Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19"

Transkript

1 2012 i Göteborg NjurFunk nr

2 Nationella Njurkonferensen i Göteborg För åttonde gången arrangerade regionföreningen i Väst Sverige i samarbete med Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet den Nationella Njurkonferensen under temat: Kvalitet i Livet och i Vården. Konferensen hölls lördagen den 14 april med ca 220 deltagare från hela landet. Kansliet själva skötte det stora arbetet med att förebereda arrangemanget. Sponsorer har stöttat med utställningar utanför konferenslokalen, vilket innebär att alla kunde delta till låga kostnader. Konferensen hölls lördagen den 14 april med ca 220 deltagare från hela landet. Kansliet själva skötte det stora arbetet med att förebereda arrangemanget. Sponsorer har stöttat med utställningar utanför konferenslokalen, vilket innebär att alla kunde delta till låga kostnader. Konferensen inleddes av Birgitta Månsson, som varit en av initiativtagarna och eldsjälarna i alla år för att genomföra konferenserna. I vår har hon slutat som ordförande i regionföreningen, men kommer att som hedersordförande att delta i arbetet på olika vis. Birgitta riktade ett speciellt varmt tack till våra föreläsare, sponsorer och samarbetspartners som gjort denna konferens möjlig. Hon påpekade syftet med konferensen som är att öka allas våra kunskaper och samtidigt vara en bro mellan patienter, personal och närstående, som alla har olika problem och poängterade att dessa föreläsningar ger förutom Kvalitet i vården och livet Jarl Ahlmén, nefrolog från Göteborg, var moderator för första delen av konferensen. Även han har i alla år varit en av initiativtagarna och eldsjäl för de nationella njurkonferenserna. nya kunskaper och nyheter även livslust och hopp att orka gå vidare trots sjukdom. Eftersom en del i dagens program handlar om kvalitet i vården i en krympande ekonomi tog Birgitta upp hur njurvården såg ut i slutet av 60-talet då det inte var självklart att alla kunde få dialys och att det är förvånande att det då liksom nu talas väldigt mycket om sparbeting. Hon framlade vikten av information till beslutsfattare och politiker om vad det verkligen innebär att vara njursjuk och framförallt att ha dialys. Det handlar om liv och död inte om pengar! Birgitta Månnsson en av initiativtagarna till de nationella njurkonferenserna inledde konferensen. Livslust och sjukdom Barbro Lennéer Axelson, legitimerad psykolog och psykoterapeut från Göteborg, startade som dagens första föredragshållare. Livet är ett enda långt sorgearbete. Inser man inte det kan man aldrig ha roligt. Citat från Kristina Lugn. Konflikter och kriser är vanligast. Har vi inte stora problem så förstorar vi små. Vi glömmer att vara tacksamma när det är någorlunda bra. Barbro menar att de känslor som styr oss är lust, leda och lidande och att man behöver kontraster och variation. Leda upplever vi alltför mycket. Lust styrs av individuella faktorer och vi behöver ta reda på vilka lustkällor vi har och ta vara på dem så mycket som möjligt. Sjukdom kan innebära faktorer som kan 20 NjurFunk nr Jarl Ahlmén, även han en av initiativtagarna till konferenseerna, trffar bekanta ute i pausminglet.

3 störa, som smärta, begränsningar, beroende, trötthet, skuld, skam och oro. Vi kan vara olika känsliga för smärta. Trötthet kan vara en följd av sjukdom. Avundsjuka och svartsjuka är de värsta sjukdomarna. Lycka däremot är en känsla i ögonblick som ofta bygger på kontraster. Barbro kommer in på ämnet relationer och menar att människans väsen innebär behov av anknytning i relationer, kärleksfullhet, sexualitet och aggression, bekräftelse och trygghet. Relationer är viktigt för livslust och hon nämner att vi idag har många ensamlevande men att vänskap är minikärlek. De flesta har 3-4 vänner. Styrkan i vänskapen är viktig. Viktigare än sexualiteten. Beröring är allra viktigast och vi mår bra av massage och att kramas. Man skall aldrig distansera sig från kärleken. Kontakt med känslan och kontakt med sensualiteten är väsentlig. Hinder för att uppleva livslust kan vara för höga förväntningar den kräver egna ansträngningar. Man behöver förmåga att stå emot grupptryck och gå sin egen väg. Vi behöver bekräftelse och uppskattning och det finns det dåligt med både i arbetslivet och i relationer. Sjukvårdspersonalen kan erbjuda patienten trygghet genom kontinuitet och att personalen är goda lyssnare. Aktiviteter av olika slag befrämjar livslusten, fysisk rörelse t.ex. promenader. Att kommunicera är viktigt, att samtala om känsla som inte är bra, att prata om oro. Kvinnor upplever mer oro än män. Skuld är ett problem i samband med sjukdom. Även skamkänslor finns med många gånger. Barbro poängterar att sjukdom är inget att skämmas för. Fler kvinnor är skulddrabbade - ett genusperspektiv som sjukvårdspersonal bör vara medvetna om, överlevnadsskuld och friskhetsskuld, även närstående kan drabbas.. Självkänsla är ingen garanti för livslust, men det ökar frihetsgraden. Livet blir lite mindre otryggt, lite mindre farligt, lite mindre energikrävande. Många försummar den lilla lyckan i jakten på den stora. Barbro Lennéer Axelson informerar vid bokbordet under en av pauserna. XX och Elisabeth XX hade skött förberedelserna för konferensen på föreningens kansli. Blir vården säkrare med nya patientsäkerhetslagen? Gunnar Moa, enhetschef på Socialstyrelsen i Göteborg, berättade om Socialstyrelsens tillsyn innebär en granskning av verksamheten, så att den uppfyller lagar och föreskrifter. Från 1 januari 2010 har man infört samordnad tillsyn med socialtjänsten. Syftet är att skapa tillsyn som är stark, tydlig, mindre sårbar, samordnad, strukturerad och effektiv. Tillsynen omfattar socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt hälso- och sjukvårdens yrkesutövning. Patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011 innebär att det bli enklare för patienten att påtala fel och brister i vården, tydligare och större ansvar för vårdgivaren och reformerat ansvarssystem. När träder det personliga ansvaret in? Det är föga givande att drabba enskilda personer för misstag för att verksamheten skall bli bättre. Att göra misstag är mänskligt. Man kan inte ändra den mänskliga naturen, men man kan ändra om ständigheterna under vilka man arbetar så att felkällor minskar och fel upptäcks tidigare och att man kan åtgärda fel innan de leder till skada. Vårdskadebegreppet omfattar vårdskada med kroppsligt lidande eller psykisk skada, sjukdom samt dödsfall, som hade kunnat undvikas med adekvata åtgärder. Allvarlig vårdskada innebär vårdskada som är bestående och inte ringa, som har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller lett till dödsfall genomfördes Socialstyrelsens undersökning av vårdskador och journaler granskades. 8,6 % av patienterna hade drabbats och var tionde av dessa hade men eller funktionsnedsättning till följa av detta och i 3 % hade det varit bidragande orsak till död och vårdskadorna hade i snitt lett till 6 extra vårddagar. I åldrarna från 65 år och uppåt var vårdskador vanligare och det NjurFunk nr

4 fanns ingen genusskillnad. På ett år förekommer ca vårdskador som leder till extra vårddygn. Vårdgivaren skall ge patienten och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Anmälningsskyldighet till socialstyrelsen finns. Socialstyrelsen skall granska att vårdgivaren fullgjort sitt ansvar. En Lex Maria anmälan lämnas in. Det finns säven skyldighet att informera patienten. Anmälningsskyldighet gäller även Apotekspersonal. Det gäller anmälan av legitimerad läkare som missbrukar förskrivningsrätten. Socialstyrelsen har möjlighet att göra en riktad sökning på en viss utövare. Socialstyrelsens tillsyn innebär att när anmälan lämnas in skall de granska vad vårdgivaren gjort.. Det kommer in ett tusental ärenden på varje regional enhet så det förekommer nu långa väntetider. Man måste fundera på hur man kan revidera lagen så att Socialstyrelsen handlägger patientsäkerhetsfrågor och överlämnar bemötandefrågor till berörda patientnämnder. Patientnämnden har fått ökat mandat till att bidra till att stödja och hjälpa patienter och närstående, bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, ge information, främja kontakter mellan patienter och personal, hjälpa patienter att vända sig till rätt instans, rapportera iakttagelser, avvikelser till Socialstyrelsen och förorda stödpersoner till isolerade i tvångsvården. Vart vände man sig? Första instans är vårdgivaren som har ansvar för att hantera avvikelser och förbättringsarbete. Därefter gäller Patientnämnden som nästa steg för stöd. Man kan vända sig till patientförsäkringen och slutlig instans är HSAN hos Socialstyrelsen. Kvalitet i vården i en krympande ekonomi Lennart Persson, redaktör på SVT, ledde paneldebatt med Kenneth Johansson(C), Lena Hallengren(S), Håkan Hedman, Njurförbundet, Mia Berglund, sjuksköterska och Fil. Dr. Annie Rinaldo, Njurförbundets ungdomsgrupp och Bengt-Åke Henriksson, anestesiläkare och ledamot i Donationsrådet. Annie Rinaldo beskrev situationen att vara njursjuk som en tid med enorm trötthet, brist på ork för sociala kontakter och aptitlöshet. Efter transplantation var skillnaden stor. Hon beskrev det som att ha varit förkyld hela livet och att man sakta blir av med förkylningen. Hon fick ett nytt liv och blev hög på livet och mår sjukt bra. Mia Berglund berättade att det är svårt med tröttheten om man inte får förståelse för den. Färre och kortare dialystider ger ökad trötthet. Många skuldbelägger sig själva när de hamnar i sjukdom och behöver dialysbehandling. Vården kan ytterligare skuldbelägga om patienter inte gör som personalen vill. Att bemöta och lyssna till patienten är viktigt. Donationsfrågan diskuterades - allmänhetens inställning, tillgång på organ, regelverket, levande donation och möjligheten för avlidna att donera när osäkerhet kring de regler som gäller uppstår ang. fortsatt behandling i respirator. Håkan Hedman undrade vad som händer med patientsäkerhetslagen när sjukvården sparar pengar? Det sker besparingar på 100 talsmiljoner och vi har det lägsta antalet vårdplatser i Europa per miljon invånare. Besparingar drabbar alla patientgrupper. Att inte kunna ge dialyserande den vård de behöver kan innebära vårdskador på sikt. Det sker nu att patienter startar med två dialysbehandlingar per vecka istället för tre. Lena Hellengren och Kennerth Johansson berättade att ett helt enigt Socialutskott beslutat att ta fram ett program för hur man kan förbättra transplantationssituationen genom information till allmänheten om donation, att sjukvården har organdonationsansvariga över hela landet och att regelverket ses över ang. de oklarheter som finns. Bengt Åke Henriksson berättade att fler nejsägare registrerar sig enligt information om registret i Österrike. Påpekades från Jarl Ahlmén, att diskussionen hamnade lite fel och att alla skall få bra vård, och att det även skall gälla för äldre dialyserande som njurspecialister aldrig accepterar för transplantation. Endast ca 25 % av alla som startar i dialys få möjlighet att bli transplanterade. De övriga bör få bästa möjliga dialysvård. Det behövs små vårdenheter på vårdcentraler. Det behövs nytänkande. Mia Berglund höll med om detta och att fler dialyserande kan lära sig att sköta sin behandling själva. Valfrihet för dialyspatienter hur ser den ut när all vård sker på specialistvårdenheter? Man kan spara mycket pengar på dialysbehandling närmare patienten eller i hemmet. Håkan Hedman underströk att det är viktiga frågor att öka tillgängligheten för patienter och att förbundets regionföreningar jobbar med detta. Kvaliteten och tillgängligheten i vården i en krympande ekonomi diskuterades och vikten av att neddragningar i vården skall inte gå ut över kvalitén. Öppna jämförelser i vården lyftes fram som instrument för kvalitetskontroll. Bengt Åke tillade att det inte är registret som är viktigast utan att se till att det pratas om detta och att man talar med sin närstående om organdonation. 22 NjurFunk nr L.ennart Persson ledde paneldebatten om kvalitet i vården.

5 Många utställare i foajén Under lunchpausen fick deltagarna möjlighettat också prata med de många utställarna som fanns i foajén alldeles utanför lokalen. En del hade dialysutrustning att visa upp och andra kunde svara på frågor och upplevde kontakten direkt med patienter som mycket positiv. Utveckling i vården Efter lunch var det dags för den andra delen av konferensen. Moderator för den delen var Ingvar Karlberg, professor, som startat sin bana som transplantationskirurg. Han presenterade kortfattat utvecklingen i transplantationshistorian och nämnde personer som tagit viktiga steg i att utveckla transplantationsverksamheten i Sverige genom åren - Prof. Carl-Gustav Grooth och Prof. Lars-Erik Gelin. Den målstyrda patienten utmaning för vem? Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap och sjuksköterska från Lund, inledde eftermiddagens föredrag. Den personcentrerade vården är ålagd av Hälso- och Sjukvårdslagen som central utgångspunkt. Vi är alla personer som kan råka ut för ohälsa i form av sjukdom. Man blir inte sjukdomen eller sjukdomens symtom. Personens egen upplevelse av ohälsa är viktig och i den personcentrerade vården utgår man från person med sjukdom inte sjukdom i en person. Viktigt är självbestämmande, medbestämmande, att ses som samarbetspartner, att involvera personens sociala nätverk i hans/hennes vård. Man kan göra anmälan till Socialstyrelsen ang. bemötande. Ingvar Karlberg var moderator för andra delen av konferensen. Lars Mjörnstedt i bakgrunden. Deltagare på konferenesen. Att personens unika perspektiv ges giltighet och att lyssna på patientens berättelse är viktigt. Patienten skall vara i centrum. Även patienten har ett ansvar att följa ordinationer i behandlingen. Nya rön och utveckling inom njurmedicin Mårten Segelmark, professor i njurmedicin i Linköping och ordförande i Svensk Njurmedicinsk förening, berättade om podocyter (celler) och fosfat, som finns i all mat, som betydelsefulla faktorer i en njursjukdoms utveckling. Ekonomisk tillväxt är ett hot mot njurarna. Den amerikanska livsstilen innebär att allt fler behöver dialysbehandling. Snabbmat, färdiglagat, halvfabrikat, läskedrycker och ingen hemkunskapsundervisning. Allt detta leder till ökad fetma. Stor andel av befolkningen är överviktig i USA. Stor övervikt är också ett hinder för njurtransplantation och njurdonation. I USA gäller BMI mindre än 35 för acceptans. Incidensen av njursjukdom följer kartan för övervikt. Diabetes ökar i världen. Det är i första hand Typ 2 diabetes som ökar. Risken att insjukna i diabetes ökar kraftigt med övervikt. Om vi ökar i vikt så tenderar njurarna också att växa men nya nefron (c:a 1 milj. i varje njure) kan inte bildas annat än i fosterstadiet. Överviktiga får stora nefron, som blir överbelastade. Amerikansk livsstil ger höga fosfatvärden och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Höga fosfatvärden i blod är farliga. Vid måttlig njursvikt får man försämrad förmåga att utsöndra fosfat. Kärlväggen och hjärtat påverkas. I svensk normalkost finns fosfater i stor mängd och 60 % tas upp av kroppen. Dialysbehandling minskar fosfatet i kroppen men inte till normala nivåer som hos njurfriska. Fosfatfattig kost och fostfatbindande läkemedel behövs för att skelettet inte skall påverkas. NjurFunk nr

6 Nya rön och utveckling inom transplantation Lars Mjörnstedt, docent och transplantationskirurg i Göteborg, berättade om nya rön inom transplantation lyckades E. Murray med första lyckade transplantationen mellan enäggstvillingar fick han nobelpris. Första njurtransplantationen i Sverige skedde förutspådde prof. Charlie Gelin att om år kommer vi att tranplantera hjärta, njure och lever. Han var en entusiast. Hur länge ett transplantat fungerar har kraftigt ökat från låg10 årsöverlevnaden på 30 %, på 66 % och den blir bättre och bättre. Idag finns över transplanterade patienter med fungerande transplantat därför att man får behålla njurarna längre. Den framtida utmaningen är att råda bot på organbristen, långtidsfunktionen, medicinbiverkningar och antikroppar. De flesta patienter som idag har uremivård är transplanterade, vilket till stor del beror på ett ökat antal levande donatorer. Andelen levande njurdonatorer är nu ca 45 % av alla njurtransplantationer. Andelen levande givare har ökat kraftigt. Väntelistan för Komplikationer - möjligheter. Sista avsnittet i programmet var Johan Holmdahl, nefrolog, Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, moderator för.. Hudbesvär, vanligt problem för transplanterade Helena Gonzales, leg.läkare, Med Dr vid Hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, berättade njurtransplantation i Europa har minskat och det är bl.a. tack vare ökat antal levande donatorer. Faktorer som påverkar antalet levande givare är opinion, sjukvårdsorganisation, utvidgad krets av närstående som kan donera, att man funnit metoder att transplantera mot AB0- blodgruppsbarriären som innebär att donator och mottagare inte behöver ha samma blodgrupp % av njurtransplantationer sker med AB0-teknik och i 50 % donatororgan med titthålskirurgi. HLA-antikroppar vid njurtransplantation innebär ökad risk för avstötning och svårighet att hitta lämplig givare ger långa väntetider. Fortfarande görs korstest när en ny njure kommer. Samarbete i Skandinavien ger större möjligheter att hitta lämpliga givare inom ett större geografiskt område. Vad som är på gång är nya läkemedel för att påverka när en patient har mycket antikroppar. Vi har ca 144 donatorer per år på 70 akutsjukhus. Att väntelistan har minskat kan också bero på att man sätter upp färre på väntelistan. Ur donationssynpunkt är de mindre sjukhusen viktiga Man kan inte bedriva verksamheten beroende av engagemang hos enskilda personer. Det behövs en väl fungerande organisation. Frågan är om väntelistan speglar dem som kan bli transplanterade. Det enda vi diskuterar är den medicinska möjligheten att klara av en njurtransplantation. Om man behandlar mottagaren med donators stamceller som förbehandling så kan man transplantera utan de idag använda medicinerna som ger avsevärda biverkningar på lång sikt. om hudcancer, orsaker till detta, nya behandlingsmöjligheter och förebyggande åtgärder. Hudcancer är ett ökande problem i samhället Vanligast 24 NjurFunk nr Johan Holmdahl ledde det sista avsnittet i programmet

7 är basaliom ca fall per år, skivepitelcancer ca fall per år och förstadier till detta ca fall per år. Malignt melanom förekommer i ca fall per år. För njurtransplanterade är det vanligaste skivepitelcancer. Hudtyp har betydelse, hur många gånger man bränt sig i solen och hur mycket sol man utsatt sig för. För dem som får skivepitelcancer är det den totala solmängden som spelar roll. Det är vanligare hos äldre personer, men det finns riskgrupper neråt i åldrarna också. Man skall undvika solarier med elektromagnetisk UVB strålning. Hornlagret förtjockas vid äkta UVB-strålning och ger en ökning av D-vitamin vilket solarier inte ger. Är man ute mycket i solen kan det leda till fel på DNA och man får fel på gener som skyddar mot cancer. Det är osäkert vad som orsakar malignt melanom. Organtransplantation innebär ökad risk för hudtumörer. 250 ggr ökad risk för aktinisk keratos, ggr ökad risk för skivepitelcancer, 6-10 ggr ökad risk för basaliomcancer och 1-8 ggr ökad risk för malignt melanom. Det finns också ökad risk för multipla tumörer. Immunosupprimerande medlen minskar skyddet mot cancer. Förebyggande åtgärder är solskyddsmedel. Redan på senvåren bör man tänka på att använda solskyddsmedel, även vintertid på en skidresa är det viktigt. Vad kan vara rimligt att kontrollera? Det ser olika ut i landet. I Göteborg kontrollerar vi 1 gång inom två år efter transplantationen och uppföljning sker individuellt. Det ser olika ut runtom i landet. Vi hoppas att det kommer mer enhetliga riktlinjer för detta. Att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom Greger Guron, docentspecialistläkare på njurmedicin, Göteborg, berättade om hur man förebygger hjärt- och kärlsjukdom. Det ser annorlunda ut för njursjuka. Man har en årlig dödlighet vid dialys på %. Dödsorsaker i kardiella och vaskulära orsaker dominerar. Ju sämre njurfunktion desto större risk för hjärt- och kärlsjukdom och död framför allt vid diabetes och högt blodtryck. Redan tidigt i en njursjukdoms förlopp uppkommer lipidrubbningar, ökade fosfatvärden, ökad risk för proteinuri, högt blodtryck hjärtförstoring, stela artärer, anemi, parathormon (ett skelettreglerande hormon) stiger och vitamin D minskar. Association mellan riskfaktorer och hjärt/ kärlsjukdom. Man har sett en positiv effekt med kolesterolsänkande medicin och en säkerställd sådan effekt vid måttlig nedsänkning av njurfunktionen. Viktigt att börja behandla tidigt. Det är för sent att börja vid dialysstart då man inte har sett någon förbättring av dessa mediciner. Högt blodtryck är regel vid nedsatt njurfunktion och det utgör en kardiovaskulär riskfaktor vilket gör det väsentligt att behandla högt blodtryck tidigt. Det krävs olika slags läkemedel och vätskedrivande medicin, att man minskar vätskeintaget är viktigt för att uppnå torrvikt som dialyspatient vilket kan kräva fler dialyser och bättre mätning av kroppsvattnet samt bättre mätmetoder och tätare mätning av blodtrycket. Kan vi förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom? Rökning, hög ålder och ärftlighet ökar kardiovaskulära risker. Konferensen avslutades med middag och underhållning på Hotell Opalen. I samband med middagen firades Njurförbundet Västsveriges 40-års - jubileum. TEXT: ANNA-LISA LAMPINEN, FAKTAGRANSKAD, KOMPLETTERAD OCH REDIGERAD AV DOC. JARL AHLMÉN FOTO: INGVAR GUNNARSSON Ovan t.v.ingvar Gunnarsson och XX Underhäll med sång och musik. T.v. Birgitta Månsson avtackas och Håkan Hedman. har båda varit mycket aktiva under föreningens 40 år. Ovan t.h.: Middag efter konferensen. NjurFunk nr T.h. Orkestern lyckades få upp nästan alla middagsgäster till dans.

8 Njurföreningen i Västsverige och organisationskommittén för Åttonde Nationella Njurkonferensen vill härmed framföra sitt varma tack till HUVUDSPONSORER Astellas Pharma AB Astra Zeneca Sverige AB Gambro AB SPONSORER OCH UTSTÄLLARE Amgen AB Abbott Scandinavia AB Baxter Medical AB Diaverum Sweden AB Fresenius Medical Care AB Genzyme Nordic AB Glycorex Transplantation AB Hospira Nordic AB International Dialysis Center - Antalya Nordic Medcom AB Novartis Sverige AB Renapharma Vifor Roche AB Swedish Orphan AB The Egyptian Medical Services Co Wieslab AB Tryckalster AB ABF Jarl Ahlmén Ingela Fehrman-Ekholm Barbro Hammarén Börje Haraldsson Håkan Hedman Pelle Holm Birgitta Månsson Barbro Olausson Pernilla Oscarsson Tina Pajunen 26 NjurFunk nr3 2012

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Sjätte Nationella Njurkonferensen

Sjätte Nationella Njurkonferensen Sjätte Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den 19 april 2008 Birgitta Månsson, ordförande i Njursjukas förening i Västsverige, höll ett inledande anförande på Nationella Njurkonferensen. Nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Styrelsen för Njurförbundet Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 880 (föregående år 975) Huvuddelen

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria SOSFS 2010:4 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg 21-22 april 2006 Sedan 1998 har Njurföreningen i Västsverige arrangerat Nationella Njurkonferensen vartannat år i Göteborg. Initiativtagare är docent Jarl Ahlmén

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 995 (föregående år 1002) Huvuddelen

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patient berättelse 1

Patient berättelse 1 1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Guide för njurdonator

Guide för njurdonator Guide för njurdonator Varje frisk person kan ge en njure till någon anhörig eller annan närstående person. Njurtransplantationer med levande donatorer innebär många fördelar. För en omsorgsfullt undersökt

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Välkommen in Om du har njurproblem är du inte ensam. I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion. Upptäcks njurproblemen tidigt går det att bromsa utvecklingen.

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 Den Sjunde Nationella Njurkonferensen är lyckligen genomförd! Rekordmånga deltagare, utmärkt program och god stämning präglade mötet. Många synpunkter kommer fram

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Tävlingen med enbart vinnare

Tävlingen med enbart vinnare Tävlingen med enbart vinnare www.wtg2011.com Förord Att donera ett organ är att ge med hjärtat. I vissa fall bokstavligt talat. Vid en transplantation tas det donerade organet om hand och ges till någon

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Inledning. Sammanfattning

Inledning. Sammanfattning Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur! 1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Den är rosa, levande. om en anonym njurdonation. Instant Book

Den är rosa, levande. om en anonym njurdonation. Instant Book JOhan appelberg Den är rosa, levande om en anonym njurdonation Instant Book Innehåll 1. En egen berättelse 7 2. Njurdonation 13 3. Varför 19 4. Ensam 33 5. Ovisshet 63 6. Fullbordan 91 7. Livets gåva 101

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från 60-talet tills idag!ensen

Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från 60-talet tills idag!ensen 2012 Maj Nr 2 Medlemstidning från Njurförbundet Västsverige Föreningen som oroar och roar Bilder: Maria Sandqvist I detta nummer... Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE 1 NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse 2008 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed avge följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Donation. transplantation. en förutsättning för

Donation. transplantation. en förutsättning för Donation en förutsättning för transplantation Att människor vill donera organ och vävnader är en förutsättning för all transplantationsverksamhet. I vissa fall kan donationen ske redan medan man lever,

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Fjärde Nationella njurkonferensen i Göteborg 23 24 april 2004

Fjärde Nationella njurkonferensen i Göteborg 23 24 april 2004 Fjärde Nationella njurkonferensen i Göteborg 23 24 april 2004 Njursjukas Förening i Västsverige har vartannat år sedan 1998 på initiativ av docent Jarl Ahlmén anordnat den Nationella Njurkonferensen i

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer