1. Bakgrund Inlägg inför seminarierna...7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Bakgrund...2. 3. Inlägg inför seminarierna...7"

Transkript

1 Justitiedepartementet Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott Enheten för integration och mångfald Alla har rätt. En konferens om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter i kommunal verksamhet. 10 december 2003, Folkets hus, Göteborg Rapport 1. Bakgrund Inledning...2 Pelle Berglund, kommunstyrelsen i Göteborgs Stad:...2 Lise Bergh, statssekreterare, Justitiedepartementet:...4 Roland Andersson, regionstyrelsens ordförande, Västra Götalandsregionen Inlägg inför seminarierna Seminarier...9 Seminarium 1 Rätten till identitet...9 Seminarium 2 Skolans roll för barnets rättigheter...12 Seminarium 3 Rätten till likabehandling...14 Seminarium 4 Mänskliga rättigheter i sjukvård och omsorg Avslutning...19 Bilaga 1: Birgitta Rubenssons overheadbilder...20 Bilaga 2: PM av Esko Melakari, Sverigefinländarnas delegation...23 Bilaga 3: Program...27

2 2 1. Bakgrund Den 10 december 2003 arrangerade Justitiedepartementet konferensen Alla har rätt. En konferens om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter i kommunal verksamhet på Folkets Hus i Göteborg. Syftet var att bidra till ökad kunskap och diskussion om kommunernas, landstingens och regionernas roll för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och minoritetspolitiken. Konferensen, som anordnades i samarbete med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO), Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, var den första i en serie om tre regionala konferenser på samma tema. Målgruppen för konferensen i Göteborg var förtroendevalda och anställda inom samtliga kommuner, landsting och regioner i den södra och sydvästra delen av landet. Under 2004 kommer liknande konferenser att anordnas i Stockholm och i Norrland. 2. Inledning Efter registrering och kaffe hälsade Lennart Engström, projektledare för Levande Historia i Göteborg och dagens konferencier, deltagarna välkomna. Därefter följde korta tal av representanter för tre av arrangörerna; Pelle Berglund, kommunstyrelsen för Göteborgs Stad, Lise Bergh, statssekreterare i Justitiedepartementet, och Roland Andersson, styrelseordförande för Västra Götalandsregionen. Pelle Berglund, kommunstyrelsen i Göteborgs Stad: Jag skall från Göteborg Stad inleda denna konferens med att hälsa er alla välkomna till vår stad. Det är svårt att undvika att påminna om Göteborgs historia när vi nu startar en konferens om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter. När Göteborg blev stad 1621 så byggdes den tillsammans av svenskar, holländare, tyskar och engelsmän. Stadsbilden med dess kanaler blev holländsk och de tidiga invandrarna hade mycket stor betydelse för Göteborgs utveckling. I 60 år lär de fyra språken, nederländska, svenska, tyska och engelska varit de officiella språken i Göteborg eftersom alla grupper var representerade i det dåvarande magistratet dåtidens kommunstyrelse. Denna historiska bild är nyttig för vår svenska, blågula självbild. Vårt land har under hela sin historia fått influenser från andra länder och kulturer. De öppna samhällena är också de framgångsrika. Även i dag är

3 Göteborg en mångkulturell stad där nästan en fjärdedel av befolkningen har en invandrarbakgrund. De ursprungliga etniska grupperna från år 1621 blev med tiden integrerade och idag skall vi istället bl.a. ägna oss åt de erkända svenska etniska minoriteterna, samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar som naturligtvis har lämnat avtryck även här i Göteborg. I Göteborg har vi i stadens verksamhet försökt att arbeta med ett brett mångfaldsperspektiv. Mångfald skapar enligt vår mening förbättrad service, kreativitet, effektivitet och stärker demokratin. Ansvaret för mångfalden skall finnas i all kommunal verksamhet. Vi har som ett centralt stöd startat en mångfaldsenhet som arbetar konsultativt och systematiskt inne i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Begreppet mångfald innefattar olikhet beroende på kön, funktionshinder, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, ålder, språk och sexuell läggning. Värderingar, grupprocesser och kunskapsöverföring kring mångfaldsfrågor skall i detta förändringsarbete inte bara nå ledningsgrupper och chefer utan nå långt ut i verksamheten i de olika kommunala organisationerna. Vi tror på denna metod där vi successivt arbetar oss igenom de kommunala nämnderna och bolagen. Genom att ändra vår egen självbild och ifrågasätta gamla invanda normer kan vi på ett positivt sätt skapa bättre förutsättningar för integration och inte minst förhindra strukturell diskriminering. Göteborg är fortfarande en av landets mest segregerade städer och segregationen har under de senaste decennierna från att från början enbart varit en social segregation fått en etnisk karaktär. Utanförskapet i våra utsatta stadsdelar är fortfarande stort och att bekämpa utanförskapet är en av vår stads och en av vår tids viktigaste uppgift. Här har Göteborg fått stöd genom regeringens storstadssatsningar som gett oss möjlighet att i olika projektformer pröva nya metoder för skolutveckling, få fler till egenförsörjning, trygghetsprojekt och olika integrationsprojekt. När det gäller de nationella minoriteterna så har i Göteborg en dialog funnits under en längre tid med de erkända minoritetsgrupperna med Lennart Engström som ansvarig tjänsteman. Formellt så kommer frågan om kommunens ansvar och insatser upp till kommunstyrelsen efter årsskiftet. Vi har liksom säkert många andra kommuner inväntat bl.a. denna konferens. Utöver detta har vi i Göteborg försökt att uppmärksamma romernas särskilda svårigheter inte minst på utbildningsområdet. Med dessa korta ord om Göteborg vill jag åter hälsa er välkomna hit och hoppas naturligtvis på en bra och givande konferens. 3

