AMERICANA Studio 54 och andra bildberättelser av Hasse Persson

Transkript

1 AMERICANA Studio 54 och andra bildberättelser av Hasse Persson 15/2-10/ En lärarhandledning från Hallands kulturhistoriska museum Hallands kulturhistoriska museum, Varbergs fästning, Varberg Tel

2 2 Innehåll 1. Inledning 2. Inledningstext till utställningen av Hasse Persson 3. Fakta om Hasse Persson 4. Litteratur 5. Läroplaner 6. Att använda fotografier som historiska källor 7. Lektionsförslag fotografier 8. Tema: porträtt 9. Bilder från utställningen

3 3 Lärarhandledning AMERICANA STUDIO 54 OCH ANDRA BILDBERÄTTELSER AV HASSE PERSSON Hallands kulturhistoriska museum 15 februari 10 maj Inledning 1970-talet kan kännas både långt borta och nära. Tidsepoken inspirerar inom mode och design, men när det kommer till politik och konst kan det kännas långt borta och annorlunda. I Hasse Perssons utställning Americana Studio 54 och andra bildberättelser finns en rad spännande ingångar för samtal kring bild, historia och samhälle. Kropp och identitet, kändisskap, HBQT-frågor, massmedia, droger, makt och politik är några av dem. Förutom specifika sakfrågor kan vi arbeta med bildanalys, porträtt, estetik och fotohistoria. 2. Inledningstext till utställningen av Hasse Persson RIKSSALEN här på Varbergs Fästning har varit en del av min konstnärliga bildning allt sedan tonåren. Jag inledde då, i slutet på 1950-talet, min fotografiska bana som pressfotograf på Borås tidning. Ett fönster öppnades mot världen Varberg med konstupplevelserna uppe på Fästningen gjorde ett starkt intryck. Att jag själv en dag skulle få en egen utställning i Rikssalen minns jag inte att jag någonsin vågade tänka. Med fotoutställningen AMERICANA har det otänkbara blivit verklighet! Intresset för fotografi har aldrig varit så stort som idag. Få tänker dock på att många av de 1600 miljarder (!) fotoexponeringar som togs 2014 i de flesta fall med mobilen kommer att ses som historiska dokument inom en inte alltför avlägsen framtid. Ett tidsaspektssätt som mina fotografier kan betraktas ur deras avlägsna framtid är här nu! Nästa år, 2016, är det ett halvt sekel sedan jag tog porträttet av BOB DYLAN! På Arlanda vid hans första Sverige-besök. Mina fotografier från STUDIO 54 i New York togs för drygt 35 år sedan och visas här för första gången i en större serie samt i bokform i den nyligen publicerade Studio 54. Just detta att fotografiet är ett fruset ögonblick kanske bara 1/125 dels sekund är dess styrka: det som fångats på film har också inträffat i verkligheten och blir därmed historia! Vissa av utställningens fotografier har tagits på uppdrag för svensk dagspress under åren då jag, med New York som hemmabas, hade hela världen som arbetsfält. Andra har kommit till senare i självfinansierade projekt i samband med bokutgivning eller större museiutställningar. Detta arbete har också varit viktigt för mig allt sedanmin första bok New York kontrasternas stad (1969) och Amerikabilder (1974) som publicerades till min debututställning på Moderna Museet i Stockholm samma år.

