Samhällsorientering på modersmål i Östergötland

Transkript

1 Samhällsorientering på modersmål i Östergötland Rapport av försöksverksamhet 2012 Samordnare 1

2 Sammanfattning En försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål för nyanlända invandrare bedrivs i Östergötland under perioden 1 oktober december En förlängning av projektet sker mellan 1 januari-31 mars Försöksverksamheten finansieras av statliga utvecklingsmedel, 37 från Länsstyrelsen samt av kommunerna. Länsbibliotek Östergötland har fått i uppdrag att driva försöksverksamheten. Efter försöksverksamheten, från och med 1 april 2013, föreslås verksamheten bli permanent. Bakgrunden till försöksverksamheten är en ny förordning om samhällsorientering (2010:1138) som ålägger kommunerna att erbjuda nyanlända flyktingar samhällsorientering på modersmål i minst 60 timmar. Samhällsorienteringen ska utgå från dialog och reflektion och baseras på 8, av förordningen, formulerade teman. Inom ramen för dessa 60 timmar finns i Östergötland ett samarbete med regionens hälsokommunikatörer samt en biblioteksvisning. Specifikt för Östergötland är också att de lagstadgade 60 timmarna har utökats med 10 timmars Internetguidning för att öka den digitala delaktigheten hos de nyanlända. Verksamheten för Samhällsorientering i Östergötland är den enda verksamhet i landet som har inkluderat internetguidning i samhällsorienteringen. Detta har uppmärksammats nationellt och är nu av intresse för Digitaliseringskommissionen och regeringen. Syftet med att driva verksamheten regionalt är att ge samtliga kommuner i regionen möjlighet att erbjuda en likvärdig samhällsorientering på modersmål genom regionala samhällskommunikatörer. Samhällskommunikatörerna är flerspråkiga och ska fungera som brobyggare mellan det svenska samhället och nyanlända flyktingar. Under den ettåriga försöksverksamheten har en organisation kring samhällsorientering på modersmål byggts upp i Östergötland. Tio samhällskommunikatörer är timanställda på nio olika språk; somaliska, arabiska, tigrinja, persiska, dari, kurmandji, sorani, ryska och franska. Under hösten 2011 fram till och med januari 2012 genomgick samhällskommunikatörerna en gemensam utbildning, därefter har kontinuerlig kompetensutveckling skett utifrån behov. Varannan månad har samhällskommunikatörerna träffats för att diskutera erfarenheter, material och metodik. Samhällsorienteringen har getts och ges i följande kommuner: Norrköping, Linköping, Motala, Mjölby, Åtvidaberg, Finspång, Söderköping och Kisa medan Ödeshög Boxholm, Vadstena och Valdemarsvik har skickat sina deltagare till närliggande kommuner. Ydres nyanlända går på samhällsorientering i Tranås i samband med att de läser SFI där. I november månad, 2012, hade 445 anvisningar inkommit till försöksverksamheten, varav 245 män och 200 kvinnor. Av dessa har 282 personer erbjudits SO i skrivande stund. De vanligaste språken bland 2

3 deltagarna är i storleksordning: arabiska, somaliska, engelska, tigrinja, persiska, dari, svenska, ryska, swahili och amhariska. Dessa språk är inte alltid deltagarnas modersmål utan kan vara ett annat språk de behärskar väl, såsom engelska och svenska. I nuläget har försöksverksamheten erbjudit samhällsorientering på arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, dari och ryska. Grupper på engelska och svenska förbereds i skrivande stund. Vad gäller deltagarnas utbildningsnivå har 20 procent högskoleutbildning, 29 procent har gymnasieutbildning (inklusive yrkesutbildning) och 51 procent har grundskoleutbildning eller saknar utbildning. I maj började försöksverksamheten, på förslag från den externa utvärderaren, att arbeta fram kommunala SO-grupper. Dessa grupper ska innehålla representanter från flyktingmottagning/motsvarande, SFI, AF, biblioteket, lokalansvarig och ev. andra aktörer. Syftet är att skapa bättre samarbete och undvika krockar i deltagares scheman. Det är också en trygghet för kommunikatören att veta vem han/hon ska vända sig till med frågor i varje kommun. De kommunala SO-grupperna känner också till aktörer inom kommunen som kan vara intressanta att komma i kontakt med via samhällsorienteringen, exempelvis; individ och familjeomsorg, föreningar och företag. Detta underlättar för verksamheten och för samhällskommunikatören och gör att samhällsorienteringen kan bli mer lokalanpassad. I de flesta kommuner har de kommunala SO-grupperna varit involverade under hela hösten, men det är fortfarande någon kommun som inte har en kontaktperson från kommunen. Utifrån den externa utvärderingens rekommendationer började försöksverksamheten under hösten, 2012 också att skissa på ett gemensamt syfte, mål och målbild för verksamheten. Kursplaner har tagits fram för varje tema som kommer att läggas in i planen för samhällsorientering i Östergötland. Nationellt tas uppföljningsverktyg fram. Länsstyrelsen har vid två tillfällen, sedan lagen trädde i kraft, utvärderat kommunernas samhällsorientering. Under hösten 2012 har även en deltagarenkät skickats ut till samtliga regioner. I verksamheten kan vi se tre olika områden för uppföljning inom regionen: 1. Deltagare 2. Kommuner 3. Samhällskommunikatörer I försöksverksamheten, och även nationellt i andra verksamheter med samhällsorientering, kan man se att uppdraget med samhällsorientering på modersmål är mer omfattande än någon från början hade trott. 3

4 Det krävs resurser, en stabil organisation och ett engagemang hos kommunerna att arbeta med frågan framöver. Försöksverksamheten kommer även fortsättningsvis vara med i det nationella samarbetet kring material och metoder för samhällsorientering tillsammans med Länsstyrelserna, nationellt nätverk för tjänstemän och kommunikatörer samt högskolorna. Verksamheten kommer att fortsätta att utveckla det lokala materialet samt material till Internetguidningen och översätta det på olika språk. Den politiska arbetsgruppen L15, som består av kommunernas nämndordförande för bildning, ställde sig den 6 december 2012 bakom förslaget till permanent verksamhet. I detta förslag föreslås verksamheten finansieras av kommunerna, från och med 1 april Förslaget bygger på erfarenheter från försöksverksamheten och rekommendationer från utvärderingen. Förslaget är en stabil grundorganisation med en chef/samordnare, administratör, några fast anställda kommunikatörer på de mest frekventa språken och visstidsanställda på övriga språk. Alla dokument som hänvisas till i denna rapport finns att hitta på Länsbibliotekets hemsida: 4

5 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 7 Syfte... 7 Målsättning,... 7 Målgrupp... 7 Bakgrund... 8 Förordning om samhällsorientering (2010:1138)... 8 Östergötlands svar på förordningen Innehåll i regional samhällsorientering - Östergötland Vad händer nationellt? Material Udda språk Kravprofil och utbildning Erfarenhetsutbyten Utökad målgrupp SODA administrativt verktyg FÖRSÖKSVERKSAMHETENS FASER Fas 1 Rekrytering och utbildning Fas 2 Förberedelser inför start av kurser Styrgrupp och arbetsgrupp Avtal administrativa förberedelser Fas 3 Samhällsorienteringen startar Praktisk verksamhet Kurserna Deltagarna Kompetensutveckling/nätverksträffar Rollen som kommunikatör Kommunala SO-grupper Närvarorapportering till kommuner och AF Nyhetsbrev Fas 4 Utvärdering av resultat Extern utvärdering - samhällsorientering Struktur Strategi Metodik

6 Anställnings- och arbetsformer Internetguidningen Intern utvärdering/deltagarröster Intervjuer Fas 5 Utveckling av metoder och material, intyg, gemensam målbild för innehåll, kursplaner och uppföljning Metoder och material Intyg Syfte mål - målbild - kursplaner Uppföljning Deltagare Kommuner Samhällskommunikatörer Fas 6 Fortlevnad och framtidsplaner Utifrån utvärderarens rekommendationer Förslag på permanent verksamhet Slutord och utvecklingsområden Källförteckning Bilagor Bilaga 1 - Intyg Bilaga 2 - Internet det var som en ny värld öppnades! Bilaga 3 - Intervju Bilaga 4 - Intervju

7 Inledning Jag fick mycket nytta av kursen, om samhället, rättigheter och skyldigheter, kvinnans rättigheter, barn och familj, ja om allt i Sverige. (Deltagare arabisk grupp) I oktober 2011 startade försöksverksamheten med samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Försöksverksamheten sker i ett samarbete mellan länets kommuner och pågår till och med mars Länsbibliotek Östergötland har fått i uppdrag att driva verksamheten som är finansierad av 37-medel från Länsstyrelsen samt de tretton kommunerna. Syfte Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att nyanlända inom länet ska få tillgång till en enhetlig samhällsorientering av hög kvalitet, och därmed nå en snabbare etablering i yrkes- och samhällslivet. Syftet är även att leva upp till målen i den nya lagstiftningen samt att öka delaktigheten hos nyanlända, både socialt och digitalt. Målsättning, Målet är att arbeta fram en struktur för regional samhällsorientering som ska implementeras i ordinarie verksamhet. Målgrupp Nyanlända invandrare som omfattas av: Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

8 8 Bakgrund Förordning om samhällsorientering (2010:1138) Den 1 december 2010 trädde en förordning gällande samhällsorientering för nyanlända i kraft (2010:1138). Denna ger kommunerna ansvaret att anordna samhällsorientering på modersmål för nyanlända. Syftet är att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet samt ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målen är att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion. Tyngdpunkten ska ligga på praktiska aspekter av att leva i Sverige, snarare än teoretisk information. 1 Samhällsorienteringen ska innehålla åtta obligatoriska delar: 1. Att komma till Sverige 2. Att bo i Sverige 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 4. Individens rättigheter och skyldigheter 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 6. Att påverka i Sverige 7. Att vårda sin hälsa i Sverige 8. Att åldras i Sverige Inom varje del ska utgångspunkt tas i de mål som angetts för samhällsorienteringen. Det betyder t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män ska behandlas i alla delar där det är möjligt och lämpligt. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarnas behov och förkunskaper och de lokala förutsättningarna. Alla åtta delar är obligatoriska, men kommunen bestämmer själv i vilken ordningsföljd de behandlas. 2 Samhällsorienteringen är en av de insatser som ska ingå i en nyanländs etableringsplan enligt 7 lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I etableringsplanen ska ingå minst 60 timmars samhällsorientering. 1 Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria: Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria:

9 9 Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter att en etableringsplan har upprättats. Den nyanlände ska normalt ha avslutat sin samhällsorientering ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen som vid behov ska revideras. Flera kommuner kan ha en gemensam plan för samhällsorientering. Om en kommun har en plan som den inte utformat själv måste kommunen godkänna planen för att den ska vara giltig. 3 De 60 timmarna ska ses som en gemensam bas som kompletteras genom andra insatser från kommunen själv, landstinget, statliga myndigheter och det civila samhällets aktörer. De personer som ger samhällsorientering ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. Det innebär att personerna som ger samhällsorientering ska ha rätt kompetens, men det finns inga krav på att kompetensen ska ha uppnåtts genom exempelvis högskoleutbildning. 4 Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller på ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Samhällsorienteringen får därmed bedrivas på svenska i det fall något annat inte är möjligt. Om det då behövs ska tolk anlitas. Kommunen ska ge varje deltagare ett intyg efter avslutad samhällsorientering där omfattningen och innehållet framgår. På begäran ska en annan kommun kunna få information om delvis genomgången samhällsorientering för en person som flyttat från en kommun till en annan för att denne ska kunna få ett intyg över avslutad samhällsorientering utan att behöva upprepa vissa delar. Även av sådan information ska omfattningen och innehållet framgå. Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen samt följa upp genomförandet av samhällsorienteringen. Främjandet kan t.ex. bestå i att sprida goda exempel på väl fungerande samhällsorientering. Länsstyrelserna ska varje år lämna en gemensam redovisning om samhällsorienteringen till regeringen. Redovisningen ska ge en samlad bild av hur samhällsorienteringen bedrivs i landet. Kommunerna måste själva ta initiativ till samarbete. Varje kommun ska lämna länsstyrelsen de uppgifter som behövs för uppföljningen av samhällsorienteringen, t.ex. antalet nyanlända som genomgått samhällsorientering och på vilka språk samhällsorienteringen har genomförts samt hur samhällsorienteringen lagts upp för att stödja de nyanländas möjligheter att arbeta. 5 3 Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria: Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria: Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria:

10 10 Östergötlands svar på förordningen Utifrån förordningen om samhällsorientering fick, under våren 2011, en arbetsgrupp i uppdrag att utreda förutsättningarna för en regional verksamhet i Östergötland. Arbetsgruppen bestod av representanter från, Länsbiblioteket, kommunernas flyktingmottagningar, SFI samt samhällskommunikatörer från Norrköpings kommun. Arbetsgruppen menade att det på förhand är svårt att veta hur en så pass omfattande och ny verksamhet bäst bedrivs och föreslog därför en försöksverksamhet med några anställda kommunikatörer som skulle pågå mellan 1 oktober 2011 till 31 december Försöksverksamheten skulle samordnas av regional samordnare samt följas av extern processutvärderare och under hösten 2012 komma med förslag på implementerad verksamhet. Förslaget på försöksverksamhet presenterades för den politiska arbetsgruppen inom, L15 (kommunernas nämndordförande för bildning) och ledningsgruppen för RUNE (Regional utveckling för nyanländas etablering som består av representanter för länets 13 kommuner). Efter mötet med ledningsgruppen beslutades att förslaget bättre skulle anpassas till de stora kommunernas redan befintliga verksamheter. Med anledning av detta skedde en diskussion med kommunerna Linköping, Norrköping och Motala där deltagande aktörer fick chans att medverka i utformandet av förslaget. Det förslag som till sist presenterades och godkändes av samtliga kommuner var ett förslag med visstidsanställda kommunikatörer i en pool som skulle arbeta med hela regionen som arbetsfält. 6 För att under få möjlighet att bedriva denna försöksverksamhet söktes statliga utvecklingsmedel, s.k. 37-medel från Länsstyrelsen Östergötland. Kostnaderna för försöksverksamheten består i regional samordning av samhällsorienteringen, utbildningsinsatser för samhällskommunikatörer och de kommunala handläggare i kommunerna som ansvarar för samhällsorientering idag, samt processutvärdering. Kostnaderna för själva kurserna samt kommunikatörernas reseersättning finansieras av kommunerna. Under våren 2012 beslutades att även samhällskommunikatörernas restid till och från kurs skulle ersättas via försöksverksamheten. 6. Samhällskommunikatörer på modersmål förslag till regional försöksverksamhet

11 11 Innehåll i regional samhällsorientering - Östergötland Samhällsorienteringen ska erbjudas om minst 60 timmar och baseras på 8, av förordningen, formulerade teman. Inom ramen för dessa 60 timmar finns i Östergötland ett samarbete med regionens hälsokommunikatörer som har hand om kapitlet Att vårda sin hälsa i Sverige. Specifikt för länet är även att alla nyanlända ska erbjudas 3 timmars biblioteksinformation inom ramen för samhällsorienteringen. Biblioteken ansvarar för information om de fysiska och digitala resurser som erbjuds med samhällskommunikatörerna som språkstöd. Innehållet i samhällsorienteringen är anpassat efter förordningen men det är viktigt att det ska kunna anpassas efter individernas förutsättningar, förkunskaper och livssituation. Särskilda teman för äldre, unga, småbarnsföräldrar etc. kan därför anordnas vid behov. Viktigt är att det ska kunna gå att organisera samhällsorienteringen på olika sätt i olika kommuner och om en deltagare missar ett tema eller ett block ska det finnas möjlighet att delta i temat/blocket vid ett annat tillfälle. De olika temana kan ske i den ordning som passar den enskilda kommunen bäst. Samhällsorienteringen ska präglas av dialog och delaktighet och det är viktigt att lokalen är anpassad efter detta. Under försöksverksamhetens första år har samhällsorienteringen främst bedrivits i bibliotekens lokaler men i vissa fall även på Komvux. 11

12 12 Internet & e-tjänster För att skapa mer jämbördiga förutsättningar och öka den digitala delaktigheten hos nyanlända i Östergötland har de lagstadgade 60 timmarnas samhällsorientering utökats med 10 timmars hands-on i internetanvändning och samhällets e-tjänster. Bakgrunden är att Länsbibliotek Östergötland har arbetat för att öka det digitala innanförskapet under de senaste åren och identifierat nyanlända som en viktig målgrupp att rikta mer insatser mot. Erfarenheter visar att kunskaper om hur man hanterar digitala tjänster är mycket viktigt för att som nyanländ kunna etablera sig och ta del av det svenska samhället. Under 2011 fick Länsbibliotek Östergötland från Stiftelsen för Internetinfrastruktur.SE/Internetfonden för att arbeta för ökad digital delaktighet för människor med utländsk bakgrund i projekt Nytta & nöje på nätet : Digitalt medborgarskap. 7 Att få in internetguidningen i samhällsorienteringen var en strategi som kom ur det projektet. Verksamheten för Samhällsorientering i Östergötland är den enda verksamhet i landet som har inkluderat internetguidning i samhällsorienteringen. Detta har uppmärksammats nationellt av både Digitaliseringskommissionen och regeringen. Fokus ligger på att ge kunskaper för att kunna kommunicera, söka och använda samhällsinformation på nätet, exempelvis; resor, bostad eller arbete. Träning ges i användning digitala tjänster som att betala räkningar, deklarera eller söka till högskolan. Innehållet ska i möjligaste mån anpassas efter deltagarnas behov och förkunskaper. Kursledaren väljer det innehåll som är relevant för respektive grupp. Deltagarnas individuella behov ska styra. För de som är rena nybörjare vid datorn finns basmoduler Kom igång, Skriva och spara, Internet från grunden och E-post. Sedan följer ett antal moment med tillämpningar inom olika ämnesområden. De har utarbetats för att i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med de olika teman som ingår i den övergripande samhällsorienteringskursen. 8 7 Projekt Digitalt medborgarskap 8 Se kursplan: 12

13 13 Intentionen är att deltagarna ska kunna utgå från hemsidan Ny i Östergötland (som är under uppbyggnad och ska översättas på olika språk) och där läsa på mer om olika webbplatser på sitt eget språk och klicka sig vidare till olika sidor att besöka, exempelvis Massmedier. Handledare och samhällskommunikatörer har också arbetat fram olika typer av genomgångsoch kursmaterial som ska översättas till olika språk (även svenska). Materialet kommer att publiceras på webbsidan efter hand som det blir färdigt. För att veta vilken nivå som finns i gruppen inför internetmomenten har Arbetsförmedlingen (alternativt kommunen) redan innan kursstart meddelat datakunskaper hos deltagarna. Vid första tillfället delas även en enkät ut för att se vilken nivå deltagaren befinner sig på. Intentionen är att så långt som möjligt utgå från deltagarens behov och i de fall det är möjligt delas gruppen upp utifrån sina förkunskaper. På Internetdagarna i Stockholm hösten 2012 presenterades hur Östergötland arbetar med digital delaktighet bland annat inom samhällsorienteringen. Anne Hederén från Länsbibliotek Östergötland samt vår kommunikatör Soraya Sohrabi höll i presentationen. Klipp från Internetdagarna i Stockholm: 13

14 14 Vad händer nationellt? Runt om i Sverige arbetar regioner och kommuner med att försöka uppfylla förordningen om Samhällsorientering för nyanlända (2010:1138). Ett nationellt nätverk för samhällsorientering börjar ta form och gemensamt kan vi se att uppdraget är mer omfattande än vad någon från början hade trott. Det vi också kan se är att det krävs resurser, en stabil organisation och ett engagemang hos kommunerna att arbeta med frågan framöver. Material Länsstyrelserna i samarbete med Göteborgs stad har tagit fram ett nationellt material för samhällsorientering - Om Sverige samt en portal med information för nyanlända översatt på ett flertal språk. På portalen finns även ett forum för tjänstemän och kommunikatörer som med fördel används för erfarenhetsutbyte. Nationellt sker också ett samarbete med projektet Va med! som syftar till att öka dialog och reflektion under samhällsorienteringen. Projektet har tagit fram material som består av informationsfilmer, diskussionsfilmer, bilder etc. Udda språk Vad gäller udda språk, dvs. de språk som inte talas av särskilt många nyanlända, arbetar vi nationellt med samverkan. Dels kan vi skicka kommunikatörer mellan regionerna och dels kan vi skicka deltagare. I Jämtlands län och i Katrineholm, genom Viadidakt, sker samhällsorienteringen via webben. I Östergötland har vi ännu inte provat detta alternativ eftersom det kräver personer på plats som hjälper till med utrustning och uppkoppling. Det måste också finnas lokaler i kommunerna som har de resurser som krävs. I en permanent 14

15 15 verksamhet tror vi att det kan bli lättare, då anställda kommunikatörer kan bistå de personer som får samhällsorientering via webben. Då kan verksamheten också köpa in program för hela regionens räkning. 9 Kravprofil och utbildning I förordningen står att samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande, samt utgå från dialog och reflektion. Hos samhällskommunikatörerna, som är utförare av denna tjänst, krävs en ny form av kompetens som inte alltid är så lätt att definiera. Därför tar Skaraborgs län nu fram en nationell kravprofil för samhällskommunikatörer. Nationellt, i Länsstyrelsernas fokusgrupp för samhällsorientering, har ett samarbete med högskolor i Sverige skett och en utbildning för kommunikatörer håller på att tas fram i samarbete mellan högskolan i Stockholm, Göteborg och Lund. I Stockholm har en utbildning för kommunikatörer funnits sedan 2011 men det nya är att kommunikatörerna ska kunna komplettera sin kompetens genom ett större utbud av deltidskurser snarare än ett helt program. Erfarenhetsutbyten Portalen har ett forum för tjänstemän och kommunikatörer som med fördel används för erfarenhetsutbyte kring just metod och material. För tjänstemän har vi arbetat fram en verktygslåda där alla kan dela med sig av mallar för intyg, anvisningar, kallelser, enkäter etc. Vi håller även på att arbeta fram en gemensam kalender för utbildningar och en pool med kommunikatörer från hela landet för att kunna nyttja varandras kompetenser. I det nationella utvecklingsarbetet, som länsstyrelsernas fokusgrupp för samhällsorientering driver, är samhällskommunikatörernas roll en prioriterad fråga. Av Länsstyrelsernas gemensamma redovisning som överlämnades till regeringen den 22 februari framgår att det är en stor utmaning för många kommuner att rekrytera kommunikatörer med rätt pedagogisk kompetens och som samtidigt behärskar efterfrågade språk. I många regioner och kommuner är det stor omsättning på kommunikatörerna och därför måste vi arbeta mer för att behålla de kommunikatörer som finns tillgängliga i dagsläget. Statusen på yrket behöver höjas och de behöver motivation för att forsätta sitt arbete. 9 Om modersmålspoolen i Östergötland blir aktuell kan distansundervisning även ske i samarbete med den. 10 Länsstyrelserna. Samhällsorientering för nyanlända. Länsstyrelsernas gemensamma redovisning. Ex: 2012:10 15

16 16 I det nationella nätverket för tjänstemän har diskuterats hur vi även kan få landets kommunikatörer att använda portalen för erfarenhetsutbyte. I nuläget är detta forum inte särskilt aktivt, även fast många har tilldelats inloggningsuppgifter. På portalens forum skulle kommunikatörerna kunna chatta med andra kommunikatörer i landet, dela erfarenheter vad gäller metod, material, länkar, tips och idéer. För att inspirera och motivera kommunikatörerna i sin roll och för att öka användandet av portalen vill det nationella nätverket därför anordna en nationell kick-off för kommunikatörer. På konferensen tas rollen som kommunikatör upp som ett tema och workshops kring användandet av portalen. Vi tror att om kommunikatörerna första gången träffas och utbyter erfarenheter fysiskt, ökar förutsättningarna att möten via nätet/portalen sker fortsättningsvis. Länsbibliotek Östergötland har förberett och skrivit ansökan om medel men på grund av personalskifte har ansvaret nu lämnats över till Centrum för samhällsorientering i Stockholm. Utökad målgrupp Regeringen har i en promemoria (DS 2012:24) föreslagit att fler nyanlända invandrare ska erbjudas samhällsorientering. Det föreslås även att kommunerna ska få samverka med varandra avseende samhällsorientering enligt den nya lagen. Lagförslaget och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2013 och kommer att gälla för de personer som folkbokförs efter 30 april Regeringens beredning av ärendet utgår från: Slutbetänkande av Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010:37). I utredningen slås fast att frågan berör omkring personer över 18 år årligen. Utredningen uppskattade att cirka 40 % av dessa kommer att ta del av erbjudandet om samhällsorientering. 11 I remissvaret från SKL ställer sig förbundet positivt till en utökad målgrupp men anser att utredningen underskattat kostnaderna för kommunerna, bland annat utifrån att kommuner aktivt ska rekrytera nyanlända att delta i samhällsorienteringen. Dessutom anser förbundet att ersättning till kommuner bör utgå för faktiskt antal deltagare och inte utifrån en generell 11 Slutbetänkandet från Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010:37) 16

17 17 fördelning inom ramen för statens allmänna bidrag till kommunerna, vilket utredningen föreslog. 12 SODA administrativt verktyg Under försöksverksamheten har all hantering av anvisningar, närvarorapportering, intyg etc. skett manuellt. Förslag är att köpa in ett administrativt verktyg. På uppdrag av Göteborgs stad har systemet SODA tagits fram för att administrera samhällsorientering med allt vad det innebär av anmälningar, närvarorapporter, lärar- och elevscheman, intyg, statistik etc. Fördelen med att köpa detta system är att man sparar mycket tid genom att slippa bygga upp ett nytt system från början. Enheten för samhällsorientering i Göteborg har dessutom lagt mycket tid och energi på förstudier för att bygga upp databasen. 12 Sveriges kommuner och Landsting. Yttrande. Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010: 37)

18 18 FÖRSÖKSVERKSAMHETENS FASER Fas 1 Rekrytering och utbildning I oktober 2011 påbörjades en rekrytering av samhällskommunikatörer. Över 80 personer sökte tjänsterna och ca 25 stycken av dessa intervjuades. Innan rekryteringen hade det kartlagts vilka språk som var mest aktuella i länet samt vilka personer som redan fanns tillgängliga inom kommunerna. Utifrån kartläggningen timanställdes, i november 2011, tio stycken kommunikatörer i en pool med hela regionen som arbetsfält. Kommunikatörerna talar språken: somaliska, arabiska, tigrinja, franska, ryska, kurdiska samt persiska och dari. Samhällskommunikatörerna är antingen utbildade akademiker i sitt hemland eller i Sverige och/eller har erfarenhet av att tidigare ha arbetat som samhällskommunikatörer/informatörer. De har erbjudits kompletterande utbildning ibland annat pedagogik från Linköpings universitet samt ämnes- och materialutbildning. De flesta kommunikatörer har deltagit på de flesta utbildningar. Har de missat något tillfälle har de ibland kunnat ta igen det vid ett annat tillfälle. Två av kommunikatörerna har inte kunnat delta vid särskilt många utbildningstillfällen under våren och hösten 2012 på grund av krock med annat arbete. Dessa kommunikatörer har för närvarande inga kurser. Se exempel på utbildningar nedan: Pedagogik- Linköpings Universitet Interkulturell kommunikation Malmö högskola Hedersrelaterat våld och förtryck - Länsstyrelsen Barnkonventionen och familjeliv Rädda barnen Migration och uppehållstillstånd - Migrationsverket Könsstympning Anissa Mohammed Mänskliga rättigheter - Länsstyrelsen Utbildning och skola Skola och barnomsorg - Linköpings kommun Internetintroduktion - Länsstyrelsen Migration och psykosocial hälsa Soraya Sohrabi Föräldrarollen Sektionen för resurs och stödverksamhet Linköpings kommun Tematräff rollspel materialutveckling - försöksverksamheten Utbildning material Va med! Projektet Va med! från Uppsala Värderingsövningar - Försöksverksamheten 18

19 19 Därutöver har vi bjudit in till diskussion med kommuner, Arbetsförmedling, hälsokommunikatörer med flera. Mest nöjda är kommunikatörerna med föreläsningarna kring Hedersrelaterat våld och förtryck samt de två utbildningsdagar tillsammans med projektet Va med! där det arbetades med material och metod för dialog och reflektion. De är även mycket nöjda med föreläsningarna kring mänskliga rättigheter, familjeliv, skola och utbildning samt praktiska inslag av internetguidningen. De enda utbildningsinsatser de inte var lika nöjda med var pedagogikutbildningen från Linköpings universitet då uppdraget till viss del hade missuppfattats samt med besöket på Migrationsverket som upplevdes bestå av mer allmän information. Rollspel! Kommunikatörerna förberedde varsitt tema och utmanades av sina kollegor som var iklädda roller som, i många fall, var ganska besvärliga personer. Dagarna bjöd på mycket skratt och nya tips och tankar! 19

20 20 Fas 2 Förberedelser inför start av kurser Styrgrupp och arbetsgrupp Den 13 oktober 2011 hade styrgruppen för försöksverksamheten sitt första möte och den 9 november samma år träffades arbetsgruppen för första gången. Medlemmar i styrgrupp och arbetsgrupp är representanter från, Länsbibliotek Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland, flyktingmottagning/motsvarande inom kommunerna Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby och Åtvidaberg samt Vuxenutbildningsnätverk, Arbetsförmedlingen och FMC. Tanken från början var att även upphandlade aktörer såsom; Lernia och Eductus skulle vara med i arbetsgruppen för att tillsammans kunna samarbeta kring individens etablering. Vi upptäckte dock ganska snart att det var för tidigt i processen och att fokus behövde ligga på den egna praktiska verksamheten med dess logistik först och främst. Ett nytt samarbete tas med fördel upp när verksamheten är permanent. Under de första styrgruppsmötena diskuterades främst samhällskommunikatörernas och deltagarnas resor till andra kommuner. Samhällskommunikatörerna har sedan våren 2012 fått betalt även för restid men vad gäller deltagarnas kostnader för resor har det sett olika ut för varje kommun. Styrgruppen beslutade att lyfta frågan till L15 (kommunernas nämndordförande för bildning). I arbetsgruppen diskuterades logistiken för att så långt som möjligt undvika krockar. Förslag på upplägg med exempelvis fria dagar från SFI togs fram men var svåra att genomföra. Däremot har det i de flesta kommuner fungerat med antingen fria för- eller eftermiddagar. Problemet är att när det handlar om mindre språk kan det bli svårt att erbjuda både för- och eftermiddag på samma språk eftersom underlaget blir för litet. Avtal administrativa förberedelser I december arbetade vi fram avtal med kommunerna och gjorde vissa administrativa förberedelser såsom exempelvis; framtagande av anvisningsblanketter, checklistor, närvarolistor, scheman etc. En första plan för samhällsorientering togs fram utifrån Länsstyrelsernas rekommendationer. 13 Denna plan har under hösten 2012 utvecklats med målbild, kursplaner och uppföljning. 13 Länsstyrelserna. Planer för samhällsorientering. 20

21 21 Fas 3 Samhällsorienteringen startar Praktisk verksamhet Kurserna Under våren 2012 låg fokus framförallt på att starta kurser. Många anvisningar kom in från Arbetsförmedlingen och vi ville komma i gång med kurserna så fort som möjligt. I slutet av våren hade vi kunnat erbjuda de flesta en plats i en grupp (med undantag från udda språk). Under hösten har dock tillströmningen varit stor igen, särskilt vad gäller arabisktalande deltagare i Norrköping. Den första kursen startade i Linköping den 30 januari Därefter har ytterligare 31 kurser startats. Ytterligare 12 stycken kurser planeras starta i januari och februari Deltagare från mindre kommuner deltar i kurs i närliggande kommun om inte grupp kan bildas i den hemkommunen. Kommun Pågående december Avslutade under 2012 Planerade med 2012 kursstart januari 2013 Mjölby Persiska/dari 2 Tigrinja 1 Arabiska 1 Somaliska 1 Somaliska 2 Persiska/dari 1 Norrköping Tigrinja 1 Somaliska 4 Persiska/dari 1 Somaliska 1 Somaliska 2 Somaliska 3 Arabiska 1 Arabiska 2 Somaliska 4 Somaliska 5 Arabiska 3 Arabiska 4 Arabiska 5 Arabiska 6 Linköping Arabiska 1 Arabiska 2 Persiska/dari 1 Engelska 1 Lätt svenska 1 Arabiska 3 Persiska/dari 2 Ryska 1 Finspång Arabiska 1 Somaliska 1 Tigrinja 1 Motala Persiska 1 Arabiska 1 Somaliska 1 Somaliska 2 Somaliska 3 Åtvidaberg Arabiska 2 Tigrinja 1 Somaliska Tigrinja 2 Arabiska 2 Söderköping Somaliska Tigrinja Kinda Tigrinja 1 21

22 22 Kurser har startat kontinuerligt så fort tillräckligt stor grupp har bildats. Det är framförallt de mindre språken som har fått vänta lite längre på samhällsorientering. I januari startar dock en första grupp på engelska samt en grupp på lätt svenska, vilket gör att de som har väntat länge kan få sin samhällsorientering centralt i Linköping eller Norrköping. Framöver finns också tankar på att samarbeta nationellt, exempelvis på udda språk via webben. För detta krävs dock resurser. Under hösten har det dock varit problem med att starta grupper i Norrköpings kommun av olika anledningar. Framförallt har det handlat om lokalbrist. I det nya förslaget på permanent verksamhet föreslås kommunen ha ansvar för att tillhandahålla lokaler. En inventering av bra lokaler bör således göras i varje kommun. Inför en kurs behöver följande göras: Ta emot anvisning från handläggare på AF eller kommun Sätta in deltagaren i en grupp eller skapa en ny grupp Kontakta aktuell samhällskommunikatör för bokning Kontakta lokalansvarig för överenskommelse om dag och tid och vilka tekniska hjälpmedel som ska finnas på plats vid de olika tillfällena. Boka in tider för hälsokommunikation. Kontakta ansvarig på biblioteket för att boka in biblioteksvisning. Skriva kallelser till deltagarna. Översättning av kallelser Lägga in schema för kursen Skapa närvarorapport och översikt av deltagare till SK. Ska även stå kontaktperson och vilken lokal det gäller på biblioteket. Skicka närvarorapport till aktuell kommunikatör. Skapa närvarorapport och översikt av deltagare till HK (om inte SK ska vara med under tillfället). Skicka närvarorapport till hälsokommunikatörerna Anvisa deltagaren till handläggare kommun/af start- och slutdatum. Skicka iväg kallelser till deltagarna. Både en översatt och en svensk version. Skicka iväg kallelsen eller närvarolistan till samtliga i planeringsgruppen samt till kontaktpersonen på biblioteket. Fakturera kursen 22

23 Antal 23 Deltagarna I november månad 2012 hade 445 anvisningar inkommit till försöksverksamheten, varav 245 män och 200 kvinnor. Av dessa har 282 personer erbjudits SO (november 2012). Antal anvisade efter kön Män Kvinnor De vanligaste språken bland deltagarna är arabiska, somaliska, engelska, tigrinja, persiska, dari, svenska, och ryska. Dessa språk är inte alltid deltagarnas modersmål utan kan vara annat språk de behärskar väl, såsom engelska och svenska. I nuläget har försöksverksamheten erbjudit samhällsorientering på arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, dari och ryska. Grupper på engelska och svenska förbereds i skrivande stund De vanligaste språken Antal personer Vad gäller deltagarnas utbildningsnivå har 20 procent högskoleutbildning, 29 procent har gymnasieutbildning inklusive yrkesutbildning och 51 procent har grundskoleutbildning eller saknar utbildning. 23

24 24 Utbildningsnivå Gymnasium/Yrkesutbildning Högskola Grundskola/Saknar utbildning 29% 51% 20% 24

25 25 Flest anvisningar på deltagare kommer från Norrköping, följt av Motala och Finspång. Linköping som bedriver samhällsorientering på somaliska i egen regi har i år tagit emot ytterligare 150 deltagare. Även Kinda bedriver samhällsorientering på somaliska i egen regi och Motala bedriver viss samhällsorientering på svenska. Ydre använder sig inte av försöksverksamhetens kommunikatörer i nuläget, utan köper samhällsorienteringen av Tranås kommun. Inte några av ovanstående deltagare finns medräknade i nedanstående diagram Serie1 25

26 26 Kompetensutveckling/nätverksträffar Kommunikatörerna har haft regelbundna nätverksträffar. Under våren 2012 handlade nätverksträffarna främst om kompetensutveckling, erfarenhetsutbyten, rollspel, värderingsövningar, arbete med material etc. Under hösten 2012 har fokus mer legat på förslag på fortsatt verksamhet, målbild för verksamheten samt kursplaner. Kommunikatörerna har dock under hela processen tyckt till och kommit med förslag på en permanent verksamhet, antingen på eget initiativ eller utifrån diskussionsfrågor och grupparbeten. Arbetar med powerpoints - våren Rollen som kommunikatör Som nämnt innan kommer medel att sökas för en nationell kick-off för kommunikatörer från hela landet där rollen som kommunikatör kommer att diskuteras. I den målbild som har tagits fram regionalt uttrycks att rollen som samhällskommunikatör handlar om att få deltagarna i den regionala samhällsorienteringen att våga ställa frågor och känna trygghet i situationen. Detta görs bäst genom att utgå från jämlika och jämställda förhållanden samt en demokratisk miljö där alla har rätt att tycka och tänka. Att deltagarna har olika utbildningsbakgrund ställer en del krav på kommunikatören, särskilt vad gäller Internetguidningen. Vi vill i verksamheten dock se heterogeniteten i gruppen som en tillgång för att kunna skapa dialog och en utgångspunkt för att kunna hantera skillnader och likheter. Det betyder att samhällskommunikatören inte behöver vara expert utan de erfarenheter som finns i gruppen används som en resurs. Detta tror vi inspirerar till fortsatt kunskapsinhämtande. Det viktiga för samhällskommunikatören är inte att ge information utan hur den information som han/hon ger får betydelse och gör att individen kan relatera till den. Att utgå från aktuell svensk lagstiftning ger en möjlighet att prata om saker som kanske hade varit svåra att ta upp annars. Ett material som är gemensamt för alla kommunikatörer ses i 26

27 27 verksamheten som en fördel, dels för att även känsligare ämnen är något som generellt behandlas (det är inget kommunikatören på eget initiativ bestämt) och dels för att det blir tryggare för gruppen när någon form av rutin uppstår vid träffarna (ungefär samma upplägg varje gång). Självklart är det dock viktigt att anpassa material och metod utifrån gruppens behov men själva basen bör vara gemensam. Verksamheter nationellt bör fundera över behovet att organisera pedagogiska forum för lärande och kunskapsutveckling förhoppningsvis görs detta i samband med den nationella kick-off-konferensen. Kommunala SO-grupper I maj 2012 började vi, på förslag från den externa utvärderaren, att ta fram kommunala SOgrupper. Dessa grupper ska innehålla representanter från flyktingmottagning/motsvarande, SFI, AF, lokalansvarig och ev. andra aktörer. Kommunerna har det yttersta ansvaret för samhällsorienteringen och det är viktigt att det i varje kommun finns en kontaktperson som arbetar med frågan, exempelvis vad gäller statistik, uppföljning och samarbete med andra aktörer. Genom att öka det kommunala samarbetet mellan aktörer minskar risken att deltagarna blir lidande i form av krockar med andra insatser. Det är också en trygghet för kommunikatören att veta vem han/hon ska vända sig till med frågor i varje kommun. De kommunala SO-grupperna känner till aktörer inom kommunen som kan vara intressanta att komma i kontakt med via samhällsorienteringen, exempelvis; individ och familjeomsorg, föreningar och företag. Detta underlättar för verksamheten och för samhällskommunikatören och gör att samhällsorienteringen kan bli mer lokalanpassad. I de flesta kommuner har vi arbetat tillsammans med de kommunala SO-grupperna under hela hösten, men det är fortfarande någon kommun som inte har en kontaktperson. När det gäller den utökade målgrupp som regeringen föreslår kommer de kommunala SOgrupperna att bli än mer viktiga, eftersom denna målgrupp inte omfattas av etableringsförordningen utan ligger på kommunens ansvar. Kommunen behöver även se över tillgången på lämliga lokaler för samhällsorienteringen, vilket är ytterligare en faktor som den kommunala SO-gruppen kan bistå med. Men med den ökade inströmningen av deltagare räcker inte bibliotekens lokaler till. Närvarorapportering till kommuner och AF Tillsammans med arbetsförmedlingens handläggare fattades beslutet att inga närvarorapporter skulle skickas till Arbetsförmedlingen. Samhällskommunikatörerna ska enbart fylla i den frånvarorapport som deltagaren bär med sig till varje tillfälle. 27

28 28 Däremot ville verksamheten närvarorapportera till kommunerna. På grund av brist på tid hos samordnaren sköttes detta av en av kommunikatörerna fram tills oktober månad Ett problem som uppstod och som vi inte märkte förrän på hösten var att den, i statistiken, höga frånvaron i vissa kommuner berodde på att deltagare som var registrerade i gruppen inte längre bodde i kommunen eller hade slutat av annan anledning utan att verksamheten fått reda på det av Arbetsförmedling eller av kommunikatör. Detta har sedan diskuterats i gruppen med kommunikatörer och hädanefter kommer frånvaro av deltagare att rapporteras till AF (eller kommunen) redan vid första tillfället. Ett gemensamt administrativt verktyg, såsom SODA, skulle underlätta mycket. Nyhetsbrev Regelbundna nyhetsbrev har skickats till samverkansparter och kontaktpersoner inom andra organisationer under försöksverksamheten. En rekommendation är att fortsätta med detta. Färsk statistik och dokumentation ska finnas tillgänglig på Länsbibliotekets hemsida 28

29 29 Fas 4 Utvärdering av resultat Extern utvärdering - samhällsorientering Under hösten 2012 genomfördes en extern utvärdering, dels av hela försöksverksamheten dels av den del som omfattar Internetguidningen. I båda utvärderingarna framgår att verksamheten har tampats med en hel del utmaningar. Bland annat vad gäller logistiken, timanställningarna och det centralstyrda upplägget. I enkäten som genomfördes säger sig dock deltagarna över lag vara nöjda med samhällsorienteringen. Det ger en ökad trygghet när den ges på modersmål. Det framgår dock att det är svårt att veta vad deltagarna är nöjda med eftersom de inte antas ha jämförelseobjekt. Det visade sig dock uppskattas och fylla luckor, inom områden man tidigare fått information om, som t.ex. arbetsliv och arbetsmarknad. I enkäten angavs det lika viktigt för alla moment att de ges på modersmål. Den externa utvärderingen av försöksverksamheten rekommenderar fyra utvecklingsområden för framtiden, struktur, strategi, metodik, anställnings- och arbetsformer som presenteras nedan. 14 Därefter presenteras den externa utvärderingen av Internetguidningen i en kort sammanfattning. Struktur Utvärderaren menar att verksamheten ska klargöra en tydlig målbild för projektet och ange mål samt kriterier för måluppfyllelse för alla nivåer. Utvärderaren föreslår också att samhällsorienteringen ska bedrivas och administreras lokalt av ansvarig samhällskommunikatör. Kommunikatörerna ska dock vara samordnade och anställda regionalt, t.ex. av landstinget tillsammans med hälsokommunikatörerna. Strategi Utvärderaren menar att kommunikatörerna ska lära sig den kommun de ansvarar för så att de kan mobilisera också andra sektorers resurser. Samhällskommunikationen bör bedrivas lokalt med målstyrning och resultatansvar och följas upp regionalt. Hon menar också att det i lokala SO-grupper är viktigt att det inte blir en monokultur av handläggare utan att lokala företag och föreningar inbjuds för att tillsammans lösa exempelvis frågor om praktik. Metodik Utvärderaren menar att mål med verksamheten ska sättas i relation till etableringen som en helhet, vilket blir lättare när det går att göra sig en lokal bild av vad det går ut på. 14 Stenberg & Blomgren. Samhällsorientering på modersmål i Östergötland utvärdering av försöksverksamhet. Slutrapport

30 30 För samhällsorienteringen behöver det etableras att verksamheten är en pedagogisk uppgift i ett sammanhang, med ett preciserat mål, aktörer, avnämare, deltagare, möjligheter och svårigheter som leder till en huvudmetodik och pedagogisk strategi för projektet. Modersmål är en del i det, didaktisk form en annan, liksom kombinationer av undervisningsformer IT/IRL. Utvärderaren menar att det för verksamheten ska finnas kursplaner och kursmål som anger hur kursen ska leda till målen, samt pedagogiska former för det och kriterier för hur verksamhetens genomförande och resultat ska följas upp. En övergripande pedagogisk inriktning ska finnas och en metodik för arbetet. Pedagogiskt stöd i form av arbetsredskap, arbetsmaterial för både kommunikatörer och deltagare samt nationellt framtagna underlag liksom självstudiematerial ska finnas, både vad gäller samhällsorienteringen såsom Internetguidningen. Anställnings- och arbetsformer Utvärderaren menar att ett mindre antal fasta tjänster inom de största språkgrupperna bör skapas. Till de tjänsterna rekryteras kommunikatörer med i första hand dubbel kompetens inom både pedagogisk verksamhet och utveckling/utredning/handläggning/ledning som kan användas inom landsting/motsvarande om språkgruppen minskar i betydelse. (Eftersom de nyanlända i många fall finns kvar under lång tid eller resten av livet, är det troligare att deras behov kommer att förändras varvid kulturkompetensen och språkkunskapen används i alla fall). Annan kompetens som är viktig är bra allmänbildning, hög social kompetens, socialt innovativ och erfarenhet av att leda verksamhet. Som förstärkning till de fast anställda kommunikatörerna timarvoderas ytterligare kommunikatörer. De kan handledas in i verksamheten av de fast anställda och får del av en professionell identitet och kultur som växer fram i gruppen av fast anställda. En personlig utvecklingsplan ska finnas för varje samhällskommunikatör För detta liksom för andra behov ska samhällskommunikatörerna få internutbildning i enlighet med en personlig utvecklingsplan. Internetguidningen När det gäller internetguidningen har inte resurserna räckt till att nivågruppera grupperna vilket skapar problem för kursledaren som ska hantera deltagare på helt olika nivåer. 10 timmar är egentligen alldeles för lite tid för den som inledningsvis är helt ovan vid att använda datorer. Många deltagare har varit analfabeter vilket utgör pedagogiska utmaningar för kursledarna. Det föreligger inget enhetligt nationellt kursmaterial som omfattar hela innehållet när det gäller dessa e-tjänster vare sig på svenska eller översatt till aktuella språk. Här har länsbiblioteket fått plocka ihop material från olika håll samt utveckla eget vilket tagit tid. Många offentliga webbplatser är mycket svårnavigerade för deltagarna vilket påpekas i utvärderingen. 30

31 31 Trots alla dessa utmaningar visar utvärderingen att det är en mycket god idé att lägga in utbildning om Internet- och e-tjänster i samhällsorienteringen. Utvärderingen föreslår dessutom att momenten bör integreras ytterligare. Ett förslag som innebär ytterligare krav på resurser eftersom all undervisning då bör bedrivas med tillgång till datorer helst bärbara. Ur enkäten: Enkäten visar att hälften av de tillfrågade aldrig eller nästan aldrig använt dator innan de kom till Sverige, medan 72 % har svarat att de använder datorn dagligen för närvarande. 92 % av deltagarna svarade att Internet- och datorguidning skall ingå i samhällsorienteringen. (Utvärderarna påpekar dock att deltagarna inte haft något att jämföra med). Ur sammanfattning från utvärderingen 15 : I Östergötland har man valt att tillföra 10 timmar dator- och internetguidning till den samhällsorientering som sker i länet, och bedrivs av Länsbiblioteket. Dator- och internetguidningens mål har varit att ge deltagarna en grundläggande kunskap i att använda dator samt lära sig att använda de tjänster som finns tillgängliga på Internet. I utvärderingen har kvalitativa metoder använts och kompletterats med två enkäter. Resultaten har triangulerats samt tagit stöd i resultat från andra utvärderingar. Resultatet av utvärderingen är att projektet är framgångsrikt, har en bra grundtanke, har större utmaningar än väntat och behöver bättre genomförandestöd. Den övergripande rekommendationen här är att fortsätta med denna verksamhet, integrera den ännu mer i samhällsorienteringen och att utveckla den vidare. Bland annat behöver relevanta undervisningsstöd på modersmål, bättre integration med övriga moment i samhällsorienteringen och pedagogik anpassad till individuella behov hos deltagarna. Intern utvärdering/deltagarröster Under sommaren pågick 3 intensivkurser i Linköping och Norrköping. Utvärderaren hade då inte hunnit ta fram den enkät som skulle användas för utvärdering av kurserna. För att deltagarna ändå skulle att chans att tycka till om verksamheten delades en intern enkät ut till grupperna. Svaren från deltagarna var överlag positiva. Några var inte nöjda med lokalen men i övrigt var alla nöjda med samhällsorienteringen som helhet och med kommunikatören. Precis som i den externa utvärderingen är det dock osäkert på om svaren kan verifieras med tanke på att vissa deltagare är analfabeter och därför behövde få hjälp av andra att svara på frågorna. Dessutom var samhällskommunikatören närvarande, vilket också kan ifrågasättas 15 Stenberg & Blomgren. Internet- och datorguidning på modersmål i Östergötland: En utvärdering av integrerad dator- och internetguidning och samhällsorientering på modersmål i Östergötland

32 32 vad gäller verifierbarhet. I framtiden förespråkar verksamheten att resultatet följs upp via fokusgrupper och intervjuer. Samordnaren för försöksverksamheten har besökt några grupper under hösten Planen var att besöka alla grupper, men på grund av tidsbrist blev det inte av. Samordnaren besökte följande grupper: Norrköping: Tigrinja och somaliska Kisa: Tigrinja Linköping: Arabiska och persiska Motala: En snabbvisit hos gruppen på arabiska Vid besöken har deltagarna betonat vikten av samhällsorientering och tackat för att vi har startat denna försöksverksamhet. Några tycker att 70 timmar är för lite och önskar att få träffas ytterligare. Vi har i försöksverksamheten sett ett stort behov av samhällsorientering och lagen välkomnas av de deltagare vi har träffat. Intervjuer Anne Hederén, utvecklingsledare på Länsbibliotek Östergötland, besökte en periskdaritalande grupp under deras Internetguidning. Utifrån samtal med deltagarna skrevs en artikel som kommer att publiceras i Länsbibliotekets egen tidning., samordnare för försöksverksamheten, har träffat två av deltagarna i samhällsorienteringen för att stämma av deras situation ett halvår efter avslutad samhällsorientering. Dessa artiklar ligger som bilagor i slutet av rapporten. 32

33 33 Kursen var mycket bra och jag själv kan säga att det var som att besöka Sveriges samhälle. Kursen sparade mycket tid för att lära känna Sverige. Kursen var mycket bra och vi fick mycket ny information som vi har nytta av, speciellt för mig som bara bott här i 3 månader. Tack för alla som bidragit till kursen. Varje deltagare hade en åsikt och erfarenhet kring ämnena och från de erfarenheterna fick vi fram budskapet. Jag fick mycket nytta av kursen, om samhället, rättigheter och skyldigheter, kvinnans rättigheter, barn och familj, ja om allt i Sverige. Tack för att ni har ordnat detta så att vi kan få prata om Sverige på vårt eget språk. Kursen tar upp nästan allt men jag skulle vilja att den tog upp hur migranter skaffar jobb. 33

34 34 Fas 5 Utveckling av metoder och material, intyg, gemensam målbild för innehåll, kursplaner och uppföljning En plan för samhällsorientering togs fram under hösten Under hösten 2012 har denna plan utökats och innehåller nu även syfte och mål för samhällsorienteringen i Östergötland, målbild, kursplaner för varje tema samt rekommendationer ang. uppföljning. Det är viktigt att denna plan är ett ständigt levande dokument och utvecklas vartefter. Metoder och material Försöksverksamheten kommer även fortsättningsvis vara med i det nationella samarbetet kring material och metoder för samhällsorientering tillsammans med Länsstyrelserna, nationellt nätverk för tjänstemän och kommunikatörer samt högskolorna. Verksamheten kommer att fortsätta att utveckla det lokala materialet samt material till Internetguidningen och översätta det på olika språk. Intyg Ett intyg för deltagare har tagits fram. 16 I verksamheten har fastställts att full närvaro krävs för komplett intyg, om inte särskilda skäl anges. Deltagarna ska också aktivt och med engagemang delta i möten. De ska vara villiga att diskutera samt lyssna på de andra deltagarna. Deltagarna får chans att komplettera missade tillfällen med annan grupp och därmed få ytterligare chans till ett komplett intyg. Samtliga deltagare får dock ett intyg där det står hur många timmar deltagaren varit närvarande och vid vilka teman. 16 Se bilaga 34

35 35 Syfte mål - målbild - kursplaner Utifrån utvärderingens rekommendationer började, under hösten, försöksverksamheten att skissa på ett gemensamt syfte, mål och målbild för verksamheten. Kursplaner har också tagits fram för varje tema. Dessa har lagts in i planen för samhällsorientering i Östergötland. Uppföljning Nationellt tas uppföljningsverktyg fram. Länsstyrelsen har vid två tillfällen, sedan lagen trädde i kraft, utvärderat kommunernas samhällsorientering. Under hösten 2012 har även en deltagarenkät skickats ut till samtliga regioner. I verksamheten kan vi se tre olika områden för uppföljning inom regionen: 1. Deltagare 2. Kommuner 3. Samhällskommunikatörer Deltagare Deltagare bör följas upp vid två tillfällen. Dels en första uppföljningsträff ett halvår efter avslutad samhällsorientering och dels via en fokusgrupp i slutfasen av etableringen. Vid den första uppföljningsträffen efter ett halvår träffas samhällskommunikatör och grupp för att diskutera vad som har skett efter samhällsorienteringen och vilka frågor som fortfarande känns aktuella att få svar på och diskutera. Vid denna träff får de deltagare som vill anmäla sig till att närvara vid en fokusgrupp vid ett senare tillfälle. Deltagaren ger tillstånd till detta genom att skriva under ett medgivande med namn och telefonnummer. Vid den andra träffen fokusgruppen intervjuas deltagarna om vad som hänt efter samhällsorienteringen. Vad har de fått med sig och på vilket sätt har de haft nytta av samhällsorienteringen i praktiken? Har samhällsorienteringen underlättat, och i så fall på vilket sätt, etableringen i samhället? Kommuner bör tillsammans med kommunerna (exempelvis i kommungruppen RUNE) följa upp hur samhällsorienteringen har fungerat i den enskilda kommunen exempelvis vad gäller kontakter med verksamheten, lokaler, deltagare etc. Dessutom bör kommunerna titta på ett gemensamt uppföljningsverktyg för om och hur samhällsorienteringen har påverkat nyanländas situation. 35

36 36 Samhällskommunikatörer Samhällskommunikatörerna följs, liksom nu, upp via regelbundna nätverksträffar där kompetensutveckling, resurser och behov diskuteras. Varje kommunikatör ska erbjudas en personlig utvecklingsplan utifrån den nationella kravprofil som har tagits fram. 36

37 37 Fas 6 Fortlevnad och framtidsplaner Försöksverksamheten med samhällsorientering på modersmål har nu pågått lite mer än ett års tid. En rad olika samarbeten har påbörjats och fungerar väl. Fortfarande återstår dock en del arbete för att verksamheten ska kunna fungera på bästa sätt. Framförallt gäller det anställningar, rollfördelning mellan AF och kommun samt tillgång till kontaktpersoner och lokaler inom kommunerna. För att underlätta en god implementering kommer försöksverksamheten att förlängas under januari-mars Den 6 december fattade den politiska arbetsgruppen L15 inom beslut om att ställa sig bakom det förslag till permanent verksamhet som tagits fram utifrån projektets erfarenheter och utvärdering. Senast februari 2013 kommer sedan respektive kommun att fatta beslut om den permanenta verksamheten - med start från april Utifrån utvärderarens rekommendationer Försöksverksamheten har tagit till sig av utvärderarens rekommendationer och arbetar med vissa av dem redan under hösten 2012, medan andra kommer att arbetas med under våren Förslaget till permanent verksamhet innebär att samhällsorienteringen bör vara regional och till viss del administreras av ansvarig i kommunen. Ansvarig i kommunen bör vara sammankallande för den kommunala SO-gruppen och ta emot anvisningar från Arbetsförmedlingen som vidarebefordras till verksamheten för samhällsorientering. Verksamheten bistår med samhällskommunikatörer vars främsta uppgift är att hålla i kurser men också viss administration gällande scheman och närvarorapportering. Samhällskommunikatörerna är anställda regionalt och delar arbetsplats för att kunna utnyttja varandras kompetenser och erfarenheter. Försöksverksamheten menar att det bör vara sammankallande i kommunen, snarare än kommunikatören, som har ansvar för kontakten med andra aktörer. I förordningen står att de 60 timmarna ska utgå från dialog och reflektion och att kommunen har ansvar att utöver de 60 timmarna anordna exempelvis studiebesök. I verksamheten kan kompletterande studiebesök ske vid behov hos den specifika gruppen. Förslag från försöksverksamheten är att upprätta en bank med potentiella studiebesök där deltagaren själv får välja vilket som passar just honom eller henne. Dessa ska i så fall ske utöver de 70 timmarna vi har i Östergötland. 37

38 38 Vad gäller uppföljning kan verksamheten med samhällsorientering följa upp deltagarna och samhällskommunikatörerna. Däremot bör den enskilda kommunen följa upp hur etableringsreformen och samhällsorienteringen fungerar för individen. Förslagsvis arbetas ett gemensamt verktyg fram inom kommungruppen RUNE som föreslås som styrgrupp för en permanent verksamhet. Med hjälp av de kommunala SO-grupperna tror vi att det blir enklare att ha den nyanlände individen i fokus. Med inblandade aktörer på plats undviks krockar och samverkan gällande andra frågor underlättas. Viktigt dock att de kommunala SO-grupperna diskuterar just samhällsorienteringen så att det inte blir ett för stort forum för andra frågor, då vi ser att samhällskommunikatörernas arbete är att vara just samhällskommunikatörer och inte exempelvis praktikförmedlare etc. Kursplaner och kursmål har under hösten 2012 arbetats fram av kommunikatörerna utifrån förslag från utvärderaren. Pedagogiska former för samhällsorienteringen är en fråga som diskuteras nationellt och vi ser att det är bra om vi kan samverka med andra regioner kring utbildningar, kurser och övrig kompetensutveckling. Som nämnt innan har högskolorna tagit fram utbildningar för kommunikatörer. Om det ska investeras i en kostsam uppdragsutbildning är det fördelaktigt att dela dess kostnader nationellt samt att kommunikatörerna är anställda. Alternativt får timanställda kommunikatörer läsa kurserna vid sidan av arbetet på eget initiativ. Vad gäller arbetsredskap är det nationella materialet färdigt, både för kommunikatörer och för deltagare. I Östergötland arbetar vi på ett mer Östergötland-inspirerat material som nu håller på att översättas och läggas ut på Denna sida kommer även tillhandahålla deltagarmaterial som kan skrivas ut. I försöksverksamheten har inte deltagarmaterial köpts in under försöksåret på grund av brist på resurser. Däremot har kommunikatörerna och deltagarna kunnat skriva ut material från nätet och de har även använt material som tagits fram inom ramen för Internetguidningen. Deltagarna skulle kunna erbjudas ett usb-minne eller ta med sig sitt eget till kursen för att ladda hem information på. Utvärderaren menar att Internetguidningen bör integreras helt med samhällsorienteringen till ett verktyg man lär sig för att lära sig samhällsorientering. Detta har varit tanken från början. På grund av att den övriga samhällsorienteringen helst sker i dialogfrämjande lokal har det ibland dock varit svårt att få ihop logistiken då Internetguidningen kräver att alla deltagare har 38

39 39 tillgång till dator. Vid heldagskurser har det varit enklare då halva dagen har bokats i vanlig lokal och andra halvan i datasal. Tar med oss detta för att se hur vi kan göra det mer smidigt. Laptops som enkelt kan tas fram vid behov är ett bra alternativ som har fungerat i några kommuner. Förslag på permanent verksamhet Ett förslag på permanent verksamhet har lämnats till politiker och förvaltningschefer i länet. I detta förslag föreslås en permanent verksamhet, finansierad av kommunerna, från och med 1 april Förslaget bygger på erfarenheter från försöksverksamheten och rekommendationer från utvärderingen. Länstalet för Östergötland vad gäller mottagande av flyktingar har för 2013 i Östergötland beräknats till personer. En tredjedel av dessa beräknas vara barn. Det innebär att drygt personer bör erbjudas samhällsorientering på 5-10 olika språk nästa år. Om detta blir realitet ska ca 150 olika grupper organiseras med kommunikatörer, lokaler, material etc. Om förslaget om utökad målgrupp träder i kraft blir det än fler. Utifrån detta och de erfarenheter som gjorts i försöksverksamheten samt i utvärderingen föreslås förändringar i anställningsvillkoren för samhällskommunikatörerna. Det behövs en stabil grundorganisation med några fast anställda kommunikatörer på de mest frekventa språken och timanställda på övriga språk. I försöksverksamheten har det hittills visat sig vara svårt för kommunikatörerna att kombinera andra arbeten med samhällsorienteringen, särskilt om uppdragen är många. I andra regioner som enbart har timanställda är det stor omsättning på samhällskommunikatörer. I Östergötland har vi lyckats behålla våra kommunikatörer, med ett undantag där personen inte längre beviljades tjänstledighet från ordinarie arbete. Med fast anställda kommunikatörer kan verksamheten behålla kompetensen som har byggts upp och inte förlora samhällskommunikatörerna som annars söker andra arbeten. Försöksverksamheten har lämnat förslag på permanent verksamhet med fyra stycken fast anställda kommunikatörer. Dessa kompletteras vid behov med timanställda i den pool som finns upprättad sedan tidigare. Under våren kommer en personlig utvecklingsplan tas fram för varje kommunikatör. Denna kommer att grundas på den nationella kravprofilen samt på de utbildningar som högskolorna gemensamt tar fram. Kommunikatörerna kommer att få komplettera med de kurser som behövs för just honom eller henne. Vi ser att vi vill satsa på 17. Samhällsorientering i Östergötland - Förslag på implementerad verksamhet

40 40 den pedagogiska kompetensen först och främst även om det inte skadar att ha ytterligare kompetenser såsom; utveckling/utredning/handläggning/ledning eller erfarenhet av att leda verksamhet (som utvärderaren rekommenderar). I förslaget framgår att det behövs en ansvarig chef för verksamheten som har hand om verksamhet, personal, ekonomi och rapportering. I uppgifterna ingår även att delta i nationella och regionala nätverk samt vara länk mellan verksamheten och kommunerna. Det behövs också en administratör som ansvarar för statistik, närvarohantering, fakturahantering, tidrapportering, schemaläggning och andra administrativa uppgifter. Den befintliga styrgruppen för försöksverksamheten, som består av representanter från Länsbiblioteket,, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningsnätverket, samordnaren samt representanter från Linköpings kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, Mjölby kommun samt Åtvidabergs kommun fortsätter under förlängningen av försöksverksamheten januari-mars Vid permanent verksamhet föreslås den befintliga Kommungruppen RUNE (där samtliga 13 kommuner, Landstinget och Östsam ingår) bli styrgrupp. Erfarenheter visar att den digitala delaktigheten är viktig för att som nyanländ kunna etablera sig och ta del av samhällstjänster. I utvärderingen framkommer att det är värdefullt att få internetguidning på modersmål. Även Länsbibliotekets interna intervjuer visar på detta. Därför föreslås att Internetguidningen digitalt medborgarskap blir en integrerad del i samhällsorienteringen även fortsättningsvis. 40

41 41 Slutord och utvecklingsområden Försöksverksamhetens första år har varit intensivt då en helt ny verksamhet skulle byggas upp, men det har också varit oerhört lärorikt och berikande. Försöksverksamheten har fört med sig en hel del kunskap att ta tillvara och bygga på inför en implementerad verksamhet, vilket ju också var syftet med att regionen valde att prova med en försöksverksamhet. Det var från början svårt att se omfattningen av arbetsuppgifter inom verksamheten och nu kan konstateras att det krävs mer resurser än vad som fanns tillgängligt under försöksåret. För tillfället finns ingen möjlighet att anställa kommunikatörerna under Landstinget men vid en eventuell regionkommunbildning med Landstinget som potentiell ansvarig organisation, kan hälsokommunikatörerna och samhällskommunikatörerna samordnas i en och samma verksamhet. Alternativt kan en kommun bli ansvarig. I princip skulle verksamheten kunna utvecklas hur mycket som helst men de utvecklingsområden som först och främst bör satsas på i en permanent verksamhet är följande: 1. Rollfördelning mellan kommun och Arbetsförmedlingen Ett förslag gällande rollfördelning mellan kommun och Arbetsförmedlingen kommer att presenteras under våren Förslagsvis blir ansvarig i kommunen sammankallande och anvisar deltagare till samhällsorienteringen. 2. Samhällskommunikatörerna - tillgängliga för fler I en permanent verksamhet kan samhällskommunikatörerna vara användbara även inom andra områden som; samhällsorientering till ensamkommande barn, stöd inom skola i förhållandet föräldrar och skola, utrikesfödda utanför målgruppen, länderkunskap till personal med mera. Vid behov kan fler timmar erbjudas vad gäller exempelvis Internetguidningen men även av andra teman. 3. Personliga utvecklingsplaner för samhällskommunikatörer Bör baseras på den nationella kravprofilen och utifrån önskemål om utökad kompetens. 4. Kartläggning av förväntad utökad målgrupp En kartläggning av vilka språk som kan bli aktuella i regionen i samband med den utökade målgrupp som föreslås börjar gälla från och med 1 maj

42 42 5. Samarbete med studieförbund Det har funnits ett behov hos deltagarna att fortsätta att träffas efter samhällsorienteringens 70 timmar. Samhällskommunikatörerna har fört fram att egna studiecirklar kan genomföras men ett bättre samarbete kring detta bör ske tillsammans med studieförbunden. Kontakt har etablerats med Coompanion i Linköping som kan bistå med detta. 6. Valfria studiebesök Inom ramen för de 70 timmarna finns inte mycket utrymme för studiebesök, utan förordningen pekar på att studiebesök bör anordnas utanför den modersmålsbaserade samhällsorienteringen som ju ska utgå från dialog och reflektion. Förslaget är i stället att satsa på att upprätta en bank med potentiella studiebesök i en bank. Utifrån den banken kan deltagarna själva välja vilka studiebesök de finner är intressanta för just dem. Fundera över hur många studiebesök som bör göras och om de ska vara obligatoriska. Vem har ansvar för logistiken? 7. Administrativt verktyg Köpa in administrativt verktyg för att underlätta samhällsorienteringen (SODA?). Kommer att underlätta logistiken avsevärt. 8. Samarbete med modersmålslärare vad gäller språk timanställningar 9. Se över samarbete gällande udda språk. Om modersmålspoolen blir aktuell kan ett samarbete gällande internetbaserad samhällsorientering ske. I övrigt är nationellt samarbete av intresse. I försöksverksamheten har varken tid eller resurser funnits för att samarbeta nationellt kring detta. 10. Sammankallande för SO-gruppen tas fram i kommunen Viktigt att någon i kommunen är sammankallande för SO-gruppen. Verksamheten med samhällsorientering bistår med kommunikatörer. 42

43 Samarbete med lokala aktörer inom kommunala SO-grupper Sammankallande ska ha koll på aktörer som kan vara aktuella att ha kontakt med inom ramen för samhällsorienteringen i den enskilda kommunen. 12. Tillgång till bra lokaler och utrustning i kommunerna. Viktigt med bra lokaler med rätt utrustning på plats som ska finnas tillgängliga för samhällsorienteringen. 13. Material och metod Fortsätta att utveckla material och metod både nationellt och regionalt tillsammans med Länsstyrelserna och högskolorna. Fortsätta att fram lokalanpassat material och översätta detta. 14. Utveckling av material för Internetguidningen En hel del material finns men fortsätt arbetet med översättningar och utveckling. 15. Broschyr infoblad om samhällsorienteringen Översatt broschyr om samhällsorienteringen som kan användas av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommunen vid berättandet om samhällsorienteringen. Ska även kunna användas för allmän info. 16. Kontakt med Tranås och Ydre om att delta i verksamheten Både Tranås och Ydre har skrivit under vatalen om att delta i försöksverksamheten men rent praktiskt har inga deltagare anvisats eller något samarbete upprättats. Ydre har önskemål om att ett samarbete sker. Rekommendationen är att ta kontakt med Tranås kommun för att diskutera samarbete. 17. Praktikplatser till nyanlända En permanent verksamhet för samhällsorientering skulle med fördel kunna erbjuda ett antal praktikplatser för nyanlända under ett år. Praktikanterna skulle kunna bistå med översättning av kallelser, bjuda in deltagare via telefon samt mycket mer. 43

44 44 Källförteckning Länsstyrelserna. Samhällsorientering för nyanlända. Länsstyrelsernas gemensamma redovisning. Ex: 2012:10 Länsstyrelserna. Planer för samhällsorientering. Rebecca Stenberg & Johan Blomgren. Samhällsorientering på modersmål i Östergötland utvärdering av försöksverksamhet. Slutrapport Rebecca Stenberg & Johan Blomgren. Internet- och datorguidning på modersmål i Östergötland: En utvärdering av integrerad dator- och internetguidning och samhällsorientering på modersmål i Östergötland Samhällskommunikatörer på modersmål förslag till regional försöksverksamhet Samhällsorientering i Östergötland - Förslag på implementerad verksamhet Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Promemoria: Slutbetänkandet från Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010:37) Sveriges kommuner och Landsting. Yttrande. Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010: 37)

45 45 Bilagor Bilaga 1 - Intyg INTYG Namn: Soraya Mohammed Personnummer Kurstart: Kursslut: Soraya Mohammed har genomgått kursen Samhällsorientering enligt SFS (2010:1138) för vissa nyanlända invandrare på Tigrinja Samhällsorienteringen har totalt omfattat 70 timmar, varav kursdeltagaren har deltagit 70 timmar. Se intygets del 2 för detaljerad beskrivning av innehållet. Organisation: Länsbibliotek Östergötland och Norrköpings kommun Datum: Ukbit Andu Ansvarig samhällskommunikatör 45