4 Lise Bergh, statssekreterare, Justitiedepartementet: Jag är väldigt glad över att träffa så många av er idag. Vi har ju ett gemensamt ansvar för att var och en i vårt samhälle skall ha ett grundläggande skydd och få sina viktigaste behov tillgodosedda. Det betyder också att vi kan ha mycket utbyte av varandra i arbetet och tillsammans diskutera och debattera vad de mänskliga rättigheterna innebär, hur intressen skall vägas mot varandra och hur vi kan lösa problem. De rättigheter som tillkommer nationella minoriteter är en del av de mänskliga rättigheterna. Att vi i dag gemensamt diskuterar dessa frågor är därför naturligt. Sverige har tillträtt de allra flesta konventioner om mänskliga rättigheter. Utåt sett, mot det internationella samfundet, är det regeringen som ansvarar för att konventionerna efterlevs. Men för att rättigheterna skall bli verklighet inom landet, för individen, för oss alla, måste alla delar av den offentliga förvaltningen samarbeta och dra åt samma håll. Rättigheterna skall nå hela vägen från de internationella dokumenten via grundlag och lag och ofta även via beslut av en myndighet eller på kommunal nivå och fram till den enskilda människan. Och detta gäller alla oavsett etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Alla har rätt. Visst har Sverige nått långt i sitt arbete för att detta skall ske. Men samhällsförhållandena växlar, det kommer perioder av effektiviseringar och besparingar, och nya krav ställs från olika internationella organ. Det finns också ofta en brist på kunskap om rättighetsfrågor, vilket kan visa sig i diskriminerande attityder och beteenden. Problem som drabbar den enskildes rättigheter kan uppstå på flera nivåer. Ibland är det fråga om problem i själva rättssystemet, ibland om bristande resurser eller oklar ansvarsfördelning. Andra gånger kan det bemötande en person får av en enskild tjänsteman innebära en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Med andra ord är det fråga om ett komplicerat samspel där många pusselbitar måste passa ihop. Vi måste därför samtala och samarbeta så att vi kan motverka problem och lösa dem när de uppstår. Men det är inte bara den enskilde som har ett intresse av att de mänskliga rättigheterna skyddas och främjas. Hela vårt samhälle, på såväl lokal och regional som nationell nivå, gynnas av att alla människor har det bra och respekteras. Därmed skapas förutsättningar för alla att kunna delta aktivt i samhällslivet, att tillföra sina kunskaper, sina synpunkter och sin särart. Och om människor deltar i, bidrar till och har ett utbyte med samhället så utvecklas och stärks det. Vi tar vara på den stora resurs som våra olika bakgrunder, erfarenheter, religioner, kulturer och språk utgör. Om vi kan se och respektera varandra med våra olika särdrag och hjälpas åt så att allas grundläggande rättigheter skyddas, får vi ett rikt och stabilt samhälle. 4

5 Sverige har sedan början av förra året en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Syftet med handlingsplanen är att ta ett samlat grepp på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige. Handlingsplanen går igenom våra internationella åtaganden och den kritik Sverige utsatts för från bl.a. FN och Europarådet. Den beskriver också våra nationella regleringar och vilka aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige. Som en av dessa aktörer tas kommuner och landsting upp. Kommun och landsting har en särskilt viktig roll när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Bland rättigheterna finns både sådana som syftar till att tillhandhålla ett grundläggande skydd för alla individer, och rättigheter som syftar till att skydda och stärka en viss grupp av människor, såsom de nationella minoriteternas rättigheter, kvinnors rättigheter eller funktionshindrades rättigheter. I den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter betonas att hela den offentliga förvaltningen såväl staten och de statliga myndigheterna som kommunerna, landstingen och regionerna ansvarar för att de mänskliga rättigheterna förverkligas. Detta gäller inte minst förverkligandet av skyddet mot diskriminering som ju i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Vi har lagt en bra grund för detta genom nya och effektivare lagar mot diskriminering under senare år. Men en viktig förutsättning för att förebygga och motverka diskriminering är att de berörda myndigheterna samt kommuner, landsting och regioner fullt ut utnyttjar de möjligheter som lagstiftningen erbjuder. Sedan år 2000 har Sverige en minoritetspolitik som skall ge skydd och stöd till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Men de nationella minoriteterna har en historia i Sverige som går mycket längre tillbaka än det officiella erkännandet. De nationella minoriteterna har genom historien inte alltid behandlats så väl. Därför är det givetvis viktigt med upprättelse och erkännande för dessa grupper, men även för samhället i stort. Vi vill ju ha ett samhälle med välmående och delaktiga medborgare. Varje individ måste känna att han eller hon har rätt att vara stolt över sin bakgrund, sin kultur och sitt språk och därmed sin identitet. Det är just detta som minoritetspolitiken handlar om. En viktig komponent för en framgångsrik minoritetspolitik är arbete inom flera områden och på flera nivåer. Det är också viktigt att komma ihåg att minoritetspolitiken inte enbart bygger på lagstiftning. Politikens målsättning och möjligheter bygger i stor utsträckning på individers intresse och organisationernas samlade styrka, ideella krafter och engagemang. Självfallet måste det från stat och kommun ges de förutsättningar som krävs. Men hur kan vi då skapa de förutsättningar som behövs för att genomföra minoritetspolitiken? Jag menar att en viktig del i utvecklingen av minoritetspolitiken, precis som när det gäller mänskliga rättigheter i stort, är samarbete. Det gäller samarbetet mellan stat och kommun, mellan myndigheter och med minoritetsorganisationerna. Det är i stor utsträckning på den kommunala nivån som minoritetspolitikens mål kan förverkligas. 5

