Inger Landström. Folkbildningens IT-mönster. Inger Landström

Transkript

1 Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Linköping Telefon: Folkbildningens IT-mönster en kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik Rapport IT-kartläggningen, november 2003

2 Innehållsförteckning Folkbildningens IT-mönster...1 Innehållsförteckning...2 Folkbildningens IT-mönster...9 en kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik...9 Studiens bakgrund...9 Kartläggningens syfte...10 En strukturerad enkät till ett urval anordnare...11 Urvalsundersökningens kriterier...12 Rörelser och huvudmän som ägare bakom verksamheten.12 Geografisk belägenhet...13 Vem har besvarat undersökningens frågor?...13 Folkhögskoleurvalet...13 Folkhögskolor som ingår i kartläggningen...14 Utvalda folkhögskolor...15 Hög svarsfrekvens bland folkhögskolorna och få av enkätens frågor lämnades obesvarade...16 Studieförbundsurvalet...16 Glesbygdsverksamhet och särskilda bidrag...17 Studieförbundsavdelningarna i urvalet...18 Studieförbundens andel:...18 Studieförbundens avdelningar utprickade på den geografiska kartan...19 Alla utvalda studieförbundsavdelningar intervjuades och besvarade flertalet frågor, inget bortfall att tala om...20 I begreppen IT och IT-stött lärande inryms många aspekter.20 Vad står IT och begreppet IT-stött lärande för?...22 Tekniken i folkhögskolornas kursutbud data, IT och kurser på distans?...23 Kartläggningens frågeområden...24 Redovisningen av resultaten...25 Nästa kapitel...25 Informationstekniken och folkhögskolan...26 Vad undersökningen visat om hur folkhögskolorna använder IT idag

3 Intranät för informationsutbyte, kommunikation och samverkan åtta av tio ingår i Folkbildningsnätet, sex av tio har eget eller med samverkande skolor...26 Hemsida för utåtriktad information, marknadsföring och rekrytering men elektronisk kursanmälan erbjuds av få.27 Majoriteten använder IT som stöd i närundervisning och för särskilda grupper vanligen som läromedel eller verktyg och mer sällan som diskussionsforum...28 I flertalet folkhögskolor har all personal och alla elever tillträde till intranätet...29 Stora skillnader mellan hur mycket olika grupper använder IT ledningen flitigast men den moderna tekniken används också dagligen av majoriteten lärare och elever...29 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning...30 Alla folkhögskolor har Internetuppkoppling men uppkopplingen varierar...30 Datortillgången och standarden tillfredsställande för lärare och elever på sju av tio folkhögskolor...31 Majoriteten folkhögskolor bedömer sin IT-kapacitet som tillräcklig...32 Mer än åtta av tio folkhögskolor har intern teknikkompetens (datasupport)...32 Flertalet, sju av tio skolor, har lärare med IT-kompetens för undervisningen...33 Vid mer än hälften av skolorna har flertalet lärare deltagit i fortbildning...33 Nästan alla folkhögskolorna har deltagit i särskilda ITprojekt...34 För mer än hälften har tidigare IT-projekt stor betydelse för dagens verksamhet...34 Mer än hälften av folkhögskolorna har distanskurser...35 Målsättningen inför framtiden...35 Ungefär sju av tio folkhögskolor har ingen IT-plan eller annat målsättningsdokument...35 Mer än åtta av tio anser det angeläget att utveckla ITverksamhet

4 Majoriteten planerar att under 2003 använda IT i det interna arbetet och att stärka både sina tekniska och pedagogiska IT-förutsättningar...36 De viktigaste vinsterna med IT i studierna vidgat kunskapsunderlag, snabba kommunikationer, minskade läromedelskostnader, och flexibilitet i studierna...36 De största pedagogiska riskerna med IT som redskap i undervisningen teknikfixering, förlorade sociala sammanhang, utanförskap, samt resursslukandeteknik...38 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i den pedagogiska verksamheten?...40 Faktorer som påverkar om folkhögskolorna väljer att integrera IT eller ej...40 Nästan åtta av tio integrerar IT ganska mycket i undervisningen eleverna efterfrågar IT som redskap men ej distansutbildning...40 Samtliga anser det nödvändigt att följa med i teknikutvecklingen majoriteten ser en positiv utmaning i att utveckla verksamheten med hjälp av IT...41 Egna verksamhetsnivåambitioner, extra resurser till tekniken och projektbidrag har för flertalet haft stor eller helt avgörande betydelse för IT-användningen idag...41 Viktigaste faktorerna för framtida IT-användning är tillgång till egen teknik, hög anslutningskapacitet samt lärarnas kompetens...42 Hårda och mjuka fakta både underlättande faktorer och svåra hinder för integrering av IT i folkhögskolans verksamhet...42 Mjuka fakta den viktigaste förutsättningen för att använda IT kompetens den viktigaste faktorn...43 Mjuka och hårda förutsättningar lika svåra hinder för att integrera IT attityder och ekonomi mest hindrande faktorerna...44 IT-integrerad utbildning för att möta olika målgrupper och utbildningsbehoven i mindre centrala orter?...45 Lågutbildade, invandrare, funktionshindrade, kvinnor och medlemmar i huvudmannens organisationer är grupper som prioriteras i verksamheten som helhet

5 Målgruppsprioritering argument för flexibel utbildning på distans?...46 En sammanfattande bild av folkhögskolornas IT-användning...46 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning...47 En motiverande inställning till IT för framtida mål?...48 Faktorer som påverkar om folkhögskolorna väljer att integrera IT eller ej...48 Hälften av folkhögskolorna har verksamhet på flera orter 49 Studieförbunden i nästa kapitel...49 Informationstekniken och studieförbunden...50 Vad undersökningen visat om hur studieförbundsavdelningarna använder IT idag...50 Det interna nätet för administrativa syften och styrning nästan nio av tio ingår i rörelsens eller studieförbundets eget nät, knappt hälften är med i Folkbildningsnätet...50 Hemsida för utåtriktad kommunikation, marknadsföring och rekrytering...51 Begränsad användning av IT i cirkelarbetet...51 Stora skillnader mellan hur mycket olika grupper använder IT...51 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för att använda IT i studieverksamheten...52 Samtliga har Internetuppkoppling...52 Datortillgången och standard tillfredsställande i hälften av avdelningarnas cirkellokaler men få cirkelledare har tillgång till egen datorarbetsplats...53 Sex av tio har tillräcklig IT-kapacitet i relation till den verksamhet man önskar bedriva...53 Mer än hälften av avdelningarna har intern teknikkompetens (datasupport)...54 Hälften har cirkelledare med IT-kompetens för studiecirkelarbete...54 En tredjedel av avdelningarna har deltagit i IT-projekt...54 För hälften av de få som deltagit har tidigare IT-projekt fått stor betydelse för dagens verksamhet

