5 Brandskydd. 5:1 Allmänt. 5:11 Alternativ utformning. 5:12 Dokumentation

Transkript

1 5:1 Allmänt Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 15 och 9 kap. 1 PBL samt 4 BVF. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid brand finns i Boverkets konstruktionsregler, BKR. (BFS 1998:38). 5:1 Allmänt Ytterligare brandskyddsåtgärder, utöver de krav som anges i detta avsnitt (avsnitt 5), kan krävas i de fall då räddningstjänsten inte kan förväntas ingripa inom normal insatstid och deras ingripande är en förutsättning för att brandspridning till närliggande byggnader ska kunna begränsas eller byggnaden ska kunna utrymmas på avsett sätt. (BFS 2005:17). Vid utrymning via fönster enligt 5:312 kan 10 minuter betraktas som normal insatstid. För friliggande flerfamiljshus i tre våningar är dock 20 minuters insatstid godtagbar. (BFS 2005:17). 5:11 Alternativ utformning Brandskyddet får utformas på annat sätt än vad som anges i detta avsnitt (avsnitt 5), om det i särskild utredning visas att byggnadens totala brandskydd därigenom inte blir sämre än om samtliga aktuella krav i avsnittet uppfyllts. (BFS 1995:17). Sådan alternativ utformning kan bl.a. användas, om byggnaden förses med brandskyddstekniska installationer utöver vad som följer av kraven i avsnittet. Den särskilda utredningen redovisas i brandskyddsdokumentation enligt avsnitt 5:12. (BFS 1995:17). 5 BBR Brandskydd 5:12 Dokumentation En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning. (BFS 1995:17). 95

2 5:1 Allmänt Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och i förekommande fall beskrivning av de brandskyddstekniska installationerna samt plan för kontroll och underhåll. (BFS 1995:17). 5:13 Analytisk dimensionering Analytisk dimensionering och vid behov tillhörande riskanalys ska verifiera brand- och utrymningssäkerheten i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Analytisk dimensionering kan vara beräkning, provning, objektsspecifika försök eller kombinationer av dessa. Om dimensionering av brandskyddet sker genom beräkning, ska beräkningen utgå från omsorgsfullt valda dimensionerande värden och utföras enligt beräkningsmodeller som på tillfredsställande sätt beskriver aktuella fall. Valda beräkningsmodeller ska redovisas. (BFS 2005:17). Byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador är större komplexa byggnader eller byggnader där det kan vistas ett mycket stort antal personer. Exempel på sådana byggnader kan vara byggnader med fler än 16 våningsplan, byggnader med vissa typer av samlingslokaler eller vårdanläggningar, samt komplexa byggnader under mark. Underlag för analytisk dimensionering bör bifogas brandskyddsdokumentationen enligt 5:12. Osäkerheten hos valda indata bör redovisas genom känslighetsanalyser. (BFS 2005:17). 5:14 Kontroll av utrymningsdimensionering Utrymningsdimensionering genom beräkning får endast användas om beräkningens riktighet kan styrkas genom dimensioneringskontroll. (BFS 2005:17). Med dimensioneringskontroll avses kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Denna kontroll bör utföras av en person som inte tidigare varit delaktig i projektet. (BFS 1998:38). 96

3 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:2 18 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Metoder för verifiering av gemensamma europeiska brandklasser finns i klassifikationsstandarderna SS-EN del 1 5. Metoder för verifiering av övriga brandtekniska egenskaper i olika klasser finns i Boverkets allmänna råd 1993:2, Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd, utgåva 2. I de fall en europeisk klass med annan beteckning än motsvarande svensk klass införts anges motsvarande svensk klass inom parentes. Om det finns en harmoniserad europeisk teknisk specifikation kan inte längre den svenska klassen eller europeisk klass användas för typgodkännande av dessa produkter efter den övergångstid som anges i specifikationen. I Boverkets författningssamling, BFS 1999:17, föreskriftsserie TEK anges vilka europeiska tekniska specifikationer som är publicerade samt i förekommande fall tillhörande allmänna råd från Boverket. (BFS 2008:6). 5 5:21 Byggnad Byggnader ska utföras i klass Br1, Br2 eller Br3. Vid klassindelningen ska hänsyn tas till sådana faktorer som påverkar utrymningsmöjligheterna och risken för personskador vid sammanstörtning av byggnaden. Utrymningsmöjligheterna ska bedömas med hänsyn till byggnadens höjd och volym och den verksamhet som ska bedrivas i byggnaden samt till antalet personer som samtidigt beräknas befinna sig i byggnaden och personernas förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Byggnader där brand medför stor risk för personskador ska utföras i klass Br1. I sådana byggnader ställs de högsta kraven på bl.a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner. Byggnader där brand kan medföra måttlig risk för personskador ska utföras i klass Br2. Övriga byggnader får utföras i klass Br3. Byggnader med tre eller flera våningsplan bör utföras i klass Br1. Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i klass Br1: Byggnader avsedda för sovande som inte förväntas ha god lokalkännedom. Byggnader avsedda för personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. BBR Brandskydd 18 Senaste lydelse BFS 2005:17. 97

