Remissammanställning inklusive samtliga inkomna remissvar för länstransportplan för Norrbottens län

Transkript

1 BILAGA 3 1 (1) Datum Diarienummer Remissammanställning inklusive samtliga inkomna remissvar för länstransportplan för Norrbottens län POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Generella och allmänna synpunkter som är återkommande i ett flertal yttranden Den geografiska fördelningen av medel i länet. Ett flertal inlandskommuner anser att det är en alltför hög koncentration av medel till framförallt det södra kustområdet och att det finns behov av utvecklande åtgärder även i andra delar av länet. Vissa kustkommuner anser också att man skulle behöva ytterligare åtgärder inom vissa områden för att kunna möta t.ex. ökad trafik mm. Angelägna investeringsåtgärder på väg 97 mellan Boden och Luleå tar mycket stora delar av länsplanens budget i anspråk vilket hämmar andra angelägna satsningar runt om i länet. Dessutom är det oacceptabelt att så angelägna åtgärder ska kräva kommunalförskottering för att överhuvudtaget vara genomförbara. Länstransportplanens tilldelade budget anses därför sammanfattningsvis vara alldeles för låg. Kraftfulla satsningar på ffa Malmbanan och Norrbotniabanan efterfrågas, då dessa är avgörande för Sveriges och länets utveckling och ett hållbart Norrbotten. GC-åtgärder är högt efterfrågade och den avsatta budgeten anses inte räcka långt i ett så stort län med ett så omfattande vägnät som Norrbotten. Nästan samtliga kommuner anser sig ha GC-objekt som borde ha prioriterats, inte minst med kopplingar till att barn i byar inte ska behöva nyttja landsvägen. Flertalet kustkommuner lyfter också behovet av GC-åtgärder längs E4:ans sträckor med mitträcken. Några synpunkter finns på att Trafikverket borde överväga enklare GC-vägar av grus för att få ut mer för pengarna. Åtgärder för kollektivtrafik anses vara i lägsta laget med hänvisning till bl.a målen om fördubblad kollektivtrafik, ett långsiktigt hållbart transportsystem, tillgänglighet och attraktionskraft. Ingen specifik åtgärd Den geografiska fördelningen av medel är till fördel för ffa länets tre största kommuner ffa pga dyra investeringsbehov i trafikintensiva stråk. Potternas fördelning ska förhoppningsvis kunna utjämna detta något, vilket är ambitionen. Uppföljning av föregående länsplans utfall visade på att de tre största kommunerna totalt erhöll 59% av medlen. Såg man endast till potterna så erhöll dessa tre 35%. Vad gäller GC-åtgärder så är efterfrågan stor och potten har därför höjts från 8 mkr/år till 10 mkr/år från föregående länsplan, trots oförändrade ramar. Uppföljningen av föregående länsplans utfall visade på att ca 25% av planens medel satsades på GC-åtgärder (inkl GC-åtgärder via bidrag till kommunala vägnätet). Vad gäller GCåtgärder längs väg E4 (samt E10 & E45) så är detta en uppgift för den Nationella planen. Bidrag till kollektivtrafikåtgärder har fördubblats från 1 mkr/år till 2 mkr/år i förhållande till föregående länsplan. Detta trots att att endast ca 1 mkr av 4 mkr nyttjades från potten av ansvariga för kollektivtrafiken. En hög nivå i bidragspotten kräver också en hög vilja till medfinansiering. Arjeplogs kommun Positiva att väg 95 mot Norge lyfts som ett viktigt stråk men tycker att det ännu tydligare kan lyftas fram vikten av Tjernfjellstunnelns genomförande och en framtida klassning till europaväg. De öst-västliga transporterna är viktiga och bl.a. lyfts detta inkl. väg 95 i "Joint Barents Transport Plan". Positiva till att en ÅVS för väg 95 genom Arjeplog finns med och viktigt att man i arbetet tar fasta på redan framtagna underlag samt det pågående planarbetet. Vissa textmässiga justeringar genomförs med anledning av väg 95, Tjernfjellstunneln och Joint Barents Transport Plan. Trafikverket som kommer genomföra ÅVS för väg 95 genom Arjeplog har fått Trafikplanen och uppmärksammas även i övrigt på synpunkterna kopplat till detta. GC-väg Kraja-Industrivägen är fortsatt en av de prioriterade objekten i planen Påpekar biltestnäringens vikt i kombination med turistnäringen och att dessa får bra förutsättningar för tillväxt. I det sammanhanget påtalar man vikten av bibehållna hastigheter på vägnätet för att det inte ska drabba testnäringen negativt. Ställer sig frågande till varför GC-vägen Kraja-Industrivägen som fanns med i förra planen har prioriterats bort.

3 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Arvidsjaurs kommun Påtalar och håller med om skrivningarna om att utvecklad gruvnäring och vindkraft ställer krav på åtgärder i lokal och regional infrastruktur för att klara arbetskraftsförsörjning och godstransporter och att det för Arvidsjaurs del är särskilt viktigt kring ev. gruvdrift vid Laver och Svartliden/Sandberg. Påtalar Inlandsbanan och de skrivningar och prioriteringar som IBAB har. Anser att sidoområdesåtgärder bör vara större för att kunna öka hastigheten på vägarna. Positiva till potten för åtgärder på kommunala vägnätet. Men frågande till varför stora delar av de 8 mkr/år redan är uppbokade för åtgärden RV97/travbaneleden under åren , när denna pott ska beslutas årligen. Vissa förstärkningar i texten kopplat till arbetpendling och gruvnäring utöver malmfälten. Vissa textjusteringar ang Inlandsbanan. Vad gäller sidoområdesåtgärder så innebär inte åtgärderna att hastigheten kommer att höjas utan snarare är det åtgärder på vägar som annars kommer att få en framtida lägre hastighet om inga åtgärder vidtas. Utöver att åtgärden förhindrar sänkt hastighet så åstadkoms så klart en höjd trafiksäkerhet. Åtgärden RV97/Travbaneleden är en särskild utpekad åtgärd utöver potten för kommunala vägar, så den påverkar inte de avsatta 8 mkr/år. Bodens kommun Anser att objektet RV 97 etapp 2 S Sunderbyn - Sävast bör ha högsta prioritet i planen Påtalar att NBB avslutas i Haparanda Föreslår smärre förändring i figur 3.2:4 Smärre justering av figur enligt förslaget. Prioriteringsordningen av investeringsobjekt från förra planen kvarstår för samtliga objekt i enlighet med direktiven. Länsplanen följer Trafikverkets definition av NBB, dvs Umeå-Luleå med förlängning till Haparanda via Haparandabanan. Gällivare kommun Påtalar att man avser att fullfölja sin del i objektet RV 97/Travbaneleden, trots fördyringarna. Men anser objektets del 1 och 2 bör ses som en helhet. Anser att Laponia saknas som turistiskmålpunkt i planen. Ingen specifik åtgärd RV 97/Travbaneleden del 1 och 2 ses som en helhet. Men är uppdelat då ena delen är helt statlig och andra helt kommunal. Laponia finns upptagen i texten samt som symbol UNESCO i kartan. Anser att länsplanen bör ha en beredskap för den samhällsomvandling som sker med gruvexpansionen i Gällivare/Malmberget/Kiruna. Lyfter Ritsemvägens behov av åtgärder samt Skaulo-Nilivaara. Saknar ÅVS för genomfartstrafik mm i Gällivare med anledning av pågående samhällsomvandling Gruvexpansionen bedöms i första hand påverka kommunala samt Nationella vägar som ska finansieras av Nationella planen och utöver detta så har även LKAB ett stort ansvar. Åtgärder på Ritsemvägen finns som objekt på enskilda vägar, men kommer endast kunna utföras som punktinsatser. Skaulo-Nilivaara fanns ej med i kommunens underlag, men synpunkterna kommer att framföras till trafikverkets medarbetare för enskilda vägar. ÅVS för genomfartstrafik mm i Gällivare är kopplat till E10 och E45 och ska därmed inte finansieras av länsplanen utan Nationella planen. Haparanda kommun Anser att medel till uppgradering dåvaspåret (NBB) bör omfördelas till åtgärder för förstärkt internationell koppling österut i Haparanda och därmed öka godsmängderna mot en tänkt NBB. Medel till satsningar på persontågstrafik på hela länets järnvägssytem. Medel till resecentrum för järnväg på sträckan Luleå-Boden-Kalix-Haparanda/Torneå. Lyfter ett antal GC-objekt i Haparanda kommun. Ingen specifik åtgärd Vad gäller godsterminal Haparanda/Tornio hanteras detta i särskild ordning dels via projektet BGLC (dock ej investeringar), men ska ffa finansieras av Nationell plan i Sverige/Finland. Medel till infrastrukturella satsningar för personstågstrafik ska ffa hanteras i Nationell plan, men vad gäller resecentrum kan länsplanen delfinansiera. Där är då viktigt att kollektivtrafikmyndigheten är med och prioriterar satsningarna. Finns dock inga beslut om trafik mm på sträckan och bedöms därför kunna hanteras i kommande revideringar. Vad gäller föreslagna GC-åtg ska de flesta finansieras via nationell plan och i övrigt har andra GC-åtg i länet bedömts högre prioriterade.