4 4 Förutom fotografierna från STUDIO 54 så visar jag i fotoutställningen AMERICANA delar av olika projekt som Midnight, Mississippi och Ku, Klux, Klan samt de båda amerikanska presidenterna Richard Nixon och Ronald Reagan. Andra enskilda fotografier tar fasta på fenomen som fötts i USA och som sedan spritt sig världen över. Americana om man så vill! Under rubriken Amerikanska hjältar har jag valt ut några av mina egna förebilder: rockpoeten Bob Dylan, filmregissören Alfred Hitchcock, tevestjärnan Larry Hagman, allkonstnären Yayoi Kusama och boxarlegenden Muhammad Ali, porträtterad i London Fotografiska förebilder som kanske enbart den fotohistoriskt bevandrade kan spåra är Walker Evans, Robert Frank och William Eggleston. Det är ur deras respektive livsverk som mitt eget fotografiska seende och tänkande vuxit fram! 3. Fakta om Hasse Persson Hasse Persson föddes 1942 i Borås. Efter några år som fotograf vid landsortstidningar följde fast anställning vid Göteborgs-Posten och senare Expressen. Under 1967 kom Persson till USA där han etablerade sig som pressfotograf under åren och med New York som bas hade han hela världen som arbetsfält. Under den tiden fotograferade han allt från presidentvalkampanjer till den mytomspunna nattklubben Studio 54 i New York. Hasse Perssons verk finns representerade på ett antal svenska museer, bland annat Moderna Museet i Stockholm. Hasse Persson har en framträdande roll inom svenskt fotografi, både som konstnär och som konstnärlig ledare vid olika institutioner. Han har varit intendent vid Hasselblad Center, Kulturhuset i Stockholm samt chef för Borås Konstmuseum. Sedan 2012 är Hasse Persson konstnärlig ledare för Konsthallen Strandverket på Marstrand.

5 5 4. Litteratur Hasse Persson, Amerikabilder. En fotoessay från USA under åren Hammar förlag, 2006 Hans numera klassiska fotobok Amerikabilder publicerades i samband med en utställning vid Fotografiska Museet i Moderna Museet Boken sammanställer bilder från alla Perssons resor och uppdrag och skildrar många av de händelser och fenomen som präglade det amerikanska 1970-talet såsom protesterna mot Vietnamkriget. Hasse Persson, Studio 54 Bokförlaget Max Ström och Galleri Andersson/Sandström, 2014 Studio 54, som öppnade 1977, blev inom några få månader världens mest omtalade diskotek. Trots att det i sin ursprungliga form bara existerade i cirka tusen nätter så tillhör klubben 1900-talets mest kända nöjesetablissemang. Rent historiskt är det förmodligen bara 1890-talets Moulin Rouge i Paris som kan mäta sig med Studio 54 s genomslagskraft. Den gigantiska lokalen erbjöd en discomiljö som världen tidigare inte sett maken till alla ville komma in, och själva köandet blev alltsedan premiären en del i diskotekets speciella dragningskraft. Till och med stjärnor som Frank Sinatra, Cher och Warren Beatty nekades inträde till invigningen! Ägaren Steve Rubell handplockade sina gäster och Hasse Persson var en av de lyckligt utvalda som hade ständig access till anläggningen. Att fotografera i de dunkla lokalerna med en analog kamera var en teknisk utmaning. Efter många försök att fånga den elektrifierade stämningen, kom han fram till att om han tog hjälp av ljuset från discokulor och lampor, samt använde blixt och riktigt lång slutartid, så kunde han fånga rörelser på dansgolvet på ett unikt sätt. Resultatet är en serie där varje bild blir en kort film från en plats där verklighet blev fantasi och ingenting var omöjligt. Annica Triber och Eva Kallhed, Lilla nostalgiboken 70-talet, Bonnier fakta, talet: ett årtionde då hemmet skulle målas i brunt, grönt och orange, då kungen mötte Silvia i München, då simhopperskan Ulrika Knape tog andan ur oss, då Abba fick oss alla att nynna på Waterloo och då kronprinsessan Victoria föddes.70-talet blev också årtiondet då Norrmalmstorgsdramat gjorde att Sverige hamnade i fokus i all världens nyhetssändningar och då luften gick ur oss tillfälligt när oljekris och elransonering drabbade oss. Var verkligen inte jordens resurser oändliga? Men för barnen var de viktigaste händelserna av annat slag. Barbie fick konkurrens av Sindy, som blev Årets leksak 1976 och året före hade digitalklockan blivit Årets julklapp. Redan 1970 började Sveriges Television sända i färg och året därpå satt alla barn klistrade framför TV:n när Lennart Swahn och John Blund syntes i rutan halv sju varje vardag. Detta är en nostalgisk kick i bokform, fullmatad med bilder, matrecept och igenkänning. Sätt dig i bästa fåtöljen och dröm dig tillbaka eller dra upp barn eller barnbarn i knät och berätta om hur det var när du var liten. För en sak är säker, även om inte barnaåren alltid var den solskensidyll de borde ha varit, så finns det ändå många härliga minnen, dofter och smaker att väcka till liv

6 6 5. Läroplaner Utdrag ur Lgr 11, kursplanen i bild i grundskolan Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna / /ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Utdrag ur Gy 11, ämnesplanen i bild för gymnasiet Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Kunskaper om bildens funktion och användningsområden i samhället, i nutida, historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Förmåga att exponera, presentera och diskutera olika former av bildarbete. Kunskaper om hur bilder och visuella framställningar uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer. Utdrag ur Gy 11, Historia, Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder Utdrag ur Lgr 11, kursplan i historia i grundskolan Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna/ /ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Utdrag ur Gy 11, kursplan i samhällskunskap i gymnasiet Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källa: Skolverket

7 7 6. Att använda fotografier som historiska källor När man arbetar med bilder som historiskt källmaterial kan man ställa sig ett antal frågor att tolka bilden. Här är några exempel: Syftet I vilket syfte är bilden tagen? Vad vill fotografen förmedla? Är bilden tagen med en medveten vilja att visa något särskilt eller är det en spontan bild tagen i stundens ingivelse? Är bilden beställd av någon eller är det fotografen som själv valt motivet? Tiden. Vilket år är bilden tagen? Vilken årstid? Tid på dygnet? Finns det några fordon, byggnader eller andra detaljer på bilden som kan tala om ungefär när bilden är tagen?? Kan kläderna säga något om året och årstiden? Platsen Kan byggnaderna på bilden hjälpa dig att förstå var bilden är tagen? Vad kan företagsskyltarna berätta? Syns någon gatuskylt? Människorna Vad berättar kläderna om människorna? Social status? Yrke? Sammanhang? Vilken relation har människorna till varandra? Överordnad underordnad? Händelsen Händer det något på bilden? Hur förhåller sig människorna på bilden till det som händer? 7. Lektionsförslag fotografier - allmänt 1. Be eleverna söka efter bilder som på olika sätt skildrar något inom ett tema eller en tidsperiod ni arbetar med. Be dem beskriva vad de ser på bilden som första steg. Be dem sedan fundera över och försöka ta reda på bildens avsändare, tillkomst och syfte och som tredje steg jämföra bilden med andra bilder av samma motiv eller avsändare. 2. I läroböcker finns ofta innehålls- eller diskussionsfrågor till texten. Komplettera dessa med att själv skapa frågor till bilderna i läroboken. 3. Be eleverna granska och presentera hur en händelse skildrats i media, genom att göra en jämförande analys av texterna och bilderna i två olika tidningar. Källa: Stockholms stadsmuseum - Stockholmskällan

8 8 8. Tema: porträtt Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser dem överallt: i reklam, tidningar, på nätet, i tv-rutan och hemma. Vi fotograferar oss själva och andra med digitalkameror och publicerar på Facebook, Twitter, Myspace och Flickr. Att bli avporträtterad är ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen. Porträtt är ett sätt att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Men porträtt är mer än den omedelbara fysiska avbildningen. Det gör även anspråk på att berätta något om vem individen är, dennes intressen och sociala status. Genom att tolka ansiktsutryck, gester, kroppsspråk, attribut och symboler i porträtten får vi en uppfattning om den avbildade som överstiger utseendet och ytan. I ett porträtt förmedlas tidens skönhetsideal, samhällshierarkier, normer och trender. Porträtt, historiska såväl som samtida, är därför tacksamma och roliga som läranderesurs. De är lätta att relatera till, jämföra, undersöka och diskutera. Porträtt kan användas för att arbeta med frågor som identitet, genus, makt, trender, mode och skönhetsideal. Förslag: Arbeta med porträtt, bilder av människor, sig själv eller andra i olika tekniker, fotografiska eller tecknade, målade, collage, eller i en kombination. Syftet är att få eleverna att börja fundera och reflektera över både sin egen och den porträtterades roll. Vad innebär det att ta ett fotografiskt porträtt? Vad är det som formar hur vi fotograferar en person? Vem har makten - den som fotograferar eller den som blir porträtterad? Eller kan detta också variera med vem det är som står framför kameran? Är det någon skillnad på självporträtt och selfie? Källa: Nationalmuseum

9 9 9. Bilder från utställningen Studio 54. Foto Hasse Persson Larry Hagman.Foto Hasse Persson. Bildbearbetning Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum