Gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion En analys av gällande rätt i ljuset av SOU 2016:72 del 2. Innebär förslaget en positiv förändring av gällande rätt? Cornelia Berggren Examensarbete i Civilrätt, Förmögenhetsrätt, 30 hp Examinator: Patrik Schöldström Stockholm, Vårterminen 2017

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Abstract 2 Förkortningar 3 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Metod och material Avgränsningar Disposition 8 2 Företagsrekonstruktion Historia Syfte och anledningen till särskild lagstiftning Innebörden av företagsrekonstruktion 11 3 Gällande rätt Ansökan Ackordsförhandling Förutsättningar för beslut och domstolens prövning Rättsverkningar som inträder från dagen för beslut Rekonstruktören Rekonstruktionens avslut 16 4 Tidigare utredningar 17 5 Bakgrund till förslag om ändring i LFR Utredningen uppdrag Behovet av en reformerad rekonstruktionslagstiftning Samhällsattityd 19 6 Internationell utblick Europeiska kommissionens rekommendation av den 12 mars 2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens EU:s insolvensförordning Direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare Nordic-Baltic Recommendations on Insolvency Law Nordic-Baltic Recommendations förslaget 25 7 Konkurs Syfte med konkurs Konkurs i förhållande till företagsrekonstruktion 26 8 Förslag till ändring i LFR Nya avtal Rättshandlingar utan rekonstruktörens samtycke Allmän förmånsrätt vid fullföljd Gäldenärens befintliga avtal Dröjsmål före rekonstruktionen Verkställighet för borgenär med separationsrätt m.m Begäran om fullföljd Gäldenärens partiella fullföljd Verkan avseende fullföljd 39

3 8.2.6 Tillgodogörande av prestation Avtalsöverlåtelse Remissvar avseende överlåtelse av avtal 42 9 Analys När gäldenären tecknar nya avtal under företagsrekonstruktionen Samtycke från rekonstruktören Fullföljd som ger allmän förmånsrätt Avtal som redan fanns innan beslutet om rekonstruktion Dröjsmål före beslut om företagsrekonstruktion Borgenärer med separationsrätt och deras verkställighet Besked om fullföljd Partiell fullföljd Fullfölja avtalet Gäldenären förfogar över prestation utan vederlag Överlåta avtalet Avslutande kommentarer Källhänvisning 56

4 Sammanfattning Man kan tycka att företagsvärlden framstår som relativt hård. Under år 2015 försattes 6068 stycken företag i konkurs. I syfte att hjälpa företag med ekonomiska problem från att det ska gå så illa att bolaget måste försättas i konkurs så infördes den 1 september år 1996 lag (1996:764) om företagsrekonstruktion. Lagen innebär en möjlighet för en näringsidkare att genomföra en rekonstruktion av företaget under ordnade former och under kontroll av domstolen. Med detta förfarande syftar man till att återställa livskraften hos i grunden redan lönsamma företag som hamnat i tillfällig ekonomisk kris. Resultatet av företagsrekonstruktionen varierar från fall till fall och är helt beroende av omständigheterna i respektive enskilda fall. Sedan införandet av lagen om företagsrekonstruktion har det debatterats livligt kring hur det svenska insolvensrättsliga regelverket ska vara utformat. Flera försök har gjorts i syfte att råda bot på de brister som har visat sig i och med att lagen har tillämpats. Allt från rekommendationer på europeisk nivå har presenterats, till förordningar, till utredningar av vår svenska lagstiftning. Försök har gjorts att försöka skapa ett samlat insolvensförfarande, ett förfarande som med andra ord skulle reglera både konkurser och rekonstruktioner men utan någon framgång. Mot bakgrund av att lagen fortfarande står oförändrad i stora delar från det att den infördes så tillsatte regeringen en ny utredning som fick i uppdrag att göra en översyn av reglerna gällande företagsrekonstruktion. Entreprenörskapsutredningen som utredningen kom att kallas, fick i uppgift att presentera en utredning dels i syfte att ge fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter en möjlighet till en andra chans samt dels möjligheterna till hur lagen om företagsrekonstruktion och konkurslagen kan samordnas bättre både materiellt och processuellt. Det var under hösten förra året, 2016, som utredningen kom att lägga fram sitt förslag med flertalet ändringar i lagen. Än så länge har inte förslaget kommit att leda till någon ny lagstiftning men det återstår att se om det kan komma att göra det. En av de större föreslagna förändringar i Entreprenörskapsutredningens förslag avser reglerna gällande gäldenärens avtal under en företagsrekonstruktion. Det är mot bakgrund av detta som denna uppsats syftar till att analysera om reglerna innebär en positiv förändring av regelverket i dessa delar. För att kunna svara på detta så kommer de utvalda reglerna att analyseras dels mot de remissvar som har lämnats samt dels mot gällande rätt på konkursområdet. 1

5 Abstract The business world can seem quite hard companies went bankruptcy during the year The 1 of September 2016 Sweden introduced the Company Reorganisation Act, Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion, in order to help companies with economic issues from going bankruptcy. The Reorganisation Act contains a possibility to reorganise the company during control by the court. With this procedure, the legislator want to restore life-force in companies that lies on a profitable ground. The result of a reorganisation depends, the outcome is different from case to case. The debate around how the Company Reorganisation Act should be design have been intense since the law was introduced in Sweden. Several attempts have been made to fix the problems that have been discovered. Recommendations have been presented on European level and several investigations have been added by the Swedish government. Attempts have been made to create a combined act for the rules concerning Company Reorganisation and bankruptcy. In the light of that the Swedish Company Reorganisation Act still stands unchanged in big proportions and that the previous investigations haven t resulted in any changes, the government engaged a new investigation called Entreprenörskapsutredningen. They were given the task to review the Company Reorganisation Act in order to come up with improvements that could give more companies with life-force with payment difficulties an opportunity to a second chance. They also got the task to see if the relation between the Company Reorganisation Act and the law according bankruptcy cloud been coordinated better. Entreprenörskapsutredningen presented its suggestion during the fall of the year 2016 in SOU 2016:72 part 2. The suggestion hasn t resulted in any changes yet but it remains to be seen if it does. One of the bigger suggested changes concerns the debtors agreements, both befor and during the reorganisation. It is why this thesis refers to analyse if the suggested changes of the law represent an improvement of the rule of law in these parts. To be able to answer this, selected rules will be analysed, partly in relation to opinions about the suggestions that have been presented and partly in relation to the rules concerning bankruptcy. 2

6 Förkortningar LFR Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion KonkL Konkurslag (1987:672) FRL Förmånsrättslag (1970:979) FFR Förordning (1996:783) om företagsrekonstruktion Insolvensförordningen Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 ABL Aktiebolagslag (2005:551) REKON Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige UB Utsökningsbalk (1981:774) RB Rättegångsbalk (1942:740) SKV Skatteverket TSM Tillsynsmyndigheten vid konkurs 1 TCO Tjänstemännens Centralorganisation KöpL Köplag (1990:931) HD Högsta domstolen 1 7 kap. 25 Konkurslagen föreskriver Kronofogden som tillsynsmyndighet 3