6 Majoriteten, mer än sju av tio avdelningar, har inga distanscirklar idag...56 Målsättningen inför framtiden...56 Sju av tio saknar IT-plan eller annat målsättningsdokument...56 Fyra av tio anser det angeläget att utveckla verksamhet där IT används...56 Majoriteten planerar år 2003 använda IT externt men mindre än hälften pedagogiskt, fler planerar stärka pedagogiska kompetensen än tekniken...57 De viktigaste vinsterna med IT i studierna ses i läromedlet för kunskapssökande och möjligheten till individualiserade studier...57 Hälften framhåller minskade mänskliga möten och kommunikativa risker med IT i cirkelverksamheten...58 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i studieverksamheten?...59 Faktorer bakom studieförbundsavdelningarnas val att integrera IT eller ej...59 Begränsad IT-användning i studieverksamheten och bristande efterfrågan från cirkeldeltagare...59 En positiv utmaning att arbeta med IT och en nödvändighet i teknikutvecklingen...60 Betydelsen av bibehållen verksamhetsnivå viktigare än extra resurser för IT-användningen idag...60 Cirkelledarnas kompetens och tekniktillgången avgörande för framtida IT-användning...61 Underlättande faktorer och svåra hinder för integrering av IT i verksamheten, en fråga om tillgång eller brist...62 Mjuka fakta lyfts fram starkast som förutsättning för att använda IT den faktor som nämns oftast är kompetens..62 Den enskilda faktor som oftast lyfts fram som ett hinder är ekonomi...63 Avdelningarnas prioriterade målgrupper och verksamheten utspridd på olika mindre och större orter motiv för att använda IT i cirkelverksamheten?...64 Prioriterade målgrupper i studieförbundens verksamhet som helhet...64 Prioriterade målgrupper i distansverksamheten

7 Avdelningsverksamhet på flera orter...65 Sammanfattande om studieförbundsavdelningarnas ITanvändning...66 IT-stöd används mest för administration och marknadsföring...66 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning...67 Avgörande skillnader mellan IT-förutsättningarna för personal och studiecirkelledare både vad gäller teknik och kompetens...67 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i studieverksamheten?...68 Faktorer som påverkar om studieförbundsavdelningarna väljer att integrera IT eller ej...69 Prioriterade målgrupper och verksamhet på många orter motiv för att använda IT i cirkelverksamheten?...70 IT-användningen i folkhögskolor och studieförbund i sammandrag...71 Kort om undersökningen och datamaterialet...71 Jämförande om IT i folkhögskolor och studieförbund...72 Ett internt nät för det inre arbetet, främst administrativ informationshantering...72 Hemsidan för utåtriktad information och marknadsföring, att synas utåt...72 Informationstekniken som läromedel eller verktyg i studieverksamheten...73 Grupper med tillträde till nätet och deras IT-användning..73 Interna förutsättningar för att använda IT datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens...73 Datortillgång och teknisk standard...73 Datasupport och teknisk kompetens...74 Kompetens för pedagogisk användning av IT...74 Strategiska val och förutsättningar för framtiden...75 Mål för framtiden i formella planer och inställningen till vikten av att använda IT...75 Faktorer som har påverkat folkhögskolorna och studieförbundens avdelningar att använda IT-stöd idag...75 Pedagogiska vinster och risker med att använda IT inställningen till IT som framtidsinriktning?

8 Kompetens den viktigaste underlättande faktorn för den framtida användningen av IT, ekonomi och attityder de största hindren...77 Målgruppsprioritering och verksamhet på olika orter argument för att använda IT-stöd i arbetet och flexibel utbildning på distans?...78 Slutsatser och sammanfattande diskussion...79 Skillnader i tillgång, tillträde och användning av tekniken79 IT-användningens ändamål skiljer sig åt...80 Vad beror skillnaderna på?...81 Strategiska val och förutsättningar för att i framtiden använda IT-stöd i verksamheten inställningen en förutsättning för att använda IT-stöd?...82 Underlättande åtgärder och undanröjande av hinder...83 Slutsatser om strategiska förhållningssätt till IT...84 Avslutande reflektioner...86 Referenslista...88 Källor på Internet:...89 Arbetsmaterial:...89 Bilagor...90 Bilaga 1: Studieförbundsavdelningar som ingår i datamaterialet...90 Bilaga 2: Folkhögskolornas syfte med hemsidan...91 Bilaga 3: Vinster med att använda IT i undervisningen...92 Bilaga 4: Risker med att använda IT i undervisningen...94 Bilaga 5: Underlättande och hindrande IT-förutsättningar...95 Bilaga 6: Folkhögskolor med verksamhet på flera orter...98 Bilaga 7: Studieförbundsavdelningarnas syfte med hemsidan...99 Bilaga 8: Tidigare deltagande i särskilda IT-projekt Bilaga 9: Vinster med att använda IT i studieverksamheten102 Bilaga 10: Risker med att använda IT i studieverksamheten Bilaga 11: Underlättande faktorer samt svåra hinder för att använda IT i avdelningens verksamhet Bilaga 12: Avdelningar med verksamhet på flera orter

9 Folkbildningens IT-mönster en kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik Studiens bakgrund Under flera år har en omfattande projektverksamhet med den nya informationstekniken pågått inom hela utbildningsområdet. Folkbildningen har, i likhet med övriga anordnare, statliga, kommunala eller privata, fått extra resurser för att utveckla lärande med ITstöd. Projekt har skett i såväl högskola som ungdomsskola, och ibland i kommunprojekt även vid arbetsplatsförlagd utbildning. Redan i början av 1980-talet satsade staten genom studieförbunden på lärande om datatekniken, dess användning och konsekvenser. 1 Under 1990-talet intresserade sig olika statliga utredningar alltmer för distansutbildningens möjligheter. Förväntningar på användning av IT-stöd ökade allteftersom, och genomfördes i studieförbund och folkhögskolor 35 distansutvecklingsprojekt. 2 Året därpå bedrevs 36 lokala projekt. När projektsatsningarna för IT-stött lärande därefter utökades, så fick folkbildningen extra resurser även Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) initierade verksamheten och ställde de särskilda resurserna till förfogande, men Distansutbildningsmyndigheten/Centrum för Flexibelt Lärande (Distum/CFL) och Folkbildningsrådet fördelade projektbidragen till anordnarna. Den senaste satsningen hade avrapporterats i lokala slutrapporter, och därutöver hade en utvärdering gjorts om satsningen som 1 Proposition 1982/83:100, Bilaga 2. 2 Åström, Eva Utvärdering av distansutvecklingsprojekt med IT-stöd. SOU 1998:57. Delbetänkande av Utredningen om Distansmetoder inom utbildningen (DUKOM, Distansutbildningskommittén). Stockholm: Fritzes. (s 22-26, 63, 89 ff) - 9 -