4 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet. Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i lägst klass Br2: Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet. Byggnader med samlingslokaler i markplanet. Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m 2 och som inte delas i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass REI 60-M (se avsnitt 5:221). Byggnader med ett våningsplan bör utföras i lägst klass Br2 om de inrymmer: samlingslokaler i eller under markplanet särskilt boende för personer med vårdbehov vårdanläggning, utom förskola och liknande. (BFS 2005:17). 5:22 Byggnadsdel, material, beklädnad och ytskikt 5: Klassbeteckningar Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser: R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering EI 1 (EI) integritet och isolering för brandavskiljande fönster som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller dylikt. EI 2 (EI) integritet och isolering för branddörrar EW integritet och begränsad strålning Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningen: M mekanisk påverkan C dörrar med automatisk stängningsanordning i någon av klasserna C1 C5 S a, S m brandgastäthet för dörrar. (BFS 2008:6). Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI 1 30 (EI 30), EI 2 60-C (EI 60-C) och REI 60-M. (BFS 2008:6). 19 Senaste lydelse BFS 2005:17. 98

5 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnad och ytskikt. A1, A2 (obrännbart material) och B, C, D, E (brännbart material, ytskikt av klass I, II och III) A1 L, A2 L, B L, C L, D L, E L (rörisolering klass P I, P II och P III) Klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser d0 brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar. Klass E är det lägsta kravet och kan enbart kombineras med d2. Fristående E innebär att ett visst droppkrav är uppfyllt. (BFS 2008:6). Exempel på klassbeteckningar: A1 (obrännbart material), A2-s1,d0 (obrännbart material), B-s1,d0 (klass I), C-s2,d0 (klass II), D-s2,d0 (klass III), C L -s3,d0 (P II). (BFS 2008:6). Golvbeläggning A1 fl, A2 fl, B fl, C fl, D fl, E fl (obrännbart golv och klass G). Klassen A1 fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2 fl, B fl, C fl, D fl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser. s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Klassen E fl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2002:19). Exempel på klassbeteckningar: A1 fl (obrännbart golv), C fl -s1 (klass G), D fl -s1 (klass G). (BFS 2002:19). 5 BBR Brandskydd Svårantändligt material, dvs. brännbart material som uppfyller vissa krav. Taktäckning klass B ROOF (t2) (klass T). Beklädnad klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Produktens klassbeteckning och tillämpliga tilläggsklasser ska motsvara minst de krav som anges i denna författning för att uppfylla kraven och tillåtas i respektive tillämpning. (BFS 2008:6). 99

6 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:222 Avskiljande i brandteknisk klass Med avskiljande i brandteknisk klass avses avskiljande med bjälklag och väggar inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar som uppfyller kraven på avskiljande för ifrågavarande klass. Dörrar och fönster i avskiljande byggnadsdel får i vissa fall utföras i en lägre klass. 5:23 Övriga allmänna förutsättningar 5:231 Luftsluss och brandsluss En luftsluss är ett rum som utgör förbindelse mellan utrymmen där särskilda krav ställs på skydd mot spridning av brand och brännbara eller giftiga gaser. Luftslussen ska vara så stor att den kan passeras utan att mer än en dörr behöver vara öppen samtidigt. Om luftslussen ingår i en brandcellsgräns ska den brandklassade dörren vara självstängande. En brandsluss är ett rum som utgör förbindelse mellan utrymmen med särskilt höga krav på skydd mot spridning av brand och brandgas. Brandslussen ska avskiljas från angränsande utrymmen i lägst klass EI 60. Brandslussen ska vara så stor att den kan passeras utan att mer än en dörr behöver vara öppen samtidigt. (BFS 2002:19). 5:232 Brandcell Tak och väggar i brandslussar bör utföras i lägst klass B-s1,d0 (klass I) fäst på material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Golvbeläggningen bör vara av lägst klass C fl -s1 (klass G). Brandslussen bör ha dörrar i klass EI 2 60-C (EI 60-C). (BFS 2005:17). Med brandcell avses en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Brandcellen ska vara avgränsad från byggnaden i övrigt, genom omslutande väggar och bjälklag eller på annat sätt, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under föreskriven tid. I brandcellens omslutande konstruktioner får ingå byggnadsdelar med mindre brandmotstånd än vad som svarar mot föreskriven tid, om en brand kan hindras sprida sig i anslutning till dessa byggnadsdelar genom t.ex. räddningstjänstens ingripande. 100

7 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:233 Utrymningsväg En utrymningsväg ska vara en utgång direkt till gata eller motsvarande eller en utgång till terrass, gårdsplan eller dylikt från vilken gata eller motsvarande lätt kan nås. En utrymningsväg kan även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång. En utrymningsväg kan omfatta förbindelsevägar såsom korridor eller trappa inom en egen brandcell, loftgång och liknande utrymmen utomhus. 5:234 har upphävts genom (BFS 2005:17). 5:235 Automatisk vattensprinkleranläggning Om en automatisk vattensprinkleranläggning är en förutsättning för brandskyddets utformning ska den utformas så att den kan släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid. (BFS 2008:6). 5 Exempel på lämpliga komponenter i en automatisk vattensprinkleranläggning finns i standardserien SS-EN Exempel på lämpligt utförande finns i standarden SS-EN och i Brandskyddsföreningens skrift Regler för automatisk vattensprinkleranläggning, SBF 120. Sprinkler i bostäder kan utföras enligt Brandskyddsföreningens rekommendationer installation av boendesprinkler. (BFS 2008:6). 5:24 Vissa lokaler och verksamheter 5:241 Samlingslokal Med samlingslokal avses varje lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell, där ett större antal personer med mindre god lokalkännedom kan uppehålla sig. 5:242 Vårdanläggning En samlingslokal förutsätts rymma fler än 150 personer och användas t.ex. som hörsal, biograf, kyrka, restaurang, sporthall eller för teater, konserter, dans, studier, fritidsverksamhet eller som varuhus eller annan detaljhandelsanläggning. Med vårdanläggning avses lokaler för sjuk- och socialvård samt omsorg om personer med funktionshinder. Reglerna för bostäder ska dock tillämpas för familjedaghem. BBR Brandskydd 101

