Inriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel"

Transkript

1 1 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring Inriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel MSB-51.1

2 2 Innehållsförteckning Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen... 1 Innehållsförteckning...2 Kortfattad bakgrund...3 Generellt om samhällsviktig verksamhet...4 Identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet...5 Samhällsviktiga elanvändare prioritering i händelse av kortsiktig elbrist...6 Sekretess och informationssäkerhet...9 Grunder för länsstyrelsens beslut...11 Bilaga Begreppsförklaringar sekretess Bilaga Utdrag ur tillämplig lagstiftning Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag om skydd för företagshemligheter (1990:409) Säkerhetsskyddslag (1996:627)... 20

3 3 Kortfattad bakgrund Uppdrag 13 i MSB:s regleringsbrev: 13. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument avseende elprioritering. Arbetet ska bedrivas i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi samt andra berörda myndigheter och aktörer. Inriktningsdokumentet ska ge underlag för bedömning av i vilken prioriteringsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist. I arbetet med inriktningsdokumentet ska Myndigheten för ska särskilt ansvara för riktlinjer för identifiering av samhällsviktig verksamhet. Statens energimyndighet ska särskilt ansvara för sekretesshantering samt underlag för länsstyrelsernas beslut om vilken prioriteringsordning som ska gälla. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 december MSB har fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2010 att inom ramen för Styrel 1 - projektet under 2010 utarbeta ett inriktningsdokument för elprioritering. Uppdraget innebär att MSB tillsammans med Energimyndigheten och Svenska kraftnät och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Energi och andra berörda myndigheter och aktörer genom inriktningsdokumentet ska ge underlag för bedömning av i vilken prioriteringsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare ska ske i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i december Denna remissutgåva kommer också att användas vid den Styrel-utbildning för kommuner, länsstyrelser och elnätföretag som Energimyndigheten ska bedriva under hösten Dokumentet i sin slutliga form ska därefter utgöra underlag för prioritering av elanvändare inom ramen för Styrel-planeringen från 2011 i kommuner, länsstyrelser, landsting och elnätföretag. Framtagandet av inriktningsdokumentet följer en särskild projektplan. Till projektet har knutits en arbetsgrupp och en referensgrupp i vilka ingår närmast berörda myndigheter och andra aktörer. 1 Planeringssystem för styrning av el till prioriterade och möjlighet till frånkoppling av oprioriterade elanvändare.

4 4 Prioritering av elanvändare De övergripande målen för Sveriges säkerhet och Energimyndighetens övergripande inriktning ligger till grund för de riktlinjer för identifiering av samhällsviktig verksamhet och den inriktning för prioritering av elanvändare som MSB föreslår i detta dokument. De övergripande målen 2 för Sveriges säkerhet är att; - värna befolkningens liv och hälsa - värna samhällets funktionalitet - värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden Energimyndigheten har föreslagit följande övergripande inriktning för prioritering av elanvändare: De elanvändare som ska prioriteras högst är de som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de inte bör kopplas från vid elbrist. Generellt om samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet finns på alla nivåer, såväl lokalt och regionalt som nationellt, och kan bedrivas av aktörer utanför landets gränser. Exempel på sådan verksamhet är samhällets elförsörjning avseende produktion, distribution och handel. Ett bortfall av och en svår störning i samhällsviktig verksamhet kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Samtidigt är ofta verksamheten i sig en förutsättning för att kunna hantera händelser så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Målet med skydd av samhällsviktig verksamhet är bland annat att säkerställa en robusthet och för att kunna motstå och hantera såväl olyckor som allvarliga störningar. 3 Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser och kriser. Varje sådan samhällsviktig verksamhet bör därför vara så 2 Regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, Skr. 2009/10:124, s 9. 3 Regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, Skr. 2009/10:124, s 63.

5 5 robust och upprätthålla en sådan kontinuitet att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelser eller tillstånd i samhället. Eftersom ingen på förhand vet var, när eller hur en extraordinär händelse inträffar så bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap och en i någon form fastställd minsta förmåga att förebygga och hantera sådana händelser. När en sådan händelse inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga vid hanteringen av just den händelsen för att ett tillstånd av kris ska undvikas. Vilka verksamheter som blir utsatta vid en extraordinär händelse kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Inför och under en pandemi är exempelvis hälso- och sjukvården särskilt viktiga verksamheter medan en IT-attack mot centrala finansiella system innebär att andra viktiga funktioner och verksamheter kan drabbas av allvarliga störningar. De verksamheter som vid en viss extraordinär händelse inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga. Dessa kan i stället drabbas vid nästa extraordinära händelse. Detta synsätt innebär att samhället måste planera för att ha en bred beredskap och förmåga att motstå olika typer av extraordinära händelser som annars skulle kunna leda till en kris. En viktig del av denna planering är de risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) som ska göras vart fjärde år. Styrel-planeringen bör samordnas med RSA-arbetet. Identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller följande villkor: Verksamheten är av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas eller fortgå även vid extraordinära händelser och kriser. 4 Detta villkor om verksamhetens betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och förmåga att hantera en extraordinär händelse eller kris möjliggör en identifiering av samhällsviktig verksamhet. Villkoret har dels ett förebyggande- och förberedandeperspektiv; verksamheten måste redan i normalläget ha en sådan robusthet att den kan bedrivas även vid allvarliga eller extraordinära händelser. Dels finns också ett krishanterande perspektiv genom att den kan bidra till att händelsen eller krisen kan hanteras med begränsade skadeverkningar. 4 Denna begreppsförklaring är tills vidare specifik för arbetet inom Styrel.

6 6 Villkoret innebär vidare att identifieringen av samhällsviktig verksamhet kan göras situationsoberoende, dvs. oberoende av en tänkt händelse eller händelseutveckling. Rimligen är det så att en identifierad samhällsviktig verksamhet är fortsatt samhällsviktig även vid en händelseutveckling som inte utsätter just den verksamheten för en allvarlig störning. Den samhällsviktiga verksamheten bör dessutom uppfylla följande mål: Verksamheten bör ha den förmåga att motstå allvarliga störningar som behövs för att kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet även vid extraordinära händelser och kriser. Detta mål pekar på att verksamheten bör ha en minsta godtagbar förmåga, dvs. alltid kunna upprätthålla en miniminivå på förmåga eller funktionalitet, oavsett vad som händer. Genom att i någon form fastställa denna miniminivå har en s.k. grundläggande säkerhetsnivå, GSN, åsatts verksamheten. Detta kan ske genom till exempel avtal, överenskommelse eller lagstiftning. I nästa steg, utifrån aktuellt scenario och med kännedom om vilka verksamheter som berörs, kan en prioritering av verksamheter göras i syfte att skapa underlag för fördelning av knappa resurser av olika slag. Eftersom arbetet med identifiering av samhällsviktig verksamhet innebär lokala bedömningar kan resultaten skilja sig från en kommun till en annan. Här bör länsstyrelsen som geografiskt områdesansvarig på den regionala nivån koordinera bedömningarna inom länet. Verksamhet av nationell eller internationell betydelse är bl. a. järnvägar, större flygplatser, anläggningar för försvarsmakten och för elektronisk kommunikation. Att lämna underlag för prioritering är en del av de cetrala myndigheternas ansvar. Underlag för prioritering lämnas till respektive berörd länsstyrelse. Samhällsviktiga elanvändare prioritering i händelse av kortsiktig elbrist Olika samhällsviktiga verksamheter påverkar varandra genom beroenden i flera led. Det innebär att sårbarhet i en enskild verksamhet inte är en lokal företeelse utan även drabbar andra samhällsviktiga verksamheter och därmed samhället på olika sätt. Dessa beroenden måste beaktas i prioriteringsarbetet. På samma sätt kan prioritering göras mellan likvärdiga verksamheter där inte alla dessa verksamheter behöver fungera för att upprätthålla en godtagbar förmåga. En trygg elförsörjning är en absolut förutsättning för all verksamhet som bidrar till samhällets säkerhet. Anläggningar av vital betydelse för elförsörjningen får

7 7 därför aldrig kopplas från. Elnätsföretagen identifierar anläggningar av sådan betydelse. I tabellen nedan hänvisas till tidsperspektivet kort sikt, vilket innebär risk för allvarliga konsekvenser för den samhällsviktiga verksamheten om frånkopplingen pågår ett fåtal timmar. Tidsperspektivet längre sikt innebär risk för allvarliga konsekvenser för den samhällsviktiga verksamheten om frånkopplingen pågår ett antal dagar. Tabellen är ett stöd och en inriktning i arbetet med att prioritera elanvändare i händelse av en kortsiktig elbrist. Lokala avvikelser och förutsättningar kan innebära att en verksamhet långt ner på listan kan lyftas och få högre prioritet.

8 8 Prioritetsklass Priorite- rings- kriterium Kommentar Exempel på verksamhet 1 Befolkningens liv o hälsa 2 Samhällets funktionalitet 3 Befolkningens liv o hälsa 4 Samhällets funktionalitet Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Akutsjukvård, polis och räddningstjänst. Omsorg om barn, äldre och funktionshindrade. 5 Krisledningsnämnd, drivmedelsförsörjning, vatten och avlopp, vissa finansiella system, elektroniska kommunikationer och transporter. Vårdcentraler och dagmottagningar. Betalningsförmedling och livsmedelsförsörjning. 5 Stora ekonomiska värden 6 Stora miljövärden 7 Stora sociala o kulturella värden Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden (inklusive stora elanvändare med avtal om förbrukningsreduktion) Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden 8 Övriga Övriga elanvändare. Merparten av dessa elanvändare identifieras aldrig på objektsnivå, vilket exempelvis gäller för i princip samtliga bostäder. Tung industri/stora elanvändare, stora företag Sophantering och kemisk industri. Arkiv, museer samt objekt på UNESCO:s världsarvslista Boende, små till medelstora företag 5 Utsatta grupper bör identifieras enligt regeringens folkhälsopolitiska inriktning och lokalt genomförda hälsokonsekvensbedömningar.

9 9 Sekretess och informationssäkerhet Grunder Informationssäkerhet handlar om att säkerställa att information vid behov kan skyddas från obehörigas insyn (konfidentialitet), att ändringar görs på ett obehörigt sätt (riktighet) samt att informationen är tillgänglig för behöriga då den ska vara det (tillgänglighet). Flera rättsliga regelverk ställer olika krav på informationssäkerhet i olika former. Detta gäller exempelvis krav på sekretess i offentlighets och sekretesslagen (2009:400). För att underlätta samverkan och informationsspridning inom Styrel bör deltagande parter så långt möjligt, undvika att föra in sådan information i allmänna handlingar att de behöver sekretessbeläggas. Men planeringen innebär att fakta om samhällsviktiga verksamheter sammanställs och att såväl arbetsmaterial som allmänna handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om samhällsviktig verksamhet, anläggningar som rör rikets säkerhet, elnäten och affärshemligheter. Informationssäkerheten behöver därför säkerställas bl.a. genom att ge arbetsmaterial och beslutsunderlag en begränsad spridning och hantera det som om det vore sekretessbelagt. Länsstyrelsen kan därför, tillsammans med alla deltagande aktörer inom länet, tidigt behöva genomföra en riskanalys med informationsklassning av planeringsprocessen. Varje myndighet ansvarar själv för att bedöma om uppgifter i en allmän handling kan lämnas ut. När detta görs måste utlämningen prövas mot gällande sekretesslagstiftning. Kontakt med upprättande organisation bör eftersträvas i denna process. Observera att hela handlingar inte kan sekretessbeläggas i förväg - det måste prövas om och när dokumentet begärs ut. Begreppsförklaringar och hänvisningar till tillämplig lagstiftning återfinns i bilaga 1. Utdrag ur tillämplig lagstiftning återfinns i bilaga 2. Grundläggande ansvar Varje organisation och individ som deltar i planeringsprocessen ansvarar själv för att följa gällande lagstiftning rörande informationssäkerhet, offentlighet och sekretess. Därav följer att andra myndigheter inte kan ge länsstyrelser och kommuner inriktning eller direktiv för sekretesshantering inom ramen för Styrels planeringsprocess. En beskrivning av relevanta lagar och förordningar samt en redovisning av erfarenheter från försöken lämnas däremot i detta dokument och ingår i den utbildning som Energimyndigheten ger kommuner, länsstyrelser och elnätföretag under 2010.

10 10 Hantering av arbetsmaterial, beslutsunderlag och beslut Information som kommer in till en myndighet blir i normalfallet allmän handling enligt lag och kan begäras ut. Detta gäller alla inkomna handlingar även om de är markerade med t.ex. arbetsmaterial eller har en sekretessmarkering. Motsvarande arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter är dock normalt inte allmän handling. Arbetsmaterial i Styrels planeringsprocess, framförallt de kompletta, detaljerade underlagen, innehåller uppgifter om elnät och om elanvändare som kommunerna anser ska prioriteras. Det innebär att det där finns uppgifter om samhällsviktig verksamhet för krisberedskapen och anläggningar som behöver omfattas av sekretess ur flera aspekter (rikets säkerhet, terrorism, risk- och sårbarhetsanalyser etc.). Allt material måste därför hanteras i enlighet med gällande sekretessbestämmelser. Känsligt material ska inte sändas via e-post eller andra elektroniska media (om det ej finns tillgång till krypterade förbindelser). Erfarenheter från försöksverksamheten Försöken i kommuner och län under 2008 och 2009 gav följande erfarenheter vad gäller känslig information: Genomför en informationssäkerhetsanalys och informationsklassning av planeringsarbetet Överväg säkerhetsklassning av all personal som ska delta i planeringsarbetet samt påminn om tystnadsplikten Undvik att föra in information i allmänna handlingar så att de omfattas av sekretess Sekretessmarkera detaljerat arbetsmaterial och beslutsunderlag Sekretessmarkera även arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter Sekretessmarkera också i ärendehanteringssystemen så att det tydligt framgår att handlingen bör sekretessprövas innan den lämnas ut Observera att sekretessmarkeringen är en färskvara som kan omprövas vid senare tillfälle Förvara information såväl fysisk (papper) som elektronisk (filer) på ett säkert sätt Informera bara de aktörer som bedöms behöva kännedom om underlag och beslut för sin tjänst Skicka inte känslig information via e-post eller andra elektroniska media om det inte finns tillgång till krypteringsmöjligheter

11 11 Om USB-minnen används bör de vara krypterade och lösenordsskyddade. Gör förbehåll om att information inte får lämnas vidare när sekretessmarkerad information lämnas ut Dela upp länsstyrelsens beslut i ett öppet kortfattat beslut och en sekretessmarkerad bilaga som bara innehåller ellinjerna i rangordning Företag kan uppfatta offentlighetsprincipen som en risk för spridning av känslig information och att sekretesslagstiftningen inte ger ett tillräckligt skydd för deras hemligheter. De kan därför vara tveksamma till att delge myndigheter företagskänslig information, vilket kan leda till problem för samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor. Sådana problem motverkas om man är medveten om vad lagstiftningen säger och innebär samt om man gemensamt gör en informationssäkerhetsanalys för ett specifikt projekt, t.ex. Styrels planeringsprocess, och dessutom skapar tydliga rutiner och regler för att hantera information. Långvariga och förtroendefulla relationer underlättar också samverkan. Grunder för länsstyrelsens beslut Samordning av planering och beslutsunderlag Det är nödvändigt att samordna planeringen mellan näraliggande kommuner och län. Motivet är bl.a. att elnäten inte följer kommun- och länsgränserna och att beslut om prioritering ska fattas per regionnät med underliggande lokalnät. Dagens strukturer och organ för samverkan och samordning av krisberedskapsarbetet mellan länsstyrelserna bedöms vara tillfyllest för att samordna planeringen mellan länen. Särskilda avsiktsförklaringar och överenskommelser bedöms inte behövas. Däremot kan det i enstaka fall behöva göras avdömningar av rangordning av ellinje som berör flera län. Sådana avdömningar bör baseras på en gemensam bedömning av ellinjens samhällsnytta. Länsstyrelsen ger inriktning för samordning av kommunernas planering inom eget län. Eftersom kommuner och län behöver samordna sin planering över länsgränser behöver berörda länsstyrelser ha en gemensam syn på inriktning för planeringen, bland annat genom att ha en likartad bedömning av vad som är samhällsviktig verksamhet. För att länsstyrelsens beslutsunderlag ska bli komplett behöver uppgifter om centrala myndigheters samhällsviktiga verksamheter inom respektive län klarläggas. Energimyndigheten har därför hemställt om att samtliga

12 12 myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskap 6 samt Försvarsmakten senast tillställer respektive länsstyrelse underlag för vilka samhällsviktiga verksamheter av nationell eller internationell betydelse, inom respektive myndighets ansvarsområde, som bör ges prioritet i händelse av kortsiktig elbrist. Länsstyrelsens myndighetsbeslut om prioritering Fattande av prioriteringsbeslut är en fråga om myndighetsutövning och krävs för att elnätföretagen ska kunna frånkoppla elanvändare i en elbristsituation. Myndighetsbeslutet krävs för att uppfylla ellagen och för att garantera rättssäkerheten genom att det kan överklagas enligt förvaltningslagen (1986:223). Vidare bör frånkopplingen baseras på myndighetsbeslut för att uppfylla EU:s elmarknadsdirektiv. Länsstyrelsen beslutar i vilken ordning elanvändare ska frånkopplas i händelse av elbrist och innebär en inskränkning i elkundernas grundläggande lika rätt till el. (I praktiken handlar beslutet om att rangordna i vilken ordning ellinjer i lokalnät, inte enskilda elanvändare, ska frånkopplas.) Inskränkningen baseras på (kommande) reglering i 8 kap. 2 ellagen (1997:857). Följande tillägg har föreslagits av Energimyndigheten 7 : I den utsträckning systemansvaret så medger ska begränsning och avbrytande av överföringen genomföras så rättvist som möjligt eller i enlighet med av länsstyrelsen i särskild ordning beslutad prioriteringsordning. Beslut fattas av länsstyrelsen i egenskap av geografiskt områdesansvarig myndighet och med stöd av (kommande) reglering i 54 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Följande tillägg, till de uppgifter som länsstyrelsen har inom ramen för sitt geografiska områdesansvar enligt 54, har föreslagits av Energimyndigheten 8 : - på förslag av kommunerna fatta beslut om i vilken prioriteringsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare inom länet ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist. Länsstyrelsens beslut om prioritering av elanvändare inom respektive regionnät med underliggande lokalnät är allmän handling och bör därför bestå av en 6 Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 11, punkt 1. 7 Energimyndighetens rapport , dnr , Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist. 8 Energimyndighetens rapport , dnr , Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist.

13 13 öppen del med beslutstexten och en sekretessmarkerad bilaga som bara innehåller ellinjernas benämning i rangordning. Stöd för att uppgifter rörande myndighetsbeslutet kan sekretessbeläggas återfinns i 9 offentlighets- och sekretessförordning (2009:641). Där framgår att sekretess gäller i statliga myndigheters verksamhet, som består i bl.a. utredning och planering enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Se vidare om bestämmelser för informationssäkerhet och sekretess i bilagorna 2 och 3. Som nämnts ovan behöver länsstyrelsen fatta beslut om prioritering per regionnät, med underliggande lokalnät. Detta eftersom elnäten överskrider både kommun- och länsgränser och att det är elnätföretagen som ska använda slutresultatet av prioriteringarna för att praktiskt förbereda frånkoppling vid elbrist. I de fall där ett regionnät involverar två eller flera län, vilket är normalfallet, behöver beslut fattas av samtliga berörda länsstyrelser. Detta kan ske genom att länsstyrelserna har ett gemensamt beslutsunderlag omfattande hela regionnätet i samtliga berörda län och att varje länsstyrelse i sitt specifika beslut anger att beslutet gäller ellinjer inom eget län. Exempel: Länsstyrelsen i AA län beslutar, med stöd av 54 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion att frånkoppling av elanvändare vid en kortsiktig elbrist enligt ellagen (1997:857) 11 kap 7 får, såvitt gäller ellinjer inom AA län, genomföras i enlighet med prioritetsordning i bilaga. Beslutet avser perioden 20XX - 20YY. I detta ärende har.. fattat beslut. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit och. När länsstyrelsen delger elnätföretagen och kommunerna det detaljerade beslutet om rangordning av ellinjer kan detta åtföljas av ett förbehåll i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen 10 kap 14. Där sägs att en uppgift kan lämnas ut med ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare.

14 14 Referenser Uppdrag 13 i MSB:s regleringsbrev 2010 ( ). Uppdrag 3 i Energimyndighetens regleringsbrev 2010 ( ). Regeringens skrivelse: Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, Skr. 2009/10:124 Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbris. Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren Prioritering av elanvändare vid elbrist (ER 2007:38). Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren Handbok för Styrel (ET 2010:23), Energimyndighetens handbok som ska vara ett stöd för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda. Samhällsviktig verksamhet definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, faktablad MSB om begreppet samhällsviktig verksamhet (2009). Energimyndighetens webbplats, Styrel-sajten Svenska kraftnäts webbplats, MSB:s webbplats,