10 helhet. Dokumentationen var således rätt omfattande om IT inom ramarna för de särskilda satsningarna. 3 Däremot saknades kunskap om det flexibla lärande som sker allmänt i folkbildningen utanför projektverksamheten. Kunskapen var också fragmentarisk om de faktiska förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund att arbeta med IT-stöd. Folkbildningsrådet ansåg detta otillfredsställande ur ett nationellt IT-strategiskt perspektiv och initierade därför den här kartläggningen. 4 I kartläggningsarbetet har begreppet informationsteknik och förkortningen IT använts eftersom det är inarbetat på folkbildningsfältet. Det är det begrepp som jag därför också använder i rapporten. IT är i sig ett verktyg för informationshantering. Men tekniken som används för att sprida, organisera och inhämta kunskap handlar ju också om kommunikation mellan människor. Detta är betydelsefullt att understryka inte minst i folkbildningens sammanhang. Kommunikationsaspekten har därför varit central i hela arbetet, från de överväganden som gjorts om studiens uppläggning och utformningen av enkäten och till rapportskrivandet. Begreppet informations- och kommunikationsteknik, och förkortningen IKT, är i sig mer beskrivande, men IT används här med samma innebörd. Kartläggningens syfte Den här rapporten handlar om hur folkhögskolor och studieförbund har tagit till sig och använder den nya tekniken för information och kommunikation idag. Studiens syfte är att ge kunskaper om hur IT integreras i den reguljära verksamheten (utanför de särskilda ITprojekten). Information om den allmänna IT-användningen i folkbildningens ordinarie verksamhet har samlats in, databearbetats och analyserats för att ge kunskaper som underlag för IT-strategiska ställningstaganden i folkbildningen framöver. Undersökningens övergripande frågor gällde IT-användningen, organisationernas förutsättningar att bedriva verksamhet med IT- 3 Andersson, Per IT-stött lärande i folkbildningen. En utvärdering av utvecklingssatsningar Folkbildningsrådet utvärderar No Stockholm: Folkbildningsrådet. 4 Folkbildningsrådet. Anne-Christine Utterström och Björn Garefelt. Utkast

11 stöd, och deras strategiska förhållningssätt till IT. På vilka sätt, för vilka syften, och i vilken omfattning används IT i verksamheten? Hur ser anordnarnas förutsättningar att arbeta med IT-stöd ut, vilka möjligheter och hinder finns? Vilka strategiska förhållningssätt, eller attityder, uppvisar anordnarna till informationstekniken och att använda den? Det som fokuseras är folkhögskolornas och studieförbundens användning av IT-stöd i såväl inre arbete, utåtriktad kommunikation som studieverksamhet. En strukturerad enkät till ett urval anordnare Kunskapsluckorna hade konstaterats större för studieförbunden än för folkhögskolorna som har mer formaliserade och lättillgängliga källor och dokument. Studieförbundens verksamhet är mer diversifierad i mindre avdelningar som löser sina verksamhetsfrågor lokalt och saknar samlad och öppen dokumentation. Ett urval folkhögskolor och studieförbundsavdelningar togs ut för att ingå i studien. Som datainsamlingsmetod för kartläggningen valdes en strukturerad enkät med fasta svarsalternativ, kompletterad med plats för kommentarer och ett antal öppna frågor. 5 Enkäten bearbetades för elektronisk distribution och hantering. I det elektroniska verktyget finns vissa restriktioner inbyggda som därför medförde vissa begränsningar vid frågekonstruktionen. Det får i sin tur motsvarande konsekvenser vid databearbetningen och tolkningen. För folkhögskolornas del distribuerades och besvarades enkäten över Folkbildningsnätet 6. När det gäller studieförbunden besvarades enkäterna i form av (halv)strukturerade telefonintervjuer. Inter- 5 Se: Folkbildningsrådet. Enkät till Folkhögskola. Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och studieverksamhet [även enkätversion anpassad till Studieförbundsavdelningarna]. 6 Folkbildningsnätet, är den vanligaste tekniska plattformen för distansstudier i folkbildningen. Det är ett elektroniskt konferenssystem och pedagogiskt verktyg, som kan användas av folkhögskolor och studieförbundsenheter för att skapa egna intranät (interna konferens- och informationsforum). Det är öppet för enskilda användare verksamma inom folkbildningen, för projektgrupper och för deltagare i distansstudier mm. Smidigast är att använda gratisprogrammet FirstClass klient, men man kan också använda de vanliga webbläsarna, Explorer eller Netscape. Se: Axelsson, Lars-Erik m fl (red) folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Stockholm: Folkbildningsrådet & Distum. (s 75, 77, 80)

12 vjuaren fyllde då i det elektroniska enkätformuläret. Genom den personliga kontakten gavs utrymme att förklara och diskutera vissa frågeställningar som svarspersonerna fann besvärliga, men det var ändå enkätformulärets svarsalternativ som användes. Urvalsundersökningens kriterier En totalundersökning var inte möjlig att utföra med studiens tidsramar och personella resurser, vilket gjorde ett urval nödvändigt. I landet finns totalt 147 folkhögskolor. Antalet studieförbund är tio, vart och ett med centrala kanslier och förbundsledning. Studieförbundens verksamhet organiseras i ett antal distrikt (avdelningar) som verksamhetsåret 2003 bedriver verksamhet i totalt 510 lokalavdelningar (lokalkontor). Men urvalet behövde också anpassas till datainsamlings- och databearbetningsmetoder, bland annat typen av frågor och frågornas antal. Verksamheternas ägare och huvudmän samt utbildningsanordnarnas (kultur)geografiska förhållanden var två viktiga faktorer som bestämdes att utgöra utgångspunkt för urvalet. Rörelser och huvudmän som ägare bakom verksamheten Man kan anta att användningen av informationsteknik på olika sätt har koppling till ägarens ekonomiska och ideologiska förutsättningar. Huruvida anordnarna integrerar IT-stöd eller ej i kursverksamheten, kan delvis antas ha att göra med ägarens intressen och den allmänna profilen. Exempelvis om enskilda folkhögskolor och studieförbund har datainriktning eller andra ämnen som särskilt påkallar IT-stöd i sitt kursutbud, eller om man vänder sig till särskilda målgrupper. Därför gjordes urvalet i proportion till de olika rörelser och huvudmän som står bakom de enskilda anordnarna. Urvalets representativa spridning är ett sätt att försöka fånga upp eventuella olikheter mellan olika grupper av skolor när det gäller hur de integrerar informationstekniken i sina respektive verksamheter. Detsamma gäller tänkbara olikheter mellan studieförbunden

