Omslagsbild: De nybyggda lägenheterna på Tuppentomten i Torsås.

Transkript

1 Omslagsbild: De nybyggda lägenheterna på Tuppentomten i Torsås. Årsredovisning 2007

2 Valnämnd Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Arbetsutskott Kommunchef Personalutskott Kommunledning Strategi och omvärldsbevakning Näringsliv/turism Civil beredskap Kommunkansli Arbetsmarknad Överförmyndare Information/säkerhet Kost Verksamheter Förskola & Grundskola Gymnasie- & Vuxenutbildning Kultur & Fritid Äldre- & Handikappsomsorg Nämnder Barn- & Utbildningsnämnd Barn- & Utbildningsnämnd Kultur- & Fritidsnämnd Socialnämnd Administrativa stödenheter Individ- & Familjeomsorg Socialnämnd Personal Samhällsbyggnad Byggnadsnämnd Ekonomi Miljö- & Hälsoskydd Miljönämnd IT Vatten Teknisk nämnd Gator/Park Teknisk nämnd Trafi k Teknisk nämnd Kommunala förbund Kalmarsunds gymnasieförbund Kommunala bolag Torsås Bostads AB (TBAB) Torsås Fastighets AB (TFAB) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Bergkvara Hamn & Stuveri AB Räddningstjänstförbundet Emmaboda - Torsås (RFET) Torsås Fjärrvärmenät AB Organisationsskiss Upprättad

3 Inledning - Innehållsförteckning 3 Innehållsförteckning Inledning Femårsöversikt 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Ekonomichefens sammanfattande bedömning 6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 8 Finansiell analys 9 Väsentliga personalförhållanden 15 Driftredovisning per verksamhet 17 Driftredovisning verksamhetens nettokostnader 18 Investeringsredovisning 19 Framtidsbedömning 20 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 22 Kommunrevisionen 24 Byggnadsnämnden 25 Tekniska nämnden/kommunalteknik 28 Kultur- och Fritidsnämnden 31 Socialnämnden 34 Barn- och Utbildningsnämnden 38 Miljönämnden 41 Överförmyndarnämnden 45 Torsås Bostads AB (TBAB) 46 Torsås Fastighets AB (TFAB) 47 Bergkvara Hamn & Stuveri AB 48 Torsås Fjärrvärmenät AB 48 Kalmarsunds Gymnasieförbund 49 Räddningstjänstförbundet Emmaboda Torsås (RET) 51 Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 52 Finansiella rapporter, kommunen Resultaträkning 54 Finansieringsanalys 55 Balansräkning 56 Nothänvisningar 57 Finansiella rapporter, koncernen Resultaträkning 60 Finansieringsanalys 61 Balansräkning 62 Nothänvisningar 63 Övrigt Redovisningsprinciper 66 Ordlista 67

4 4 Inledning - Femårsöversikt Femårsöversikt Viktiga händelser 2006 o o o Torsås Bostads AB (TBAB) bygger 19 nya lägenheter på Tuppentomten i Torsås med finansiering upp till 20 Mkr. TBAB bygger om f.d. äldreboende i Söderåkra till 18 nya lägenheter med finansiering upp till 18,6 Mkr. Planeringsarbete inför övertagande fr.o.m av hemsjuksjukvård m.m. från landstinget. o o o Torsås kommun köper lättare industribyggnad (f.d. Samhalls lokaler) i syfte att bl.a. tillgodose Motoman Robotics AB:s behov av lokaler. Ny central kostorganisation i syfte att samordna och utveckla måltidsverksamheten. Kvalitetspris inom kommunens verksamheter. Tabell 1. Fakta om Torsås kommun Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Allmänt Antal invånare respektive år Kommunal utdebitering, kr 32,05 32,05 32,05 32,05 32,05 - Varav kommunen 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, Mkr 273,0 282,6 280,3 285,2 301,3 Nettoinvesteringar, Mkr 8,5 16,1 5,0 9,7 10,2 Resultat Årets resultat, Mkr -7,4-3,2 +9,2 +13,0 +2,7 Finansiering Kommunalskatteintäkter, Mkr 183,9 188,3 201,5 213,8 222,2 Generella statsbidrag och utjämning, Mkr 83,0 87,2 86,5 81,4 78,6 Tillgångar och skulder Tillgångar, Mkr 246,8 241,9 250,1 266,4 252,8 Per invånare, Tkr 34,1 33,3 34,5 37,2 35,4 Avsättningar och skulder, Mkr 150,5 148,8 147,8 151,1 134,8 Per invånare, Tkr 20,8 20,5 20,4 21,1 18,9 Eget kapital, Mkr 96,3 93,1 102,3 115,3 118,0 Per invånare, Tkr 13,3 12,8 14,1 16,1 16,5 Långfristig låneskuld, Mkr 77,6 73,7 68,7 63,7 58,7 Per invånare, Tkr 10,7 10,1 9,5 8,9 8,2 Nyckeltal Nettokostnadsandel, % 102,8 101,2 96,8 95,6 99,1 Soliditet exkl. pensionsskuld, % 39,0 38,5 40,9 43,3 46,7

5 Inledning - Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Roland Swedestam Bostadsbyggande Torsås kommun har haft ett mycket gott år på flera punkter. Bostadsbyggandet satte tidigt fart och har ingjutit framtidstro i bygden. En av kommunens framtida viktigaste arbete är att se till att människor har bostäder och att våra äldre har lägenheter att flytta till. Det är därför oerhört glädjande att flera företag hör av sig och visar intresse för att satsa i vår bygd. Näringslivet Näringslivet har gått på högvarv hela året och vi var en av få kommuner i landet som inte hade någon konkurs under hela året. Vindkraft Förfrågningar från vindkraftsbolag är en annan stor och viktig fråga där man genom att visa intresse för vår bygd påvisar att man ser Torsås som en kommun värd att satsa enorma summor i. Arbetet med att se till så att dessa satsningar ger stora och trevliga bieffekter i kommunen återstår. Hållbart samhälle Torsås kommun har också tagit ett viktigt steg i ett ansvarsfullt och viktigt arbete för skapa ett hållbart samhälle. Det togs i fullmäktige där man konstaterar att vi skall bli en fossilbränslefri kommun senast Kvalitetspris En satsning som gjordes från kommunledningen var att initiera ett kvalitetspris inom kommunens verksamheter. Detta fick ett mycket positivt gensvar och mycket välförtjänt vann Bergkvara skola. Att ständigt arbeta med kvalitetshöjande åtgärder inom våra verksamheter är ett framgångssignum om vi skall bli en framstående kommun. Samverkan Arbetet med samverkan med andra kommuner har fortskridit även om önskvärt är att vi skulle komma längre i detta arbete. På fem områden har dock en samverkan påbörjats men mycket mera krävs. Offentlig miljö En av de saker som diskuterats mycket under året är vår offentliga miljö och vad vi kan göra för att förbättra denna. Pengar har avsatts för genomgång av våra stränder och vi är i början av ett gediget renoveringsarbete av vår offentliga miljö. Gemensam kostorganisation Ny central kostorganisation startade under året i syfte att samordna och utveckla måltidsverksamheten. Ekonomi För att kunna få en budgetföljsamhet i alla våra förvaltningar kommer att krävas att vi inom alla förvaltningar får instrument för att helt genomlysa och analysera våra möjligheter till effektiviseringar. Ett arbete har påbörjats för att åstadkomma detta. Till detta kommer en tydlig politisk styrning vilket delvis åstadkommits genom de styrkort som kommunstyrelsen fattat beslut om. Vad gäller det interna arbetet kan konstateras att vi har en hög kvalitetsnivå inom våra verksamheter vilket är mycket glädjande. Dock måste påtalas att vi kan behöva ta flera obekväma beslut i framtiden där en viss sänkning av denna höga nivå kan bli nödvändig för att klara av alla de behov som finns inom kommunen. Målet är dock att effektivisera våra verksamheter så att vi kan sänka kostnadsläget men ändå bibehålla den höga kvalité som redan finns. Beslut är också fattade i kommunen där vi kontinuerligt skall göra mätningar på hur nöjda våra brukare och medarbetare är. En av utmaningarna inför framtiden är att kunna ha en sådan stabil ekonomi så att vi kan avsätta mer buffertpengar för at klara av de oförutsedda händelser som alltid dyker upp inom en kommun. En annan viktig del i att ha stor buffert är att kommunen då kan satsa på utvecklingsåtgärder som kan öka vår befolkning vilket måste ses som en annan av de allra viktigaste frågorna inför framtiden för vår kommun. Avslutningsvis Jag vill framföra ett hjärtligt tack till alla duktiga medarbetare som under 2007 gjort allt man förmått för att ge god service till våra uppdragsgivare, Torsåsborna. Jag kan erkänna att jag är imponerad och stolt över alla goda insatser för vårt gemensamma bästa. Torsås i mars 2008 Roland Swedestam Kommunstyrelsens ordförande

6 6 Inledning - Ekonomichefens sammanfattande bedömning Ekonomichefens sammanfattande bedömning Det är mycket glädjande att för tredje året i rad kunna uppvisa svarta siffror i bokslutet. Årets resultat visar ett överskott på 2,7 Mkr, vilket är 3,5 Mkr bättre än årsprognos i delårsbokslut samt endast 1,5 Mkr sämre än budgeterat resultat. Kravet på ekonomisk balans, d.v.s. att intäkterna ska överstiga kostnaderna, är således tillgodosett. Resultatet når inte Kent Frost upp till Torsås kommuns mål för god ekonomisk hushållning, vilket för 2007 är 6 Mkr. Årets budgetuppföljningar har visat att vi riskerade att falla tillbaka i ett negativt resultat. Vi tog i med kraft för att bromsa de ökade utgifterna och landade istället på ett positivt resultat. God budgetföljsamhet med undantag för socialnämnden bidrar till årets positiva resultat. Att ha ekonomin under kontroll är viktigt, inte bara för stunden. Därför är det angeläget att under de närmaste åren se till att vi har ekonomiska reserver i högre grad än vad vi har nu. Vi måste ha förmåga att kunna hantera både ekonomiska svängningar och andra förändringar i vår omvärld. Resursfördelningen har en viktig roll för ekonomistyrningen, d.v.s. för förmågan att använda medlen effektivt och med begränsade resurser klara av behov och nå uttalade mål. Därför är det väsentligt att resursfördelningen styr i den riktning som de politiska ambitionerna anger. Eftersom det ekonomiska utrymmet är begränsat ställs förtroendevalda inför prioriteringar, vilket i sin tur ställer höga krav på beslutsunderlagen. Begripliga underlag och tydliggjorda synsätt behövs för att olika ansvarsnivåer i organisationen ska ta ansvar för de resurser och de uppdrag som tilldelats. En tydlig vilja från den politiska ledningen är att det ska framtagas en central resursfördelningsmodell som kan börja användas i budget för Detta i syfte att ytterligare effektivisera kommunens ekonomistyrning. Översyn av verksamheterna inom skola, vård och omsorg kommer att ske under våren Detta i syfte att göra dessa verksamheter mer effektiva. Arbetet med att göra Torsås kommuns verksamheter mer effektiva har pågått länge. Vi har anledning att jobba ännu mer intensivt i den riktningen för att med kundernas medborgarnas bästa i fokus göra vårt jobb så effektivt som möjligt. Det finns således många möjligheter att ytterligare utveckla ekonomistyrningen i Torsås kommun, och jag känner en stor tillförsikt och optimism inför det arbetet. Torsås i mars 2008 Kent Frost Ekonomichef Vi tog i med kraft för att bromsa de ökade utgifterna och landade istället på ett positivt resultat.

7 Förvaltningsberättelse 7

8 8 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Torsås kommun. Faktorer som påverkar är bland annat reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, demografiska förändringar, inflations- och löneutveckling, utveckling på arbetsmarknaden samt ränteläget. Samhällsekonomin Den globala tillväxten minskar något men förblir fortfarande hög. I USA dämpades BNP-tillväxten under förra året och den utvecklingen har fortsatt under Det är främst utvecklingen på bostadsmarknaden som orsakat avmattningen. Tillväxten i EURO-området har under året varit starkare än väntat. Tillväxten beräknas bli något lägre nästa år. Detta beror på ett mer ansträngt konjunkturläge, en stramare penningpolitik samt en svagare internationell tillväxt. Den svenska samhällsekonomin Den svenska konjunkturen bedöms fortsätta att stärkas 2007 och BNP-tillväxten förväntas ligga över 3 procent båda åren för att sedan gå mot en mer trendmässig utveckling. Trots det mycket goda arbetsmarknadsläget 2007 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att sysselsättningen kommer att stiga ytterligare Befolkning Kommunens befolkning minskade under 2007 med 21 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. Tabell 2. Åldersfördelning Folkmängd Kvinnor 48,8 % 48,8 % Män 51,2 % 51,2 % 0-17 år 20,3 % 20,4 % år 57,2 % 56,7 % 65- år 22,5 % 22,9 % Figur 1. Befolkningsutveckling År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Trots det mycket goda arbetsmarknadsläget 2007 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att sysselsättningen kommer att stiga ytterligare 2008.

9 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 9 Finansiell analys Årets resultat Kommunen Bokslutet för 2007 visar ett resultat på 2,7 Mkr. Socialnämnden redovisar ett budgetunderskott på 6 Mkr, därav äldreomsorg 3,4 Mkr och individ- och familjeomsorg 2,2 Mkr. Vidare ingår i resultatet aktieägartillskott till Torsås Fastighets AB på 2,8 Mkr. Övriga nämnder visar god budgetföljsamhet. Figur 2. Resultatutveckling (RET) 38,8 %, Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 7 % samt Kalmarsunds gymnasieförbund 7,84 %. Koncernens resultat +5,5 Mkr för år Jämfört med 2006 har resultatet försämrats med 9,3 Mkr. Tabell 4. Koncernens resultat (Mkr) Kommunen 2,7 Torsås Bostads AB (TBAB) -0,1 Bergkvara Hamn & Stuveri AB 0,8 Torsås Fjärrvärmenät AB 0,3 15,0 9,2 13,0 Kalmarsunds gymnasieförbund 1,0 Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 0,6 10,0 Räddningstjänstförbundet (RET) -0,4 Elimineringar 0,6 5,0 Summa 5,5 0,0-5,0-10,0 2,7-3,2-7,4 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 För åren har kommunen till Torsås Bostads AB (TBAB), Torsås Fastighets AB (TFAB) och Bergkvara Hamn & Stuveri AB bidragit med aktieägartillskott med totalt 23,8 Mkr. Torsås Fastighets AB erhöll 2007 ett aktieägartillskott på 2,8 Mkr. Nedan framgår aktieägartillskott för åren Tabell 5. Aktieägartillskott (Mkr) Tabell 3. Avstämning mot balanskravet (Mkr) Mkr Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Årets resultat -7,4-3,2 +9,2 +13,0 +2,7 Synnerliga skäl, ny städorg. +3,2 Justerat resultat -7,4 0 +9,2 +13,0 +2,7 Ackumulerat resultat -18,6-18,6-9,4 +3,6 +6,3 Sammanställd redovisning Delar av kommunens verksamhet bedrivs i bolagsform. Kommunen har tre helägda bolag Torsås Bostads AB (TBAB), Torsås Fastighets AB (TFAB) och Bergkvara Hamn & Stuveri AB samt ett delägt Torsås Fjärrvärmenät AB 75 %. Vidare är Torsås kommun delägare i Räddningstjänstförbundet Emmaboda Torsås Bergkvara Hamn och Stuveri AB TFAB TBAB , , ,2 0 4, , ,4 0 1, ,2 0 2, , , , ,8 0 Summa 4,1 4,2 15,5

10 10 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Exakt vad god ekonomisk hushållning innebär varierar från kommun till kommun. Ett resonemang kan föras utifrån följande parametrar under perioden : o o o Resultatet i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning har kraftigt förbättrats under perioden, från -7,4 Mkr år 2003 till +2,7 Mkr år Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkterna har minskat från 102,3 % till 100,2 % under perioden. Soliditeten har ökat från 39 % till 46,7 % över perioden. o Investeringarna har under femårsperioden ökat med 49,6 Mkr och nya lån har upptagits med endast 2 Mkr, d.v.s. investeringarna har finansierats till 96 % med egna medel. o o o Den långfristiga låneskulden har minskat med 28,8 % i förhållande till investeringarna under samma period, d.v.s. från 75,6 Mkr till 58,7 Mkr. Det egna kapitalet har ökat under perioden från 96,3 Mkr till 118 Mkr. Finansiell målsättning 2007 med resultatmål 6 Mkr har ej uppnåtts. Tabell 6. Måluppfyllelse av finansiella mål Mål Resultatmål 6 Mkr. Soliditeten får inte minska, nyinvesteringar finansieras med 50 % egna medel. Utdebitering 21,58, d.v.s. oförändrad utdebitering. Måluppfyllelse Uppfyllts ej Uppfyllt Uppfyllt Nettokostnadsutveckling Nettokostnadernas andel av skatteintäkter visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter och kommunal utjämning är därför ett av de viktigaste måtten för att bedöma vart ekonomin är på väg. En rimlig nivå bör ligga på högst 98 % i genomsnitt, eftersom räntekostnader och en stor del av investeringarna bör finansieras med skatteintäkterna. Figur 3. Nettokostnadernas andel (%) ,8 102, ,8 102,6 102,3 101,2 102,6 101,2 97,3 96,8 96,6 97,3 96,8 95,6 100,2 99,1 96,6 95,6 100,2 99,1 92 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Nettokostnadsandel av av skatteintäkter, % % Nettokostnadsandel av skatteintäkter, % Nettokostnadsandel av av skatt skatt och och finansnetto, finansnetto, % % Nettokostnadsandel av skatt och finansnetto, % Skatte- och nettokostnadsutveckling I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen jämfört med ökningen av skatteintäkter och kommunal utjämning. Mellan åren 2006 och 2007 har nettokostnaderna ökat med 16,1 Mkr och skatteintäkter samt kommunal utjämning ökade med 5,6 Mkr. Sett över en femårsperiod har nettokostnaderna ökat med 28,3 Mkr och skatteintäkter samt kommunal utjämning har ökat med 33,9 Mkr. Investeringar Årets investeringar uppgår till 10,2 Mkr, vilket är 2,5 Mkr mindre än planerat. Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Genomsnittligt har investeringarna under de senaste fem åren varit cirka 10 Mkr per år. Kommunen finansierar investeringarna genom egna medel, som består av överskott i resultaträkningen och genom externa lån från Kommuninvest.

11 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 11 Figur 4. Nettoinvesteringarnas utveckling (Mkr) ,5 16,1 5,1 9,7 10,2 Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierar, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändringar. Soliditeten uppgår till 46,7 % exklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser, vilket är 3,4 % högre jämfört med föregående år. År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Figur 5. Soliditetsutveckling (%) Tabell 7. Nettoinvesteringar (Mkr) Budget 2007 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Skattefinansierad verksamhet 12,4 9,5 3,3 Affärsdrivande verksamhet VA 0,3 0,7 1,7 Totalt 12,7 10,2 5,0 Tabell 8. Nettoinvesteringar per nämnd (Mkr) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 46,7 43,3 39,0 38,5 40,9 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Budget 2007 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Kommunstyrelsen 2,0 3,5 4,3 Tekniska nämnden 8,4 5,2 3,8 Kultur- och Fritidsnämnden 0,1 0,1 0,1 Socialnämnden 0,6 0,4 0,6 Barn- och Utbildningsnämnden 0,6 0,6 0,6 Miljönämnden 1,0 0,4 0,3 Totalt 12,7 10,2 9,7 Likviditet och låneskuld De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 20,6 Mkr, vilket är 15,6 Mkr sämre jämfört med föregående år. Förklaras med ingen upplåning för årets investeringar samt utbetalning av dellikvid till SPP på cirka 7 Mkr gällande tidigare avsättningar för pensionsförpliktelser för åren Figur 6. Likviditetsutveckling (Mkr) Tabell 9. Årets större investeringar (Mkr) Vägbygge industriområde Torsåsverken 4,1 Köp av industribyggnad (f.d. Samhall) 2,5 Köp av Prästgården i Gullabo 0,9 Totalt 7,5 Under året har inte all planerad investering genomförts enligt plan och budget. Kvarvarande investeringsmedel förväntas överföras till Den största avvikelsen mot budget är för köp av industribyggnad f.d. Samhalls lokaler. 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 36,2 29,0 26,8 18,8 20,6 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007

12 12 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys Checkkredit Koncernens checkkredit på 20 Mkr har under året fördelats inom koncernen enligt nedan. Tabell 10. Fördelning checkkredit (Mkr) Kommunen 6,0 Figur 8. Finansnetto (Mkr) 5 3, ,5 3,0 3,2 Bergkvara Hamn och Stuveri AB 2,0 Torsås Bostads AB (TBAB) 11,0 Torsås Fastighets AB (TFAB) 1,0 Medelräntan 2007 för inlåning var 3,378 % och för utlåning 3,788 %. Kommunens checkkredit på 6 Mkr har ej utnyttjats under året. Figur 7. Låneskuld (Mkr) ,6 71,7 Tabell 11. Låneskuld (Mkr) Ingående balans 81,8 77,6 73,7 68,7 63,7 Amorteringar -6,2-3,9-5,0-5,0-5,0 Nya lån 2,0 66,7 63,7 58,7 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Utgående balans 77,6 73,7 68,7 63,7 58,7 Kommunens låneskuld uppgår till 58,7 Mkr vid årets slut, vilket är en minskning med 5 Mkr jämfört med föregående år. Lånen omfattar fyra stycken och finns hos Kommuninvest med fördelning 56,55 % fast ränta och 43,45 % rörlig ränta. Den genomsnittliga låneräntan 2007 var 3,68 %. Finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Som framgår av tabellen nedan har kommunen sedan 2004 haft större finansiella intäkter än kostnader och således ett positivt finansnetto ,3 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Som framgår av figur 8 redovisas ett positivt finansnetto 2007 på 3,2 Mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 6,3 Mkr och består av reversränta på lån tillhörande Torsås Fastighets AB, utdelning gällande pensionsförvaltning och ränta på likvida medel. De finansiella kostnaderna uppgår till 3,1 Mkr och består av räntekostnader på upptagna lån samt ränta gällande pensionsförpliktelser. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Tabell 12. Budgetföljsamhet (Mkr) Budgetavvikelse årets resultat -7,4-3,2 +9,2 +13,0 +2,7 Prognos budgetavvik augusti -8,9-7,8 +5,0 +7,0-5,9 Nämndernas budgetavvikelse -3,4 +3,7 +1,2 +1,3 0 Som framgår ovan har budgetföljsamheten försämrats 2007 jämfört med året innan. Förklaras bland annat med socialnämndens budgetunderskott. Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. Tabell 13. Nämndernas budgetavvikelse (Mkr) Kommunstyrelsen -1,4 3,5 0,4 0,1 2,4 Byggnadsnämnden 0,2 0 0,6 1,1 0,5 Tekniska nämnden 0,1 0,1-0,2-0,8 0,5 Kultur- och Fritidsnämnden ,2 Socialnämnden -2,6-0,7 0-0,7-6,0 Barn- och Utbildningsnämnden 0,2 0,7 0,4 1,6 2,4 Miljönämnden 0,1 0, Summa -3,4-3,7 1,2 1,3 0

13 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 13 När det gäller prognoserna under året är det ett område som behöver stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter under året. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Vissa kan påverkas genom egna kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens egen kontroll. Som exempel på faktorer som ligger utanför är lagstiftning, utjämningssystem och konjunktursvängningar. Ett sätt att beskriva kommunens beroende är att upprätta en känslighetsanalys. Tabell 14. Tänkta händelser, förändring (Mkr) Löneförändring med 1 %, inkl PO-pålägg 2,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % 1,5 Förändring utdebitering med 10 öre 1,1 Förändring upplåning med 10 Mkr 0,4 Pensionsskulden I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tabell 15. Pensionsskuld exkl. ädelbidrag och inkl. löneskatt (Mkr) Kalmar och länets kommuner om fördelning av betalningsansvar för ädelpersonalens avtalspensioner enligt följande: o o o o o Betalningsansvaret för den berörda personalens intjänade pensionsrätt per fördelas mellan landsting och kommun i förhållande till pensionsgrundande tid hos respektive arbetsgivare till och med Individuell del och kompletterande ålderspension intjänad efter 1998 betalas fullt ut av kommunen. Kostnadsfördelningen tillämpas på pensioner utbetalda 2000 och senare. Landstingets betalningsansvar avgränsas till kommunanställda inom det egna länet. Vid byte till kommun i annat län övertas betalningsansvaret av den mottagande kommunen. För pensioner som betalts ut och där landstinget inte debiterats något kostnadsbidrag fastställs ett engångsbelopp (inkl. en ränteschablon på 5 %) som betalats av landstingen under o Överenskommelsen börjar tillämpas från och med Tabell 16. Utveckling av ansvarsförbindelsen exkl. löneskatt År Tkr utan ädelbidrag Tkr med ädelbidrag Avsättning för pensioner 15,3 16,9 19,5 20,3 16,7 Tabell 17. Utveckling av pensionsutbetalningarna exkl. löneskatt Pensionsförpliktelser äldre än ,6 114,8 114,7 138,4 161,4 År Tkr Summa 126,9 131,7 134,2 158,7 178,1 Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Under år 2007 beslutades att utbetala till de anställda pensionsförpliktelser gällande åren varav cirka 7 Mkr utbetalats 2007 och resterande utbetalas i april Figur 9. Pensionsskuldsutvecklingen (Mkr) Ädelpersonalens avtalspensioner Styrelsen för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har beslutat rekommendera kommuner respektive landsting att träffa avtal om kostnadsfördelningen för avtalspensioner till personal som i samband med Ädelreformen 1992 och senare huvudmannaskapsförändringar överförts från landsting till kommun. Under hösten 2007 träffades avtal mellan landstinget i ,1 158,7 126,9 131,7 134,2 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007

14 14 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys KLP Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 13,1 Mkr. Det ursprungliga avsatta värdet var 8,5 Mkr. Medlen förvaltas sedan 1998 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Borgensåtagande och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden och ägande av bolag innebär ett risktagande. När det gäller borgensåtagande för de kommunala bolagen ser situationen ut enligt följande: o o Torsås Bostads AB (TBAB) 112,5 Mkr Torsås Fastighets AB (TFAB) 16 Mkr Kommun har i juni 2001, KF ingått en solidarisk borgen för egen skuld gällande Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga förpliktelser. Dessa borgensåtaganden är i underavtal begränsad till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2007 uppgick detta belopp till 136,7 Mkr. Ekonomiavdelningens framtidskommentarer I budget 2007 finns angivit Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag, det vill säga ekonomin utgör gräns för verksamhetens omfattning. Konstaterar att ekonomistyrningen för år 2007 ej fungerat eftersom verksamhetens nettokostnader inklusive aktieägartillskott 2,8 Mkr till Torsås Fastighets AB (TFAB) lämnar ett totalt budgetunderskott på 6 Mkr. Ett medel för att stärka den finansiella motståndskraften är att fortsätta arbetet med att effektivisera ekonomistyrningen. Lyckas kommunen hålla denna process levande, ökar förutsättningarna för att bedriva en god och effektiv verksamhet för erhållna skatteintäkter samtidigt som kommunen kan leva upp till kommunallagens krav avseende en god ekonomisk hushållning. För att klara morgondagens välfärd är det viktigt att kommunen har ett bra finansiellt långsiktigt fördelningssystem som följer de demografiska förändringarna de kommande åren. Omfördelnings- och prioriteringsdiskussionerna behöver bli ännu mer tydliga för att klara välfärdstjänsterna. I budget 2007 infördes ny styrmodell med så kallade styrkort. Denna flerdimensionella styrning utvecklas ytterligare 2008 med ett kommunövergripande styrkort. För år 2008 budgeteras ett resultat på 5 Mkr. För åren budgeteras årliga resultat på 6 Mkr. För att klara denna resultatnivå krävs budgetföljsamhet. Småbåtshamnen vid Dalskär, Bergkvara.

15 Förvaltningsberättelse - Väsentliga personalförhållanden 15 Väsentliga personalförhållanden Personalpolitik Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till dess effektivisering och förnyelse. Grundläggande för personalpolitiken är utveckling och engagemang. Kommunstyrelsen är det organ som ansvarar för kommunens personalpolitik. Anställda Tabell 18. Personalstrukturen Antal anställda Medelålder Genomsnitt anst. tid Kommunstyrelsen ,9 52, ,0 Kommunal teknik ,3 51,8 14,7 20,4 Kultur och fritid ,6 41,1 7,7 7,8 Barn och utbildning ,5 46,1 14,1 13,7 Socialförvaltning ,2 41,2 11,4 10,1 Övrig verksamhet ,9 46,4 5,3 8,0 Hela kommunen ,8 43,6 12,2 11,5 Tabell 19. Personalkostnader, netto (Mkr) Redovisn. Bidrag Nettokostn. Budget Redovisn. Bidrag Nettokostn. % Kommunstyrelsen 17,6 2,9 14,7 16,7 18,2 2,7 15,6 93 Byggnadsnämnden 0,9 0 0,9 0,8 0,7 0 0,7 87 Kommunal teknik 4,3 0 4,3 4,6 5,0 0,1 4,9 106 Kultur och fritid 3,0 0,5 2,5 3,2 3,7 0,5 3,2 98 Socialförvaltning 96,2 0,8 95,4 100,0 103,7 0,6 103,1 103 Barn och utbildning 81,1 0,7 80,4 82,6 84,7 1,1 83,6 101 Miljö 1,8 0 1,8 1,9 2,0 0,1 2,0 106 Tabell 20. Uttag av fyllnadstid och övertid i genomsnitt per månad Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid Totalt Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid Totalt Kommunstyrelsen 2,7 1,5 7,7 11,9 16,4 3,4 4,8 24,7 Kommunalteknik 2,1 11,8 49,6 63,6 1,4 5,9 22,9 30,3 Kultur och Fritid 47,6 1,8 4,6 54,0 71,5 2,0 6,0 79,5 Barn och utbildning 514,22 77,3 37,4 628,9 480,8 95,2 22,0 598,0 Social verksamhet 871,0 45, , ,0 47,3 179, ,9 Övriga 8,8 1,5 8,9 14,8 9,3 1,3 2,8 13,4 Räddningstjänsten 0 5,9 8,9 14, Hela kommunen 1 446,1 145,5 215, , ,4 155,1 238, ,6

16 16 Förvaltningsberättelse - Väsentliga personalförhållanden Jämställdhet Tabell 21. Kvinno-manslöner, medellön per (SEK) Kvinnor Män Alla Kommunstyrelsen Kommunalteknik Kultur och fritid Barn och utbildning Socialförvaltning Övrig verksamhet Hela kommunen Efter genomförd lönekartläggning har en handlingsplan upprättats för att undanröja löneskillnader som kan antas bero på kön. Inom de grupper där sådana löneskillnader har konstaterats har åtgärder satts in och effekterna av detta kan nu ses eftersom skillnaderna har minskat. Medellönen för kvinnor ökade med 6,1 % under 2007 och för män 3,5 %. Den genomsnittliga lönen för män var den 1 januari ,0 % högre än de genomsnittliga kvinnolönerna. För ett år sedan var motsvarande siffra 16,8 %. Arbetsmiljö Förvaltningarna arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Genom riskinventering/skyddsronder, samverkansgrupper, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal har den anställde möjlighet att påverka utvecklingen av sin arbetsmiljö. Rekryteringsbehov/Pensionsavgångar Kommunens behov av att rekrytera är litet det närmaste året, men kommer att öka så småningom. Tidpunkten för pensionsavgång är numera rörlig. Den anställde kan välja att gå vid 61 års ålder men har rätt att stanna kvar i tjänst till fyllda 67. Detta gör att det är svårt att prognostisera pensionsavgångarna år för år. Om man antar att de flesta ändå väljer att avgå med pension det år man fyller 65 ser en prognos för de kommande sex åren ut så här: Tabell 22. Fyller 65 under året Antal anställda Ohälsa 40,9 % av personalen hade inte någon sjukfrånvaro under Den totala sjukfrånvaron var ,8 % av den sammanlagda tillgängliga arbetstiden. Detta innebär en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med Tabell 23. Redovisning av sjukfrånvaron 1 januari 31 december enligt lagen om kommunal redovisning Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid 6,4 5,8 Långtidssjukfrånvaro sjuk mer än 60 dagar i procent av den totala sjukfrånvaron 74,6 75,5 Total sjukfrånvaro för kvinnor i procent av sammanlagd arbetstid 7,1 6,2 Total sjukfrånvaro för män i procent av sammanlagd arbetstid 3,3 3,3 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 1,2 1,3 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen år i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 5,8 4,9 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 8,9 8,5 Figur 10. Sjukfrånvaro i procent per förvaltning ,9 8 2,7 2,8 5,1 3,9 3,2 2, ,4 7,1 6,5 6,5 6,3 6,3 5,7 4,3 4,3 4,2 3,3 2,1 2,5 2,4 1,7 1,5 6,2 5,8 5,4 5,4 1 0 Kommunstyrelsen Kommunal teknik Kultur och fritid Barn- och utbildning Social verksamhet Övrig verksamhet Hela kommunen

17 Förvaltningsberättelse - Driftredovisning per verksamhet 17 Driftredovisning per verksamhet Tabell 24. Driftredovisning (Mkr) Budget 2007 intäkter Bokslut 2007 intäkter Budget 2007 kostnader Bokslut 2007 kostnader Budget 2007 Netto Bokslut 2007 Netto Bokslut 2006 Netto Nämnds- och styrelseverksamhet 0 0 2,4 2,3-2,4-2,3-2,2 Stöd politiska partier 0 0 0,1 0,1-0,1-0,1-0,1 Revision 0 0 0,5 0,5-0,5-0,5-0,4 Övrig verksamhet 0 0 0,7 0,8-0,7-0,8-0,6 Politisk verksamhet 0 0 3,7 3,7-3,7-3,7-3,3 Fysisk och teknisk planering -0,2-0,4 0,3 0,2-0,1 0,2 0,4 Näringslivsbef åtg/turism 0-0,2 1,7 1,8-1,7-1,6-1,6 Alkoholprövning Gator och vägar -1,6-1,6 6,1 6,2-4,5-4,6-4,5 Parker -0,1-0,1 1,3 1,3-1,2-1,1-1,0 Miljöskydd -0,5-1,0 2,1 2,6-1,6-1,6-1,6 Räddningstjänst 0 0 5,2 5,4-5,2-5,4-5,3 Totalförsvar och samhällsskydd -0,1-0,7 0,1 0,3 0 0,4-0,1 Infrastruktur, skydd m.m. -2,5-1,1 9,7 10,2-9,1-9,0-13,7 Allmän fritidsverksamhet 0 0 1,2 1,1-1,2-1,1-1,2 Allmän kulturverksamhet -0,5-0,6 1,0 1,3-0,5-0,7-0,6 Bibliotek 0-0,1 3,3 3,3-3,3-3,2-3,0 Idrotts- och fritidsanläggning -0,1-0,3 3,0 3,3-2,9-2,9-2,8 Fritidsgårdar 0-0,1 1,2 1,2-1,2-1,1-1,2 Fritid och kultur -25,8-28,0 150,4 148,3-124,8-120,2-8,8 Barnomsorg -5,2-5,1 33,1 32,6-27,8-27,4-25,5 Grundskola -1,8-3,7 59,1 59,1-57,5-55,4-55,7 Gymnasieskola -18,8-19,2 51,1 49,5-32,4-30,3-31,4 Vuxenutbildning 0 0 3,3 3,3-3,3-3,3-2,3 Särskola 0 0 3,8 3,8-3,8-3,8-3,6 Pedagogisk verksamhet -25,8-28,0 150,4 148,3-124,8-120,2-118,5 Vård och omsorg äldre och förståndshandikappade -19,0-21,5 114,2 119,2-95,4-97,8-93,3 Individ och familjeomsorg -0,6-0,8 8,0 10,4-7,2-9,5-7,8 Vård och omsorg -19,6-22,3 122,2 129,6-102,6-107,3-101,1 Arbetsmarknadsåtgärder -2,4-3,0 4,0 4,1-1,6-1,1-1,1 Särskilt riktade insatser -2,4-3,0 4,0 4,1-1,6-1,1-1,1 Näringsliv och bostäder -1,3-1,4 0,9 0,9 0,4 0,4 0,4 Kommunikationer 0 0 8,0 7,5-8,0-7,5-6,9 Energi, vatten, avfall -10,3-10,7 8,2 8,1 2,1 2,7 2,5 Affärsverksamhet -11,6-12,1 17,1 16,5-5,5-4,4-4,0

18 18 Förvaltningsberättelse - Driftredovisning per nämnd, verksamhetens nettokostnader Budget 2007 intäkter Bokslut 2007 intäkter Budget 2007 kostnader Bokslut 2007 kostnader Budget 2007 Netto Bokslut 2007 Netto Bokslut 2006 Netto Fördelad verksamhet -0,8-1,0 23,8 24,3-22,7-23,2-20,5 Särskilda servicefunktioner -0,1 0 3,8 3,6-3,6-3,6-4,2 Förvaltningslokaler -0,3-0,6 1,3 2,0-0,9-1,4-1,0 Företagshälsovård 0 0 0,5 0,5-0,5-0,5-0,4 Facklig verksamhet -0,9 0 0,9 0,9 0-0,9-0,8 Servicefunktion tekniska nämnden -0,3-0,1 1,1 1,2-0,8-1,1-1,5 Fördelad verksamhet -2,4-1,7 31,4 32,5-28,5-30,7-28,4 Finansiering -302,7-307,0 8,3 13,7 294,3 292,8 291,9 Finansiering -302,7-307,0 8,3 13,7 294,3 292,8 291,9 Totalt -367,6-379,2 363,3 376,4 4,2 2,7 13,0 Driftredovisning verksamhetens nettokostnader Tabell 25. Driftredovisning verksamhetens nettokostnader (Mkr) Budget 2007 Bokslut 2007 Avvikelse 2007 Bokslut 2006 Kommunstyrelsen -71,8-69,4 2,4-68,7 Revisionen -0,5-0,5 0-0,4 Byggnadsnämnden -1,2-0,7 0,5-1,4 Tekniska nämnden -3,9-3,4 0,5-2,5 Kultur- och Fritidsnämnden -6,7-6,5 0,2-6,4 Socialnämnden -108,2-114,2-6,0-105,3 Barn- och Utbildningsnämnden -90,3-87,9 2,4-86,8 Miljönämnden -1,8-1,8 0-1,9 Centrala poster (pensioner m.m.) -5,2-7,9-2,7-3,9 Aktieägaretillskott Torsås Fastighets AB (TFAB) 0-2,8-2,8-1,4 Framtida återställning, Hallagärde soptipp 0-0,6-0,6-1,2 Avskrivningar -5,7-5,6 0,1-5,3 Verksamhetens nettokostnader -295,3-301,3-6,0-285,2

19 Förvaltningsberättelse - Investeringsredovisning 19 Investeringsredovisning Tabell 26. Investeringsredovisning, Nettokostnader (Mkr) Nämnder Budget 2007 Bokslut 2007 Avvikelse 2007 Bokslut 2006 Kommunstyrelsen 2,0 3,5-1,5 4,4 Tekniska nämnden 8,4 5,2 3,2 3,7 Kultur- och Fritidsnämnden 0,1 0,1 0 0,1 Socialnämnden 0,6 0,4 0,2 0,6 Barn- och Utbildningsnämnden 0,6 0,6 0 0,6 Miljönämnden 1,0 0,4 0,6 0,3 Summa 12,7 10,2 2,5 9,7 Verksamheter Näringslivsbefrämjande åtgärder 0 2,5-2,5 3,7 Gator och vägar 8,0 4,5 3,5 1,7 Parker ,1 Miljöskydd 1,0 0,4 0,6 0,3 Pedagogisk verksamhet 0,6 0,5 0,1 0,6 Vård och omsorg 0,6 0,4 0,2 0,6 Affärsdrivande verksamhet 1,6 0,7 0,9 1,7 Förvaltningslokaler 0,5 0,9-0,4 0,5 Övriga verksamheter 0,4 0,3 0,1 0,5 Summa 12,7 10,2 2,5 9,7 Större investeringar Vägbygge industriområde Torsåsverken 4,1 Köp av industribyggnad fd Samhall 2,5 Köp av bostadshuset Prästgården 0,9 Nettoinvesteringar 7,5

20 20 Förvaltningsberättelse - Framtidsbedömning Framtidsbedömning Kommunen Det finns goda förutsättningar för att kommunen ska kunna infria uppställda finansiella mål och en ekonomi som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Detta under förutsättning att nämnderna fortsätter att hålla sina budgetar och att verksamheterna klarar av att anpassa sina verksamheter i takt med de demografiska förändringarna. Viktigt framåt blir att klara omfördelningen av resurser från grundskolan till äldreomsorgen. Befolkningsminskningen fortsätter. Folkmängden har minskat med 21 personer jämfört med föregående år. Denna befolkningsminskning innebär en intäktsförlust på cirka 0,8 Mkr. Förutsättningen för en positiv befolkningsutveckling är flera men en viktig faktor är tillgången på bostäder. Kommunens pensionsförpliktelser som intjänats t.o.m och som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till 161,5 Mkr inkl ädelbidrag år Enligt framtagen prognos av SPP kommer denna ansvarsförbindelse att öka till 197,4 Mkr inkl ädelbidrag år Detta betyder att andra kostnader måste reduceras för att kommunen ska kunna bibehålla önskad resultatnivå. Att kommunen uppfyller det finansiella resultatmålet skapar ett viktigt handlingsutrymme för oförutsedda händelser och det blir möjligt att möta de framtida kraven på ökade pensionsutbetalningar, ökande behov av vård och omsorg om äldre och andra liknande generationsfrågor. Därmed skapas bättre förutsättningar för att trygga den långsiktiga välfärden genom utbildning, vård, omsorg och annan kommunal service. Viktigt framåt är också att investeringsnivån är kontrollerad, det vill säga anpassad till resultatnivån, samt att en fullständig kostnadsbedömning, på såväl kort som lång sikt, görs vid större investeringsprojekt. Koncernen Torsås Bostads AB (TBAB) De stora satsningar som påbörjats under 2007 kommer att innebära att antalet lägenheter i beståndet ökar med hela 37 stycken 87,4 %) från januari Det är vår uppfattning att efter dessa byggnationer kommer det tillfälligt att råda balans mellan tillgång och efterfrågan på hyreslägenheter i kommunen. På lite längre sikt finns dock en rad faktorer som kommer att påverka efterfrågan på bostäder. Exempel på sådana faktorer är utformningen av det framtida äldreboendet, gymnasieskolans utveckling samt omfattningen av flyktingmottagningen i kommunen. Det är därför viktigt att det pågående planarbetet kommer att möjliggöra byggandet av attraktiva bostäder även i framtiden. Torsås Fastighets AB (TFAB) Byggnadsinvesteringar Inom bolaget pågår för närvarande ingen egen planering för nya byggnationer. Genom vår ägare Torsås kommun är det dock möjligt att vi i framtiden får uppdrag att förändra äldreboendet Sophiagården i Söderåkra alternativt bygga om Torskolan eller sporthallen i Torsås. Övrig verksamhet Trots god likviditet och en hygglig soliditet dras bolaget för närvarande med stora lönsamhetsproblem. Det är av största vikt att skyndsamt åtgärda detta och arbetet pågår också på flera plan. Exempelvis byts gamla omoderna värmeanläggningar ut mot nya och den egna personalen utbildas kontinuerligt inom drift- och skötselområdet. Under år 2007 har bolaget också genomfört hyresförhandlingar avseende de lokaler som förhyrs av Torsås kommun. Resultatet av dessa förhandlingar blev att hyresnivån jämfört 2007 kommer att öka med 3 Mkr på årsbasis räknat från Det är dock att märka att den största delen av denna inkomstförstärkning kommer att åtgå till att återställa ofrånkomliga underskott i driftresultatet. Endast en liten del kommer att kunna satsas på fastighetsunderhåll varför underhållsnivån även 2008 förväntas bli betydligt lägre än vad som vore önskvärt med tanke på fastigheternas skick. Bergkvara Hamn & Stuveri AB Bergkvara hamn kommer fortsätta med flis/massavedshantering även fortsättningsvis, då det passar verksamheten bra, tillsammans med grushanteringen som blev en ny produkt över hamnen Torsås Fjärrvärmenät AB Fjärrvärmenätet förväntas byggas ut ytterligare beroende på om detaljplaner för det aktuella området antas.

21 Verksamhetsberättelse 21

22 22 Verksamhetsberättelse - Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Mål och uppgifter Mål utifrån olika perspektiv. Medborgare/kund Strategiska mål Lättillgänglig information om kommunal verksamhet och serviceinriktad organisation. Framgångsfaktorer En väl fungerande, samordnad skriftlig information och bra bemötande. Mål 2007 Informationsfunktionen löses, uppdatering av hemsida förvaltningsvis, samordning av information samt fortbildning av strategisk personal. Måluppfyllelse Informatör har anställts på heltid för informations- och säkerhetsfrågor. Hemsidan uppdateras förvaltningsvis, arbetet med samordning av information har påbörjats samt fortbildning av strategisk personal sker under våren Tillväxt & utveckling Strategiska mål God samverkan mellan näringsliv och kommun för gemensam planering av satsningar för befintliga och nya företag samt god bostadsförsörjning för växande befolkning. Framgångsfaktorer God infrastruktur och tillgång till lokaler, tydlig organisation för mötet mellan näringsliv och kommun samt tillgång till lägenheter och tomter för olika behov. Mål 2007 Fullfölja utbyggnad av nya väganslutningar till industriområdena i Torsås tätort, i regionen verka för utbyggnad av E22, utreda förutsättningarna för ett företagshotell, samordna näringslivsarbetet med Möre ResursCentrum, fler vindkraftsföretag etableras i Bergkvara, medverka till byggnation av nya lägenheter för studerande, påbörja planeringen av nya äldreboenden, planlägga bostadsområden i anslutning till fritidshustomterna. Måluppfyllelse Utbyggnad av nya väganslutningar till industriområdena i Torsås tätort samt samordna näringslivsarbetet med Möre ResursCentrum har uppfyllts. Övriga mål är ej uppfyllda. Medarbetare Strategiska mål God arbetsgivare för personalen samt attraktiv arbetsgivare vid nyrekryteringar. Framgångsfaktorer Trivsam arbetsmiljö, bra ledarskap, god personalhälsa och ökad jämställdhet. Mål 2007 Påbörja uppföljningar med enkäter, genomarbetad introduktion av nya chefer, hälsotalen skall förbättras samt lönekartläggningen fullföljs. Måluppfyllelse Alla mål har uppfyllts förutom genomarbetad introduktion av nya chefer. Mål 2007 utreda förutsättningarna för ett företagshotell, medverka till byggnation av nya lägenheter för studerande, påbörja planeringen av nya äldreboenden, planlägga bostadsområden i anslutning till fritidshustomterna.

23 Verksamhetsberättelse - Kommunstyrelsen 23 Ekonomi Strategiska mål God ekonomisk hushållning. Framgångsfaktorer Ekonomi i balans, 50 % av investeringar självfinansieras och tydlig uppföljning. Mål 2007 Resultatmål 6 Mkr, Kommunstyrelsen följer upp ekonomi och styrkort två gånger per år och gemensamma rutiner i kommun och bolag. Måluppfyllelse Målen uppfylls i stort förutom resultatmål. Uppgifter Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens organ för att planera, leda, utveckla och samordna kommunens övergripande uppgifter. Viktiga händelser Bostadsbyggandet i kommunen har satt fart och ingjutit framtidstro i kommunen. Näringslivet har gått på högvarv under året. Kommunövergripande styrkort har framtagits. Ny kostenhet. Ny organisation för informations- och säkerhetsfrågor. Ökad samverkan med andra kommuner inom IT-området. Kvalitetspris utdelades för kvalitetshöjande åtgärder i våra verksamheter. Ekonomisk utvärdering Kommunstyrelsen redovisar ett budgetöverskott 2007 på 2,4 Mkr. Förklaras bl.a. med lägre kostnader än beräknat för Kalmarsunds gymnasieförbund och kollektivtrafiken. Framtiden Tydliggöra varumärket för Torsås kommun. Fler invånare förutsätter ökat bostadsbyggande. Fler bostäder till studerande. Fortsatt utveckling av infrastrukturen. Resursfördelningssystem behövs för att tydliggöra politiska prioriteringar. Tabell 27. Resultat (Mkr) Intäkter 7,3 14,9 8,6 Tabell 28. Verksamhetsmått (Mkr) Antal löneutbetalningar Antal leverantörsfakturor Kostnader -75,1-86,1-80,1 Varav personalkostnader -20,7-21,6-18,2 Varav avskrivningar -1,6-1,4-1,6 Antal kundfakturor Antal datorer i nätverket Nettokostnad -67,8-71,2-71,5 Kommunbidrag 68,2 71,3 73,9 Årets resultat 0,4 0,1 2,4 Nettoinvesteringar 0,7 4,3 3,5

24 24 Verksamhetsberättelse - Kommunrevisionen Kommunrevisionen Mål och uppgifter Revisionen ska granska kommunens, styrelsens och nämnders verksamhet samt genom utsedd lekmanna revisor i kommunens bolag. Viktiga händelser Revisionens uppgifter, omfattning och inriktning anges i kommunallag och revisionsreglemente. Av kap 9 7 kommunallagen framgår att revisorerna granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionen prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionen bedrivs i enlighet med: Reglemente för Torsås kommuns revisorer Strategi för revisionen i Torsås kommun God revisionssed i kommunal verksamhet Gällande praxis inom området Lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Torsås kommuns revisorers sakkunnige biträde är Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Under året har revisionen haft 22 möten och en nätverksträff med revisorerna i Borgholm, Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner. Revisionen beslutar om sina granskningsinsatser efter en bedömning av väsentlighet och risk. Under 2007 har följande områden varit föremål för särskilda granskningsinsatser. Ansvarsmöten med ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen samt representanter för nämnder och förvaltningar Granskning av kommunstyrelsens styrning och ledning Granskning av VA-ekonomi Granskning av budgetprocessen Granskning av delårsrapport Granskning av årsredovisning Ekonomisk utvärdering Tabell 29. Resultat inkl interna poster (Mkr) Kostnader 0,4 0,4 0,5 Varav personalkostnader 0,1 0,1 0,1 Nettokostnad 0,4 0,4 0,5 Kommunbidrag 0,4 0,4 0,5 Årets resultat Revisionen prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

25 Verksamhetsberättelse - Byggnadsnämnden 25 Byggnadsnämnden Mål och uppgifter Mål utifrån olika perspektiv. Medborgare/kund Strategiska mål Byggnadsnämnden skall i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens kommuninvånare en säker, hälsosam och vacker livsmiljö samt att vid alla beslut ha agenda 21 som ledstjärna. Framgångsfaktorer God service och upplysningsverksamhet, delaktighet i byggnadsnämndens planverksamhet samt ett fristående tillsyns- och kontrollförfarande beträffande de tekniska egenskapskraven. Mål 2007 Alla ärenden skall vara så väl beredda att eventuella överklaganden utfaller till kommunens favör, samråd och utställningar i samband med planarbete skall verkställas, alla beslut skall vara så väl motiverade att skälen accepteras av medborgaren/ kunden samt utökning av handläggartjänst. Måluppfyllelse Målen har i stort sett uppfyllts. Tillväxt & utveckling Strategiska mål Bidra till ett positivt utvecklingsklimat i enlighet med Plan- och bygglagen. Framgångsfaktorer En aktiv samhällsplanering, snabb och säker handläggning samt samverka med andra myndigheter, kommuner och nämnder. Mål 2007 Aktuella detaljplaner skall finnas i alla tätorter, beslut i bygglovsärenden skall lämnas inom 45 dagar och arbeta för förstärkt samverkan med andra myndigheter. Måluppfyllelse Målen har i stort sett uppfyllts. Medarbetare Strategiska mål Byggnadskontoret skall vara en stimulerande och attraktiv arbetsplats. Framgångsfaktorer Hög kompetens i organisationen samt fokusera på arbetsmiljöarbetet och uppmuntran. Mål 2007 Uppehålla den goda kunskapsnivån genom kurser och konferenser, utbildning för nämndens politiker i PBL m.m. samt studiebesök i andra kommuner. Måluppfyllelse Målen har i stort sett uppfyllts. Ekonomi Strategiska mål Verka för en god ekonomisk hushållning samt bra och effektivt arbete. Framgångsfaktorer Självfinansiering, effektivt resursutnyttjande samt bra uppföljning. Mål 2007 Taxorna sätts så att full avgiftsfinansiering av bygglovshanteringen uppnås, bostadsanpassningsåtgärder upphandlas samt utförs kreativt och resurssnålt samt att funktionshindrade ska kunna bo i sina egna bostäder och lägenheter. Måluppfyllelse Målen har i stort sett uppfyllts. Strategiska mål Bidra till ett positivt utvecklings- klimat i enlighet med Plan- och bygglagen.