Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner

Transkript

1 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 1 (12) Västra Götalandsregionens Bredbandstöd Riktlinjer för sökande kommuner Bredbandssamverkan i Västra Götaland

2 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 2 (12) INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE MED VGR S BREDBANDSSTÖD MÅL BREDBANDSBRISTER I KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NYA BREDBANDSSTÖD Nå vita/grå telestationer med fiber Nå mindre radiolänkanslutna telestationer med fiber Nya fiberanslutningspunkter för fiberföreningar Medfinansiering av Landsbygdsprogram ÖVRIGA KRAV I UTFÖRANDEFASEN Telestationers öppenhet Öppna nät Grossistprissättning i den nya fiberstrukturen Clawback, återbetalningsmekanism Upphandling med öppna och icke diskriminerande villkor Dokumentation och registrering av fiberstrukturen Stödberättigade kostnader ANSÖKNINGSPROCESS FÖR KOMMUNERNA ANDRA FINANSIERINGSMÖJLIGHETER IDAG Exempel fiberföreningsstöd och VGR stöd...12

3 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 3 (12) 1 Bakgrund och syfte med VGR s bredbandsstöd Tillgång till en säker och kapacitetsstark Internet uppkoppling blir allt viktigare för allt fler medborgare. Det kan gälla att ta del av information, ha kontakt med myndigheter, göra ekonomiska transaktioner, inköp eller att annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. Kapacitetsstark internetuppkoppling förbättrar också förutsättningarna för effektiv vård och omsorg, bättre distansutbildning och möten utan resor med bra kvalitet. En fortsatt utbyggnad av bredband med hög kapacitet har därför alltmer blivit en nödvändighet för hushåll och företag. Utvecklingen av tjänsteutbud och kundernas efterfrågan pekar tydligt på att kraven på att både sända och ta emot stora mängder information snabbt ökar och att utbyggnaden av fibernätet behöver skyndas på. I den utbyggnadsstrategi som beslutats av regionstyrelsen ingår bl a att ansluta kvarvarande telestationer med fiber och att identifiera nya anslutningspunkter som ska förses med fiber, från vilka fiberföreningar m fl kan ansluta med nät till hushåll och näringsliv. Västra Götalandsregionen behöver i samverkan med andra intressenter pröva möjligheterna att själva åstadkomma en önskad utbyggnad av infrastrukturen för IT-bredband. Kommuner och region arbetar tillsammans med den fortsatta bredbandsutbyggnaden genom en styrgrupp och arbetsgrupp under namnet Ubit. BRU s presidium är styrgrupp. Under 2008 togs ett förslag till strategi för fortsatt utbyggnad fram, en strategi som remissbehandlades och senare tillstyrktes av BRU varefter den fastställdes av Regionstyrelsen 10 februari Den nationella bredbandstrategin som lanserades den 3 november 2009 bekräftar att länets IT-infrastrukturstrategi s mål är steg i rätt riktning och att statens roll är främst att säkerställa att konkurrensen fungerar och låta marknaden klara fortsatt bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor. Det enda statliga bidraget som nu finns är kanalisationsstödet. Länet ligger väl till vad gäller utbyggnad och täckning med ADSL men avsevärt sämre vad gäller fiber där tätheten enligt Post- och Telestyrelsens mätningar är klart sämre än riksgenomsnittet. Utvecklingen vad gäller mobilt bredband går snabbt men vi behöver som fastslagits i strategin gå vidare med en utbyggnad av fiber för att ansluta kvarvarande telestationer, för att uppgradera radiolänkanslutna telestationer och för att bygga fiber till nya anslutningspunkter. För att gå mot skrivningarna i länets IT-Infrastrukturstrategi om bredband med högsta hastighet och kapacitet till alla företag och hushåll mm behöver region och kommuner göra fortsatta insatser. Regionala Utvecklingsnämnden (RUN) beslutade den 15 september 2009 om att inleda en sådan satsning genom att anvisa 30 mnkr för fortsatt fiberutbyggnad under år Under våren 2010 anvisades 30 mnkr för 2011 och 30 mnkr även för år Regionens anvisade medel skall mötas av

4 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 4 (12) minst lika mycket från kommunerna och kan kompletteras genom medverkan från kommersiella aktörer. Inriktningen är att medel skall avsättas även under åren Mål I IT-infrastrukturstrategin finns ett femårigt perspektiv utifrån den statliga bredbandsutredningen Bredband 2013 och EU's strukturfondsmedel som också har år 2013 som tidshorisont. För kort- och långsiktiga mål sattes tidshorisonten till 2 respektive 5 år. Detta byggde på att de var nåbara med ett kraftfullt statligt stöd i linje med utredningen ovan. Vår ambition står dock kvar även om genomförandet sannolikt kommer att förskjutas. Mot bakgrund av de ändrade förutsättningarna ser vi inte längre något behov att särskilja kort- och långsiktiga mål. Följande mål skall snarast uppfyllas; 1. Alla hushåll i Västra Götaland skall ha möjlighet till bredband med 2 Mbit/s nedströms under år Så många som möjligt av kvarvarande kopparanslutna telestationer, 77 st, skall anslutas med fiber eller radiolänk med kapacitet att klara utredning Bredband 2013 mål om 2 Mbit/s både nedströms och uppströms(symmetriskt) under 2010 och ha uppgraderingsmöjlighet till 10 Mbit/s symmetriskt fram till Uppgradera radiolänkanslutna telestationer till kapacitet att klara målen i utredning Bredband 2013 om 10 Mbit/s symmetriskt. 4. Alla medborgare och arbetsställen skall ha möjlighet att beställa/erhålla 10Mbit/s symmetriskt. 5. Mobilt bredband via UMTS(3G), LTE (4G) eller annan likvärdig teknik skall finnas i hela länet. Kapaciteten i näten skall vara kraftfull nog att kunna hantera olika typer av professionella tillämpningar med bild och videobehov. Alla dessa mål, utom kortsiktigt mål nr 1som nämnts ovan, innebär att ett fokus på ytterligare fiberförtätning i länet ger möjlighet att nå de övriga målen. Av detta skäl kommer VGR bredbandstöd att ha ett huvudfokus att nå ut med fiber längre ut på landsbygden, förtäta fiberstrukturen utanför tätorterna, uppgradera radiolänkanslutna telestationer till fiberanslutna och skapa nya fiberanslutningspunkter. 3 Bredbandsbrister i kommunerna i Västra Götaland Bredbandsbristerna i Västra Götaland kan beskrivas som brister på följande nivåer; 1. Kvarvarande vita och gråa fläckar utan bredband alls. 75 områden i länet. 2. Radiolänkanslutna telestationsområden. Maximalt kan 8/0,8 Mbit/s (mottaga/sända) ADSL beställas. Ca 60 områden i länet.

5 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 5 (12) Dessa finns inom grönmarkerade områden i nedanstående bild. Totalt inom detta område bor det ca invånare. 4 km radie, alla vita, grå och radiolänkstationer = Brister trådbundet bredband Lila punkt: Telestation med fiberanslutning Grön punkt: Telestation med radioanslutning Grå punkt: kopparbaserad ADSL Vit punkt med svart dot: Vit fläck, telestation utan bredband Blå linje: Fiberstråk Punkt linje: radiolänk 34 Mb Streckad linje: 155 Mb TietoEnator 2003

6 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 6 (12) 3. Områden utanför ca 2 kms fågelavstånd från närmaste telestation. Utanför detta område har man inte möjlighet att beställa trådbundet bredband med 2/2 Mbit/s (mottaga/sända) ADSL som är ett mål för 2010 enligt IT-infrastrukturstrategin. Inom dessa bristområden bor det ca personer enligt Ubit gruppens kunskapsmaterial i form av befintlig bredbandsutbyggnad och befolkningsregister. Vi har ett tydligt direktiv i IT-infrastrukturstrategin att nå så många av de kvarvarande vita/grå fläckarna som möjligt och att uppgradera de mindre radiolänkanslutna telestationerna. Kommunerna har ett ansvar att föreslå och prioritera bland sina tänkbara utbyggnadsobjekt vid begränsade finansiella resurser. Den trådlösa utbyggnaden fortsätter i länet. Gamla trådlösa tekniker byts mot nya med dramatiskt högre kapacitet och lägre strömförsörjning. Utbyggnaden sker dock även här utifrån den marknadsmässiga potentialen d v s våra vita/gråa fläckar nås sällan av trådlöst bredband heller. Utbyggnaden på detta område är dock även det starkt beroende av ytterligare fibersträckningar för att åstadkomma denna kapacitet. 4 Västra Götalandsregionens nya bredbandsstöd I linje med IT-infrastrukturstrategin kommer huvudfokus för satsningarna att vara att få fiber längre ut på landsbygden. Kommunerna och Västra Götalandsregionen skall betala lika stor andel av projektkostnaderna som redovisas i ansökningarna. Kommersiella aktörer bör fås att delta i finansiering så långt det är möjligt. Nedanstående punkter är åtgärder som kan delfinansieras med stödet. 4.1 Nå vita/grå telestationer med fiber. Telestationer utan riktigt bredband är vår viktigaste prioritering. En lista finns inom länet med de kvarvarande ca 75 vita/grå telestationerna. Dessa områden har inget kraftfullt trådbundet bredband och de saknar också trådlöst bredband. 4.2 Nå mindre radiolänkanslutna telestationer med fiber. Telestationer med radiolänkanslutning kan bara erbjuda ADSL med max 8 Mbit/s. En lista finns inom länet med de kvarvarande ca 70 radiolänkanslutna telestationerna. De mindre av dessa kan vara föremål för offentliga insatser medan de större rimligtvis bör byggas ut på kommersiell grund. 4.3 Nya fiberanslutningspunkter för fiberföreningar Nya anslutningspunkter närmare lokala fiberföreningar ger bättre kalkyler för deras bredbandssatsningar. Fiberanslutningspunkten bör placeras där fiberföreningens operatör/tjänsteleverantör vill ha den inom området eller där kommunen anser den passar bäst utifrån kommunens samhällsplanering. Dessa anslutningspunkter skall ligga inom områden med bredbandsbrister enligt Ubits kunskapsmaterial. Finns fiber redan inom området från någon kommersiell aktör erhålls ej stöd för ytterligare fiberutbyggnad.

7 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 7 (12) 4.4 Medfinansiering av Landsbygdsprogram Om kommunerna har stöttat fiberföreningar genom att medfinansiera landsbygdsprogrammets projektstöd för bredbandsutbyggnad kan de tillgodoräkna sig detta när man söker stöd för nya anslutningpunkter enligt ovan. Ideella eller egna resurser kan inte inräknas. 5 Övriga krav i utförandefasen 5.1 Telestationers öppenhet VGR kommer att kräva en garanti från TeliaSonera koncernen om att telestationens fiberanslutning, efter vår offentliga finansiering av densamma, får leva kvar och skall vara öppen och tillgänglig för marknadens tjänsteleverantörer till för denna marknad rimliga priser. Garantier tror vi oss kunna få för att hålla telestationernas kopparledningar mot abonnenterna öppna t o m år 2015, om ej stormar etc skadar luftburna ledningar. Dessa kommer då ej att repareras. Fiberpunkten i sig skall däremot finnas kvar även om kopparnätet från telestationen ut mot abonnenterna nedmonteras. 5.2 Öppna nät Fiberstrukturen fram till telestationen/mobilmasten/fiberföreningen måste vara öppen och tillgänglig för marknadens tjänsteleverantörer till marknadsmässiga priser. Genom att ställa krav på att fiberstrukturen fram till den nya fiberpunkten är öppen vill vi dels poängtera att leverantörer skall hålla sig till väl standardiserade lösningar samt att den värdekedja som byggs upp möjliggör för slutkunderna att kunna välja mellan flera olika tjänsteleverantörer. Kraven på fiberstrukturen relaterar till kanalisationsnivån och ledningsnivån eftersom det är dessa nivåer som avses upphandlas i första hand. Kraven på öppenhet skall gälla under minst 7 år i avtalet med vald leverantör. Öppna nät, som tillhandahålls på skäliga icke diskriminerande villkor bidrar till att tjänsteleverantörerna kan erbjuda såväl näringsliv, hushåll som offentlig sektor tillgång till ett brett utbud av prisvärda IT-tjänster. Stödet syftar inte till att i första hand skapa en mångfald av nätägare, utan snarare till en mångfald av tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster i näten. Terminologin kring olika roller inom området kan beskrivas på nedanstående vis. Nätägare Kan vara en nätgrossist, teleoperatörer, fiberföreningar, kommunen, kommunala stadsnät, energibolag osv.

8 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 8 (12) Kommunikationsoperatör Kommunikationsoperatören(KO) ansvarar för att tjänsteutbudet i nätet innehåller en mångfald av tjänster, KO kan ibland sköta drift av nätet, och kan även stå för nätplanering. Kan vara en befintlig nätoperatör men mer och mer en leverantör som specialiserar sig på att vara kommunikationsoperatör. Tjänsteleverantör Har relationen till slutkund. Kan vara befintliga operatörer, bredbandsleverantör, kabel-tv bolag eller företag som specialiserar sig på enskilda tjänster som IPtelefoni, spel, musikdistribution, videodistribution, affärssystem etc. 5.3 Grossistprissättning i den nya fiberstrukturen EU s riktlinjer för bredbandsutbyggnad gällande prissättning bör beaktas d v s grossistpriserna bör grunda sig på de genomsnittliga offentliggjorda ( reglerade) grossistpriser som råder i andra jämförbara, mer konkurrensutsatta områden i landet. 5.4 Clawback, återbetalningsmekanism Avtalet med utvald leverantör skall ha en återbetalningsmekanism inskriven. Den skall innebära att en förväntad inkomst utifrån marknadspotentialen beskrivs i offert eller avtal mellan leverantör och kommun. Skulle intäkterna efter 5 år väsentlig ha överskridit denna prognosticerade normala snittintäkt för branschen skall stödgivaren kunna få tillbaka en del av erlagt stöd.

9 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 9 (12) 5.5 Upphandling med öppna och icke diskriminerande villkor Kommunernas tilldelning av kontrakt skall ske efter upphandling i enlighet med gällande lagstiftning. Vid upphandling ska således kommunerna behandla alla anbudsgivare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandling på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska iakttas. VGR kan komma att återkräva stöd som utbetalats utan iakttagande härav. Utvärderingskriteria som kan vara lämpliga i upphandlingen är; Antal hushåll som nås i förhållande till erlagt stöd Lägsta stödönskemål för genomfört bredbandsprojekt Antal nya fiberpunkter i vita områden som åstadkoms Antal bredbandsbristområden som försvinner Tydlighet i grossistprissättning premieras Tydlighet, enkelhet och bra villkor för ev återbetalningsrutin. 5.6 Dokumentation och registrering av fiberstrukturen Fibersträckning skall ha en början och ett slut i ett fiberstamnät hos en kommersiell aktör. Av marknaden etablerade band för utmärkning av fibern skall användas. Startpunkter och resp hushåll/arbetsställen som nås med fibern skall koordinatutsättas ihop med en fibersträckningskarta i slutredovisningen. Inregistrering av fiberinfrastrukturen skall ske i Ledningskollen.se med lämplig kontaktperson angiven. 5.7 Stödberättigade kostnader I det stödberättigade underlaget får ingå grävning/schaktning, markavtalskostnader, tillståndskostnader, återställningskostnader, kanalisationsmaterial, brunnar, fiberkablar, dragning, skarvning av dessa, termineringsutrustning samt leverantörens projektledning. Ideella eller egna resurser kan inte inräknas. 6 Ansökningsprocess för kommunerna Ansökningsblankett finns på Ansökan kommer att ligga ute på Västra Götalandsergionens hemsida under 1 månad. Skulle någon aktör under denna månad hävda att detta område byggs ut på kommersiell grund med likvärdig trådbunden teknik skall denne redovisa en

10 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 10 (12) affärsplan och tidplan för projektet. Projektet skall vara genomfört inom tre år. Om inte detta kan påvisas fortsätter ansökningsprocessen enligt nedan.

11 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 11 (12) Processen för bredbandsprojektens ansökningshantering illustreras nedan; Process VGR-Bredbandsstöd Förstudie/IT-infraplan inkl prioriteringar tas fram av kommun Ansökan om stöd Annonsering VGR webplats 1 månad Beslut från VGR Upphandling Förhandling Ev. samråd med VGR Stödbelopp definieras Genomförande Slutredovisning av projekt Slutligt beslut om stöd Utbetalning Page 1 7 Andra finansieringsmöjligheter idag Andra möjligheter till finansiering: - Landsbygdsutvecklingsprogrammets projektsstöd för bredbandsutbyggnad. Endast fiberföreningar kan ansöka om stödet. Stödets stödberättigade kostnader följer fr o m 1 januari 2012 kanalisationsstödets regelverk enligt nedan. Ansökan skickas till Landbygdsenheten på Länsstyrelsen i Skara. Stödet är egentligen teknikneutralt och kan användas för både trådlösa och fiberbaserade lösningar till hushåll och arbetsplatser. En begränsad summa finns tillgänglig. Först till kvarnprincipen gäller. Nedanstående bilder illusterar hur VGR s bredbandsstöd och landsbygdsprogrammets stöd kan samutnyttjas. - PTS medfinansiering av landsbygdsprogrammet. Ansökan kan endast ske från Länsstyrelsen för projekt inom Landsbygdsprogrammets ramverk. Medfinansiering för att minska annan offentlig insats. En begränsad summa finns tillgänglig. Först till kvarn-principen gäller. - Kanalisationsstödet. Ett stöd som ger 50% i stöd till kanalisationsnedläggningsprojekt. Kostnader för leverantörens projektledning, material i form av kanalisationsrör, brunnar etc, maskinhyra, dokumentation och liknande kostnader som är nödvändiga för att anlägga kanalisationen. Kostnader för att utnyttja mark får dock ej ingå i det stödberättigade underlaget. Ej heller får kostnader för fibern, blåsning och svetsning av densamma ingå. Detta stöd får inte åtgå med mer än Euro. Stödet hanteras av Västra Götalandsregionen men ansökan skall ske på Landsbygdsprogrammets projektsstödsblankett enligt ovan

12 Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 12 (12) och skickas in till Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Skara där diarieföring och köhantering sker. 7.1 Exempel fiberföreningsstöd och VGR stöd Exempel på hur dessa olika stöd kan användas och kombineras illustreras nedan: Exempel 1 på finansieringsupplägg VGR bredbandsstöd (Kommun/VGR delar finansiering) EU-stöd Kommun medfinansierar Ev. mobilmast Befintlig fiberstruktur Ny fibersträckning AP Fiberförening i landsbygd Fiberanslutningspunkt Page 1