrad värld kan vara ett tecken på den gemenskap som finns i treenig Guds enhet. Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. Se exempelvis Joh 17:9-13, 1 Kor 1: säkerställer att strukturen och ekonomin i Equmenia kyrkan är funktionell och hållbar. Detta handlar bland annat om att löpande utveckla vår kyrkas demokratiska struktur i bred bemärkelse. Det skall vara enkelt att påverka det gemensamma arbetet. Det handlar också om att öka givandet till missionen såväl i Sverige som globalt. Jesus gav oss missionsbefallningen för snart 2000 år sedan, och tills Jesus Kristus kommer åter vill vi bära den vidare till kommande generationer. Det förutsätter en sund balans mellan entreprenörskap, nytänkande och förvaltarskap. Se exempelvis Matt 25:14-30, 1 Pet 4:10. Till varje riktningsmål skrivs en matris som innehåller: Indikatorer på om vi är på väg i riktning mot målet Målvärden för indikatorn i fråga Aktiviteter för att nå målet Eventuell samarbetspartner Ansvarig för indikatorn Dessa matriser, med fokus på indikatorer och målvärden, blir kyrkostyrelsens huvudsakliga instrument för att följa det löpande arbetet, och göra eventuella prioriteringar. Matriserna kommer att fastställas av kyrkostyrelsen under hösten Längst ned på denna sida återges ett exempel på riktningsmålsmatris. Det är endast ett exempel för att hjälpa er som församling och dig som ombud, att förstå verksamhetsplanens uppbyggnad Presentation av förslag till budget för 2015 Kyrkostyrelsens förslag till budget presenteras på sid Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Fredens väg är möjlig Motion från Abrahamsbergskyrkan, Bromma; Betlehemskyrkan, Göteborg; Gotlands västra missionsförsamling; Ansgarskyrkan, Lidingö Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer som utvecklats under de senaste decennierna har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskal erar till vapenanvändning och krig. Erfaren heter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås RIKTNINGSMÅL: Ger inspiration och stöd för församlingar att komma igång med medvetna utvecklingsprocesser regionalt, nationellt och internationellt Indikator: Antalet församlingar som använder Färdväg Målvärde Antalet församlingar som visar på ett ökande antal regelbundna gudstjänstbesökare Målvärde Aktivitet (kanslifråga): Ev. samarbetspart Equmenia Ansvarig Församling och samhälle (ansvariga för detta effektmål) Matris för Equmeniakyrkans riktningsmål. 11

12 FÖREDRAGNINGSLISTA bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver författarna: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. 68 år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse vill vi uppmana Equmenia kyrkans kyrkokonferens att besluta att i likhet med systerkyrkor i världen fatta beslut att tillsammans med dem arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt att förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. Lukas 1: Motion från Centrumkyrkan, Farsta Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer som utvecklats under de senaste decennierna har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskalerar till vapenanvändning och krig. Erfarenheter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver författarna: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. Sextioåtta år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under över- 12

13 FÖREDRAGNINGSLISTA skådlig tid skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse vill vi uppmana Equmenia kyrkans kyrkokonferens att besluta att i likhet med systerkyrkor i världen fatta beslut att tillsammans med dem arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter att ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen och de nätverk vi har med metodister och baptister i världen, ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. Lukas 1: Motion från Uppsala missionsförsamling Evangeliets budskap om rättfärdighet och fred har en central roll i den kyrkotradition som Equmeniakyrkan fullföljer. Budskapet gäller både kyrkans förkunnelse och liv det gäller vår strävan att leva i frid och fred i alla våra relationer till Gud och hela Guds skapelse, till våra medmänniskor och i världen. Krig liksom slaveriet och dödsstraffet är skapat av människan och kan övervinnas och utplånas genom människors handlingar. Nya metoder och mekanismer, som utvecklats under de senaste decennierna, har gjort det möjligt att förhindra att konflikter eskalerar till vapenanvändning och krig. Erfarenheter och forskning visar också att långsiktig och hållbar fred uppnås bäst genom att förebygga våld och krig och bygga fred. Därför finns en växande politisk uppslutning för förebyggande och fredsbyggande inte bara bland civila samhällets organisationer och enskilda medborgare utan också bland stater och mellanstatliga aktörer, inte minst från FN. Fred, säkerhet, försvar tyngdpunktsförskjutning i svensk politik, är en rapport av Anders Mellbourn och Lars Ingelstam, som har skrivits på uppdrag av Equmeniakyrkan och ett femtontal svenska organisationer. I den skriver de: Det är för oss uppenbart att en tyngdpunktsförskjutning i riktning mot förebyggande av väpnad konflikt och fredsbyggande ligger i Sveriges långsiktiga intresse och bör inledas så snart som möjligt. Krig är emot Guds vilja, skrev kyrkoledare och teologer från olika delar av världen som samlats till Kyrkornas Världsråds första generalförsamling En djupgående teologisk, etisk och strategisk reflektion har ägt rum allt sedan dess. Sextiofem år senare har Kyrkornas Världsråds generalförsamling som representerar 500 miljoner kristna i världen beslutat att vi tillsammans ska arbeta för att reducera nationella militära kapaciteter och göra kriget som institution olagligt och för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m.m. (Ställningstagande om den rättfärdiga fredens väg, Busan, november 2013) År 2014 har 200 år gått utan att Sverige deltagit i väpnade konflikter i närområdet. Det är också det år då Försvarsberedningen lägger förslag som gäller våra möjligheter till fred och säkerhet under kommande 4 5 år. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid, skriver Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport, Fred i en globaliserad värld (2013). Sverige har nu ett rådrum. Tiden är inne för ett historiskt initiativ. Equmeniakyrkan har alltså nu möjlighet att i linje med Policy för fred och omställning till en hållbar värld (2013) och tillsammans med världens kyrkor, organisationer och enskilda människor av god vilja arbeta för att förebygga våld och krig för att skapa en långsiktig och hållbar fred i en globaliserad värld under kommande 200 år. För att vara trovärdiga vår kallelse uppmanar vi kyrkokonferensen att besluta att Equmeniakyrkan i likhet med och i samarbete med systerkyrkor i världen skall arbeta för att våra regeringar ska fördela militära budgetar till humanitära insatser och utvecklingsbehov, till konfliktförebyggande och civilt fredsbyggande, m. m att den i samarbete med kyrkor, organisationer och människor av god vilja i Sverige skall arbeta för att riksdag och regering under budgetåren börjar genomföra en förändrad anslagstilldelning i statsbudgeten med tydligt förstärkta anslag till att förebygga våld och väpnade konflikter att ge vår kyrkas styrelse och kansli i uppdrag att i samverkan med organisationer i den ekumeniska rörelsen ansvara för ett målinriktat arbete med vår kyrkas ledare, förtroendevalda och medlemmar som kan göra oss alla bättre 13

14 FÖREDRAGNINGSLISTA att rustade att svara på kallelsen att styra våra fötter in på fredens väg. (Lukas 1:79) därvid särskilt väga in de behov och synpunkter som betonas av kristna bröder och systrar i konfliktområden. Kyrkostyrelsens svar på motionerna Fredens väg är möjlig : Kyrkostyrelsen delar den grundhållning som motionärerna ger uttryck för gällande Fredens väg är möjlig. Som motionärerna nämner har Equmeniakyrkan under den senaste tiden tagit en rad initiativ för fredsarbetet. Det gäller t ex policydokument, publikationer, resor till konfliktområden och, inte minst, aktivt deltagande i Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Korea som samlades under temat Livets Gud, led oss till rättvisa och fred. Equmeniakyrkans ändamålsparagraf lyder Equmenia kyrkan är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Equmeniakyrkan vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Equmeniakyrkans stadgar 1.4) När det gäller arbete för fred och rättvisa är det självklart för oss att samverka med andra. I Sverige gäller det framför allt Sveriges Kristna Råd och internationellt är alla våra samarbetsorganisationer mer eller mindre engagerade i fredsarbete. Förutom de baptistiska och metodistiska globala gemenskaperna relaterar Equmeniakyrkan även till den reformerta gemenskapen sedan några år under namnet World Communion of Reformed Churches. Dessa tre konfessionella organ samlar tillsammans ungefär 250 miljoner kristna över hela världen. Equmeniakyrkan är en del av en världsvid fredsrörelse. Equmeniakyrkans internationella arbete med mission och utvecklingssamarbete är också ett arbete för fred, rättvisa och samförstånd mellan människor. Kyrkostyrelsen anser att vi kan, enskilt och tillsammans med andra, påverka riksdag och regeringar samt vara aktiva i fredsfrågan i relation till enskilda riksdagsledamöter, andra beslutsfattare och media. En kyrkas bidrag i dessa frågor är det teologiska och långsiktiga perspektivet. En gemensam grundhållning i en kristen kyrka borde vara att konflikter inte ska lösas med våld. Samtal, dialog och diplomati bör alltid vara förstahandsval när oro eller konflikt ska bearbetas. Kyrkostyrelsen är medveten om att det i Equmeniakyrkan finns olika uppfattningar angående försvarsfrågor och försvarssamarbete. När dessa rader skrivs råder oro i Ukraina och återigen väcks frågor kring hur konflikter ska hanteras och även på vilket sätt Sverige ska ha beredskap för väpnad konflikt. I mänsklighetens historia finns alltför många exempel på konfliktlösning med hjälp av våld. Det är nu läge för kyrkan att träda fram och visa på andra vägar. Vem ska visa att fredens väg är möjlig om inte kyrkan gör det? Frågan om fördelning av militära budgetar till humanitära insatser m.m. aktualiserar komplicerade spörsmål som rör försvar, försvarindustri och därmed arbetstillfällen. Flera svenska kommuner är mer eller mindre beroende av industriell verksamhet som direkt eller indirekt betjänar försvarsmakten. Etiska frågor kopplade till produktion av vapen borde också vara en del av Equmeniakyrkans reflektion kring sin egen ändamålsparagraf. I Equmeniakyrkans verksamhetsplan sägs, under rubriken Uppdraget: Utifrån de gåvor Gud ger oss vill vi tillgängliggöra evangeliet i vår samtid. Vi vill lokala församlingar där människor finner en tro på Jesus Kristus för första och hundrade gången en tro som utmanar oss att i gemenskap, tjänst och vittnesbörd göra denna värld till en mer fredlig och rättvis plats för alla. Det som står under rubriken Uppdraget utgör en grund på vilken Riktningsmålen vilar och är vägledande för Equmeniakyrkans arbete. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att tillstyrka motionernas första att-sats. att i övrigt anse motionen besvarad Resursförstärkning för freds- och hållbarhetsarbetet i Equmeniakyrkan Motion från Magnus Apelqvist, Margareta Björn, Peter Fritzson, Margareta Ingelstam, Ylva Jönsson, Stina Karlsson, Hans-Erik Karlsson, Kenneth Kimming, Gunnar Renklint samt Pär Lewin Ronnås, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan Att lovsjunga skapelsen är en del av vår kristna tradition och vi stämmer med glädje in i de älskade sångerna och psalmerna om naturen och skapelsen. Men i vår tid hotas natur och skapelse av miljöförstöring och klimathot samtidigt som fred och rättvisa äventyras. Som kyrka skulle vi behöva nå längre i vår delaktighet i skapelsen än till lovsång. Det krävs ett aktivt engagemang för att tillsammans med andra kyrkor delta i Sveriges Kristna Råds uppmaning Värna den jord som Gud älskar! (SKRs skriftserie nr 18). Vårt nybildade trossamfund Equmeniakyrkan behöver bli en tydlig och uthållig röst även för freden och skapelsen. Equmeniakyrkan antog 2013 en policy för fred och omställning till en hållbar värld där Equmeniakyrkans vision En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen är utgångspunkten. Policyn vilar på en trovärdig teologisk grund när den konstaterar att: Människan är skapad till Guds avbild och är själv en del av skapelsen. Vi bär som människor ett unikt ansvar för att vara Guds medarbetare, förvaltare och medskapare. Frälsningen i Jesus Kristus omfattar hela skapelsen. (l Mos l:26ff, Rom 8:19 22) 14

15 FÖREDRAGNINGSLISTA Den antagna policyn vill inspirera till ett förhållningssätt i all verksamhet inom Equmeniakyrkan; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och konkret medverka till en rörelse för fred och omställning till en hållbar värld. Inom Equmeniakyrkan behövs handläggare med fred och hållbarhet som tydliga arbetsuppgifter. Likaså behövs ett uttalat stöd och resurser för de frivilliga grupper som arbetar med dessa frågor inom kyrkan. En grundläggande tanke med policyn var just detta; att med stöd från handläggare nationellt och regionalt i Equmeniakyrkan inspirera medlemmar och grupper till att omsätta policyns budskap i praktiken. Att gå från ord till handling! Vi som undertecknat denna motion är medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan på olika orter i Sverige. Vi finner det motsägelsefullt att en genomgripande policy för den nya kyrkans förhållningssätt till fred och hållbarhet antas för att därefter lämnas utan tillräckliga resurser för förverkligande. Vi föreslår därför kyrkokonferensen 2014 besluta: att utifrån den antagna freds- och hållbarhetspolicyn snarast tillskapa en resursnivå som inspirerar och möjliggör handling och verktyg för freds- och hållbarhetsarbetet lokalt, regionalt, nationellt och internationellt inom Equmenia kyrkan. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Fred och hållbarhet är något som nämns i Equmeniakyrkans ändamålsparagraf som anger att Equmeniakyrkan är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Equmeniakyrkan vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Equmeniakyrkans stadgar 1.4) I den verksamhetsplan för 2014 som antogs av kyrkokonferensen 2013 anges att en trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och att vara en synlig aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. I Equmeniakyrkan pågår ett arbete med ny kommunikationsstrategi/opinionspolicy där det sägs att frågor om miljö, fred och mänskliga rättigheter är prioriterade. Kyrkostyrelsen anser att Policy för fred och omställning till en hållbar värld som antogs av kyrkostyrelsen 2013 är en viktig grund för pågående och framtida arbete i Equmeniakyrkan. Kyrkostyrelsen anser att trovärdighet rörande fred och hållbarhet uppnås om frågorna och utmaningarna genomsyrar hela organisationen och hela vårt sätt att arbeta. Vi har nyligen förändrat Equmeniakyrkans nationella organisation och kyrkostyrelsen anser inte att detaljbeslut avseende handläggartjänster ska fattas i en kyrkokonferens. Ovanstående organisationsförändring berodde på kyrkokonferensens beslut 2013 om en budget i balans och därmed behov av minskade nationella kostnader för bl.a. personal. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kansliet att fortsätta arbeta tillsammans med församlingar och samarbetspartners nationellt och internationellt för att Policy för fred och omställning till en hållbar värld blir vägledande för Equmeniakyrkans arbete på olika nivåer. att därmed anse motionen besvarad Klimat, miljö, omställning Motion från Christer Daelander, Agne Furingsten, Sven Jansson, Linda Joelsson, Lennart Renöfält, Ingvar Stenberg, Lars Thillman samt Gerard Willemsen, medlemmar i församlingar inom Equmeniakyrkan samt anställda på lokal, regional och nationell nivå Redan nu märker vi att klimatångest och handlingsförlamning breder ut sig inför de allvarliga frågorna om klimatförändringar. Här utmanas vi som kyrka att bidra med de kristna stororden om skapelse, rättvisa, skuld, omvändelse, förlåtelse och hopp. Det behövs en nyväckt profetisk solidaritet som tar klimat förändringarna på djupaste allvar och som förmår erbjuda en väg till besinning och omställning. Gud skapade himmel och jord och han såg att det var gott. Idag hotas Guds goda skapelse. Klimathotet är nu det största hotet mot en värld i fred och shalom. FN:s klimatpanel och klimatforskare rapporterar att vi är på väg mot en 2 graders temperaturhöjning år 2100 på vår planet och att risken är stor att ökningen blir ännu större. Kusliga scenarier för våra barnbarn och kommande generationer målas upp. Redan nu är läget allvarligt. Medan klimatförändringar i stor skala kommer att slå mot den rika delen av världen om några decennier är det de fattiga som drabbas redan nu kan vi ha 150 miljoner klimatflyktingar från områden som inte längre är möjliga att bo på. Klimaträttvisa innebär att folken på södra halvklotet, som knappt bidragit till kriserna, får skadestånd av oss i den rika världen för att vi överutnyttjar jordens resurser. Vi bär här på en skuld som är ekonomisk, moralisk och andlig. En rättvis omfördelning av de globala resurserna är möjlig. Utveckling står inte i motsats till en hållbar omställning. Obegränsad ekonomisk tillväxt inom ett begränsat system som vår planet fungerar dock inte. Myten om evig ekonomisk tillväxt måste problematiseras. Vi kan inte konsumera oss ur energi- ekologioch ekonomikriserna. Det räcker inte heller med att 15

16 FÖREDRAGNINGSLISTA enbart byta till förnyelsebara energikällor. Inget avgörande kommer att ändras om inte de ekonomiska målen underordnas vad naturen orkar bära. Planeten klarar inte vår överflödslivsstil, än mindre när den sprids globalt. Vi har bara en jord men vi lever som om vi hade flera till förfogande. En djupgående livsstilsförändring är nödvändig. I kyrkan är vi välsignade med goda redskap för att kunna leva ett rikt liv i enkelhet. I bibelordet och i kyrkans historia finns rika traditioner av liv i måttfullhet, betoning på gemenskap, rättvisa och solidaritet. Redan nu kan vi förbereda oss och ge vårt bidrag i den omställning som är nödvändig. Ett av de stora problemen med att få till nödvändiga politiska beslut såväl lokalt som nationellt och globalt är att politiken är alltför kortsiktig och beroende av valopinioner. Som kyrka kan vi bidra till att uppmuntra och utmana den politiska processen. Den kristna kyrkan som en global rörelse kan göra skillnad. Kyrkornas Världsråd har nyligen antagit ett missionsdokument där den teologiska grunden och engagemanget för en hållbar utveckling är starkt. I arbetet för människans och planetens överlevnad behövs brett samarbete med alla goda krafter. Equmeniakyrkan talar i dokumentet Trons grund om ansvaret för skapelsen. Vi har ansvar och skyldighet att tillsammans med andra kyrkor och omställnings/gräsrotsrörelser som vill människans överlevnad på jorden gå i täten för en radikal omställning. Försoning behövs mellan oss som överutnyttjar naturens resurser, och de fattiga som främst drabbas i nuläget, och i relation till skapelsen som ännu väntar på sin befrielse. Jorden är Guds skapelse, Guds värld, och vi får vara med som förvaltare och medarbetare. Vi föreslår: att miljö- och klimatfrågor tydligt anges som prioriterade frågor för Equmeniakyrkan i det fortsatta arbetet med verksamhetsplan och strategisk plattform. Ett fokus bör ligga på att tydliggöra vårt specifika bidrag just som kyrka utifrån en teologisk bearbetning att resurser avsätts för att bedriva arbete inom detta område så att vi som församlingar och kyrka ökar vår medvetenhet och stärker vårt engagemang i såväl opinionsarbete som omställningsarbete att fortsätta arbeta inom den ekumeniska gemenskapen och samverka med andra organisationer utanför den kyrk liga sfären som arbetar med miljö- och klimatfrågor som t.ex. Naturskyddsföreningen och Omställningsrörelsen att utmana oss själva som kyrka och församlingar att på olika sätt lyfta klimat- och omställnings frågor inför den kommande valrörelsen att kyrkostyrelsen lämnar rapport vid nästa kyrko konferens Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen menar att det både är glädjande och uppfordrande att flera motioner lyfter vårt ansvar för skapelsen och framtiden. I arbete med kommande verksamhetsplaner, målskrivningar och styrdokument kommer kyrkostyrelsen självklart att väga in det som vi uppfattar som församlingars och medlemmars önskemål. Kyrkostyrelsen anser att återrapportering till kyrkokonferensen kan ske 2016 med tanke på kopplingar till beslut om verksamhetsplan och budget Kyrkostyrelsen hänvisar till vad som står i teologisk grund för Equmeniakyrkan, Policy för fred och omställning till en hållbar värld och ett pågående arbete med kommunikationsstrategi/opinionspolicy som bl a anger att tre huvudområden blir fokus i det fortsatta opinionsarbetet; fred, miljö/hållbarhet och mänskliga rättigheter. Kyrkostyrelsen anser vidare att ansvar för klimat- och miljöfrågor är något som berör alla. Det gäller medlemmar, församlingar och medarbetare i olika tjänster i Equmeniakyrkan. Kyrkostyrelsen delar motionärernas hållning gällande vikten av att tydliggöra vårt unika bidrag i milj ö- och klimatfrågan som är den teologiska utgångpunkten och bearbetningen. Flera motioner aktualiserar krav och önskemål som förutsätter ekonomiska resurser för olika arbetsområden och insatser. Kyrkostyrelsen påminner om att en omorganisation av Equmeniakyrkans nationella kansli nyligen genomförts, där också de regionalt verksamma medarbetarna är en del. Equmeniakyrkans nationella resurser är starkt koppade till resurser som församlingar och enskilda bidrar med. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kansliet att fortsätta arbeta tillsammans med församlingar och samarbetspartners nationellt och internationellt för att Policy för fred och omställning till en hållbar värld blir vägledande för Equmeniakyrkans arbete på olika nivåer. att därmed anse motionen besvarad Angående diakoner i Equmeniakyrkan Neddragning av diakontjänst från 100 % till 50 % på nationell nivå Motion från 84 ordinerade medarbetare i Equmeniakyrkan BAKGRUND Sedan lång tid tillbaka har Missionskyrkan utbildat och ordinerat diakoner. Diakonernas roll i kyrka och samhälle finns beskriven och utvärderad över tid och i flera sammanhang, till exempel i Diakonernas jubileumsskrift (Evangeliet som kroppsspråk 1998), i kompendiet Med bibel och skurborste om Svenska Missionsförbundets osynliga diakonala arbete (Agne tha Dalemark 1997) och i undersökning av analysföretaget Kairos Future (Hur blir kyrkan relevant? 2012). Olika källor pekar i samma riktning, nämligen att diakoni efterfrågas och diakoner behövs. 16

17 FÖREDRAGNINGSLISTA NULÄGE Diakonerna är ofta benämnda som en tyst kår, en tjänande kår och en kvinnokår. Vi ser många anledningar att stärka diakonernas ställning i den nya kyrkan, Equmeniakyrkan. Vi har förstått att man har omvandlat 100 % av den nationella diakonens tjänst till att bli enbart en 50 % övergripande diakontjänst resten blev en administrativ tjänst. Neddragningen av diakontjänsten tycker vi är beklaglig. Vi tror att det måste märkas på nationell nivå vilken grad man tillskriver diakonens betydelse i de lokala församlingarna. En neddragning på nationell nivå sänder negativa signaler till diakonkåren, vilket är mycket olyckligt och gör att diakonatet diakonernas särskilda tjänst i vår kyrka försvagas och kanske riskeras att försvinna. Eftersom de flesta diakoner är kvinnor ryms även en värderingsaspekt av kvinnoyrken i denna fråga. Vi behöver en heltidsdiakonal ledare som kan fånga upp nationella behov, göra omvärldsorientering/kulturanalys och kommunicera med diakonkåren. Det omvända gäller också, d.v.s. att diakonerna behöver en nationell ledare att vända sig till som talar samma språk och som har den diakonala utbildningen, erfarenheten och förståelsen. Allt för att vi ska vara en tjänande och profetisk kyrka i tiden. Det handlar om trovärdighet, det handlar om rättvisa och det handlar om hur man ser på diakonyrket. Proportioner, procentsatser och prioriteringar talar. Vi vill: att Equmeniakyrkan utökar diakontjänsten på nationell nivå till att omfatta minst 100 %, det vill säga ompröva den olyckliga neddragningen av den enda diakontjänsten på nationell nivå till att återgå till tidigare 100 % Diakonens roll i Equmeniakyrkan Motion från Skärblacka, Vikingstads och Älmhults missionsförsamlingar BAKGRUND Alla samfund i Sverige brottas med sjunkande deltagande och medlemsantal. Detta är en allmän samhällstrend som måste brytas, för vi vet att det andliga behovet är stort. Ett avgörande skäl tror vi är människors sviktande förtroende för samfundens och kyrkornas organisation, den upplevs inte alltid trovärdig, eftersom den inte visar att den lever som den lär. Här utgör diakontjänsten en viktig roll att synliggöra kyrkan i samhället, skapa en närmare dialog med människor, stötta och hjälpa människor i utsatthet, ja helt enkelt vara kyrkans görare. NULÄGET I Equmeniakyrkan har vi två särskilda tjänster. Vi ordinerar diakoner och pastorer. Enligt Equmeniakyrkans Verksamhetsplan och Strategisk plattform är diakoni ett prioriterat område. Detta är ett område som diakonen är rustad för genom sin kallelse, utbildning och ordination. Vi vet att de diakonala behoven ökar i vårt samhälle, enligt Kairos Futures* undersökning var det just diakonin att göra gott i samhället och möta människor som gör kyrkan trovärdig. Vi tycker att Equmeniakyrkan ska stärka diakonens roll nationellt, regionalt och på församlingsnivån efter som vi vill att kyrkan ska vara trovärdig. Vi vill att kyrkokonferensen beslutar: att Equmeniakyrkan tydliggör diakonens roll och betydelse i kyrkans organisation och i den gudstjänstfirande församlingen. att Equmeniakyrkan uppmanar församlingar att anställa diakoner för att leda församlingens diakonala arbete. att Equmeniakyrkan uppmanar församlingar som vill arbeta diakonalt att anställa en diakon som föreståndare. att Equmeniakyrkan tänker in diakonens kompetens vid regionala och nationella arrangemang och tjänster. att diakontjänsten på nationell nivå skall omfatta minst 100 %. Kyrkostyrelsens svar på motionerna angående diakoner i Equmeniakyrkan: Den teologiska grunden i Equmeniakyrkan anger att diakon och pastor utgör två delar av den ordinerade tjänsten med olika inriktning och uppdrag diakonen är Kristi tjänare i församling och samhälle med uppgift att förmedla Guds ord, ge omsorg, erbjuda gemenskap samt särskilt stödja människor i utsatta livssituationer