4 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Jokkmokks kommun Kalix kommun Anser att bärighetsåtgärder nedprioriteras i planen. Lyfter behovet av väg och järnvägssatsningar för ffa gruvnäringens expansion i kommunen och konstaterar att särskild finansiering är nödvändig. Anser att Inlandsbanan och tvärbanornas funktion borde uppmärksammas mer och behovet av förstärkningar för tyngre transporter vidtas. Saknar satsningar på parallellvägar/gc-vägar längs 2+1 vägar. Ser det som angeläget att satsa på persontrafik på Haparandabanan. Anser det viktigt med fortsatta satsningar på det enskilda vägnätet för att klara investeringsbehoven på dessa vägar. Skrivningarna kring Inlandsbanan och tvärbanan ses över och förändras delvis. Ingen specifik åtgärd Medel till bärighetsåtgärder hanteras inte i länsplanen utan i Nationella planen. Vi instämmer i att behovet av transportinfrastuktur investeringar är stort om gruvplanerna i Kallak blir verklighet och att detta måste finansieras i särskild ordning. Länsstyrelsen har med andra medel varit med och finansierat uppgraderingen till STAX 20 på Inlandsbanan mellan Kåbdalis och Jokkmokk. En ytterligare uppgradering som skulle bli mer omfattande förutsätts hanteras den "ordinarie vägen", dvs via anslagen från Trafikverket. Investeringar för gc-vägar längs E4 hanteras i den Nationella planen. Medel till infrastrukturella satsningar för peronstågstrafik ska ffa hanteras i Nationell plan, men vad gäller resecentrum kan länsplanen delfinansiera. Där är då viktigt att kollektivtrafikmyndigheten är med och prioriterar satsningarna. Finns dock inga beslut om trafik mm på sträckan och bedöms därför ligga så långt fram i tiden att det hanteras i kommande revideringar. Potten för enskilda vägar har ökat från 1 till 1.5 Mkr/år från föregående plan + en särskild satsning i Piteå. Kiruna kommun Menar att utvecklingen inom gruvnäringen belastar infrastrukturen hårt och även andra vägar än de nationella vägarna behöver åtgärder inom området. I övrigt sammanfaller synpunkterna med som återfinns i de generella och allmänna synpunkterna. Ingen specifik åtgärd Åtgärder kopplat till gruvnäringen återfinns i stor utsträckning i den nationella planen via ex.vis bärighetsåtgärder, i länsplanen får eventuella åtgärder hanteras inom ex.vis TS- och GC-potten. Luleå kommun Anser att ett nytt resecentrum i Luleå borde finnas med i planen. I övrigt sammanfaller synpunkterna med de som återfinns i de generella och allmänna synpunkterna. Ingen specifik åtgärd Bedömningen är att ett nytt resecentrum i Luleå kan hanteras i kommande revideringar av länstransportplaner, då medlen är ytterst begränsade så har endast de mer akuta eller som planmässigt är längre framme namngivits. Åtgärder för Luleå resecentrum kan också till viss del komma att ingå i den beskrivna "åtgärden" Persontrafiksåtgärder på Haparandabanan då en sådan trafik kan komma att ställa krav på åtgärder även i Luleå C.

5 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Pajala Påtalar vikten av att prioritera åtgärder på sträckorna som berörs av malmtransporterna, inkl ny genväg samt att en framtida järnväg från gruvområdet till Svappavaara anläggs för en långsiktigt hållbar lösning. Framhåller den ÅVS som utförts för Pajala tätort och angelägenhetsgraden att åtgärder kopplat till denna blir utförda. Är positiva till den i planen föreslagna cirkulationsplatsen väg 99/392, men anser att denna redan är finansierad enligt trafikverket. Föreslår därför istället att medlen satsas på andra korsningsåtgärder vid Pajala centralort. Välkomnar finansieringen av andra etappen Strandpromenaden samt GC-åtgärd i anslutning mot ridhuset, men anser däremot att nivån är för låg på den senare samt att den bör ges högre prioritet. Rastplats Anttis föreslås ersättas av rastplats för lastbilstrafik i eller anslutning till Pajala centralort. I övrigt sammanfaller synpunkterna i stort med de som återfinns i de generella och allmänna synpunkterna. Ingen specifik åtgärd Samtliga åtgärder på vägnätet kopplade till gruvtransporterna finansieras i särkskild ordning via Nationella planen. En eventuell framtida järnväg detsamma. En ÅVS för Pajala tätort är mycket riktigt genomförd av trafikverket med anledning av den förändrade situationen kopplat till gruvnäringen och finansierad via nationella planen. Åtgärder på nämnda vägar från denna ÅVS finns med som miljöåtgärder i den nationella planen. Om Trafikverket uttryckt att korsningsåtgärden väg 99/392 redan är finansierad så avser dom via länsplanen. Denna åtgärd tillhör länsplanen och ingen annan finansieringskälla finns för detta. Denna korsningsåtgärd har prioriterats framför de övriga nämnda varför den kvarstår. GC-åtgärden mot ridhuset förutsätter som beskrivet att trafikverket finansierar en brobreddning via den nationella planen i samband med beläggnings och bärighetsunderhåll för att den ska vara genomförbar. Piteå kommun Delar skrivningarna om bärighet men önskar kompletteringar angående transporter till vindkraftsutbyggnad. Saknar skrivningar om samverkan via North Sweden Seaport för att stärka sjöfarten Anser att investeringsåtgärden på väg 373 Förbi Stockbäcken ligger för sent i tiden med hänsyn till vindkrafttstransporterna. Kommunen lyfter Timmerleden genom Piteå centrum som ett högt prioriterat objekt inkl. korsningsåtgärder i övrigt längs väg 506 och ställer sig frågande hur man ska anpassa åtgärderna i förhållande till Norrbotnibanan som ej finns med i den nationella planen. Ställer sig frågande varför kommunens två högst prioriterade GC-objekt nedprioriterats till förmån för GClösning över Pitsundsbron. Anser att de avsatta 1 mkr för TS-åtgärder i Blåsmark riskerar att inte räcka för att åtgärda de behov som finns. Kompletterar skrivningarna avseende vindkraftens transporter samt North Sweden Seaports samverkan. Justering gällande finansieringen av objektet Enskilda vägen Fåröbron görs. Viss kompletterande text ang TS-åtg Blåsmark. Investeringsobjekten i planen ligger i samma prioordning som förra planen i enlighet med tolkningen av direktiven, samt att väg 373 förbi Stockbäcken inte planmässigt är nog långt framme. Åtgärden skulle kunna bli aktuell för förskottering för att få ut nyttorna tidigare kopplat till vindkraftens utbyggnad i området. Situationen kring Timmerleden genom Piteå centrum inkl förlängningen av väg 506 är komplex då befintliga resurser inte räckt till för att prioritera en större investeringsåtgärd genom Piteå. NBB kommande sträckning komplicerar ytterligare samt ökade vindkraftstransporter från hamnen. Valet har därför fallit på att ta ett helhetsgrepp och göra en ÅVS för hela sträckan väg 506 för att finna vilka möjliga åtgärder som kan göras kortsiktigt. Ett arbete pågår dessutom parallellt för att finna lösningar för att smalna av korridorerna genom passagen i centralorterna, däribland Piteå centrum. Mycket positiva till den föreslagna delfinansieringen av Fåröbron som är en viktig åtgärd för inte minst de oskyddade trafikanterna. Kommunen lyfter däremot svårigheten att utföra detta under I planen har valet varit att generellt stå kvar med tidigare prioriterade åtgärder och att fylla på med nya i det potter där så behövs. Därmed har inga GC-åtgärder nedprioriterats. Mer om planförslaget och GC-åtgärder, se generella och allmänna synpunkter. När det gäller TS-åtgärder genom Blåsmark så avser åtgärden en enklare lösning med målade fält för oskyddade trafikanter. Vidare diskussioner förs mellan Trafikverket och kommunen angående eventuell ytterligare starndardhöjning.