8 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:3 Utrymning vid brand Exempel på vårdanläggning är sjukhus, sjukhem, samt förskolor och liknande anläggningar. (BFS 2005:17). 5:243 Särskilt boende för personer med vårdbehov Med särskilt boende för personer med vårdbehov syftas i denna föreskrift på boenden avsedda för personer med behov av kontinuerligt stöd eller vård av personal. (BFS 2005:17). Exempel är sådana särskilda boenden där de boende kan vara funktionshindrade, rörelsehindrade eller sängliggande, såsom hem för vård och boende, gruppbostäder för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka eller åldersdementa samt liknande anläggningar. Se även avsnitt 5:21, 5:31, 5:312, 5:375 och 5:61. (BFS 2005:17). 5:244 Lokal för brandfarlig verksamhet Med lokal för brandfarlig verksamhet avses utrymme där verksamheten är förenad med särskild risk för uppkomst av brand. Särskild risk för uppkomst av brand finns t.ex. i utrymmen där tillverkning, bearbetning och förvaring av lättantändligt material förekommer i mer än ringa omfattning, samt i utrymmen där lättantändligt damm kan anhopas. Exempel på utrymmen med förhöjd brandrisk finns i SS (BFS 2005:17). 5:3 Utrymning vid brand 5:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Risken för att personer skadas av nedfallande byggnadsdelar eller genom fall eller trängsel, samt risken för att personer blir instängda i nischer eller återvändsgångar ska särskilt beaktas. Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller en förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden för de personer som befinner sig inom den del som direkt berörs av branden. I det senare fallet måste personerna vara skyddade mot värme och toxiska gaser under ett fullständigt brand- 102

9 5:3 Utrymning vid brand förlopp eller under minst den tid som i ogynnsammaste fall fordras för att branden ska vara helt släckt. Utrymningssäkerheten bör anpassas till den valda utrymningsstrategin, verksamheten och antalet personer i byggnaden, samt till de byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddsåtgärderna, t.ex. i form av utbildad personal. Exempel på metoder för projektering av utrymningssäkerhet finns i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. (BFS 2005:17). 5:311 Tillgång till utrymningsväg Bostäder och lokaler, utöver de som avses i avsnitt 5:313, där personer vistas mer än tillfälligt ska ha minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett våningsplan, ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. En av utrymningsvägarna från en lokal kan utgöras av en passage till en utrymningsväg genom en annan lokal, om tillfredsställande utrymning kan säkerställas och utrymmet är tillgängligt utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte, om de övriga utrymningsvägarna endast utgörs av fönster eller balkong. En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller dylikt i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan utom vid samlingslokaler utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. 5 BBR Brandskydd I byggnader med fler än åtta men högst sexton våningsplan ska bostäder och lokaler ha tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än sexton våningsplan ska bostäder och lokaler ha tillgång till minst ett trapphus Tr1, medan övriga trapphus ska vara åtminstone Tr2. 5:312 Fönster som utrymningsväg I bostäder dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen ska hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen. (BFS 2005:17). 103

10 5:3 Utrymning vid brand Fönster som ska användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. (BFS 2005:17). 5:313 En enda utrymningsväg Dörr direkt till en gata eller motsvarande får vara den enda utrymningsvägen från mindre, lätt överblickbara lokaler i markplanet där ett begränsat antal personer förväntas vistas. (BFS 2002:19). I utrymmen med endast en utrymningsväg bör antalet personer ej överstiga 30 st. (BFS 2002:19). Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst 16 våningsplan. Ett trapphus Tr2 får vara den enda utrymningsvägen i kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder dock inte bostäder i särskilda boenden för personer med vårdbehov i byggnader med högst 16 våningsplan. Trapphus Tr2 som utgör enda utrymningsväg får inte stå i direkt förbindelse med källare. Avståndet till trapphuset från en uppehållsplats i bostäder eller kontor får inte vara längre än att våningen kan utrymmas innan den spärras om brand uppstår. (BFS 2005:17). 5:314 Trapphus Tr1 Avståndet inom utrymningsväg till trapphus avsett för utrymning bör inte överstiga 10 meter. (BFS 2002:19). Med trapphus Tr1 avses ett trapphus som är utformat så att det förhindrar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Trapphuset ska ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som antingen är öppen mot det fria eller är försedd med anordning som förhindrar brandgasspridning till trapphuset. Brandslussen får förses med dörrar i lägre brandteknisk klass. 104

11 5:3 Utrymning vid brand Varken trapphuset eller brandslussen får stå i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under sådant våningsplan som vid utrymning ska användas för utgång mot det fria. Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset. 5:315 Trapphus Tr2 Dörrar mellan trapphuset och brandslussen kan utföras i lägst klass E 30-C. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utföras i lägst klass EI 2 60-C (EI 60-C). Om brandslussen gränsar till förbindelse, korridor eller liknande utrymme i egen brandcell, är EI 2 30-C (EI 30-C) tillräckligt. (BFS 2005:17). Med trapphus Tr2 avses ett trapphus som är utformat så att det begränsar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Om trapphuset betjänar en byggnad som har högst åtta våningsplan, får dörrar till trapphuset utföras i lägre klass. Trapphuset får endast ha förbindelse med bostäder, kontor och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt genom ett utrymme i egen brandcell. Andra utrymmen än bostäder kontor och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, får endast stå i förbindelse med trapphuset via en brandsluss. Sådana utrymmen ska dock ha tillgång till ytterligare minst en utrymningsväg och tillträdesväg för räddningsinsats såvida detta inte är uppenbart obehövligt. Vindsutrymmen med lägenhetsförråd får stå i direkt förbindelse med trapphus Tr2 genom dörrar utförda i lägst klass EI 2 60-C (EI 60-C). Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset. (BFS 2005:17). Dörrar till trapphus Tr2 bör utföras i lägst klass EI 2 60-C (EI 60-C). Om trapphuset betjänar en byggnad med högst åtta våningsplan är EI 2 30-C (EI 30-C) tillräckligt. Vindsutrymme med mindre lägenhetsförråd behöver inte förses med andra utrymnings- eller tillträdesvägar. (BFS 2005:17). 5 BBR Brandskydd 5:32 Avskiljande från andra utrymningsvägar Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra ska avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Korridorer som 105

12 5:3 Utrymning vid brand utgör gemensamma delar av i övrigt skilda utrymningsvägar ska delas upp i lämpligt stora delar så att fortgående brandgasspridning i utrymmena förhindras. 5:33 Gångavstånd Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra bör avskiljas i lägst klass E 15-C. Korridorer bör delas upp i delar av högst 60 meters längd, avskilda från varandra i lägst klass E 15-C. (BFS 2002:19). 5:331 Gångavstånd till utrymningsväg Gångavståndet inom en brandcell till närmaste utrymningsväg ska inte vara längre än att brandcellen kan utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår. 5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg I en utrymningsväg ska gångavståndet till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande inte vara längre än att utrymningen kan ske snabbt. 5:34 Framkomlighet Längsta gångavstånd kan fastställas med utgångspunkt från den verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. Gångavståndet bör normalt inte överstiga 30 meter, om utrymning kan ske i två riktningar. 5:341 Passagemått i utrymningsväg Utrymningsvägar ska utformas med sådan rymlighet och framkomlighet att de kan betjäna det antal personer de är avsedda för. Bredden i utrymningsvägar bör inte understiga 0,9 meter. I utrymningsvägar från brandceller som är avsedda för fler än 150 personer bör bredden inte understiga 1,2 meter. 5:342 Dörr i utrymningsväg Dörrar till eller i en utrymningsväg ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas, om de är avsedda för ett litet antal personer, t.ex. dörrar till bostäder eller gästrum på hotell, 106

13 5:3 Utrymning vid brand ett måttligt antal personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, t.ex. dörrar till klassrum i skolor, eller mindre lokaler. Andra dörrtyper är tillåtna om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i en utrymningsväg ska vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om de betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. (BFS 2005:17). Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler bör kunna öppnas genom att man enbart trycker på dörren eller öppnar den med ett lättmanövrerat trycke. Dörrar i utrymningsvägar bör vara försedda med anordningar som medger möjlighet för personer att återvända efter passage. Den kraft som behövs för att öppna dörren bör inte överstiga 130 N anbringad på de normala öppningsanordningarna. (BFS 1995:17). 5 5:35 Utrustning 5:351 Vägledande markering Vägledande markeringar för utrymning ska finnas om berörda personer förväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom i hotell, vårdanläggning (utom förskola och liknande) och samlingslokaler. Kravet gäller även lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig eller som saknar dagsljusinsläpp. Vägledande markeringar ska finnas i sådan omfattning och vara så placerade att utrymning inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden. Skyltar ska placeras i anslutning till utgångsdörrar till och i utrymningsvägar. Skyltar ska utgöras av belysta eller genomlysta gröna skivor med tydliga, vita symboler. 5:352 Allmänbelysning Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt och ha vägledande markeringar. Regler om utformning av varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser finns hos Arbetsmiljöverket. (BFS 2006:12). Utrymningsvägar ska ha allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden. BBR Brandskydd 107

14 5:3 Utrymning vid brand 5:353 Nödbelysning I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer anslutas till olika gruppsäkringar. Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. Nödbelysning ska möjliggöra utrymning på ett säkert och effektivt sätt även vid strömavbrott. Nödbelysning ska finnas i utrymningsvägarna i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning (utom förskola och liknande) eller samlingslokal. Nödbelysning ska även finnas i samtliga trapphus som används för utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan. Vägledande markeringar ska förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt. Nödbelysningen ska fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter. 5:354 Larmsystem På gångstråket bör belysningsstyrkan uppgå till minst 1 lux på den sämst belysta platsen. Lokalt kan högre belysningsstyrka motiveras, t.ex. i trappor. Skyltar med vägledande markeringar bör alltid vara belysta eller genomlysta även vid ett eventuellt strömavbrott. Elkablar till nödbelysning bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. 5: Automatiskt brandlarm I byggnader eller i delar av byggnader där krav på tidig upptäckt av brand ställs ska automatiskt brandlarm installeras. Detektering ska, där så är möjligt, ske med hjälp av rökdetektorer. Systemet ska ge signal till bemannad plats då personer finns i byggnaden. Exempel på lämpliga komponenter i ett automatiskt brandlarm finns i standardserien SS-EN 54. Exempel på lämpligt utförande finns i Brand- 20 Senaste lydelse BFS 2005:

15 5:3 Utrymning vid brand skyddsföreningens skrift Regler för automatisk brandlarmsanläggning, SBF 110:6. Signal till bemannad plats innebär att larmet vidarebefordras till kommunens räddningstjänst om inte personal finns tillgänglig på platsen. (BFS 2008:6). 5:3542 Utrymningslarm I byggnader eller i delar av byggnader där utrymningslarm erfordras, ska berörda personer kunna nås med information om lämpliga åtgärder vid utrymning. Utrymningslarmet ska vara anpassat efter behovet av information till personerna. Vid akustiskt larm ska hörbarheten vara sådan att signaler eller meddelanden kan uppfattas i berörda delar av byggnaden. Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott. (BFS 2005:17). Utrymningslarm med talat meddelande kan utformas enligt SS-EN Talat utrymningsmeddelande bör föregås av en ej förväxlingsbar ljudsignal. Lämpliga signaltyper för andra utrymningslarm finns angivna i SS Signalen för omedelbar fara bör inte begränsas till 60 sekunder. I lokaler där personer inte kan förväntas ha kännedom om utrymningslarmet bör larmet utformas med två skilda signaltyper, t.ex. ljud och ljus. Utrymningslarmet bör kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Utrymningslarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. (BFS 2005:17). 5:3543 Brandvarnare I byggnader eller delar av byggnader där brandvarnare erfordras ska lämpligt antal brandvarnare installeras så att berörda personer kan få en tidig varning i händelse av brand. (BFS 2005:17). Brandvarnare bör utformas enligt SS-EN (BFS 2005:17). 5 BBR Brandskydd 5:36 Dimensionerande förutsättningar 5:361 Kritiska förhållanden vid utrymning Vid dimensionering av utrymningssäkerheten får förhållandena i byggnaden inte bli sådana att gränsvärden för kritiska förhållanden överskrids under den tid som behövs för utrymning. 109

16 5:3 Utrymning vid brand Vid värdering av kritiska förhållanden bör siktbarhet, värmestrålning, temperatur, giftiga gaser samt kombinationer av dessa beaktas. Följande gränsvärden kan då normalt tillämpas: Siktbarhet: En brandgasnivå på lägst 1,6 + (0,1 x H) meter, där H är rumshöjden, eller en siktsträcka på minst 10 meter i okänd miljö och minst 5 meter i känd miljö (bostäder och kontor). Värmestrålning: En maximal strålningsintensitet på 2,5 kw/ m 2 eller en kortvarig strålningsintensitet på max. 10 kw/ m 2, samt en maximal strålningsenergi på 60 kj/ m 2 utöver energin från en strålning på 1 kw/ m 2. Temperatur: Högst 80 ºC lufttemperatur. (BFS 2005:17). 5:37 Särskilda förutsättningar 5:371 Samlingslokal Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det antal personer som får vistas i lokalen. Utrymning från samlingslokaler får inte ske via andra samlingslokaler. Om inte personantalet är känt kan följande antaganden göras: Om lokalen ska användas av sittande personer och sittplatserna är placerade i rader, bör utrymningsvägarna dimensioneras för 1,7 personer/m 2 nettoarea. De gångar i lokalen som är avsedda för sittplatspubliken bör inräknas i arean, däremot inte scen eller podium. Om lokalen ska användas för både stående och sittande personer, bör utrymningsvägarna dimensioneras för 2,5 personer/m 2 nettoarea. Utrymningsvägar i varuhus eller andra anläggningar för detaljhandel bör dimensioneras för 0,5 personer/m 2 nettoarea för de utrymmen dit allmänheten har tillträde. I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen. Samlingslokaler bör ha minst tre utrymningsvägar, om de är avsedda för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda för fler än personer. Utrymningsvägar från samlingssalar får stå i förbindelse med varandra genom mellanliggande foajé eller motsvarande, som är skild från utrymningsvägarna i lägst klass EI 2 30-C (EI 30-C). (BFS 2005:17). 110

17 5:3 Utrymning vid brand 5:3711 Utrymningslarm Samlingslokaler ska förses med utrymningslarm som aktiveras automatiskt eller från bemannad plats vid brandindikation. Utrymningslarm bör ge dem som uppehåller sig i samlingslokalen talad information om lämpliga åtgärder vid utrymningen. 5:3712 Nödbelysning m.m. Samlingslokaler ska vara försedda med allmänbelysning och nödbelysning. Trappsteg i samlingssalar ska förses med nödbelysning. Omedelbart utanför utgångar till det fria ska nödbelysning anordnas. Den belysning som behövs i samlingslokaler vid utrymning ska kunna tändas från en plats i lokalen. Utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler ska i hela sin längd vara belysta och försedda med nödbelysning. 5 5:372 Hotell Hotell för minst nio gäster eller med minst fem uthyrningsrum ska förses med utrymningslarm. Utrymningslarmet ska kunna utlösas manuellt. Om hotellet är i två eller fler plan eller är beläget på annat plan än markplanet ska larmet även kunna utlösas automatiskt. Larmknappar ska finnas på varje våningsplan och vara placerade vid lättåtkomliga platser samt i receptionen. Larmknappar ska vara utformade så att de inte kan förväxlas med andra knappar. (BFS 2005:17). Ett automatiskt brandlarm eller en lämpligt utformad automatisk vattensprinkleranläggning uppfyller kravet på automatisk utlösning av utrymningslarmet. Om sprinkleranläggning används för aktivering av utrymningslarmet bör gästrum kompletteras med brandvarnare. Anslag om larmsignalens karaktär och betydelse bör finnas i varje gästrum. (BFS 2005:17). Hotell i enbart markplan och hotell för färre än nio gäster och med färre än fem uthyrningsrum ska förses med brandvarnare om de inte har automatiskt aktiverat utrymningslarm. (BFS 2005:17). Brandvarnare bör placeras i varje gästrum. (BFS 2005:17). BBR Brandskydd 111

18 5:3 Utrymning vid brand 5:373 Vårdanläggning Utrymningsvägar i vårdanläggning får utgöras av passage genom angränsande brandcell, om detta inte hindrar räddningstjänstens insatsmöjligheter. Passage mellan skilda vårdavdelningar ska kunna ske utan att brandgas sprider sig till den icke brandutsatta avdelningen. I vårdanläggningar, utom förskolor och liknande, ska finnas anordningar för tidig upptäckt av brand. (BFS 2005:17). Avståndet mellan utrymmen inom vårdavdelningar och närmaste trapphus bör inte vara längre än 50 meter. I förskolor och liknande anläggningar bör brandvarnare installeras. (BFS 2005:17). 5:374 Bostäder Utrymning från bostadsrum i byggnader i klass Br2 eller Br3 ska kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten. (BFS 1995:17). Utrymningsvägar från bostadsrum kan anordnas enligt något av följande alternativ: a) Utgång till utrymningsväg (t.ex. en trappa utanför bostaden). b) Utgång direkt till det fria i markplanet eller till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS som leder till markplanet. c) Öppningsbart fönster med öppningens underkant högst 5,0 meter över markplanet utanför. d) Genom ett annat närliggande rum i samma våningsplan som uppfyller kraven enligt a), b) eller c), om detta rum kan avskiljas från underliggande våning genom att stänga en eller flera dörrar. (BFS 1995:17). 5:3741 Brand- och utrymningslarm Bostäder ska förses med brandvarnare eller automatiskt aktiverat utrymningslarm. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas stadigvarande. (BFS 2005:17). Brandvarnare bör placeras i anslutning till sovrum och det bör finnas minst en brandvarnare per våningsplan. (BFS 2005:17). 5:375 Särskilda boenden för personer med vårdbehov I byggnader för särskilda boenden för personer med vårdbehov ska det finnas utrymningslarm och anordningar för tidig upptäckt av brand. (BFS 2005:17). 112

19 5:3 Utrymning vid brand 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Utrymningslarmet bör utformas med hänsyn till boendets utformning, personalbemanning och de boendes hälsa. Se även avsnitt 5:354. (BFS 2005:17). 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:41 Allmänt Eldstäder, eldningsapparater, värmeinstallationer och spisar samt rök- och avgaskanaler ska anordnas så att de inte kan ge upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning. Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte överstiga 85 C. Värmepanel eller dylikt ska vara övertäckningsskyddad i den omfattning som fordras för att förhindra uppkomst av brand. Vid isolering av installationsdelar som kan få högre temperatur än 85 C, ska isoleringen utföras av material av lägst A2-s1,d0 (obrännbart material). (BFS 2002:19). Eldstad, rök- och avgaskanaler och dylikt bör placeras på lämpligt avstånd från närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material. Avståndet är bl.a. beroende av den strålande ytans storlek och temperatur. Lämpligt avstånd för oisolerad och ej vattenmantlad eldstad eller oisolerad rök- och avgaskanal är minst 0,5 meter. Alternativt kan väggen skyddas av ett strålningsskydd av material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material), med tillräcklig utsträckning i höjd- och sidled och placerat med erforderligt avstånd. (BFS 2002:19). 5 BBR Brandskydd 5:42 Eldstad 5:421 Allmänt Eldstäder och förbindelsekanaler ska ha tillräcklig hållfasthet för att ta upp förekommande belastningar och andra påverkningar. Eldstäder, eldningsapparater, och dylikt ska placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Underlaget ska utformas så att brandspridning nedåt förhindras och otätheter pga. sättningar inte uppkommer i anslutna kanaler och rörledningar. (BFS 1998:38). 113

20 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Underlaget bör utföras i lägst klass REI 60. I småhus dock lägst REI 15. (BFS 1998:38). Gaser får inte oavsiktligt tränga ut från eldstäder och eldningsapparater. Eldstaden ska tillföras erforderlig mängd förbränningsluft. Värmepannor vars effekt överstiger 60 kw ska placeras i pannrum. (BFS 1998:38). 5:422 Eldstadsplan Se avsnitt 3:32, 5:66 och 6:2. (BFS 2005:17). Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska ha ett eldstadsplan. Eldstadsplanet ska ha sådan utsträckning och vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske. Finns det ett fritt utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, ska eldstadsplanet omfatta även detta utrymme. (BFS 1998:38). 5:423 Askutrymme Eldstadsplanet för pannor eldade med fasta bränslen bör vara minst 2 meter framför sida med eldstadsöppning och minst 1 meter utanför andra delar. Eldstadsplan bör bestå av minst 50 mm betong, tegel eller dylikt. Vid mindre, slutna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas intill ett avstånd av minst 0,3 meter framför eldstaden och till minst 0,1 meter på vardera sidan om eldstaden. För kakelugnar kan utsträckningen i sidled dock begränsas till eldstadsöppningens bredd med minst 0,2 meter tillägg på vardera sidan om öppningen. För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så, att det horisontella avståndet från eldhärdens centrum till oskyddat brännbart golv är minst 1,0 meter. Om eldstadsbotten ligger högre än 0,4 meter över golvet, bör avståndet ökas med hälften av det överskjutande höjdmåttet. Eldstadsplan för lokaleldstad i bostadsrum kan bestå av 0,7 mm stålplåt. För sådan del av ett eldstadsplan som ligger under eldstaden får plåt dock endast användas, om det finns ett minst 50 mm fritt, luftat utrymme mellan eldstaden och eldstadsplanet och om temperaturförhållandena i övrigt tillåter, se 5:41. (BFS 2002:19). I andra byggnader än småhus ska det i anslutning till pannrum med eldstad för eldning med fast eller flytande bränsle finnas ett utrymme för upplag av sot och aska, där askan kan förvaras på ett betryggande sätt. Utrymmet ska vara avskilt med dörrar eller luckor i lägst klass EI 2 15-C (EI 15-C). (BFS 2005:17). 114

21 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:424 Eldningsapparat Eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand. Där det är aktuellt ska eldningsapparat vara försedd med anordning som hindrar eld att sprida sig genom eldningsapparaten till bränsleförrådet. (BFS 1998:38). Eldningsapparaten bör vara försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand. (BFS 2002:19). 5:43 Rök- och avgaskanal 5: Allmänt Eldstäder för fast eller flytande bränsle ska anslutas till rökkanal. Eldstäder avsedda för gas ska anslutas till avgaskanal. Rök- och avgaskanaler, inklusive isolering och omgivande schakt, får inte ha en yttemperatur på kanalens eller schaktets utsida som överstiger 100 C när den anslutna anordningen drivs med högsta effekt. Gasapparater med en tillförd värmeeffekt av högst 12 kw eller en hushållsspis för gas behöver inte anslutas till avgaskanal, om den installeras i ett utrymme vars volym är större än 7 m 3 och förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara, risk för förgiftning eller annan olägenhet. Rök- eller avgaskanal som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att detta inte medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Skorstenar, skorstensschakt och dylikt ska placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Bestämmelserna omfattar även avgaskanaler från bränsledrivna motorer. (BFS 2002:19). Rökkanaler och skorstenar bör uppfylla kraven i SS-EN Gasapparater bör anslutas till avgaskanal om förbränningen avsiktligt sker med luftunderskott eller sotande låga. Se även avsnitt 6:2. När flera eldstäder ansluts till samma rökkanal bör man beakta riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning via eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning. Se även avsnitt 8:4. (BFS 2008:6). 5 BBR Brandskydd 21 Senaste lydelse BFS 2005:

22 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:432 Höjd m.m. Rök- eller avgaskanaler ska ha sådan höjd att brandfara inte uppstår och vara utformade med hänsyn till anslutna eldstäder och eldningsapparater samt bränsleslag. (BFS 1998:38). 5:433 Tvärsnitt Se avsnitt 6:7. (BFS 2005:17). En rök- eller avgaskanal ska ha tillräckligt stort tvärsnitt med hänsyn till genomströmningen. (BFS 2002:19). 5:434 Material och placering Väggar i rök- eller avgaskanaler ska vara av material med tillräcklig hållfasthet och tillräckligt motstånd mot temperaturvariationer, klimatpåverkan, korrosiva rökgaser samt mot slag och användning av sotningsredskap och dylikt. Insatsrör ska utformas så att röret eller angränsande byggnadsdelar inte skadas. (BFS 1998:38). 5:435 Täthet Rök- eller avgaskanal bör dimensioneras för längdförändringar samt de ökade belastningar som uppkommer, exempelvis efter längre tids användning och soteld. Detta bör speciellt uppmärksammas vid sidodragningar av kanaler. Om ett insatsrör monteras i kanalen bör det göras i hela dess längd. Innan installationen utförs bör kanalens status kontrolleras. (BFS 1998:38). Rök- eller avgaskanaler ska ha sådan täthet att brandfara, risk för förgiftning eller annan olägenhet inte uppstår. (BFS 1998:38). 5:436 Skorstensschakt Tätheten kan kontrolleras genom röktrycksprovning eller läckagemätning. (BFS 1998:38). Rök- och avgaskanaler av material som inte bibehåller sina egenskaper efter soteld ska omges av ett skorstensschakt av material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material) med tillräcklig hållfasthet. Skorstensschaktet ska utformas så att erforderligt skyddsavstånd till brännbart material upprätthålls. (BFS 2002:19). 116

23 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Schaktväggarna bör utföras i lägst brandteknisk klass EI 60. Schaktväggar i småhus bör utföras i lägst brandteknisk klass EI 15. Se även avsnitt 8:4. (BFS 2005:17). 5:437 Rensning och inspektion Eldstäder, rök- och avgaskanaler ska vara åtkomliga för rensning, kontroll och inspektion. Rensluckor får inte finnas i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt om inte särskilda åtgärder vidtas. (BFS 2002:19). Förbränningskammare, askrum, förbindelsekanaler, rök- och avgaskanaler bör kunna rensas med vanligen förekommande sotningsredskap. Se även avsnitt 3:32. 5 När rensluckor placeras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt bör täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning, barnsäkerhet m.m. särskilt beaktas. (BFS 2002:19). 5:44 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:441 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:442 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:443 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:444 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:445 har upphävts genom (BFS 1998:38). BBR Brandskydd 5:45 Uppvärmning med varmluft Varmluftspannor för uppvärmning av lokaler inom fler än en brandcell, ska installeras i pannrum. Varken tilluft eller återluft får tas från pannrummet. Kanalväggar inom pannrummet ska utformas så att brandspridning till såväl tillufts- som återluftskanaler förhindras i 30 minuter. (BFS 2002:19). 117

24 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:46 Särskilda förutsättningar 5:461 Lokal för brandfarlig verksamhet m.m. Lokal för brandfarlig verksamhet får värmas med varmluft från en varmluftspanna under förutsättning att pannan är placerad i ett pannrum och att luft inte återförs till pannrummet eller pannan. Uppvärmning med varmluft från en varmluftspanna får inte anordnas där explosiva gasblandningar kan förekomma. Sprutrum, sprutboxar, lokaler för uppställning av sprutboxar eller sprutskåp och dylikt får dock värmas med varmluft om åtgärder vidtas för att hindra uppkomst och spridning av brand. Lokal för brandfarlig verksamhet får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler som innehåller eldstäder och dylikt. (BFS 2002:19). 5:462 Garage Se avsnitt 5:674. (BFS 1998:38). Uppvärmning i garage får inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Rensluckor får endast finnas i garage om särskilda åtgärder vidtas. Garage får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler som innehåller eldstäder och dylikt. Servicestationer, bilverkstäder och likvärdiga lokaler där explosiva gasblandningar inte förekommer, och som är avskilda från andra lokaler så att brandspridning förhindras i 30 minuter, får värmas med varmluft om pannan placeras i ett pannrum utan förbindelse med lokalen eller om pannan placeras i lokalen och förbränningsluft tillförs direkt från det fria genom tät kanal. Återluft ska i förekommande fall tas från minst 2 meters höjd över golvet. (BFS 1998:38). När rensluckor placeras i garage bör särskilt beaktas bl.a. täthet och yttemperatur. (BFS 2002:19). 5:463 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:4631 har upphävts genom (BFS 1998:38). 5:4632 har upphävts genom (BFS 1998:38). 118

25 5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell 5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell 5:51 Materialkrav, ytskikt och beklädnad 5: Allmänt Material i byggnadsdelar och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas. De får inte smälta och droppa utanför brandhärdens omedelbara närhet. Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden. Vägledande för val av material är vilken byggnadsklass byggnaden tillhör. Material i tak och väggar samt för fast inredning får inte deformeras vid ringa brandpåverkan och inte falla ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar. Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III), i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under brandens inledningsskede så att minst samma brandtekniska egenskaper som hos ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) erhålls. I bostäder samt i vårdanläggningar och hotell bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta gäller särskilt material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brandtemperaturer (< 250 C). I andra utrymmen än utrymningsvägar och vissa lokaler enligt 5:513 bör följande ytskikt väljas: I byggnader i klass Br1 bör takytor ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II). I byggnader i klass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass D-s2,d0 (klass III). I byggnader i klass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass D-s2,d0 (klass III). 5 BBR Brandskydd 22 Senaste lydelse BFS 2002:

26 5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskikt utföras i lägre klass, dock lägst klass D-s2,d0 (klass III). Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Om rörinstallationer täcker en större yta, bör rörisolering uppfylla A2 L - s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och dylikt. För rörinstallationer som täcker en mindre yta, kan rörisolering utföras i följande klasser: B L -s1,d0 (P I) där omgivande ytor har kravet B-s1,d0 (klass I). C L -s3,d0 (P II) där omgivande ytor har kravet C-s2,d0 (klass II). D L -s3,d0 (P III) där omgivande ytor har kravet D-s2,d0 (klass III). Dukar till tältbyggnader uppfyller kraven i föreskriftens andra stycke, om de utförs av ett enkelt skikt svårantändligt dukmaterial. (BFS 2008:6). 5:512 Ytskikt och beklädnad i utrymningsväg Ytskikt och beklädnader i utrymningsvägar ska utföras i material som ger ett försumbart bidrag till brandspridning. I byggnader i klass Br1 och Br2 ska takytor och invändiga väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av klass B-s1, d0 (klass I). Ytskiktet ska fästas på material i klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). I byggnader i klass Br3 ska takytor och invändiga väggytor ha ytskikt enligt följande: a) Utrymningsvägar i hotell och vårdanläggningar ska ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) på takytor och lägst klass C-s2,d0 (klass II) på invändiga väggytor. Ytskikten ska fästas på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter ska ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) på takytor och av lägst klass C-s2,d0 (klass II) på invändiga väggytor. c) Utrymningsvägar från lokaler för brandfarlig verksamhet ska ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) anbringat på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Utrymningsvägar från samlingslokaler och i byggnader i klass Br1 ska golvbeläggning vara utförd i material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgas. (BFS 2005:17). Golvbeläggning med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgas bör utföras i lägst klass C fl -s1 (klass G). (BFS 2002:19). 120

27 5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell 5:513 Ytskikt och beklädnad i vissa lokaler I vårdanläggningar, storkök, samlingslokaler och lokaler för brandfarlig verksamhet ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt och beklädnader. Golvbeläggningen i samlingslokaler och lokaler för brandfarlig verksamhet ska vara utförd i material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgas. (BFS 2002:19). 5:514 Vårdanläggning Väggar i vårdanläggningar och storkök bör ha ytskikt av klass C-s2,d0 (klass II) fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Invändiga takytor bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). 5 Väggar och takytor i samlingslokaler och lokaler för brandfarlig verksamhet bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I) fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Golvbeläggning bör utföras av lägst klass D fl -s1 (klass G). (BFS 2005:17). I vårdanläggningar (utom förskola eller dylikt) ska korridorer inom samma vårdavdelning avskiljas i lägst klass E 30 från angränsande vårdrum, dagrum, rökrum och liknande utrymmen. (BFS 1995:17). 5:515 Imkanal Imkanaler ska utföras av sådana material och vara utformade så att risken för spridning av brand inuti kanalerna till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning begränsas. Imkanaler från storkök eller dylikt, kanaler för brandfarliga gaser, samt kanaler för gaser eller ämnen som kan orsaka brandfarliga avsättningar på kanalväggarna, ska utformas med skydd mot brandspridning. (BFS 1998:38). Imkanaler bör i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 60. Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 50 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. BBR Brandskydd 121