C-UPPSATS. Är film bäst på bio?

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:093 Är film bäst på bio? CVM undersökning gällande individers betalningsvilja för streamad bioaktuell film Jenny Isaksson Tim Runerås Luleå tekniska universitet C-uppsats Nationalekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2007:093 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/093--SE

2 Är film bäst på bio? - CVM undersökning gällande individers betalningsvilja för streamad bioaktuell film. I

3 SAMMANFATTNING Möjligheten att ladda ner film från Internet är i dag både smidigt och enkelt för de som förstår sig på tekniken. Internet fungerar som en distributionskanal för illegala kopior av upphovsrättsskyddat material och internationella branschorganisationer tillsammans med en otydlig lagstiftning kämpar för att få bukt med problemet. Syftet med denna uppsats är att undersöka betalningsviljan för en streamad bioaktuell film ser ut, samt vilka orsaker som gör att individer väljer att ladda ner en film olagligt. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ enkätstudie och innan enkäterna delades ut gjordes en mindre kvalitativ förstudie i ämnet. Anledningen till att individer laddar ner film behöver inte endast bero på priset för dess alternativ, som i vår uppsats är att gå och se en bioaktuell film på bio. Vi har funnit intressanta kopplingar som tyder på att enkelhet och bekvämlighet spelar en stor roll när det gäller nedladdning, samt att alla våra hem nu rymmer allt fler tekniska utrustningar som gör det möjligt att ha bio hemma. Själva utbudet av filmer med bra kvalitet och vilken typ av film är andra faktorer som verkar ha betydelse för den ökade nedladdningen och alla dessa faktorer är nästan lika viktiga som priset när det gäller frågan varför man laddar ner film. I vår frågeställning som gällde respondenternas betalningsvilja för en streamad bioaktuell film fick vi fram olika betalningsviljor, men en väldigt stor grupp svarade noll som betalningsvilja vilket kan förklaras av att de råder ofullständig information kring den hypotetiska tjänsten. I

4 ABSTRACT The possibility to download movies from the Internet is today both simple and easy for those who understand the technique. Internet has the function of a distribution channel for illegal copies of copyrighted materials and international branch of trade organisations together with an unclear legislation are fighting hard to deal with the problem. The purpose of this thesis is to investigate and identify the causes that make individuals want to download illegal copies of a movie instead of paying for them. Furthermore the student s willingness to pay for a streamed version of a movie that is currently running on the cinema is estimated. The investigation was implemented as a quantitative survey study, which was preceded by a smaller feasibility study. The reason why some individuals choose to download a movie does not always depend on the price of its alternative, i.e. going to the cinema in this case. We have found some interesting connections that implies that flexible and simplicity are an important determinant for the download frequency. The supply and the quality of the movies are other factors that matters to the downloader s. In our hypothetical market for streamed version of a movie that is currently showing at the cinemas we get a much different willingness to pays. A large group stated zero as their willingness to pay and this can partly be explained by the incomplete information about this market, and, of course, because the alternative is free even tough it is illegal. II

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1: INTRODUKTION Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Tidigare studier Disposition... 4 Kapitel 2: BAKGRUND Biografstatistik Peer-to-Peer och nedladdning Fildelningsstatistik Leverantörerna Antipiratbyrån Streaming... 8 Kapitel 3: TEORI Nytta Betalningsvilja Kapitel 4: METOD Metod för att estimera betalningsviljan i monetära termer CV-metoden Enkätutformning Kapitel 5: RESULTAT OCH EMPIRI Enkätpresentation och resultatredovisning Empirisk analys av påverkande faktorer Betalningsvilja beroende på kön Betalningsviljan beroende av biobesöks frekvensen samt åsikten kring det rimliga priset på ett biobesök Betalningsviljan och dess avgörande faktorer Betalningsviljan beroende av innehavet av elektronisk utrustning Betalningsvilja beroende på extrajobb Faktorer som påverkar nedladdningen Nedladdningsvanor beroende på antal timmar på Internet och dess orsak.. 26 Kapitel 6: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER REFERENSLISTA BILAGOR... 1 BILAGA 1: Enkäten... 1 I

6 II

7 Kapitel 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Den tekniska utvecklingen har det senaste seklet tagit ett jättekliv framåt. Framför allt när det gäller människans användning av medier i vardagen. Våra hem rymmer allt fler tekniker. När en ny apparat introduceras på marknaden slänger vi ut de gamla. Genom reklam förväntas vi köpa stora platta TV apparater, hemmabiopaket, dvd-spelare, mp3- spelare och olika spelkonsoler. Vissa tekniker bleknar på bekostnad av nya. En utveckling som är positiv i allra högsta grad. Ta bara kassettbandet som typexempel på en teknik som nådde sin höjdpunkt i mitten på 80-talet och som nu till stor del ersatts av cd-skivan. Andra nya tekniker som bör nämnas i sammanhanget är övergången från videokassettband till dvd-skivan och nu även mp3 som substitut för cd-skivan. Radio, TV och telefon är medie- och kommunikationskanaler som människan haft tillgång till länge och spridningen av dessa har varit stor. I dag ser vi att innehavet av elektronik har förtätats, vi har fler TV apparater och fler telefoner än förr. Tekniken vidareutvecklas från att täcka det mest nödvändiga, att kunna ringa och ta emot samtal med våra mobiltelefoner till att spela upp både filmer, musik och även surfa på Internet. Det svenska medielandskapet har under de senaste 15 åren fördubblats om man ser till antalet vägar medieinnehållet kan nå ut till sin publik (Bergström, 2004). Biografbranschen och underhållningsindustrin har svårt att konkurrera med den tekniska utvecklingen Internet för med sig, som nu är en viktig medie- och informationsteknik. Ett försök till att kvantifiera innehållet på Internet, det vill säga det totala utbudet, antas nästintill omöjlig att utföra (Bergström, 2004). Enligt Charlotte Lilliestierna Ehrén (2003) är piratkopieringsproblematiken nära sammankopplad med den tekniska utvecklingen av Internet och tillgången till snabb dataöverföring via bredband till hushåll och företag. Idag är det fler personer som har tillgång till Internet än de personer som inte har det bland svenska hem och arbeten. Anledningen är att stora satsningar görs på området då regeringen uttalat målet att alla svenska hushåll ska 1

8 tillgång till bredbandsuppkoppling under de närmaste åren. Tekniken är enkel och spridningen av film och musik är vida omfattande (Bergström, 2004). Enligt analysföretaget Mediavision (2005) har ungefär 2,2 miljoner svenskar (individer år) tillgång till bredband, av dessa laddar knappt en halv miljon i genomsnitt ned tre filmer per månad, vilket blir drygt 15 miljoner filmkopior på ett år. Detta är en ekonomisk förlust filmbolagen gör eftersom ett substitut till original uppstår (Mediavision, 2005). De ekonomiska förlusterna för upphovsrättsinnehavarna har varit en stor del i att en ändring i upphovsrättslagen genomfördes och började gälla första juli Den ska skydda upphovsrättsinnehavarna genom att den innebär att det inte är tillåtet att ta skyddade upphovsrättsmaterial, t.ex. filmer, musik, texter eller bilder och lägga ut på Internet utan tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Avsikten med lagen är att genom en tydlig lagstiftning stimulera uppkomsten av lagliga och billiga alternativ på Internet, som gör det möjligt för individer att ladda ner film eller musik till sin dator. Genom att konsumenterna betalar för sig får artisterna, kompositörerna och skådespelare betalt samtidigt som film och musik finns tillgänglig både enkelt och förhållandevis billigt (Justitiedepartementet, 2005). Den totala kvantitet illegal nedladdning av upphovsrättsskyddade filmer medför ekonomiska förluster och lagliga substitut träder in på marknaden. Hur skulle ett nära substitut till en bioaktuell film fungera på marknaden och främst vilket pris skulle individer vara beredda att betala? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att estimera betalningsviljan för streamad bioaktuell film och vilka faktorer som spelar in på betalningsviljan. 1.3 Metod Uppsatsen kommer att bygga på den underliggande nyttoteorin, hur individer maximerar sin nytta. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genom 2

9 Contingent Valuation Method för att estimera fram Willingness To Pay för en streamad bioaktuell film. 1.4 Avgränsningar Vi kommer att avgränsa oss till att tillfråga studerande vid Luleå Tekniska Universitet vilket gör att resultaten inte blir representativt för individers betalningsvilja, endast studerande. Betalningsviljan kommer att estimeras genom tabellstudier, ekonometri kommer inte att användas då detta inte är nödvändigt för att beräkna betalningsviljan för streamad bioaktuell film. CVM används genom i form av en enkät och motiveras genom att respondenter kan uttrycka sin betalningsvilja genom ett budgivningsspel. 1.5 Tidigare studier SOM - institutet (Samhälle Opinion Massmedia) är ett centrum för undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation, Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Rudolf Antoni är undersökningsledare och projektledare inom SOM-institutet och han har skrivit en rapport som heter Kampen om publiken, denna rapport kommer vi har stor nytta av i vårt arbete då den tar upp attityder till biobesök. Enligt Rudolf Antoni (2006) var det 43 % av dem som uppgav att de laddat ner film från Internet, som ansåg att ett biobesök inte var speciellt värt sitt pris. Trots detta så kommer Antoni fram till att de som laddar ner film går på bio oftare än de som inte gör det. (SOM, 2006) A. Bergström (2004) beskriver dagens användning av medier och i synnerhet hur stor spridning Internet fått bland allmänheten. Detta har vi stor nytta av då nedladdning oftast förutsätter höghastighetsuppkoppling dvs. bredband. Rapporten beskriver hur allmänhetens användning av elektroniken i samhället ser ut och vad det används till (Bergström, 2004). Enligt Holm (2000) går det att beräkna betalningsvilja för ett original när en kopia är tillgänglig på marknaden enligt en matematisk värdeberäkning. Vi kommer att ta hjälp av Holms tidigare studie The Computer generation s Willingness to Pay for Originals when Pirates are Present genom att föra liknande metod i vår undersökning. Studien 3

10 visar att endast 2 % av de tillfrågade var beredda att betala för ett original när det fanns piratkopior tillgängliga. Slutsatsen visar även på att original och kopior inte är perfekta substitut. Studien är gammal men då metoden samt slutsatser är intressant gör det ändå studien relevant trots tillgängligheten och tekniken har förändrats sen studien genomfördes (Holm, 2000). 1.6 Disposition Uppsatsen andra kapitel kommer att ta upp bakgrundsfakta och statistik för antalet biobesökare. Sedan förklarar vi och presenterar de vanligaste teknikerna för fildelning samt streaming. Kapitlet som följer efter detta kommer att vägleda läsaren genom vår valda teori som börjar väldigt grundläggande med nytta för att sedan utvecklas till betalningsvilja och slutligen förklarar vi CV-metoden. I kapitel fyra behandlar vi själva metoden där vi berättar och förklarar själva enkätutformningen. Detta kapitel följs av resultat och empiri kapitlet där alla resultat som vi funnit intressanta presenteras i både figurer, tabeller samt text. Vi har även lagt till våra egna diskussioner i den löpande texten. Vår uppsats mynnar ut i sista kapitlet som handlar om våra slutsatser och här försöker vi besvara syftet som genomsyrat hela arbetet. 4

11 Kapitel 2 BAKGRUND I detta kapitel förklarar vi den gångna statistiken för antalet biobesök och sedan följer en förklaring till fildelningtekniken peer-to-peer samt vad en streamad fil egentligen är för att läsaren ska få en ökad förståelse och kunskap om den rådande situationen. 2.1 Biografstatistik År 2005 var ett mörkt år för biografmarknaden då statistiken visar på den lägsta besökssiffran sedan mätningarna började Online-distributionen, med ett antal nya företag på den svenska marknaden erbjuder denna typ av tjänst. Film och Tv-serier fyller en allt större del av sändningstiden i televisionen. Film har aldrig varit så lättillgängligt och setts av så många. Detta innebär en tuff och hård konkurrens för biograferna som har relativt höga biljettpriser (Ehrén, 2003). Rudolf Antoni (2005) hävdar att man möjligtvis kan tolka statistiken för biobesöken 2005 genom att påstå att de ligger på en förhållandevis normal nivå, medan de tidigare åren varit ovanligt framgångsrika på grund av kassasuccéer som Sagan om ringentrilogin och de nya Star Wars-filmerna. Enligt Antoni så består problemet i så fall på hur man idag mäter framgång och vad man använder för måttstock. Däremot fastslår han att ett faktum som är sant, oavsett vilken tolkning man väljer, är att biografbranschen står inför problemet med en förändrad publik. Mycket tyder på att dagens publik helt enkelt är mer känslig för utbudet och ställer högre krav än tidigare. I figur 1 visas statistik på besöksfrekvensen de senaste åtta åren (Antoni, 2005). 5

12 Antal (miljoner) År Biobesök Figur 1: Antal biobesök (miljoner) mellan åren Källa: (Ehrén, 2003). 2.2 Peer-to-Peer och nedladdning Peer-to-Peer (P2P) är ett nätverk där data byts mellan olika användare som är anslutna till varandra, vilket innebär att datorer som är ansluta till nätverket fungerar som egna servrar. Användarna bestämmer själva vilket innehåll som ska vara tillgängligt för andra att fritt ta del av. Det har blivit allt lättare att ansluta sig till ett Peer-to-Peer nätverk med hjälp av olika programvaror. Detta nätverk fungerar ungefär som det vanliga Internet. Data som byts är oftast upphovsrättsskyddat material såsom film, spel, musik och olika mjukvara. En föregångare till dagens populära fildelningsprogram Direct Connect är Napster som fungerade så att när man öppnade programmet anslöts man till en stor server beroende vart man befann sig geografiskt sett. Sedan var det bara att göra en sökning och ta del av alla andras innehåll (Fontenay m.fl., 2005). [t]he most important lesson of Napster is that people are willing to open their computers to, and share files with, complete strangers - as long as they see value in doing so. In the process, they have shown how really large computer networks can be created rapidly through the piecemeal contribution of million of individual PCs, each of which functions as a server as well as client. (The Economist, 2001). 6

13 Enligt en tidigare studie The Economics of Peer-to-Peer (2001) av Alain Bourdeau de Fontenay, Eric Bourdeau de Fontenay och Lorenzo Maria Pupillo presenterar de statistik från OECD information technology outlook Denna statistik visar att antalet Peer-to-Peer användare ökat över åren och enligt en databas som heter BigChampage bör det finnas 0,7 % Peer-to-Peer användare i Sveriges totala befolkning. Detta tal är en relativt liten siffra jämfört med USA som beräknades i samma databas att av deras befolkning var det 55,4 % som var Peer-to-Peer användare (Fontenay m.fl., 2005) Fildelningsstatistik SCB:s statistik över svenskarnas internetvanor under det första kvartalet 2006 visar att drygt hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män är ute på Internet dagligen. De allra flitigaste användarna är män i åldrarna år där 80 procent är uppkopplade minst en gång per dag. Det intressanta är att cirka 20 procent av alla i åldrarna år, eller 1.3 miljoner människor har någon gång använt ett fildelningsprogram. För män i åldersgruppen år är denna aktivitet som populärast då 57 procent angett att de använt fildelningsprogram. Dessa siffror svarar för en liten ökning jämfört med samma undersökning förgående år (SCB, 2006). Svenska Antipiratbyrån gjorde på hösten 2001 en undersökning i hur pass utbrett illegal fildelning är. Resultaten visade att 67 % av personer mellan 15 och 30 år skulle ladda ner en film om de hade denna möjlighet. Fler personer i åldern än personer i åldern år svarade ja på frågan om de skulle ladda ner film om de hade möjligheten (Ehrén, 2003) Leverantörerna Upphovsrättsskyddade filer som finns tillgängliga på Internet har oftast inte lagts ut av upphovsmännen själva. Någon har framställt filerna, komprimerat dem och placerat ut dem i ett fildelningssystem. Det verkar föreligga en viss prestige i att vara först med att lägga ut en fil. De kopior som läcker ut är ofta någon typ av förhandskopia på en biofilm, dvd, spel, musik, detta ligger sedan som grund för spridningen. Leverantörerna som sysslar med detta är oftast män, de flesta mellan år. Fildelning på denna nivå som skiljer sig från allmän nedladdning ska heller inte ses som en 7

14 ungdomssysselsättning då det krävs kontakter att få tillgång till kopiorna samt även ekonomiska resurser (Ehrén, 2003) Antipiratbyrån Den organisation som varit mest aktiv i jakten på fildelarna är Svenska Antipiratbyrån. Den bildades 2001 av Filmägarnas Kontrollbyrå, Sveriges Branschförening MDTS och Sveriges Videodistributörers förening. Dessa branschorganisationer representerar i sin tur över 30 medlemsbolag bestående av producenter och distributörer av bio- och videofilm samt dataspel i Sverige. Deras främsta syfte är att sprida medlemsbolagens uppfattning rörande upphovsrätten och att motverka piratkopiering. Svenska Antipiratbyrån menar att fildelning av film och dataspel sker inom relativt organiserade grupper. Antipiratbyrån menar även att de sett en minskning i fildelningsstatistiken sedan den nya lagen kom till. Vidare säger de att rättegångarna mot fildelarna haft en avskräckande och allmänpreventiv effekt. Tonläget sägs vara lugnare och allmänheten har en större förståelse för antipiratbyråns arbete. De menar även att fokus alltid legat på de stora distributörerna av piratkopior och inte på enskilda privatpersoner (Antipiratbyrån, 2006). 2.3 Streaming Tekniken som vi tänkt fokusera oss på i denna uppsats heter streaming på engelska och betyder strömmande media. Tekniken skiljer sig från nedladdning där du laddar ner önskad fil till datorn och tittar på den först när hela filen är levererad. Streaming däremot bearbetas bit för bit allteftersom filen spelas upp och visas direkt på datorn. När filen spelats upp kasseras den automatiskt, det lämnas ingen lokal kopia av filen på datorns hårddisk. Man kan när som helst avbryta streamingen om man inte gillar det som visas. Genom denna teknik kan filernas innehåll skyddas från olaglig kopiering (Austerberry, 2002). I figur 2 visas hur streaming går till jämfört med hur ladda ner och spela upp går till. 8

15 Ladda ner och spela upp Streaming Figur 2: Nedladdning versus streaming. Källa:Austerberry, 2002 Streaming har många potentiella användningsområden. Den vanliga tillämpningen av strömmande media liknar till mångt och mycket funktionerna på den traditionella CDromen och videokassetten (ibid). I figur 3 visas de olika användningsområdena för streamad media. Figur 3: Användningsområden. Källa: Austerberry,

16 Kapitel 3 TEORI I detta kapitel förklaras själva teorin där vi valt att börja med grundläggande antaganden om nytta för att sedan förklara vad som menas med betalningsvilja. 3.1 Nytta För att kunna säga något om en individs nytta av att konsumera en viss vara och få ut någon slags information från marknader kan vi använda oss av teorier som togs fram av Jeremy Bentham och William Stanley Jevons på 1800-talet. Jeremy Bentham påbörjade tänkandet av en individs nytta som 50 år senare utvecklades av William Stanley Jevons för att kunna förutse individers konsumtionsval med hjälp av en marginalnytta (Bade och Parkin, 2007). Teorin om nytta baseras på ett antal axiomer 1 som antas vara givna för ett rationellt beteende hos en individ och dess preferenser. Det finns tre grundantaganden. 1. Fullständiga, vilket innebär att vi kan rangordna olika alternativ som följande. Om A och B är två situationer. 1. A är bättre än B, 2. B är bättre än A, eller 3. A och B är lika attraktiva. Detta innebär att en individ alltid kan bestämma sig i alla situationer. Nästa antagande eliminerar möjligheten av ologiskt beteende. 2. Transitivitet, beskriver att en individs val är logiska. Om A är bättre än B och B är bättre än C, då gäller även att A är bättre än C. Detta speglar ett rationellt beteende i ekonomiska termer. 1 I vetenskapliga sammanhang avser man med axiom en grundsats som inte själv är föremål för bevis men som tjänar som utgångspunkt för bevis av andra satser (Nationaencyklopedin, 2006) 10

17 3. Kontinuitet, om en individ tycker att A är bättre än B en viss situation, då är något som är nära A bättre än B. Detta antagande är viktigt för att kunna analysera små förändringar i inkomst och pris. (Nicholson, 2005) Givet att antagandena fullständiga, transitiva och kontinuitet gäller är det möjligt att rangordna alla situationer och varor som individer ställs inför från det minst önskvärda till det mest önskvärda. Denna rangordning kallas nytta (Nicholson, 2005). Nyttan eller tillfredställelsen som en individ får från konsumtion av en vara eller tjänst kan också kallas i vardaglig term för användbarhet (Bade och Parkin, 2007). Vi betecknar nytta av konsumtion för streamad bioaktuell film med U(A) och nyttofunktionen ser ut som följande: Nytta = U (A) [3.1] Nytta kan inte beräknas endast genom att titta på konsumtionen av streamad bioaktuell film utan att ta med alla faktorer som spelar in vid valet. Detta kan vara ljud, bild, pris, längd på film, bekvämlighet och allt annat. Alla faktorer som spelar in för individer går inte att observera utan därför finns antagandet ceteris paribus, allt annat lika. En individs nytta påverkas inte bara av saker som går att observera utan även av psykologiska faktorer. För att kunna titta på hur en prisförändring påverkar en individs nytta så begränsas funktionen till att titta på kvantifierbara alternativ medan allt annat hålls konstant, dvs. allt annat lika (ceteris paribus) (Nicholson, 2005). Nyttofunktionen av streamad bioaktuell film kan se ut som följande: Nytta = U(x 1, x 2, x 3,...., x n ;andra saker) [3.2] Där x betecknar kvantiteten av olika filmer som konsumeras och andra saker är en faktor som beskriver att allt annat som spelar in i en individs välfärd hålls konstant. (Nicholson, 2005) 11

18 3.2 Betalningsvilja En teori bakom vår valda metod är Willingness to Pay eller betalningsvilja som oftast tillämpas vid värdering av naturresurser och hälsa (Foreit m.fl., 2004). Willingness to Pay (WTP) bestämmer det maximala beloppet i kronor som en individ kan tänka sig betala för att behålla samma nytta av varan eller tjänsten i en nyttoförändring. Principen är att det maximala beloppet alla individer är beredd att betala för en vara mäter det ekonomiska värdet av varan och därav speglar marknadspriset (Carson, 2000). Det är viktigt att betalningsviljan som fås fram endast är marknadspriset i en perfekt marknadsekonomi. Utifrån det går det att tolka priset som den marginella betalningsviljan för att få ytterligare en enhet av en vara. (Brännlund och Kriström, 1998) Priset är ett monetärt välfärdsmått i den mening att det mäter, eller mer precist uttryckt är proportionellt mot, individens marginella nytta av att köpa en enhet till (Brännlund och Kriström, 1998). WTP får fram ett monetärt värde av en viss vara eller tjänst, vilket är jämförbart över alla varor och tjänster. Detta värde kan förknippas med en individs kostnad för att få tillgång till varan eller tjänsten. Inom miljöområdet har WTP blivit väldigt användbart då de har kunnat beräkna vinster och förluster där, av olika orsaker, marknadspriset inte går att identifiera. Det kan handla om en rekreation, upplevelse eller existens (Whynes m.fl., 2004). En direkt användning av WTP för en speciell vara kan tillämpas genom att direkt fråga människor hur mycket de är beredda att betala för en specifik produkt eller tjänst. Individen tar olika faktorer med i beräkningen som till exempel disponibel inkomst, smak och utbildning. som är viktiga för den i användningen av produkten/tjänsten (Forfeit m.fl., 2004). WTP är en av teorierna för att ta fram det ekonomiska värdet på en vara och den närliggande syskonteorin kallas Willingness to Accept (WTA) och bestämmer det maximala värdet en individ vill erhålla för att avstå från en vara. (Carson, 2000). Det ekonomiska värdet kan vara både användning av varan men också det ekonomiska värdet för dess existens (Whynes m.fl., 2004). 12

19 Kapitel 4 METOD Detta kapitel handlar om metod för att beräkna en betalningsvilja, själva enkätutformningen och hela tillvägagångssättet med att utforma en enkät. Här förklaras även de relevanta frågorna som vi ställt respondenterna. 4.1 Metod för att estimera betalningsviljan i monetära termer Det finns olika metoder för att beräkna betalningsviljan för en marknad där det inte finns något pris på och vi har valt att använda den s.k. CV-metoden. Det finns även andra metoder som mäter den direkta betalningsviljan men vi kommer inte ha något djup för dessa. En av metoderna kallas för resekostnadsmetoden och mäter den faktiska betalningsviljan i hur långt besökare för en viss plats är beredda att betala i transportkostnader. En annan metod kallas för fastighetsvärdemetoden och skattar ett indirekt marknadspris för platsen som huset står på där kvaliteten för platsen är de beroende variablerna. (Brännlund och Krisström, 1998) CV-metoden Denna metod är mycket användbar inom många ekonomiska områden, där man studerar varor för marknader där priset är svårt att identifiera eller en framtida marknad som av olika skäl inte går att bestämma ett pris på och därför är det viktigt att få fram betalningsviljan som speglar marknadspriset (Holm, 2000). Metoden går ut på att man ställer upp en hypotetisk marknad som direkt tar fram betalningsviljan för varan och det kan göras genom antigen intervju eller som i vårt fall enkät. Metoden kallas för Contingent Valuation, betingad värdering då 13

20 betalningsviljan är betingad utifrån det scenario som den hypotetiska marknaden beskriver (Brännlund och Krisström, 1998). Den hypotetiska marknaden ställs upp i form av ett scenario och presenteras i en enkät/intervju. Till en början så ska utvecklingen av det scenario som ska värderas genomföras. Det är viktigt att se efter vilka faktorer som spelar in när man bygger upp det tänkta scenariot så att man inte utelämnar viktiga faktorer. Det finns kriterier som scenariot ska uppfyllas och de vanligaste är Teoretiskt konsistent, policyrelevant, trovärdigt och lätt att förstå. Presentation av den hypotetiska marknaden är viktig och storleken på informationen när marknaden beskrivs har en avgörande roll (Brännlund och Krisström, 1998). Frågemodellen som ska användas för att fråga respondenterna för vilken betalningsvilja som de har är viktig och det finns olika modeller. En klassisk fråga är en öppen fråga där respondenten anger fritt sin betalningsvilja i monetära termer. Detta kan utformas genom att låta respondenten fylla i priset själv eller att välja mellan olika intervall (Brännlund och Krisström, 1998). Budgivningsspelet går ut på att (man intervjuar där) man startar på ett belopp och beroende på vad respondenten svarar så höjs eller sänks beloppet tills man hittat betalningsviljan dvs. det belopp som respondenten maximalt är beredd att betala. Slutna frågor innebär att respondenten får ta ställning till en fast kostnad och det brukar vara ett stort urval där de utvalda delas in i olika grupper. De olika grupperna tar ställning till olika priser. Den vanligaste kallas binär värderingsfråga och innebär att individen får ett belopp och sedan svarar ja eller nej. Den modell som används är en bivariant binär fråga, där ett s.k. budgivningsspel påbörjas efter att respondenten tagit ställning till det första beloppet (Brännlund och Krisström, 1998). Eftersom CV-metoden bygger på hypotetiska svar så finns det stor risk för snedvridning vilket gör att svaren inte speglar verkligheten. Enligt Brännlund och Krisström så är CV-metoden största nackdel strategiska svar vilket innebär att individer kan besvara frågorna utifrån ett strategiskt beteende. Detta uppstår på grund av att betalningen är hypotetisk (Brännlund och Krisström, 1998). 14

21 4.2 Enkätutformning I november 2006 delades en enkät ut angående studenters nedladdningsvanor samt hur många biobesök de gjorde per år. Enkäten delades ut till 150 studenter vid Luleå Tekniska Universitet på olika platser på universitetet där studenter ofta sitter och finns lättillgängliga. Främsta platserna var biblioteksfiket där studenter går och tar en fikarast mellan föreläsningspassen. Cirka 50 procent delades ut under dagen på fiket. Resten av enkäterna delades ut i centrumresturangen där studenter äter sin lunch. 150 enkäter delades ut och 148 svar blev resultatet, vilket ger en svarsfrekvens på ca 98 procent. När enkäten delades ut till studenter på Luleå Tekniska Universitet så fick de en framsida där all information som berörde enkäten redovisades. Vi presenterade oss och betonade att svaren skulle var anonyma. Eftersom vi visste att vår målgrupp var studenter med olika datorvanor så försökte vi anpassa vårt språk i enkäten så att alla skulle lätt förstå de olika frågorna. Ejlertsson (2006) menar att Den som själv är verksam inom ett visst kunskapsområde tar lätt för givet förståelsen av vissa ord, vilka av en allmänhet kan uppfattas helt annorlunda (Ejlertsson, 1996). Det viktigt med en fråga åt gången eftersom respondenternas tolkning på olika frågor kan skilja sig från fall till fall och därför är det viktigt med en fråga åt gången så att inte frågan kan misstolkas. Om man ställer en fråga som indirekt innehåller ett påstående, exempelvis: är snabb fildelning bra? kan respondenterna tycka att det är bra med fildelning men inte att den nödvändigtvis måste vara snabb. På så sätt kan man få något felaktiga svar och det blir inte möjlig att tolka för att ta reda på om snabb fildelning är bra eller endast att fildelning är bra (Ejlertsson, 1996). Att inte ställa alltför långa frågor är viktigt för att inte göra respondenten uttråkad och utifrån det göra svaret felaktigt. Varje fråga i enkäten behöver inte vara väldigt kort men det ska inte behöva finnas förtydliganden och förklaringar vid varje nyställd fråga (Ejlertsson, 1996). Vi vill ta reda på ett förväntat beteende hos våra respondenter och därför kan det vara motiverat att ställa hypotetiska frågor för att ta reda på ett förväntat beteende. Det finns dock en dålig överensstämmelse av svar utifrån hypotetiska situationer och de faktiska. Man bör begränsa frågorna och omformulera dem så att de blir så verklighetsanpassat 15

22 som möjligt. Av den anledningen valde vi att med text förklara vad den nya hypotetiska tjänsten innebar. Därefter ställde vi frågan gällande vad respondenten hade för betalningsvilja för streamad bioaktuell film (Ejlertsson, 1996) För att inte uppröra respondenterna undvek vi alltför känsliga frågor. Vi var dock tvungna att ta med frågor om inkomst och nedladdningsvanor som kan vara känsliga. På grund av detta stärkte vi att svaren var helt anonyma. Ejlertsson (2006) menar at Om man har med frågor som skapar motvilja hos respondenterna, drabbas man sannolikt av endera av två alternativ. Antingen blir det interna bortfallet högt på de aktuella frågorna, eller ännu värre påverkas det totala bortfallet i undersökningen (Ejlertsson, 1996). En intressant fråga är huruvida olika faktorer spelar mer eller mindre in på varför individer laddar ner så därför valde vi att ha med rangordningsfrågor i enkäten. Teoretiskt sett är det en bra fråga men det finns av erfarenheten visat att individer ibland har svårt att göra en rangordning efter vad konstruktören tänkt sig (Ejlertsson, 1996). För att få reda på respondenternas betalningsvilja för den hypotetiska tjänsten ställdes frågan som en binär värderingsfråga där respondenterna hade att ta ställning till olika bud. Resultaten beror på de olika versionerna av enkäten som respondenterna fick. Enkäterna delades ut i tre versioner där prisbuden varierade för en streamad bioaktuell film. En version angav 40 kronor som pris för tjänsten varefter respondenten kunde svara ja, att man accepterade ett sådant pris eller nej. Svarade man ja på 40 kronor så fick respondenten ett nytt högre pris att ta ställning till nämligen 65 kronor. Svarade respondenten däremot nej på det angivna priset på 40 kronor fick de möjlighet att kryssa i en ruta med ett lägre pris än det första nämligen på 20 kronor. Ville man inte acceptera något av prisbuden och man kryssat nej på båda har vi för enkelhetens skulle angett dessa respondenters betalningsvilja till noll. Det vi inte kan veta är huruvida dennes egentliga betalningsvilja ser ut då slumpen avgjort vilken version och prisgrupp de hamnat i. Det kan bli en underestimering av resultatet, vilket då inte visar den verkliga betalningsviljan (Brännlund och Krisström, 1998). En annan version av enkäten angav ett första pris för tjänsten streamad bioaktuell film på 60 kronor liksom i den första versionen fick de ja-svarande respondenterna ta ställning till ytterligare ett pris som var högre än första nämligen 85 kronor. Svarade 16

23 man nej på första budet fick de en ny chans vid ett lägre pris nämligen 40 kronor. I sista versionen av enkäten låg priset för tjänsten på 85 kronor och högsta betalningsviljan kunde uppgå till 105 kronor om man accepterat det första priset och således kunde och ville betala mer. Respondenter som svarade nej på första priset fick ta ställning till ett nytt lägre pris på 65 kronor. Samma förfarande med priserna och alternativen återkom i de tre versionerna det enda som skiljde dem åt var prisgrupperna. Vi ville med detta fånga fler betalningsviljor och våra prisgrupper har vi valt med alternativ i åtanke. Första prisgruppen med det lägsta priset på 40 kronor speglar ungefär de pris som konsumenter får betala för att hyra en relativt ny dvd-film. Andra prisgruppen där första priset låg på 60 kronor är det pris som studenter får betala för att se vissa filmer på SFs biografer runt om i landet då de ger studentrabatt på veckodagar och under vissa föreställningar. Den högsta och sista prisgruppen med 85 kronor som första pris speglar det ungefärliga pris som biografer runt om i landet sätter upp för majoriteten av de spelaktuella filmerna. 17

24 Kapitel 5 RESULTAT OCH EMPIRI I detta kapitel börjar vi med att presentera enkätresultaten. Vidare följer empirin i form av tabellstudier. Vi drar paralleller till tidigare studier. 5.1 Enkätpresentation och resultatredovisning Enkäten innehåller 17 frågor som är relevanta för den statistisk vi senare kommer att redovisa. Fråga 1-6 är frågor om olika socioekonomiska förhållanden som är grundläggande för olika studier. Fråga 7-9 går in på individens Internetvanor. Fråga berör individens nedladdningsvana samt orsaker till deras nedladdning. Fråga tar upp antal biobesök per år samt även en öppen fråga gällande vad ett biobesök bör kosta. Fråga tar reda på betalningsviljan på en hypotetisk marknad för en streamad bioaktuell film. Nedan följer en redovisning av resultat från de samtliga frågorna kortfattat i tabeller och grafer. I undersökningen så var könsfördelningen relativt jämn, av de 148 svarande var det 72 män och 78 kvinnor. Detta innebär ett medelvärde nära 0,50. När åldern besvarades var det fyra stycken som inte uppgav ålder och finns därför inte med i beräkningen av just ålder men som vi valt att ta med i den övriga undersökningen. De flesta som tillfrågades var mellan 19 och 25 år, störst antal vid 22 års ålder. Lägst ålder var 18 och högst var 49. Medelåldern var 23 år vilken anses som relativt sett god förklaring till dem som blev tillfrågade trots extrema uteliggare. (Se tabell 1). Tabell 1: Deskriptiv statistik av enkätundersökningen. Medelvärde Standardavvikelse Min Max Kön 0, Ålder 23,24 4, CSN 0,37 0, Extraarbete 0,57 0,

25 Vidare tillfrågades respondenterna att uppge deras inkomst och i vårt fall gäller det främst CSN-stöd i form av lån och bidrag. Det visade sig att 67,56 % erhåller fullt CSN stöd i form av både lån och bidrag. 27,7 % utnyttjade endast bidrag och 4,72 % erhöll inget CSN stöd. Ytterligare inkomster kan vara arbete vid sidan om studierna och en förklarande variabel till varför studenter inte tar fullt CSN stöd eller inget CSN stöd alls. Det visade sig att 42,56 % hade arbete vid sida om studierna. Vi ställde även frågan vilken av följande elektronik som fanns i hushållet. Se tabell 3. Av alla tillfrågade hade 95,2 % en dator i hemmet och 77,7 % hade en TV som var upp till 32 stor. Nästan lika många hade en dvd-spelare, 75,6 %. Hemmabio antog vi kunna öka nedladdningen och svaren visade att 16,2 % har ett hemmabiosystem i hemmet. 3 % hade en projektor och därför blir det svårt att göra några ytterligare undersökningar kring det. Endast 10 % hade en TV som var större än 32 vilken också är relativt sett liten frekvens för att kunna se något statistiskt samband. Tabell 2: Elektronik i hemmet. Dator TV till DVDspelare Hemmabio Projektor TV större än Har Har inte För att få reda på varför studenter laddar ner film så kan det vara på sin plats att titta på hur ofta en student använder Internet. Det visade sig att 20,3 % av alla använde Internet mindre än en timme per dag. Över 50 % använder Internet 1-3 timmar per dag vilket var det största antalet som gjorde. 21 % använder Internet 3-6 timmar per dag och 4,7 % spenderade mer än 7 timmar framför dator och använde Internet. Till denna fråga bortsåg vi från att mobiltelefoner idag kan användas för att surfa på Internet. Nästa fråga var angående om respondenterna någon gång laddat ner bioaktuell film på Internet och hur många filmer per år de i så fall laddar ner. 41,21 % har aldrig laddat hem en bioaktuell film dvs. en film som är bioaktuell i Sverige men som kan ha haft premiär i t.ex. USA före. En förutsättning för att överhuvudtaget kunna ladda ner en bioaktuell film är att den redan har visats på någon biograf i världen. Undantaget gäller filmer som har världspremiär och dessa visas i alla länder samtidigt. 30,4 % laddade hem 1-5 filmer per år vilket är det största antalet respondenter. 6 % laddade hem

26 filmer per år och ca 7 % filmer per år. De respondenterna som uppgett att de laddar ner över 20 filmer per år är antagligen intresserade av film men det kan även vara så att vissa respondenter inte uppmärksammat att det handlar om just bioaktuella filmer. (Se figur 4). Antal Aldrig 1-5 filmer/år 6-10 filmer/år filmer/år 20 + Man Kvinna Figur 4: Nedladdning av bioaktuell film. Antal per år. En fråga angående respondenternas biobesöksfrekvens per år gav att 4,7 % aldrig går på bio medan det största antalet respondenter, 48 % går 1-3 gånger per år. 34,5 % går på bio 4-6 gånger per år medan 6,8 % går på bio 7-9 gånger per år. Det var 6 % som gick 10 eller fler gånger på bio per år. När vi frågade respondenterna vad de ansåg att ett biobesök bör kosta fick vi fram att över 83 % ansåg att prisintervallet mellan kronor var rimligt för ett biobesök. 7,4 % ansåg att under 40 kronor var ett rimligt pris. 48 % ansåg att kronor var rimligt för ett biobesök. 35 % var beredda att betala kronor vilket är något under vad biljettpriset kostar idag. Endast 9,4 % ansåg att ett pris mellan kronor var rimligt för ett biobesök. Detta intervall speglar biljettpriset som råder i normalfallet idag. Antoni (2006) fick av sin undersökning fram att 43 % av dem som laddat ner film inte tyckte att bio var speciellt värt sitt normalpris (Antoni, 2006). Bland våra respondenter som uppgav att de laddat ner film ansåg 91 % att biobiljettpriset var för högt. Endast 8 % av våra respondenter ansåg det rådande normalpriset på mellan kronor var 20

27 rimligt. Denna skillnad i resultat mellan vår och Antonis undersökning kan bero på att våra respondenter kommer från ett annat urval. Av de tillfrågade respondenterna hade 43,2 % ingen betalningsvilja dvs. noll kronor. På grund av att enkäten gick ut i tre olika versioner finns det risk för att respondenter med en högre betalningsvilja än just noll inte fångades upp. Största gruppen betalningsvilliga på 22,3 % angav 40 kronor som maximalt pris för tjänsten. (Se tabell 3). Enligt Holm (2000) så är individers betalningsvilja 100 kronor för ett original när en piratkopia finns tillgänglig. Detta förklarar han kan bero på att betalningsviljan utgick från vissa specifika situationer och därför är det svårt att fast ställa en betalningsvilja för samtliga original. Vår estimering av betalningsviljan uppnår 40 kronor för en streamad bioaktuell film. Tabell 3: Betalningsvilja för en streamad bioaktuell film. Betalningsvilja Totalt(%) 0 kronor 43,24 20 kronor 8,1 40 kronor 22,3 60 kronor 10,8 65 kronor 10,1 80 kronor 0,6 85 kronor 4,7 5.2 Empirisk analys av påverkande faktorer Vidare följer mer ingående resultat på vilka faktorer som avgör respondenternas betalningsvilja för den hypotetiska tjänsten med hjälp av tabeller och figurer Betalningsvilja beroende på kön. En intressant aspekt att titta närmare på är hur betalningsviljan skiljer sig mellan könen. Genom vår undersökning har vi funnit att de kvinnliga respondenterna var över dubbelt så många i antal vid priset 40 kronor. En annan intressant anmärkning är vid priset 20 kronor där männen är i majoritet. Könsfördelningen bland de övriga priserna är stor och 21

28 skillnaden mellan dem är liten. Dessa resultat ger oss inte någon möjlighet att uttala att ena könet har högre betalningsvilja. Anledningen till detta kan ha att göra med vilken version respondenterna gavs. (Se figur 5, angivet i antal). Antal Under 20 kr 20 kr 40 kr 60 kr 65 kr 80 kr 85 kr Betalningsvilja Man Kvinna Figur 5: Betalningsvilja beroende på kön i antal Betalningsviljan beroende av biobesöks frekvensen samt åsikten kring det rimliga priset på ett biobesök En intressant undersökning är huruvida våra respondenters betalningsvilja ser ut beroende på deras attityd gentemot hur mycket ett biobesök bör kosta. Det är också intressant att lägga till respondenternas biobesök i antal. Det var 71 stycken som gick 1-3 gånger på bio per år. Av dem som går 1-3 gånger per år var att de flesta tyckte att kronor var ett rimligt pris för ett biobesök och förutom att de var 17 stycken som hade noll som sin betalningsvilja var det 7 stycken som hade en betalningsvilja vid 40 kronor. Ett intressantare resultat är de respondenter som hade kronor som ett rimligt pris för ett biobesök. Av totalt 27 stycken var spridningen av deras betalningsvilja stor. Dock svarade de flesta 65 kronor som sin betalningsvilja Betalningsviljan och dess avgörande faktorer Här är det intressant att titta på respondenternas betalningsvilja och vilka faktorer som är viktigast för dem av dem som vi angav i enkäten. Respondenterna fick rangordna faktorer som vi ansåg hade betydelse. Priset, filmens kvalitet, laglighet, allmänt intresse, smidigt och bekvämt, utbudet och annat var de olika alternativen de skulle rangordna. Det visade sig att den största faktorn som spelade in i deras betalningsvilja var priset för 22

29 tjänsten. Totalt 74 respondenter hade priset som sin viktigaste faktor. Av dessa var det 34 som hade en betalningsvilja på noll kronor. Anledningen kan bero på att dessa respondenter kände sig osäkra på tjänsten i fråga och de fick ofullständig information. Kanske på grund av det så valde dessa att ange priset som viktigaste faktorn för betalningsvilja då de inte själva fick bestämma och fylla i ett pris för tjänsten. Trots detta hade 40 respondenter en betalningsvilja för något av de angivna priserna och dessa ansåg således att priset på tjänsten var viktigaste faktorn. Det kan ju vara så att de respondenter som fick den lägre prisversionen och som angav den näst lägsta betalningsviljan på 40 kronor förstod jämförelsepriset och dess alternativkostnad för att se en bioaktuell film. Genom resultaten är det klart och tydligt priset som är det mest avgörande för respondenternas betalningsvilja, andraplatsen går till faktorn smidigt och bekvämt som kryssats i som rangordning nummer ett av 19 respondenter. Av alla respondenter var det tre stycken som inte angav någon faktor. (Se figur 6) Antal Priset Bra kvalitet Lagligt Allmänt intresse Smidigt och bekvämt Utbudet Annat Faktorer Figur 6: Sammanställning av de viktigaste faktorerna för betalningsviljan. Det som är anmärkningsvärt vad gäller respondenternas rangordning är att lagligheten haft så liten betydelse för deras betalningsvilja Betalningsviljan beroende av innehavet av elektronisk utrustning Av de samtliga 148 respondenterna så var det endast 7 stycken som inte hade en dator i sitt hushåll. Det finns mer intressant statistik över innehavet av en TV upp till 32. Det finns möjlighet att koppla datorn till TV och titta på en film från datorn på TV. Ju högre betalningsviljan blir, desto färre saknar TV med ett undantag på 20 kr. Antalet som inte 23

30 har TV i sitt hushåll är 41 % Av dessa 41 % har 30 % en betalningsvilja på noll kronor. En dvd är ett komplement till TV men har ingen större inverkan på en streamad film. Det är dock intressant att titta på hur innehavet av en dvd skiljer sig mellan betalningsviljorna eftersom det kan bero på flera faktorer varför man äger en dvd. Det kan öka eller sänka betalningsviljan då man vid ett innehav av dvd-spelare kan hyra filmer och nöja sig med det. Vid en betalningsvilja på noll hade 68,75 % en dvd och 31,25 % saknade. 91,66 % har en dvd och en betalningsvilja på 20 kronor. Vid 60 kronor är andelen som äger en dvd relativt stort jämfört med dem som inte gör det. Nästan 95 % uppger vid denna betalningsvilja att de äger en dvd. Undantaget finner vi vid 40 kronor där fördelningen av innehavet av dvd-spelare är jämnare, 72 % har en dvd och 27,8 saknar en dvd. Innehavet av ett hemmabiosystem har möjlighet att öka kvaliteten på ljudet för en film. Detta kan ha en påverkande effekt att desto fler som har ett hemmabiosystem, desto högre är betalningsviljan. 17 % äger ett hemmabiosystem och har en betalningsvilja på noll kronor. 8,3 % äger ett hemmabiosystem vid 20 kronors betalningsvilja, och 12,1 % vid 40 kronor. Vid 60 kronor uppgår innehavet av ett hemmabiosystem till 31,25 %. Det sjunker igen vid 65 kronor där endast 6,6 % äger ett. Vid 85 kronor var 28,6 % som äger ett hemmabiosystem. Ägandet av en projektor var väldigt litet och därför går vi inte djupt inpå denna analys. Det är totalt tre stycken av de 148 respondenterna som äger en projektor. En TV som är större än 32 är numera oftast widescreen och kan påverka betalningsviljan på samma sätt som en TV upp till ,5 % äger en storbilds-tv och har en betalningsvilja på noll kronor. 18,75 % äger en storbilds-tv och har en betalningsvilja på 60 kronor. Här ser vi att betalningsviljan höjs i takt med att ägandet av storbilds-tv ökar Betalningsvilja beroende på extrajobb. Om man arbetar vid sidan av studierna så har man relativt högre inkomst per månad än om man inte arbetar vid sidan om studierna. Det visade sig att det var 63 respondenter dvs % som hade ett extrajobb vid sidan om sina studier och betalningsviljan främst koncentrerad kring noll och 40 kronor. Det var totalt 64 som hade en betalningsvilja på noll kronor och 33 som hade en betalningsvilja på 40 kronor. Från tabellen kan vi utläsa att betalningsviljan är högre hos dem som har ett extraarbete med undantaget från 85 och 20 kronor. (Se tabell 4). 24

31 Tabell 4: Betalningsvilja beroende på extrajobb i antal. Extraarbete Betalningsvilja (kronor) Totalt Har Har inte Totalt Faktorer som påverkar nedladdningen. Det vi har upptäckt är att de viktigaste orsakerna är: Bekvämligheten och smidigheten, gratis samt att ha möjligheten att se nya filmer. De övriga anledningarna såsom att de inte känner till de lagliga alternativen samt behovet att ett stort utbud har mindre betydelse (se tabell figur 7) "Gratis" 1 Känner ej till lagl.alt. Bekvämt och smidigt Faktorer 3 Stort utbud Nya filmer Annat 8 2 Figur 7: De viktigaste faktorerna till varför man laddar ner. Det var 61 respondenter som svarade nej på frågan om de någon gång laddat ner en bioaktuell film från Internet. När vi undersökte respondenternas orsaker till varför de inte laddat ner hade de att välja mellan: Vet inte hur man gör, Har inte bredband, Bökigt, Dålig ljud- bildkvalitet och Olagligt. En intressant observation är hur könsfördelningen ser ut bland de respondenter som uppgett att de aldrig laddat ner en bioaktuell film. Av de respondenter som angett att de aldrig gjort detta var över 75 % kvinnor. Det är män över 20 år men under 30 år som är de mest aktiva nedladdarna. 25

32 Vi har funnit att den största anledningen till att våra kvinnliga respondenter inte laddar ner film är på grund utav att de inte vet hur man gör. Den näst största anledningen är de respondenter som kryssat i valet annat i vår enkät. Majoriteten av dem som svarat annat på frågan har inte skrivit någon egen förklaring men de övriga har bland annat skrivit att andra personer laddar ner de dem vill se samt att de inte har något intresse i att se nedladdade filmer. Totalt var det 8 kvinnliga respondenter av de 46 som inte laddar ner som angav att det berodde på att förfarandet var olagligt. Det betyder att 17 % av kvinnorna som inte laddar ner avstår på grund av att det är olagligt. Motsvarande siffra för männen är 2 respondenter av de 15 som inte laddar ner, det ger en siffra på 13 %. (Se figur 8). Antal Vet inte hur man gör Har inte bredband Bökigt Dålig ljudoch bildkvalitet Olagligt Annat Faktorer Man Kvinna Figur 8: De viktigaste faktorerna till varför man inte laddar ner Nedladdningsvanor beroende på antal timmar på Internet och dess orsak Det är intressant att titta på hur stor Internetanvändning våra respondenter har och även ta med deras nedladdningsvanor. När vi utvecklade frågorna ville vi få reda på hur många timmar per dag de spenderar framför datorn. Det skulle även vara intressant att titta på deras nedladdningsvanor dvs hur många bioaktuella filmer de laddar ner. De visade sig i våra resultat att det var 61 personer som inte laddade hem någon bioaktuell film alls. Majoriteten av nedladdarna spenderade 1-2 timmar per dag på Internet. (Se tabell 5). 26