6 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Älvsbyns kommun Lyfter behovet av ett nytt resecentrum Den planerade gruvdriften i Laver kommer att ställa krav på infrastrukturen i kommunen genom förstärkning av vägar, TS-åtgärder, utbyggd terminal osv. Ingen specifik åtgärd Behovet av ett nytt resecentrum berörs men har inte prioriterats med öronmärkta medel i planen då inga konkreta tidsmässiga förslag funnits framme med möjlighet till statlig medfinansiering. Åtgärden kan i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten prioriteras utifrån de avsatta 2 mkr/år. En gruvdrift i laver kommer ställa krav på bärighetsåtgärder från nationella planen och eventuellt kompletterande TS-åtgärder från länsplanen, vilket ska utredas i ÅVS. Även GC-väg Korsträsk-Älvsbyn har betydelse i sammanhanget. Kommunikationspolitiska rådet Tillstyrker planens medfinansiering av uppgradering av Dåvaspåret för att belysa betydelsen av NBB. Anser att planen tydligt måste lyfta Northern Axis och Botniska korridoren genom länet med Haparanda som logistisk nod och kopplingen till Nordiska Triangeln. Lyfter det eftersläpande underhållet och standarden på länets vägar som akut även om det inte är uppgift för länsplanen. Anser inte att länsplanen med sina små medel ska satsa på åtgärder för att direkt undvika fortsatta hastighetssänkningar, utan att medel borde avsättas nationellt för att klara en TS-höjningar istället för hastighetsnedsättningar. Motsätter sig också den av trafikverket i nationella planen föreslagna "koldioxidneutraliteten" på länsnivå. Ingen specifik åtgärd Vad gäller Northern Axis och Botniska korridoren anses detta hanterats på bl.a. sid 78. De medel som finns avsatta till kollektivtrafikåtgärder kommer Regionala kollektivtrafikmyndigheten ha en avgörande roll för att samordna. Om inte mer medel kan fördelas till kollektivtrafikåtgärder anser man att det är viktigt att inblandade aktörer gör kartläggning av vilka hållplatser, bytespunkter, pendlarparkeringar och resecentrum som ska prioriteras. (I övrigt om kollektivtrafik enligt generella och allmänna synpunkter) Anser avslutningsvis att länsplanen pga kraftigt underdimensionerade budgetramar inte kommer bidra till nämnvärda förbättringar avseende ökad tillgänglighet, miljöeffekter, trafiksäkerhet och positiv samhällsutveckling. Swedavia - Luleå Airport Luleå Airport är Sveriges 6:e största flygplats inte 5:e och flygplatsen har omkring 10 charterdestinationer och inget annat. Korrigeras i texten

7 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten, del 1 Anser att "bidraget" i potten Kollektivtrafikåtgärder längs det statliga vägnätet bör höjas för att bl.a. uppnå målet om en fördubblad kollektivtrafik. Anser att potten Bidragsåtgärder till kollektivtrafik bör höjas med 0.5 mkr/år samt att det utpekade objektet System för realtidsinformation bör införlivas i potten. Anser att det finns behov av medel till resecentrum i planen. Ingen specifik åtgärd. I brist på utökade ramar har nivån på potten Kollektivtrafikåtgärder längs det statliga vägnätet bibehållits på samma nivå som i föregående länsplan. Notera att potten inte är en bidragsåtgärd. Åtgärderna eftersträvas att utföras i samband med andra åtgärder i vägnätet för att erhålla så mycket som möjligt för pengarna. Erfarenhetsmässigt från tidigare planer har det inte heller varit någon särskilt stor efterfrågan på dessa medel varför de ligger kvar på samma nivå. Men det är även önskvärt att Kollektivtrafikmyndigheten kommer med förslag och prioriteringar för denna pott. Potten bidragsåtgärder till kollektivtrafik har fördubblats sedan föregående länsplan trots att endast 1/4 av bidraget nyttjades av kollektivtrafikansvariga. Potten kräver motfinansiering vilket alltså erfarenhetsmässigt visat sig svårt. Vad gäller utpekade objektet System för realtidsinformation så är objektets omfattning mm en följd från föregående länsplan och ligger därmed kvar. Då inga konkreta planer med tillämpliga finansieringslösningar kunnat presenteras vid planens upprättande så har inga utpekade medel till specifikt resecentrum kunnat prioriteras. Potten Bidragsåtgärder till kollektivtrafik bedöms dock kunna bidra till att åtgärda delar av dessa behov, särskilt där man kan skapa samfinansiering med kommande EUprogram. Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten, del 2 Lyfter vikten av bytespunkter och samordning med övriga åtgärder såsom ex.vis GC-åtgärder. Planerar en översyn av bytespunkter inkl prioritering av hållplatser/bytespunkter/resecentrum. Lyfter specifikt tre platser med behov av åtgärder: Töre, Ersnäs och Gäddvik. Ingen specifik åtgärd. Vad gäller bytespunkter mm så välkomnar länsstyrelsen detta arbetet så att det framgent finns bättre underlag för prioriteringar via länsplanen. Vad gäller det specifika platserna så är det två första tillhörande nationell plan medan Gäddvik har samband med planerad rondell via TS-potten. Utredningar pågår för närvarande om utformning mm för TS-åtgärden i korsningen och möjligheterna till samåkningsparkering finns med i detta arbete. Luleå Hamn Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Sjöfartsverket Påtalar att Malmbanans sträckning bör beskrivas som från Luleå till Riksgränsen. Lyfter vikten av en prioritering av Malmbanans kapacitet i kombination med utbyggnad av Luleå Hamn för att möta gruvnäringens expansion. Lyfter fram enskilda vägnätets betydelse, samt en del fakta om vägnätet inkl broar Lyfter svaveldirektivets inverkan på sjötransporterna och transportsystemet och efterlyser slutsatser från Trafikanalys regeringsuppdrag att utreda konsekvenserna av detta som slutredovisades 31 oktober Lämnar specifika uppgifter och fakta om sjöfart och hamnar i länet samt föreslår att även Skuthamn läggs till under industrihamnar. Korrigering avseende beskrivningen av järnvägarna. Kompletterar texten om enskilda vägar med vissa uppgifterfrån yttrandet. Viss korrigering av texten med anledning av slutsatserna i Trafikanalys uppdrag, samt beskrivningen av hamnarna och Skuthamn läggs till enligt förslaget. Malmbanans sträckning beskrivs i enlighet med trafikverkets definition som är Boden till Riksgränsen. Det är Stambanan genom övre Norrland som går till Luleå. Svaveldirektivets eventuella konsekvenser för övriga transportsystemet beskrivs ganska ingående under kapitel 5.3

8 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Swedish Lapland Tourism Beskriver och lyfter betydelsen av besöksnäringen i regionen som de anser att beskrivningen i länsplanen till stora delar fångat och vikten av transporter och investeringar i infrastrukturen för att kunna utveckla destinationen Swedish Lapland. Vissa textmässiga justeringar genomförs kopplat till de invändningar/förslag som föreslås. En ÅVS för besöksnäringen är av intresse men får hanteras i särskild ordning då detta är ett arbete som omfattar flera aktörer och därmed även finansieringen av en sådan. Lyfter behovet av att genomföra en ÅVS för vilka åtgärder som krävs för att besöksnäringen ska kunna nå tillväxtmålet. Har vissa invändingar till skrivningar gällande bland annat följande: Anser inte att tillgängligheten till vissa beskrivna platser är god. Att besöksnäringen även bör beskrivas som en exportnäring genom inflödet av utländskt kapital. Anser att det bör tydliggöras att förbättrade transportåtgärder gör det möjligt för inte minst inlandsorterna utvecklas med bas i besöksnäringen. Swedish Lapland har blivit kallad till samtliga samråd som hållits för länstransportplanen (gemensamt med Nationella planen på regional nivå) och finns också med på, den med Trafikverket gemensamma, listan över Länets aktörer för denna åtgärdsplanering. Vad gäller näringslivsrådet så ansvarar trafikverket för detta. Framhåller särskilt att man stödjer följande av länsplanens planerade satsningar: Åtgärder på NBB (uppgradering Dåvaspåret) för att vissa angelägenhetsgraden av satsningen, Riksväg 97, Trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägnätet i allmänhet och i synnerhet säkrare vägöverfarter för rörliga friluftslivet, Åtgärder kollektivtrafik t.ex. system för realtidsinformation, resecentrumåtgärder. Vill säkerställa att man blir kallad till samråd för länstransportplanen och Nationella planen samt Trafikverkets näringslivsråd. Sveriges Åkeriföretag Norr Anser att samtliga föreslagna åtgärder i länsplanen är viktiga för transportnäringen och industrin och tycker det att planen på ett positivt sätt lyft fram infrastrukturbehoven för näringen. Ingen specifik åtgärd. Väg E10 hanteras i särskild ordning via den sk E10-gruppen och åtgärder ska finansieras via den nationella planen. Inlandsbanan AB Lyfter fram ett antal viktiga åtgärder och åtgärdsområden som trafiksäkerhet, bärighet och de akuta åtgärdsbehovet på Väg E10 mellan Gällivare-Kiruna och Töre-Överkalix. Delar bedömningen i länsplanen angående brister, behov och lämpliga åtgärder för att Inlandsbanan tydligare ska kunna bidra till transportsystemet. Kompletterar delvis texten enligt förslag. Region Västerbotten Påpekar följande fakta och önskar textförändring: Inlandsbanan kan även komma få betydelse för vinterturism i de norra delarna. Kan fungera som omledningsbanan även för Malmbanan vid ett återöppnande av Arvidsjaur- Jörn. För att bättre kunna erbjuda omledningskapacitet skulle höjning av bärighet till 22,5 tons axellast behöva genomföras norr Arvidsjaur. Bedömer att planförslaget och dess prioriteringar på ett positivt sätt bidrar regional tillväxt, hållbart samhälle, Ingen specifik åtgärd. livskraftigt Norrbotten och ökad trafiksäkerhet samt att förslaget följer de direktiv som regeringen lämnat. Ser mycket positivt på medfinansieringen av uppgradering Dåvaspåret för att uttrycka den vilja och ambition som finns att utveckla Botniska korridoren med NBB som strategisk länk. Norrbotnibanegruppen Lyfter behovet av Norrbotniabanan kommer igång och börjar byggas i närtid, kopplat till utvecklingen i regionen, svaveldirektivets konsekvenser, behovet av kompetensförsörjning mm och instämmer samtidigt i länsplanens skrivningar om detta. Ingen specifik åtgärd. Att ha en ytterligare beredskap för stora infrastrukturella investeringar i en länsplan med så begränsade resurser är svårt. Påtalar att byggandet av Dåvaspåret med NBB-standard är ett viktigt första steg, men vill samtidigt påtala vikten av beredskap ifall ett beslut om byggstart kommer före 2019 för sträckan alt. ytterligare sträckor. Harrbäckens byaförening Lyfter vikten av att det parellella vägnätet längs sträckor med mitträcken har en god standard och framförallt Ingen åtgärd bärighet för att kunna hantera omledningar vid t.ex. olyckor. En sådan sträcka är väg 510 Håkansö-Småland och man anser därför att planen bör avsätta upprustnings- och bärighetsåtgärder för vägen. Länsplanen hanterar inte upprustnings- och bärighetsåtgärder utan detta återfinns i den Nationella planen.

9 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Länsstyrelsen Västerbotten Naturvårdsverket Trafikverket Region Nord, Del 1 Anser att det är av stort värde att länsplanen innehåller medfinansiering av uppgradering av Dåvaspåret och att detta sänder tydliga signaler om att man är överens över länsgränserna om vikten att fortsätta utbyggnaden av kustjärnväg norr om Umeå. Ser det som positivt att det finns tankar att använda Mål 2 medel som medfinansiering för vissa typer av investeringar för att erhålla så mycket som möjligt för pengarna. Särskilt gäller detta möjligheterna att i framtiden återöppna Arvidsjaur-Jörn då det finns en efterfrågan på transporter på denna. Konstaterar att det in Västerbottens länsplan finns satsningar på upprustning av Inlandsbanan och önskar att detta även skulle finnas i Norrbotten. Meddelat att man avstår från att lämna synpunkter Anser att planförslaget i sin helhet bidrar till måluppfyllelsen av de transportpolitiska målen. Dock anser man att målbeskrivningen i planen kopplat till de transportpolitiska målen är otydlig. Anser att planförslaget är väl genomtänkt och att prioriteringarna stämmer överens med nationella och regionala mål och att den regionala och nationella planen kompletterar varandra. Ser särskilt positivt på den, i förhållande till anslagsramen, stora satsningen på Trafiksäkerhet, Kollektivtrafik samt Gång och cykeltrafik. Saknar däremot en beskrivning om planupprättaren avser att upprätta en regional cykelplan, vilket dom i så fall ställer sig positiv till att delta i arbetet. Är generellt positiv till prioriteringar som gjorts i planen. Har vissa funderingar kring beskrivningen av besöksnäringen samt prioritering av insatser kopplat till dess tillväxt. Tillstyrker planens mening att förskottering är en förutsättning för att kunna genomföra objektet väg 97 etapp 2 pga dess ekonomiska omfattning i förhållande till den tilldelade planramen Ingen specifik åtgärd Vissa redaktionella korringeringar beaktas. Länsstyrelsen har nyligen satsat 5 Mkr som medfinansiering för att höja bärigheten på banan för att möjliggöra vissa transportupplägg längs hela Inlandsbanans sträckning. Ytterligare bärighetshöjande investeringar har inte kunnat prioriteras och förutsätts därför hanteras via Trafikverkets anslag till Inlandsbanan om man nationellt menar allvar med Inlandsbanan som en möjlig omledningsväg att räkna med. Tankar finns om att inleda ett arbete med en regional cykelstrategi, men formerna mm för detta är oklar och lämnas därför utanför planen och får hanteras i kommande processer. Inga specifika åtgärder för utvecklingen av besöksnäringen är utpekade, men t.ex. trafiksäkerhet-, tillgänglighets-, kollektivtrafik- och GC-åtgärder gynnar även besöksnäringen vilket tillstyrks i yttrandet från Swedish Lapland. Den detaljerade nivån för användandet av potten för bidrag till kollektivtrafikåtgärder får processas i den kommande hanteringen av planen tillsammans med bl.a. Kollektivtrafikmyndigheten. Saknar en tydlig beskrivning av hur insatser för funktionshindrade avses att hanteras inom potten för "Medfinansiering av kollektivtrafikåtgärder och kollektivtrafikanläggningar". Trafikverket Region Nord, Del 2 Anser att beskrivningen av miljökonsekvenserna är alltför övergripande när det gäller miljöns sannolika utveckling ifall planen inte genomförs samt att avgränsningen är alltför snäv och övergripande gällande beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller de miljöaspekter miljöbalken räknar upp. Saknar en sammanfattning av planens förhållande till andra relevanta planer och program, beskrivning av nuvarande miljöförhållanden och en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Rekommenderar att förtydliga beskrivningen i den särskilda sammanställning som planupprättaren enligt miljöbalken ska ta fram när planförslaget fastställs. Ställer sig frågande till slutsatsen att planens genomförande bidrar till klimatmålet pga de beräknade ökade utsläppen från etapp 2 väg 97 samt Travbaneleden. Vissa redaktionella korringeringar beaktas, särskilt från det gedigna och mer detaljerade underlaget. Det finns behov av att fortsätta dialogen med Trafikverket inför fastställandet av planen våren 2014, särskilt avseende den sammanställning Trafikverket efterlyser. Stämmer att de uppräknade objekten ger ökade utsläppsmängder genom en högre hastighet. Men bedömningen är att detta vägs upp av den förhålandevis kraftiga satsningen på GC-åtgärder samt planens bidrag till ett ökat kollektivt resande (inkl planens del i en framtida NBB). Trafikverket har även överlämnat synpunkter skriftligt och muntligt av mer redaktionell karaktär.

10 Yttrande från: Sammanfattning av viktigaste synpunkterna på planen och förslag till ändringar Förslag till åtgärder med anledning Kommentarer i övrigt på yttrandet av synpunkter & förslag Intern Länsstyrelsen Norrbotten där svar erhållits från följande enheter: Tillväxt & Infrastruktur. Miljöskydd. Social hållbarhet & samhällsskydd. Plan & Bostad. Miljöanalys. Natur (inga synpunkter). Kulturmiljö (meddelat att man avstår från att yttra sig) Redaktionella och nya uppgifter har lämnats för avsnittet om Kompetensförsörjning. Svaveldirektivets konsekvenser samt vikten av tillgänglighet för oskyddade trafikanter även inom och mellan byar utanför större samhällen, belyses. Synpunkter på att planen tydligare borde behandla de klimatförändringar som kommer att ske samt vilka konsekvenser detta får för infrastrukturen. Skulle vara en fördel om man i planen kunde definiera och tydliggöra vilka insatser som är nödvändiga för att minska utsläppen av växthusgaser samt vad som krävs för att säkra transportinfrastrukturen mot förändrat klimat. Vore bra om den könsmässiga fördelningen och delaktigheten i projektgrupper och dialogmöten framgick. Önskan om en tydligare analys samt fakta om män resp kvinnors resvanor i kapitel 2.2.1, och 3.8. Synpunkter på att figur 7.1:1 i den samlade effektbedömningen utelämnar bedömningen avseende jämställdhet transport. Vissa textmässiga korringeringar Klimatförändringarnas effekter för transportinfrastrukturen finns delvis utförs kopplat till bl.a. berörda kopplat till t.ex. bärigheten i vägnätet. Planen för tydligt fram att Kompetensförsörjning, Könsmässiga ett ökat kollektivt resande och utvecklade järnvägstransporter är fördelningen i processen, mäns och nödvändigt för att bl.a motverka klimatförändringarna. Överlag sker detta kvinnors resmönster, miljömålen och arbete av trafikverket som sektorsmyndighet och förväntas bl.a. miljökvalitetsnormer samt figur 7.1:1. säkerställas så gott det går i det planerade åtgärderna. Vad gäller figur 7.1:1 så grundar denna sig helt på av Trafikverket utförda beräkningar, men figurens tydlighet förstärks. Det finns vissa tankar om att starta upp t.ex. en cykelstrategi men det arbetet är inte tillräckligt genomlyst för att tas med i planen. Men det finns möjligheter att starta vissa arbeten med de avsatta penagrna till studier. Men bör noteras att planens medel inte med självklarhet kan användas till vilka studier som helst om än inom transport/infrastrukturområdet. Planen är en mycket bra sammanställningen av länets förutsättningar och utvecklingsbehov och visar tydligt de brister som finns i länets infrastruktur. Planen kan med fördel utgöra ett värdefullt planeringsunderlag i kommunernas översiktsplanering när mellankommunala och regionala frågeställningar ska belysas. Planen fångar tydligt de resursbehov som finns och glappet i förhållande till tilldelningen av resurser. Vissa förslag på att planen ska finansiera studier/projekt i syfte att bl.a. öka gång, cykel, kollektivtrafik. Vissa förslag på kompletteringar och förändringar avseende miljömålen och miljökvalitetsnormer. Utöver ovanstående finns en bra sammanställning av detaljensynpunkter av ffa redaktionell art.

11 ARJEPLOGS KOMMUN 1(2) Länsstyrelsen i Norrbotten Luleå Synpunkter på förslag till Länstransportplan för Norrbottens län , Länsstyreslens diarienummer Arjeplogs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag. Kommunstyrelsen har delegerat till kommunstyrelsens ordförande att avge yttrande och följande synpunkter lämnas: Arjeplogs kommun vill betona vikten av att åtgärder under planperioden inte enbart fokuseras på redan tillväxtstarka delar i Norrbotten. En Länstransportplan med ansatsen regional tillväxt och ett livskraftigt Norrbotten måste även prioritera åtgärder som skapar förutsättningar för tillväxt i bl.a. länets sydvästra inland. I annat fall riskerar klyftan mellan Malmfälten, kusten och länets sydvästra inland att förstärkas ytterligare. Mot den bakgrunden är det positivt att väg 95 redovisas som en prioriterad näringslivsväg och att riksvägen tillsammans med E10 i Norge redovisas som ett regionalt stråk och den viktigaste väglänken till Norge. I planen kan dock formuleras ett ännu tydligare stöd för de viktiga investeringar som planeras på den norska sidan som Tjernfjellstunneln. Koppling med åtgärder på svensk sida och ett förordande av en framtida klassning av väg 95 som europaväg bör betonas. Det kan också förtydligas i planen att Bodö hamn genom detta kan få en ökad strategisk betydelse. De öst-västliga kommunikationsstråken har avgörande betydelse för utveckling och tillväxt och lyfts nu senast i förslaget till en gemensam plan Joint Barents Transport Plan, Proposals for development of transport corridors for further studies för långsiktig utveckling av infrastrukturen i Barentsregionen. I planen beskrivs även vikten av satsningar på väg 95: 5.13 Corridor: The Silver Road : Skellefteå Bodø. Det är positivt att Åtgärdsvalsstudie för Väg 95 genom Arjeplogs tätort och eventuella åtgärder till följd av detta är med i planen. Kommunen vill här uppmärksamma att det är angeläget att studien kan kopplas till det lokala planarbete som startas med stöd av Tillväxtverket och sker i samverkan med Länsstyrelsen och Trafikverket. Redan framtagna underlag, som förslag till Trafikplan och förstudie till gestaltningsprogram för tätorten, måste beaktas i det arbetet. I Arjeplogs kommun finns biltestnäringen, som idag är kommunens största och mest expansiva privata näring, med ca 350 årsanställda (2012) och med över säsongsanställda. Kommunen är ett världsledande internationellt centrum för vintertestning av fordon och fordonskomponenter. Lika viktigt är att det skapas Telefon Fax E-post Arjeplogs Kommun arjeplogs.kommun@arjeplog.se Tingsbacka Bankgiro: Arjeplog Org.nr:

12 ARJEPLOGS KOMMUN 2(2) förutsättningar för kommunens turistnäring att växa. Det är av stor vikt att biltestnäringen ges fortsatt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt och i detta sammanhang vill vi ta tillfället i akt att understryka att ev nya hastighetsbegränsningar påverkar jämförbarheten i de testningar på landsväg som utgör en stor del av de vintertester som årligen genomförs. Kommunen är frågande till varför den GC-förbindelse längs väg 95 Kraja Industrivägen som ingick i tidigare länstransportplan, objekt , strukits i det nya förslaget. Den har gått så långt att en förstudie togs fram och bör övervägas som prioriterat objekt. Eftersom Arjeplogs kommun har en stor andel enskilda vägar och små resurser för insatser på det kommunala vägnätet är det positivt att bidragspotter för detta finns med i planen. Britta Flinkfeldts Jansson Kommunstyrelsens ordförande Telefon Fax E-post Arjeplogs Kommun arjeplogs.kommun@arjeplog.se Tingsbacka Bankgiro: Arjeplog Org.nr:

13 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Jerry Johansson Länsstyrelsen Norrbotten Tillväxt och Infrastruktur LULEÅ Direktval Yttrande Länstransportplan för Norrbottens län , Dnr Länstransportplanen är en revidering av länstransportplanen Planens utpekade investeringsobjekt är framför allt objekt i trafikintensiva pendlingsstråk som har ett tydligt behov av ökad framkommlighet och trafiksäkerhet. I planen redovisas olika investeringsnivåer som består av potter och namngivna objekt. Potterna utgör 52 % av den totala investeringsbudgeten som ligger på 816,9 Mkr. Prioriteringen av de namngivna objekten kvarstår men har i vissa fall justerats tids- och kostnadsmässigt. Potterna är indelade i kollektivtrafikåtgärder, effektivisering av transportsystem stiliga vägar, bidrag för effektivisering av kommunala vägnätet, enskilda vägar samt marknadsanpassning och risk. Utöver de namngivna objekten har man även avsatt medel för utredningar av brister som kommunerna påtalat. Transportinfrastruktur kopplat till gruvnäring och vindkraft Arvidsjaurs kommun ansluter sig till skrivningarna om att det är viktigt med vägsatsningar för att klara av godstransporterna och arbetskraftförsörjningen krävs omfattande kompletteringar av den lokala och regionala infrastrukturen. För Arvidsjaurs kommuns del kan vi se att det är speciellt viktigt runt objekten Svartliden/Sandberget och Laver fyndigheten North Atlantic Natural Resources undersöker ett område längs Tvärbanan Jörn - Arvidsjaur som inte är i drift idag. De har ansökt om bearbetningskoncession för Svartliden/Sandberget. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

14 Efter provborrning i den tidigare koppargruvan i Laver har företaget Boliden kunnat uppskatta innehållet i fyndigheten till 690 miljoner ton. Byggstarten har planerats till år 2016 och full produktion på 36 miljoner ton per år beräknas uppnås år Gruvexpansionen en viktig del i skrivningarna i länstransportplanen som Arvidsjaurs kommun anser bör speciellt uppmärksammas och att man följer näringens behov i infrastrukturåtgärder. Förutom själva malmtransporterna genererar gruvnäringen även byggtrafik, transporter av insatsvaror och arbetspendling. Eftersom gruvorna är geografiskt spridda så ställer detta nya krav på ett omfattande och ofta inte anpassat vägnät. Detta vägnät är inte dimensionerat för att klara av denna belastning under lång tid. Även andra problem uppstår vid malmtransporter, som till exempel övrig trafiks framkomlighet och trafiksäkerhet samt påverkan på boende, hälsa och miljö till följd av ökad trafikmängd. Om planerade större gruvinvesteringar beslutas, till exempel i Arvidsjaur, Jokkmokks och Älvsbyns kommuner liksom i Pajala kommun, kommer det för att klara godstransporterna och arbetskraftsförsörjningen krävas omfattande kompletteringar av den lokala och regionala infrastrukturen. Åtgärdsbehovens omfattning och den nationella betydelsen får näringslivet gör det nödvändigt för särskild finansiering där hela åtgärdsbehoven samordnas finansiellt. Kostnaden för motiverade åtgärder bör delas av nationella medel, satsningar av företaget samt finansiellt stöd från EU. Härvid har regeringen i direktivet (rskr. 2012/13:119) också pekat på att en satsning på transportinfrastruktur är nödvändig för att möta gruvnäringarnas behov. Skrivningarna i Länstransport planen som är kopplade till de skogsbaserade näringarna bejakar vi, att man ser Inlandsbanan och tvärbanan Arvidsjaur Jörn Som en möjlighet av överflyttning från lastbil till järnväg att kunna ske för de längre transporterna från inlandet. Detta kräver ett fungerande transportnät och bra terminallösningar. Inlandsbanan har, i kombination med en återöppning av Tvärbanan Arvidsjaur - Jörn, en viktig funktion bland annat får timmertransporterna från inlandet. Tvärbanan Arvidsjaur Jörn Till följd av stigande drivmedelspriser for godstransporter med lastbil har frågan om järnvägstransporter på Tvärbanan Arvidsjaur-Jörn åter aktualiserats. Efter efterfrågan från de skogsbaserade näringarna har en ny terminal byggts cirka tre kilometer norr om Jörn, samt att de tre kilometrarna järnväg dit har rustats upp. De skogsbaserade näringarna är positiva till att hela banan rustas upp och återöppnas for godstrafik. Banan bedöms kunna ta över cirka ton/år från lastbil till tåg. Där till kommer volymer från/till planerade gruvor. Banan kan även utgöra en om ledningsbana till Stambanan. Arvidsjaurs Kommun ser stora möjligheter att på en mycket billig lösning infrastrukturmässigt för uppnåelse av redundans möjligheter för godstrafik vid haverier på andra banor.

15 Inlandsbanan Inlandsbanan har i huvudsak nyttjats som matningsbana, via tvärbanorna, för gods och för besöksnäringen under sommartid. Inlandsbanan har av Trafikverket getts en ökad funktion som omledningsbana till Stambanan. Inlandsbanans begränsade bärighet i relation till övriga järnvägssystemet är kraftigt begränsande for omledning av godståg. Detta då särskild omledning via Gällivare och Malmbanan. Det finns potential for utökad godstrafik sedan upprustning skett på bandelen mellan Arvidsjaur och Gällivare till 20 ton axellast. Försök med kalktransporter från Orsa till Gällivare har genomförts och diskussioner pågår om att dessa ska permanentas. Inlandsbanan Mora-Gällivare har i huvudsak nyttjats som matningsbana, via tvärbanorna, för godset och för besöksnäringen under sommartid. Inlandsbanan har under senare år fått en viss ökad funktion i järnvägssystemet som omledningsbana till Stambanan. Det finns också en potential för utökad godstrafik sedan upprustning skett på bandelen mellan Arvidsjaur och Gällivare. Försök har genomförts med kalktransporter från Orsa till Gällivare och diskussioner pågår om att dessa ska permanentas. Arbete pågår även med att införa ett modernt signalsystem. Andra kapacitetsbrister finns och kommer att kvarstå om inte ytterligare medel tillsätts för att öka standard och kapacitet. Arvidsjaurs Kommun ansluter sig till Inlandsbanans prioriteringslista där den viktigaste insatsen vore att höja till 22 tons axellast på de sträckningar som ej har det idag. Vägar E45 har stor betydelse för samspelet mellan inlandskommunerna och har betydelse for den nord-sydliga godstrafiken, särskilt i inlandet. Vägens betydelse som turiststråk ökar kontinuerligt. Det är av stor vikt att E45 utformas så att god framkomlighet och trafiksäkerhet tillgodoses. 373 Piteå - Arvidsjaur 374 Piteå - Ottostorp (Jokkmokk) E45 Fördelningen av åtgärder i länstransportplanen under perioden är i huvudsak åtgärder på V97. 78,5 % av de namngivna objekten och nästan 40 % av hela länstransportplanens budget är öronmärkta till V97. Väg 97 mellan Boden och Luleå är en av Sveriges farligaste vägsträckor och slukar tyvärr stora delar av de medel som tilldelats Norrbotten. Detta visar på att Norrbotten bör få ytterligare medel för åtgärder som behövs/kommer behövas för den utveckling som sker i regionen. Nytt för denna plan är att man avsatt medel för utredningar av påtalade brister. Här ligger det 1 Mkr/år. För Arvidsjaurs del är det korsningen V95 och Järnvägsgatan som finns med men när i tid den är tänkt genomföras framgår inte annat än att det står inledningsvis Förhoppningsvis utmynnar det i åtgärder av korsningen. Hälften av de medel som finns i planen ligger i potter. Där ligger 1Mkr/år för sidoområdesåtgärder. Det är åtgärder för att öka säkerheten i sidoområden kring vägen så att nuvarande hastighet kan bibehållas eller ökas. Trafikverket har gjort en

16 trafiksäkerhetsöversyn som visade att sidoområdena inte var bra. Branta bakslänter, närliggande stenar mm innebar risk för ökat krockvåld. Istället för att åtgärda dessa sänktes hastigheten på de flesta av våra vägar. Norrbotten är stort till ytan och glest befolkat. Sänkt hastigheter gör att det blir ännu större och glesare befolkat tidsmässigt. Sidoområdesåtgärderna bör vara större för så att vi kan minska tidsavstånden. I potterna kan kommunerna årligen söka medfinansiering till effektivisering av det kommunala vägnätet. Där ligger det 8 Mkr/år som kommunerna konkurrerar om. Arvidsjaurs kommun har sökt dessa bidrag och blivit beviljade 50 % medfinansiering från planen, bl.a. för en gång- och cykelväg längs Järnvägsgatan i Arvidsjaur. Vi sköte för hela sträckan 2011 men fick bara för halva sträckan och fick söka igen för resterande del 2012 och blev lyckligtvis tilldelade dessa. Dessa bidrag var en förutsättning för att Arvidsjaur kommun skulle kunna genomföra gc-vägen. Vi har även sökt medel för två rondeller och är enligt förslaget prioriterade för Det som är förundrande i planförslaget är att nästan alla medel i denna pott redan är namngivna och uppbokade till V97 för åren när det är tänkt att man årligen söker dessa. I vårt fall med gc-vägen hade det blivit en kostnadsminskning om vi vetat att vi skulle fått pengarna fördelat på två år redan Det är denna pott som vi små inlandskommunerna kan nyttja för att överhuvudtaget få råd att göra förbättringar av de kommunala gatorna. Länstransportplanen är ute på remiss fram tills slutet av oktober. I december lämnas förslaget till Länstransportplen till regeringen. Det är för Lapplands inland av stor vikt att Europa väg 45 också håller standarden av europaväg Kommunala flygplatser Arvidsjaurs Kommun har idag direktflyg till/från bl. a. Tyskland som är central för utvecklingen inom komponent och biltestverksamhet. Även utrikescharter bidrar med stora resandetillskott. Stort flygberoende Flygbenägenheten till/från Norrbottens flygplatser är hög och en bra förutsättning för näringslivets expansion och långsiktiga hållbarhet. Särskilt viktigt för industrin i norra Sverige som är helt beroende av snabba förbindelser med flyg, särskilt till/via Stockholm. Även tjänstesektorn och offentlig sektor är beroende av frekventa och snabba kontakter med myndigheter eller centrala staber, i regel lokaliserade i Stockholm. Goda kommunikationer är en central nödvändighet för besöksnäringen i norra Sverige. För en inlandskommun som Arvidsjaur är just expansionen av turismen en viktig framtidsmöjlighet för oss.

17 Arvidsjaurs kommun ansluter sig till analysen i planen att de områden som idag har ett stort antal gästnätter baserar detta till stor del på bredd i kommunikationsutbudet. Flygtransportbehoven är sammansatt av olika segment. Inlandsorternas underlag domineras av industrins reserelationer nationellt/internationellt samt privatresor och turistiska resor. Som kommunikationslösning är flygplatsen och dess verksamhet den i särklass viktigaste. Därför tycker vi att skrivningar i länstransportplanen gällande Trafikverkets ej genomvägda förslag till upphandling måste betonas hårt. De föreslag som föreligger är ett direkt sätt att minska volymer, öka kostnader långsiktigt vid upphandling och även ett sätt att effektivt förhindra utveckling av bl.a. Lapplands inland och regionen i stort. Förslagen från Trafikverket finner vi i Arvidsjaurs Kommun riktigt dåliga och detsamma kan sägas om den process med vilket detta förslag tagits fram. En annan tingens ordning måste till i dessa för oss små kommuner centrala fråga. En lösning kan vara att de kommunala flygplatserna i gemenskap administrerar upphandling av trafik till de berörda flygplatserna. För Arvidsjaurs Kommun Jerry Johansson Kommunalråd Arvidsjaurs Kommun

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Jokkmokks kommun Yttrande 1 (2) Kommunledningskontoret Dnr 2013:272 Remissyttrande Länstransportplan för Norrbottens län , dnr Länsstyrelsen har översänt ett remissförslag över Länstransportplan för Norrbottens län Remissvaret ska vara länsstyrelsen tillhanda senast Jokkmokks kommun har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget. Med en förbättrad infrastruktur kan Norrbotten ytterligare bidra till en fortsatt tillväxt i hela Europa. En väl fungerande transport infrastruktur är en förutsättning för en positiv regional näringslivsutveckling, befrämjar människors möjlighetet att resa till arbete (vidgade arbetsmarknadsregioner), utbildning samt underlättar samhällelig och kommersiell service. Under planens 12-åriga period har Norrbotten tilldelats 816,6 miljoner kronor för totalt antal objekt och potter (fördelning objekt ca 48 procent/ potter ca 52 procent) med ett vägnät i starkt behov av åtgärder omfattande 25 procent av landets yta. Investeringsobjekten är framförallt koncentrerade till trafikintensiva pendlingsstråk, exempelvis väg 97 mellan Boden och Luleå. Medelstilldelningen får anses vara betydligt i underkant utifrån de åtgärdsbehov som finns i länet. Nödvändiga bärighetsåtgärder för länets vägnät främst med tanke på skogsnäring, boende och övrigt näringsliv blir eftersatta då åtgärder koncentreras till kustregionen. Länstransportplanen är uppdelad i större namngivna objekt samt potter. Jokkmokks kommun har tidigare inlämnat åtgärdsprioriteringar till länsstyrelsen och bilägger dokumentet som bilaga. Gruvnäringens expansion inom länet kommer med stor sannolikhet att påverka kommunen vilket innebär att både inlandsbanan och kvikkjokksvägen (väg 805), vägsträckan Vaikijaur Tjåmotis behöver kapacitetshöjas och bärighetsförstärkas under planperiodens inledningsskede. Båda åtgärderna är viktiga även för turistnäring, rennäring, rörligt friluftsliv och övrigt näringsliv. Åtgärdsbehovens omfattning och riksintressen kan göra det nödvändigt med särskild finansiering. Postadress Telefon Webbsida Organisationsnummer JOKKMOKK vx Besöksadress Telefax E-post Bankgiro Västra Torggatan kommun@jokkmokk.se

32 2 (2) Satsningar i järnvägssystemet i form av Norrbotniabanan och dubbelspår på Malmbanan borde ha varit viktiga delar i länstransportplanen. De planerade hastighetshöjande och kapacitetshöjande åtgärderna är inte tillräckliga för att tillgodose faktiska och förväntade behov. Namngivna objekt Järnväg svarar endast för 2 procent av länstransportplanen för åren Även inlandsbanan och tvärbanors möjlighet som funktionella förbindelser för en rad transporter borde uppmärksammas mer, och behov av förstärkningar för tyngre transporter vidtas. Genom strategiska satsningar på regionens järnvägstrafik möjliggörs positiva effekter för nationen Sverige och för regional hållbar utveckling, miljövänliga transporter och tillgänglighet. En förutsättning för att Norrbottens transportinfrastruktur ska kunna nå klimatmålen är att Norrbotniabanan tillsammans med övriga åtgärder inom den Botniska korridoren byggs ut i sin helhet. Länstransportplanen för Norrbottens län innehåller åtgärder som till största del bygger på förbättring och vidareutveckling av befintlig infrastruktur, det vill säga steg 3-åtgärder, med en tydlig trafiksäkerhetsinriktning. Länsstyrelsens planförslag avser framför allt den regionala infrastrukturen på vägområdet med fokus på kustregionen, och utrymmet för nödvändiga, miljövänliga järnvägssatsningar ryms tyvärr inte alls inom befintlig finansiell ram. Jokkmokk Stefan Andersson Kommunalråd Bilaga: Åtgärdsprioriteringar utifrån övergripande mål, funktioner, stora viktiga projekt för regionen mm.

33

34 YTTRANDE Magdalena Wäppling Vårt Dnr: Ert Dnr: Länsstyrelsen i Norrbotten Luleå Förslag till Länstransportplan för Norrbottens län Kiruna kommun lämnar synpunkter på Länstransportplanen som tillsammans med Nationella transportplanen visar den sammantagna investering som staten gör i transportinfrastruktursatsningar i länet under period Yttrande Kiruna kommun anser att Länstransportplanen beskriver utvecklingen i Malmfälten vad gäller gruvnäring/basindustri på ett utförligt sätt. Beskrivningen av turistnäringen som också är en viktig del av denna regions utveckling kan förklaras mer utförligt. Vi vill framhålla att för Kirunas del saknar vi infrastrukturobjekt bland Namngivna investeringsobjekt som upptar drygt 46 % av planerade investeringar. De Namngivna investeringsobjekten berör framförallt infrastruktursobjekt i kustområdena. Länstransportplanen beskriver regionförstoringen och vikten av arbetsmarknadsutbyte för att bidra till den regionala tillväxten. Betydelsen av att det finns möjlighet till att använda kollektiva resesätt för dagspendling inom regionen framhålls på ett bra sätt, men i Malmfältsområdet saknas förslag på specifika åtgärder. Med tanke på det som händer i och omkring Malmfälten vet vi att det är en stor belastning på den infrastruktur som finns i området, denna belastning påverkar även vägar som inte är nationella vägar, såsom länsvägar och riksvägar. Stora satsningar på nationella vägar, såsom E10 och E45, genomförs på grund av ökad transportbelastning från gruvnäringen. Vad gäller satsningar på järnväg diskuteras vikten av Norrbotniabanan och Malmbanan. I förslaget nämns även att en utredning pågår om dubbelspår på Malmbanan, men det finns inga avsatta medel för Malmbanan i Länstransportplanen. Malmbanan nämns i den Nationella transportplanen, men Kiruna kommun ifrågasätter om avsatta medel kommer att räcka för att säkerställa dubbelspår. I dagsläget är det kapacitetsbrist på grund av ökande transportbehov och dubbelspår är en nödvändighet för att klara framtida gods- och persontransportbehov på järnväg. Om dubbelspår inte säkerställs kommer både gruvnäringen, pendlingen och turismen att drabbas. Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post: kommun@kommun.kiruna.se

35 2 Sammanfattningsvis kan Kiruna kommun konstatera att det finns en oro för att den infrastruktur i Malmfälten, som redan idag är hårt ansatt på grund av en stark utveckling inom gruvnäringen, inte kommer att räcka till under kommande period. Det finns inget som garanterar i Länstransportplanen att medel kommer att satsas i Malmfälten då de inte är medtagna bland de Namngivna prioritetsobjekten. Beslut om detta yttrande är fattat av kommunstyrelsen i Kiruna kommun Kristina Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande Peter Niemi Kommunchef

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Ingrid Karlsson, Magnus Nordstrom, Par Jonsson DATUM DIARIENR Tel: /13 Svar på remiss - Länstransportplan 2025 Diarienummer Lnst: Älvsbyns kommuns synpunkter När vi betraktar de investeringar som genomförs och planeras i vår region med det förväntade flödet av gods de kommande åren ser vi med oro på fördelningen av investeringarna i Sverige. Norrbotten med sin sina stora flöden av gods riskerar att äventyras om inte en klimatsmart och driftssäker infrastruktur finns tillgänglig. Vi ser även den ökade trafiken från Asien via Nordostpassagen till Nordnorge som en viktig transportled och förkortar sträckan mellan Asien och Europa. Med det ökade flödet av gods ser vi järnvägstransporterna som oerhört viktiga för Sveriges BNP. Volymen av gods via stambanan bör utvecklas med en utbyggnad av flera mötesstationer. Dessutom ser vi inte inlandsbanan som en driftsäker och effektiv transportled. Det finns ett behov av en ny järnvägstransportled mellan Umeå och Haparanda. I Älvsbyn förbereder vi oss för den väntade ökningen av både gods och personer genom att bygga ett nytt resecentrum och en ny godsterminal. Dessutom ser vi behov av förstärning av vägen mellan Laver och Älvsbyn inför den planerade gruvan. Vår terminal som färdigställdes för två år sedan kommer inte att räcka till om Boliden tar i drift den planerade koppargruvan. Den produktionsvolym som planeras i gruvan motsvarar inte de tidigare bedömningarna. Därför ser vi ett behov av bygga ut den befintliga godsterminalen. Beslutet skickas till Länsstyrelsen Norrbottens län Luleå. ÄLVSBYNS KOMMUN Par Jonsson Näringslivschef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX BANKGIRO INTERNET Älvsbyn Storgatan kommunen@alvsbyn.se

51 Till Länsstyrelsen i Norrbottens Län Luleå Yttrande över Länstransportplan för Norrbottens Län Diarienr Ärendebeskrivning Länsstyrelsen i Norrbotten har i samverkan med andra aktörer tagit fram förslag till länstransportplan Synpunkter på förslaget ska vara inkomna till Länsstyrelsen senast 31 oktober Efter beaktande av eventuella inkomna synpunkter skickas länstransportplanen till regeringen. Regeringen fattar beslut om ekonomiska ramar för länstransportplanen under första kvartalet Kommunerna har getts tillfälle till skriftliga inspel inför kommunikationspolitiska rådets yttrandet. Dialog har förts med regionala kollektivtrafikmyndigheten. Det kommunikationspolitiska rådet (KPR) i Norrbotten, en gemensam politisk beredning för Kommunförbundet i Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting avger följande synpunkter: Yttrande Kommunikationspolitiska rådet delar i huvudsak de skrivningar och bedömningar som görs i länstransportplanen förutom att de ekonomiska ramarna är helt oacceptabla. KPR stödjer beskrivningen av de olika transportslagens betydelse för länets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Flera kommuner lyfter fram kraftigt ökade godsflöden och arbetspendling och därmed behov av investeringar i ett hållbart transportsystem. Det finns en stor oro på vad uteblivna infrastrukturinvesteringar får för konsekvenser på industrin och hela samhällsutvecklingen. Flera av de strategiska åtgärder som lyfts fram av kommunerna finansieras dock via den nationella transportplanen.

52 Kommunikationspolitiska rådet delar uppfattningen om betydelsen att fortsätta lyfta Norrbotniabanan som ett strategiskt viktigt projekt och därför bör medel avsättas i länstransportplanen för att påvisa vår bestämda avsikt gällande den fortsatta planeringen och fullföljandet av projektet samt kravet på att regeringen utser en förhandlingsperson. Uppgradering av Dåvaspåret i Västerbotten kommer att kunna nyttjas vid utbyggnad av Norrbotniabanan. Det är även viktigt att i länstransportplanen beskriva tydligt vilka delsträckor inom Northern Axis och Botniska korridoren som berör Norrbotten med Haparanda som logistisk nod samt hur korridorerna länkas samman i ett gemensamt transportnätverk med Nordiska Triangeln. KPR anser generellt att vägstandarden i Norrbotten på flera vägar är närmast katastrofal. Oberoende om finansiering av olika åtgärder sker via länstransportplanen eller nationella transportplanen är medelstilldelningen otillräcklig och då vägunderhållet kraftigt släpar efter är risken uppenbar att nedbrytningen av vårt omfattande vägnät går snabbare än beräknat. Det skulle medföra mycket allvarliga konsekvenser för näringslivets konkurrenskraft samt för kommunerna genom försämrad tillgänglighet och minskad arbetspendling. Kommunikationspolitiska rådet anser att länet måste argumentera för en utökad medeltilldelning. Vidare anser kommunikationspolitiska rådet att länstransportplanen med sin begränsade budgetram inte bör finansiera åtgärder för att direkt undvika fortsatta hastighetssänkningar på länets vägar. Trafiksäkerhetsstandarden ska istället säkerställas genom att medel avsätts nationellt för att klara behoven av trafiksäkerhetshöjande åtgärder och inte genom att sänka hastighetsgränserna. KPR motsäger sig Trafikverkets förslag till att hastighetshöjningar pga. genomförda åtgärder på exempelvis väg 97 ska klimatkompenseras genom motsvarande sänkningar i regionen. Norrbotten och dess invånare ska inte drabbas hårdare pga. långa pendlingsavstånd än andra regioner i Sverige och vårt näringsliv ska inte drabbas extra hårt, förutom dålig vägstandard har företagen idag redan höga transportkostnader och långt till marknaden. Kommunerna har skickat in åtgärdsprioriteringar och KPR konstaterar att medelstilldelningen är långt ifrån tillräcklig vilket är helt oacceptabelt utifrån de åtgärdsbehov som finns i länet. Det är helt förkastligt att planen har så snäva ekonomiska ramar att det endast räcker till ett fåtal investeringsobjekt flera år framåt, exempelvis väg 97 mellan Boden och Luleå. Kommunikationspolitiska rådet instämmer att det är bra att enskilda projekt under potter identifieras löpande under planperioden utifrån uppkomna behov och åtgärdsstudier. Regeringen lyfter i direktiven GC-åtgärder som viktiga att satsa på samtidigt som kommunerna är villiga att främja gång och cykeltrafik saknas det rejält med medel vilket är helt oacceptabelt. Här måste tydliga prioriteringar ske utifrån behov där barns säkerhet ska gå i första hand. KPR menar att kollektivtrafiken är mycket betydelsefull för en hållbar samhällsutveckling. Därför är bidragsåtgärder för ökad tillgänglighet till att åka kollektivt av strategisk betydelse längs de prioriterade stråken med behov av investeringar i goda bytesmöjligheter, väl fungerande pendlarparkeringar, säkra förbindelser för både gång- och cykeltrafik och ett lättillgängligt informationssystem. Samtidigt måste det till bättre anslutningsmöjligheter till pendlingsstråk och fler efterfrågestyrda trafiklösningar för att öka tillgängligheten för människor på landsbygden. Om inte mer medel kan fördelas till olika kollektivtrafikåtgärder är det viktigt att inblandade aktörer gör en kartläggning av vilka hållplatser, bytespunkter, pendlarparkeringar och resecentrum i länet som ska prioriteras.

53 Det är orimligt att länstransportplanen ska klara det omfattande behov av åtgärder som behövs för att uppnå de uppställda miljö- och trafikpolitiska målen. Kommunikationspolitiska rådets samlade bedömning är att länstransportplanen pga. kraftigt underdimensionerade budgetramar inte kommer kunna bidra till nämnvärda förbättringar avseende ökad tillgänglighet, miljöeffekter, trafiksäkerhet och en positiv samhällsutveckling. För kommunikationspolitiska rådet Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Norrbottens läns landsting Karl Petersén Ordförande Kommunförbundet Norrbotten