13 Geografisk belägenhet Också den geografiska belägenheten kan förmodas ha betydelse för IT-användningen vilket gör det viktigt med geografisk spridning till gles- och landsbygd, tätort och storstad. Kulturgeografiska skillnader mellan regionerna i allmän utbildningsnivå och arbetsmarknadskaraktär (exempelvis olika industribranscher eller starkt utvecklad service- och tjänstesektor) kan antas påverka beredskapen att ta till sig den nya tekniken. Infrastrukturen i bygden och förutsättningar som tillgång till bredband, datorer och lokaler skiljer sig åt mellan olika regioner och kan därför också antas medföra eventuella skillnader i IT-användning. Det är viktigt att få reda på hur möjligheten till fasta uppkopplingar och bredband påverkar användningen av informationsteknikens möjligheter. Vem har besvarat undersökningens frågor? I folkhögskolorna var det rektor i sin egenskap av verksamhetsledare som tillsändes enkäten, och besvarade också ofta enkäten själv. Men uppgiften delegerades också till enskilda medarbetare eller grupper som var särskilt insatta i just denna del av verksamheten, till exempel IT- eller dataansvariga. I studieförbunden var det avdelningens verksamhetsledare som i intervjuform besvarade enkätfrågorna. Folkhögskoleurvalet För folkhögskolornas del bedömdes trettio skolor, eller tjugo procent vara ett lämpligt urval. Av de totalt 147 folkhögskolorna ägdes 44 av offentliga organisationer som kommun eller landsting 7. Övriga 103 hade folkrörelser eller organisationer som sina huvudmän. 8 För att datamaterialet skulle bli så rikt på innebörder som möjligt, och samtidigt representera den spridda verksamheten, så togs skolorna ut i proportion till olika typer av skolor. Utgångspunkten var en indelning i fyra huvudmannakategorier: 1) landstingsskolor, 2) arbetar- och nykterhetsrörelseskolor, 3) religiösa skolor (frikyrk- 7 Gällde läsåret 2001/02. Emellertid pågår en utveckling då många landsting gör sig av med sina skolor, vilka övertas av olika rörelser och organisationer (ibland går även kommunen in i samarbetet om en skola). 8 Folkbildningsrådet: Folkhögskolor ( )

14 liga och kyrkliga skolor) samt 4) övriga rörelse- och organisationsskolor. Folkhögskolor som ingår i kartläggningen Ett någorlunda 'slumpmässigt' urval gjordes av 30 folkhögskolor där alla delar av landet representeras, men också med hänsyn till folkhögskolornas olika huvudmän. De 30 urvalsskolorna har fördelats på landets 21 län med utgångspunkt från 'folkhögskoletätheten' som också speglar befolkningstätheten i landet. Urvalet gjordes med hjälp av Folkhögskoleguiden 2001 som indelar landets 147 folkhögskolor länsvis, samt den numrering av skolorna som finns där. 9 Var femte skola togs ut med början på nummer 1 (skola nr osv). Men för att få med minst en skola även i län med få folkhögskolor, och som med detta förfarande hamnade utanför urvalet, så bedömdes det poängfullt, att göra ett par kvalitativt övervägda byten. Genom att Lidingö (nr 51) ersattes av Hästsporten (nr 67), som ligger geografiskt närmast Stockholms län, och som 'förlorar' en skola på bytet, så kom en av Västmanlands fyra folkhögskolor med i urvalet. Och genom att Österlen (nr 146) byttes mot Markaryd (nr 124), så kom Kronoberg att representeras av den av sina tre skolor som ligger närmast Skåne. Genom denna manöver blev också balansen mellan urvalets huvudmän bättre. Alla län kom sålunda att representeras av minst en skola, förutom Gotland som har en enda skola med Kommunen som huvudman. 10 I studien ingår därmed nio landstingsskolor (30%), fyra som tillhör arbetarrörelsen (13%), åtta religiösa rörelseskolor (27%) och 9 som drivs av övriga rörelser och organisationer (30%). Det stämmer ganska väl överens med huvudmännens andelar av de 147 folkhögskolorna Folkhögskoleguiden Stockholm: Folkhögskolornas informationstjänst. 10 [Tanken var att Gotland skulle ersätta en undersökningstrött skola med samma typ av huvudman och ämnesinriktning, men av något skäl blev det inte så.] 11 Landstingets skolor 30% (44), arbetar(och nykterhets)rörelsens 14% (17+4), de religiösa (frikyrko-, och kyrko-) rörelsernas 25% (15+22) samt övriga rörelseoch organisationsskolor 31% (45). [Om urvalet ej hade modifierats, så skulle de religiösa skolorna blivit överrepresenterade med nio skolor (30%) och övriga rörelser underrepresenterade med åtta (27%).]

15 Utvalda folkhögskolor Skola: Huvudman: 1 Framnäs Arbetarrörelsen (A) 6 Sverigefinska Sverigefinska riksförbundet (R/O) 11 Solvik EFS 16 Bäckedal Landstinget (L) 21 Mellansel EFS 26 Malung Landstinget (L) 31 Forsa Landstinget (L) 36 Ingesund Landstinget (L) 41 Biskops Arnö Föreningen Norden (R/O) 46 Botkyrka SMF, Syrisk ortodoxa kyrkan (51 Lidingö SMF ) 56 Runö LO, ABF (A) 61 Stadsmissionen Stockholms Stadsmission 66 Södertörn Stiftelse ABF, Medborgarskolan (R/O) => 67 Hästsporten Ridsport Trav o Galoppförbund (R/O) 71 Fellingsbro Landstinget (L) 76 Eskilstuna Landstinget (L) 81 Åsa Landstinget (L) 86 FiA Folkhögskolefören i Angered (R/O) 91 Helliden Blåbandsrörelsen (A) 96 Ljungskile Kristet ekumenisk (R/O) 101 Bona Bona fhsk ek förening (A) 106 Vadstena Svenska Kyrkan 116 Mullsjö Sv Alliansmissionen 121 Värnamo Landstinget (L) => 124 Markaryd Skogsindustrin (R/O) 126 Katrineberg Landstinget (L) 131 Valjeviken NHR Neurologiskt Handikappade (R/O) 136 Hvilan Stödförening (R/O) 141 S:ta Maria Katolska Kyrkan (146 Österlen Förening, kommun m fl) (R/O)

16 Hög svarsfrekvens bland folkhögskolorna och få av enkätens frågor lämnades obesvarade Tjugofem av urvalets trettio folkhögskolor besvarade enkäten. Nio landstingsskolor; sexton skolor med rörelser eller organisationer som huvudman; tre som ägs av arbetar- eller nykterhetsrörelsen; sju religionsbaserade rörelseskolor; samt, sex som drivs av övriga föreningar, eller intresseorganisationer. Svarsfrekvensen är 83% vilket är mycket bra för en postenkät. Samtliga fem som inte svarade var rörelseskolor, två av arbetarrörelsens, två religiösa och en med intresseorganisation som huvudman. Det är känt att åtminstone tre av dem tidigare deltagit i IT-projekt. Vid uppföljning efter att den elektroniska enkäten stängdes, framgick hög arbetsbelastning som orsak till varför man inte svarat, annat hade prioriterats på grund av tidsbrist. I något fall verkade uppgiften efter delegering från rektor ha fallit mellan stolarna. Av de namngivna personer som besvarade enkäten var 6 kvinnor och 19 män. Troligtvis speglar detta mer könsfördelningen i folkhögskolornas ledning, än ett könsbundet intresse för IT, även om rektor ibland delegerade enkäten till en data- eller IT-ansvarig, medarbetare. Det interna bortfallet i enkäten är inte stort, genomgående ett eller två ej svar per fråga. För ett fåtal frågor blev bortfallet något större, ibland därför att de är följdfrågor som inte skulle besvaras. Studieförbundsurvalet I undersökningen ingår 51 av 510 lokalavdelningar (10%). Antalet avdelningar per förbund bestämdes utifrån studieförbundens relativa storlek mätt i studietimmar och statsbidrag för cirkelverksamheten. Avdelningarna fördelades i landets 21 län utifrån samma princip som folkhögskolornas geografiska 'täthet', så gott det gick med tanke på studieförbundens mer komplexa verksamhet. På så sätt gjordes urvalet någotsånär 'slumpmässigt' och alla delar av landet representeras, samtidigt som hänsyn tagits till de olika rörelserna och organisationerna bakom förbunden. Urvalet komplicerades av att varken Folkbildningsrådet eller Statistiska Centralbyrån har utarbetat sammanställningar eller kartor över den totala verksamheten i landet och länen. Avdelningarna valdes ut med ledning av förbundens egna hemsidor och uppgifter om lokalavdelningar

17 IT-förutsättningarna kan antas skifta mellan olika regioner. En av avsikterna med kartläggningen är att försöka fånga variationerna. För att komma åt materiella samhällsvillkor som kan vara begränsande, eller underlättande, för IT-användningen, så prioriterades delvis avdelningar i mindre städer och orter, samt i glesbygden. Områden där utbildning annars är svårt att få. I storstadsområdena är förutsättningarna för verksamheten annorlunda och kanske också villkoren för att använda informationstekniken. I kartläggningen av teknikens möjligheter och begränsningar är det viktigt att få med bredden. Storstädernas avdelningar kan underrepresenteras något utan att mångfalden förloras eftersom alla förbunden har en stor andel av sin verksamhet där många människor bor. Däremot har inte alla förbunden avdelningar på alla håll i landet. Glesbygdsverksamhet och särskilda bidrag Utgångspunkten var således utbildningsverksamhetens omfattning. Folkbildningsrådets statsbidragsfördelning till studieförbunden för 2003 gav ett bra underlag för urvalets proportioner. 12 Basbidraget utgår till största delen från respektive studieförbunds relativa andel studietimmar beräknat på 3 år (95/96, 97 och 98). Men med tanke på det flexibla lärandet och distansutbildningens sammanhang, och bristande tillgång till utbildning i glesbygd och långa avstånd, så beaktades också det tidigare glesbygdsbidragets relativa andel trots att detta numera har bakats in i basbidraget. I statsbidragsunderlaget redovisas emellertid mer och mindre tilldelning av de särskilda stimulansmedlen till olika studieförbund vilket man kan anta borde återspeglas i förbundens respektive glesbygdsverksamheter. Tre förbund, ABF, SISU och SV, hade större andel glesbygdsbidrag, och får man därför förmoda större glesbygdsverksamhet, än sin andel studietimmar totalt. Fyra med mindre andel glesbygdsbidrag var FU (som inte skulle få med någon avdelning alls om urvalet gjordes helt utifrån andelen glesbygdsbidrag), Mbsk, Sfr och TBV. Tre förbund har ungefärlig jämvikt mellan andel studietimmar och glesbygdsbidrag, FS, NBV och Sensus. Det bör innebära att ABF, SISU och SV har mer geografiskt spridd verksamhet 12 Folkbildningsrådets styrelse , beslutsunderlag, Statsbidragsfördelningen till folkhögskolor och studieförbund 2003, Bilaga

18 till mindre och mer avlägsna orter än de övriga, är det så? Och hur ser det ut bakom siffrorna var finns studieförbunden, hur organiseras verksamheten? På förbundens hemsidor finns uppgifter om ABF och FU som det största (17) respektive det minsta (0) 'glesbygdsförbundet'. De visar sig skilja sig åt i geografisk spridning enligt antagandet ovan. FU är i hög uträckning ett stadsfenomen och med merparten av verksamheten i mellersta och södra Sverige (6 avdelningar norr om Uppsala, knappt 10% av förbundets samtliga). ABF har däremot mycket verksamhet även i norra delarna av landet, och mer spridda avdelningar (63 av förbundets avdelningar, eller närmare 30%, finns i Dalarna och Gävleborg och norröver) 13. Studieförbundsavdelningarna i urvalet Urvalet av de 51 enskilda studieförbundsavdelningarna gjordes sålunda med kvantitativa utgångspunkter enligt (I) den relativa andelen studietimmar, men med hänsyn till (II) deras relativa andel glesbygdsbidrag. Studieförbundens andel: I) studie- II) glesbygds- antal avdelningar timmar: bidrag: I): II) ABF 28,16% (33,14%) 14 (17) FS 4,87% (6,31%) 3 (3) FU 6,29% (0,86%) 3 (0) Mbsk 8,55% (4,42%) 4 (2) NBV 5,50% (5,55%) 3 (3) Sfr 12,12% (9,38%) 6 (5) SISU 5,46% (7,,67%) 3 (4) Sensus* 6,70% (7,52%) 3 (4) SV 17,24% (22,62%) 9 (12) TBV 5,11% (2,52%) 3 (1) 51 (*inkl 1,30% respektive 1,80% som tillförts från KMS) 13 ABF har skapat ett virtuellt studierum (DVS) som lanseras stort. Den virtuella avdelningen organiseras med hjälp av en central administratör