6 6 Jag vet att det här är frågor som idag diskuteras i många kommuner. Några kommuner förbereder kommunala handlingsplaner. Jag tror själv att det kan vara ett bra sätt att komma vidare, både när det gäller mänskliga rättigheter i stort och minoritetspolitiken. Jag är övertygad om att det finns mycket kunskap och erfarenhet i kommuner, landsting och regioner runt om i Sverige när det gäller mänskliga rättigheter och nationella minoriteter. Men den kunskap som behövs är inte statisk utan behöver vara föremål för reflektion och diskussion och växa tillsammans med utvecklingen i samhället. Frågorna behöver hela tiden föras framåt, ett stycke, och ett stycke till. Den här konferensen är ett forum för sådant kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för dialog. Vi är ännu bara i början av vårt samtal om de mänskliga rättigheterna och minoritetspolitiken och om hur vi bäst kan samverka för dessa frågor och successivt öka vår kunskap. Konferensen är inledningen på ett arbete som måste bedrivas under lång tid framöver. Förhoppningsvis ger den ringar på vattnet genom att ni som varit här idag pratar med era kollegor och för vidare intresset och tankarna. Regionala konferenser som den här kommer att anordnas under våren, i Mellansverige och i norra Sverige. Jag hoppas att vi regelbundet skall kunna träffas framöver för att föra en aktiv dialog kring vårt gemensamma arbete för de mänskliga rättigheterna och de nationella minoriteternas rättigheter. Idag, den 10 december, är det 55 år sedan FN:s allmänna förklaring för de mänskliga rättigheterna antogs. Idag mottar också fredspristagaren Shirin Ebadi Nobels fredspris för sitt arbete för de mänskliga rättigheterna. I ett uttalande inför den här dagen har FN:s generalsekretare Kofi Annan skickat en hälsning till alla som försvarar de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Som han påpekar i det uttalandet är det inte bara så framstående människors som nobelpristagarens ansvar att försvara de mänskliga rättigheterna. Det är allas ansvar. Roland Andersson, regionstyrelsens ordförande, Västra Götalandsregionen Roland Andersson inledde med att understryka att vi har långt kvar i arbetet för de mänskliga rättigheterna. För att diskutera vad kommunerna och landstingen kan göra tog han avstamp i Västra Götalandsregionen. Denna har dubbla roller när det gäller ämnet för dagens konferens då den både har ansvar gentemot medborgarna i regionen och är en stor arbetsgivare. Regionen har en utvecklingsstrategi, som bl.a. nämner integration som ett av regionens mål. Regionen har också olika policydokument som anknyter till ämnet för konferensen, t.ex. den personalpolitiska visionen, policyn för etnisk mångfald och

7 policyn för handikappfrågor. Vidare driver Västra Götalandsregionen ett projekt som syftar till att hitta arbeten för flyktingar som motsvarar deras utbildning och arbetslivserfarenhet från hemlandet. På detta sätt har många läkare rekryterats inom regionen. Genom projektet kan regionen också ta tillvara den resurs som dessa personer utgör för att kunna erbjuda sjukvård på olika språk. De regionala utvecklingsstrategierna är viktiga instrument i arbetet för att skapa arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och bra kulturella miljöer i regionen. Västra Götalandsregionen vill gärna hjälpa till med att driva på utvecklingen för att främja de mänskliga rättigheterna och de nationella minoriteternas rättigheter i andra delar av landet Inlägg inför seminarierna Efter de inledande talen gjordes fyra korta inlägg på de teman som sedan skulle behandlas i seminarierna. Hans-Ingvar Roth, som är forskare vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, talade om rätten till identitet. Han diskuterade vad rätten till identitet innebär och hur det kan motiveras att minoriteters kulturella och språkliga särdrag skall skyddas i majoritetssamhället. De värden som politiken för de nationella minoriteterna är avsedda att skydda finns på flera olika nivåer. På den individuella nivån finns värdet i personlig trygghet och en känsla av lokalisering i tillvaron, en plattform som är gemensam för gruppen och som leder till självkänsla och självrespekt. På gruppnivån kan minoritetspolitiken skapa infrastrukturer och resurser åt kollektivet, men också ge gruppen styrka. Genom t.ex. läroböcker kan gruppen synliggöras i det offentliga rummet på ett konkret sätt. På samhällsnivån står minoritetspolitiken för att skydda värden som är allmänna för samhället, eftersom en framgångsrik minoritetspolitik bidrar till att förbättra hela samhället. Detta är lätt att se om man tittar på diskriminering eftersom det blir uppenbart att samhällets resurser utnyttjas dåligt till följd av diskrimineringen. På den europeiska och globala nivån, slutligen, har minoritetspolitiken ett värde genom att det sätt på vilket kulturella värden skyddas på det nationella planet får konsekvenser för landets styrka i regionala och globala sammanhang. Stefan Eriksson, rektor för Bergsjöskolan, talade om skolans roll för barnets rättigheter. Han berättade om sitt arbete på skolan och om att han under veckan träffat en grupp lärare och diskuterat vikten av att lyfta fram elevernas identitet och stolthet. Men att göra detta är inte oproblematiskt, eftersom det finns en risk för stigmatisering; man blir Kurdistan, man blir ett funktionshinder, man blir en sexuell läggning. Det finns också en risk för att ordet kultur används på ett stigmatiserande och fördomsfullt sätt. När man ser på ett skolfoto är

8 alla lika på det sättet att de är barn, men vad händer med den som har utländska föräldrar efter 200 universitetspoäng? Även skolan kan vara en smal passage då den inte alltid passar och välkomnar alla. Som förälder skall man inte behöva pusta ut när skolan är avklarad. Alla svar kan inte ges under konferensen, men reflektioner och idéer kan diskuteras. På den lokala nivån kan man arbeta med olika projekt, och i skolan kan man tillsammans visa solidaritet med dem som har det svårt. På central nivå måste segregationen bekämpas. Bland annat ser man skillnader i betygsnivå mellan olika bostadsområden. Lars Lööw, handikappombudsman (HO), talade om rätten till likabehandling. I Sverige präglas vi ofta av ambivalens när vi pratar om mänskliga rättigheter. Vi anser det viktigt med mänskliga rättigheter i utrikespolitiken och i utvecklingssamarbetet, men behöver vi verkligen se till hur de mänskliga rättigheterna förverkligas här i Sverige? Denna inställning präglade till en början också inställningen till den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna. Rätten till likabehandling, som är den positiva motsvarigheten till principen om icke-diskriminering, nämns i de flesta konventioner om mänskliga rättigheter och går tillbaka till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, där det står att vi är födda fria och lika i värde och rättigheter, just för att vi är människor. Men vad betyder egentligen de mänskliga rättigheterna i vårt dagliga arbete? Vad betyder de inom kommunerna och landstingen? Vad händer t.ex. när människor flyttar med deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter i en kommun där de inte är medlemmar? En del människor behöver insatser från kommunen för att kunna flytta, dvs. för att kunna tillvarata den mänskliga rättigheten att bosätta sig var man vill i landet. Trots att de mänskliga rättigheterna är så centrala är det lätt att perspektivet tappas bort i olika sammanhang. Den 18 december presenterar Ansvarskommittén sitt betänkande. Trots att denna utredning är så viktig ingår det inte i kommitténs uppdrag att uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter. Ytterst har vi alla ett ansvar för att skapa ett brett skydd mot diskriminering och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för att tillse att det finns möjlighet till upprättelse när rättigheterna kränks. Birgitta Rubenson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, talade om mänskliga rättigheter i sjukvård och omsorg (se även overhead-bilder, bilaga 1). Hennes arbete gäller arbetande barns situation och hälsa i Vietnam, dvs. helt andra frågor än de som skall diskuteras under konferensen. Det är få som arbetar med rätten till hälsa i ett svenskt perspektiv, vilket kan ses som en illustration av vad Lars Lööw sade om att vi ofta pratar om mänskliga rättigheter som frågor som främst gäller andra länder. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa skyddas bl.a. av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rättigheten innebär ett mycket stort åtagande 8

9 och kan aktualisera två problem. För det första uppstår ett problem ifråga om statens ansvar att respektera individen och statens ansvar att skydda den enskilde. Forskningen pekar allt tydligare på att det finns ett egenansvar för hälsan, och därmed uppstår en spänning mellan individens eget ansvar och statens ansvar att tillförsäkra den enskilde rätten till hälsa. Det andra problemet gäller frågan om vem som skall betala för att rätten till hälsa förverkligas. Kostnaden blir högre ju större kunskap vi har. Rätten till hälsa är nära sammankopplad med flera andra rättigheter, såsom rätten till ickediskriminering, informationsfriheten och rätten till privatliv. Man kan dela upp de huvudsakliga frågeställningarna kring rätten till hälsa i tre kategorier: den mänskliga rätten till hälsa, olika mänskliga rättigheter som aktualiseras i hälsovård samt hur hälsa gynnar förverkligandet av andra mänskliga rättigheter Seminarier Seminarium 1 Rätten till identitet Seminariet behandlade frågor som: Vilken roll har kommunerna, regionerna och landstingen i arbetet för Sveriges nationella minoriteter och deras rättigheter? Vilka rättigheter har de nationella minoriteterna? Varför skall minoritetskulturer bevaras och utvecklas? Hur förhåller sig den kommunala självstyrelsen och likställighetsprincipen till vissa gruppers särskilda rättigheter? Samtalsledare: Lennart Engström, projektledare för Levande historia, Göteborgs stad. Medverkande: Hans-Ingvar Roth, forskare, Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet. Sven Gustavsson, projektledare, Frölunda. Soraya Post, ordförande för International Roma Women Network Esko Melakari, sekreterare vid Sverigefinländarnas delegation.

10 10 Sven Gustavsson, Enheten för mångkulturell utveckling: När jag var barn användes ordet tattare som skällsord. Man visste inte riktigt vad det betydde men det var något som inte var önskvärt. Idag är de resande, romerna, erkända som en nationell minoritet. I tidskriften Lettre International ställer sig den Österrikiske författaren Gaus frågan om vi har något att lära av alla de minoriteter som finns i Europa. Vad har gjort att de lyckats överleva? Det handlar om en offensiv hållning och här finns det något att ta lärdom av för att Europa skall överleva. Minoriteterna är alltså inte eftersläntrarna utan avantgardet. Esko Melakari (se även separat PM, bilaga 2): 1975 fattade riksdagen beslut om invandrar- och minoritetspolitik och ett batteri av kraftfulla åtgärder genomfördes. Antalet elever i modersmålsundervisning ökade, sändningstiderna för finsk radio och tv ökade m.m. På 1990-talet ändrades samhällsklimatet och idag är det endast 39 % av de finskspråkiga eleverna som deltar i modersmålsundervisning. På 80- talet var andelen elever som deltog i finsk modersmålsundervisning 62 %. År 2000 infördes en minoritetspolitik som skall stödja minoriteternas kultur och språk så att de kan hållas levande. Men de stora satsningarna som genomfördes på 70-talet saknas. Ekonomin skall inte vara ett hinder för genomförande av minoritetspolitiken. Kommunerna genomför få satsningar och oförståelsen är stor. Därför är det bra med konferenser av denna typ. Soraya Post: Det är en ÄRA att vara inbjuden. Vi romer ser det fortfarande som en ära för vi är inte vana att få vara delaktiga. Jag är medlem i RAG, Romsk arbetsgrupp i Göteborg. När vi romer blev erkända som nationell minoritet i Sverige blev vi som pånyttfödda. Vi blev erkända och fick därmed en identitet. De flesta romer är glada för den nya minoritetspolitiken. Det känns nytt och stort. Från att ha levt endast i nuet kan romerna börja planera för framtiden. RAG vill starta ett romskt center i Göteborg. Organisationen vill stärka språket och den kulturella identiteten som grupp och det är viktigt att ha en institution för det.

11 Det är jättebra att vi har blivit erkända som nationell minoritet men vi vill även bli erkända regionalt. Vi behöver också komma i kapp det övriga samhället på många områden. Inte minst behövs utbildning och tillgång till tjänster på alla nivåer. Det behövs romska förebilder. Den romska gruppen behöver extra hjälp och stöd från stat och kommun, mer hjälp än andra minoriteter. De andra nationella minoriteterna är redan etablerade, romerna börjar nu. 11 Hans-Ingvar Roth: Vi bör eftersträva en konstruktiv flerkulturell samexistens. Tre U:n som påverkar minoriteternas tillvaro: utanförskap arbetslivet, det civila samhället underordning utsatthet ifrågasatt, känslan av att behöva försvara sig. Vad kan vi lära av historien för att bryta dessa trender? Vilka faktorer har historiskt sett motverkat dessa tre U? Utanförskap: Urbana, kosmopolitiska mötesplatser, t.ex. storstäder och multikulturella miljöer som kulturöverskridande mötesplatser samt perifera gränsområden som t.ex. Nordkalotten har alla reducerat minoriteters utanförskap. Underordning: Meritbaserad rekryteringspolitik, som bl.a. tillämpats i de Ottomanska och Habsburgska samhällena, motverkar underordning. Utsatthet: Immateriella resurser och uppmuntran av mellanmänskliga dygder leder till minskad utsatthet. Kommuners problem: utbildning hos handläggare, många har inte tillräckliga kunskaper negligering av den stora potential som en kulturöverskridande mötesplats har oförmåga att arbeta med särlösningar. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns krafter som motverkar att kosmopolitiska mötesplatser skapas. Att marknaden styr boendet är en sådan motkraft. Vissa grupper utestängs härmed från att leva i staden. Efter de fyra inläggen följde en diskussion om bl.a. följande: En förklaring till de stora nedskärningarna i finskspråkig undervisning som Esko Melakari redovisat var att underlaget för finskundervisning minskade. Första generationen sverigefinnar hade växt upp.

12 12 Det är ett problem för sverigefinnarna att de inte vet hur många de är i Sverige, det finns ingen språkstatistik. Vad är skillnaden mellan assimilation och integration? Assimilation är något ensidigt och innebär ett framtvingat inlemmande. Integration är tvåsidig och innebär ett frivilligt inlemmande. Seminarium 2 Skolans roll för barnets rättigheter Seminariet behandlade frågor som: Vad innebär rätten till modersmålsundervisning? Hur kan skolan bli en plats för alla barn? Förverkligas rätten till utbildning för alla barn? Hur kan skolan främja barns och ungdomars förmåga att tillvarata sina demokratiska rättigheter i samhället? Samtalsledare: Stefan Eriksson, rektor för Bergsjöskolan. Medverkande: Mai Beijer, Myndigheten för skolutveckling. Lars Lööw, Handikappombudsman (HO). Christine Gilljam, utvecklingsdirektör vid Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Eva Röyter, Barnombudsmannen (BO). Mai Beijer beskrev vilken roll Myndigheten för skolutveckling roll har vad gäller de aktuella frågorna. Kommunerna har ett viktigt ansvar när det gäller barns språkutveckling, det är de som har ansvaret att organisera undervisningen. Utmaningen ligger i hur vuxna och beslutsfattare ser på barnens två- eller flerspråkighet är den ett problem som innebär omorganiseringar, ökande kostnader och större krav på undervisningen i svenska, eller innebär det möjligheter att två- eller flerspråkiga barn har en bredare kompetens än enspråkiga? Vi måste vara klara med hur vi ser på dessa frågeställningar, de är avgörande för hur vi skall arbeta vidare i framtiden. Mai Beijer rekommenderade webbplatsen På webbplatsen finns flera länkar till olika projekt, bl.a. en hemsida som handlar om modersmål.

13 Eva Röyter beskrev Barnombudsmannens roll, som är att företräda barns och ungas intresse. Myndigheten arbetar inte med enskilda ärenden utan med att driva på att andra myndigheter tar hänsyn till barnens situation och rättigheter. Det är mycket arbete kvar innan skolan kan ses som en arena för alla barn, skolornas lokaler är t.ex. sällan anpassade för funktionshindrade. Eva Röyter tipsade om ett nytt utbildningspaket om barns och ungas rättigheter för barn mellan fem och nio år kallat Jag vill säja något!. Paketet går att ladda hem eller beställa via Christine Gilljam beskrev myndighetens uppdrag, som innebär både arbete med information och attitydpåverkan men även enskilda ärenden från personer som anser sig blivit diskriminerade på grund av sexuell läggning. Till skillnad mot personer som tillhör gruppen nationella minoriteter arbetar inte HomO med någon minoritet, eftersom alla personer har en sexualitet. Homofobi och förtryck pga. av kön är problem som är utbredda i skolorna. Christine Gilljam gjorde en analys av homosexuella elevers situation i skolan utifrån de fem härskarteknikerna, och samtliga typer av förtryck är homosexuella elever utsatta för. Det är tydligt att heterosexualitet fortfarande är den rådande normen i skolan, både när det gäller undervisning och kringaktiviteter för både elever, skolpersonal och andra berörda vuxna. Skolan är sämre än andra samhällssektorer, en sjukdomsinsikt saknas. HomO försöker ändra på detta genom samarbete med Utbildningsdepartement och Skolverket m.fl. Lars Lööw berättade att HO har frågat kommuner hur tillgängliga skolornas lokaler är för personer med olika funktionshinder. Hälften av landets skolor går inte att förflytta sig i om man inte är gående. 80 procent av skolorna är olämpliga att vistas i om du har någon typ av allergi. Det är viktigt att även skolorna är öppna för barnens vårdnadshavare, det uppstår problem om de inte kan delta på föräldramöten pga. att skolans lokaler inte är handikappanpassade. Det finns även exempel på att lärare inte kan undervisa för att skolans lokaler inte är anpassade för alla människor. Om undervisningslokaler och undervisning diskriminerar människor med funktionshinder kommer dessa aldrig att kunna ha en chans att komma in i arbetslivet. Det är tydligt att grunddokumenten om likabehandling och den faktiska strukturen inte hänger ihop. Det är viktigt att utgå från individen och inte från en tilldelad grupptillhörighet när det gäller funktionshinder. 13

14 14 Sammanfattning av diskussionen: De nationella minoriteterna har ingen ombudsman, det borde finnas. Några av deltagarna ansåg att diskussionen var för splittrad och att de nationella minoriteternas situation inte kom upp tillräckligt i seminariet. Romers situation är viktig att ta upp. Många romer anser sig vara utsatta för diskriminering. Sverigefinska unga har lättare att lära sig både svenska och andra ämnen i skolan om de får undervisning parallellt i svenska och finska. De egna friskolorna är bra för detta eftersom det har varit problem att få bra modersmålsundervisning i de kommunala skolorna. Kommunerna verkar inte veta om att de har ett ansvar för att ge barnen undervisning och att det finns speciella regler för de nationella minoriteterna. Idag kan undervisningen vara förlagd efter ordinarie skoltiden. Den borde kunna rymmas inom ordinarie skoltid. Modersmålsundervisning är viktig av många skäl, bland annat kunskapsinhämtning och att man har lättare att lära sig ett nytt språk om man kan sitt modersmål. Idag växer barn upp i familjer där föräldrarna har olika modersmål. Detta ställer nya krav på skolorna eftersom barnen skall kunna läsa fler än ett modersmål. Detta är en del av samhällsförändringen som tydligt syns i skolans värd. Det är viktigt att vara uppmärksam på vilka ord vi använder, att peka ut vissa skolor och områden som dåliga finns det inget att vinna på, bara förlora. Det kan vara negativt för barnen att gå på en skola som utpekas som sämre än en annan, det påverkar deras självbild. Seminarium 3 Rätten till likabehandling Seminariet behandlade frågor som: Kan man diskriminera utan att veta om det? Vad betyder den nya diskrimineringslagen för kommuner, landsting och regioner? Är bristande tillgänglighet diskriminering? På vilket sätt spelar attityder in i mötet mellan enskilda och tjänstemän inom kommuner, landsting och regioner? Samtalsledare: Lidija Beljic, projektledare, Västra Götalandsregionen.