och stå på de förtrycktas sida. Diakon ger tystnadslöfte om sådant som anförtros i själavårdande samtal eller rör människors personliga förhållanden. Kyrkostyrelsen anser det angeläget att diakonernas ställning stärks i Equmeniakyrkan och att en fördjupad teologisk analys av vad vi menar med diakoni ligger i vårt uppdrag som kyrka och samfund. Detta inte minst då vi bär på olika traditioner när det gäller begreppet diakon beroende på vilket bildarsamfund vi relaterat till. Alla baptister erkänner församlingens rätt att själv utse diakoner och äldste som ska tjäna tillsammans med pastorn över tid har tjänsten som diakon ändrat innebörd från att ha varit en lekmannauppgift till att bli ett uppdrag av tjänstekaraktär inom den svenska baptismen. I Metodistkyrkan var tidigare en diakon en person som var på väg mot äldsteordination, vilket numera har ändrats så att diakoner har sin egen ställning i kyrkan jämställda med äldste men med andra uppgifter. (ur Bildarmöteshandlingar för x-kyrkan 4 juni 2011) Missionskyrkan har under lång tid rekryterat och utbildat diakoner med särskild inriktning, samt ordinerat dessa som en av två särskilda tjänster. 17

18 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen anser att det är en trovärdighetsfråga för Equmeniakyrkan att det finns diakoner som arbetar i församling och samhälle. Vi rekommenderar församlingar att pröva kallelse av diakon. Kyrkostyrelsen anser också att det är en trovärdighetsfråga att det finns en eller flera diakoner som arbetar på nationell nivå. Vi känner respekt för att det bland kyrkans diakoner finns behov av någon att vända sig till som själv är diakon. Vad gäller församlingsföreståndare fattade kyrkokonferensen 2012 beslut om förslag till stadgar för församling inom i Equmeniakyrkan. I 10.3 sägs att till församlingsföreståndare kallas person i ordinerad tjänst i samråd med regionala kyrkoledaren. Kyrkostyrelsen vill peka på att denna formulering på ett tydligt sätt öppnar för församling att utse diakon till församlingsföreståndare. Kyrkostyrelsen anser dock inte att en kyrkokonferens ska fatta beslut som detaljstyr en kansliorganisation där vi vid organisationsförändringar bl.a. har att ta hänsyn till arbetsrättsliga frågor. Equmeniakyrkans nyligen genomförda organisationsförändring föranleddes av tydliga beslut från kyrkokonferensen 2013 gällande en budget i balans. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att tillstyrka den första och andra att-satsen i motion från Skärblacka m fl att mot bakgrund av vad som sägs i förslag till stadgar för församling i Equmeniakyrkan avslå den tredje att-satsen i motionen från Skärblacka m fl. att tillstyrka den fjärde att-satsen från Skärblacka m fl. att mot bakgrund av ovanstående avslå att-satsen ( vårt förslag ) från gruppen medarbetare i Equmeniakyrkan och den femte att-satsen i motion från Skärblacka m fl Angående bibelskolor Motion från Vännäs missionsförsamling Vi i Missionskyrkan Vännäs har följt den utveckling som blir allt tydligare i Sverige där allt färre skolor erbjuder bibelundervisning och bibelskolsverksamhet. Bibelskolor behövs som bas för ett vardagsliv som kristen. Alla är inte kallade till att vara verksamma som pastor, diakon, ungdomsledare eller kyrkomusiker. Däremot behöver alla en levande gemenskap med Gud genom Jesus Kristus och kunskap om vad livet som kristen innebär. Ska det vara möjligt för Equmeniakyrkan att vara en röst, ett salt, sprida ljus till vårt samhälle och vår gemensamma jord behöver alla få möjlighet att erhålla mer kunskap om det Jesus lärde och undervisade oss om. Där tror vi att bibelskolor har en oerhört viktig uppgift att fylla. I Sändaren skriver Elisabeth Lindgren och Ola Rikner om vikten av berättelser, berättande och lärande för växandet i tro. De beskriver den process som Equmeniakyrkan och Equmenia just nu befinner sig i, att finna en bildningsstrategi. Uppdraget är att lära och undervisa om en ny livsordning. Att på nytt och på nytt dela berättelser som andas delaktighet och kärlek med allt skapat. Ansvaret för kyrkans undervisningsfrågor kan alltid diskuteras. Ett ansvar vilar på kyrkan men också på var och en av oss som medlemmar. Lärande är fritt och frivilligt och börjar i oss själva. Så är också evangeliets utgångspunkt. Sedan får kyrkor, ungdomsorganisationer, folkhögskolor, högskolor och studieförbund vara ytor och forum som bidrar till bildning och lärande. På vilket sätt vill vi, Equmeniakyrkan, vara delaktiga i lärandet och växandet? I bildningsutredningens slutrapport Lärande blir till liv, som presenterades i januari 2013 kan man bland annat läsa att utredarna reflekterar över faktorer som bakgrund till lärandet, historik, behov och funktion samt även hur den tekniska utvecklingen sett och ser ut och hur det påverkar vårt sätt att lära och få kunskap inom olika områden. I rapporten kan man även läsa att alla tre samfund har varit aktiva i bildningsfrågorna genom bokförlagsverksamhet och tidningsutgivning men också i debatten om pedagogik och synen på kunskap. Det som varit och är drivkraften i allt bildningsarbete är att se människan och tillsammans med andra öppna sig och se vad jag kan få och vad jag kan ge i mänskliga möten. (Bildningsutredningens slutrapport, januari 2013). Grunden för den utbildningsstrategi som bildningsutredningen vill förorda är att ge anställda, ledare och förtroendevalda kunskap och verktyg baserad på mötet med Jesus Kristus. Detta är mycket viktigt men vi ser också att det finns ett stort behov av utbildningsplatser för personer som inte tänker sig ett yrke inom kyrkan utan önskar få mer kunskap för att kunna växa i sin tro och fördjupa sig i bibelns budskap. Detta är ett viktigt led för att nå visionen En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Vi i Vännäs ser med oro på den utveckling som nu visar sig där allt färre bibelskolor bedrivs i vårt land, dessutom centraliseras skolorna allt mer vilket kan minska möjligheter för personer att söka till dem. Vår fundering är hur Equmeniakyrkan ska bemöta detta, hur Equmeniakyrkan idag kan verka för att bibelundervisning ska finnas tillgänglig för alla? Vi anser att bibelundervisning inte ska vara något som blir unikt för präster, pastorer och ledare i församlingar och kyrkor. Men med det minskande antal undervisningsplatser ser vi att en risk föreligger. Bibelskolor är något som bör finnas för att alla som så önskar ska få möjlighet att lära sig mer om och fördjupa sina kunskaper och sin tro. Om denna möjlighet finns tror vi även att Sverige kommer att få uppleva en större evangelisation, ett större engagemang lokalt och centralt samt fler som vågar gå in i nya funktioner i våra kyrkor. Distansundervisning är också något vi behöver re- 18

19 FÖREDRAGNINGSLISTA flektera kring då vi lever i en allt mer intensiv till varo. Det är viktigt att kunna se och möta behoven hos alla människor, många lever i sammanhang där det är oerhört viktigt att vara nära exempelvis sin familj och samtidigt önskar studera bibelkunskap och kärlekens budskap. I dagens samhälle kan vi inte anta att alla kan vara borta från hemmet under en längre tid. Att antalet bibelskolor minskar beror delvis på ett minskat antal sökande. Vi funderar över vad som orsakar att allt färre söker sig till bibelskolor? Är det på grund av centralisering av utbildningsplatser, minskat intresse eller okunskap om vilka skolor som bedriver undervisning? Annat? Det är viktigt att säkerställa orsakerna och aktivt motverka ytterligare minskning av undervisningsplatser. Vi anser även att det är av vikt att säkerställa att finns en god spridning av bibelskolor över hela landet, i anslutning till andra former av utbildningar och i närheten av människors vardag och livssammanhang? Det är även angeläget att se vikten av kommunikation och marknadsföring av bibelskolorna. Det är viktigt att säkerställa att information verkligen når ut till alla som är intresserade. Med dagens teknik finns möjligheter men vi måste naturligtvis även värna om de personliga mötena som är viktiga i alla sammanhang. I Equmeniakyrkan finns det många möjligheter att gemensamt forma nya arbetsformer och arbetssätt. Vi upplever det dock viktigt att både lokalt och nationellt se vilka ytterligare möjligheter det finns till ekumeniska samverkansformer. Allt för att kärleksbudskapet om Kristus och bibelundervisning ska nå ut till dem som söker och törstar efter den. Utifrån detta föreslår vi: att ett aktivt arbete inleds för att den negativa trenden med allt färre bibelskolor i Sverige snarast ska vända att aktivt verka för att bibelskolor ger undervisning till alla oavsett om man önskar fördjupning i sin egen tro eller avser att gå in i en tjänst att säkerställa att bibelskolor finns tillgängliga för alla, med spridning över hela riket att det finns olika undervisningsformer, exempelvis deltidsstudier eller distansundervisning att kyrkan medverkar till en förnyelse av bibelskolornas marknadsföring samt blir en aktivare aktör i marknadsföringen av bibelskolor så att än fler blir medvetna om de utbildningsmöjligheter som finns, vad de ger kunskapsmässigt och utvecklingsmässigt för varje unik individ samt för en fördjupad tro. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen delar motionärens uppfattning att bibelskolor och undervisning i kristen tro är något viktigt och centralt för en kristen kyrka. Flera församlingar arbetar aktivt med bibelskolor och undervisning i olika former. Kyrkostyrelsens uppfattning är att under de senaste åren har antalet bibelskolor i Equmeniakyrkan och Equmenia snarare ökat än minskat Tidigare fanns det en bibellinje vardera på Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF) och Betel samt MUL-kursen på Lidingö (Mission, utveckling, lärande), den sistnämnda inte en bibelkurs men en kurs med tydlig koppling till kyrkans internationella arbete. Om allt går som planerat kommer det till hösten att genomföras följande: APG29, Våga Tro, Bibelfjäll, Bibellinjen SVF, Pulsåret vid SVF och Exchange vid Bromma folkhögskola. Nu pågår arbete med att föra över huvudmannaskap för folkhögskolorna från bildarsamfunden till Equmeniakyrkan och Equmenia. Huvudmannaskap innebär dock inte att kyrkan och ungdomsorganisationen kan styra verksamheten vid folkhögskolorna som är självständiga enheter. Däremot vill huvudmännen stödja och svara för samordning. Styrdokumenten för Equmeniakyrkans och Equmenias folkhögskoleverksamhet anger att varje folkhögskola är en egen juridisk person med styrelse som tillsätter rektor, fastställer mål och verksamhetsplan samt har ekonomiskt ansvar för verksamheten. Equmeniakyrkan och Equmenia har tillsammans med sina folkhögskolor ett folkhögskoleråd. Kyrkostyrelsen har för avsikt att överlämna föreliggande motion till folkhögskolerådet. Folkhögskolerådet har tillsatt en grupp som har att arbeta med samordning av skolornas marknadsföring in i Equmenia och Equmeniakyrkan. Där förs regelbundet samtal om hur kurser med klar huvudmannaprofil, som ex bibellinjerna, ska lyftas fram. Under flera år har den gruppen tagit fram en folder där skolornas alla kurser finns nämnda, men som också visar kurser med huvudmannakoppling. En folder togs också fram av folkhögskolorna och Equmenia med samma layout som Equmenias övriga material, för att visa skolornas samhörighet med Equmenia. Bildningsutredningen Lärande blir till liv beskriver den lekmannautbildning som funnits i Equmeniakyrkans bildarsamfund. Som exempel kan nämnas Missionskyrkans distrikt i Västra och Östra Götaland med lekmannautbildning i två steg och ledarskapskurser för anställda och styrelseledamöter. Även andra distrikt har haft omfattande lekmannautbildningar. Ett annat exempel är Equmenias Ska ut utbildningar som genomförts i flera distrikt. Nu pågår arbetet med att organisera Equmeniakyrkans och Equmenias regionala utbud av utbildningar och kurser. 19

20 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen är tacksam för det engagemang som finns i motionen från missionskyrkan i Vännäs men anser att förslagen till beslut är alltför allmänna och omfattande för att kunna fastställas i en kyrkokonferens. Det handlar även om förslag till beslut som skulle innebära att vi styr verksamheter där vi ingått överenskommelser som innebär att verksamheterna är självständiga. Vi behöver också fatta beslut i kyrkokonferensen som är möjliga att verkställa och återrapportera. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att i enlighet med styrdokument för folkhögskoleverksamheten arbeta med samverkans- och verksamhetsavtal inklusive långsiktigt strategiarbete och att därvid aktualisera behovet av bibelskolor. att när det gäller lekmannautbildning, fortsätta arbeta med förslagen i bildningsutredningen Lärande blir till liv Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien Motion från Mölnlycke missionsförsamling Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien trots att SIDA har dragit tillbaka sitt bidrag till projekt i Indien. Varför verksamhet i Indien? Kvinnors rätt i Indien finns knappt. Arrangerade äktenskap praktiseras liksom hemgift, dvs att brudens familj måste betala pengar för att dottern ska bli gift! Daliter (tidigare kastlösa) behandlas till stor del alltjämt som kastlösa, dvs är oberörbara. På samma sätt som Bangladesh kvalificerar sig för stöd från Diakonia gör Indien det. Med tanke på att det finns ca miljoner människor i Indien och ca 800 miljoner i övriga länder där Diakonia är verksam, så är beslutet att inte verka i Indien än mer förvånande. Ska Diakonia bara verka i länder där SIDA ger bidrag? Ska Sveriges regering styra var Diakonia är verksam? Mölnlycke missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen att Equmeniakyrkan verkar för att Diakonia bör återuppta sitt arbete i Indien trots att SIDA har dragit tillbaka sitt bidrag till projekt i Indien. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen anser att arbete för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet är centrala för en kristen kyrka både nationellt och internationellt. Det är helt i linje med stadgarnas beskrivning av kyrkans ändamål att bl.a. värna rätten och avslöja orätten. Indien är ett av Equmeniakyrkans samarbetsländer. Tillsammans med Hindustani Covenant Church bedrivs fattigdomsbekämpning, landsbygdsutveckling, hälso- och sjukvård, pastorsutbildning och församlingsutveckling. Självklart är behoven gigantiska och våra och samarbetskyrkans möjligheter begränsade. Diakonia är en ideell förening som bedriver internationellt bistånds- och utvecklingsarbete på kristen grund. Diakonia har två huvudmän: Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen. SIDA:s (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) utfasning av samarbetsländer har inneburit att inget statligt bistånd längre förmedlas från Sverige till Indien. Icke statligt bistånd genom andra organisationer (NGO:s Non Governmental Organisations) berörs inte av SIDA:s utfasning och Equmeniakyrkan och Diakonia fattar egna beslut om biståndssamarbete. Equmeniakyrkans huvudmannaskap för Diakonia innebär inte att kyrkan kan eller vill detaljstyra beslut om utvecklingssamarbete. Kyrkostyrelsen anser inte att kyrkokonferensen kan fatta ett beslut som berör Diakonias egna prioriteringar. Kyrkostyrelsen menar att relationen mellan Diakonia och huvudmännen bör stärkas ytterligare. För Equmeniakyrkan finns en särskild närhet genom att kyrkans och Diakonias kanslier ligger i anslutning till varandra. Equmeniakyrkan och Diakonia har gemensamt tillsatt fem arbetsgrupper som arbetar med Insamling Opinion och påverkan Fred och hållbar utveckling Bistånd Teologi Arbetsgruppernas rapporter som presenteras i juni 2014 syftar till att vara underlag för ett framtida samverkansavtal mellan Equmeniakyrkan och Diakonia. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta att uppdra åt kyrkostyrelsen att i samband med framtagande av samverkansavtal mellan Equmenia kyrkan och Diakonia aktualisera frågor om biståndsprioriteringar i de båda organisationerna. att i övrigt anse motionen besvarad. 20