19 Om en avdelning av någon anledning inte kunde medverka, så ersattes den i urvalsprocessen av någon annan. Datamaterialet kom så småningom att omfatta uppgifter om förhållandena i 14 ABFavdelningar, 9 avdelningar i Studieförbundet Vuxenskolan, 8 i Studiefrämjandet, 4 i Medborgarskolan, 3 i TBV, NBV och Sensus (gamla Sveriges Kyrkliga studieförbund och KFUM/ KFUK:s studieförbund), 2 i Studieförbundet Bilda (gamla Frikyrkliga Studieförbundet), Folkuniversitetet och SISU idrottsutbildarna. 14 Studieförbundens avdelningar utprickade på den geografiska kartan Studieförbundsavdelningarna som slutligen kom att ingå i kartläggningen är geografiskt spridda i hela landet. De återfinns också i olika typer av samhällen som storstad, mindre städer, tätorter, landsbygd och glesbygd. Här nedanför anges avdelningarnas hemvist förbundsvis och från norr till söder. Undersökningens fjorton ABF-avdelningar finns i Arjeplog, Ångermanland, Borlänge/Nedansiljan, Gästrikebygden, Örebro Län/avd, Norra Storstockholm, Mjölby, Norra Småland, Oskarshamn, Jämjö, Göteborg, Sydvästra Götaland, Sydhalland, samt Sydvästra Skåne. Hemvist för Studieförbundet Vuxenskolans nio avdelningar är Boden, Vilhelmina, Falun, Södra Bergslagen/Örebrokontoret, Roslagen, Nässjö, Uddevalla, Nordöstra Skåne, samt Malmö. Studiefrämjandets åtta avdelningar finns i Västerbotten, Jämtland, Norra Hälsingland, Värmland/Bergslagen, Södra Bohuslän, Södra Bohuslän, Norra Älvsborg, samt Lund. Medborgarskolans fyra avdelningar ligger i Gästrikland, Stockholmsregionen/Täbykontoret, Älvsborg Skaraborg (Bollebygd), samt Karlskrona. De tre TBV-avdelningarna återfinns i Örnsköldsvik, Kalmar, samt Musikhuset i Landskrona (hör ihop med Malmöavdelningen?). Tre NBV-avdelningar togs ut i Norrbotten, Uppsala län/gotland, samt Kronoberg. De tre avdelningarna i Sensus studieförbund i Fyrstad 15, Östergötland och Norra Småland, samt Skåne-Ble- 14 Bilaga 1: Studieförbundsavdelningar som ingår i datamaterialet. 15 Fyrstad är regional samverkan över kommungränserna mellan Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Lysekil. Målet är regional tillväxt och samarbetet ses som ett medel att klara högt ställda framtida krav. (

20 kinge. Två avdelningar från Studieförbundet Bilda i Jönköpings län, och Gotland. Två av Folkuniversitetets avdelningar i Värmland, och Järfälla. Och slutligen två av SISU idrottsutbildarnas avdelningar, dels i Sörmland, och dels i Västergötland. Alla utvalda studieförbundsavdelningar intervjuades och besvarade flertalet frågor, inget bortfall att tala om I alla 51 utvalda studieförbundsavdelningarna intervjuades en verksamhetsansvarig person (verksamhetsledare). Vi har därför inget bortfall vad gäller representerade avdelningar. På grund av urvalsförfarandet är det inte meningsfullt att tala om bortfall överhuvudtaget. Nästan alla som intervjuades besvarade också flertalet frågor. 16 Det interna bortfallet är inte stort, genomgående två till fyra ej svar per fråga. En del av detta var som redan framkommit inbyggt i formulärkonstruktionen. Ett antal följdfrågor var på grund av tidigare svar inte nödvändiga, eller möjliga att besvara. Till en del saknades lämpligt (nekande) svarsalternativ. Exempelvis då hemsida administrerades centralt och avdelningen själv inte hade tillgång till, eller kontroll över, det som frågan gällde. Somliga tyckte också att de öppna frågorna var svåra att svara på, särskilt då man inte diskuterat dessa frågor inom organisationen. Könsfördelningen var förhållandevis jämn mellan intervjupersonerna till skillnad från dem som besvarade frågorna i folkhögskolorna. Av 49 namngivna svarspersoner är 23 kvinnor och 26 män. I begreppen IT och IT-stött lärande inryms många aspekter Om man ska bli civilingenjör i informationsteknologi vid Linköpings tekniska högskola, så sägs i utbildningskatalogen läsåret 2003/04, att informationsteknik handlar om "att sprida, organisera och inhämta information". Den som arbetar med detta har uppgiften att utveckla verktyg för informationshantering. För arbetet behövs kunskaper i datavetenskap, systemteknik och matematik. Men 16 [I ett tidigt skede föll datamaterialet för två avdelningar bort vid dataregistreringen på grund av datakrångel, vilket inledningsvis fick konsekvenser för databearbetningen, men senare kunde åtgärdas.]

21 det handlar inte bara om teknik utan även om kommunikation mellan människor. För att understryka kommunikationsaspekten talas ibland om informations- och kommunikationsteknik, IKT. Informationstekniken (IT), eller informations- och kommunikationstekniken (IKT) är ett av de fenomen som skiljer vårt samtida samhälle från gårdagens. Den har snabbt fått genomslag på snart sagt alla samhällsområden. Inte minst på utbildningsområdet, där den används som ett arbets- eller studieverktyg. I allt från skapande verksamhet och användning som 'undervisningsmaskin' med självinstruerande material, till informationssökning och informationsförmedling samt kommunikation. Men IT-tekniken används också som studieform för utbildning på distans. I en rapport om IT i skolan, som fokuserade informationsteknikens roll i undervisningssituationer, framhålls att den huvudsakliga användningen är, att skriva, söka kunskap (ofta tidskrävande sökande på Internet), och kommunicera. Datorn används som kommunikationsredskap, nöjesmaskin, skrivmaskin och layout-bord. Informationsteknikens roller kan vara att fungera som lärobok, informationskälla, övningshäfte eller inspiratör. En slutsats i rapporten är att IT främst kan ses som en förstärkare och påskyndare av processer, som främst har andra motorer. Datorns betydelse bestäms av hur lärare sätter in den i en överordnad pedagogisk strategi. 17 I utbildningssammanhang nämns IT ofta i samband med flexibelt lärande, eller IT-stött lärande. Det flexibla lärandet handlar då om hur lärarbetet i skolan organiseras. Användningen av IT bidrar till, att nya lärmiljöer skapas utanför klassrummen. I datasalar, bibliotek, grupprum, och hemmet ibland organiserat i form av distansutbildning. Distansutbildning bedrivs dock inte per definition med hjälp av IT-stöd, denna undervisningsform uppstod långt innan den moderna informationstekniken. Arbetsplatserna blir utspridda samtidigt som gränserna förskjuts mellan skolarbete och fritid. Upplösningen av tids- rums- och aktivitetsgränserna gör att lärmiljöerna förändras. Utvecklingen av IT som generellt verktyg begränsas av de tekniska förutsättningarna på olika skolor. Under- 17 Jedeskog. Gunilla Maila mig sen! Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers arbete. Rapport från Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. (s 8-9)

22 visningssituationerna förändras liksom legitimiteten vad ska vi ha skolan till? 18 Eller för den delen folkhögskolorna och studieförbunden? Men samtidigt används den nya tekniken inte bara i pedagogiska sammanhang utan också i utbildningsarrangörernas interna arbetsplatsverksamhet. Också i de ideella organisationerna har den nya tekniken kommit för att stanna men kunskaper saknas om hur IT används i praktiken. De flesta av folkbildningens huvudmän hör hemma i den växande ideella sektor, som ofta kallas den tredje sektorn. 19 Det gäller alla studieförbunden och 75% av folkhögskolornas huvudmän 20. Arbetarrörelsen, fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen, frikyrkorörelsen och Svenska Kyrkan, handikapprörelsen och alternativrörelsen bedriver bildnings- och utbildningsverksamhet i enskilda organisationer. Ridsportförbundet Trav och Galopp, Sverigefinska riksförbundet, Geijersamfundet, Röda korset och Stockholms stadsmission är exempel på ideella organisationer som har egna folkhögskolor. Krav på service och fler åtaganden på lokal nivå ökar i de flesta organisationer bland annat som följd av den ökade decentraliseringen av verksamheter. Vad står IT och begreppet IT-stött lärande för? Sammanfattningsvis betyder IT rätt och slätt informationsteknik, att främst med dator och en del andra tekniska medel sprida, organisera och inhämta information. Om man dessutom vill poängtera kommunikationsaspekten talar man ibland om IKT. I den här rapporten används förkortningen IT även i denna bemärkelse. När man talar om IT-stött lärande fokuseras tekniken tillsammans med pedagogik i meningen att ordna förutsättningar för lärande. Antingen åsyftas IT som undervisningsform då tekniken tas till hjälp för att bedriva distansutbildning helt eller delvis utan fysiska möten. Eller så menar man användningen av IT som redskap, ett verktyg bland andra vid studier och undervisning. Det 18 Jedeskog, a.a. (s 9-10) 19 Men det är inte bara hos oss som den ideella verksamheten ökar. Under den första halvan av 1990-talet ( ) växte den tredje sektorn i OECD-länderna med nästan 25%. 20 År 2003 har endast 44 av 147 folkhögskolor offentliga huvudmän, 103 (70%) ägs av rörelser och organisationer (ibland i förening där kommunen kan ingå)

23 handlar i båda fallen om hur man ska lära vilket är en av pedagogikens grundfrågor. De två andra är vad man ska lära och varför man ska lära sig just detta och på just detta sätt. 21 Ett perspektiv på IT-stött lärande i folkbildningen är att fokusera kommunikationen. Oavsett närstudier eller om studierna sker på distans, så är den pedagogiska ambitionen densamma. Men IT kan användas även för att strukturera studierna, lärandet organiseras med tekniken som stöd vid exempelvis språkinlärning. ITstöd används också för gestaltning och uttryck, såväl i estetisk verksamhet, som i verksamheter med politiska undertoner. Till exempel som stöd i skrivprocessen, om uppgiften är att skriva en politisk text. 22 Tekniken kan användas, såväl för att inspirera och motivera, som för sökning av fakta och bearbetning av information med avsikt att lära in ett visst ämnesinnehåll. Men lärandet kan också gälla allmänna färdigheter att använda datorn i sig. Att lära sig skriva, göra ritningar, eller uttrycka sig estetiskt i olika former med datorns hjälp, eller att kommunicera med omvärlden. Med andra ord att lära sig använda redskapet på olika sätt. Själva lärprocessen och huruvida användningen av IT är ett bra sätt att lära sig på står utanför det som har undersökts i denna studie. Det gör också frågorna om folkbildningens vad och varför. Men folkhögskolans kursutbud förmedlar sin särskilda bild av skolornas teknikkompetens i relation till målgruppernas lärande. Ett perspektiv gäller kursinnehållet, att lära om datatekniken, ett annat gäller distansorganiseringen som undervisningsform. Tekniken i folkhögskolornas kursutbud data, IT och kurser på distans? I februari 2003 finns i folkhögskolornas kursregister 41 skolor av totalt 147 som har datakurser (28%), flertalet som profil eller inriktning på allmän kurs. Några vänder sig till särskilda grupper; på 21 Jmf: Stensmo, Christer Pedagogisk filosofi. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s12) 22 Andersson, Per IT-stött lärande i folkbildningen. En utvärdering av utvecklingssatsningar Folkbildningsrådet utvärderar No Stockholm: Folkbildningsrådet. (s 46-50)

24 finska, för seniorer, inriktning i feministiska studier, för nybörjare och för yrkeslivet, i långsammare studietakt, för döva, eller som körkort och data. En skola erbjuder utbildning till IT-pedagog som även ges på distans, en annan ger en datakurs för yrkeslivet. Av de 41 skolorna med datakurser anordnar drygt en tredjedel (femton skolor, 36%) samtidigt också någon eller flera kurser på distans. Elva skolor är 'nya' dataskolor för läsåret medan 30 av dem anordnade datakurs även föregående år. 23 (Läsåret 2001/02 hade totalt 40 skolor datakurser i sitt utbud. Också vid denna tidpunkt var femton av dataskolorna samtidigt distansskolor. 24 ) Distanskurser erbjuds av 39 folkhögskolor, men endast en knapp femtedel gäller ämnena data eller IT (sju skolor, 18%). De flesta erbjuder olika 'intresseämnen' och bara ett fåtal ger allmän kurs på distans. (Läsåret 2001/02 erbjöd 36 skolor distanskurser men bara tre av dem hade data- eller IT-inriktning. 25 ) Om man bedriver distansutbildning, så är det således ganska sällan i dataämnet (18%). Men om man har datakurser, så är det vanligare att samtidigt anordna kurser på distans (36%). Av detta kan man måhända dra slutsatsen, att om man har datakurser och därmed datakompetens på skolan, så kan det möjligen underlätta att utveckla kurser på distans oavsett ämne? Kartläggningens frågeområden Det undersökta fenomenet är IT-användningen i folkbildningens reguljära verksamhet, alltså omfattningen och på vilka sätt IT används i allmänhet. Hur har folkbildningens organisationer tagit till sig den nya tekniken? Vad gör man på IT-området? Hur ser förutsättningarna för att använda IT-stöd i folkbildningen ut? Kartläggningens syfte är att ge folkbildningen (Folkbildningsrådet och organisationerna själva) underlag för IT-strategiska ställningstaganden. Därför måste IT-användningen (vad man gör) undersökas i relation till organisationernas förutsättningar att bedriva verksamhet med IT-stöd. Viktiga är både interna organisations "Kursregister", Folkhögskolornas informationstjänst. 24 Folkhögskolor 2001/2002. Ämnesregister 2001/2002 (s ) 25 Folkhögskolor 2001/2002. Ämnesregister 2001/2002 (s )

25 förutsättningar och samhällsvillkoren varav de regionala förutsättningarna är en del. Vad som händer i processen ska inte fokuseras. Redovisningen av resultaten I den följande resultatpresentationen visas för det första IT-användningens inriktning, vad anordnarna gör och i vilken omfattning. För det andra fokuseras anordnarnas förutsättningar att bedriva verksamhet med IT-stöd. Hur ser de faktorer ut som möjliggör och underlättar, respektive hindrar och försvårar, IT-användningen? För det tredje fokuseras anordnarnas strategiska val och förutsättningar inför framtiden, bland annat deras inställning till den moderna tekniken, och till kompetens- och verksamhetsutveckling. Nästa kapitel Därmed går vi över till att ta reda på vad enkätundersökningen visat. Först presenteras folkhögskolornas verksamhet, därefter studieförbundens, och slutligen en jämförelse mellan de två mycket olika verksamheterna. Här ska emellertid först påpekas att procentberäkningarna i datamaterialet har skett utifrån hur många som besvarat varje enskild fråga, utan att inberäkna det interna bortfallet för varje fråga. Det innebär att hundra procent inte alltid är detsamma som det totala antalet medverkande folkhögskolor respektive studieförbundsavdelningar. För vissa följdfrågor som få besvarat innebär det att hälften, eller till och med nittio procent är mycket få skolor eller avdelningar. Orsaken är en inbyggd begränsning i det elektroniska verktygets konstruktion, som därför inte gått att göra något åt vid databearbetningen. Däremot har sådana skevheter beaktats vid analysen. Men eftersom det interna bortfallet är litet, så har det heller ingen avgörande betydelse i det stora hela. Emellertid bör det ändå hållas i minnet vid läsningen framöver

26 Informationstekniken och folkhögskolan Vad undersökningen visat om hur folkhögskolorna använder IT idag 26 Intranät för informationsutbyte, kommunikation och samverkan åtta av tio ingår i Folkbildningsnätet, sex av tio har eget eller med samverkande skolor Nästan alla skolor har idag tillgång till IT för information och kommunikation internt inom skolan. Bara en enda, uppger sig inte ha något internt nätverk, eller intranät. Åtta av tio ingår i Folkbildningsnätet och sex av tio har eget nät inom skolan eller tillsammans med samverkande skolor, en med medlemsorganisationer. Två av tio ingår i huvudmannens eller rörelsens nät. Inga planer finns på nya nät. Intranätet används mest för informationsförmedling. Drygt åtta av tio utbyter information med Folkbildningsrådet, och lika vanligt är att sprida intern information till skolans personal och elever. Det innebär således att det till stor del handlar om administration och styrning av verksamheten. Hälften använder nätet för informationsutbyte med andra folkbildningsaktörer, däremot inte lika ofta med huvudman eller centralorganisation, vilket mindre än fyra av tio gör. Än mindre vanlig är utbytet av information med den egna styrelsen, tre av tio använder IT för detta syfte. Majoriteten, eller tre fjärdedelar, använder intranätet även kommunikativt för elektroniska konferenser i olika grupperingar på skolan. Nästan en tredjedel uppger att aktiva samtal om folkbildningens idéburna frågor sker över nätet. Och för hälften är nätet ett forum för samverkan med andra skolor, samtidigt som en knapp tredjedel samverkar över nätet med någon annan. En enda skola uppger att man nästan inte alls använder sitt intranät. 26 Se: Easy Research. Folkhögskoleenkäten, Grundrapport skapad 6/4/ :25:

27 Hemsida för utåtriktad information, marknadsföring och rekrytering men elektronisk kursanmälan erbjuds av få Alla skolorna har hemsida, de flesta egen, men somliga som en del i någon annans, exempelvis hembygdsområdets. Majoriteten, eller sjuttio procent, uppdaterar sin hemsida varje månad eller oftare, fyra av tio gör det minst en gång i månaden och tre av tio minst en gång i veckan. Mindre än två av tio skolor uppdaterar mer sällan, minst en gång per termin, ett par skolor bara ungefär en gång om året. Det kan göras vid behov, då något nytt händer eller uppgifter förändras. En skola påpekar att deras nya hemsida uppdaterats i princip varje vecka, men att det kanske berott på nyhetens behag. Nästan åtta av tio skolor uppger, att syftet med hemsidan är extern information, och sex av tio reklam och marknadsföring. 27 Ännu flera, mer än nio av tio har emellertid i sina planer för innevarande år, att använda IT för att marknadsföra, och rekrytera elever. Särskilt framhålls den externa utåtriktade bilden av skolan som viktig att kommunicera, det är viktigt att synas utåt, hos allmänheten men även för personal och studerande. Exempel som nämns är foton från en sommarkurs, eller de studerandes alster i form av foto/videokursens bilder eller en textilutställning. Länkmöjligheter till andra hemsidor med information om skolans närområde och orten framhålls, liksom lärares och studerandes möjligheter att skapa egna länkar. En handfull skolor lyfter fram kommunikation med skolan, att underlätta att ta kontakt, spridning av studieresultat, viss försäljning och möjligheter att ladda ner ansökningar. Vad gäller kommunikationen med omvärlden framhåller någon snabb uppdatering och stabil drift. Endast en skola framhäver ett pedagogiskt syfte med hemsidan, och då som hjälpmedel i den egna undervisningen. Mycket få (två skolor) erbjuder kursanmälan via hemsidan, nio av tio gör det inte. Men en tredjedel planerar att införa möjligheten, någon är precis på gång. Tre skolor bedömer att mindre än 10% av kursansökningarna kommer in via nätet, och lika många att mer än 10% men mindre än 50% gör det(?). 28 En förklaring som ges till 27 Bilaga 2: Folkhögskolornas syfte med hemsidan 28 [kanske har mindre än 10% uppfattats vara det svarsalternativ som gäller även om man inte erbjuder elektronisk anmälan?]