15 15 Medverkande: Anna Theodora Gunnarsdottir, stf. ombudsman mot etnisk diskriminering (DO) och chef för samhällsenheten. Hans von Axelson, kanslichef vid Handikappombudsmannen (HO) och verksamhetsansvarig vid Tillgänglighetscentret. George Svéd, kanslichef vid Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Bengt Hedling, arbetsrättshandläggare med inriktning mot mångfaldsfrågor, Västra Götalandsregionen. Seminariet inleddes med frågan om vilket ansvar kommuner och regioner har i arbetet mot diskriminering. Bengt Hedling nämnde det arbete som pågår i Västra Götalandsregionen: Regionen har antagit en policy/handlingsplan för etnisk mångfald. Som ett led i detta anordnar man utbildningar för chefer och personalhandläggare med fokus på icke-diskriminering vid rekryteringar och hur arbetet med etnisk mångfald kan bedrivas. Flera myndigheter har numera handlingsplaner för att främja den etniska eller kulturella mångfalden. Tolv personer är anställda för att arbeta med rekryteringsbehovet i förhållande till befolkningens sammansättning. Regionen har vidare startat en utbildning för Integrationsmentorer. Syftet med utbildningen är att öka kunskapen för att: ta tillvara och utveckla den kulturella kompetens som finns i samhället och på arbetsmarknaden tillgodose de olika behov som finns i ett mångkulturellt samhälle skapa attraktiva arbetsplatser. Representanter för ombudsmännen betonade att arbetet mot diskriminering måste ta sikte på dels hur kommuner, landsting och regioner agerar utåt, dels hur de i detta hänseende fungerar som arbetsplatser. Kommuner m.fl. bör fokusera på sin roll som arbetsgivare och därmed frågan om diskriminering i arbetslivet. Är arbetsplatsen fri från diskriminering och lämpad för alla anställda oavsett etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder? Ombudsmännen understryker att arbetet inte bör stanna vid detta utan även omfatta deras ansvar i förhållande till sina bolag (bostadsbolag m.m.) samt om bemötande och behandling av allmänheten. Ombudsmännen gjorde en genomgång av sina respektive uppgifter och de anmälningar som de får från allmänheten. HomO konstaterade en ökning av antalet anmälningar med ca 60 % under 2003 jämfört med 2002.

16 Karaktären av anmälningar såg olika ut för de olika ombudsmännen. För DO handlade det i stort om att ett annat utseende eller namn än det tradionellt svenska uteslöt många från att delta i samhällslivet eller att få ett arbete. Anmälningar till HomO tyder på att diskriminering av bi- och homosexuella blir uppenbart när homosexuella börjar bete sig som heterosexuella. För HO:s del är det ofta bristen på tillgänglighet som gör att personer med funktionshinder är missgynnade. Samtliga var överens om att det behövs heltäckande och effektiv lagstiftning. Men det behövs också ett långsiktigt arbete med värderingar, rutiner, förhållningssätt m.m. för att arbetet mot diskriminering skall bli framgångsrikt. Frågorna från publiken gällde bl.a. följande: Får bostadsbolagen neka invandrare bostad i ett invandrartätt område? Hur skall man bryta bostadssegregationen? Vad avses med begreppet mångfald? Hur kan man gå från fina ord, handlingsplaner m.m. till konkreta åtgärder? 16 Seminarium 4 Mänskliga rättigheter i sjukvård och omsorg Seminariet behandlade frågor som: Rättighetsperspektiv (hur) funkar det inom sjukvård och omsorg? Vad innebär rätten till hälsa? Vilka andra mänskliga rättigheter aktualiseras inom detta område? Vilket ansvar har kommunerna, landstingen och regionerna för möjligheten att använda minoritetsspråk inom sjukvård och omsorg? Samtalsledare: Birgitta Rubenson, doktorand i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Medverkande: Sirkka-Liisa Ekman, professor, Blekinge tekniska högskola. Stina Öresland, forskare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Stina Öresland: Utgångspunkten för min medverkan i denna konferens är följande filosofiska funderingar:

17 Alla har rätt vad betyder det? Har alla rätt i så fall om vad? Bör alla ha rätt är det så säkert - och i så fall har alla lika mycket rätt? Om det inte är så vem/vilka har tolkningsföreträde för vad som är rätt? Är det majoriteten som bör ha rätt? Vilka tillhör majoriteten? Är det för att man tillhör en viss språkgrupp, eller kommer från en viss geografisk plats eller kanske för att man tillhör ett visst kön? Orden och begreppen är viktiga. Vad menar vi exempelvis med minoritet och majoritet och hur är dessa begrepp relaterade till rätt(igheter)? Låt mig ta ett exempel: På Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar ca personer. 85 % av dessa är kvinnor, många av utländsk härkomst dvs. dessa kvinnor tillhör majoriteten anställda på sjukhuset men därmed följer inte att dessa kvinnor oberoende av härkomst har tolkningsföreträde och makt över de normer och värderingar (rättigheter) som råder och bör råda på alla nivåer i organisationen. Med avstamp utifrån en sjukvårdsorganisation och strukturers roll för etiska frågor har jag gjort en studie om vårdpersonalens uppfattning om hur man anser att man är och bör vara mot varandra och mot patienterna, samt vad som påverkar hur det faktiskt blir. Resultatet visar bland annat att även om faktiska villkor som brist på tid, personal, pengar och vårdplatser och olika normativa villkor som exempelvis mer eller mindre synliga maktstrukturer påverkar våra moraliska val, kan det vara en förklaring till hur vi handlar men det är ingen moralisk ursäkt. Vi är själva ansvariga för våra värderingar och fördomar oberoende av brist på tid, personal m.m. Kravet som måste ställas på organisationen är att den skapar strukturer som möjliggör för personalen att vara trogen sina i grunden goda värderingar och att kunna följa de goda vanor som de flesta redan har. Jag menar att det finns ett samband mellan personalpolitiska frågor och etiska frågor och parallella processer mellan hur vårdaren bemöter/behandlar patienterna och hur vårdaren hanteras i organisationen. I linje med detta blir det en viktig etisk fråga att organisationen också tar ansvar för arbetsrättsliga frågor som t.ex. diskrimineringslagarnas uppfyllande för att både patienter och personals mänskliga rättigheter skall uppnås. Detta betyder inte att alla skall behandlas lika vi är alla olika det väsentliga är att vi behandlas likvärdigt. Detta är den stora individuella, politiska och samhälleliga utmaningen. Naturligtvis är detta inte ett diskussionsinlägg om vem/vilka som har rätt i olika faktafrågor utan om vilka som tar sig rätten/har rätten/får rätten att tolka vilka normer och värderingar som bör råda i vårt samhälle. Det är alltså en fråga om etik och därmed om makt. E-post: 17

18 18 Sirkka-Liisa Ekman Sirkka-Liisa Ekman nämnde två problem som rättighetsperspektivet aktualiserar: Alla får inte vård på samma villkor. Landsting och kommun tar inte hänsyn till de nationella minoritetsspråken inom hälso- och sjukvård. Problem finns också kring flyktingars och utvisningshotades situation. De får akut vård, men inte mer. Många personer inom sjukvård ger ändå vård till dessa grupper, men säger eller antecknar inget om detta. Inom sjukvården finns dessa grupper som är sårbara: personer med utländsk bakgrund som är äldre, demensdrabbade eller psykiskt sjuka flyktingar utvisade och personer som håller sig gömda. Sverige har haft en minoritetspolitik sedan De nationella minoriteterna är grupper som har en historisk anknytning till Sverige. Om de skall ha samma rätt som andra borde det vara en självklarhet att de skall kunna använda sitt eget språk. De nationella minoriteternas situation får konsekvenser för hälsan. Detta har bl.a. visat sig i rapporten Födelselandets betydelse. Om hälsa hos olika invandrargrupper i Sverige, som Statens folkhälsoinstitut presenterade för ungefär ett år sedan. Enligt rapporten begår sverigefinnar oftare självmord än andra svenskar och de är också överrepresenterade i sjukstatistiken. Många har hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa problem är inget de har haft med sig till landet, vilket visar sig om man jämför med finländare som bor i Finland, utan det är här de har blivit sjuka. Samtidigt som dessa resultat presenterades drogs landets enda sverige-finska psykmottagning in. Att personer har ett annat modersmål än svenska kan leda till problem inom sjukvården om de drabbas av demens. Diagnostisering av demens görs utifrån språket, vilket kan leda till missförstånd. Demens innebär också ofta att det andra inlärda språket försvinner, och dessa personer kan då inte längre uttrycka sig. Detta leder till dåliga relationer med sjukvårdspersonalen, till mycket frustration och förtvivlan och ibland till att de drabbade inte längre vill leva. En god relation mellan vårdpersonal och patient förutsätter ömsesidig respekt. Integration är bra om parterna som skall integreras är jämbördiga, annars blir det i praktiken assimilation.

19 19 Under diskussionen togs bl.a. följande frågor upp: Begreppet invandrare har beskrivits som problematiskt varför det? Problemet är att det inte verkar som om man slutar vara invandrare någon gång och att man osynliggör att villkoren inom gruppen är olika. Ett projekt som gick ut på att erbjuda hemtjänst på finska misslyckades p.g.a. motstånd inom kommunen. Vad kan man göra då? Vad kan den enskilde medborgaren kräva? Det behöver inte handla om att det behövs stora resurser. Genom planering vid anställningar kan man t.ex. se till att många språk finns representerade inom hemtjänsten. Inom Västra Götalandsregionen finns en stor mängd språk och det kanske inte går att erbjuda vård och omsorg på alla, men man borde åtminstone klara av att göra det på de nationella minoritetsspråken. Man kan planera vården efter behov som kan förutses. Gruppen av finsktalande äldre personer ökar t.ex. stadigt. Skillnaden mellan är, bör och skall diskuterades. Mänskliga rättigheter är bindande de är skall. Men bör är också viktigt, därför att det motsvarar vår etik och moral. Om stora glapp uppstår mellan det en person som arbetar inom vård eller omsorg känner att hon eller han bör göra och det personen kan göra uppstår emotionell stress, vilket kan leda till utbrändhet. 5. Avslutning Efter seminarierna beskrev Ingrid Lomfors och Johan Öberg från Göteborgs universitet, sina reflektioner från seminariesamtalen. Kent Andersson, kommunalråd i Malmö stad, avslutade konferensen med att berätta om sina tankar kring ämnet för konferensen och hur Malmö Stad arbetar med dem. Konferensens sätt att kombinera två politikområden och två ämnen, mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna, var en illustration av att stuprör inte längre fungerar i arbetet. Dubbla perspektiv behövs för att skapa ett mänskligt möte mellan minoritets- och majoritetssamhället.

20 20 Bilaga 1: Birgitta Rubenssons overheadbilder Mänskliga Rättighetskonventioner definierar vad staten kan göra mot oss, vad den inte får göra mot oss och vad den är skyldig att göra för oss. Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner,

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer