RAPPORT Trafiksäkra ruttval
|
|
- Magnus Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Trafiksäkra ruttval Analys & Strategi
2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Trafiksäkra ruttval WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan Göteborg Uppdragsledare: Mona Pettersson Tel: , Fax: mona.pettersson@wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi
3 Analys & Strategi
4
5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte METOD OCH MATERIAL Grundförutsättningar Vägdata Trafiksäkra parametrar Teststräckor Genomförande RESULTAT Sträcka Minskade risker SLUTSATSER OCH DISKUSSION Vägval Trafiksäkerhetsnytta FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER SPRIDNING AV RESULTAT REFERENSER Analys & Strategi
6 Sammanfattning Går det att minska risken för olyckor genom att välja rätt väg? Olika vägar är olika olycksdrabbade och de fysiska parametrar som i första hand avgör om en väg kan definieras som säker är mötesfrihet och hastighet. Genom att identifiera mötesseparerade vägar och vägar med hastighetskameror i en kartdatabas kopplad till ruttoptimering går det att undersöka om det är möjligt och rimligt att välja färdväg efter säker rutt. Projektet Trafiksäkra ruttval har genomförts av WSP Analys & Strategi och finansierats via Vägverkets Skyltfond. Syftet med denna pilotstudie har varit att använda kartbaserade ruttoptimeringsprogram för att undersöka möjligheterna och effekterna av att selektera ruttval efter en säkerhetsklassning på vägarna. I studien görs ett antal simuleringar på vanliga relationer, som exempelvis Helsingborg-Jönköping och Göteborg-Örebro-Stockholm för att se hur utfallet blir. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att skillnaderna mellan den kortaste och säkraste rutten på utvalda vägsträckor är liten. Det beror på att sträckorna till största delen följer de större lederna, som antingen är mötesseparerade eller har hastighetskameror. Skillnader uppstår främst i samband med tätorter och på vägrelationer som saknar stora, naturliga huvudleder. Det kan också konstateras att metoden att analysera säkra rutter med hjälp av en ruttoptimeringsprogramvara fungerar och kan användas över hela landet. Det finns många intressanta aspekter att undersöka vidare när det gäller området säkra rutter. Bland annat tyder resultaten från pilotstudien på att det kan vara större variationer mellan kort och säker rutt när det gäller vissa kortare, lokala relationer. En intressant vidareutveckling kring detta skulle vara att undersöka sträckor med särskilt hård trafikbelastning eller särskilt olycksutsatta vägsträckor. Analys & Strategi
7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Går det att reducera risken för olyckor och minska dödligheten genom att välja rätt väg? Olika vägar är olika olycksdrabbade och de fysiska parametrar som i första hand avgör om det är en säker väg är mötesfrihet och hastighet. Genom att identifiera dessa typer av vägar i en kartdatabas kopplad till ruttoptimering går det att undersöka om det är möjligt och rimligt att välja färdväg genom säker rutt. Hur definieras då en säker rutt? Ett sätt att uttrycka det är: En säker rutt kan identifieras som en rutt med så stor andel mötesseparerade vägar som möjligt. En annan parameter kan vara att välja vägar med kameraövervakning. Mötesseparerade vägar reducerar dödligheten med 80 % 1. Att välja dessa vägar i första hand är därför en stor vinst både för den enskilde, för medtrafikanter och för samhället. När det gäller hastighetskameror så minskar de dödligheten med 30 % 2. Visserligen påverkas inte den tunga trafiken i samma utsträckning som personbilar, men en personbil som kommer över på fel sida vägen gör det kanske med lägre fart. Kamerasträckorna sänker trafikrytmen och minskar därför dödligheten generellt. Idag används ruttoptimering bland annat för att välja den tidsmässigt kortaste vägen eller den kortaste sträckan mellan två punkter (företrädesvis godstransporter). I traditionell navigeringsutrustning kan man som privatperson få vägvisning och dessutom välja vad som kallas vackra vägar. Förhoppningen är att vi i framtiden kommer att kunna navigera eller ruttoptimera efter den mest säkra rutten. Det kan dock i viss mån komma att ställas mot miljöhänsyn, då en säker rutt kanske blir längre än en traditionell rutt och därmed ökar utsläppen av växthusgaser. På sikt måste målet vara att skapa en funktion som kan selektera efter både miljö och trafiksäkerhet. Det ligger dock längre fram i tiden och i den här studien undersöks om det finns förutsättningar för att göra denna typ av ruttval med en ruttoptimeringsprogramvara. 1 Uppgift från Vägverket 2 Ibid. Analys & Strategi 3
8 1.2 Syfte Syftet med den här pilotstudien är att genom att använda kartbaserade ruttoptimeringsprogram undersöka möjligheterna och effekterna av att selektera ruttval efter en säkerhetsklassning på vägarna. I piloten görs ett antal simuleringar på vanliga relationer som trafikeras av tung trafik, som exempelvis Göteborg- Skövde, för att se hur utfallet blir. Denna studie har alltså fokuserats på tung trafik, men samma resonemang kan även användas för persontrafik. 4 Analys & Strategi
9 2 Metod och material 2.1 Grundförutsättningar Ruttoptimering används idag inom en mängd verksamheter där transporter på väg är den huvudsakliga näringen. Det som då står i fokus är att på ett så effektivt sätt som möjligt ta sig fram i ett befintligt vägnät. I dess enklaste form handlar det om att ta sig från en punkt A till en punkt B och de mest komplexa lösningarna hanterar problem där flera bilar inom ett givet geografiskt område skall serva en mängd punkter så effektivt som möjligt. När man optimerar för kortaste väg finns en rad parametrar som optimeringssystemet måste ta hänsyn till. I första hand rör det sig då om bärigheten för olika fordon, tillåten hastighet och körrestriktioner i form av avstängda eller enkelriktade vägar. De flesta ruttoptimeringsprogram som finns ute på marknaden idag kan ta hänsyn till alla dessa restriktioner förutsatt då att den vägdatabas som används bär informationen. I föreliggande studie står säkerheten i fokus, vilket är ett helt nytt begrepp när man talar operativ ruttoptimering. Den vägdatabas som används är Navteq och där finns information om mötesseparerade vägar. Däremot innehåller den inte någon information om var kameraövervakning finns utan den informationen har hämtats från Vägverket. Ruttoptimeringsverktyget som används i denna studie heter RouteSmart och är en produkt från USA som funnits på marknaden under en lång tid och i Sverige sedan Vägdata Operativ ruttoptimering är för en dator tung då mycket stor datorkraft krävs för att systemens matematiska algoritmer skall hitta effektivaste vägval. Tiden att utföra simuleringar ökar exponentiellt med antalet vägsegment i kartdatabasen. Det är även ett faktum att de matematiska algoritmerna är mindre effektiva ju större databasen är. För att erhålla så bra och effektiva beräkningar som möjligt har därför en begränsning av vägdatat gjorts enligt följande. Istället för att köra på hela Sverige har sträckan från södra Sverige upp till en linje Karlstad Örebro Västerås Uppland använts, resterande delar av Sverige är borttagna. Vidare är databasen klassificerad efter användningsområde och storlek på vägen. Klasserna är uppdelade från 1 till 8 där 1 är motorväg och 8 är gångväg i stadsmiljö. Generellt gäller att klasserna 6-8 är lokalgator i tätbebyggda områ- Analys & Strategi
10 den eller traktorstigar i glesbygden. Då återstår vägar klassade 1 till 5 som utgör det vi i dagligt tal menar med farbara vägar när man ser på fjärranalyser. Databasen innehåller dock fortfarande över vägsegment vilket är en stor datamängd. Det är svårt att bedöma farbarheten för lastbil på en klass 5 väg, vilket medför att även denna klass har exkluderats ur studien. Att använda även klass 5 är dock möjligt, men då bör dessa vägsegment undersökas närmare med avseende på just farbarhet för lastbil. Kvar återstår ca vägar som ingår i projektet och dessa motsvarar alla större normalt farbara vägar för lastbil. 2.3 Trafiksäkra parametrar De två typer av trafiksäkra parametrar som har använts i projektet är: 1) Mötesseparerad väg 2) Kameraövervakad väg Som tidigare nämns innehåller Navteq s kartdatabas information om mötesseparerad väg, men för att ytterligare säkerställa kvaliteten på data kontaktades Vägverket 3 och ett kartlager innehållande mittbarriärer översändes. Där fanns även typ av mittbarriär redovisat, men den informationen har inte använts i detta projekt utan samma trafiksäkerhetseffekt antas gälla för alla typer av mittbarriärer. Informationen överfördes sedan manuellt till vägdatabasen. Information om vilka vägar som är kameraövervakade finns fritt att tillgå på Vägverkets hemsida. En fil innehållande samtliga kameror på koordinat laddades ner och lades in i optimeringsprogramvaran som ett punktskikt 4. Därefter kopplades punkterna till närmaste vägsegment och hela vägpartiet som berörs av kameraövervakningen kodades till trafiksäker väg. Sträckor med både kameror och mittbarriär har klassificerats som endast mittbarriär. Totalt uppgår antalet trafiksäkra vägsegment till 6825 stycken, som kan sättas i relation till det totala antalet vägsegment i urvalet som är stycken. Andelen trafiksäkra vägar utgör då knappt 3 % av det totala antalet. Av Figur 1 framgår vilka vägar som är mötesseparerade och vilka vägar som har fartkameror i den del av Sverige som ingår i studien. 3 Anders Corse, Vägverket 4 Vägverket ( ): 6 Analys & Strategi
11 Figur 1: Trafiknätet med mötesseparerade vägsträckor i rött och kameraövervakade vägsträckor i grönt. Analys & Strategi
12 2.4 Teststräckor Sex föreslagna teststräckor har studerats och valts utifrån vanliga relationer som tung trafik kör. Följande sträckor ingår i studien: Göteborg-Smålandsstenar Göteborg-Jönköping Göteborg-Skövde Göteborg-Norrköping Göteborg-Örebro-Stockholm Helsingborg-Jönköping 2.5 Genomförande Analysen utförs i två steg med olika förutsättningar och inställningar i ruttoptimeringsprogrammet. Gemensamt är dock ovan nämnda förutsättningar om vägdata. I den första simuleringen arbetar systemet uteslutande på att söka kortaste väg men där även tillåten hastighet på vägarna utgör en värdegrundande parameter. Resultatet blir en simulering som ger kortaste färdväg mellan två destinationer. För att simulera säkraste väg läggs tonvikten på vägvalet så att systemet till allra största delen eftersträvar att söka upp vägar med antingen mittbarriärer eller fartkameror. För övrigt är inställningarna samma som i den första simuleringen. Anledningen till det är att man vill se skillnaden med så lite förändringar som möjligt. Stora ändringar på systeminställningar kan medföra programmerbara problem i framtiden om man önskar införliva denna möjlighet att simulera på i kommersiella produkter. För att få en uppfattning om vad en ökad navigering efter säkra vägar skulle kunna ge har en beräkning av trafiksäkerhetseffekten gjorts med hjälp av Vägverkets riskkvoter för döda och skadade. 8 Analys & Strategi
13 3 Resultat Resultatkapitlet är uppdelat i två delar. I den första delen redovisas skillnader i sträcka mellan den korta rutten och den säkra rutten på respektive vägrelation. I den andra delen beräknas och redovisas trafiksäkerhetsriskerna för respektive sträcka. 3.1 Sträcka De simuleringar som utfördes på respektive vägsträcka gjordes fristående från varandra och resultatet redovisas i tabell 1. Tabell 1: Resultat från simuleringen Sträcka Kortaste väg (km) Säkraste väg (km) Ökning (km) Ökning (%) Göteborg-Smålandsstenar % Göteborg-Jönköping % Göteborg-Skövde % Göteborg-Norrköping % Göteborg-Örebro-Stockholm % Helsingborg-Jönköping % Totalt % Skillnaden mellan simulering med avseende på kortaste - och säkraste väg mäts i antal kilometer. De säkra vägsträckorna är generellt sett något längre, ca 2 %. Skillnaden för alla de undersökta sträckorna är totalt 35 kilometer. Nedan följer en kortare resultatbeskrivning för respektive sträcka. Göteborg-Smålandsstenar Som nämndes ovan är resultaten generellt ungefär lika stora för alla teststräckor. Ett stort undantag är dock sträckan Göteborg-Smålandsstenar, där skillnaden mellan den kortaste och säkraste skiljer sig med 16 km, vilket motsvarar en ökning om 12 %. Det som framförallt särskiljer denna vägsträcka från övriga är att den går mellan två orter där inga större nationella huvudleder går. Av Figur 2 framgår det att det är två nästan helt skilda vägar som valts. Båda rutterna startar på samma sätt från Göteborg, via riksväg 40 mot Borås. Den kortaste vägen svänger sedan av på väg 156 ner till Kinna och därefter mindre vägar fram till Smålandsstenar (röd markering). Den säkraste vägen fortsätter däremot riksväg 40 till Borås och svänger sedan av på väg 27 mot Växjö för att därefter svänga söderut på väg 26 i Gislaved (grön markering). Anledningen till denna omväg är Analys & Strategi
14 att vägen mellan Göteborg och Borås är motorväg med mittbarriär. Vidare har de första två milen från Borås söderut mot Växjö mittbarriär. Slutligen är kringfarten runt Gislaved, väg 26, även den vägen med mittbarriär. Med tanke på vägarnas kondition är det inte omöjligt att åkeribranschen väljer vägen över Borås redan idag. Väg 156 förbi Kinna och Svenljunga är visserligen kortare, men det är ju inte säkert att den ur ett tidsperspektiv är den kortaste rutten. Tidsaspekten är en intressant parameter, men i den här pilotstudien har ingen hänsyn tagits till det. Figur 2: Olika vägval på sträckan Göteborg-Smålandsstenar Göteborg-Jönköping På sträckan Göteborg-Jönköping skiljde sig vägvalet strax innan Jönköping, se Figur 33. Den säkraste rutten fortsätter på riksväg 40 som anknyter till E4: an strax söder om Jönköping. Den kortaste rutten (röd markering) svänger av från riksväg 40 och fortsätter rakt fram på mindre vägar till centrala Jönköping. Den korta rutten är totalt 2 km kortare än den säkra rutten. 10 Analys & Strategi
15 Figur 3: Olika vägval i Jönköping Göteborg-Skövde Längs sträckan Göteborg-Skövde finns det ingen skillnad mellan den kortaste och säkraste rutten. Ruttoptimeringsprogrammet väljer exakt samma väg för båda alternativen. Göteborg-Norrköping På sträckan Göteborg-Norrköping skiljer sig den korta och säkra rutten med totalt 4 km. Den säkra rutten följer E4: an förbi Norrköping norrut och vänder sedan tillbaka söderut medan den korta rutten svänger av från E4: an in på väg 209 och sedan mot centrum på gatan Södra Promenaden inne i centrala Norrköping, se figur 4. Analys & Strategi
16 Figur 4: Olika vägval utanför Norrköping Göteborg-Örebro-Stockholm Det skiljer 8 km mellan den kortaste och säkraste rutten på Sträckan Göteborg- Örebro-Stockholm. Även på den här sträckan är det i eller nära tätort som skillnaderna uppstår. Strax utanför Arboga kommer den första skillnaden. Den säkra rutten följer E18 norr om Arboga och svänger sedan ner igen öster om Arboga och ut på E20. Den kortaste sträckan svänger av från E18/E20 och fortsätter på en mindre väg via Götlunda genom Arboga tätort innan den ansluter till E20, se Figur 55. Figur 5: Olika vägval runt Arboga 12 Analys & Strategi
17 I Södertälje kommer ytterligare en skillnad mellan den korta och säkra rutten, där den säkra rutten följer E20 söder om Södertälje medan den kortaste rutten svänger av från E20 vid Finkarby strax väster om Södertälje tätort och går rakt igenom Södertälje innan den en bit öster om de centrala delarna åter ansluter till E20, se Figur 66. Figur 6: Olika vägval vid Södertälje Helsingborg-Jönköping När det gäller resterande undersökta vägsträckor var skillnaderna, som nämndes tidigare, relativt små mätt i antal kilometer. En viktig aspekt som dock bör nämnas är att de skillnader som faktiskt uppkommer i samtliga fall inträffar i samband med tätorter. När det exempelvis gäller sträckan Helsingborg- Jönköping är skillnaden mellan den kortaste och säkraste vägen totalt 4 kilometer. Dessa 4 kilometers skillnad utgör helt olika vägval inne i Helsingborgs tätort. Kortaste vägen går via stadens norra utfart (i rött) medan den säkraste vägen går via dess södra utfart (i grönt), se figur 7. Analys & Strategi
18 Figur 7: Olika vägval i Helsingborg 3.2 Minskade risker För att kunna bedöma vilken vinst en eventuellt ökad navigering efter säkra rutter skulle kunna ge har några enklare beräkningar gjorts med hjälp av Vägverkets riskkvoter för antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade. För respektive vägrelation (Göteborg-Skövde, Helsingborg-Jönköping etc.) har den korta rutten och den säkra rutten analyserats utifrån andelen av sträckan som är normal väg, mötesseparerad väg och kameraövervakad väg. Förväntat antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade har beräknats för respektive sträcka. Kort rutt Säker rutt Följande riskkvoter (Tabell 2) kommer från Vägverkets EVA-kalkyler och har använts i beräkningen. Siffrorna gäller förväntat antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade per miljon fordonskilometer. Det bör nämnas att dessa siffror inte gäller specifikt för tung trafik utan är framtagna för både person- och tung trafik. 5 5 Östen Johansson, Vägverket Analys & Strategi
19 Tabell 2: Riskkvoter från Vägverkets EVA-kalkyler Normal väg 90 km/h 2+1 väg med linräcke 90 km/h Kameraövervakad väg 90 km/h Döda 0,009 0,0019 0,0063 Svårt skadade 0,04 0,01 0,03 Lindrigt skadade 0,128 0,097 0,113 Förväntat antal döda på respektive vägsträcka har beräknats och den korta rutten och den säkra rutten har jämförts med varandra, se Figur 8. Störst skillnad mellan kort och säker rutt uppstår på sträckan Göteborg-Örebro-Stockholm och Göteborg-Smålandsstenar. Som nämndes tidigare i rapporten så blev det ingen skillnad i vägval mellan kort och säker rutt på sträckan Göteborg-Skövde, vilket även innebär att det inte blir någon skillnad i antal döda på den sträckan. För övriga sträckor är skillnaden mellan den korta och den säkra rutten mindre, men den säkra rutten innebär i samtliga fall att förväntat antal döda minskar. 0, , [antal döda / fkm] 0, , , , Göteborg- Jönköping Göteborg- Norrköping Göteborg- Skövde Göteborg- Smålandsstenar Göteborg-Örbro- Stockholm Helsingborg- Jönköping Kort rutt Säker rutt Figur 8: Förväntat antal döda på respektive vägsträcka Förväntat antal svårt skadade på undersökta vägsträckor jämförs mellan kort och säker rutt i Figur 9. Även här är skillnaden störst på sträckan Göteborg- Örebro-Stockholm och Göteborg-Smålandsstenar. I samtliga fall minskar antalet svårt skadade vid de säkra rutterna jämfört med de korta rutterna, med undantag för sträckan Göteborg-Skövde där det inte finns någon skillnad i vägval. Analys & Strategi
20 0, [antal svårt skadare / fkm] 0, , , , , , Göteborg- Jönköping Göteborg- Norrköping Göteborg- Skövde Göteborg- Smålandsstenar Göteborg-Örbro- Stockholm Helsingborg- Jönköping Kort rutt Säker rutt Figur 9: Förväntat antal svårt skadade på respektive vägsträcka Förväntat antal lindrigt skadade på de korta respektive säkra rutterna framgår av Figur 10. Skillnaden mellan kort och säker rutt är här betydligt mindre än för döda och svårt skadade och i några fall ökar faktiskt förväntat antal lindrigt skadade på de säkra rutterna. På sträckan Göteborg-Smålandsstenar ökar antalet lindrigt skadade något, till följd av den längre sträckan som den säkra rutten innebär. Den längre sträckan äter upp den vinst som den säkrare rutten skulle ha gett. Det gäller även på sträckan Helsingborg-Jönköping. Det finns alltså en brytpunkt mellan hur mycket längre den säkra rutten får vara för att det fortfarande ska innebära en trafiksäkerhetsmässig vinst att välja den säkra vägsträckan. 0,00006 [antal lindrigt skadade / fkm] 0, , , , , Göteborg- Jönköping Göteborg- Norrköping Göteborg- Skövde Göteborg- Smålandsstenar Göteborg-Örbro- Stockholm Helsingborg- Jönköping Kort rutt Säker rutt Figur 10: Förväntat antal lindrigt skadade på respektive vägsträcka 16 Analys & Strategi
21 En sammanställning av skillnaden i förväntat antal döda, antal svårt skadade och antal lindrigt skadade mellan de korta och de säkra rutterna visas i Tabell 33. Att välja de säkra rutterna jämfört med de korta rutterna på respektive vägsträcka ger i dessa fall störst effekt på antalet svårt skadade. I genomsnitt minskar förväntat antal svårt skadade med - 5,46E-07. Minst effekt ger de säkra rutterna på förväntat antal lindrigt skadade, - 6,31E-08, då de säkra sträckorna ofta är något längre vilket motverkar den förbättring som mötesseparerade och kameraövervakade vägar ger. Tabell 3: Sammanställning av skillnaden i antal döda på respektive vägsträcka Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Göteborg-Jönköping -6,32E-08-2,64E-07-1,39E-07 Göteborg-Norrköping -8,83E-08-3,65E-07-3,42E-09 Göteborg-Skövde 0,00 0,00 0,00 Göteborg-Smålandsstenar -2,65E-07-1,09E-06 2,99E-07 Göteborg-Örbro-Stockholm -3,18E-07-1,30E-06-6,54E-07 Helsingborg-Jönköping -6,13E-08-2,50E-07 1,19E-07 Medelvärde -1,33E-07-5,46E-07-6,31E-08 Analys & Strategi
22 4 Slutsatser och diskussion 4.1 Vägval Skillnaden i vägval mellan kortaste och säkraste väg är på undersökta vägavsnitt relativt liten mätt i antal kilometer. I genomsnitt är den säkraste rutten 2 % längre än den kortaste rutten. Generellt kan sägas att vägsträckorna följer många större vägar och då är förekomsten av antingen mittbarriärer eller fartkameror relativt vanligt, vilket till viss del påverkar resultatet. Som en naturlig följd kommer också det faktum att det inte finns så många alternativa vägar att välja för att ta sig mellan dessa destinationer. En av vägsträckorna avviker dock relativt mycket från resterande undersökta vägar och det är relationen Göteborg-Smålandsstenar, se Figur Den säkra rutten var 12 % längre och vägvalet skilde sig markant. Den säkra rutten gick från Göteborg via Borås, mot Växjö och Gislaved medan den korta gick mot Kinna och via småvägar ner till Smålandsstenar. 14% 12% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 1% 1% 2% 2% 0% Gbg- Smålandss. Gbg- Jönköping 0% Gbg-Skövde Gbg- Norrköping Gbg-Örebro- Sthlm Helsingborg- Jönköping Figur 11: Den procentuella skillnaden i avstånd mellan kortaste och säkraste väg För övriga sträckor, med undantag för Göteborg-Skövde där vägvalet blev identiskt för den korta och den säkra rutten, uppkommer olika ruttval i samband med tätorter. Den säkra vägen följer ofta huvudlederna runt tätorten, medan den kortaste vägen går via mindre lokala vägar genom tätorten. 18 Analys & Strategi
23 Frågan är då huruvida det är troligt att den tunga trafiken kör den kortaste rutten genom tätorter istället för att följa de större lederna runt dem. En annan fråga är tidsaspekten, som inte alls tas hänsyn till i studien. Går det snabbare att köra den korta sträckan genom tätorten eller den lite längre runt tätorten. Med tanke på de små skillnaderna när det gäller avståndet på dessa sträckor är det troliga att transportörerna väljer att köra den säkra vägen runt lederna för att det är smidigare och snabbare då man i högre grad slipper gång- och cykeltrafikanter, köer och trafikljus. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att skillnaderna mellan de kortaste och säkraste rutterna på utvalda vägsträckor är liten. Det beror på att sträckorna till största delen följer de större lederna. Skillnader uppstår i samband med tätorter och på vägrelationer som saknar stora, naturliga huvudleder. De små skillnaderna i antal kilometer tyder på att det inte finns någon direkt konflikt mellan miljö och trafiksäkerhet om man väljer säker rutt. Som tidigare påpekats är det oftast de säkra vägarna som är de största och därmed också de bästa ur miljösynpunkt. Studien är dock för liten för att slå fast att det alltid är så. Vi har utgått ifrån sex vanliga vägrelationer för tung trafik. Om dessa är representativa för hela vägnätet vet vi inte då relationerna valts efter hur många tunga transporter som kör där och inte efter representativa vägsträckor med/utan mitträcke eller hastighetsövervakning. Det kan slutligen konstateras att metoden att analysera säkra rutter med hjälp av en ruttoptimeringsprogramvara fungerar och kan användas över hela landet. 4.2 Trafiksäkerhetsnytta Mötesseparerade vägar reducerar dödligheten med 80 %. Att välja dessa vägar i första hand är därför en stor vinst både för den enskilde, för medtrafikanter och för samhället. När det gäller hastighetskameror så minskar de dödligheten med 30 %. Visserligen påverkas inte den tunga trafiken i samma utsträckning som personbilar, men kamerasträckorna sänker trafikrytmen i stort och minskar därför dödligheten generellt. Ruttoptimering används idag för att optimera transportsträckor med avseende på tid och körsträcka, huvudsakligen för godstransporter. Kortare körsträckor i antal kilometer sparar bränsle, vilket påverkar både miljö och ekonomi positivt. På personbilssidan finns enklare navigationsutrustning som kan navigera efter kortaste väg. En utveckling av denna teknik kan vara att man i framtiden ska kunna navigera efter säkraste väg. Det innebär att föraren i framtiden ska kunna få information om vilken rutt som är säkrast med utgångspunkt i mötesseparerade vägar och vägar med hastighetskameror. Analys & Strategi
24 Några enklare beräkningar baserat på Vägverkets riskkvoter för förväntat antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade har genomförts för respektive undersökt vägsträcka. Syftet var att få en indikation på vad en ökad navigering efter säker rutt skulle kunna ge samhället i form av minskat antal döda och skadade. Förväntat antal döda och svårt skadade minskade i samtliga fall på de säkra rutterna jämfört med de korta, med undantag för sträckan Göteborg-Skövde där den korta och säkra rutten var exakt samma. När det gäller förväntat antal lindrigt skadade ökade däremot i några fall antalet skadade på de säkra rutterna jämfört med de korta till följd av de längre sträckorna som de säkra rutterna medförde. Brytpunkten mellan hur mycket längre den säkra rutten får vara jämfört med den korta överskreds alltså i några fall, vilket minskade trafiksäkerheten snarare än ökade den. En slutsats man kan dra av denna förstudie är dock att om förare både på personbilssidan och den tunga sidan ges en möjlighet att navigera efter säker rutt ökar trafiksäkerheten på vägarna. Fler bilister kör på mötesseparerade vägar och vägar med hastighetskameror och färre bilister på vanliga vägar bidrar till mindre allvarliga olyckor och minskad dödlighet. 20 Analys & Strategi
25 5 Förslag till fortsatta studier Det finns många intressanta aspekter att undersöka vidare när det gäller området säkra rutter. Till att börja med skulle det vara intressant att skapa ett nuläge baserat på hur ett antal verkliga transportörer faktiskt kör och inte på kortast sträcka, som den här studien bygger på, för att se om det blir någon skillnad mellan den säkra och faktiska rutten. Detta kan eventuellt göras genom en jämförelse med Vägverkets trafikräkningar. Resultaten från studien tyder även på att det kan vara större variationer mellan korta rutter och säkra rutter när det gäller vissa kortare, lokala vägrelationer, vilket skulle vara intressant att undersöka vidare, t.ex. på sträckor med hård trafikbelastning. Det skulle också vara intressant att koppla olycksstatistik och statistik över trafikbelastning till den här typen av studier. Om två sträckor är lika säkra när det gäller mittbarriärer och fartkameror, skall det då finnas andra parametrar som t.ex. trafikbelastning, antal olyckor etc. som man bör ta hänsyn till beträffande säker rutt? En djupare studie kring relationen mellan säkraste rutt och minst miljöbelastande rutt bör ses som en naturlig fortsättning. Det är ju inte säkert att det alltid är den kortaste rutten som ger den minsta miljöbelastningen. Utsläppen av koldioxid och andra reglerade emissioner är ju även beroende av hastighet, trafikbelastning, antal start och stopp, trafikljus och köer mm vilket i högre grad uppkommer i tätorter än på kringliggande leder. Ett exempel på en fortsättning skulle kunna vara att beräkna utsläppen av koldioxid för ett antal vägrelationer där korta och säkra rutter jämförs med varandra för att se hur stor skillnad i koldioxidutsläpp det blir. En fråga som vi inte har undersökt i studien är om det finns intresse från transportbranschen att dels få denna typ av information i fordonen och dels om det är intressant för personal som planerar rutter. I studien har vi avgränsat oss geografiskt till södra Sverige. En utvidgning av studien till att gälla hela Sverige kan vara ett nästa steg för att se hur vägvalet skiljer sig mellan säkra rutter och korta rutter samt vilka effekter det skulle få på trafiksäkerheten. Det finns också en intressant metodutveckling i ett eventuellt fortsatt arbete. I denna studie har vi selekterat vägvalen manuellt. Ska man kunna navigera efter säkra rutter i praktiken så måste detta göras med automatik. Analys & Strategi
26 6 Spridning av resultat Idén om att kunna navigera utifrån trafiksäkra rutter är helt ny i sitt slag och denna pilotstudie är bara ett första steg på vägen. Studien visar dock att det finns teknik och underlag för att kunna arbeta vidare med frågan. Resultaten från pilotstudien kommer framförallt att spridas internt på Vägverket. 22 Analys & Strategi
27 Referenser Anders Corse, Vägverket Östen Johansson, Vägverket Vägverket ( ): Analys & Strategi
28 WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Rullagergatan Göteborg Telefon Fax
RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken
RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merÖversiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet
Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402
Läs merVäg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby
Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län Projektnummer: 101598 PM Trafikanalys 2013-03-15 Titel: Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby,
Läs merRAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län
RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag
Läs merOlycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län
RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merÖver Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS
BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS GODA GRANNAR MÖJLIG TILLB. UNITED BY OUR DIFFERENCE PM Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 Medverkande MAXI ICA:
Läs merISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft
ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från
Läs merFråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?
Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Asfalten är dålig på sträckorna med mitträcke. Att de har fler parkeringsfickor för att vila sig. De accelererar till 300 när de ska köra om och sedan
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merPM, CO 2 -utsläpp Datum
, CO 2 -utsläpp Datum 2015-11-20 Uppdrag Beställare Från Till Svenljunga Kommun Rebecka Jakobsson Magnus Eriksson Ramböll Sverige AB Box 5 343, Vädursgatan 6 4 0 2 27 Göteborg T : +4 6-10-615 60 00 D:
Läs merMindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp
Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.
Läs merRAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20
RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merTRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merTrafikutredning Planprogram Hentorp Södra
Skövde kommun Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra Göteborg, 2011-01-19 Reviderat 2011-04-13 Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra Datum 2011-01-19 Reviderat 2011-04-13 Uppdragsnummer 61441038924
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, val av lokalisering 2017-09-11 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merPM Trafikflöden i Östersund och Odenskog
PM Trafikflöden i Östersund och 2010-02-08 Upprättad av: Oskar Lundblad Haggren RAPPORT 2010-02-08 Kund Jenny Jernström Östersunds kommun, Samhällsbyggnad, Plan och Bygg, 831 82 Östersund Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs merRemissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar från avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Region Nord SMC har gått
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRamböll Sverige AB. PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden--- Skövde kommun. Trafikanalys Skövde. Koncept. Göteborg
Ramböll Sverige AB PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden--- Skövde kommun Koncept Göteborg 2009-04-07 Skövde kommun PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden. Datum 2009-04-07 Uppdragsnummer
Läs merOlycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka till Göteborg
Olycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka 2010-01-01 till 2010-09-20 Göteborg 2010-10-18 Postadress Besöksadress Telefon, vx Org.nr: 222000-0752 Box 5204
Läs merPM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:
PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2013-04-12 Dokumenttitel: PM Trafik Tillägg Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2013-04-12
Läs merUTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet
UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:
Läs mer10 ANLEDNINGAR TILL ATT RÄKNA MED PTV MAP&GUIDE FÖR BERÄKNING AV TRANSPORTKOSTNADER.
10 ANLEDNINGAR TILL ATT RÄKNA MED PTV MAP&GUIDE FÖR BERÄKNING AV TRANSPORTKOSTNADER www.ptvgroup.com 1. PTV MAP&GUIDE ÄR STANDARDVERKTYGET FÖR KOSTNADSBERÄKNINGAR AV VÄGTRANSPORTER Uppdaterade tullkostnader
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Nationell rapport 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merOm cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Stefan Andersson UPPRÄTTAD AV. Stefan Andersson
14 UPPDRAG Trafikutredning Brämhult-Kyrkvägen UPPDRAGSNUMMER 12602343 UPPDRAGSLEDARE Stefan Andersson UPPRÄTTAD AV Stefan Andersson DATUM Trafkutredning, avstängning av Kyrkvägen Bakgrund och syfte Samghällsbyggnadsförvaltningen
Läs merBULLERUTREDNING Finspång Dalsberg. Rapport Upprättad av: Johan Andersson Granskad av: Robert Nykvist Godkänd av: Sofi Thorell
BULLERUTREDNING Finspång Dalsberg Rapport 2015-05-27 Upprättad av: Johan Andersson Granskad av: Robert Nykvist Godkänd av: Sofi Thorell BULLERUTREDNING Finspång Dalsberg KUND Finspångs kommun KONSULT WSP
Läs merOlycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar
Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Utredare: Robert Bang räddningstjänsten Gislaved/Gnosjö. 0371 82712 1. Inledning Allmänna utgångpunkter När en räddningsinsats
Läs merVäg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie
Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merTRAFIK PÅ RISSNELEDEN
TRAFIK PÅ RISSNELEDEN Analys av Rissneleden som stadsgata L:\7020\2010\Lingonskogen\trafik ver WSP Analys & Strategi 2010-11-11 2 (6) Bakgrund Ett planprogram för del av Sundbyberg 2:26 Lingonskogen har
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)
Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,
Läs mer1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2
Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet
Läs merÖversiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Jönköpings län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Örebro län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merKoldioxidutsläpp från olika typtransporter
RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för
Läs merTrafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN
Trafikutredning Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN Mars 214 Medverkande Ramböll Lars Strömgren Handläggare 2 Trafikutredning Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Syfte och förutsättningar...4 Slutsats...4
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merNya mitträcken kan rädda 25 liv per år
Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas
Läs merTillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se
Läs merLogistikutredning Södermalm
Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många
Läs merBörjan på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter
000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110
Läs merRIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.
RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel
Läs merTrafikomfördelning. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732
PM Trafikomfördelning E22 Fjälkinge - Gualöv 2017-10-11 Ärendenummer: TRV 2017/1732 Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004
Läs merTÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson
TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &
Läs merFörslag till nya föreskrifter för väg 180, Västra Götalands län
REMISS 2019-05-14 Ärendenr: Enligt sändlista TRV 2019/44464 Trafikverket Region Väst Henrik Lagerholm Trafikmiljö Besöksadress: Vikingsgatan 2-4, GÖTEBORG Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se henrik.lagerholm@
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merÄrendenr: TRV 2013/39703
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag
Läs merSteninge slottspark Trafikstudie
Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merTRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING
PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:
Läs merBLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ
BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen
Läs merÖVERSIKTLIG HÖJDSÄTTNING AV TYRGATAN OCH ANSLUTANDE VÄG FRÅN NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE
PM ÖVERSIKTLIG HÖJDSÄTTNING AV TYRGATAN OCH ANSLUTANDE VÄG FRÅN NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund Det finns planer på att i framtiden bygga en snabbare järnväg mellan Oslo och Stockholm via Västerås. Arbetshypotesen
Läs merRAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11
RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning
Läs merI Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Läs merValidering Sampers Sydost, version
Validering Sampers Sydost, version 2016-04 Väg Jämförelse av resultat med nykal respektive oldkal visar på bara små skillnader. På aggregerad nivå är trafikarbetet för personbil på alla länkar med räknat
Läs merAnledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som
Läs merTRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM
RAPPORT TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM SLUTRAPPORT 2017-07-07 UPPDRAG 277661, Björklunda trafikutredning Titel på rapport: Trafikutredning Björklunda i Hässleholm Status: Datum: 2017-07-07 MEDVERKANDE
Läs merKommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.
Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen Anders Wigren WSP Analys & Strategi Maj 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Kronoberg län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merSammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolyckor på länsväg 156
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolyckor på länsväg 156 Sammanfattning av händelsen SÄRF och Marks räddningstjänst har kartlagt trafikolyckor under en femårsperiod. Sammanlagt har
Läs merBakgrund. Validering basprognos inför
Bakgrund Validering basprognos inför 160401 Sammanfattning Dalarna Gävleborg Sammanfattning Västernorrland Örnsköldsvik och Härnösand. Vid Ånge är trafiken skev och överskattas. Lastbilstrafiken med släp
Läs merPM REV
Uppdragsnr: 10141112 1 (3) PM 10141112.01 2010-10-25 REV 2010-11-18 Denna revidering innebär en förändring av ökningen av trafikmängden på. I och med denna revidering tas ingen hänsyn till ökningen av
Läs merPM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Projektnummer: V
PM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län 2013-05-14 Projektnummer: V87 833 333 Dokumenttitel: PM Omledningsvägar Skapat av: Jens Thuresson Dokumentdatum:
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och
Läs merGods- och industristråket!
E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merRAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för
Läs merPM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun
PM Risker med transport av farligt gods Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson
Läs merPM TRAFIKALSTRING & BULLER
PM TRAFIKALSTRING & BULLER Bakgrund Torsås kommun planerar att planlägga ett nytt område för handel/centrumändamål på ca 1,3 ha norr om Bergkvaravägen inom Torsås 2:42. Rubricerat PM syftar till att studera
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum
Läs merVTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:
VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder
Läs merAnsökan skolskjuts vid särskilda skäl för 4 barn boende i Ytterklintfäboda/Stenfors
Ansökan skolskjuts vid särskilda skäl för 4 barn boende i Ytterklintfäboda/Stenfors Ansökan Enligt bifogade ansökningar om skolskjuts vid särskilda skäl, ansöker vårdnadshavare för 4 barn boende i Ytterklintfäboda
Läs merUNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26
UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merStråk 2 regional plan. Workshop
Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar
Läs mer