Läckage av näringsämnen från svensk åkermark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läckage av näringsämnen från svensk åkermark"

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon publikationer@havochvatten.se Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005 rapport 5823 november 2008

2 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005 Holger Johnsson Martin Larsson Anders Lindsjö Kristina Mårtensson Kristian Persson Gunnar Torstensson SLU NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Tryck: CM Gruppen AB Omslag: Naturvårdsverket, bild/illustration: Kersti Linderholm och Maria Fanth samt Lennart Gustavsson, Megapix Form: Naturvårdsverket

4 Förord Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED 1 (SvenskaMiljöEmissionsData) att beräkna den totala näringsbelastningen från Sverige till omgivande hav för år 1995 och 2005/2006. Läckaget av kväve och fosfor från åkermark har därvid kvantifierats i samband med uppföljning och fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, som Naturvårdsverket genomförde under 2007, samt även i Naturvårdsverkets rapportering till HELCOM PLC5 (The Fifth Pollution Load Compilation) i början av I denna rapport ges en detaljerad beskrivning av de indata och den metodik som SMED använt för beräkning av läckage från jordbruksmark. Beräkningar har gjorts för normalläckaget i 22 regioner. Beräkningen av läckaget som redovisas i denna rapport är gjord på en grövre skala och med en delvis annan metod än vad som använts för miljömålsuppföljningen och för HELCOM PLC5. Det beräknade samlade rotzonsläckaget av kväve och fosfor för hela Sverige avviker därför något från motsvarande resultat i Naturvårdsverkets rapporter 5815 och Naturvårdsverket december 2008 Anders Johnson Vikarierande avdelningschef Miljöanalysavdelningen 1 SMED är ett konsortium bestående av SMHI, SCB, IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Lantbruksuniversitet. 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 INLEDNING 11 Beräkning av läckage från jordbruksmark 11 Utveckling av beräkningsmetodiken 12 METOD 14 Beräkningssystemet NLeCCS 14 Växtodlingsgenerering 14 Simulering 15 Koefficientberäkning 15 Modellerna 15 SOILNDB (kväve) 15 ICREAMDB (fosfor) 18 Matrisen 20 Läckageregioner 20 Jordar 22 Grödor 22 Markfosfor 23 Lutning 23 Data och antaganden 23 Beräkningsmetodik 23 Marken kväveberäkningen 29 Marken fosforberäkningen 31 Ytavrinning och lokal hydrologi fosforberäkningen 32 Klimatdata 35 Gödsling, N-fixering och deposition kväveberäkningen 35 Gödsling fosforberäkningen 38 Tidpunkter för jordbearbetning, sådd och skörd 40 Fånggröda och vårbearbetning 41 Skörd - kväveberäkningen 43 5

7 Grödor och skördar - fosforberäkningen 44 Markfosfor - fosforberäkningen 44 Lutning - fosforberäkningen 45 RESULTAT OCH DISKUSSION 47 Läckagekoefficienter Kväve 47 Regioner och gödslingsformer 47 Grödor och gödslingformer 51 Jordar 53 Gröd- och fånggrödekombinationer 53 Årtal 55 Medelläckage 1995 och 2005 och orsaker till förändringen 59 Läckagekoefficienter - Fosfor 62 Regioner och grödor 63 Jordar 68 Lutning 70 Markfosfor 71 Medelläckage 1995 och 2005 och orsaker till förändringen 72 Jämförelser av vektorer 76 Jämförelse med mätningar 77 REFERENSER 79 APPENDIX 85 Appendix 1. Parametersättning i SOILNDB 86 Appendix 2. Parametersättning i ICECREAMDB 106 Appendix 3. Indata gemensamma för SOILNDB och ICECREAMDB 113 Appendix 4. Indata SOILNDB 125 Appendix 5. Indata till ICECREAMDB 134 Appendix 6. Övrigt resultat m.m. SOILNDB 146 Appendix 7. Övrigt resultat m.m. ICECREAMDB 150 6

8 Sammanfattning Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM 2 (PLC5) och för uppföljning av miljömålet Ingen övergödning. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAMmodellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve har ingått rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage och bruttobelastning av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från knappt 21 kg N/ha till drygt 18 kg N/ha, mellan åren 1995 och Orsaken till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning och dels förändringar i odlingen såsom övergång från stubbträda till grönträda, användning av fånggrödor, ökad vårplöjning, förändrade gödslingstidpunkter och förbättrad kväveeffektivitet. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 5 och 47 kg N/ha för Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 11 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från 0,54 till 0,52 kg P/ha, mellan åren 1995 och Viktiga orsaker till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning (inberäknat i detta en övergång från 2 Helsingforskommissionen 7

9 ettåriga stubbträdor till fleråriga grönträdor) och dels att mängden applicerad gödsel minskade från 1995 till Ytterligare orsaker till minskningen var odling av fånggrödor och anläggning av skyddszoner mot vattendrag och sjöar. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,1 (Öland och Gotland) och 1,3 (Västsvenska dalbygden) kg P/ha för Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,17 mg P/l och varierade mellan 0,06 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna. 8

10 Summary Estimating nitrogen and phosphorus leaching losses from arable land in Sweden has been conceived as part of a broader programme. The aim of this programme is to calculate the total nutrient load originating from Sweden that reaches surrounding seas. The estimates have been reported to HELCOM 3 and used for following up the national Zero Eutrophication (Ingen övergödning) environmental objective. Leaching losses from all arable land in Sweden were estimated for 1995 and 2005, using the Nutrient Leaching Coefficient Calculation System (NLeCCS) calculation system. This method of calculating normalised leaching losses from arable land involves using the SOILNDB simulation model (based on the SOIL/SOILN models) for nitrogen and the ICECREAMDB model (based on the ICECREAM model) for phosphorus. To estimate the losses, Sweden was divided into 22 leaching regions with varying climate, agricultural production, fertilisation regimes and production levels. For each region, leaching coefficients were calculated for a number of combinations of crops (13), soil-texture classes (10), fertilisation regimes (2), slope classes (3) and soil-phosphorus classes (3), the latter two being relevant to the phosphorus calculations only. These leaching coefficients represent simulated leaching losses over one year, based on normalised climate and crop yields. To derive normalised values, 20-year meteorological data series were combined with figures for standard yields, fertilisation, manure application and crop distribution. Crop sequences were obtained by means of a crop-management generator, and leaching rates were then calculated for the various combinations of soils, crops, fertilisation, slopes and soil-phosphorus content. Estimated nitrogen-leaching losses represent root-zone leaching, i.e. nitrogen that has passed through the root zone and is no longer available for plant uptake. Root-zone leaching may be regarded as the gross load entering surface water and groundwater from agricultural land before retention processes exert their effect. For phosphorus, estimated leaching losses include both root-zone leaching and losses through surface runoff. The leaching coefficients were then used to calculate mean leaching rates and nitrogen and phosphorus loads from agricultural land in the various regions. For nitrogen, the mean leaching rate for agricultural land in Sweden indicated a decrease from 21 kg N/ha to 18 kg N/ha between the years 1995 and This fall is attributed to modified crop distribution and changes in crop management, such as a shift from stubble fallow to green fallow, the use of catch crops, increased spring ploughing, changed fertiliser application dates and improved nitrogen efficiency. 3 Helsinki Commission: Fifth Pollution Load Compilation, PLC5. 9

11 The differences in mean leaching rates between the regions were significant, ranging from 5 to 47 kg N/ha for The lowest leaching rates occurred in the forest regions and in regions with low runoff rates. The mean nitrogen concentration in root-zone discharge was approximately 6 mg N/l, with a range of 2 11 mg N/l for the various regions. For phosphorus, mean rates of leaching loss for agricultural land in Sweden indicate a decrease from 0.54 to 0.52 kg P/ha between 1995 and This reduction was due partially to modified crop distribution (including a change from annual stubble fallow to permanent fallow) and partially to a reduction in the amount of fertiliser applied between 1995 and A further reason for the decrease was the increased use of catch crops and creation of buffer zones along watercourses and lakes. There was a great deal of interregional variation in mean leaching rates, from 0.1 kg P/ha in Öland and Gotland to 1.3 kg P/ha in western Sweden. The lowest losses were in regions with little runoff and abundant light soils. The mean overall concentration was estimated at 0.17 mg P/l, with values ranging from 0.06 to 0.34 mg P/l for all 22 regions. 10

12 Inledning Beräkning av läckage från jordbruksmark Läckaget av kväve och fosfor från åkermark till yt- och grundvatten behöver kvantifieras som ett led i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt för att identifiera behovet av åtgärder. Läckage av näringsämnen är en naturlig process som sker från all mark men i mycket varierande omfattning beroende av t.ex. klimat och jordtyp. Den påverkas också av olika odlingsåtgärder så som gödsling och odlad gröda och varierar kraftigt från år till år beroende på varierande väder och årsmån. Markläckaget ger upphov till s.k. diffusa utsläpp (i motsats till punktutsläpp från t.ex. avlopp) som är mycket svåra att mäta och övervaka. Det består dels av utlakning genom markprofilen och dels genom transport via ytavrinning (av större betydelse endast för fosfor). I detta sammanhang definieras kväve- och fosforutlakningen som det kväve och fosfor som transporteras ned förbi markens rotzon, ungefär vid 1 meters djup. Kväve och fosfor som passerat förbi rotzonen eller över åkerkanten kan inte längre tas upp av växtligheten och är därmed ej längre påverkbart av olika odlingsåtgärder inom jordbruket, d.v.s. kvävet och fosforn har lämnat jordbrukssystemet. Kvävet och fosforn transporteras därefter antingen ner till djupare grundvatten, som förr eller senare når ett vattendrag, till ett dräneringssystem för vidare transport ut i diken och vattendrag. Fosfor transporteras även ner i ytvattenintag till dräneringssystem eller ut i vattendraget via ytavrinning. Under denna transport sker retentionsprocesser som reducerar mängden kväve och fosfor som når vattendraget. Omfattningen av denna retention är beroende av de lokala förhållandena och varierar kraftigt. Alla värden på läckage presenterade i denna rapport representerar för kväve rotzonsutlakning från åkermark. För fosfor däremot representerar läckaget både förlusterna via rotzonsutlakning samt förlusterna via ytavrinning. Detta läckage kan betraktas som åkermarkens bruttoläckage eller bruttobelastning på vatten. För att bestämma hur stor åkermarkens förluster av kväve och fosfor är utförs mätningar i forskningsprojekt och miljöövervakningsprogram. Dessa är dock komplicerade och kostnadskrävande och kan därför inte utföras för alla typer av jordar och klimat eller för olika grödor och odlingsåtgärder. För att representera all åkermark i Sverige krävs ett mycket stort antal kombinationer. Det krävs således en generaliserad beskrivning av kväve- och fosforläckaget om de samlade förlusterna från all åkermark i ett större område, eller som i detta fall för hela Sverige, ska kunna beräknas. I detta arbete har vi för kväve använt den matematiska modellen SOIL/SOILN och för fosfor ICECREAM, och till dessa kopplade simulerings-verktyg SOILNDB respektive ICECREAMDB. Modellerna kan beräkna läckage av kväve och fosfor för olika typer av jordar, klimat, grödor, gödslingar, lutningar, markfosforklasser etc., d.v.s. en matris av olika typsituationer. Modellerna har tillämpats på ett antal olika utlakningsförsök under olika förhållanden. Vid dessa tester har modellerna 11

13 visat sig kunna beskriva läckaget av kväve och fosfor från åkermark. Tillförlitligheten i dessa tillämpningar, de kalibreringar som utförts och de parametervärden som bestämts utgör grunden för att kunna använda modellerna för generella läckageberäkningar av den typ som gjorts i detta arbete. Som tidigare nämnts varierar kväve- och fosforläckaget kraftigt från år till år, huvudsakligen beroende på stor variation i avrinningen. Att bestämma kväve- och fosforläckage för enskilda år och jämföra dessa för att utröna resultatet av förändrade effekter av odlingsåtgärder på läckaget kan därför bli starkt missvisande. Ett normaliserat klimat och avrinning är därför en bättre bas för en sådan bedömning. I detta arbete har vi därför valt att beräkna kväve- och fosforläckage från en längre tidsperiod av väderdata som representerar ett genomsnittligt klimat och utifrån detta beräkna årsmedelläckaget eller, som vi har valt att kalla det, normalläckage (i analogi med de av SCB för vart år beräknade normskördarna). Samma klimatdata har använts för beräkningarna för 1995 och Klimateffekten är således bortfiltrerad vid jämförelsen mellan åren. Vad gäller skördenivåer har också normalår antagits. Till skillnad från klimatet så ändras dessa normvärden från år till år beroende på förändringar i odlingen (brukningsmetoder, nya grödsorter, nya gödslingsstrategier etc.). För skördenivåer har de s.k. normskördarna (SCB) använts för 1995 och För gödslingen har statistik om gödselmedelsanvändningen (SCB) för respektive år använts. Vi har antagit att gödslingsdosering alltid sker för den förväntade skörden, normskörden. Skillnaden i kväve- och fosforläckage mellan 1995 och 2005 för respektive typsituation (koefficient) antas alltså beskriva skillnaden i odlingen mellan dessa år. Genom att kombinera normalläckaget för de olika typsituationerna med geografisk och statistisk information om jordart, grödareal, markfosforklass och lutningsklass kan bruttobelastningen från jordbruksmarken från ett område, en region eller hela landet beräknas. I detta arbete har vi beräknat bruttoläckaget för hela Sverige uppdelat i 22 regioner. Utveckling av beräkningsmetodiken Tillvägagångssättet som beskrivits ovan har sitt ursprung i ett nordiskt projekt (Rekolainen & Leek, 1996; Hoffmann & Johnsson, 1999). För N har metodiken använts för beräkning av kvävebelastningen från södra Sverige på Västerhavet och Östersjön inom Naturvårdsverket utredning Kväve från land till hav (Naturvårdsverket, 1997a,b; Johnsson & Hoffmann, 1997,1998; Hoffmann & Johnsson, 2000). Metoden har sedan vidareutvecklats bl.a. genom en finare indelning av regioner, utnyttjande av simuleringsverktyget SOILNDB (för att administrera SOIL-SOILN modellerna), simulering av växtföljder, utnyttjande av en ny jordartskarta m.m. Modellen användes för beräkningar av normalläckage av kväve för åren 1995 och 1999 (Johnsson och Mårtensson, 2002). Dessa beräkningar utfördes inom ramen för TRK projektet där belastningen av kväve på Sveriges omliggande hav beräknades och utnyttjades för HELCOM-PLC4 rapporteringen (Brandt & Ejhed, 2002). Metoden användes också för tillämpningar på avrinningsområdesskala och för åtgärdsscenarier (Kyllmar m.fl., 2002, 2005; 12

14 Larsson m.fl., 2005). Därefter utvecklades systemet vidare med avseende på bland annat växtodlingsgenerering och systemet gavs ett namn, NLeCCS (Nutrient Leaching Coefficient Calculation System). Systemet användes därefter för att beräkna effekten av fånggrödestödet på kväveutlakningen år 2001 (Johnsson & Mårtensson, 2006a), förändringen av kväveutlakningen mellan 1995 och 2003 (Johnsson och Mårtensson, 2006b) och effekten på kväveutlakningen vid förändrad gödsling av spannmål (Johnsson m.fl., 2006a). En ny omarbetad version av SOILNDB togs fram 2005 (Torstensson m.fl., 2006), och denna användes för första gången i NLeCCs vid beräkningar av normalutlakningen av kväve från ekologiskt odlad areal 2003 (Johnsson m.fl., 2006b). På grund av utvecklingen av beräkningssystemet så är resultaten i föreliggande arbete ej direkt jämförbara med resultaten från de tidigare beräkningarna av kväveutlakningen. För fosfor är det första gången metoden tillämpas. För detta ändamål har därför NLeCCS vidareutvecklats för fosfor genom att ansluta ICECREAMDB modellen (Johnsson m.fl., 2006c). 13

15 Metod Beräkningssystemet NLeCCS NLeCCS (Nutrient Leaching Coefficient Calculation System) är en metod och ett system för att beräkna normalläckage av kväve och fosfor från åkermark. Läckaget varierar mycket mellan olika år, huvudsakligen beroende på skillnader i väderlek. Stor avrinning leder till stora läckage av kväve och fosfor medan lägre avrinning leder till mindre förluster. Att bestämma läckaget för enskilda år och jämföra dessa för att utröna resultatet av förändrade odlingsåtgärders effekt på läckaget kan därför bli starkt missvisande. En normaliserad väderleks- och avrinningssituation är därför en bättre bas för en sådan bedömning. Därför beräknas läckaget utifrån en längre tidsperiod av väderdata som representerar ett normalklimat och utifrån detta beräknas årsmedelläckaget eller, som vi har valt att kalla det, normalläckaget (i analogi med de av SCB för vart år beräknade normskördarna). Beräkningarna i denna rapport är utförda med NLeCCS version 2.1 (Persson m.fl., 2007a). NLeCCS består av en svit av datorprogram vars utdata används som indata av nästa program (figur 1). Figur 1. Flödesschema över NLeCCS Växtodlingsgenerering För varje beräkningsregion sammanställs klimatdata i en databas tillsammans med information om växtsäsongens start- och slutdatum. Växtsäsongens startdatum sätts som det datum där dygnsmedeltemperaturen stadigvarande ligger över 4 C (flytande dygnsmedeltemperatur över 20 dygn). I analogi med detta sätts slutdatumet när dygnsmedeltemperaturen sjunker under 4 C (Persson m.fl., 2007a). Jordbruksstatistiken sammanställs i en databas vilken används som indata till programmet som genererar växtodlingstidsserier, CSMG (Crop Sequence and 14

16 Management Generator). CSMG genererar kompletta växtföljder med odlingsåtgärder som innefattar det som normalt sker i odlingen, t.ex. tidpunkter för sådd, skörd, gödsling, plöjning m.m. Andelen år av varje gröda i växtföljden är proportionell mot arealförekomsten av den grödan det året beräkningen gäller. CSMG slumpar en växtföljd utifrån givna regler för vilka grödor som kan följa på varandra i växtföljden. Dessa regler kan anges interaktivt vid körningen av programmet och kan varieras beroende på vilka typer av beräkningar man gör. CSMG kan generera mycket långa växtföljder, i storleksordningen tals år. Vid simuleringen delas växtodlingstidsserierna upp i delar om år beroende på hur lång serie av klimatdata man har. De långa växtföljderna är nödvändiga för att få bra medelvärden på läckaget för grödor med liten areal. Simulering Läckaget av kväve och fosfor simuleras med separata modeller. För kväve representeras läckaget av utlakning från rotzonen vilket simuleras med SOIL/SOILN modellen som styrs av SOILNDB. SOILNDB utför både en del av simuleringen och beräknar parametervärden för SOIL/SOILN modellerna. Efter simuleringen beräknar SOILNDB läckaget för agrohydrologiska år, första juli till sista juni. För fosfor representerar läckaget utlakning från rotzonen och borttransport med ytavrinning och simuleras med ICECREAM modellen som styrs av ICECREAMDB. ICECREAMDB läser klimatdatabasen och databasen från CSMG och matar ICECREAM med drivdata från dessa. ICECREAMDB sammanställer sedan dagsvärdena från simuleringarna till årssummor eller årsmedelvärden för de variabler som valts. Koefficientberäkning Normalläckaget beräknas för alla olika kombinationer av grödor och jordarter. För fosfor ingår också åkermarkens lutning och jordens fosforinnehåll i matrisen. Medelvärden räknas ut för varje kombination i matrisen. Uträkningen av läckagekoefficienter för fosfor görs av ICECREAMDB direkt efter att simuleringen är klar. Kväveläckagekoefficienter räknas ut med makron i MS Excel. Ett sista steg är att sätta koefficienter för grödor som inte simulerats. Det görs genom att ersätta de saknade grödornas läckagekoefficienter med medelvärden av andra grödor med liknande egenskaper. Modellerna SOILNDB (kväve) SOILNDB (Johnsson m.fl., 2002) är ett datorprogram för att beräkna kväveutlakning från åkermark med begränsad tillgång till indata (figur 2). Programmet är uppbyggt som ett skal runt en sedan tidigare utvecklad 15

17 forskningsinriktad modell för kväveutlakning från åkermark (SOIL-SOILN, se nedan) och en parameterdatabas. Val av indata är länkade till procedurer för automatisk parametrisering av modellen utgående ifrån värdena i parameterdatabasen. Inga skillnader finns mellan de i SOILNDB ingående versionerna av SOIL och SOILN och forskningsversionerna av modellerna. Med SOILNDB så kan det arbets- och tidskrävande momenten rörande parametersättning, modelkörning och resultatpresentation reduceras vilket möjliggör förhållandevis effektivt utförda beräkningar för många olika odlingssituationer. Ett eller flera fält med flera års odling kan beräknas i en följd. Den indata som krävs för en beräkning är mindre detaljerad och mindre omfattande än vad som krävs för direkt användning av SOIL och SOILN. En databas innehållande parametervärden (för exempelvis markegenskaper) specifika för modellerna SOIL och SOILN är inkluderad i systemet. Dessa värden grundas på tidigare tester och tillämpningar av modellerna. Dessutom ingår beräkningsrutiner för att skatta vissa parametervärden. SOIL och SOILN är kopplade i serie i systemet, d.v.s. utdata från SOIL- modellen utgör automatiskt indata till SOILN. Presentation av simuleringsresultatet i summerad form är också inkluderat i systemet. Nedan ges en kort presentation av de olika delarna i systemet. Beräkningarna i denna rapport är utförda med SOILNDB version (Torstensson m.fl., 2006). SOILNDB Indata Automatisk Modell parameterisering simulering Resultat Parameterdatabas Mark Odling Klimat Algoritmer för beräkning av parametervärden SOIL SOILN Summerade Detaljerade Figur 2. Schematisk beskrivning av SOILNDB. SOIL-SOILN Under mitten av 1980-talet utvecklades vid SLU simuleringsmodellen SOILN (Johnsson m.fl., 1987). Modellen, som beskriver kvävets dynamik och förluster i åkermark (figur 3), kopplades till en tidigare utvecklad vatten- och värmemodell, SOIL (Jansson & Halldin, 1980; Jansson, 1991). Syftet med detta arbete var att öka 16

18 förståelsen för hur de samtidiga fysikaliska och biologiska processerna i markväxtsystemet påverkar förlusterna av kväve vid varierande väder, jordarter, odlingssystem och odlingsåtgärder. För att göra modellen tillämpbar för olika lokaler förenklades modellens struktur och dess behov av indata till en nivå som skulle motsvara vad som normalt finns tillgängligt i fältförsök. Modellen beskriver kväveprocesserna i en markprofil och beräknar utlakning av kväve från rotzonen till dräneringsrör eller grundvatten. Modellen, vars typiska representativitet motsvarar ett någorlunda homogent jordbruksfält, är således speciellt lämplig för att undersöka betydelsen av olika odlingsåtgärders, klimats och jordtypers inverkan på rotzonsutlakning (d.v.s. det som försvinner från det mark-växtsystem som är påverkbart med olika odlingsåtgärder). Modellen har testats på ett flertal olika fältförsök (sammanställning i exempelvis Hoffman, 1999). Den har också använts för att skatta utlakningen från fält där endast en begränsad mängd indata finns och för simulering av olika tänkbara odlingsåtgärder för att minska utlakningen av kväve från åkermark. Testerna har visat att modellen kan beskriva mineralkvävets variation i marken och kväveutlakning för några olika jordar, odlingssystem och klimat i Sverige. Detta visar att modellen har en viss generalitet. Genom att testa modellen på olika datamaterial ökar vi vår kunskap om dess generalitet och vår kunskap att parametrisera den. Vi får också kunskap om modellens känsliga delar och hur vi kan förbättra den. Arbetet med att testa modellen pågår således kontinuerligt. Detta ger sedan möjligheter att med ökad precision tillämpa modellen på lokaler där endast en mycket begränsad mängd indata finns tillgängligt. I forskningsversionerna av SOIL-SOILN finns ofta en valmöjlighet av flera olika metoder att lösa samma delproblem (processer) i modellerna. De submodeller som är bäst utprövade i forskningsversionen (om flera finns för samma process) utnyttjas i SOILNDB. Figur 3. SOILN-modellens struktur 17

19 ICREAMDB (fosfor) ICECREAMDB är en modell för att beräkna förluster av fosfor från åkermark från större områden baserad på ICECREAM-modellen. ICECREAMDB innehåller ett grafiskt gränssnitt för ICECREAM och beräkningarna underlättas jämfört med ICECREAM i och med att stora mängder indata och resultat kan hanteras rationellt. All data som behövs för att köra ICECREAM läses från Accessdatabaser och omvandlas automatiskt till de textfiler som ICECREAM styrs med. Med ICECREAMDB är det därför möjligt att genomföra tusentals simuleringar i följd. Resultaten från ICECREAMDB bearbetas automatiskt så att läckagekoefficienter (årsmedelvärden) för varje jordarts-, gröd-, lutnings-, markfosforklass och gödslingsklass genereras från de dygnsbaserade simuleringsresultaten. Beräkningarna i denna rapport är utförda med ICECREAMDB version (Persson m.fl., 2007b). Figur 4. Översikt av ICECREAM (efter Bärlund och Tattari, 2001). ICECREAM ICECREAM är en dynamisk, delvis fysikaliskt baserad, odlings- och åtgärdsorienterad fosforläckagemodell (Rekolainen och Posch, 1993; Tattari m.fl., 2001; Larsson m.fl., 2007). Med ICECREAM kan man beräkna olika odlingsåtgärders påverkan på vattenflöden, erosion och förluster av fosfor via ytavrinning och utlakning genom markprofilen (figur 4). Resultatet från ICECREAM är bland annat dagliga värden uppdelat på koncentrationer av löst (SRP) och partikulärt (PP) fosfor. Modellen, med ursprung i CREAMS-modellen (Knisel, 1980) som utvecklats i USA har senare vidareutvecklats i Finland för att kunna beskriva fosforförluster under nordiska klimatförhållanden (Posch och Rekolainen, 1993; Rekolainen och Posch, 1993). Modellen har framförallt använts för att beskriva erosion och ytavrinning (t.ex. Tattari m.fl., 2001), men för många åkerjordar i Sverige är utlakning genom markprofilen via makroporer den viktigaste flödesvägen. Därför har modellen vidareutvecklats med inkorporering av makroporflöde och testats mot mätdata från försöksfält i Västergötland (Larsson 18

20 m.fl., 2007) och miljöövervakningsfält i Södermanland, där övervägande positiva resultat erhölls med avseende på förmågan att beskriva förlusterna av fosfor på strukturerade jordar. Flera känslighetsanalyser av modellen har också genomförts för att erhålla kunskap om vilka parametrar som bör väljas med större noggrannhet (Bärlund och Tattari, 2001; Larsson m.fl., 2007). Parameterisering av ICECREAMDB har utförts för ett fält i Västergötland (Lanna) och ett observationsfält (Flinkesta) i Södermanland (Johnsson m.fl., 2006c). Beräkningarna i denna rapport är utförda med ICECREAM version I ICECREAM beräknas förändringar i pooler och flöden med dygnsupplösning och för att drivas använder den klimatdata med samma tidsupplösning. Modellen har en fullständig beskrivning av vattenbalansen inkluderande nederbörd, avdunstning, transpiration, ytavrinning och dränering genom marken till grundvatten och dräneringsledningar. En modifierad SCS-curve number metod används för att fördela inkommande nederbörd mellan ytavrinning och infiltration (USDA-SCS, 1972; Smith och Williams, 1980). Vattenflöde mellan olika skikt i marken beskrivs med ett lagrings-överflöde koncept (den s.k. hinkmetoden), och sker när mängden vatten i ett skikt överskrider fältkapaciteten. Kapillärt uppåtflöde beräknas inte. Som framgår av (figur 5) är markens fosfor uppdelad i sex pooler (kg m -2 ), tre oorganiska som innehåller stabilt, P S, aktivt, P A, och labilt fosfor, P L, och tre organiska: en färsk pool som består av organiskt material såsom rötter och halm under nedbrytning, P FO, och en humuspool bestående av mer stabila organiska föreningar, P SO, och en pool som innehåller tillsatt stallgödsel, P MAN. Flöden av P mellan pooler inkluderar växtupptag av P L, nedbrytning och humusbildning av färsk organisk P och gödsel, fastläggning av P L till färskt organiskt P och mineralisering av humus. Fosfor i mineralgödselmedel adderas till den labila poolen, P L. Förluster av fosfor sker genom ytavrinning och utlakning genom markprofilen, och två former av fosfor, löst (DRP) och partikulärt (PP), tas i beaktande. HARVEST MANURE FERTILIZER SURFACE RUNOFF AND LEACHING P-PLANT P FO P L DRP P MAN PP P SO P S P A Figur 5. Pooler och flöden av fosfor som beräknas med ICECREAM. 19

21 Erosion beräknas för ett fält med en angiven lutning, där transporten av partiklar anges vid fältets kant enligt den s.k. modifierade USLE-ekvationen (Foster m.fl. 1977). I beräkningen skiljer man på s.k. ytavspolning och rännilserosion där lösgörandet av partiklar från ytavspolningen (D i ) beräknas enligt: D i = a 1 EI (s+a 2 ) K soil C P q p /q surf 1 där a 1 och a 2 är regressionskoefficienter, EI är regnets erosivitet, s (m m -1 ) är lutningen, K soil är en markspecifik erosionsfaktor, C är en grödfaktor, P är en jordbearbetningsfaktor, q p (mm d -1 ) beskriver flödesintensiteten vid högflöden och q surf (mm d -1 ) är avrinningen. För rännilserosion beräknas lösgörandet (D r ) av partiklar enligt: D r = 5,9 m P 1 q p 4/3 P 2 (x/72,6) m-1 s 2 K soil C P 2 där m är en sluttningslängd, P 1 och P 2 är regressionskoefficienter och x (m) är fältets längd. Lösgörandet av partiklar enligt beräkningarna ovan ger en potentiell partikeltransport som används för beräkning av den aktuella erosionen, vilken också beror på transportkapaciteten som beräknas med Yalin-ekvationen (Foster m.fl. 1980). Erosionsfaktorn K soil, lutningen s och fältets längd x, är parametrar som sätts i ICECREAM medan regressionskoefficienterna a 1, a 2, P 1 och P 2 är fasta konstanter och övriga faktorer i ekvation 1 och 2 beräknas internt i modellen. För beräkning av fosforförlusten som är kopplad till erosion av partiklar (PP) multipliceras sedimenttransporten med en fraktion av alla P-pooler i marken och P i stallgödsel (Tattari m.fl. 2001). Matrisen Beräkningar för kväve och fosfor har utförts enligt en matris med de ingående vektorerna: läckageregion gröda jordart markfosfor lutning Vektorerna markfosfor i matjorden och lutning förekommer endast för fosfor. För kväve och fosfor beräknas årsmedelkoncentrationer. För kväve beräknas totalkväve medan fosfor delas upp i en löst (SRP) respektive partikulär (PP) fraktion. Läckageregioner Åkermarken i Sverige har delats upp i 22 läckageregioner (figur 6 och tabell 1). Grunden för uppdelningen har varit SCBs indelning i arton produktionsområden för redovisning av jordbruksstatistik (po18-indelningen). Fyra av produktionsom- 20

22 rådena har delats för att avrinningsskillnaderna har varit stora. Jordbruksstatistik finns också redovisat för åtta större områden (po8-indelning) och för hela landet (riket). En årsmedelavrinning för jordbruksmarken i varje läckageregion har beräknats med hjälp av GIS (Jakob Nisell, SLU Miljöanalys; Lars Rapp, SLU miljödata). Detta har skett med utnyttjande av SMHI:s beräknade medelavrinning för PLC5- områden för perioden (Gun Grahn, SMHI) som utförts för belastningsberäkningarna för HELCOM-PLC5, digital karta över jordbrukmark (blockkartan över jordbruksmark som används för stödsystemet av jordbruksverket) och digital karta över de 22 läckageregionerna. Dessa årsmedelavrinningar har för respektive region använts som målvärde för simulerad avrinning. Nederbörden har korrigerats så att den simulerade avrinningen (rotzonsdränering för kväve och rotzonsdränering + ytavrinning för fosfor) har överensstämt med målavrinningen för respektive region. Läckageregion Produktionsområde 1a Skåne och Hallands slättbygd, Skånedelen 1b Skåne och Hallands slättbygd, Hallandsdelen 2a Sydsvenska mellanbygden, Skånedelen 2b Sydsvenska mellanbygden, Blekinge- och Kalmardelen 3 Öland och Gotland 4 Östgötaslätten 5a Vänerslätten, södra delen 5b Vänerslätten, norra delen 6 Mälar- och Hjälmarbygden. 7a Sydsvenska höglandet, västra delen 7b Sydsvenska höglandet, östra delen 8 Östsvenska dalbygden 9 Västsvenska dalbygden 10 Södra Bergslagen 11 Västsvenska dalsjöområdet 12 Norra Bergslagen 13 Östra Dalarna och Gästrikland 14 Kustlandet i nedre Norrland 15 Kustlandet i övre Norrland 16 Nordsvenska mellanbygden 17 Jämtländska silurområdet 18 Fjäll- och moränområdet Figur 6. De tjugotvå läckageregionerna i Sverige 21

23 Tabell 1. Läckageregioner (lr), produktionsområden, klimatstationer och målavrinning lr Produktionsområde (bas PO18) Produk tionsområde Klimatstation Årsmedelavrinning Årsmedelnederbörd Årsmedeltemperatur målvärde (po8) (mm) (mm) ( C) 1a Skåne- och Hallands slättbygd, Gss Barkåkra Skånedelen 1b Skåne- och Hallands slättbygd, Hallandsdelen Gss Halmstad a Sydsvenska mellanbygden, Skånedelen 2b Sydsvenska mellanbygden, Blekinge- och Kalmardelen Gmb Barkåkra (Vomb) b Gmb Bredåkra Öland och Gotland Gmb Hoburg Östgötaslätten Gns Malmslätt a Vänerslätten, södra delen Gns Såtenäs b Vänerslätten, norra delen Ss Karlstad Mälar- och Hjälmarbygden. Ss Stockholm a Sydsvenska höglandet, västra Gsk Torup delen 7b Sydsvenska höglandet, östra delen Gsk Målilla Östsvenska dalbygden Gsk Västervik Västsvenska dalbygden Gsk Säve Södra Bergslagen Ssk Zinkgruvan Västsvenska dalsjöområdet Ssk Arvika Norra Bergslagen Ssk Ställdalen Östra Dalarna och Gästrikland Ssk Gävle Kustlandet i nedre Norrland Nn Sundsvall Kustlandet i övre Norrland Ön Luleå Nordsvenska mellanbygden Nn Malung Jämtländska silurområdet Nn Frösön Fjäll- och moränområdet Ön Sveg a Korrigerad nederbörd. Nederbörden korrigerad så att simulerad avrinning med SOILNDB (kväveberäkningen) överensstämmer med målavrinningen för respektive region (kan skilja något för ICECREAMDB). b Nederbörd från Vomb övrig klimatdata från Barkåkra. Jordar Beräkningarna har utförts för tio jordar uppdelade enligt den internationella texturklassificeringen: sand, loamy sand, sandy loam, loam, silt loam, sandy clay loam, clay loam, silty clay loam, silty clay och clay. Jordarna skiljer sig åt bl.a. avseende de hydrauliska egenskaperna och det maximala rotdjupet. Grödor Beräkningarna har utförts för tolv grödklasser: vårkorn, höstvete, vall, sockerbetor, höstraps, havre, vårvete, råg, vårraps, potatis, träda och extensiv vall. I höstraps inkluderades även höstrybs, i vårraps vårrybs, i råg höstkorn och rågvete, i potatis både matpotatis och stärkelsepotatis och i träda både stubbträda och grönträda. 22

24 Samtliga grödor utom extensiv vall ingick i genererade växtföljder. Om någon av grödorna inte odlats eller odlats på <1 % av arealen i respektive region har den grödan uteslutits ur växtföljden. Extensiv vall har beräknats i en monokultur som varken skördas eller gödslas. För extensiv vall gäller samma beräkning för både 1995 och Markfosfor Matrisen för fosforberäkningarna innehåller 3 klasser för mängd markfosfor i matjorden: låg, medel och hög. Med markfosfor menas här P-HCl, d.v.s. den fosfor som kan extraheras med en lösning av saltsyra och som också benämns förrådsfosfor (Eriksson m.fl. 1997). Lutning Matrisen för fosforberäkningarna innehåller 3 klasser för lutning. Lutningen täcker inte all åkermark utan begränsar sig till den som är belägen inom 50 meter i direkt anslutning till vattendrag och ytvatten markerade i blå kartan (1: ). Data och antaganden Beräkningsmetodik Läckagekoefficienter för varje läckageregion har beräknats med hjälp av växtsekvenser på år. Dessa har genererats med växtodlingsgeneratorn CSMG (se beskrivning av NLeCCS). Beräkningar har utförts med två olika gödslingsformer för varje gröda: en med enbart mineralgödsel och en med stallgödsel kompletterad med mineralgödsel. Andelen år som respektive gröda erhåller den ena gödslingsformen är proportionell mot arealförekomsten av denna gödslingsförekomst. Övriga år erhålls den andra gödslingsformen. Växtsekvenserna har slumpats med avseende på andelen areal av grödor (tabell 2), andelen av grödans areal som fått stallgödsel (kväve appendix 4:1-2 och fosfor appendix 5:1-2), andelen av den stallgödslade arealen som höstgödslas (kväve appendix 4:3-4, fosfor appendix 5:3-4), andelen av arealen för varje gröda som varit insådd med fånggröda och/eller vårbearbetats (tabell 10; appendix 3:7) samt andel av arealen för varje gröda där halm skördats i varje produktionsområde (appendix 3:3). I fosforberäkningen kunde stallgödsel till vall även spridas på sommaren (appendix 5:5). Slumpningen av grödordningen skedde enligt vissa begränsningar (tabell 3), t.ex. låg vallen alltid i perioder om minst tre år, sockerbetor kunde inte följas av någon höstsådd gröda och potatis kunde inte följas av potatis. Begränsningarna har satts efter vad som är möjligt i förhållande till skördetidpunkt för grödan och såtidpunkt för den följande grödan och vissa växtföljdssjukdomar har beaktats. Däremot fanns kombinationer med som är möjliga men i praktiken inte så ofta förekommande. Samma växtsekvens, d.v.s. grödordning och stallgödselspridning, har beräknats för alla jordarter i en region. 23

25 Tabell 2. Andelen av olika grödor (%) av den beräknade arealen 1995 och 2005, samt beräknad och total areal åkermark 1995 och 2005 Vårkorn (%) Höstvete (%) Vall (%) Sockerbetor (%) Höstraps (%) Grönträda (%) Stubbträda (%) Havre (%) Vårvete (%) Höstråg (%) Vårraps (%) Potatis (%) Summa beräknad areal (kha) Summa total åkermarks areal (kha) Region '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 '95 '05 1a b a b a b a b SE

26 Grödarealerna bygger på stöddatabasen IAKS för år 2005 sammanställt för po18 regioner för detta projekt av SCB (Olle Funcke, SCB och SCB, 2006c). För 1995 baseras grödarealstatistiken på lantbruksregistret sammanställt för po18 av SCB (Rolf Selander, SCB och SCB, 1996c). De produktionsområden som delats p.g.a. stor variation i klimat har antagits ha samma grödfördelning i de båda områdena eftersom uppgifter om gödsling och skörd endast finns för hela produktionsområdet. Den totala arealen har delats upp i förhållande till åkerarealen i produktionsområdet. Vid beräkningen för 2005 delades trädesarealen upp i stubbträda och grönträda baserat på en intervjuundersökning från SCB (2004) avseende förekomst av stubbträda och gröngödslingsgröda år 2003 vilket antogs vara representativt även för år Grönträdan har för både kväve- och fosforberäkningen beräknats som en insådd gräsvegetation. Grönträdan antogs vara ettårig eller treårig, fördelningen emellan dem baserades på förekomst av ettårig eller flerårig träda enligt intervjuundersökningen från SCB (2004). Vid beräkningen för 1995 antogs att all trädesareal var stubbträda (SJV, 2006). All stubbträda antogs vara ettårig. Tabell 3. Grödkombinationer i växtsekvenserna som inte är tillåtna (svarta fält) Förfrukt Huvudgrö da vårko rn höstv ete vall sockerbetor höstr aps träda havre vårvete råg Vårkorn Höstvete Vall XXXX sockerbetor Höstraps Träda Havre Vårvete Råg Vårraps Potatis vårra ps potatis Vallens längd antogs till tre år. Flera vallperioder kunde följa efter varandra. För kväveberäkningen etablerades vallen genom insådd i den föregående grödan. Om ytterligare en vallperiod följde efter tre år av vall antogs att vallen jordbearbetades på hösten det tredje året vid samma tidpunkt som jordbearbetning inför vårsådd gröda. Vallens tillväxt det fjärde året startade därefter vid växtperiodens start våren därpå. Vallängderna för ICECREAMDB antogs också till 3 år; däremot hanterar inte ICECREAM insådd utan vallen har såtts dagen efter skörd av föregående gröda. Om en vallperiod har följts av ytterligare en vallperiod så skedde det i ICECREAMDB ingen jordbearbetning eller omsådd av vallen. 25

27 Vid beräkning av normalläckaget för 2005 har tre typer av fånggrödor och vårbearbetning inkluderats: 1) insådd fånggröda som brukas ned på våren efterföljande år 2) insådd fånggröda som brukas ned på hösten och 3) vårbearbetning med fånggröda bestående av spillsäd och ogräs Enligt SCB (2004) var den vårbearbetade arealen större än den vårbearbetade areal som stödsöktes. Skillnaden mellan den stödsökta arealen och den totala vårbearbetade arealen har antagits vara vårbearbetad areal utan fånggröda, och den har lagts till den stödsökta vårbearbetade arealen. År 1995 fanns inget stöd för fånggröda och det har antagits att ingen fånggröda odlades. Däremot antogs att den areal som 2005 var vårbearbetad utan stöd även vårbearbetades Den åriga växtsekvensen har delats upp i 500 stycken 20-års tidsserier som var och en beräknats med den 20-åriga meteorologiska tidsserien (1985 till 2004) som valts för var och en av regionerna. För varje tidsserie beräknad med SOILNDB (kväve) kan läckaget redovisas för 19 agrohydrologiska år, 1 juli till 30 juni följande år. För beräkningarna med ICECREAMDB (fosfor) baseras medelvärden för respektive gröda däremot på kalenderår, men eftersom de två första åren i varje tidsserie uteslutits ur resultaten för att undvika påverkan av osäkra initialtillstånd ingår 18 år i medelvärdesberäkningarna för fosforförluster. Varje växtsekvens har simulerats för alla kombinationer av jordart och region (N och P) samt lutnings- och markfosforklass (endast P), d.v.s. totalt har 220 (SOILNDB) respektive 1980 (ICECREAMDB) simuleringar med den åriga växtsekvensen utförts. Medelvärden för de enskilda grödorna har således beräknats för varje kombination av jordart och region (N och P) samt lutnings- och markfosforklass (P) utifrån läckagevärden för enskilda år från tidsserier på år för N och år för P. Dessutom har medelvärden beräknats för kombinationer av olika gödslingsformer och för olika kombinationer av grödor och fånggrödor. Extensiv vall har ej ingått i växtsekvenserna enligt ovan utan har för alla kombinationer av jordart och region beräknats separat som monokultur för en 20-årsperiod för vilken årsmedelvärden beräknats. Liksom för övriga grödor har de första två åren uteslutits i beräkningarna med ICECREAMDB. För smågrödor odlade på <1 % av arealen och grödor som inte inkluderats i beräkningen (t.ex. ärter) har läckaget beräknats som ett medelvärde av alla grödor exklusive vall och träda. Hur de olika koefficienterna beräknats och vilken tillgänglig gröd- och gödslingsstatistik som använts redovisas i appendix 3, 4 och 5. Som tidigare beskrivits så har medelavrinningen för åkermarken i varje region använts som målvärde för den simulerade avrinningen. Den simulerade avrinningen för en region har beräknats genom att beräkna ett viktat medelvärde utifrån medelavrinningen för de olika jordarterna och grödorna i proportion till deras förekomst i varje region (tabell 2 och tabell 4). För fosfor har även den simulerade avrinningen viktats efter fördelning av lutningsklasser. 26

28 Tabell 4. Jordartsfördelning för läckageregionerna (%) enligt Johnsson & Mårtensson (2002) Regio Sand Loamy Sandy Loam Silt Sandy clay Clay Silty clay Silty clay Clay n sand loam loam loam loam loam 1a b a b a b a b Medelläckaget för varje region har beräknats som ett viktat medelvärde av de beräknade grödornas koefficienterna m.a.p. grödfördelning och jordartsfördelning samt koefficienter för den areal som inte inkluderats av de beräknade grödorna. Det fanns två typer av areal som inte inkluderades av de beräknade grödornas areal, dels areal med känd gröda men som fanns på <1 % av arealen och dels areal med ospecificerad gröda. För kväve har arealen med känd gröda <1 % antagits ha läckagekoefficienter motsvarande medel för de beräknade grödorna exklusive vall och träda. För fosfor har däremot en saknad vår- respektive höstgröda (känd gröda <1 %) ersatts med medelvärdet för alla vår- respektive höstgrödor i första hand. Arealen med ospecificerad gröda har antagits ha läckage motsvarande extensiv vall. Areal utan de beräknade grödorna har antagits vara jämt spridd över jordarterna. Underlaget till jordartsfördelningen var Eriksson m.fl. (1999) och jordartsfördelningen för regionerna gjordes till beräkningen av 1995 och 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002). Belastningen har beräknats med hjälp av medelkoncentrationen (analog med medelläckaget). För de olika arealerna har ansatts motsvarande medelkoncentration (ekvation 3). För areal med beräknade grödor har följaktligen antagits medelkoncentration för beräknad areal. Areal med känd gröda men på <1% av arealen har medelkoncentration för beräknad areal exklusive vall och träda antagits och för areal med ospecificerad gröda har medelkoncentrationen för extensiv vall 27

29 antagits. Beräkningen av extensiv vall har använts för ej utnyttjad slåtter- och betesmark och ospecificerad gröda. Frövall har antagits ha samma koncentration som vall. Belastningen har normaliserats för avrinningsskillnaden mellan 1995 och N = (( A 1 * C 1 + A 2 * C 2 + A 3 * C 3 + A 4 * C 4 + A 5 * C 3 ) / A tot ) * Q 2005 * A tot (3) A 1 = areal med beräknade grödor C 1 = medelkoncentration beräknad areal A 2 = areal med grödor med känd areal men <1 % av arealen C 2 = koncentration beräknad areal exkl. vall och träda A 3 = areal med ospecificerad gröda C 3 = koncentration extensiv vall A 4 =areal med frövall C 4 = koncentration vall A 5 = areal med ej utnyttjad slåtter- och betesvall Q 2005 = avrinning 2005 A tot = total areal (d.v.s. A 1 + A 2 + A 3 + A 4 + A 5) För kväveberäkningen har läckage från extensiv vall använts som bakgrundsläckage i belastningsberäkningarna för miljömålsuppföljningen och för PLC5. Extensiv vall har inte ingått i de tidigare beskrivna växtsekvenserna utan har för alla kombinationer av jordart och region beräknats separat. Extensiv vall har definierats som en gräsvegetation som inte gödslas eller skördas. Den har beräknats i en 20-årig monokultur för vilken medelvärden beräknats. Extensiv vall antas växa under hela växtsäsongen för varje region. Upptaget av kväve till gräsvegetationen regleras av ett potentialupptag (appendix 1:5-6 och appendix 1:26) och en fördelning av kväveupptaget under säsongen. Det dagliga potentialupptaget har antagits överstiga det faktiska kväveupptaget, d.v.s. under större delen av växtsäsongen har vegetationen antagits kunna ta upp det kväve som finns tillgängligt via mineralisering och deposition, etc. Under början och framförallt slutet av växtsäsongen antas dock potentialupptaget vara lägre än tillgängligt kväve och läckage kan ske. För fosfor har bakgrunden också beräknats som en extensiv vall. Den har liksom för kväve beräknats i monokultur, d.v.s. den har inte ingått i växtföljden med beräkning av andra grödor. Eftersom det skedde en kraftig uppgödsling av fosfor under 60-, 70-, och 80-talen har vi antagit en nivå på markfosfor för bakgrunden som motsvarar 50-talet (Andersson m.fl., 2000). Eftersom denna nivå är jämförbar med vår lägsta markfosforklass i matrisen, så har fosforklass låg använts unisont vid beräkningen av bakgrund. För övrigt har bakgrunden beräknats för 22 läckageregioner, 10 texturklasser och 3 lutningsklasser. Eftersom den gräsmark som bakgrunden motsvarar ligger permanent och inte plöjs upp har vissa parameterändringar genomförts för bakgrunden jämfört med grönträdan. Dessa beskrivs mer i detalj under respektive kategori nedan. 28

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark SMED Rapport Nr 189 2016 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013 Holger Johnsson, SLU Kristina Mårtensson, SLU Anders Lindsjö, SLU Kristian

Läs mer

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik SMED Rapport Nr 57 2011 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009 Karin Blombäck Holger Johnsson Anders

Läs mer

Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning för 1995 och Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU.

Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning för 1995 och Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU. Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning för 1995 och 1999 Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU Rapport 5248 x Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning

Läs mer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Uppföljning av åtgärder

Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag - Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark Av: Faruk Djodjic och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som

Läs mer

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003 JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen

Läs mer

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken

Läs mer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 159 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan

Läs mer

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar

Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar SMED Nr 103 2012 Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar Karin Blombäck Kristina Mårtensson Holger Johnsson SLU Avtal: 308 1111 På uppdrag av Havs och vattenmyndigheten Publicering:

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Kväve-fosfortrender från observationsfälten Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet

Läs mer

Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder

Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder Katarina Kyllmar, Holger Johnsson och Kristina Mårtensson Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder Redovisning av projektet

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj 2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)

Läs mer

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark

Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid

Läs mer

SMED Rapport Nr

SMED Rapport Nr SMED Rapport Nr 114 2013 Anpassning av HYPEmodellen för läckagekoefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhalter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts

Läs mer

17 Ersättning för minskat kväveläckage

17 Ersättning för minskat kväveläckage ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005 JO 15 SM 0501 Normskördar för skördeområden, län och riket 2005 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005 I korta drag Sedan 1961 har SCB årligen beräknat normskördar

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet

Läs mer

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016 JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden

Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden SMED Rapport Nr 43 2010 Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden Faruk Djodjic Caroline Orback Mats Wallin Karin Blombäck Holger Johnsson

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel MI 30 SM 1702 Gödselmedel i jordbruket 2015/16 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2015/16 I korta

Läs mer

I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar JO 18 SM 0301 Höstsådda arealer 2003 Areas of cereals and oilseed crops sown in autumn 2003 I korta drag Stora höstsådda arealer Årets höstsådd uppskattas till 478 000 hektar. Det är i nivå med förra årets

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN Barbro Ulén, Mark och Miljö, SLU Inledning I de nya förslagen på åtgärdsprogram

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag 29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005

Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 SMED Rapport Nr 7 2007 Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Maja Brandt, SMHI Faruk Djodjic, SLU Mikael Olshammar, IVL Annika Ryegård, IVL Holger Johnsson,

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken

Läs mer

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar JO 10 SM 0401 Korrigerad version 2004-05-06 Jordbruksmarkens användning 2003 Definitiva uppgifter Use of agricultural land 2003 Final results I korta drag Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm) Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3

Läs mer

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3: 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer

Läs mer

Träda, slåttervall, vårkorn, havre, höstspannmål samt spridning av kalk på åkermark

Träda, slåttervall, vårkorn, havre, höstspannmål samt spridning av kalk på åkermark MI 30 SM 1502 Odlingsåtgärder i jordbruket 2014 Träda, slåttervall, vårkorn, havre, höstspannmål samt spridning av kalk på åkermark Cultivation measures in agriculture 2014 Set-aside, ley, spring barley,

Läs mer

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag

Läs mer

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005

Läs mer

Åkerarealens användning 2003

Åkerarealens användning 2003 Åkerarealens användning 2003 JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version

FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version 2013 09 13 Peter Larsson Kristian Persson Holger Johnsson Hampus Markensten Dennis

Läs mer

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin

Läs mer

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation RAPPORT 5815 MAJ 2008 Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Underlag

Läs mer

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ JO 16 SM 0101 +HNWDUVN UGDU RFK WRWDOVN UGDU 'HILQLWLYD UHVXOWDW Crop yields per hectare and total production in 2000 Final results, NRUWD GUDJ 6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ Sommaren år 2000

Läs mer

Åkerarealens användning i juni 2001

Åkerarealens användning i juni 2001 Beställningsnummer JO 10 SM 0101 Åkerarealens användning i juni 2001 Preliminära uppgifter Use of arable land in June 2001. Preliminary data SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent

Läs mer

Höstsådda arealer JO 18 SM 0701 korrigerad version. Höstrapsarealen fortsätter att öka. Höstvete kvar på en hög nivå. Höstkornarealen ökar

Höstsådda arealer JO 18 SM 0701 korrigerad version. Höstrapsarealen fortsätter att öka. Höstvete kvar på en hög nivå. Höstkornarealen ökar JO 18 SM 0701 korrigerad version Höstsådda arealer 2007 Areas of cereals and oilseed crops sown in autumn 2007 I korta drag Korrigerad 2009-03-20 Den tidigare publicerade versionen av detta SM innehöll

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor

Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor SMED Rapport Nr 138 2013 Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor Faruk Djodjic, SLU Elin Widén-Nilsson, SLU Avtal: 4-2013-13 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Publicering: www.smed.se

Läs mer

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5

Läs mer