Granskningsrapport 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSEN. Rekommendation till beslut Att lägga rapporten till handlingarna

Transkript

1 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/294 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Granskningsrapport Rekommendation till beslut Att lägga rapporten till handlingarna Sammanfattning Revisorerna har överlämnat en granskningsrapport över årsredovisningen för 2013 för beaktande. Granskningsrapporten redovisas i bilaga. Beslutsunderlag Granskningsrapport årsredovisning Tjänsteutlåtande.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2 Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (bilaga 1) Förteckning över de sakkunnigas rapporter som successivtförmedlats tillfullmäktige (bilaga 2) Granskningsrapporterfrån valda lekmannarevisorer i kommunens bolag Revisionsberättelser från kommunens bolag

3 En stor del av revisionsarbetet har avsett fc5rvaltningsrevision, d v s en granskning av organisation, intern kontroll och upprättande avjämförelsetal. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten har bedrivits enligt fastlagda politiska mål och intentioner och att utvärdera om kvalitet och inriktning har blivit den avsedda. Inom fi5rvaltningsrevisionen har granskning genomförts av kommunens att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Revisorernas redogörelse för år 2013 Revisorerna i Vansbro kommun Revisorerna har vid granskningen biträtts av KPMG. Granskningen har baserats på en bedömning av risk och väsentlighet omsatt i en revisionspian. Som en del av granskningen har revisorerna löpande tagit del av alla nämnders protokoll och haft sammanträffanden med kommunfullmäktiges presidium En förteckning över uffl5rd granskning lämnas i bilaga 2 till revisionsberättelsen för att utröna om räkenskapema är rättvisande och om den kontroll som utövas inom Det andra granskningsområdet är redovisningsrevision. Denna granskning syftar till styrelser och näninder är tillräcklig. Det senare gäller frågan om tillförlitligheten i räkenskaperna och säkerheten i system och rutiner. Vi har bland annat granskat årsredovisningen och årsbokslutet för år 2013 och delårsrapporten per den 31 augusti Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2013

4 Förteckning över de sakkunnigas skrfthiga rapporterför år 2013 som successivt förmedlats tillfullmäktiges presidiumför kännedom. Förteckning över utförd granskning under 2013 Revisorerna i Vansbro kommun Granskning av bokslut och årsredovisning fz5r år 2013 Intern kontroll Kommunens organisation Granskning av delårsrapport Bilaga 2 till revisionsberättelsen för år 2013

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 103 Ärende KS 2014/69 Årsredovisning 2013 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna årsredovisningen till revisorerna. Ärendet Föreligger Vansbro kommuns Årsredovisning 2013 (särtryck till KS och KF). Resultat för 2013 var ett överskott på 14,8 mkr. En förbättring med 3,0 mkr jämfört med Kommunstyrelsens budget omsluter 348 mkr netto. I kommunstyrelsen budget fanns även ett anpassningskrav på 9,8 mkr. Avvikelsen för kommunstyrelsen verksam-heter är negativ med 5,9 mkr, vilket innebär att anpassningskravet inte klarats. Progno-serna för kommunstyrelsen visade under hela 2013 underskott. Förbättringarna inom kommunstyrelsens verksamheter i förhållande till prognoserna har skett framförallt för utbildning och arbete och vård och omsorg. Det största överskottet var inom finansiering (+ 18,7 mkr), främst beroende på återbe-talning av 2005 och 2006 års AGS-premier (försäkringspremier), 7,3 mkr, förändringen av avtalen med Nordisk Renting och Rindi, +4,8 mkr, högre skatteintäkter än budgete-rat, 2,4 mkr, högre finansnetto, 2,1 mkr, lägre pensionskostnader, 1,7 mkr och återbeta-lad moms för 2011 och 2012, 0,9 mkr. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att överlämna årsredovisningen till revisorerna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Vansbro kommun årsredovisning 2013 Justerare Utdragsbestyrkande

24 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/69 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Årsredovisning 2013 Utskottet för styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen besluta Att överlämna årsredovisningen till revisorerna Sammanfattning Föreligger Vansbro kommuns Årsredovisning 2013 (särtryck till KS och KF). Resultat för 2013 var ett överskott på 14,8 mkr. En förbättring med 3,0 mkr jämfört med Kommunstyrelsens budget omsluter 348 mkr netto. I kommunstyrelsen budget fanns även ett anpassningskrav på 9,8 mkr. Avvikelsen för kommunstyrelsen verksamheter är negativ med 5,9 mkr, vilket innebär att anpassningskravet inte klarats. Prognoserna för kommunstyrelsen visade under hela 2013 underskott. Förbättringarna inom kommunstyrelsens verksamheter i förhållande till prognoserna har skett framförallt för utbildning och arbete och vård och omsorg. Det största överskottet var inom finansiering (+ 18,7 mkr), främst beroende på återbetalning av 2005 och 2006 års AGS-premier (försäkringspremier), 7,3 mkr, förändringen av avtalen med Nordisk Renting och Rindi, +4,8 mkr, högre skatteintäkter än budgeterat, 2,4 mkr, högre finansnetto, 2,1 mkr, lägre pensionskostnader, 1,7 mkr och återbetalad moms för 2011 och 2012, 0,9 mkr. Beslutsunderlag Vansbro kommuns årsredovisning Årsredovisning 2013.docx Beslutet expedieras till : Revisorerna Redovisningsekonom Benny Vinghammar Ledningsgruppen Ekonomer Elenor Andersson och Jessica Geidnert. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

25 Vansbro 17 kommun Kommunstyrelsen Protokoll och KS 134 Ärende KS 2014/206 Årsreciovisning Stiftelsen Vansbrohem 2013 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att godkänna årsredovisningen för 2013, 2. att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande funktionär ansvarsfrihet för räkenskapsåret. J äv Torsten Larsson, Lars-Olov Liss och Nall Lasse Andersson deltar inte i överläggningar eller beslut på grund av jäv. Ärendet Från Stiftelsen Vanshrohem föreligger årsredovisning för år 2013 med tillhörande resultat- och balansräkning. Verksamheten redovisar ett överskott med 915 tkr. Styrelsen för Stiftelsen Vansbrohem beslutade att 2013 års vinst, kr, jämte balanserad förlust kr, överförs i ny räkning. Styrelsen beslöt att godkänna årsredovisningen för 2013 samt att överlämna årsredovisningen till revisorerna för revision samt till kommunfullmäktige, Revisorerna har slutgranskat Ärsredovisningen för Stiftelsen Vansbrohem, revisionsberättelsen redovisas i bilaga. Revisorerna gör bl a följande uttalande: Stiftelsens fortlevnad förutsätter att Vansbro kommun även fortsättningsvis bidrar med tillskott för att täcka de kostnader som stiftelsen kommer att få i samband med åtgärder avseende befintliga ohalanser i sitt fastighetsbestånd. Enligt revisorernas uppfattning har årsredovisningen, med undantag för värdering av balansposten byggnader och mark vilken bedöms som osäker, upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Kommunfullmäktige beslutade om en generell borgen för Stiftelsen Vansbrohem på 132 mkr, nyttjade Stiftelsen Vansbrohem tkr ( : tkr) av utrymmet. 3 US[CraJC ii L itiragsbcstyrkandc

26 flvansbro 18 &t kommun Kommunstyrelsen Protokoll och Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2013, 2. att beviija styrelsens ledamöter och verkställande funktionär ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Stiftelsen Vansbroherns protokoll ung Ärsredovisning 2013 Stiftelsen Vansbroherns årsredovisning för 2013 Revisionsberättelse för Stiftelsen Vanshrohern, iusicrari Uidragsbctyrkande d/!!

27 Årsredovisning 2013 Vansbrohem.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/206 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Årsredovisning Stiftelsen Vansbrohem 2013 Rekommendation till beslut Att godkänna Årsredovisningen för 2013 Att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande funktionär ansvarsfrihet för räkenskapsåret Sammanfattning Från Stiftelsen Vansbrohem föreligger årsredovisning för år 2013 med tillhörande resultat- och balansräkning. Verksamheten redovisar ett överskott med 915 tkr. Styrelsen för Stiftelsen Vansbrohem beslutade att 2013 års vinst, kr, jämte balanserad förlust kr, överförs i ny räkning. Styrelsen beslöt att godkänna årsredovisningen för 2013 samt att överlämna årsredovisningen till revisorerna för revision samt till kommunfullmäktige. Revisorerna har slutgranskat Årsredovisningen för Stiftelsen Vansbrohem, revisionsberättelsen redovisas i bilaga. Revisorerna gör bl a följande uttalande: Stiftelsens fortlevnad förutsätter att Vansbro kommun även fortsättningsvis bidrar med tillskott för att täcka de kostnader som stiftelsen kommer att få i samband med åtgärder avseende befintliga obalanser i sitt fastighetsbestånd. Enligt revisorernas uppfattning har årsredovisningen, med undantag för värdering av balansposten byggnader och mark vilken bedöms som osäker, upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Kommunfullmäktige beslutade om en generell borgen för Stiftelsen Vansbrohem på 132 mkr, nyttjade Stiftelsen Vansbrohem tkr ( : tkr) av utrymmet. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

28 2(2) Beslutsunderlag Stiftelsen Vansbrohems protokoll ang Årsredovisning 2013 Stiftelsen Vansbrohems årsredovisning för 2013 Revisionsberättelse för Stiftelsen Vansbrohem, Beslutet expedieras till : Stiftelsen Vansbrohem Redovisningsekonom Benny Vinghammar

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 P!Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll och KS 129 Ärende KS 2014/44 Motion utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att bifalla motionen, 2. att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till reglemente för en utmärkelse utifrån motionens intentioner. Ärendet Motionärerna yrkar att alla som under året blivit medaljörer i tävlingar på minst SM-nivå oberoende av åldersklass ska tilldelas en utmiirkelse av \ ansbro ko ni mun. Att uppmärksamma insatser inom idrott är ett sätt att stärka Vansbros tradition och ställning som idrottskommun. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att bifalla motionen, 2. att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till regleniente för en utmärkelse utifrån motionens intentioner. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Motion utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Ju sic ran JdJ Uldragsbcstyrkande

51 1(2) KRING UTMÄRKELSE FÖR FRAMSTÅENDE INSATSER INOM IDROTTEN.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/44 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande avseende motion kring utmärkelse för framstående insatser inom idrotten Rekommendation till beslut kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att bifalla motionen uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till reglemente för en utmärkelse utifrån motionens intentioner Sammanfattning Motionärerna yrkar att alla som under året blivit medaljörer i tävlingar på minst SMnivå oberoende av åldersklass ska tilldelas en utmärkelse av Vansbro kommun. Att uppmärksamma insatser inom idrott är ett sätt att stärka Vansbros tradition och ställning som idrottskommun TJÄNSTEUTLÅTANDE MOTION Bakgrund Från Centerpartiet har inkommit en motion avseende instiftande av en utmärkelse till invånare som under året blivit medaljörer i idrottstävlingar på minst SM-nivå, oberoende av åldersklass. Motionärerna framhåller att Vansbro är en genuin idrottskommun med stolta anor och många namnkunniga idrottare och där många gör framstående insatser inom olika idrottsgrenar. Man menar vidare att alla på olika sätt är viktiga ambassadörer för sin klubb, sin bygd och för Vansbro kommun. Det finns ingen tydlig rutin för hur dessa ska uppmärksammas vilket medför att vissa uppmärksammas och andra inte. Utmärkelsen föreslås bestå av ett diplom eller en minnesgåva. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

52 2(2) 15 - TJÄNSTEUTLÅTANDE MOTION KRING UTMÄRKELSE FÖR FRAMSTÅENDE INSATSER INOM IDROTTEN.docx Slutsats Vansbro förknippas av många med Vansbrosimningen och många namnkunniga idrottsutövare. Att på föreslaget sätt uppmärksamma duktiga idrottsutövare stärker Vansbros ställning som idrottskommun och visar på vikten av goda ambassadörer. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

53 1 tcttkållbartua1 CENTERPARTIET Motion till Kommunfullmaktige i Vansbro kommun Utmärkelse för franstående insatser inom idrotten Bakgrund 1 Vansbro kommun finns glädjande många personer som gör framstående insatser inom olika idrottsgrenar på hög nivå varje år. Dessa uppmärksammas ibland och ibland inte och ofta på olika sätt av Vansbro kommun. Idag finns ingen tydlig rutin för hur Vansbro kommun ska uppmärksamma dessa personer. Det finns många exempel på hur andra kommuner gör. 1 Leksand t.ex. uppmärksammar man framgångsrika idrottare i samband med någon ishockeymatch. Vansbro kommun är en genuin idrottskommun med mycket stolta anor med många namnkunniga idrottare inom ett imponerande antal grenar, ingen nämnd och ingen glömd. Alla på olika sätt viktiga ambassadörer för sin klubb, sin bygd och för Vansbro kommun. Förslag Vi föreslår därför att Vansbro kommun inrättar en rutin som innebär att alla som under året blivit medaljörer i tävlingar med minst SM-nivå oberoende av ålderskiass tilldelas en utmärkelse av Vansbro kommun. Utmärkelsen kan bestå av ett diplom eller någon av kommunen framtagen minnesgåva med förslagsvis följande text: För utomordentliga insatser under år Grattis och stort tack för Dina insatser och för den positiva uppmärksamhet Du ger Din klubb, Din (hem)bygd och Vansbro kommun. Utmärkelsen utdelas vid Kommunfullmäktiges sista sammanträde varje år eller vid annat för ändamålet lämpligt tillfälle Lars-Olov Liss Stina Munters Bibbi Westhed

54 Bredbandsstrategi fö r Vansbrö kömmun Kommunens vision Alla - flickor och pojkar, kvinnor och män, hushåll och fritidsboende, företag och arbetsställen - oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Bakgrund Som grund för framtagandet av en lokal, kommunal bredbandsstrategi ligger regeringens Bredbandsstrategi för Sverige och länsstyrelsens Bredbandsstrategi för Dalarna. Regeringens bredbandsstrategi syftar till att möjliggöra för marknaden att åstadkomma följande täckningsgrad för bredband. Syfte Identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, Identifiera hinder för och stimulera utbyggnad, Strategin ska ligga till grund för handlingsplaner och åtgärder. Bredbandsstrategin ska beskriva den inriktning, som medger olika aktiviteter för att fullgöra både nationella, regionala och kommunala mål. Strategin beskriver den politiska viljan i Vansbro kommun och tar hänsyn till de lokala förutsättningar som råder. Bredbandsstrategin ersätter det ITinfrastrukturprogram som togs fram 2002 och som låg till grund för den stora ADSLutbyggnaden som genomfördes under åren 2002 till År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Arbetssätt Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en Bredbandsstrategi för Vansbro kommun I gruppen representeras kommunstyrelsen, förvaltningen, det lokala näringslivet och Kommunbygderådet. Kommunstyrelsens ordförande leder arbetet. Länsstyrelsens målsättningar för länet är utöver detta att 100 procent av alla hushåll och företag även tillfälliga men längre boendevistelser ska ha tillgång till en bredbandsinfrastruktur som medger en överföringshastighet om minst 30 Mbit/s. Målet med den lokala bredbandsstrategin är att Skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden, Vad är bredband? Bredband är tekniker för snabb datakommunikation. Utvecklingen inom kommunikationsutrymmet har varit stark de senaste 25 åren och inget tyder på en avmattning. 1

55 Bärarna för kommunikation är i huvudsak: Koppar. Det gamla telenätet består av koppartråd. Det används för ADSL. Det har begränsad överföringshastighet som också är avståndsberoende. Fiber. Fiberoptisk kabel, vars kärnor är gjorda av glas, ger möjlighet till hög överföringshastighet även på långa avstånd. Radio, eller mobilt bredband, är både snabbt och bekvämt på korta avstånd. Tekniken har utvecklats snabbt på senare tid. Använder elektromagnetisk strålning inom givna frekvensband. Installationen kräver fiber till master. För att med dagens teknik uppnå en hastighet på 100 Mbit/s är det nästan undantagslöst fiberkabel som gäller. Täckning och kapacitet Täckning innebär att det geografiska området kan anslutas, med kabel eller genom radiosignaler. Med kapacitet avses förmågan att ta emot signalerna med en given hastighet. Överföringshastighet anges i bit per sekund. En Mbit/s = bit per sekund. Bredband och den digitala agendan EU antog en digital agenda 2010, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det i den svenska översättningen: Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för IT-politiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har inrättat en digitaliseringskommission, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga IT-politiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och 2

56 omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjukinfrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. Nytta med bredband Den andel av Sveriges ekonomi som drivs av internet har vuxit med över 10 procent årligen. Under 2012 uppgick den till 275 miljarder vilket motsvarat 7,7 procent av den totala svenska ekonomin. Vi kan också konstatera att den digitala informationen ständigt breddas TV, radio, telefon, böcker och tidningar finns i dag tillgängligt via internet. En fördel med digital information är att den tillåter multimedia, dvs. ljud, bilder, video och text. Vi ser filmer i tidningen, vi kan få tidningen i ljudformat och vi kan se varandra i bild medan vi pratar. Inom näringslivet, offentlig sektor och utbildningsområdet blir det allt vanligare med s.k. resfria möten (webbmöten och videokonferensmöten). Något som också ger stora miljövinster. Internet är en ständigt växande försäljningskanal. Allt fler handlar på nätet såväl dagligvaror som kapitalvaror köps via internet. Detta är en utveckling som förändrar förutsättningarna för företagande. Många människor är aktiva på s.k. sociala medier. Nästan 60 procent av Sveriges befolkning besökte sociala nätverk under 2013 och nära hälften av alla svenska företag finns på de sociala nätverken. Företag använder internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Bankerna har väl utvecklade internettjänster. Andelen företag som skickar E-fakturor ökar ständigt. Offentlig verksamhet lanserar allt fler e- tjänster. Man kan t.ex. deklarera via internet, kontakta vården via Mina vårdkontakter, ta del av sina sjukjournaler, anmäla till Försäkringskassan, söka till högskola osv allt via internet. Nationell ehälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska 3

57 fungera och förbättras med hjälp av e- tjänster. Listan över befintliga e-tjänsterkan göras lång. Listan över pågående utveckling ännu längre. En annan viktig aspekt avseende behovet av bandbredd i hemmet är att man går från att kanske ha en stationär dator till att ha flera enheter. Det handlar bland annat om bärbara datorer, tv-apparater, surfplattor och smarta telefoner, men även om olika larm och övervakningsprodukter som kräver ständig uppkoppling. Nyttan med bredband blir sammanfattningsvis tillgänglighet av service, oberoende av plats och tid. Det ger t.ex.: Flexibilitet i arbetet. Utbildningsmöjligheter på distans. Friare bosättningsmöjligheter. Tillgång till information, TV, telefoni och olika sociala medier. Tillgång till kommersiella e-tjänster, dvs. handel, bank, biljettbokning o.d. Tillgång till samhälleliga e-tjänster. Ett hjälpmedel för dem som har funktionshinder. Bredband kan underlätta att bo på landsbygden, genom den ständigt digitala närvaron. Bredband kan ge samhället, företag och enskilda möjlighet att upptäcka nya sätt att lösa utmaningar och tillgodose behov. Användandet av digitala tjänster utplånar geografiska skillnader. Tillgången till bredband kommer att underlätta för kommunens befintliga företag. Med stöd av digital teknik kan också nya företag utvecklas och etableras i kommunen. 4

58 Nuläge i Vansbro kommun Vansbro kommun består av fyra tätorter och en rad mindre byar. I kommunen finns invånare, boende i hushåll. I tätorterna, så som de definieras av SCB, bor personer. Det finns också glest belägna byar med ett fåtal invånare. Bild 1 Bredbandskarta över Dalarna. Beskrivning av nuläget i Vansbro kommun (Källa: Vid den uppbyggnad av bredband, som med statligt och kommunalt stöd pågick åren , var det framför allt ADSL-teknik som etablerades i befintliga telestationer. De flesta telestationer (8 av 14) anslöts med fiber. De är markerade med rött i ovanstående kartskiss. De blåmarkerade är således inte fiberanslutna. Ett antal begränsade fibernät anlades också inom tätorterna. Skanova anlade och äger infrastrukturen, inklusive teknikbodar (telestationer). För närvarande är det kommunala anläggningar, Stiftelsen Vansbrohems flerfamiljshus, samt några få företag som är fiberanslutna. I övrigt sker datatrafik antigen genom ADSL eller mobilt bredband. ADSL De hastigheter som ADSL, som ju sprids via kopparnätet, uppnår är beroende av avståndet till telestationen. Bild 2 Kartskiss över Vansbro kommun och befintliga telestationer Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbps, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen. I Vansbro kommun levereras ADSL med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd till telestation. 5

59 Målbild Alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Vägar att nå målet I regeringens Bredbandsstrategi för Sverige poängteras att alla aktörer på marknaden har ett ansvar. Det behövs insatser från såväl enskilda, företag som offentliga aktörer för att målen ska nås. Även om regeringens utgångspunkt, liksom kommunens är att bredband ska tillhandahållas av marknaden står det alldeles klart att en medveten planering och samverkan mellan olika parter behövs. I stora delar av kommunen kommer också finansiella stöd att vara nödvändiga för att nå målen. För att nå målen bedöms följande vara framgångsfaktorer: En förutsättning för att hushåll och företag ska kunna få tillgång till bredbandstjänster av hög kvalitet, är en väl utbyggd basinfrastruktur som består av optiska fiberkablar och som når alla delar av kommunen. Det finns geografiska områden där en utbyggnad av sådant bredbandsnät med hög överföringshastighet, inte kan förväntas ske på kommersiell grund inom de närmaste åren. Det finns därmed risk att det även i framtiden kommer att finnas områden där det saknas grundläggande förutsättningar för anslutning till bredbandsnät med hög överföringskapacitet - såvida inte åtgärder vidtas. En kommunal bredbandsstrategi och relevanta handlingsplaner. Nyttan med och behoven av bredband måste kommuniceras genom informationsinsatser. Regional, kommunal och lokal samverkan är ett måste. Byalag och intresseföreningar i bredbandsutbyggnaden ska ges stöd i sitt arbete. Befintliga stödmedel ska nyttjas optimalt. Kommunens mål I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande ca 10 procent ska ha minst 30 Mbit/s år Redan år 2016 bör 40 procent ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s. 6

60 Aktörer Den övergripande principen är att utbyggnaden av bredband ska ske på kommersiell grund i marknadens regi. När operatörerna bedömer att utbyggnad inte är lönsam ökar kraven på det offentliga engagemanget. Nedan återfinns en sammanställning av de viktigaste aktörerna och deras roll. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Det är marknadsaktörerna som står för innovativa tjänster och affärsmodeller. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggdaområden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Det finns ett antal offentliga aktörer som har tagit fram olika former av styr- eller måldokument för bredbandsutvecklingen i Sverige och som Vansbro kommun har att förhålla sig till. Post-och telestyrelsen (PTS), Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som en följd av bredbandsstrategin fått ett antal uppdrag av regeringen och är medlemmar i regeringens Bredbandsforum. Syftet med uppdragen är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen och följa upp gjorda insatser. Länsstyrelsen i Dalarna är den instans som råder över det statliga stödet i de områden där marknaden inte bedömer det lönsamt att bygga ut. Länsstyrelsen beviljar i nuläget två olika stöd till bredbandsutbyggnad. Dels är det kanalisationsstödet och dels det bredbandsstöd som ingår i EU:s landsbygdsstöd. Länsstyrelsen har tagit fram en Bredbandsstrategi för Dalarna. Region Dalarna, Länsstyrelsen och Dalarnas kommuner har samlats under namnet Bredbandsforum Dalarna för att på regional nivå samverka för att nå regeringens mål i länet. Kommunens roll En kommuns huvuduppgift är inte att bygga eller tillhandahålla bredband. Däremot kan kommunen medverka till att skapa goda förutsättningar för bredbandsutbyggnad genom ett aktivt och engagerat agerande. Kommunen har idag en mer aktiv roll för ITinfrastruktur när det gäller hantering av bygglov och förhandsbesked i enlighet planoch bygglagen (PBL). IT-infrastruktur ingår även som en viktig del i kommunens arbete med översiktsplaner. Här nedan beskrivs några principer för kommunens agerande som syftar till att underlätta och stödja en bredbandsutbyggnad. Kommunen ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommunen ska verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. Kommunen bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommunen som markägare ska klargöra villkoren för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen ska beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som öv- 7

61 riga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommunen bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommunen ska aktivt verka för att samordning av grävarbeten. Kommunen ska aktivt jobba för samförläggning av fiberkabel med övrig infrastruktur. Kommunen ska också stå för samordning av olika aktörers initiativ och insatser. Kommunen ska avsätta resurser för att koordinera och samordna arbetet med bredbandsutbyggnaden. Handlingsplaner ska upprättas. För att väcka intresse och engagemang för frågan ska kommunen genomföra en rad informationsinsatser riktade mot företag och privatpersoner i kommunen. Kommunen ska aktivt utveckla e- tjänster, för ökad tillgänglighet och ökad service och därmed verka för en digital agenda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen skall dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. Vansbro kommun ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Kommunen bör också kunna styra hur nya fiberstråk ska läggas, för att säkerställa att så många medborgare som möjligt får tillgång till fiber. I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande aspekter ska vara avgörande: Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. Möjlighet till fortsatt utbyggnad. Ekonomi Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget bredbandsnät. Det står andra aktörer fritt att bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. I anslutning till kommunens budgetprocess ska en planering ske för kommunens insatser för utbyggnad under budgetperioden. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för god konkurrens, så att de bredbandsnät som byggs är öppna för alla tjänsteleverantörer. Prioritering 8

62 - Identifiera Vansbro kommun 12 Kommunstyrelsen Protokoll och KS 130 Ärende KS 2014/239 Bredbandsstrategi för Vansbro kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att anta föreliggande bredbandsstrategi för Vansbro kommun, 2. att i budgetprocessen ta hänsyn till de kostnader som kan förknippas med en bredbandutbyggnad i Vansbro kommun. 3. att textlydelsen i Bredbandsstrategi för Vansbro kommun ändras från flickor och pojkar, kvinnor och män till invånare. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en Bredbandsstrategi för Vansbro kommun. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän ur förvaltningen, Näringslivssamverkan, Länsstyrelsen, det lokala näringslivet och Kommunbygderådet. Målet med den lokala bredbandsstrategin är att: - Skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden viktiga aktörer för utbyggnaden, - Identifiera hinder för och stimulera utbyggnad, - Strategin ska ligga till grund för handlingsplaner och åtgärder beslutade regeringen om en bredbandsstrategi för Sverige för att tydliggöra politikens inriktning. Den nationella bredbandsstrategin syftar till att möjliggöra för marknaden att åstadkomma följande tllckningsgrad för bredband. - Ar 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbitls. - Ar 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regionalt har länsstyrelsen i Dalarnas län arbetat fram en strategi för bredbandsutbyggnaden som förutom det nationella målet om 100 Mbit/s för 90 % av hushållen och företagen innebär att 100 % av dessa ska ha tillgång till minst 30 Mbitls i datahastighet. Jiisterarc 47 U id ragsbcstyrkande

63 flvansbro 3 kommun Kommunstyrelsen Protokoll och Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfuilmäktige besluta 1. att kommunstyrelsen antar föreliggande bredbandsstrategi för Vansbro kommun, 2. att i budgetprocessen ta hänsyn till de kostnader som kan förknippas med en bredhandutbyggnad i Vansbro kommun. Stina Munters tilläggsförslag: att textlydelsen i Bredbandsstrategi för Vansbro kommun ändras från flickor och pojkar, kvinnor och män till invånare, Karl Björklund och Wahan Harutun yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till bredbandsstrategi för Vansbro kommun Justerare ci UtdragsbcsiyrLande

64 19 - Tjut Bredbandsstrategi.docx 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad ange ärende Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se KOMMUNSTYRELSEN Antagande av bredbandsstrategi för Vansbro kommun Rekommendation till beslut att att Sammanfattning kommunstyrelsen antar föreliggande bredbandsstrategi för Vansbro kommun i budgetprocessen ta hänsyn till de kostnader som kan förknippas med en bredbandutbyggnad i Vansbro kommun. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en Bredbandsstrategi för Vansbro kommun. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän ur förvaltningen, Näringslivssamverkan, Länsstyrelsen, det lokala näringslivet och Kommunbygderådet. Målet med den lokala bredbandsstrategin är att: Skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden Identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, Identifiera hinder för och stimulera utbyggnad, Strategin ska ligga till grund för handlingsplaner och åtgärder beslutade regeringen om en bredbandsstrategi för Sverige för att tydliggöra politikens inriktning. Den nationella bredbandsstrategin syftar till att möjliggöra för marknaden att åstadkomma följande täckningsgrad för bredband. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regionalt har länsstyrelsen i Dalarnas län arbetat fram en strategi för bredbandsutbyggnaden som förutom det nationella målet om 100 Mbit/s för 90 % av hushållen och företagen innebär att 100 % av dessa ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s i datahastighet. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

65 19 - Tjut Bredbandsstrategi.docx 2(2) Bakgrund Den nationella bredbandsstrategin syftar till att Sverige ska ha bredband i världsklass för att främja tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Bredband kan underlätta att bo på landsbygden, ge samhället, företag och enskilda möjlighet att upptäcka nya sätt att lösa utmaningar och tillgodose behov. Användandet av digitala tjänster utplånar geografiska skillnader. Tillgången till bredband kommer att underlätta för kommunens befintliga företag men också bättre förutsättningar för nya företag att utvecklas och etableras i kommunen. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en Bredbandsstrategi för Vansbro kommun. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän ur förvaltningen, Näringslivssamverkan, Länsstyrelsen, det lokala näringslivet och Kommunbygderådet. Som grund för framtagandet av Vansbro kommuns bredbandsstrategi ligger regeringens Bredbandsstrategi för Sverige och länsstyrelsens Bredbandsstrategi för Dalarna. Regeringens bredbandsstrategi syftar till att täckningsgraden för 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020 med delmålet 40 % täckning år Länsstyrelsens målsättning för länet är utöver detta att 100 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till en bredband som medger en överföringshastighet om minst 30 Mbit/s. Bredbandsstrategin ersätter det IT-infrastrukturprogram som togs fram 2002 och som låg till grund för den stora ADSL-utbyggnaden som genomfördes under åren 2002 till Utbyggnaden av bredbandsnätet kostar pengar. Den nationella bredbandsstrategin är utformad med utgångspunkten att elektroniska kommunikationstjänster och bredband ska tillhandahållas av marknaden men kommunerna kan i vissa fall behöva tillskjuta resurser för att underlätta för marknadskrafterna. I vissa fall kan kommunerna även tvingas till att träda in som ensam finansiär och ägare av bredbandsnätet då de kommersiella förutsättningarna för marknadskrafterna inte är uppfyllda. En inte helt främmande tanke är att intresset från marknaden är lägre i glesbygden jämfört med städer och större tätorter. För Vansbro kommuns del kan detta innebära att relativt stora ekonomiska resurser behöver tillskjutas. I nuläget råder oklarhet över om vilka och i så fall hur stora statliga stödmedel som kan förväntas avsättas för en bredbandsutbyggnad. Slutsats En bredbandsutbyggnad är en förutsättning för utveckling av Vansbro kommun. Kommunen kan inte stå passiva i bredbandutbyggnaden utan måste snarast påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för och ta tillvara de tillfällen som erbjuds för att underlätta en bredbandsutbyggnad, helst i samverkan med marknaden, men även som ensam aktör. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

66 Vansbro kommun 14 Kommunstyrelsen Protokoll och KS 131 Ärende KS Reglemente, kommunalt partistöd Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfulimäktige beslutar att fastställa reglemente för kommunalt partistöd enligt demokratiberedningens förslag. Ärendet Ändringar i kommunallagen föranleder ändrade rutiner avseende kommunalt partistöd. Dernokratiberedningen har därför tagit fram ett forslug till reglemente. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa reglemente för kommunalt partistöd. Torsten Larsson tilläggsförslag: att till utskottets förslag lägga till lydelsen enligt demokratiberedningens föreslag. Beslutsunderlag DB 7/2014 itisterare U drag sbcstyrkandc

67 Vansbro kommun 4 Kommunfullmäktiges demokratiberedning Protokoll KF Db 7/2014 Reglemente för kommunalt partistöd Beslut Demokratiberedningen föreslår att kommunfullmäktige fastställer reglemente för kom munalt partistöd. Ärendet Ändringar i kommunallagen föranleder ändrade rutiner avseende kommunalt partistöd. Demokratiberedningen har därför tagit fram ett förslag till reglemente: Reglemente för kommunalt partistöd 1 kommunallagen 2 kap beskrivs reglerna omkring kommunernas rätt att ge de lokalt representerade partierna ekonomiskt stöd. Syftet är att stärka partiernas ställ ning i den kommunala demokratin. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. Lag (2013:1053). Stödberättigade Partistöd ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är re presenterat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd ges bara till ett parti som är en juridisk person. Lag (2013:1053). Partistödets omfattning Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Grundstödet består av ett bidrag till de partier som representeras i kommunfullmäktige. Mandatstödet baseras på antal ordinarie mandat i kommunfullmäktige. Endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av mandatstödet. Lag (2013:1053). Partistödets omfattning fastställs av kommunfullmäktige årligen och beslutas i samband med att budgeten fastställs. Utbetalning Partistöd utbetalas årligen i januari. Krav på redovisning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redo Justerare Utdragsbestyrkande

68 Vansbro 5 kommun Kommunfullmäktiges demokratiberedning Protokoll visningen ska avse perioden 1januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång (senast den 30juni). En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvi sande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över gransk ningen ska bifogas redovisningen. Stöd för nästkommande år betalas inte till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Justerare. Utdragsbestyrkande

69 flvansbro 15 kommun Kommunstyrelsen Protokoll och KS 132 Ärende KS 20 14/254 Erbjudande nyemission aktier ITAB, Inlandsbanans turism AB Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att inte teckna aktier i ITAB på grund av för kort tid för anmälan till nyemission. Ärendet Bolagsstämman för inlandsbanan Turism AB beslutade att utöka Inlandsbanan Turism ABs aktiekapital och fastställde teckningsrälter utifrån tidigare procentuella fördelning av tecknade aktier. För Vansbro kommuns del gäller 2 %, 16 aktier, till ett värde av kronor. Aktier skall tecknas senast L8 april 2014 och dag för betalning av tecknade aktier är 25 april Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att inte teckna några nya aktier i Inlandsbanan Turism AB. Per-Anders Westhed föreslår: att inte teckna aktier i ITAB på grund av för kort tid för anmälan till nyemission. Stina Munters yrkar bifall till Per-Anders Westheds förslag. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag mot Per-Anders Westheds förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar eniigt Per-Anders Westheds förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutiåtande Erbjudande från lnlandshanan Turism AB Justerare /L, UtdragsbcstyTkan rio

70 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/254 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Erbjudande, nyemission Inlandsbanan Turism AB Rekommendation till beslut Att inte teckna några nya aktier i Inlandsbanan Turism AB Sammanfattning Bolagsstämman för inlandsbanan Turism AB beslutade att utöka Inlandsbanan Turism ABs aktiekapital och fastställde teckningsrätter utifrån tidigare procentuella fördelning av tecknade aktier. För Vansbro kommuns del gäller 2 %, 16 aktier, till ett värde av kronor. Aktier skall tecknas senast 18 april 2014 och dag för betalning av tecknade aktier är 25 april Slutsats Då tiden för beslut om tecknande av aktier inte är tillräcklig för kommunens ställningstagande föreslås att ingen teckning görs. För att teckning av aktier skall kunna beslutas krävs ställningstagande senast 18 april. Beslutsunderlag Erbjudande från Inlandsbanan Turism AB Nyemission ITAB.docx Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

71 Inlandsbanan Turism AB (ITAB) Styrelsens förslag Utökat aktiekapital i Inlandsbanan Turism AB, Bakgrund Bolagets aktiekapital uppgår idag till kr. Då bolagets intäkter huvudsakligen inkommer under sommarmånaderna juni-augusti visar resultatet för perioden from 1 jan till 31 maj på minus. Eftersom bolagets egna kapital är lågt resulterar detta i att per 31 maj årligen att det egna kapitalet understiger 50% av aktiekapitalet vilket ställer krav på styrelsen att tillse att en kontrollbalansräkning upprättas. Inlandsbanan Turism AB (ITAB) ägs till 92,7% (561 aktier) av Inlandsbanan AB. Övriga ägare är Vansbro kommun, 2% (12 aktier), Storfors kommun, 0,3% (2 aktier), Filipstad kommun, 2% (12 aktier) och Kristinehamn kommun, 3% (18 aktier) Totala antalet aktier i bolaget är 605 st, nominellt värde är kr. Förslaget är att genomföra en nyemission på högst kr, 795 aktier á kronor, för att därigenom stärka aktiekapitalet till som högst kronor. Förslag Nyemission av aktier Nyemission av 795 aktier á kr. Teckningsrätt erbjuds samtliga aktieägare i förhållande till nuvarande innehav. Inlandsbanan: 92,7 % av 795 aktier, = 737 aktier, värde kr Kristinehamn: 3 %, = 24 aktier, värde kr Filipstad: 2 %, = 16 aktier, värde kr Vansbro: 2 %, = 16 aktier, värde kr Storfors: 0,3 %, = 2 aktier, värde kr De aktier som inte tecknas av aktieägare enligt ovan har övriga aktieägare rätt att teckna sig för. Vid överteckning skall aktiefördelning dem emellan ske i proportion till av dem tidigare tecknade aktier. I övrigt skall aktiefördelningen bestämmas genom lottning.

72 Totalt antal aktier och aktiekapital efter nyemission: Högst aktier och ett aktiekapital om högst kronor om samtliga nuvarande aktieägare utnyttjar sin teckningsrätt. Vinstutdelning. De nya aktierna berättigar till vinstutdelning från och med innevarande räkenskapsår. Hembudsförbehåll. De nya aktierna omfattas av hembudsförbehåll enligt gällande bolagsordning. Teckning av aktier och betalning av tecknade aktier. Aktier skall tecknas senast den 18 april Sista dag för betalning av tecknade aktier är 25 april Fortsatt handläggning Styrelsen beslutar föreslå extra bolagsstämma fatta beslut om nyemission av högst 795 aktier á kronor. Kallelse till extra bolagsstämma för beslut gällande nyemission enligt förslag. Bilagor: Årsredovisning med revisionsberättelse. Styrelsens undertecknade redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades och revisors yttrande över redovisningen.

73 Ägare Inlandsbanan Turism AB Handläggare Datum Vår beteckning Carina L. Thulin AD0011/14 Nyemission Inlandsbanan Turism AB I enlighet med styrelsens förslag beslutade extra bolagsstämma att utöka ITAB:s aktiekapital med högst kr via nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare, fördelat på högst 795 aktier á 1000 kr. Bolagsstämman beslutade vidare fastställa följande teckningsrätter utifrån tidigare procentuella fördelning av tecknade aktier: Inlandsbanan: 92,7 % av 795 aktier, = 737 aktier, värde kr Kristinehamn: 3 %, = 24 aktier, värde kr Filipstad: 2 %, = 16 aktier, värde kr Vansbro: 2 %, = 16 aktier, värde kr Storfors: 0,3 %, = 2 aktier, värde kr De aktier som inte tecknas av aktieägare enligt ovan har övriga aktieägare rätt att teckna sig för. Vid överteckning skall aktiefördelning dem emellan ske i proportion till av dem tidigare tecknade aktier. I övrigt skall aktiefördelningen bestämmas genom lottning. Totalt antal aktier och aktiekapital efter nyemission: Högst aktier och ett aktiekapital om högst Vinstutdelning. De nya aktierna berättigar till vinstutdelning från och med innevarande räkenskapsår. Hembudsförbehåll. De nya aktierna omfattas av hembudsförbehåll enligt gällande bolagsordning. Teckning av aktier och betalning av tecknade aktier. Aktier skall tecknas senast den 18 april Anmälan om teckning av aktier skall ske till: carina.thulin@inlandsbanan.se. Sista dag för betalning av tecknade aktier är 25 april Betalning av tecknade aktier sker till Bankgiro: , Inlandsbanan Turism AB. Bilaga: Protokoll från extra bolagsstämma INLANDSBANAN TURISM AB, Storsjöstråket 19, Box 561, Östersund, Tel: , Fax: info@inlandsbanan.se, org. nr

74

75

76 Vansbro kommun 16 Kommunstyrelsen Protokoll och KS 133 Ärende KS Åtgårcisplan 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppföljning av åtgärdsplan 2014 görs vid varje prognostillcälte. Ärendet Åtgärdsplan 2014 är en åtgärdsplan som syftar till att sänka kommunens omkostnader och återställa det upparbetade underskottet. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommun fullmäktige att uppföljning av åtgärdsplan 2014 görs vid varje prognostillfälle. Beslutsunderlag KS Se 53/2014 itisterare JJJ Lr idrashestyrk ande

77 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Protokoll och KS 128 Ärende KS 2014/230 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 1 år 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 1 år 2014 till handlingarna. Ärendet Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 1 år Enligt kvartalsrapport kvartal 1 några ej verkställda beslut. år 2014 inom äldreomsorgen SoL finns det inte Enligt kvartalsrapport 1 verkställda beslut. år 2014 inom LSS framkommer att det inte finns några ej Enligt kvartaisrapport 1 år 2014 inom SoL för individ- och famiijeomsorgen framkommer att det inte finns några ej verkställda beslul Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (WO). Förslag till beslut Utskottet omsorg föreslår kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 1 år 2014 till handlingarna. Beslutsunderlag Rapport IFO Rapport ÄO Tjänsteutlåtande Jj Uldragshcstyrkan dc

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård & Omsorg KS 2014/ Assistent, Carol Nilsson Kommunfullmäktige Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 1 år 2014 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 1 år 2014 till handlingarna. Sammanfattning Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång gäller för kvartal 1 år Enligt kvartalsrapport kvartal 1 år 2014 inom äldreomsorgen SoL finns det inte några ej verkställda beslut. Enligt kvartalsrapport 1 år 2014 inom LSS framkommer att det inte finns några ej verkställda beslut. Enligt kvartalsrapport 1 år 2014 inom SoL för individ- och familjeomsorgen framkommer att det inte finns några ej verkställda beslut. Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Bakgrund Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per kvartal. Gäller lika för LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m 1 juli Konsekvenser En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader, kan få betala avgift som tillfaller staten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Beslutet expedieras till : Kvartalsrapport Assistent, Carol Nilsson Kommunens revisorer Vansbro kommun Växel Medborgarhuset Fax: vansbro.kommun@vansbro.se Vansbro