15 15 Bilaga 1 Begreppsförklaringar sekretess Allmän handling: Handling som en myndighet har upprättat eller som har inkommit till myndigheten - se 2 kap. tryckfrihetsförordning (1949:105). Sådan handling kan lämnas ut till svensk medborgare enligt 2 kap 1 i tryckfrihetsförordningen. Detta benämns också offentlighetsprincipen. Sekretess, dvs. begränsning av rätten att ta del av information, gäller allmän handling, dvs. en upprättad eller inkommen handling hos en myndighet. Det finns inget krav på att allmän handling måste vara registrerad. Om allmän handling ska omfattas av sekretess måste den dock vara registrerad. Arbetsmaterial : Handling som inte är upprättad (dvs. på något sätt beslutad av en myndighet) eller inte inkommit till en myndighet, är inte allmän handling och behöver inte lämnas ut. Begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar: Rätten att ta del av allmän handling får begränsas enligt 2 kap. 2 tryckfrihetsförordningen (1949:105). Företagshemlighet: Information som en näringsidkare håller hemlig av affärsmässiga skäl. Skydd av företagshemligheter regleras i lagen om skydd för företagshemligheter (1990:409) samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Registerkontroll: Se bilaga 3 nedan, säkerhetsskyddslag. Ska göras vid säkerhetsprövning säkerhetsskyddslag (1996:627). Rikets säkerhet: Om information kan hota rikets säkerhet kan den vara giltig för sekretess - 15 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess: Inskränkning i offentlighetsprincipen som innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess regleras av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbelagd uppgift: En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall - definieras i 3 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessmarkering: Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten

16 16 markera detta genom att en sekretessmarkering görs på handlingen eller ärendehanteringssystemet. Sekretessreglerad uppgift: En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess - definieras i 3 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Säkerhetsklassning: Anställning eller deltagande i viss verksamhet ska placeras i säkerhetsklass (1-3) om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten får del av uppgift som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet - 17 säkerhetsskyddslag (1996:627). Säkerhetsprövning: Säkerhetsprövning ska göras innan en person genom anställning eller på annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för uppgifter som är viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt - 11 säkerhetsskyddslag (1996:627). Överförande av sekretess: Sekretess följer med en uppgift till en annan myndighet i speciella situationer - 11 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

17 17 Bilaga 2 Utdrag ur tillämplig lagstiftning Nedan redovisas text ur olika lagar och förordningar som är viktiga för informations- och sekretesshanteringen under Styrels planeringsprocess. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1. Möjligheter till begränsning enligt 2 kap. 2 Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 2. Sekretessmarkering - Möjligheter till begränsning enligt 5 kap. 5 Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange 1. tillämplig sekretessbestämmelse, 2. datum då anteckningen gjordes, och 3. den myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.

18 18 3. Utlämnande av uppgift med förbehåll - Möjligheter till begränsning enligt 10 kap. 14 Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket. 4. Försvarssekretess - Möjligheter till begränsning enligt 15 kap. 2 Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. 5. Risk- och sårbarhetsanalyser - Möjligheter till begränsning enligt 18 kap. 13 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. 6. Kommersiell sekretess i en statlig myndighets verksamhet - möjligheter till begränsning enligt 30 kap. 23 (OBS se också 8. nedan) Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering,.. 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. 7. Kommersiell sekretess hos kommuner och landsting - Möjligheter till begränsning enligt 38 kap. 7 Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen

19 19 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262) 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten. Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) 8. Möjligheter till begränsning Föreskrifter med stöd av 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen 9 Sekretess gäller, i den utsträckning som anges i bilagan till denna förordning, i statliga myndigheters verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år, om inte annat anges i bilagan. Av 30 kap. 26 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att regeringen i ett särskilt fall får besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Punkter i bilagan av relevans för Styrels planeringsprocess (sekretess gäller bl.a. i statliga myndigheter rörande): 31. uppföljnings- och stödverksamhet hos länsstyrelser, Socialstyrelsen och Myndigheten för i frågor som rör förberedelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, 123. utredning och planering enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap eller enligt motsvarande äldre bestämmelser.

20 20 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 9. Möjligheter till begränsning enligt 7 kap. 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. Lag om skydd för företagshemligheter (1990:409) 10. Möjligheter till begränsning enligt 1 Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Säkerhetsskyddslag (1996:627) 11. Registerkontroll 12 Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister eller polisdatalagen (1998:622). Med registerkontroll avses också att sådana personuppgifter hämtas som Rikspolisstyrelsen eller Säkerhetspolisen behandlar utan att det ingår i ett sådant register som avses i första stycket. Med registerkontroll avses dock inte att uppgifter hämtas från en förundersökning eller särskild undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet. Lag (1998:625). 13 Registerkontroll ska göras vid säkerhetsprövning som gäller anställning, uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i verksamhet, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass. 14 Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta meddelas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter. 16 Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll inte behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har kontrollerats på motsvarande sätt.

21 Säkerhetsklasser 17 En anställning eller ett annat sådant deltagande i verksamhet som avses i 13 första stycket skall placeras i säkerhetsklass, om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten 1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1), 2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter som avses i 1 (säkerhetsklass 2), eller 3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass 3).

Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen

Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen 1 Avdelningen för risk- o sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen

Läs mer

Styrel inriktning för prioritering av elanvändare

Styrel inriktning för prioritering av elanvändare samhällsskydd och beredskap Inriktningsdokument 1 (14) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Styrel

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess Agenda Inledning Offentlighetsprincipen Sekretess Sekretess för risk-och sårbarhetsanalyser m.m. Försvarssekretess Sekretessreglerad uppgift/hemlig uppgift Offentlighetsprincipen

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Säkerhetsskyddsplan. Fastställd av kommunfullmäktige

Säkerhetsskyddsplan. Fastställd av kommunfullmäktige 2017-12-18 2017-12-18 153 153 Innehållsförteckning 1 Allmänna bestämmelser... 2 1.1 Säkerhetsskydd... 2 2 Syfte... 2 3 Målsättning... 3 4 Förutsättningar och ansvar... 3 5 Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet...

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Styrels planeringsomgång

Styrels planeringsomgång EM1000 W-4.0, 2010-11-17 INFORMATION 1 (4) Datum Dnr 2019-03-15 2018-6963 Analysavdelningen Enheten för trygg energiförsörjning Royne Malmström 016-544 20 34 royne.malmstrom@energimyndigheten.se Kommunstyrelsens

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 6 kap. 1,

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Säkerhetsskyddslag Utfärdad den 24 maj 2018 Publicerad den 31 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagen gäller för utövare

Läs mer

1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-17, 286

1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-17, 286 1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-17, 286 2 (5) 1. Omfattning och syfte Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Dnr Fi2005/398

Dnr Fi2005/398 Promemoria 2005-01-21 Dnr Fi2005/398 Finansdepartementet Sekretess hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska

Läs mer

Policy för säkerhetsskydd

Policy för säkerhetsskydd Policy för säkerhetsskydd Ks/2013:359 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för säkerhetsskydd Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-26 238 Allmänna bestämmelser Från den

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen Promemoria 2011-05-19 PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 3 1 Promemorians innehåll Denna promemoria innehåller

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning

Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning Promemoria 2018-12-06 N2018/05533/SUBT Näringsdepartementet Enheten för styrning och uppföljning för bostäder och transporter Rättssekretariatet Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning I denna

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Lagrådsremiss. Säkerhetsprövning av offentliga ombud. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Säkerhetsprövning av offentliga ombud. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Säkerhetsprövning av offentliga ombud Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 februari 2004. Thomas Bodström Ari Soppela (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (6) Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Information om offentlighet och sekretess

Information om offentlighet och sekretess Information om offentlighet och sekretess MARS 2015 1. Inledning I det följande lämnas information om offentlighet och sekretess som berör alla anställda i Riksbanken. Alla anställda bör känna till vissa

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) OSL reglerar såväl tystnadsplikten i det allmännas verksamhet som handlingssekretessen och anknyter därmed både till RF:s yttrandefrihetsskydd

Läs mer

2009-10-19 S2009/7920/HS

2009-10-19 S2009/7920/HS Promemoria 2009-10-19 S2009/7920/HS Socialdepartementet Sekretess för vissa uppgifter hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sammanfattning Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) avser att inhämta

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322

Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning Publicerad den 24 april 2018 Utfärdad den 19 april 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år]

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Reglemente för Krisledningsnämnd Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Innehållsförteckning Reglemente för krisledningsnämnden...2 1 Krisledningsnämndens

Läs mer

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist. Styrel Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist. Energimyndigheten och trygg energiförsörjning I Energimyndighetens övergripande ansvar för energiförsörjningen ligger att göra en

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS Statens energimyndighets föreskrifter om 2013:X planering för prioritering av samhällsviktiga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 2)

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 2) Bilaga 3 PVS-714-2720/11 1(5) SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 2) mellan RIKSPOLISSTYRELSEN Box 12256 102 26 Stockholm nedan kallad RPS och Företaget AB, org.nr. : Kontaktmän hos RPS och Företaget. RPS: (projektansvarig)

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Länsstyrelsernas riktlinjer för hantering av känsliga artuppgifter

Länsstyrelsernas riktlinjer för hantering av känsliga artuppgifter Länsstyrelsernas riktlinjer för hantering av känsliga artuppgifter Riktlinjernas syfte är att: klargöra vilka artuppgifter som kan omfattas av sekretess hjälpa Länsstyrelserna att skapa rutiner för lagring

Läs mer

Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun

Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Plan/Program 2013-11-18, 190 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå

Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå Vad får man lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor och handlingar? Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå Vad bör man inte lämna ut om dricksvattenförsörjningen i form av kartor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3)

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) Bilaga 5 Datum 2014-07-16 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) mellan Polismyndigheten i Västernorrlands län Box [fylls i vid undertecknandet] Postadress/nr [fylls i vid undertecknandet] nedan kallad Polisen

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping Avdelning 2:3 DOM 2019-07-11 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 1272-19 KLAGANDE Nils Roubert ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Kronobergs beslut den 29 mars 2019 id 145365, se bilaga A SAKEN Rätt att ta

Läs mer

DOM Sida l (4) Mål nr KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l. Meddelad i Göteborg

DOM Sida l (4) Mål nr KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l. Meddelad i Göteborg i w KAMMARRÄTTEN I Avdelning l DOM 2014-11- 1 3 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Sten Lillieström Olofsvägen 6 433 62 Sävedalen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL. SÄKERHETSSKYDDSAVTAL Diarienr (åberopas vid korrespondens) Polisens verksamhetsstöd Administrativa enheten Upphandlingssektionen

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL. SÄKERHETSSKYDDSAVTAL Diarienr (åberopas vid korrespondens) Polisens verksamhetsstöd Administrativa enheten Upphandlingssektionen Polisens verksamhetsstöd Administrativa enheten Upphandlingssektionen SÄKERHETSSKYDDSAVTAL Diarienr (åberopas vid korrespondens) Ärendebeteckning 958 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3)

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Säkerhetsskyddslag (1996:627)

Säkerhetsskyddslag (1996:627) Säkerhetsskyddslag (1996:627) Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller vid verksamhet hos 1. staten, kommunerna och landstingen, 2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete 1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan

Läs mer

REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Gällande från den 26 februari 2018 Fastställt av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, 38 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnden

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket 15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller

Läs mer

Datum: 2011-01-04. SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) VID SÄKERHETSSKYDDAD UPPHANDLING (SUA).

Datum: 2011-01-04. SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) VID SÄKERHETSSKYDDAD UPPHANDLING (SUA). Datum: 2011-01-04 Diarienr: AD- SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (nivå 3) VID SÄKERHETSSKYDDAD UPPHANDLING (SUA). Mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, 202100-0076 Box 429 401 26 Göteborg nedan kallad Polismyndigheten

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering. Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket

Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering. Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket Informationssäkerhet en utmaning eller ett stöd i digitaliseringsarbetet? ESV-dagen

Läs mer

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Stöd 1 (21) Datum 2015-05-13 Diarienr 2015-2625 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Att skydda det mest skyddsvärda

Att skydda det mest skyddsvärda Att skydda det mest skyddsvärda Säkerhetsanalys grunden för ett väl anpassat säkerhetsskydd Malin Fylkner, Chefsanalytiker 2 På agendan står Vad är säkerhetsskydd? Hotet mot det skyddsvärda Säkerhetsanalys

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz Offentlighet och sekretess våren 2012 Sverker Scheutz Vad är allmänna handlingar? Tryckfrihetsförordningen 2 kap Tryckfrihetsförordningen 2 kap Behandlar rätten att ta del av allmänna handlingar Till främjande

Läs mer

Tillgängliggörande av tillsynsrapporter på internet i enlighet med 2015 års budget

Tillgängliggörande av tillsynsrapporter på internet i enlighet med 2015 års budget Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 3.3.1-10277/2015 Sida 1 (6) 2015-11-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25,

Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, Göteborg den 15-09-02 Yrkande (M) (FP) (KD) Kommunstyrelsen 15-09-09 Ärende 4.3 Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Säkerhetsklassning och säkerhetsprövning inom exploateringsnämndens verksamhet

Säkerhetsklassning och säkerhetsprövning inom exploateringsnämndens verksamhet Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2010-09-28 Säkerhetsklassning och säkerhetsprövning inom exploateringsnämndens verksamhet

Läs mer