Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19"

Transkript

1 2012 i Göteborg NjurFunk nr

2 Nationella Njurkonferensen i Göteborg För åttonde gången arrangerade regionföreningen i Väst Sverige i samarbete med Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet den Nationella Njurkonferensen under temat: Kvalitet i Livet och i Vården. Konferensen hölls lördagen den 14 april med ca 220 deltagare från hela landet. Kansliet själva skötte det stora arbetet med att förebereda arrangemanget. Sponsorer har stöttat med utställningar utanför konferenslokalen, vilket innebär att alla kunde delta till låga kostnader. Konferensen hölls lördagen den 14 april med ca 220 deltagare från hela landet. Kansliet själva skötte det stora arbetet med att förebereda arrangemanget. Sponsorer har stöttat med utställningar utanför konferenslokalen, vilket innebär att alla kunde delta till låga kostnader. Konferensen inleddes av Birgitta Månsson, som varit en av initiativtagarna och eldsjälarna i alla år för att genomföra konferenserna. I vår har hon slutat som ordförande i regionföreningen, men kommer att som hedersordförande att delta i arbetet på olika vis. Birgitta riktade ett speciellt varmt tack till våra föreläsare, sponsorer och samarbetspartners som gjort denna konferens möjlig. Hon påpekade syftet med konferensen som är att öka allas våra kunskaper och samtidigt vara en bro mellan patienter, personal och närstående, som alla har olika problem och poängterade att dessa föreläsningar ger förutom Kvalitet i vården och livet Jarl Ahlmén, nefrolog från Göteborg, var moderator för första delen av konferensen. Även han har i alla år varit en av initiativtagarna och eldsjäl för de nationella njurkonferenserna. nya kunskaper och nyheter även livslust och hopp att orka gå vidare trots sjukdom. Eftersom en del i dagens program handlar om kvalitet i vården i en krympande ekonomi tog Birgitta upp hur njurvården såg ut i slutet av 60-talet då det inte var självklart att alla kunde få dialys och att det är förvånande att det då liksom nu talas väldigt mycket om sparbeting. Hon framlade vikten av information till beslutsfattare och politiker om vad det verkligen innebär att vara njursjuk och framförallt att ha dialys. Det handlar om liv och död inte om pengar! Birgitta Månnsson en av initiativtagarna till de nationella njurkonferenserna inledde konferensen. Livslust och sjukdom Barbro Lennéer Axelson, legitimerad psykolog och psykoterapeut från Göteborg, startade som dagens första föredragshållare. Livet är ett enda långt sorgearbete. Inser man inte det kan man aldrig ha roligt. Citat från Kristina Lugn. Konflikter och kriser är vanligast. Har vi inte stora problem så förstorar vi små. Vi glömmer att vara tacksamma när det är någorlunda bra. Barbro menar att de känslor som styr oss är lust, leda och lidande och att man behöver kontraster och variation. Leda upplever vi alltför mycket. Lust styrs av individuella faktorer och vi behöver ta reda på vilka lustkällor vi har och ta vara på dem så mycket som möjligt. Sjukdom kan innebära faktorer som kan 20 NjurFunk nr Jarl Ahlmén, även han en av initiativtagarna till konferenseerna, trffar bekanta ute i pausminglet.

3 störa, som smärta, begränsningar, beroende, trötthet, skuld, skam och oro. Vi kan vara olika känsliga för smärta. Trötthet kan vara en följd av sjukdom. Avundsjuka och svartsjuka är de värsta sjukdomarna. Lycka däremot är en känsla i ögonblick som ofta bygger på kontraster. Barbro kommer in på ämnet relationer och menar att människans väsen innebär behov av anknytning i relationer, kärleksfullhet, sexualitet och aggression, bekräftelse och trygghet. Relationer är viktigt för livslust och hon nämner att vi idag har många ensamlevande men att vänskap är minikärlek. De flesta har 3-4 vänner. Styrkan i vänskapen är viktig. Viktigare än sexualiteten. Beröring är allra viktigast och vi mår bra av massage och att kramas. Man skall aldrig distansera sig från kärleken. Kontakt med känslan och kontakt med sensualiteten är väsentlig. Hinder för att uppleva livslust kan vara för höga förväntningar den kräver egna ansträngningar. Man behöver förmåga att stå emot grupptryck och gå sin egen väg. Vi behöver bekräftelse och uppskattning och det finns det dåligt med både i arbetslivet och i relationer. Sjukvårdspersonalen kan erbjuda patienten trygghet genom kontinuitet och att personalen är goda lyssnare. Aktiviteter av olika slag befrämjar livslusten, fysisk rörelse t.ex. promenader. Att kommunicera är viktigt, att samtala om känsla som inte är bra, att prata om oro. Kvinnor upplever mer oro än män. Skuld är ett problem i samband med sjukdom. Även skamkänslor finns med många gånger. Barbro poängterar att sjukdom är inget att skämmas för. Fler kvinnor är skulddrabbade - ett genusperspektiv som sjukvårdspersonal bör vara medvetna om, överlevnadsskuld och friskhetsskuld, även närstående kan drabbas.. Självkänsla är ingen garanti för livslust, men det ökar frihetsgraden. Livet blir lite mindre otryggt, lite mindre farligt, lite mindre energikrävande. Många försummar den lilla lyckan i jakten på den stora. Barbro Lennéer Axelson informerar vid bokbordet under en av pauserna. XX och Elisabeth XX hade skött förberedelserna för konferensen på föreningens kansli. Blir vården säkrare med nya patientsäkerhetslagen? Gunnar Moa, enhetschef på Socialstyrelsen i Göteborg, berättade om Socialstyrelsens tillsyn innebär en granskning av verksamheten, så att den uppfyller lagar och föreskrifter. Från 1 januari 2010 har man infört samordnad tillsyn med socialtjänsten. Syftet är att skapa tillsyn som är stark, tydlig, mindre sårbar, samordnad, strukturerad och effektiv. Tillsynen omfattar socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt hälso- och sjukvårdens yrkesutövning. Patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011 innebär att det bli enklare för patienten att påtala fel och brister i vården, tydligare och större ansvar för vårdgivaren och reformerat ansvarssystem. När träder det personliga ansvaret in? Det är föga givande att drabba enskilda personer för misstag för att verksamheten skall bli bättre. Att göra misstag är mänskligt. Man kan inte ändra den mänskliga naturen, men man kan ändra om ständigheterna under vilka man arbetar så att felkällor minskar och fel upptäcks tidigare och att man kan åtgärda fel innan de leder till skada. Vårdskadebegreppet omfattar vårdskada med kroppsligt lidande eller psykisk skada, sjukdom samt dödsfall, som hade kunnat undvikas med adekvata åtgärder. Allvarlig vårdskada innebär vårdskada som är bestående och inte ringa, som har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller lett till dödsfall genomfördes Socialstyrelsens undersökning av vårdskador och journaler granskades. 8,6 % av patienterna hade drabbats och var tionde av dessa hade men eller funktionsnedsättning till följa av detta och i 3 % hade det varit bidragande orsak till död och vårdskadorna hade i snitt lett till 6 extra vårddagar. I åldrarna från 65 år och uppåt var vårdskador vanligare och det NjurFunk nr

4 fanns ingen genusskillnad. På ett år förekommer ca vårdskador som leder till extra vårddygn. Vårdgivaren skall ge patienten och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Anmälningsskyldighet till socialstyrelsen finns. Socialstyrelsen skall granska att vårdgivaren fullgjort sitt ansvar. En Lex Maria anmälan lämnas in. Det finns säven skyldighet att informera patienten. Anmälningsskyldighet gäller även Apotekspersonal. Det gäller anmälan av legitimerad läkare som missbrukar förskrivningsrätten. Socialstyrelsen har möjlighet att göra en riktad sökning på en viss utövare. Socialstyrelsens tillsyn innebär att när anmälan lämnas in skall de granska vad vårdgivaren gjort.. Det kommer in ett tusental ärenden på varje regional enhet så det förekommer nu långa väntetider. Man måste fundera på hur man kan revidera lagen så att Socialstyrelsen handlägger patientsäkerhetsfrågor och överlämnar bemötandefrågor till berörda patientnämnder. Patientnämnden har fått ökat mandat till att bidra till att stödja och hjälpa patienter och närstående, bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, ge information, främja kontakter mellan patienter och personal, hjälpa patienter att vända sig till rätt instans, rapportera iakttagelser, avvikelser till Socialstyrelsen och förorda stödpersoner till isolerade i tvångsvården. Vart vände man sig? Första instans är vårdgivaren som har ansvar för att hantera avvikelser och förbättringsarbete. Därefter gäller Patientnämnden som nästa steg för stöd. Man kan vända sig till patientförsäkringen och slutlig instans är HSAN hos Socialstyrelsen. Kvalitet i vården i en krympande ekonomi Lennart Persson, redaktör på SVT, ledde paneldebatt med Kenneth Johansson(C), Lena Hallengren(S), Håkan Hedman, Njurförbundet, Mia Berglund, sjuksköterska och Fil. Dr. Annie Rinaldo, Njurförbundets ungdomsgrupp och Bengt-Åke Henriksson, anestesiläkare och ledamot i Donationsrådet. Annie Rinaldo beskrev situationen att vara njursjuk som en tid med enorm trötthet, brist på ork för sociala kontakter och aptitlöshet. Efter transplantation var skillnaden stor. Hon beskrev det som att ha varit förkyld hela livet och att man sakta blir av med förkylningen. Hon fick ett nytt liv och blev hög på livet och mår sjukt bra. Mia Berglund berättade att det är svårt med tröttheten om man inte får förståelse för den. Färre och kortare dialystider ger ökad trötthet. Många skuldbelägger sig själva när de hamnar i sjukdom och behöver dialysbehandling. Vården kan ytterligare skuldbelägga om patienter inte gör som personalen vill. Att bemöta och lyssna till patienten är viktigt. Donationsfrågan diskuterades - allmänhetens inställning, tillgång på organ, regelverket, levande donation och möjligheten för avlidna att donera när osäkerhet kring de regler som gäller uppstår ang. fortsatt behandling i respirator. Håkan Hedman undrade vad som händer med patientsäkerhetslagen när sjukvården sparar pengar? Det sker besparingar på 100 talsmiljoner och vi har det lägsta antalet vårdplatser i Europa per miljon invånare. Besparingar drabbar alla patientgrupper. Att inte kunna ge dialyserande den vård de behöver kan innebära vårdskador på sikt. Det sker nu att patienter startar med två dialysbehandlingar per vecka istället för tre. Lena Hellengren och Kennerth Johansson berättade att ett helt enigt Socialutskott beslutat att ta fram ett program för hur man kan förbättra transplantationssituationen genom information till allmänheten om donation, att sjukvården har organdonationsansvariga över hela landet och att regelverket ses över ang. de oklarheter som finns. Bengt Åke Henriksson berättade att fler nejsägare registrerar sig enligt information om registret i Österrike. Påpekades från Jarl Ahlmén, att diskussionen hamnade lite fel och att alla skall få bra vård, och att det även skall gälla för äldre dialyserande som njurspecialister aldrig accepterar för transplantation. Endast ca 25 % av alla som startar i dialys få möjlighet att bli transplanterade. De övriga bör få bästa möjliga dialysvård. Det behövs små vårdenheter på vårdcentraler. Det behövs nytänkande. Mia Berglund höll med om detta och att fler dialyserande kan lära sig att sköta sin behandling själva. Valfrihet för dialyspatienter hur ser den ut när all vård sker på specialistvårdenheter? Man kan spara mycket pengar på dialysbehandling närmare patienten eller i hemmet. Håkan Hedman underströk att det är viktiga frågor att öka tillgängligheten för patienter och att förbundets regionföreningar jobbar med detta. Kvaliteten och tillgängligheten i vården i en krympande ekonomi diskuterades och vikten av att neddragningar i vården skall inte gå ut över kvalitén. Öppna jämförelser i vården lyftes fram som instrument för kvalitetskontroll. Bengt Åke tillade att det inte är registret som är viktigast utan att se till att det pratas om detta och att man talar med sin närstående om organdonation. 22 NjurFunk nr L.ennart Persson ledde paneldebatten om kvalitet i vården.

5 Många utställare i foajén Under lunchpausen fick deltagarna möjlighettat också prata med de många utställarna som fanns i foajén alldeles utanför lokalen. En del hade dialysutrustning att visa upp och andra kunde svara på frågor och upplevde kontakten direkt med patienter som mycket positiv. Utveckling i vården Efter lunch var det dags för den andra delen av konferensen. Moderator för den delen var Ingvar Karlberg, professor, som startat sin bana som transplantationskirurg. Han presenterade kortfattat utvecklingen i transplantationshistorian och nämnde personer som tagit viktiga steg i att utveckla transplantationsverksamheten i Sverige genom åren - Prof. Carl-Gustav Grooth och Prof. Lars-Erik Gelin. Den målstyrda patienten utmaning för vem? Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap och sjuksköterska från Lund, inledde eftermiddagens föredrag. Den personcentrerade vården är ålagd av Hälso- och Sjukvårdslagen som central utgångspunkt. Vi är alla personer som kan råka ut för ohälsa i form av sjukdom. Man blir inte sjukdomen eller sjukdomens symtom. Personens egen upplevelse av ohälsa är viktig och i den personcentrerade vården utgår man från person med sjukdom inte sjukdom i en person. Viktigt är självbestämmande, medbestämmande, att ses som samarbetspartner, att involvera personens sociala nätverk i hans/hennes vård. Man kan göra anmälan till Socialstyrelsen ang. bemötande. Ingvar Karlberg var moderator för andra delen av konferensen. Lars Mjörnstedt i bakgrunden. Deltagare på konferenesen. Att personens unika perspektiv ges giltighet och att lyssna på patientens berättelse är viktigt. Patienten skall vara i centrum. Även patienten har ett ansvar att följa ordinationer i behandlingen. Nya rön och utveckling inom njurmedicin Mårten Segelmark, professor i njurmedicin i Linköping och ordförande i Svensk Njurmedicinsk förening, berättade om podocyter (celler) och fosfat, som finns i all mat, som betydelsefulla faktorer i en njursjukdoms utveckling. Ekonomisk tillväxt är ett hot mot njurarna. Den amerikanska livsstilen innebär att allt fler behöver dialysbehandling. Snabbmat, färdiglagat, halvfabrikat, läskedrycker och ingen hemkunskapsundervisning. Allt detta leder till ökad fetma. Stor andel av befolkningen är överviktig i USA. Stor övervikt är också ett hinder för njurtransplantation och njurdonation. I USA gäller BMI mindre än 35 för acceptans. Incidensen av njursjukdom följer kartan för övervikt. Diabetes ökar i världen. Det är i första hand Typ 2 diabetes som ökar. Risken att insjukna i diabetes ökar kraftigt med övervikt. Om vi ökar i vikt så tenderar njurarna också att växa men nya nefron (c:a 1 milj. i varje njure) kan inte bildas annat än i fosterstadiet. Överviktiga får stora nefron, som blir överbelastade. Amerikansk livsstil ger höga fosfatvärden och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Höga fosfatvärden i blod är farliga. Vid måttlig njursvikt får man försämrad förmåga att utsöndra fosfat. Kärlväggen och hjärtat påverkas. I svensk normalkost finns fosfater i stor mängd och 60 % tas upp av kroppen. Dialysbehandling minskar fosfatet i kroppen men inte till normala nivåer som hos njurfriska. Fosfatfattig kost och fostfatbindande läkemedel behövs för att skelettet inte skall påverkas. NjurFunk nr

6 Nya rön och utveckling inom transplantation Lars Mjörnstedt, docent och transplantationskirurg i Göteborg, berättade om nya rön inom transplantation lyckades E. Murray med första lyckade transplantationen mellan enäggstvillingar fick han nobelpris. Första njurtransplantationen i Sverige skedde förutspådde prof. Charlie Gelin att om år kommer vi att tranplantera hjärta, njure och lever. Han var en entusiast. Hur länge ett transplantat fungerar har kraftigt ökat från låg10 årsöverlevnaden på 30 %, på 66 % och den blir bättre och bättre. Idag finns över transplanterade patienter med fungerande transplantat därför att man får behålla njurarna längre. Den framtida utmaningen är att råda bot på organbristen, långtidsfunktionen, medicinbiverkningar och antikroppar. De flesta patienter som idag har uremivård är transplanterade, vilket till stor del beror på ett ökat antal levande donatorer. Andelen levande njurdonatorer är nu ca 45 % av alla njurtransplantationer. Andelen levande givare har ökat kraftigt. Väntelistan för Komplikationer - möjligheter. Sista avsnittet i programmet var Johan Holmdahl, nefrolog, Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, moderator för.. Hudbesvär, vanligt problem för transplanterade Helena Gonzales, leg.läkare, Med Dr vid Hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, berättade njurtransplantation i Europa har minskat och det är bl.a. tack vare ökat antal levande donatorer. Faktorer som påverkar antalet levande givare är opinion, sjukvårdsorganisation, utvidgad krets av närstående som kan donera, att man funnit metoder att transplantera mot AB0- blodgruppsbarriären som innebär att donator och mottagare inte behöver ha samma blodgrupp % av njurtransplantationer sker med AB0-teknik och i 50 % donatororgan med titthålskirurgi. HLA-antikroppar vid njurtransplantation innebär ökad risk för avstötning och svårighet att hitta lämplig givare ger långa väntetider. Fortfarande görs korstest när en ny njure kommer. Samarbete i Skandinavien ger större möjligheter att hitta lämpliga givare inom ett större geografiskt område. Vad som är på gång är nya läkemedel för att påverka när en patient har mycket antikroppar. Vi har ca 144 donatorer per år på 70 akutsjukhus. Att väntelistan har minskat kan också bero på att man sätter upp färre på väntelistan. Ur donationssynpunkt är de mindre sjukhusen viktiga Man kan inte bedriva verksamheten beroende av engagemang hos enskilda personer. Det behövs en väl fungerande organisation. Frågan är om väntelistan speglar dem som kan bli transplanterade. Det enda vi diskuterar är den medicinska möjligheten att klara av en njurtransplantation. Om man behandlar mottagaren med donators stamceller som förbehandling så kan man transplantera utan de idag använda medicinerna som ger avsevärda biverkningar på lång sikt. om hudcancer, orsaker till detta, nya behandlingsmöjligheter och förebyggande åtgärder. Hudcancer är ett ökande problem i samhället Vanligast 24 NjurFunk nr Johan Holmdahl ledde det sista avsnittet i programmet

7 är basaliom ca fall per år, skivepitelcancer ca fall per år och förstadier till detta ca fall per år. Malignt melanom förekommer i ca fall per år. För njurtransplanterade är det vanligaste skivepitelcancer. Hudtyp har betydelse, hur många gånger man bränt sig i solen och hur mycket sol man utsatt sig för. För dem som får skivepitelcancer är det den totala solmängden som spelar roll. Det är vanligare hos äldre personer, men det finns riskgrupper neråt i åldrarna också. Man skall undvika solarier med elektromagnetisk UVB strålning. Hornlagret förtjockas vid äkta UVB-strålning och ger en ökning av D-vitamin vilket solarier inte ger. Är man ute mycket i solen kan det leda till fel på DNA och man får fel på gener som skyddar mot cancer. Det är osäkert vad som orsakar malignt melanom. Organtransplantation innebär ökad risk för hudtumörer. 250 ggr ökad risk för aktinisk keratos, ggr ökad risk för skivepitelcancer, 6-10 ggr ökad risk för basaliomcancer och 1-8 ggr ökad risk för malignt melanom. Det finns också ökad risk för multipla tumörer. Immunosupprimerande medlen minskar skyddet mot cancer. Förebyggande åtgärder är solskyddsmedel. Redan på senvåren bör man tänka på att använda solskyddsmedel, även vintertid på en skidresa är det viktigt. Vad kan vara rimligt att kontrollera? Det ser olika ut i landet. I Göteborg kontrollerar vi 1 gång inom två år efter transplantationen och uppföljning sker individuellt. Det ser olika ut runtom i landet. Vi hoppas att det kommer mer enhetliga riktlinjer för detta. Att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom Greger Guron, docentspecialistläkare på njurmedicin, Göteborg, berättade om hur man förebygger hjärt- och kärlsjukdom. Det ser annorlunda ut för njursjuka. Man har en årlig dödlighet vid dialys på %. Dödsorsaker i kardiella och vaskulära orsaker dominerar. Ju sämre njurfunktion desto större risk för hjärt- och kärlsjukdom och död framför allt vid diabetes och högt blodtryck. Redan tidigt i en njursjukdoms förlopp uppkommer lipidrubbningar, ökade fosfatvärden, ökad risk för proteinuri, högt blodtryck hjärtförstoring, stela artärer, anemi, parathormon (ett skelettreglerande hormon) stiger och vitamin D minskar. Association mellan riskfaktorer och hjärt/ kärlsjukdom. Man har sett en positiv effekt med kolesterolsänkande medicin och en säkerställd sådan effekt vid måttlig nedsänkning av njurfunktionen. Viktigt att börja behandla tidigt. Det är för sent att börja vid dialysstart då man inte har sett någon förbättring av dessa mediciner. Högt blodtryck är regel vid nedsatt njurfunktion och det utgör en kardiovaskulär riskfaktor vilket gör det väsentligt att behandla högt blodtryck tidigt. Det krävs olika slags läkemedel och vätskedrivande medicin, att man minskar vätskeintaget är viktigt för att uppnå torrvikt som dialyspatient vilket kan kräva fler dialyser och bättre mätning av kroppsvattnet samt bättre mätmetoder och tätare mätning av blodtrycket. Kan vi förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdom? Rökning, hög ålder och ärftlighet ökar kardiovaskulära risker. Konferensen avslutades med middag och underhållning på Hotell Opalen. I samband med middagen firades Njurförbundet Västsveriges 40-års - jubileum. TEXT: ANNA-LISA LAMPINEN, FAKTAGRANSKAD, KOMPLETTERAD OCH REDIGERAD AV DOC. JARL AHLMÉN FOTO: INGVAR GUNNARSSON Ovan t.v.ingvar Gunnarsson och XX Underhäll med sång och musik. T.v. Birgitta Månsson avtackas och Håkan Hedman. har båda varit mycket aktiva under föreningens 40 år. Ovan t.h.: Middag efter konferensen. NjurFunk nr T.h. Orkestern lyckades få upp nästan alla middagsgäster till dans.

8 Njurföreningen i Västsverige och organisationskommittén för Åttonde Nationella Njurkonferensen vill härmed framföra sitt varma tack till HUVUDSPONSORER Astellas Pharma AB Astra Zeneca Sverige AB Gambro AB SPONSORER OCH UTSTÄLLARE Amgen AB Abbott Scandinavia AB Baxter Medical AB Diaverum Sweden AB Fresenius Medical Care AB Genzyme Nordic AB Glycorex Transplantation AB Hospira Nordic AB International Dialysis Center - Antalya Nordic Medcom AB Novartis Sverige AB Renapharma Vifor Roche AB Swedish Orphan AB The Egyptian Medical Services Co Wieslab AB Tryckalster AB ABF Jarl Ahlmén Ingela Fehrman-Ekholm Barbro Hammarén Börje Haraldsson Håkan Hedman Pelle Holm Birgitta Månsson Barbro Olausson Pernilla Oscarsson Tina Pajunen 26 NjurFunk nr3 2012

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Sjätte Nationella Njurkonferensen

Sjätte Nationella Njurkonferensen Sjätte Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den 19 april 2008 Birgitta Månsson, ordförande i Njursjukas förening i Västsverige, höll ett inledande anförande på Nationella Njurkonferensen. Nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Styrelsen för Njurförbundet Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 880 (föregående år 975) Huvuddelen

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet

Läs mer

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg

Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg Femte Nationella Njurkonferensen i Göteborg 21-22 april 2006 Sedan 1998 har Njurföreningen i Västsverige arrangerat Nationella Njurkonferensen vartannat år i Göteborg. Initiativtagare är docent Jarl Ahlmén

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 995 (föregående år 1002) Huvuddelen

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från 60-talet tills idag!ensen

Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från 60-talet tills idag!ensen 2012 Maj Nr 2 Medlemstidning från Njurförbundet Västsverige Föreningen som oroar och roar Bilder: Maria Sandqvist I detta nummer... Reportage från Åttonde Nationella Njurkonferensen Njursjukvården från

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 Den Sjunde Nationella Njurkonferensen är lyckligen genomförd! Rekordmånga deltagare, utmärkt program och god stämning präglade mötet. Många synpunkter kommer fram

Läs mer

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE

NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE 1 NJURFÖRENINGEN I VÄSTSVERIGE Verksamhetsberättelse 2008 Styrelsen för Njurföreningen i Västsverige får härmed avge följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Världsnjurdagen 13 mars 2008 - uppmärksammar vikten av tidig upptäckt av njursvikt

Världsnjurdagen 13 mars 2008 - uppmärksammar vikten av tidig upptäckt av njursvikt Årgång 35 Nummer 1 År 2008 Tidning från Njurförbundet Vård av njursvikt i tidigt skede hos Bromsen på Danderyds sjukhus Gambro satsar på forskning i samarbete med njursjukvården i Västsverige Cancer efter

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

I detta nummer... Världsnjurdagen i Götebort och Skövde Världens bästa julklapp och världens bästa personal Nationella Njurkonferensen 13-14 april

I detta nummer... Världsnjurdagen i Götebort och Skövde Världens bästa julklapp och världens bästa personal Nationella Njurkonferensen 13-14 april 2012 Februari Nr 1 Medlemstidning från Njurföreningen i Västsverige Bilder: Maria Sandqvist I detta nummer... Världsnjurdagen i Götebort och Skövde Världens bästa julklapp och världens bästa personal Nationella

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

År 2015 Nr 1 februari

År 2015 Nr 1 februari 1 T-Journalen År 2015 Vinterfrukt? Nr 1 februari Foto: Per Z OBS!! På sid 11 finns inbjudan till ÅRSMÖTE söndag den 8 mars kl. 12.00! Med detta nummer medskickas även inbetalningskort för medlemsavgift

Läs mer

Program VårSOM Marstrand 2015

Program VårSOM Marstrand 2015 Program VårSOM Marstrand 2015 Ordförande Bengt Hasséus hälsar välkommen till Marstrand och VårSOM 2015 Beteende syftar på handlingar, uppförande eller reaktioner av en individ, och även det vi känner och

Läs mer