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det finns idag drygt en miljon företag inom det svenska näringslivet. 2 Företag är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten inom ekonomin. Med tanke på det konkurrenskraftiga näringsliv som råder idag så är det inget ovanligt att företag kan komma att hamna i tillfälliga ekonomiska kriser och svårigheter. Företaget kan då försöka lösa de ekonomiska problemen utifrån dess interna resurser alternativt ta in extern hjälp för att återfå rätsida på ekonomin. Om ett företag hamnar på obestånd så innebärande det att de rätteligen inte kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig, 1 kap. 2 andra stycket Konkurslagen (1987:672) (KonkL). I detta läge riskerar bolaget att försättas i konkurs, 1 kap. 2 KonkL. Är bolaget däremot ett i grunden lönsamt företag så finns förfarandet företagsrekonstruktion att tillgå med utgångspunkt att återställa livskraften i företaget. 3 Vid en konkurs så förlorar gäldenären rådighet över tillgångarna och en konkursförvaltare förordnas för att tillvarata konkursboets tillgångar. Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna. 4 En företagsrekonstruktion i sin tur innebär istället att företaget ges utrymme att ställa in betalningar till borgenärerna under en viss tid i syfte att öka sina möjligheter till att reglera den instabila ekonomin i företaget. 5 Under år 2015 inleddes 187 stycken företagsrekonstruktioner, detta är en siffra som i förhållande till antalet konkurser som inleddes samma år, 6068 stycken 6, är förhållandevis låg. 7 Under året 1992 gick antalet konkurser i Sverige i höjden, antalet företagskonkurser uppgick då till st. Trots att det under slutet av 1990-talet skedde en kraftig minskning av antalet företagskonkurser så är det få länder i världen som har så många konkurser som Sverige per capita Prop. 1995/96: kap. KonkL. 5 Se 3 kap. LFR om offentligt ackord under företagsrekonstruktion jobb/, Strömholm, Stig m.fl., (red.), Svensk rätt en översikt, Iustus förlag, 2001, Uppsala, s

8 I en studie av kreditupplysningsföretaget UC framgår det att det är av stor vikt för samhället att företag som hamnar i ekonomisk kris i god tid innan krisen bryter ut, genomgår en företagsrekonstruktion. På detta sätt har man möjlighet att rädda företaget och rädda många arbetstillfällen och stora värden. 9 Statistik från UC visar att av de försök som gjordes till företagsrekonstruktion under de fem undersöka åren så var det endast 18 % av bolagen som överlevde trots rekonstruktion. Genom dessa 18 % lyckades man bevara arbetstillfällen vilket visar att det är av vikt ur ett samhällsperspektiv att man får till stånd lyckade företagsrekonstruktioner. 10 Sedan införandet av lagen om företagsrekonstruktion (LFR) har det förts livliga debatter kring hur man egentligen bör utforma det svenska insolvensrättsliga systemet. Statliga utredningar har tillsatts i syfte att råda bot på detta men utan större framgångar. Det har bland annat presenterats ett förslag om en samordning av förfarandet för konkurs och företagsrekonstruktion, SOU 2010:2, men förslaget kom aldrig att leda till någon ny lag. 11 Den 17 oktober 2016 presenterades ett nytt förslag innebärande en revidering av den nu rådande rekonstruktionslagstiftningen, SOU 2016:72 del 2. Det var Entreprenörskapsutredningen som presenterade sitt förslag kring hur de anser att man ska kunna skapa möjligheter för företag till en andra chans vid ekonomiska problem. 12 Denna uppsats tar sin utgångspunkt i Entreprenörskapsutredningens förslag till ändring i reglerna gällande företagsrekonstruktion. Uppsatsen kommer vara specifikt inriktad på att utreda vissa av de föreslagna förändringarna med avseende på gäldenärens avtal vid en företagsrekonstruktion. 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsen syftar till att analysera Entreprenörskapsutredningen förslag SOU 2016:72 del 2 avseende vissa regler som är kopplade till gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion mot bakgrund av gällande rätt samt förhållandet till konkursinstitutet. Utifrån detta avses att svara 9 UC AB, Frågor & Svar: De senaste 5 åren har lyckade företagsrekonstruktioner räddat arbetstillfällen, , sida UC AB, Frågor & Svar: De senaste 5 åren har lyckade företagsrekonstruktioner räddat arbetstillfällen, , sida SOU 2010:2 12 SOU 2016:72 Del 2. 5

9 på vilka för- respektive nackdelar som de föreslagna delarna medför och därmed om förslagen innebär en positiv förändring av gällande rätt. I uppsatsen avses att besvara följande frågor: Hur ser gällande rätt ut på området? Vilka förändringar föreslår Entreprenörskapsutredningen i SOU 2016:72 del 2 avseende gäldenärens avtal vid en företagsrekonstruktion? o Vilken respons har förslagen mötts av från remissinstanserna? Hur ser förhållandet ut mellan gällande rätt och det nya lagförslaget? Vilka förrespektive nackdelar innebär utredningens förslag avseende gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion? Hur ser förhållandet ut avseende gäldenärens avtal mellan förfarandet för konkurs och företagsrekonstruktion? 1.3 Metod och material Som första utgångspunkt i denna uppsats återfinns lagtext från gällande rätt som omfattar gäldenärens avtal vid företagsrekonstruktion. En andra utgångspunkt är de föreslagna reglerna gällande gäldenärens avtal i Entreprenörskapsutredningens förslag SOU 2016:72 del 2. För att ge läsaren en bättre förståelse kring området så kommer dessutom doktrin, tidigare lagförslag samt källor från internet att användas. Materialet som tas upp i uppsatsen har valts ut med en strävan om att hitta de bästa källorna med rättskälleläran i åtanke, källorna har dessutom granskats källkritiskt. Under analysdelen följer ett avsnitt som bygger på remissinstansernas yttranden. I den delen av uppsatsen har ambitionen varit att i så stor utsträckning som möjligt presentera de utvalda argumenten utifrån båda sidorna och därmed representera dels myndigheter samt dels organisationer oavsett politisk tillhörighet. Då remissvaren har en tendens att skifta i omfång så har de med mer utförlig motivering getts större plats. Redogörelsen i denna del har inte för avsikt att vara helt uttömmande utan fokus har lagts på att lyfta fram de mest intressanta och centrala frågorna och åsikterna. Till att börja med så kommer en rättsdogmatisk metod att användas i syfte att fastställa gällande rätt samt systematisera denna. För att kunna analysera det lagförslag som är i fokus genom hela 6

10 uppsatsen krävs det att gällande rätt identifieras och att eventuella samband, likheter och principer identifieras. Detta är något som den rättsdogmatiska metoden har som uppgift att göra. 13 Utöver den rättsdogmatiska metoden kommer en rättsanalytisk metod att användas i uppsatsen, detta kommer ske under analysdelen som delvis utgör en jämförelse av gällande rätt och utredningens lagförslag. 1.4 Avgränsningar Det förslag som har presenterats av utredningen avseende företagsrekonstruktioner är ett omfattande förslag. En utförlig analys av alla de förändringar som föreslås samt alla de bedömningar de gör till varför de väljer att lämna vissa paragrafer oförändrade skulle uppbringa ett stort antal sidor samt kräva en insats som inte ligger inom ramen för omfånget för denna uppsats. Mot bakgrund av detta så har en avgränsning gjorts i förhållande till vilka delar av förslaget som analyseras i uppsatsen. För att behålla ett samlat fokus kring urvalet samt mot bakgrund av att ändringarna i denna del är ganska betydande så har ett urval gjorts avseende reglerna som berör gäldenärens avtal. Övriga regler i utredningens förslag kommer ej att behandlas utan fokus kommer ligga på förslagen avseende gäldenärens avtal. I syfte att leverera läsaren intressant och djupgående läsning har ytterligare avgränsning behövts göras gällande vilka av de förslag som hör ihop med gäldenärens avtal som tas upp i uppsatsen. Här har ett urval gjorts mot de reglerna med större förändring och som har ett bra sammanhang mellan varandra för att ge läsaren en mer sammanhållen bild av förfarandet. Under uppsatsen berörs ett internationellt perspektiv men endast i korta drag med urval på de delar som är relevanta för uppsatsens analys. En avgränsning har gjorts i denna del då uppsatsen syftar till att analysera just vår svenska gällande rätt i förhållande till utredningens lagförslag. Då denna framställning besitter ett syfte med fokus på Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) har en avgränsning gjorts mot andra utredningar och lagar som 13 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, tredje upplagan, Nordstedts Juridik, 2015, Stockholm, s

11 innehåller specifika regler som blir aktuella i en företagsrekonstruktion, till exempel regler i annan lagstiftning som behandlar lönegaranti och förmånsrätt. 1.5 Disposition Under det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till ämnet, vilket syftet är med denna uppsats samt de avgränsningar som har gjorts. Inledningskapitlet följs åt av ett kapitel som beskriver vad företagsrekonstruktion innebär. På detta sätt ges läsaren en väg in i det ämne som uppsatsen behandlar samt introducerar läsaren till det förfarande som utgör utgångspunkten i detta arbete. Nästa kapitel beskriver sedan gällande rätt, de lege lata. Detta utgörs av de regler som gäller på området idag. Det är bland annat mot bakgrund av dessa regler som de föreslagna nya reglerna sedan kommer att analyseras mot. Därefter kommer tidigare utredningar på området att behandlas, följt av en presentation av bakgrunden till Entreprenörskapsutredningens förslag SOU 2016:72 del 2, en internationell utblick och sedan en redogörelse för huvudpunkterna i utredningens förslag med fokus på regler kopplade till gäldenärens avtal. Valet av denna disponering bygger på att göra det så tydligt och enkelt som möjligt för läsaren att följa med i uppsatsen. Först förklaras bakgrunden till förfarandet, följt av en förklaring av själva förfarandet, hur det används samt vilken internationell koppling som finns. Förhoppningen är då att ha gett läsaren en grund till ämnet för att sedan redogöra för de föreslagna förändringarna. Slutligen kommer de utvalda reglerna ur utredningens förslag att analyseras i ljuset av gällande rätt för att kunna besvara uppsatsens syfte. 2 Företagsrekonstruktion 2.1 Historia Det insolvensrättsliga förfarandet företagsrekonstruktion infördes efter att Insolvensutredningen lade fram ett förslag om lagstiftning i samband med den svenska finanskrisen som härjade under början av 1990-talet. 14 Förslaget, SOU 1992:113 var inriktat på ett företags fortlevnad och inte avveckling. På sedervanlig väg genomgick betänkandet remissbehandling som sedermera utmynnade i en proposition (prop. 1995/96:5) och slutligen i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR). När denna lag infördes så ersatte lagen den då gällande ackordslagen (1970:847) och dess regler som omfattade offentliga ackord som 14 SOU 1992:113. 8

12 uteslutande var inriktade på ekonomiska uppgörelser med företagets alla borgenärer. Ackordslagen var tillsammans med konkurslagen (1987:672) (KonkL) den enda reglering som då fanns att tillgå för att behandla problem som var insolvensrättsliga. Den egentliga funktionen för Ackordslagen var dock svår att fylla. 15 Lagstiftaren var av den uppfattningen att det förelåg ett behov av en rekonstruktionsreglering som var både ordnad och flexibel på samma gång, något som man inte ansåg att den tidigare gällande ackordlagstiftningen tillsammans med konkursinstitutet kunde tillgodose. 16 Man strävade efter ett rekonstruktionsinstitut med kapacitet att hantera flertalet faktorer, man strävade efter en lagstiftning som blickade framåt och som kunde hantera planläggning samt överväganden för en fortsatt verksamhet för företaget. Det var mot bakgrund av detta som man i september 1996 införde LFR, det var även då som begreppet företagsrekonstruktion fick en egen reglering. I och med detta avskaffades ackordslagen vilket innebar att det offentliga ackordet som ett självständigt rättsinstitut kom att avskaffas Syfte och anledningen till särskild lagstiftning Varför behövs just en särskild lagstiftning på detta område? Det huvudsakliga skälet är för att minimera mängden av onödiga konkurser. För företag som fortfarande har en möjlighet att vara lönsamma kan man med hjälp av företagsrekonstruktionsinstitutet återställa företagets livskraft. Detta kan genomföras exempelvis genom omorganisering i företaget eller avveckling av företagets olönsamma grenar. Ur propositionen till införandet av LFR framgår att det viktigaste skälet till lagens införande var att man ansåg att företag som har ekonomiska problem i första hand borde omstruktureras innan det har gått så pass långt att problemen har blivit så stora att tillgångarna måste realiseras och bolaget därmed försättas i konkurs konkurs som innebär dels att arbetstillfällen går förlorade samt kapitalförstöring. För det andra anges som skäl till införandet av en rekonstruktionslagstiftning att konkurs är ett noga reglerat förfarande som ofta både är tidskrävande och kostsamt. Man såg här ett behov av ett enklare förfarande som gick snabbare och var mer flexibelt än konkurs. För det fjärde tar man upp att konkursinstitutet är inriktat på att verksamheten ska avvecklas men att det föreligger ett behov av ett förfarande som erbjuder motsatsen, d.v.s. att utveckla och konsolidera verksamheten genom sanering. Slutligen tas det upp att de rekonstruktioner som förekommit inom konkursinstitutets ram har 15 Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s

13 gett viss stötande uppfattning, något som har gällt för så kallade bekvämlighetskonkurser. Ett förfarande som kan sägas utmynna i att ställföreträdaren kan fortsätta verksamheten som han tidigare bedrivit men utan att de gamla skulderna finns kvar. Detta kan han göra med det antal anställda som han anser är lämpligt och utan att konkurstillståndet har behövt medföra några faktiska avbrott i verksamheten. Utifrån detta ansåg man det vara olämpligt att utveckla rekonstruktionsmöjligheterna genom konkurs och ansåg det istället vara av vikt att konkursinstitutet renodlades till sin egentliga uppgift, att avveckla olönsamma företag samt att man inrättade ett mer flexibelt förfarande gällande företagsrekonstruktioner inriktat på livsdugliga företag i kris. 18 Lagen om företagsrekonstruktion reglerar inte i detalj hur en rekonstruktion ska gå till utan utgör endast en ramlag. Av regeringens proposition till LFR framgår det att syftet med förfarandet är att göra det möjligt att utan konkurs vidta åtgärder för att rekonstruera sådana företag i kris som bedöms ha utsikter till en fortsatt lönsam verksamhet. 19 I propositionen sägs vidare gällande lagens syfte att det handlar om ett förfarande som syftar till att ge en näringsidkare som har betalningssvårigheter ett rådrum under vilket han kan vidta åtgärder för att förbättra sin rörelses resultat och möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord. 20 I det nya förslaget som har presenterats uttrycker man det enligt följande syftet med en företagsrekonstruktion är att gäldenärsföretag som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, men som mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter, ska kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. 21 Företaget ska alltså i grunden vila på en solid affärsidé för att en företagsrekonstruktion ska vara av vikt att få till stånd. 22 Det krävs att verksamheten tillhörande gäldenären gås igenom och utreds och därefter rekonstruera de delar som är i behov av det. Man kan därför uttrycka det som att företagsrekonstruktionen har två olika moment, dels ett moment som avser skuldsanering genom att förhandla med borgenärerna (s.k. finansiell rekonstruktion) samt dels ändra verksamheten (rekonstruktion i sak) så att den återgår till att bli lönsam Prop. 1995/96:5, s 53 ff. 19 Prop. 1995/96:5, s Prop. 1995/96:5, s SOU 2016:72 Del 2 s SOU 2016:72 Del 2 s Prop. 1995/96:5, s 57 samt Stangedahl, Peter, Företagsrekonstruktion, Lagkommentar, Tholin & Larssons förlag, 1996, s. 21 och Hellners, Trygve och Mellqvist, Mikael, Lagen om företagsrekonstruktion: en kommentar, första upplagan, Nordstedts Juridik, 1997, Stockholm, s

14 2.3 Innebörden av företagsrekonstruktion LFR är tillämplig på näringsidkare. Det följer av lagens förarbeten att man bör förstå termen näringsidkare i vidsträckt mening innebärande att det omfattar varje person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art. 24 Lagen innehåller dock undantag för viss verksamhet, detta gäller vissa försäkringsföretag, kreditinstitutioner och liknande. Dessutom har verksamhet undantagits vari det bestämmande inflytandet åligger det allmänna, 1 kap. 3 LFR. Uppträder däremot någon av de ovan angivna undantagna som borgenärer är LFR tillämplig. 25 Företagsrekonstruktion har den innebörden att en näringsidkare med betalningssvårigheter efter domstolsbeslut kan få till stånd ett särskilt förfarande med syfte att rekonstruera verksamheten, detta följer av 1 LFR. Rekonstruktionsförfarandet både inleds och avslutas i domstol. Om rätten bifaller ansökan om företagsrekonstruktion ska de utse en rekonstruktör. Denna har till uppgift att undersöka om den verksamhet som ligger för handen helt eller delvis kan fortsätta bedrivas, och i sådana fall hur detta ska ske samt om det föreligger förutsättningar för ackord, det vill säga om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa ekonomisk uppgörelse med borgenärerna, 1 kap. 2 LFR. Antingen kan uppgörelse med borgenärna inom rekonstruktionsförfarandet komma till stånd på frivillig väg, då talar man om underhandsackord, annars kan det beslutas av rätten, s.k. offentligt ackord. 26 Möjligheten att ansöka om företagsrekonstruktion tillfaller såväl gäldenär som borgenär, 2 kap. 1 LFR. Det måste kunna antas att gäldenären inte är kapabel att betala sina förfallna skulder, alternativt att sådan oförmåga inträder hos gäldenären inom kort för att en ansökan om företagsrekonstruktion ska kunna bifallas, 2 kap. 6 första stycket LFR. Rätten måste i nästa steg göra en bedömning kring om en företagsrekonstruktion kan medföra ett framgångsrikt resultat för verksamheten. Det framgår nämligen i lagen att ett beslut om företagsrekonstruktion inte får meddelas om det saknas skälig anledning att anta att syftet med rekonstruktionen kan uppnås, 2 kap. 6 andra stycket LFR. 24 Prop. 1995/96 s. 63 samt s SOU 2016:72 Del 2 s. 97 f. 26 SOU 2016:72 Del 2 s

15 3 Gällande rätt LFR är uppdelad i fyra olika kapitel, med 1 kap. innehållande inledande bestämmelser 2 kap. som omfattar bestämmelser om företagsrekonstruktion i allmänhet. Här omfattas ansökan om företagsrekonstruktion och förutsättningar för att ett sådant beslut ska gälla, hur ansökan prövas, rekonstruktörens uppgifter, gäldenärens skyldigheter, borgenärskommitté och borgenärssammanträde, eventuella exekutiva åtgärder under företagsrekonstruktionen och regler gällande gäldenärens avtal och kvittning. 3 kap. avseende offentligt ackord under företagsrekonstruktion, samt 4 kap. innehållande övriga bestämmelser, om hur ärenden avseende företagsrekonstruktion handläggs, företagsrekonstruktionens kostnader, förfarandets upphörande, överklagande samt eventuella straff och skadestånd m.m. Att tillägga är också att till LFR är dessutom förordningen (1996:783) om företagsrekonstruktion (FFR) ansluten. 3.1 Ansökan Av 1 kap. 1 LFR följer att om en näringsidkare har betalningssvårigheter eller är på väg att få så kan denne ansöka hos tingsrätten om företagsrekonstruktion. Oberoende av vilken omfattning man har på sin verksamhet eller associationsform så är LFR tillämplig på alla näringsidkare med undantag för viss verksamhet tillhörande finansiell eller offentlig sektor som räknas upp i 1 kap. 3 LFR. Ansökan ska enligt 2 kap. 1 LFR göras vid den tingsrätt i den ort där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska innehålla en kort redogörelse över gäldenärens ekonomi samt orsakerna till varför betalningssvårigheter har uppstått, borgenärsförteckning, en redogörelse avseende hur eventuell fortsatt drift ska genomföras och hur gäldenären planerar att komma överens med borgenärerna. Dessutom ska ett förslag på rekonstruktör anges, 2 kap. 3 LFR. Ansökan får göras av gäldenären själv alternativt av en borgenär. 2 kap. 1 LFR. I och med att företagsrekonstruktion är ett förfarande som kräver gäldenärens medverkan krävs det, om en 12

16 borgenär ansöker om gäldenären ska rekonstrueras, att gäldenären medger detta enligt 2 kap. 6 3 st. LFR. 3.2 Ackordsförhandling Under en företagsrekonstruktion har gäldenären en möjlighet att ansöka om ackordsförhandling. En sådan begäran ska innehålla ett ackordsförslag med angivande av hur mycket gäldenären är villig att bjuda i betalning, tid för betalning samt vad som utgör eventuell säkerhet, detta följer av 3 kap. 10 LFR. Till denna skrivelse ska även bifogas den senast gjorda balansräkningen samt en förteckning som visar på bolagets tillgångar och skulder, upprättad av rekonstruktören, 3 kap. 10 LFR. Denna förteckning får vara gjord tidigast tre månader innan ansökan om ackordsförhandling gjordes, 3 kap. 14 LFR. Till en begäran om ackordsförhandling ska även i enlighet med 3 kap. 11 LFR fogas en berättelse upprättad av rekonstruktören. Berättelsen ska innehålla uppgifter om boets nuvarande tillstånd, de bakomliggande orsakerna till betalningssvårigheterna samt en översikt som visar på gäldenärens tillgångar och skulder. Ytterligare uppgifter som berättelsen ska innehålla är information om vilken uträkning som borgenärerna kan räkna med om gäldenären mot förmodan skulle försättas i konkurs. Finns det egendom som kan bli föremål för återvinning ska även denna upptas i berättelsen om det föreligger skälig anledning att anta att gäldenären har gjort sig skyldig till brott mot borgenärerna. Slutligen ska berättelsen innehålla information om hur gäldenären har fullgjort bokföringsskyldigheten. Utöver det ovan angivna, ansökan och en rekonstruktörsberättelse, ska rekonstruktören yttra sig över huruvida det upprättade ackordsförslaget bör antas av borgenärerna och bifoga detta yttrande. Med detta ska ett intyg avseende viss förhandsanslutning bifogas av rekonstruktören 3.3 Förutsättningar för beslut och domstolens prövning En av förutsättningarna för att inleda ett rekonstruktionsförfarande är som ovan nämnts att gäldenären har betalningssvårigheter, 1 kap. 1 LFR. Av 2 kap. 6 LFR framgår att det inte är tillräckligt att gäldenären är insufficient utan att det krävs att gäldenären är illikvid eller att det föreligger en risk för snar illikviditet hos gäldenären. Vidare följer det av 2 kap. 6 2 st. LFR att det måste kunna antas att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås för att ett förfarande ska kunna inledas, något som domstolen har att pröva när ansökan inkommer. 13

17 Tingsrätten har till uppgift att pröva en ansökan om företagsrekonstruktion direkt när den kommer in, 2 kap. 7 LFR. Om det kan antas att gäldenären inte är kapabel att betala de förfallna skulderna eller snart inte kommer kunna göra det ska tingsrätten besluta om att företagsrekonstruktion ska genomföras, 2 kap. 6 1 st LFR. När man talar om illikviditet ska begreppet förklaras som gäldenärens kontanta medel alternativt tillgångar som lätt kan omsättas som inte täcker betalning för förfallna skulder. 27 Beslutar rätten att företagsrekonstruktion ska genomföras så ska de i samband med detta utse en rekonstruktör, 2 kap. 10 LFR samt utfärda kallelse till borgenärssammanträde. Ett borgenärssammanträde ska hållas i syfte att borgenärerna ska ha möjlighet att ta ställning om en företagsrekonstruktion ska genomföras och hur, 2 kap st. LFR. 28 På begäran av en borgenär ska en s.k. borgenärskommitté utses innehållande minst en och högst tre personer, 2 kap st. LFR. 3.4 Rättsverkningar som inträder från dagen för beslut I propositionen till lagen talas det om ett s.k. rådrum för gäldenären, med detta syftar man på det anstånd som gäldenären ges med sina förpliktelser gentemot borgenärerna från det att beslut ges om företagsrekonstruktion. 29 Detta anstånd innebär att borgenärerna förhindras från att vidta exekutiva åtgärder mot gäldenären, 2 kap. 17 LFR, samt att eventuella konkursansökningar som görs mot gäldenären förklaras vilande, 2 kap. 19 LFR med hänvisning till 2 kap. 10 a KonkL. Från det att beslut om företagsrekonstruktion har fattats förbjuds gäldenären dessutom att betala sina gamla skulder, 2 kap. 15 LFR samt förhindrar borgenärerna att häva sina avtal med gäldenären förutsatt att gäldenären begär det efter samtycke från rekonstruktören, 2 kap. 20 LFR. 3.5 Rekonstruktören Det följer av 2 kap. 10 LFR att rätten har till uppgift att utse en rekonstruktör om ansökan bifalls. Standard är att utse en rekonstruktör men om det finns särskilda skäl så har rätten en möjlighet att utse flera. Det vanliga är att rätten utser den rekonstruktör som gäldenären har 27 Prop. 1995/96:5, s Prop. 1995/96:5, s. 183 f. 29 Prop. 1995:96, s

18 föreslagit. 30 Rekonstruktören ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget, 2 kap. 11 LFR. I propositionen till lagen säger man att höga krav bör ställas på rekonstruktörens personliga integritet. Han skall, under tidspress, försöka åstadkomma en hållbar rekonstruktionsplan med tillgodoseende av såväl gäldenärens som borgenärens intressen. Det är då viktigt att han intar en självständig, opartisk hållning. 31 Detta innebär att personer med inflytande i bolaget som t.ex. ägare, ställföreträdare eller styrelseledamot är uteslutna från att träda in som rekonstruktörer. Avseende kompetensen hos en rekonstruktör så bör det ställas ganska höga krav på denne. Rekonstruktören ska till skillnad från en konkursförvaltare, kunna bedöma rent affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift. 32 Enligt regeringen bör som rekonstruktör därför utses en person med en bakgrund som exempelvis jurist eller ekonom eller likt en bakgrund som en företagsledares, företagskonsults eller revisorns. Därför bör normalt en advokat från kretsen av konkursförvaltare eller en högre tjänsteman vid ackordscentralen förordnas som rekonstruktör. 33 Till skillnad från konkurslagen så innehåller inte LFR några uttryckliga bestämmelser avseende jäv. Ur propositionen framgår det däremot med tydlighet att en rekonstruktör för att vara lämplig ska vara opartisk, 34 samt att det i 2 kap. 11 LFR stadgas att rekonstruktören ska ha borgenärernas förtroende. Inom en vecka från det att beslut om rekonstruktion har meddelats ska rekonstruktören underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet, 2 kap. 13 LFR. Med underrättelsen ska bifogas en preliminär förteckning avseende gäldenärens tillgångar och skulder, senaste balansräkningen för gäldenärens verksamhet, orsakerna till betalningssvårigheterna samt upplysning avseende borgenärssammanträdet, 2 kap st. LFR. Rekonstruktören har till uppgift att rekonstruera bolaget både finansiellt och verksamhetsmässigt. Det åligger därför rekonstruktören att undersöka eventuella möjligheter för verksamheten att fortsätta helt eller delvis i drift samt hur detta ska gå till och hur ekonomisk uppgörelse ska uppnås med borgenärerna. För att kunna göra en bedömning av hur läget ser ut måste en kartläggning göras över företagets ekonomiska svårigheter, vidare måste en 30 Karlsson-Tuula, Marie och Persson H, Annina, Företagsrekonstruktion: i teori och praktik, Nordstedts Juridik, 2001, Stockholm, s Prop. 1995/96:5, s Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s Prop. 1995/96:5 s Prop. 1995/96:5 s

19 likviditetsbudget upprättas för att se över bolaget betalningsströmmar samt analysera de orsaker som ligger bakom att bolaget försatts i ekonomisk kris. I samråd med gäldenären sammanfattar sedan rekonstruktören detta i en s.k. rekonstruktionsplan. I denna plan ska även framgå de åtgärder som rekonstruktören anser nödvändiga i syfte att få bolaget åter på benen. Vid borgenärssammanträdes presenteras sedan denna plan, det är utifrån denna plan som borgenärerna grundar sin inställning till en eventuell rekonstruktion. Att tillägga är dock att rekonstruktionsplanen eventuellt kan komma att ändras allt eftersom rekonstruktionen framskrider varför planen varken antas eller slås fast vid borgenärssammanträdet. 35 Från det att beslut om företagsrekonstruktion fattas så har visserligen gäldenären bibehållen rådighet över sin egendom men däremot med viss inskränkning då denne måste inhämta samtycke från rekonstruktören avseende i princip samtliga viktigare rättshandlingar som anges i 2 kap. 15 LFR. Av 2 kap. 14 LFR följer dessutom en lydnadsplikt för gäldenären gentemot rekonstruktören gällande allt som kan vara av betydelse för rekonstruktionen. Om gäldenären skulle bryta mot dessa regler och exempelvis undvika att inhämta rekonstruktörens samtycke innan denne förfar med sin egendom så kan rekonstruktionen komma att avbrytas och gäldenären riskerar då istället att försättas i konkurs. Skulle gäldenären exempelvis sluta ett nytt avtal har den nya avtalsparten ingen förmånsrätt i en eventuell efterföljande konkurs förutsatt att rekonstruktören inte ger sitt samtycke till detta, 10 p. 4 LFR. 3.6 Rekonstruktionens avslut I 4 kap. 7 LFR framgår att när syftet med rekonstruktionen har uppnåtts ska rekonstruktionen upphöra. När rätten beslutar om rekonstruktion gäller det beslutet i tre månader, utgångspunkten är därför att rekonstruktionen ska avslutas inom denna tid. Rätten har däremot en möjlighet att förlänga tiden om det föreligger särskilda skäl. Förlängning sker då med 3 månader i taget upp till maximalt ett år, 4 kap. 8 2 st. LFR. Skulle gäldenären uppträda illojalt eller på något sätt undergräva borgenärernas intresse så kan även det grunda att rekonstruktionen avbryts och gäldenären istället försätts i konkurs, 4 kap. 7 LFR. 35 Prop. 1995/96:5, s

20 4 Tidigare utredningar Sedan LRF:s införande har lagen inte genomgått några större revideringar utan den är till stora delar oförändrad sedan sin tillkomst. 36 En del redaktionella ändringar har gjorts men ur ett materiellt hänseende så är det få ändringar som har genomförts. 37 De materiella ändringar som har genomförts avser för det första reglerna om offentligt ackord i 3 kap. LFR. 38 För det andra infördes det s.k. säkerhetsdirektivet i svensk rätt vilket kom att medföra att ändringar i reglerna avseende gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion och i bestämmelserna om kvittning, 2 kap. 20 och 21 LFR. 39 Under år 2002 trädde reglerna avseende EU:s insolvensförordning i kraft vilket innebar en tredje ändring i LFR, detta i 2 kap. 1 LFR. Vidare har ändringar gjorts i 3 kap. LFR efter att omarbetningar hade genomförts i förmånsrättslagen (1970:979) (FRL). Införandet av en ny delgivningslag (2010:1932) kom dessutom att påverka 2 kap. 8 LFR innebärande att formerna för hur kallelse ska gå till numera anges i den nya delgiviningslagen. 40 Redan i december 1995 tillkallade regeringen en kommitté som bland annat fick i uppdrag att utreda frågor om förmånsrätt i bland annat konkurs. Genom ett tilläggsdirektiv år 1999 så beslutade regeringen om att samansättningen av kommittén skulle ändras vilket den kom att göra. Den nya sammansättningen kom sedan under namnet Förmånsrättskommittén att presentera ett slutbetänkande, SOU 2001:80 avseende gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden. 41 Förslaget kom dock aldrig att leda till någon ny insolvenslag. Flera år senare, den 19 april 2007, så valde regeringen att tillsätta en särskild utredare som fick i uppgift att utreda om det kunde vara lämpligt att införa ett samlat insolvensförfarande gemensamt för konkurs och företagsrekonstruktion, 2007 års Insolvensutredning. År 2010 presenterades förslaget, SOU 2010:2, med innebörden att man skulle samordna förfarandet för konkurser och företagsrekonstruktioner i en ny lag vid namn insolvenslagen. I denna lag var tanken att samla alla insolvensrättsliga ärenden, både de som skulle leda till att gäldenärens verksamhet avvecklades samt de som skulle leda till att verksamheten rekonstruerades. Konkurslagens regler (1987:672) hade uppfattats som fungerande och ansågs därför vara de regler som skulle utgöra en grund för hur det samlade insolvensförfarande skulle bedrivas enligt 36 Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s. 18, och prop. 2002/03:49 s. 348 ff. 39 Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s. 18 f. 40 Karlsson-Tuula, M., och Persson H, A., Företagsrekonstruktion, 2001, s. 19 f. 41 SOU 2001:80 s

21 utredaren, d.v.s. att förfarandet skulle ledas av en förvaltare. Efter förslaget har lagstiftaren haft några frågor ute på remiss. 42 På grund av att det var ett mycket omfattande förslag som presenterades så inriktades remissen av betänkandet endast på några förslag. 43 Den 7 mars 2011 kom ett remissvar in som visade på att flertalet remissinstanser ställde sig tveksamma till om de föreslagna ändringarna skulle införas i lagstiftningen. Ytterligare betänkligheter fanns också till att endast delar av utredningens förslag var föremål för remissförfarande. I slutbetänkandet föreslogs att den nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari 2012, något sådant ikraftträdande har dock inte skett. Förslaget har därför aldrig kommit till att leda till någon ny insolvenslag Bakgrund till förslag om ändring i LFR 5.1 Utredningen uppdrag Förra året fick en utredning i uppdrag att bland annat lämna förslag på möjliga åtgärder i syfte att förbättra och utveckla entreprenörs- och innovationsklimatet i Sverige. I det uppdraget ingick vissa specifika delfrågor, en av dessa var att göra en översyn av vissa regler avseende företagsrekonstruktion. I betänkandet anges följande som motiveringen till detta som utgångspunkt för uppdraget när det gäller företagsrekonstruktion anges att stora värden och många arbetstillfällen kan räddas genom att livskraftiga företag rekonstrueras men trots detta är antalet rekonstruktioner som i dag beviljas och genomförs litet i förhållande till antalet konkurser. 45 I och med att företagsrekonstruktion är ett förfarande som kräver gäldenärens samtycke och borgenärernas medverkan så är en förutsättning för att fler krisande företag ska välja att använda sig av förfarandet att det erbjuds ett institut som borgenärerna har förtroende för. Ett regelverk där borgenärernas intressen tillgodoses och som de känner sig trygga med, bör resultera i ökade möjligheter för företag att teckna krediter och förbättra sin tillväxt. 46 Ytterligare anledning som gör att inte fler livskraftiga företag som är i kris väljer att genomgå en företagsrekonstruktion anges vara risken för en kostsam och tidsödande process, både för gäldenären som för borgenärerna. En annan orsak är att det med dagens regelverk råder en brist 42 SOU 2010:2, s. 19 ff. 43 SOU 2016:72, Del 2, s SOU 2010:2, s. 19 ff. 45 SOU 2016:72, Del 2, s SOU 2016:72, Del 2, s

22 på samordning mellan förfarandena vid rekonstruktion och konkurs. Denna bristande samordning samt de skilda materiella reglerna mellan LFR och KonkL kan resultera i ett felval när man står inför att välja väg mellan företagsrekonstruktion och konkurs, både vad det gäller från gäldenärens håll och ur borgenärernas perspektiv samt även sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 47 Det är mot bakgrund av detta som en utredning fick i uppgift att göra en översyn över LFR i syfte att ge fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter en möjlighet till en andra chans. 48 Utredningen skulle göras med utgångspunkt i att förfarandet ska vara av intresse för borgenärerna samtidigt som det resulterar i fördelar för det rekonstruerade företaget samt för samhällsekonomin. Vidare ska eventuella nya regler leda till en förbättring avseende kostnads- och tidseffekterna gällande alla inblandade parter. Utredningen förväntades dessutom föreslå en både materiell och processuell samordning mellan LFR och KonkL i syfte att åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning Behovet av en reformerad rekonstruktionslagstiftning När LRF tillkom år 1996 gjorde man en uppskattning om att det skulle ske ca 500 företagsrekonstruktioner per år. Detta mål är vi än idag långt ifrån att nå även om intresset för företagsrekonstruktioner har ökat. Sett till åren mellan har det i genomsnitt skett ca 200 företagsrekonstruktioner per år. 50 Trots att LFR nu har varit i kraft i närmare 20 år så är förfarandet företagsrekonstruktion fortfarande ganska okänt för många företagare. För att det ska vara möjligt för livskraftiga företag att ges en andra chans är det av stor vikt att de har kännedom om rekonstruktionsförfarandet. 5.3 Samhällsattityd Många ansöker om företagsrekonstruktion i ett för sent skede, en anledning till detta är den negativa attityd samhället har till ett misslyckat entreprenörskap. På grund av detta dröjer företag med att offentliggöra sin ekonomi in i det sista, oftast med innebörden att det är för sent SOU 2016:72, Del 2, s SOU 2016:72, Del 2, s. 69 f. 49 SOU 2016:72 Del 2 s SOU 2016:72 Del 2 s SOU 2016:72 Del 2 s

23 I betänkandet uttrycker man en teori om att om fler företag valde att offentliggöra sina ekonomiska problem i ett tidigare stadie så skulle det resultera i fler lyckade företagsrekonstruktioner. De ekonomiska problemen skulle då inte hunnit utvecklas till att bli lika svåra som vid ett senare stadie och därför inte så omfattande att konkurs skulle utgöra det enda realistiska alternativet. Den starka betydelsen av att man uppmärksammar de ekonomiska problemen i ett tidigt stadium är något som behandlat även på EU-nivå. 52 Hur man skulle gå till väga för att ändra denna samhällsattityd är dock något som utredarna anser falla delvis utanför utredningen på grund av tidsskäl. Ett möjligt sätt som man tar upp för att ändra samhällsattityden är däremot lagstiftningen. Genom en förbättrad rekonstruktionslagstiftning kan man förbättra företagens möjligheter till en andra chans och därmed reducera risken för konkurs Internationell utblick I det nya förslaget till ändring till LFR så gör man en redovisning mot internationell rätt, med fokus på europeisk rätt. I denna uppsats kommer inte redovisas närmar hur företagsrekonstruktionslagstiftningen ser ut i andra länder men då behovet av en effektiv insolvenslagstiftning även har uppmärksammats på EU-nivå så kommer den delen att beröras. Under 2012 presenterade den europeiska kommissionen en ny strategi för hanteringen av företagssatsningar som hade misslyckats samt insolvens. 54 I detta uppmärksammade kommissionen ett antal områden inom den nationella insolvenslagstiftningen som kunde ge upphov till rättslig osäkerhet och skapa ett ogästvänligt klimat för företag, man ansåg med hänvisning till detta att vissa delar av medlemsstaternas insolvensregler borde övervägas. Enligt kommissionen spelade regelverk om rekonstruktionsplaner en övervägande roll i syfte att upprätta en lyckad rekonstruktion. De viktigaste skillnaderna mellan medlemsstaternas regelverk avsåg vilka personer som hade möjlighet att agera förespråkare för planen, samt bestämmelser avseende ändring, antagande och kontroll av rekonstruktionsplaner. 52 SOU 2016:72 Del 2 s SOU 2016:72 Del 2 s COM (2012) 742 final av den 12 december

24 Kommissionen poängterade vidare att företagsrekonstruktioner tenderar att vara kostsamma vilket får effekten att små och medelstora företag inte har råd med annat än att försätta bolaget i konkurs. Med bakgrund av detta belyste kommissionen vikten av att hitta lösningar som kunde bidra till en sänkning av rekonstruktionskostnadera för små och medelstora företag. 6.1 Europeiska kommissionens rekommendation av den 12 mars 2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens I mars 2014 fastställde kommissionen en rekommendation utgörande ett säkerställande som innebär att livskraftiga företag aktiva inom den europeiska unionen som lider av betalningssvårigheter ska ha tillgång till ett internationellt insolvensförfarande som ska göra det möjligt för dessa företag att omstruktureras på ett tidigt stadium och därigenom undvika insolvens. 55 Av rekommendationen framgår bland annat att dessa företag bör tillgå möjligheter att angripa sina ekonomiska svårigheter i ett tidigt skede. Man vill dock undvika potentiella risker för att ett sådant förfarande missbrukas, därför krävs det att det finns en sannolikhet för att gäldenärens ekonomiska svårigheter kan leda till insolvens och att omstruktureringsplanen förväntas kunna förhindra gäldenärens insolvens och därmed säkra verksamhetens livskraft 56. I rekommendationen förespråkas flexibilitet. Gäldenären bör till exempel kunna ge sig in i förfarandet utan att det formellt uppställs ett krav på att inleda ett domstolsförfarande. När domstolen ska medverka bör begränsas till de fall där det är nödvändigt i förhållande till syftet att skydda borgenärerna samt andra parter som är berörda och kan komma att påverkas. Slutligen uppmanas medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder i enighet med rekommendationer inom ett år. 6.2 EU:s insolvensförordning I syfte att undanröja hinder för en väl fungerande marknad så beslutades den 29 maj 2000 om rådets förordning (EG) nr 1346/2000, den s.k. insolvensförordningen med ikraftträdande den 31 maj Under 2015 skedde en revidering av förordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden. Man efterfrågade att insolvensförordningen skulle genomgå en översyn samt en harmonisering avseende vissa delar av den nationella insolvens- och bolagslagstiftningen. Resolutionen ansåg att det skapades både 55 C (2014) 1500 final av den 3 december Jfr. punkt 6 och ingress skäl

Stockholm den 27 januari 2017

Stockholm den 27 januari 2017 R-2016/2076 Stockholm den 27 januari 2017 Till Näringsdepartementet N2016/06470/FF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Entreprenörskap

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Kommittédirektiv Samordnat insolvensförfarande Dir. 2007:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Remissvar Er ref: N2016/06470/FF Vår ref: FF Dnr 442/11

Remissvar Er ref: N2016/06470/FF Vår ref: FF Dnr 442/11 Näringsdepartementet Hållbar tillväxt/enheten för främjande och förenkling 103 33 Stockholm E-post: n.registrator@regeringskansliet.se 2017-02-08 Remissvar Er ref: N2016/06470/FF Vår ref: FF Dnr 442/11

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Lagen om företagsrekonstruktion

Lagen om företagsrekonstruktion Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Tillämparuppsats, 20 poäng / utgåva 3 Handledare universitetsadjunkt Enar Folkesson VT 2001 Lagen om företagsrekonstruktion en ännu inte

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR

Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR Fyra förändringsförslag för fler lyckade företagsrekonstruktioner Sabina Fernandez HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Ann-Sofie

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets betänkande: Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Yttrande över Näringsdepartementets betänkande: Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet KONKURS Konkurs Syfte Tvångsvis ta i anspråk gäldenärs samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet. Obestånd Gäldenären

Läs mer

Kommittédirektiv. En starkare företagsinteckning. Dir. 2007:13. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Kommittédirektiv. En starkare företagsinteckning. Dir. 2007:13. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Kommittédirektiv En starkare företagsinteckning Dir. 2007:13 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå en förstärkning av företagsinteckningens

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2017

Stockholm den 13 februari 2017 R-2016/2467 Stockholm den 13 februari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/08869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet Del 2 Betänkande av Entreprenörskapsutredningen Stockholm 2016 SOU 2016:72 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters

Läs mer

16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A

16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0360 (COD) 16636/14 ADD 1 JUSTCIV 319 EJUSTICE 123 CODEC 2464 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2014 Ö 5505-13 KLAGANDE LW MOTPART Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg SAKEN Arvode till konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 september 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över Förmånsrättskommitténs slutbetänkande

Läs mer

Välbehövlig lag men vilken effekt? En rättsvetenskaplig uppsats om lagen om företagsrekonstruktion

Välbehövlig lag men vilken effekt? En rättsvetenskaplig uppsats om lagen om företagsrekonstruktion JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Joachim Rosengren Välbehövlig lag men vilken effekt? En rättsvetenskaplig uppsats om lagen om företagsrekonstruktion LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM34. Direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM34. Direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare Justitiedepartementet 2016-12-21 Dokumentbeteckning KOM (2016) 723 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

14734/17 abr/sk 1 DGD 2A

14734/17 abr/sk 1 DGD 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 23 november 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0359 (COD) 14734/17 NOT från: till: Föreg. dok. nr: 9316/17 Ordförandeskapet Komm. dok. nr: 14875/16 Ärende:

Läs mer

Företagsrekonstruktörens. ansvar. Företagsrekonstruktörens. ansvar

Företagsrekonstruktörens. ansvar. Företagsrekonstruktörens. ansvar Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP Örebro universitet Örebro universitet Företagsrekonstruktörens Marie Löfström ansvar - en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

Lag. om ändring av lagen om företagssanering Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21

Läs mer

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Föredragning i Vänersborg Aktbilaga 70 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖREDRAGANDE

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) Målnummer: Ö3190-14 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-12-18 Rubrik: Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra

Läs mer

Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering

Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering 86 Marie Karlsson-Tuula MARIE KARLSSON-TUULA Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering Frågan om överlåtelse av gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion har

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Entreprenörskap i centrum för insolvenslagstiftningen de lege ferenda

Entreprenörskap i centrum för insolvenslagstiftningen de lege ferenda 84 Marie Karlsson-Tuula MARIE KARLSSON-TUULA Entreprenörskap i centrum för insolvenslagstiftningen de lege ferenda Rekonstruktionslagstiftning i allmänhet är för närvarande föremål för granskning inom

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Ett mer flexibelt system för förbättrade företagsrekonstruktioner

Ett mer flexibelt system för förbättrade företagsrekonstruktioner 66 Annina H. Persson & Marie Karlsson Tuula ANNINA H. PERSSON & MARIE KARLSSON TUULA Ett mer flexibelt system för förbättrade företagsrekonstruktioner - hur? Entreprenörskapsutredningen har nu lämnat sitt

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar Dir. 2011:30 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011 Sammanfattning Samhällsekonomiska fördelar kan uppnås genom att betalningar

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2014 C(2014) 1500 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.3.2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens (Text av betydelse för EES) {SWD(2014)

Läs mer

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/11/006 Er referens: N2016/06470/FF 1 (7) 2017-01-31 Näringsdepartementet Enheten för främjande och förenkling Att. Lena Ljungberg 103 33 Stockholm Entreprenörskap i det

Läs mer

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag Promemoria 2010 04 19 Ju 2009/8495/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2018 T 462-18 PARTER Klagande GJGR Ombud: Advokat SW och jur.kand. AF Motpart Scandinavian Fishmania AB, 556658-4396 Gelbgjutarevägen

Läs mer

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Lagutskottets betänkande 2004/05:LU28 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:57 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion samt

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

Lokalhyra vid företagsrekonstruktion - Rättsliga konsekvenser vid utebliven hyresbetalning

Lokalhyra vid företagsrekonstruktion - Rättsliga konsekvenser vid utebliven hyresbetalning J U R I D I C U M Lokalhyra vid företagsrekonstruktion - Rättsliga konsekvenser vid utebliven hyresbetalning Amanda Lundqvist VT 2017 RV102A Rättsvetenskaplig magisterkurs med examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande Utfärdad den 29 november 2018 Publicerad den 4 december 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen (1999:116)

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ 2003:124 SHU EXAMENSARBETE Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord En jämförelse ANNIKA BERGMAN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00103 Er referens: Ju2014/4135/L2 2014-10-30 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Att. Mattias Pleiner 103 33 Stockholm Via e-post

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

LOs yttrande över utredningen EU:s reviderade insolvensförordning m.m., SOU 2016:17

LOs yttrande över utredningen EU:s reviderade insolvensförordning m.m., SOU 2016:17 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Claes-Mikael Jonsson 2016-06-13 20160151 ERT DATUM ER REFERENS [F 11 Datum] Ju2016/01882/L2 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2005 Ö 407-05 KLAGANDE Herstaberg i Norrköping AB: s konkursbo Ställföreträdare: advokaten RB i egenskap av konkursförvaltare

Läs mer

10/01/2012 ESMA/2011/188

10/01/2012 ESMA/2011/188 Riktlinjer och rekommendationer Samarbete, inbegripet delegering, mellan Esma, behöriga myndigheter och behöriga sektorsmyndigheter enligt förordning (EU) nr 513/2011 om kreditvärderingsinstitut 10/01/2012

Läs mer

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt UMEÅ UNIVERSITET 2009-09-13 Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2014 T 4726-12 KLAGANDE Rörvik Timber Boxholm Aktiebolag, 556345-3108 Box 12 590 10 Boxholm Ombud: Advokat M K MOTPART CFL cargo

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Severin Blomstrand och justitierådet Margit Knutsson. Vissa frågor om förfarandet

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32)

Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32) Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32) Målnummer: Ö1710-16 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2017-04-18 Rubrik: Skuldsanering. Att en borgenär inte har anmält sin fordran inom kungjord tidsfrist

Läs mer

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80)

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Sammanfattning Stiftelsen

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) Målnummer: Ö5644-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-05-09 Rubrik: Förmånsrätt enligt 10 första stycket 4 förmånsrättslagen (1970:979)

Läs mer

banker i kris (SOU 2014:52)

banker i kris (SOU 2014:52) Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av kommitténs förslag som berör verkets roll som registre- YTTRANDE 851 81 Sundsvall 2014-10-28 0771-670 670 www.bolagsverket.se

Läs mer

meddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, beslut den 14 februari 2001 i mål Ö

meddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, beslut den 14 februari 2001 i mål Ö Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö 1006-01 KLAGANDE L.B., Box 1703, 111 87 STOCKHOLM MOTPART Riksskatteverket, 171 94 SOLNA SAKEN Arvode till konkursförvaltare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

Aktuella rättsfall AKTUELLA RÄTTSFALL AKTUELLA RÄTTSFALL

Aktuella rättsfall AKTUELLA RÄTTSFALL AKTUELLA RÄTTSFALL Aktuella rättsfall 85 Avsikten med avsnittet är att ge en översikt över nyare praxis som kan vara av intresse ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. I detta nummer ligger fokus senare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 mars 2018 Ö 1864-17 PARTER Klagande Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat SS Motpart 1. Aktiebolaget Minoritetsintressen,

Läs mer

Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt en jämförande rapport

Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt en jämförande rapport Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt en jämförande rapport ERIK H ELLSTR Ö M IUSTUS FÖRLAG Nordisk/baltiska insolvensnätverket 5 Förord 6 Förkortningar 17 1 Inledning 19 1.1 A llm änt om projektet och dess

Läs mer

Rekonstruktörens möjlighet att avhända sig uppgifter externt i förhållande till rättssäkerheten

Rekonstruktörens möjlighet att avhända sig uppgifter externt i förhållande till rättssäkerheten Linnéa Widercrantz och Therése Forsman Rekonstruktörens möjlighet att avhända sig uppgifter externt i förhållande till rättssäkerheten The reconstructors ability to delegate tasks externaly in relation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar

Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU40 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar som ska minska risken

Läs mer

SÄRSKILT YTTRANDE. av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren

SÄRSKILT YTTRANDE. av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren SÄRSKILT YTTRANDE av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren Sammanfattning Vi är positiva till regeringens uppdrag enligt kommittédirektiven

Läs mer

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2. R-2010/1856 Stockholm den 1 mars 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/774/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över valda delar över betänkandet

Läs mer

Gäldenärens avtal i insolvensförfarande, särskilt om överlåtelse av avtal och ipso-facto klausuler vid insolvens de lege ferenda 1

Gäldenärens avtal i insolvensförfarande, särskilt om överlåtelse av avtal och ipso-facto klausuler vid insolvens de lege ferenda 1 70 Marie Karlsson-Tuula MARIE KARLSSON-TUULA Gäldenärens avtal i insolvensförfarande, särskilt om överlåtelse av avtal och ipso-facto klausuler vid insolvens de lege ferenda 1 I det följande behandlas

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72)- svar på remiss till kommunstyrelsen

Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72)- svar på remiss till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltning Avdelningen för Individ- och familjeomsorg Vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-11-18 Handläggare Emma Braconier Telefon: 08-508 14 552 Till Enskede-Årsta-Vantör

Läs mer

Ackord eller ackord, det är frågan

Ackord eller ackord, det är frågan 8 Hans Renman HANS RENMAN Ackord eller ackord, det är frågan Ackordsreglerna i 12 kap. konkurslagen (1987:672, KL) används nästan aldrig i praktiken. Varför är det så? Finns det anledning att tänka om?

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ett utvidgat miljöansvar Enligt

Läs mer

Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17

Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17 1(5) 2016-06-20 830 7321-16/112 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17 (Ju2016/01882/L2)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

Lagrådsremiss. Rätt att lyfta konkursförvaltararvode. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Rätt att lyfta konkursförvaltararvode. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Rätt att lyfta konkursförvaltararvode Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 april 2003 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Civilutskottets betänkande Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet den tidigare regeringens proposition 2013/14:243 Lagvalsregler

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll

Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt sakrätt 30 högskolepoäng Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll Författare: Anna Tornberg Handledare: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW Sida 1 (4) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö 2179-15 KLAGANDE TW Ombud: Advokat RH MOTPART EW Ombud: Förbundsjurist EG SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer