Rätt informatik- och IT-kompetens för tjänsteutveckling?

Transkript

1 Rätt informatik- och IT-kompetens för tjänsteutveckling? En översikt av utbildning och forskning vid universitet och högskolor Av Maria Kaarto

2 1 Kompetensläget för tjänsteutveckling IT-kommissionen har gjort en översiktlig lägesbild av IT-utbildning i Sverige idag. Syftet har varit att studera både tillgången och behovet av högskolekompetens inom IT idag. Denna översikt har avgränsat sig till användningen av IT och forskningen kring den, med fokus på utbildningar där användarperspektivet är eller borde vara det centrala. Förväntningarna på IT är och har varit höga, den nya tekniken framställs inte sällan som lösningen på de mest skiftande problem. I en del fall har förväntningarna infriats, både privatpersoner och företag har idag stor användning av de IT-tjänster som finns. Många förväntningar har dock inte infriats, informationstekniken har inte använts till sin fulla potential. Insikten om att IT kan bidra till att lösa problem men är sällan lösningen i sig är viktig i detta sammanhang. Det som behövs idag är snarare kunskap om hur IT kan användas på ett meningsfullt sätt än nya tekniska lösningar och avancerade gränssnitt. Kunskap om användaren och utbildning i tjänstedesign är centrala i strävan efter ett större mervärde av IT. Analysen måste vara större än rent teknologisk när nya ITsatsningar planeras. Idag är användarforskningen i sin linda men behovet av kunskap inom detta område är stort. Universitet och högskolor har idag ett stort utbud av ITutbildningar, men få av dessa har ett utpräglat användarperspektiv. 1.1 Syfte IT-kommissionens kartläggning har syftat till att få en representativ bild av ITutbildningar och IT-forskning i Sverige. Ambitionen har inte varit att göra en grundläggande inventering eller att täcka in all forskning som bedrivs, utan att ge en lägesbild av utbudet av IT-relaterade utbildningar som de ser ut idag. 1.2 Metod och avgränsning Publicerade studie och rapporter IT-kommissionen har framförallt använt sig av redan publicerade rapporter samt i något enstaka fall rapporter som ännu inte publicerats. De källor som valts för att beskriva läget inom utbildning och forskning är dåvarande Kommunikations och Forskningsberedningens (KFB:s) rapport Svensk forskning om användning av informations- och kommunikationsteknik. En kunskapsöversikt, publicerad 1999, Nationellt IT-användarcentrums (NITA:s) ännu inte publicerade rapport Användaren i utveckling. En inventering av svenska forskningsmiljöer med inriktning mot användarperspektivet inom IT samt IT-kommissionens observatorierapport nr 47/2002 Hänger högskolan med i Internet? En studie av hur tre svenska högskolor svarat upp mot Internet-utmaningen. För att beskriva söktryck och tillströmning av studenter vid universitet och högskolor har förutom antagningsstatistik från Högskoleverket även rapporterna Validering och alternativ antagning vid universitet och högskolor vad inventering_it-utbildning_2 2

3 hände med den öppna högskolan skriven av SIF samt Högskoleutbildade inom IT Efterfrågan, tillgång och tillskott, Högskoleverkets arbetsrapporter 2001:13 AR använts. Till kapitlet om arbetsmarknaden har framförallt Arbetsmarknadsstyrelsens rapport Var finns jobben 2003? (Ura 2003:2) använts men även SIFs Kompetensförändring IT-branschen samt en artikel från Computer Sweden. Övrig material som använts är Utvecklingsrådet för landskapsinformations (ULI:s) rapport 2002:2 Kompetens inom Geografisk IT situation och behov, IT-kommissionens rapport 3-4/2002 Breddtjänster ett nytt skede i IT-politiken samt material från universitetens och högskolornas hemsidor och i vissa fall även dessas självvärderingar IT-kommissionens granskning Det finns ett antal svårigheter med att skapa sig en lägesbild över IT-utbildningar i Sverige. Området är starkt diversifierat och saknar ofta gemensamma begreppsdefinitioner och gemensam terminologi. Forskning kring IT i allmänhet och användbarhet i synnerhet sammanblandas med annan forskning vid respektive institution. IT-kommissionen har valt att särskilt titta på de Informatikinstitutioner som finns i landet för att få en överblick över IT-utbildningars innehåll. Informatik är intressant i detta sammanhang eftersom den befinner sig i gränsområdet mellan design-, teknik-, samhälls- och humanvetenskaperna och handlar om användning och utveckling av IT i vid mening. Ämnet utgår i regel från informationsteknik och -teknologi (IT) och syftar till att genom design utforma informationssystem anpassade till en i förhand definierad användare. Informatik är intressant att studera då det forskningsmässigt är relativt nytt och befinner sig i en ständig teknisk och idémässig utveckling. Eftersom ämnet bygger på informationsteknologi och dess användning påverkas det ständigt av teknikutvecklingen. Inte minst sista decenniets IT-utveckling har förändrat synen på systemutveckling och gett upphov till nya problemställningar inom ämnet. Ett problem med att välja informatik som målet för vår studie är att ämnet, mycket på grund av dess relativa ungdom, men också på grund av dess brokighet, är svårt att definiera. Utbildningsinnehåll skiljer sig åt mellan de olika lärosätena, ibland så kraftigt att skillnaderna är fler än likheterna. Samtidigt är detta något som gäller all sorts ITutbildning, IT som fenomen är relativt nytt och området är under ständig utveckling. ITkommissionen bedömer att en lägesbeskrivning av informatikutbildningarna kompletterat med nedslag i annan IT-relaterad utbildning ger en bra bild över utbildningssituationen inom IT idag. IT-kommissionen har framförallt använt publicerad information och information hämtat från Internet, men även haft några högskolors tillåtelse att ta del av de självvärderingar Informatikinstitutioner gjort för Högskoleverkets räkning. I vissa fall har ITkommissionen intervjuat ämnesföreträdare på Högskolor och universitet. inventering_it-utbildning_2 3

4 2 Lägesbild över IT-utbildningar i Sverige Trots att IT är centralt inom de allra flesta områden i samhället har IT-utvecklingen inte nått den breda massans deltagande. Användaren har inte varit i fokus i utvecklingen och många IT-tjänster har därför inte kunnat utnyttjats till sin fulla potential. Forskningen har framförallt varit teknikdriven och de mjukare frågorna som rör användare och informationsstruktur har inte studerats tillräckligt. Även om det finns exempel på mer användarcentrerad forskning har detta inte alltid inneburit bättre tjänster. Nationellt IT-användarcentrum, NITA, skriver i sin rapport Användaren i utveckling att det är viktigt att förstå de processer som ligger bakom såväl forskning som produktion och utveckling av IT och IT-tjänster. Avståndet mellan utvecklare och användare måste minska för att Internet ska kunna utvecklas i sin fulla potential. Det finns ett behov av att överge traditionen av att se brister i användbarhet som något som ordnar sig bara den rätta tekniska lösningen hittas. Människor kan inte längre betraktas som passiva offer för tekniken som skall övertygas om teknikens förträfflighet. NITA menar att forskning kring användaren av IT fortfarande är i sin linda men att behovet av kunskap inom detta område är stort. Det saknas i Sverige idag en permanent institution som kan samla all forskning med inriktning mot användarperspektivet. En sådan skulle övervaka, samla och föra vidare information till både användare och utvecklare. Det finns, som visas senare i denna rapport exempel på ansatser till liknande institutioner, men en samlande, gemensam kanal saknas. 2.1 Teknikdriven forskning I rapporten Svensk forskning om användning av informations- och kommunikationsteknik en kunskapsöversikt (KFB-Meddelande 2002:2) framgår att den forskning som bedrivits i Sverige kring informations- och kommunikationsteknik till övervägande del varit teknikdriven. De teoretiska ansatserna har präglats av ett systemtänkande som snarare utgått från teknikens kapacitet och rationalitet än från användarnas förutsättningar och problem. I rapporten konstateras att forskningsprojekt som tilldelats medel för forskning sällan fokuserat på individen eller på individuella förutsättningar för IT som stöd för informationshantering, kommunikation och samarbete. Samtidigt konstaterar KFB att många användare inte finner tekniken som användarvänlig eller synkroniserad med den verksamhet den är tänkt att fungera i eller de problem den är tänkt att lösa. Detta är inte något nytt i användarforskningen. IVA, som KFB refererar till i sin rapport, konstaterade redan 1988 att IT-forskning inte i tillräcklig utsträckning fokuserar på användarnas verkliga behov. KFB identifierar två problem i utvecklingen av teknik. Det första är tillämningsklyftan, dvs. avståndet mellan utbudet av produkter och deras praktiska tillämpning. Ett tekniskt framsteg bidrar inte alltid till en lösning ur användarnas perspektiv. Idéer som i sig är inventering_it-utbildning_2 4

5 goda blir inte användbara eftersom utvecklaren saknar kunskap om användaren eller användningsområdet. Det första problemet blir omvänt det andra och handlar om beställarkompetensen. Det finns en brist på tydligt formulerad efterfrågan av tekniska tjänster från beställares och konsumenters sida. Beställare saknar kompetens och utbildning att efterfråga lösningar som passar dem, istället väljer man mellan de alternativ som presenteras av teknikproducenten, som i många fall inte är insatt i den verklighet tekniken ska fungera i. 2.2 Teknikstyrd verklighet med lysande undantag IT-kommissionen har studerat kursinnehåll och studentinformation från närmare 20 informatikinstitutioner i Sverige för att få en lägesbild över IT-utbildningar i Sverige. Vid denna genomgång bekräftas KFB:s slutsatser till stor del. Informatik är på många lärosäten ett ämne med stark teknisk dominans. Programmering, databaser, systemutveckling är på ofta basblock i utbildningen. Dessa ämnen har många gånger ett helt igenom tekniskt perspektiv där exempelvis begrepp som tjänsteutveckling inte problematiseras. Ibland ryms bara en 20 poängskurs i annat ämne. Precis som även KFB poängterar finns det några lysande undantag i den teknikstyrda verkligheten, några av dessa presenteras nedan. KFB skriver i sin rapport att användning inte sällan betraktas som ett konstruktionsproblem som löses genom att sammankoppla rätt teknik med rätt behov. I genomgången av de kurser som ges på informatikinstitutionerna märks detta tydligt. Det handlar om att konstruera bra gränssnitt och anpassa tekniska lösningar till kunder, konsumenter och användare. Synen på användaren är i värsta fall som reaktiv och passiv. Samtidigt har många informatikinstitutioner vidgat sin syn på användaren och ser denne som en social varelse som interagerar med andra. Fortfarande är dock huvudinriktningen systemutveckling, inte tjänsteutveckling i egentlig mening. Man utgår från tekniken och anpassar den till en användare Informatik + företagsekonomi = sant I många utbildningar där informatik är huvudämne inkluderas även kurser i företagsekonomi. Ämnet informatik har en historia av att vara nära sammanlänkad med affärsverksamhet. Enligt KFB:s rapport har forskningstraditioner med ett mer indirekt förhållande till användaren, tex. ekonomer, men även systemvetare med informatik som huvudämne, utökat sitt intresse från att huvudsakligen omfatta konstruktionen av tekniska system till att även intressera sig för den kontext i vilken tekniken ska användas och installeras. Användningen är i hög grad en systemfråga och det är arbetsplatsen som är i fokus för forskningen. I vissa fall har man frångått från den traditionella synen på systemkonstruktion där utvecklingen följer en linjär modell i vilken användning representeras i form av en kravspecifikation och testning är ett led på väg mot en färdig produkt. Istället diskuteras designprocessen i termer av en ständigt förnyande process där interaktionen mellan användare, teknik och system är pådrivande i utvecklingen. KFB konstaterar att det är oklart i vilken utsträckning det nya synsättet ligger till grund för faktisk systemutveckling. Detta framgår inte heller i det material ITkommissionen tagit del av. Ett intryck är att utbildningens användarperspektiv i hög grad handlar om organisationsutveckling. Fokus är inte framförallt på den verksamhet inventering_it-utbildning_2 5

6 som bedrivs eller på slutanvändarna utan mer på den förändring ett nytt system för med sig eller på ny organisationsstruktur som kan uppstå i samband med ny lösning. Även i intervjuer med anställda inom universitet har det varit svårt att få fram konkreta exempel på studier där interaktionen mellan användare och utvecklare verkligen styrt systemutvecklingen. KFB spekulerar i att detta i sista hand är en finansieringsfråga, vardagsforskningen går ut på anpassa teknik till användare eftersom det är på detta sätt forskningen finansieras. Av materialet framgår att informatik huvudsakligen är organisatoriskt placerad i någon tre olika ämnesområden: data- och systemvetenskap, ekonomi eller samhällsvetenskap. Vilka ämnen som organisatoriskt är nära placerade med informatik verkar både ge en fingervisning av lärosätets syn på ämnet och samtidigt influera forskningen. I de fall informatik är nära sammanlänkad med samhällsvetenskap är både grundutbildningen och forskningen i stor utsträckning tvärvetenskaplig. Här märks en strävan att förstå teknisk förändring och hur människor möter och använder teknik. KFB identifierar i sin rapport ett problem med denna typ av forskning, nämligen hur resultaten ska operationaliseras och kommuniceras till teknikutvecklare och producenter Skillnad mellan användar- och utvecklarstudier I det material IT-kommissionen tagit del av märks en avgörande skillnad mellan studier i användning och studier om utveckling. Medan utveckling handlar om att förstå och utveckla system och i huvudsak är en hantverkskunskap med många laborativa inslag är användarstudierna mer teoribaserade. Programmering och modellering är praktiska kunskaper medan användarstudierna huvudsakligen handlar om organisationsteorier. Ofta får just hantverket det mesta utrymmet i utbildningen, företagsekonomi eller annan användarkunskap blir biämne. Kanske kan en del av förklaringen till problemet med operationaliseringen och implementeringen av den mjukare forskningen ligga i just skillnaden mellan den praktiska kunskapen av tekniken och den mer abstrakta om användning. Vissa av informatikinstitutionerna antyder också att det är viktigt att studenterna lär sig hantverket ordentligt och att kunskap om systemutveckling är det som får plats i utbildningen. 2.3 Bred tjänsteutveckling och breddinformation Som ovanstående genomgång visar så rymmer IT- och systemvetenskapliga utbildningar idag andra perspektiv än rent tekniska. IT-kommissionen efterlyser dock ett bredare perspektiv på dessa utbildningar. Breda tjänster efter IT-kommissionens vision 1 och forskning kring dem är fortfarande sällsynta i universitetsvärlden. Mainstreaming, som använts för att utveckla jämställdhetsarbete i både offentlig och privat sektor kan vara ett sätt att nå bred kunskap inom IT. Det finns dock redan breda IT utbildningar, exempelvis sk. breddmagister, som presenteras nedan Breddtjänster ovanliga i universitetsvärlden IT-kommissionens vision av breddinformation och breddtjänster existerar i princip inte i universitetsvärlden. Perspektivet på informatikutbildningarna är inte särskilt stort, ofta 1 Breddtjänster ett nytt skede i IT-politiken, IT-kommissionens rapport 3-4/2002, SOU 2002:51 inventering_it-utbildning_2 6

7 inte större än ett företag eller en myndighet, ibland inte större än en avdelning på ett företag. I förlängningen kan detta spåras i samhället. Inte sällan finns det inom en kommun eller ett landsting flera olika datasystem och IT-lösningar som inte kan samverka eller ens samordnas med varandra. Det finns dock exempel på lärosäten där ambitionen är att utveckla och utvärdera redan befintliga system innan nya introduceras i en verksamhet. Det finns en inneboende konflikt i att ha ett brett samhällsnyttigt fokus och en verksamhets/användarfokus eftersom kunden ofta är liten. Samordnade tjänster eller informationsstrukturer för hela branscher kan sägas konkurreras ut av ett användarnära verksamhetsperspektiv. Med några få undantag är detta inget som problematiseras i det material som IT-kommissionen tagit del av. Syftet med användarforskning är att konstruera eller anpassa ett system för en användare i en verksamhet och därmed riskerar det breda perspektivet att inte bara hamna i skymundan utan även att glömmas bort helt Mainstreaming IT-perspektiv behövs i alla utbildningar IT-politiken kan ta intryck av den strategi som tidigare använts för att förbättra jämställdhetsarbetet på myndigheter och företag, nämligen mainstreaming eller jämtegrering på svenska. Mainstreaming går ut på att omorganisera, förbättra och utveckla politiska processer med syftet att infoga ett IT-perspektiv överallt och alltid. 2 Istället för att vara en sidofråga ska IT vara en del av den ordinarie verksamheten. Detta innebär inte att IT-avdelningar eller IT-universitet ska läggas ned, dessa behövs som utvecklingens motor och kunskapsbank. Tas universitetsvärlden som exempel ska IT ingå i all undervisning på universitet och högskolor och inte vara förpassad till enbart vissa särskilda institutioner. Idag är det få utbildningar inom andra områden än de som kan sägas tillhöra datavetenskap som innehåller moment där IT användning inom det egna området problematiseras. Detta trots att IT är ett centralt verktyg på så gott som alla arbetsplatser idag. Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva en kompetensprofil där IT ingår i nästan samtliga tjänster. Därför är det nödvändigt att samtliga utbildningar innefattar IT. På detta sätt nås en bred kunskap om vad IT är och ett brett perspektiv på IT i användning. En sådan mainstreaming av IT-perspektivet skulle definitivt ge utvecklingen av bred information en skjuts framåt Breddmagister en väg mot breda digitala tjänster? Begreppet "breddmagister" är relativt nytt och är en ettårig påbyggnadsutbildning för personer som redan har en universitetsexamen I annat/andra ämnen. Det är tänkt att de 40 poäng som utgör breddmagisterutbildningen skall vara speciellt anpassade till vana universitetsstudenter med en god bas från andra ämnen att stå på. Kurserna går snabbare fram än rena A och B kurser även om ämnet är nytt för studenten. Totalt, med den tidigare utbildningen inräknat får studenten 160 poäng vilket är gränsen för en magisterutbildning. Dock, till skillnad från en vanlig magisterexamen, ingår inte minst 80 poäng i ett ämne. 2 Härifrån till jämställdheten, Huvudrapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten, Svenska kommunförbundet 1998 inventering_it-utbildning_2 7

8 Några informatik- och systemvetenskapliga utbildningar har redan infört en breddmagister I sitt kursutbud. På institutionen för informationsvetenskap vid Uppsala universitet planeras för en breddmagister I ämnet människa-dator interaktion (MDI) med start höstterminen Utbildningen kommer att kallas Tillämpad MDI och ha en tillämpningsinriktning mot interaktionsdesign, användbarhetsutvärderingar och användarcentrerad systemutveckling. Liknande utbildningar, även om de inte bär namnet breddmagister, finns också i Skövde och Borås. Högskolan i Borås erbjuder en magisterutbildning i informatik för vård- och omsorgsinformatiker. Dessa studenter är redan utbildade inom informatik och vårdpraktik på kandidatnivå. Utbildningen är en fördjupning i hur vårdprocesser kan förbättras genom IT-stöd. Liknande magisterutbildningar i informatik ges till IKTpedagoger och informationsvetare. Vid institutionen för Hälsö- och vårdvetenskap på Högskolan i Skövde ges ett sjuksköterskeprogram med IT-inriktning. Programmet är unikt i sitt slag och är en kombination av den traditionella sjuksköterskeexamen och datavetenskap. Studenterna får sjuksköterskelegitimation men kan också ta ut en kandidatexamen i vårdvetenskap och systemvetenskap. Breddmagister, och de ovan beskrivna utbildningarna är bra exempel på ett brett ITtänkande. Ett av problemen som KFB identifierar i den sin rapport om användarforskning är bristen på kompetens hos beställare. Breddmagister i informatik är ett sätt att utbilda kompetenta beställare. En mainstreaming av IT i utbildningsväsendet skulle ytterligare sprida IT kunskap till nyckelgrupper av användare. Exempel på breda utbildningar Som även tidigare framhållits så finns det ett antal bra exempel på utbildningar och institutioner som redan idag har ett väl utvecklat användarperspektiv i sin grundutbildning eller forskning. Några av dessa presenteras här. Högskolan i Dalarna Intelligenta transportsystem (ITS) är ett av Högskolan i Dalarnas (HDa) profilområden och också informatikämnets lokala profilering på högskolan. ITS är det begrepp som används för att beskriva hur IT kan användas i transportsektorn. Flera institutioner medverkar ITS-forskningen, förutom informatik även datateknik, företagsekonomi, nationalekonomi, psykologi, kulturgeografi, samt turism- och resandevetenskap. ITS-forskningen studerar hur flera verksamheter var för sig och tillsammans drar nytta av en IT-lösning och identifierar flera användare och flera användningsområden av en IT-tjänst. Tjänsterna blir generella, eller breda och ska fungera oavsett om transporten sker med bil, järnväg, flyg, båt eller till fots. HDa:s ITS-forskning är ett exempel på utveckling av vad IT-kommissionen kallat breddtjänster, - Den använder sig av olika slags information från flera källor, dessa används i samverkan, av många användare och för många användningar och ändamål. Informationen och tekniken används tillsammans på ett effektivt sätt för att nå en samhällsnytta. Högskolan i Borås inventering_it-utbildning_2 8

9 Informatikinstitutionen vid Borås högskola är starkt verksamhets- och användarinriktad. IDA gör en klar distinktion mellan användarens och utvecklarens praktik. Studier av användarens praktik är nödvändiga för att förstå vilken roll som eventuella IT-lösningar kan komma att få. Användarens praktik skapar både förutsättningar för, styr och ställer krav på insatser som görs i utvecklarens praktik. Fokus skall ligga på IT i användning. Vägledande för informatik är att insatser behöver orientera sig mot att skapa en god ITanvändning. Detta inbegriper aktiviteter som analys, design, utvärdering, utveckling, implementering etc. Ämnesområdets primära syfte är att utveckla samspelet mellan människor och IT. Ämnesansvarig Mikael Lind menar att IDA bryr sig mindre om datorns gränssnitt är tillräcklig och mer om gränssnittet mellan människa och dator. IDA:s verksamhetssyn bygger på att IT-lösningar är till för någon. Den starka verksamhetsinriktningen riskerar dock att utvecklingen av IT-tjänster sker mot en begränsad krets av användare. Häri ligger ambivalensen i det verksamhets- och användarperspektiv som dominerar på många informatikinstitutioner, nämligen att den identifierade användaren (en identifierad användare) begränsas till ett verksamhetsområde. Verksamhets- och användarperspektivet i sig begränsar utvecklingen. Tjänsten utvecklas för en verksamhet och en användare (eller en grupp av användare) och de breda förtjänsterna uteblir. IDA vid Högskolan i Borås erbjuder kurser på kandidat- och magisternivå för studenter med grundutbildning inom närliggande områden. Detta är ett sätt att utveckla bred användning av IT. Magisterutbildning i informatik för vård- och omsorgsinformatiker ger en fördjupning i hur vårdprocesser kan förbättras genom IT-stöd. Utbildningen riktar sig till studenter med dels kännedom om informatikteknikens användning och dels mycket god kännedom om vårdpraktikens villkor. Kandidatutbildning i informatik för IKT-pedagoger är en breddning av IKT-pedagogers informatikkompetens. Bra tjänster ställer krav på den pedagogiska utformningen av tekniker. Utbildningen tar fasta på studenternas pedagogiska färdigheter och studerar skapandet av verksamhetsinriktade IT-system i andra praktiker än utbildningpraktiken. Informationspedagog skulle kunna vara titeln på en student med denna examen. Påbyggnadsutbildning i informatik för informationsvetare kombinerar ämnena informatik och informationsvetenskap. Informationsvetarna som redan har utbildning i kunskapsorganisation och informationsbeteende ges färdigheter i analys, design och realisering av informationssystem. Studenterna får en heltäckande bild av hela informationsområdet och kan välja antingen biblioteks- och informationsvetenskap eller informatik som huvudämne. Skövde Vid institutionen för Hälsö- och vårdvetenskap på Högskolan i Skövde ges ett sjuksköterskeprogram med IT-inriktning. Programmet är en kombination av den inventering_it-utbildning_2 9

10 traditionella sjuksköterskeexamen och datavetenskap. Eftersom dagens hälso- och sjukvård i allt större utsträckning använder modern informationsteknologi behövs det kompetenta beställare av IT-tjänster. Just sjuksköterskor är en stor grupp användare, men kunskapen om konstruktion och utveckling av informationssystem har saknats. Utbildningen, som innebär ett års datavetenskapliga studier, ger legitimerade sjuksköterskor kunskap för att utveckla, analysera och beställa bra IT-tjänster. Programansvarig Jan Bengtsson menar att sjuksköterskeprogrammet med IT-inriktning fått fler positiva effekter, sjuksköterskestudenterna samläser med data- och systemvetarna och de sistnämnda har börjat intressera sig för vårdvetenskap ur ett systemvetarperspektiv. Utvecklingen kan sägas vara i sin linda, men är ett bra exempel på det bredare IT-perspektiv IT-kommissionen efterlyser. Ett problem Jan Bengtsson noterat är att bristen på sjuksköterskor gör att arbetsgivare gärna drar de IT-studerande sjuksköterskorna ur högskolan innan de datavetenskapliga studierna är avslutade. Arbetsgivare ifrågasätter också meningen med längre IT-utbildning eftersom den akuta bristen på sjuksköterskor är så stor. IT-universitet Göteborg IT-universitetet i Göteborg är Chalmers och Göteborgs universitets samordnade satsning på forskning inom IT. IT-universitetet har ett nära samarbete med näringslivet. IT-universitetet består av två delar, dels de tvärvetenskapliga utbildnings- och forskningsprogrammen inom IT-användning, dels ett nätverk för all IT-relaterad forskning och utbildning på Chalmers och Göteborgs universitet. IT-universitetet har satsat mycket på marknadsföring bland studenter och inte haft samma problem med sökandetryck som andra IT-utbildningar. Bland andra ingår Data- och informatiksektionen på Chalmers och Informatikinstitutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga programkurser är tvärvetenskapligt uppbyggda. IT-universitetet menar att det är just helhetsperspektivet som blir deras studenters spetskompetens. Viktoriainstitutet Viktoriainstitutet bildades 1997 av det västsvenska näringslivet och verkar för att forskningsresultat och tillämpningar på IT-området snabbt sprids, kommer till praktisk användning och bidrar till utvecklingen av nya produkter, tjänster, affärer och företag. Institutet bedriver även egen forskning i tillämpad IT i samarbete med näringsliv, offentlig verksamhet, universitet och högskolor. Viktoriainstitutet har ett nära samarbete med IT-universitetet i Göteborg. Ovanstående exempel visar att det finns forskning och grundutbildning idag med ett väl definierat användarperspektiv. Som konstaterats tidigare i denna text så är det inte självklart att denna forskning omsätts i bra och användarvänliga tjänster. I stycket om svårigheten att sprida ny kunskap till teknikutvecklare diskuteras detta ytterligare. Samtidigt som användarforskningen trots ovanstående bra exempel kan sägas stå i startgroparna genomgår hela branschen ett stålbad. Detta märks även på universiteten och högskolorna där antalet sökande till IT-utbildningar stadigt minskat de senaste åren. inventering_it-utbildning_2 10

11 3 Sökandetryck Att många utbildningar till stor del är teknikstyrda och ibland helt saknar ett användarperspektiv är inte det enda hotet mot kompetensförsörjningen av användarperspektiv i IT-utbildningarna. Många datavetenskapliga utbildningar tampas idag med ett lågt antal sökande och dålig ekonomi. Vissa kämpar för sin överlevnad och på många håll står utbildningsplatser tomma. Statistik visar en dramatisk minskning av antal sökande vilket lett till strukturproblem i datautbildningarna, inte minst ekonomiska. Universitet och högskolor måste bredda rekryteringsbasen för att öka tilloch genomströmning av studenter. Regeringen presenterade hösten år 2001 propositionen Den öppna högskolan (Prop. 2001/02:15) som behandlar just detta. 3.1 Drastiskt minskning av sökande till datautbildningar de senaste åren Antalet sökande till datautbildningar har sjunkit markant sedan Antalet behöriga sökande har minskat med 63 procent mellan 1998 och Under samma period ökande antalet studieplatser med 68 procent. Höstterminen 2002 var första gången det antogs färre sökande till datautbildningar än det fanns utbildningsplatser. Högskoleverkets genomgång från 2002 av enskilda utbildningar inom området visar att endast 40 procent av dessa fyller sina platser. 3 Vid årets antagning för vårterminen stärktes den negativa trenden ytterligare, nu finns det färre behöriga förstahandssökande än det fanns platser, 0,8 sökande per plats. Diagram 1. Antal behöriga förstahandssökande till systemvetenskapliga utbildningar höstterminerna Antagningen ht 2002, VHS skriftserie 2002:4 inventering_it-utbildning_2 11

12 I Diagrammet ingår 17 systemvetenskapliga utbildningar på följande universitet/högskolor: Borlänge, Eskilstuna, Göteborg, Halmstad, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Skövde, Sundsvall, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund Källa: VHS antagningsstatistik för höstterminerna Tabell 1. Söktryck för ett antal systemvetenskapliga utbildningar höstterminerna Borlänge 2,4 2,5 1,7 1,1 0,9 Eskilstuna 2,2 2,1 1,5 1,0 1,0 Göteborg 5,8 4,9 3,6 2,5 1,3 Halmstad 3,3 3,0 2,5 1,6 1,0 Karlstad 5,0 3,2 1,9 1,0 1,0 Linköping 7,9 7,9 3,2 2,5 1,2 Luleå 1,1 2,5 1,5 0,9 1,1 Lund 6,1 4,9 3,5 2,0 1,6 Skövde 3,1 2,8 0,7 0,7 0,8 Sundsvall 2,4 1,6 1,0 0,9 1,0 Uddevalla 1,5 1,5 0,8 0,5 0,7 Umeå 7,1 6,6 5,7 2,4 1,1 Uppsala 8,5 5,8 4,1 2,6 1,7 Västerås 3,9 2,9 2,4 1,3 1,1 Växjö 3,1 2,1 1,8 1,0 1,1 Örebro 3,1 2,7 2,1 2,4 1,4 Östersund 2,6 2,1 1,2 1,3 1,5 Totalt 4,2 3,5 2,3 1,5 1,2 inventering_it-utbildning_2 12

13 Söktryck anger antal behöriga förstahandssökande per plats. Källa: VHS antagningsstatistik för höstterminerna Dålig ekonomi i det sjunkande söktryckets kölvatten Problemet med sjunkande söktryck i kombination med sjunkande genomströmning på data/informatikutbildningarna får stora konsekvenser för framförallt de mindre universiteten och högskolorna. Institutionernas ekonomiska förutsättningar avgörs i stor utsträckning av den statliga ersättningen per poängtagande student. När antalet studenter på en kurs minskar, minskar också det ekonomiska anslaget. Kostnaderna för lärarlöner, infrastruktur, teknisk materiel mm. är däremot desamma även om studentgrupperna minskar. Institutionerna menar att de tillhör kategorin konjunkturkänsliga ämnen och att tillfälliga nedgångar i ekonomin blir kännbara, och detta i synnerhet för de små universiteten och högskolorna. För att behålla forskare, lärare och utbildningskvalité även under sämre tider skulle dessa behöva någon form av övervintringsmedel. Samtidigt kan konstateras att antalet sökande sjunkit stadigt sedan Antalet förstahandssökande per plats har minskat med nästan en person per år. IT-bubblans haveri, som flera av informatikinstitutionerna hänvisar till för att förklara det allt lägre söktrycket, brukar dateras till mars Redan två år innan började antalet sökande till datautbildningar att sjunka. Trots detta har antalet studieplatser inom data på universitet och högskolor ökat med 68 procent mellan år 1998 och år Det finns förmodligen flera förklaringar till det låga söktrycket till datautbildningar. Konjunkturen är ett, universitetens förmåga att locka till sig de dataintresserade är ett annat. Dessutom borde framförallt de små högskolorna och universiteten satsa på att marknadsföra sig, både mot studenter och mot näringsliv för att skapa en efterfrågan på sina utbildningar. Utvecklingsrådet för landskapsinformation framhåller det nödvändiga i att de mindre högskolorna och universiteten börjar arbeta i nätverk för att kunna stärka sin position (se nedan). Minskade förkunskaper hos studenterna En annan aspekt av lågt sökandetryck är att antagningspoängen sjunker och att de studenter som antas inte har samma förkunskaper som för några år sedan. Lärare upplever att studenter är mindre förberedda för högskolestudier än tidigare och konsekvensen blir att nivån på undervisningen sätts under press på vissa kurser. Detta leder till ett större behov av stödundervisning och lärarkontakt, vilket ytterligare anstränger en redan ansträngd ekonomisk situation. Samtidigt, om högskolorna inte vidtar nödvändiga åtgärder för att möta den upplevda försämringen i förkunskaper, minskar genomströmningen vilket på sikt minskar anslagen. 3.3 Geografisk IT kompetenskatastrof hotar IT-kommissionen har tagit del av rapporten Kompetens inom Geografisk IT situation och behov från Utvecklingsrådet för Landskapsinformation, ULI och konstaterar att det inventering_it-utbildning_2 13

14 finns flera beröringspunkter mellan geografiska informationssystem och IT vad gäller tillgången på kompetens och forskning. Liksom IT-utbildningarna finns det ett väldigt lågt sökandetryck till utbildning inom Geografisk IT. I rapporten uppskattas att mellan tusen och tretusen personer behöver rekryteras årligen till den Geografiska IT-sektorn, medan antalet examinerade högskolestudenter per år är ca 250. Många utbildningar examinerar färre än fem personer per år. Under de närmaste åren kommer de stora pensionsavgångarna inom offentlig sektor, där användningen av Geografiskt IT är stor. Rapporten varnar för en allvarlig kompetensbrist som kommer att vara ett faktum inom några år. Liksom situationen är för de utbildningar som ingått i IT-kommissionens övergripliga undersökning så antas i princip samtliga behöriga sökande till utbildningar inom Geografisk IT på grund av det låga söktrycket. Detta leder till ett ökat antal studenter med dåliga förkunskaper som institutioner med få studenter och därmed dålig ekonomi har svårt att stödja. Ett annat problem är att det finns en stor variation på utbildningar inom Geografiskt IT. Alla har olika innehåll och det är svårt för en arbetsgivare att veta vad en student med examen inom Geografiskt IT kan. Dessutom försvåras gemensam forskning och utveckling av denna spretighet. Även i IT-kommissionens genomgång av ITutbildningar i Sverige är detta en tydlig trend. Det finns i princip lika många olika innehåll som det finns utbildningar. ULI föreslår att utbildningsväsendet börjar samarbeta i nätverk för att stärka sin situation och samtidigt öka samverkan med näringslivet. Detta gäller i hög grad för alla IT-utbildningar. I nätverk kan marknadsföringen mot både studenter och näringsliv förbättras och forskningen bli mer dynamisk. IT-kommissionen vill dessutom ppeka på behovet av en databas där all forskning och forskningsresultat kring IT användning finns presenterad. På detta sätt skulle pågående forskning och forskningsresultat på ett lättillgängligt och lättsökt sätt kunna spridas till intressenter. Ett annat behov som ULI identifierar i sin rapport är behovet av att kompetensutveckla redan anställd och utbildad personal. Branschen är under snabb förändring, vilket innebär att både verksamhet och organisationer kontinuerligt anpassas till nya förutsättningar. Att ta till vara och utveckla anställdas kompetens är en utmaning för hela IT-sektorn. 3.4 Den öppna högskolan ett sätt att bredda rekryteringen Regeringen presenterade hösten 2001 propositionen Den öppna högskolan i syfte att bredda rekryteringen till högre studier. Ambitionen var att stärka högskolornas roll i det livslånga lärandet. SIF har i sin rapport Validering och alternativ antagning vid universitet och högskolor vad hände med den öppna högskolan? utvärderat den möjlighet universitet och högskolor haft sedan 2001 att bredda rekryteringen i enlighet med regeringens förslag. Rapporten bygger på en enkätundersökning med 27 deltagande inventering_it-utbildning_2 14

15 universitet och högskolor. SIF konstaterar att få universitet och högskolor arbetar med alternativ antagning, dvs. antagning på andra meriter än betyg och högskoleprov. Stor utbildningspotential Den minskade efterfrågan på personal inom IT-området i kombination med det låga söktrycket till IT-utbildningar kan ses som en god förutsättning för fort- och vidareutbildning i området. I och med den minskade sysselsättningen inom IT- och telekombranchen finns det en stor grupp människor med relevanta arbetslivserfarenheter vars kompetens borde tillvaratas och utvecklas under den tillfälliga lågkonjunktur som råder. I denna grupp ingår, enligt Ams rapport Var finns jobben 2003?, förutom ITutbildade på högskolenivå även gymnasieutbildade driftstekniker, PC-samordnare och nätverkstekniker. Personer med kortare eller äldre teknisk utbildning kan också tänkas tillhöra utbildningspotentialen, då Ams spår att dessa kommer att få det kärvare på arbetsmarknaden inom kort. Enligt Ams prognos i rapporten kommer behovet av IT-kompetens att öka om några år, detta samtidigt som det idag låga söktrycket blir tydlig för arbetsmarknaden i ett kraftigt minskat antal nyutexaminerade. För att undvika de konsekvenser en brist på arbetskraft för med sig bör tillfället med stor kompetensutvecklingspotential tillvaratas. Dörren är knappt på glänt I SIF:s undersökning finns bara ett lärosäte som sagt sig vilja rekrytera personer med yrkeserfarenheter från industrin eller IT-sektorn. SIF konstaterar att inom dessa grupper är behovet av utbildning och kompetensutveckling stort och eftersom utbildning tar tid krävs åtgärder nu om Sverige ska stå redo inför nästa högkonjunktur. Den öppna högskolan, innehåller en rad lovvärda ambitioner för att bredda rekryteringen till högre studier. För yrkesaktiva inom industrin och IT-sektorn är dörren till Den öppna högskolan knappt på glänt, vilket knappast underlättar den arbetskrafts- och kompetensbrist Ams bedömer trolig inom några år. Den öppna högskolan bör innehålla satsningar riktade mot industrin och IT-branschen också för att Sverige inte ska halka efter i internationell konkurrenskraft. Universitet och högskolor har också mött den minskade efterfrågan med att bredda rekryteringsbasen. Detta har framförallt gjorts inom universitet, dvs. till redan inskrivna studenter. Inom ämnet informatik har detta skett genom samarbete med andra institutioner. T ex kan systemvetare och IT-ingenjörer läsa första året tillsammans och ekonomi- och kulturgeografistuderande erbjuds att läsa informatik som ett biämne. Ett annat sätt är att högskolor som tidigare erbjudit kurser upp till kandidatexamen, dvs. tre års studier, nu erbjuder möjligheten att läsa en magisterkurs i informatik. Nu när arbetsmarknadsläget försämrats finns det en efterfrågan bland studenterna av magisterkurser. Samtidigt som detta ökar genomströmningen av studenter så stärker det den forskning som bedrivs. Ett annat exempel är ett universitet som per brev erbjudit gamla studenter som ej tagit ut examen möjligheten att ta ut en examen med en individanpassad studieplan. Breddning av rekryteringsbasen nödvändig inventering_it-utbildning_2 15

16 Det behövs fler initiativ och en ökad uppfinningsrikedom i syfte att öka rekryteringen till IT-utbildningar. Ett sätt att bredda rekryteringsbasen är att vända sig till grupper där högskoleutbildning inte är självklar. Satsningar har gjorts på flera håll, framförallt i sk. studentambassadörsprojekt där gamla studenter håller föredrag och gör reklam för sin utbildning i skolor där låg andel av eleverna traditionellt sökt högre utbildning. Det är framförallt de mindre högskolorna som lyckas attrahera studenter från vad man kallar icke akademiska hem. Högskolan i Kalmar och Högskolan i Dalarna är båda exempel på detta. Det är angeläget att något görs åt det låga söktrycket som i förlängningen både hotar forskningen och kompetensförsörjningen. Högskolan och arbetsmarknadens parter borde samarbeta i denna fråga och inte gå i otakt som diskuteras nedan. inventering_it-utbildning_2 16

17 4 Arbetsmarknad Medan allt färre datautbildade utexamineras från universitet och högskolor så spår flera bedömare att det inom några år återigen råder en kompetensbrist inom branschen. Samtidigt har arbetsgivare ökat sina kompetenskrav, idag är högskoleutbildning centralt vid en anställning. Arbetsmarknaden är just nu relativt sval för högskoleutbildade systemvetare. På ett par år har dessa från att ha varit en av de mest eftersökta grupperna på arbetsmarknaden blivit en av yrkena med lägst brist på arbetskraft. Idag finns det fler sökande än det finns arbeten. Arbetsmarknaden och högskolan går inte i takt. 4.1 Arbetsmarknad och högskola i otakt Arbetsmarknad och högskola går i otakt enligt rapporten Högskoleutbildade inom IT (2000:13 AR). Detta var år 2000, före IT-bubblan sprack. Då var efterfrågan på kompetens stor från arbetsgivarna medan universiteten inte utexaminerade tillräckligt stort antal för att svara mot efterfrågan. Otakten på arbetsmarkanden kvarstår, idag har högskolorna utexaminerat fler IT-studenter men arbetsmarknadens efterfrågan har sjunkit betydligt. I högkonjunktur kan inte högskolorna pruta på utbildningskvalitén eller förändra det faktum att det tar mellan tre och fem år att slutföra en akademisk utbildning. Istället tvingas arbetsgivare kompromissa om sina önskemål på kompetens. Efterfrågan på datautbildade leder till ett ökat sökandetryck, i kombination ger detta incitament att utveckla nya och/eller expanderande utbildningar. I detta finns en inneboende diskrepans: arbetsmarknadens behov av personal med högre utbildning och resultatet av högskolans expansion med hänsyn till arbetsmarknadens behov går i otakt. De utbildningsplatser inom IT som idag står tomma kan sägas vara ett bevis på att högskolan mött de krav som fanns från arbetsmarknaden för några år sedan på fler högskoleutbildade inom IT-området. Och samtidigt en följd av otakten mellan högskola och arbetsmarknad. 4.2 Antalet sysselsatta i databranschen minskat Ams konstaterar i sin rapport Var finns jobben 2003 (Ura 2003:2) att det idag finns allt högre krav på utbildning på arbetsmarknaden. Detta märks tydligt inom IT- och företagstjänster samt inom industrin där andelen högskoleutbildade uppgår till 12 procent i åldrarna år jämfört med 23 procent i åldrarna år. Högskoleutbildade något mer sårbara på arbetsmarknaden De stora problemen med efterfrågan och lönsamhet i databranschen har lett till att antalet sysselsatta inom IT-yrken minskat kraftigt det senaste året. Under år 2002 varslade arbetsgivare inom IT-branschen ett stort antal personer om uppsägning och omfattande varsel har lagts även hittills under år Arbetslösheten för hela gruppen datayrken steg från 5,4 procent år 2001 till 7,1 procent år För högskoleutbildade ökade arbetslösheten ännu mer, från 4,5 till 7,1 procent. Ams statistik visar något inventering_it-utbildning_2 17

18 överraskande att högskoleutbildade var mer sårbara än gymnasieutbildade på arbetsmarknaden under år Ams bristindex (ett mått på arbetsmarknadens efterfrågan av olika yrkesgrupper) visar att personer med systemvetenskaplig utbildning har, efter att ha legat högt upp på listan i flera år halkat ner bland de tio yrken med lägst brist. Antalet arbetslösa systemutvecklare och programmerare har ökat från 5000 till 7400 på ett år. Svag framtida arbetsmarknad för de med gymnasial datautbildning Ams konstaterar också äldre anställda med lägre utbildning riskerar att få lämna företagen vid rationaliseringar och att dessa sedan har svårt att komma in på arbetsmarknaden igen. Samtidigt bedömer Ams att arbetsmarknaden för personer med kort eller gymnasial IT-utbildning, som drifts- och nätverkstekniker kommer att förbli svag under lång tid, dessa kan numera klassas som överskottsyrken. men något ljusare framtid för högskoleutbildade Ams bedömer att efterfrågan för högskoleutbildade inom data kommer att vara fortsätt svag under år 2003 men att framtiden är ljus på något längre sikt. Därför varnas för en ny kompetensbrist av högskoleutbildade inom IT när tillväxten åter tar fart. Svackan är temporär bedömer Ams och när framtidsutsikterna förbättras kommer även antalet sökande till olika utbildningar inom IT-yrken att öka. Enligt Ams finns en tydlig uppfattning bland branschföreträdare att kompetenskraven kommer att öka ytterligare vilket gynnar högskoleutbildade. Ett flertal höga företrädare för IT-branschen intervjuas i Computer Sweden verifierar detta 4. Anders Flodström, rektor på KTH påpekar att IT fortfarande är den mest dynamiska industrisektorn och personalchefer inom både Volvo IT, Titoenator och Microsoft framhåller att de på sikt har ett rekryteringsbehov av IT-kompetens. I en av de undersökningar IT-kommissionen tagit del av konstateras att IT-företagen, både de stora och små, värderar kompetens mycket likartat och att utbildning är det som värderas högst. 5 Just nu kan företagen vara kräsna och inte behöva kompromissa med kompetenskraven. Samtliga branschföreträdare anser att de är de med högskoleutbildning som är intressanta, gärna systemvetare eller dataingenjörer med ekonomikunskaper. Varför högskoleutbildade inom IT-branschen skulle vara mer drabbade av ned gången än gymnasieutbildade är svårt att säga. Kanske kan en del av förklaringen ligga i att personer med gymnasieutbildning som varslats av IT-företagen återfinns i andra företag i mindre kvalificerade arbetsuppgifter medan högskoleutbildade hamnar i arbetslöshet under tiden de letar efter ett nytt kvalificerat jobb. Hur som helst menar både Ams och företrädare för fackförbund som organiserar IT-utbildade att det just nu är utmärkt läge att påbörja en datautbildning eftersom behovet av kompetens kommer att vara stor om fyra-fem år. 4 Computer Sweden se tex. Kompetensförändring IT-branschen, SIF 2001 inventering_it-utbildning_2 18

19 5 Ny användarforskning svårsåld till teknikutvecklare Som tidigare diskuterats i denna text så konstaterar KFB i sin kunskapsöversikt att forskningen kring teknikanvändning har kvalificerats, blivit mer komplex och mångfacetterad. Det har skett en teoretisk utveckling från en deterministisk syn på teknik som förändrande faktor till en syn på teknik som ett resultat av sociala processer där kultur och social ordning gör avtryck på den tekniska utvecklingen. Problemet är, menar KFB, att den nya typen av forskning är svår att kommunicera och operationalisera till teknikutvecklare och producenter. Att gå från förståelse för hur användare tänker och agerar till kravspecifikation är inte självklart. Forskningen har kvalificerats och blivit mer komplex men detta betyder inte nödvändigtvis att produkter och system förbättras. 5.1 Svensk IT-forskning forskning utnyttjas dåligt IT-kommissionens observatorium för IT och tillväxt gjorde år 2002 en jämförande studie mellan tre högskolor för att undersöka graden av responsivitet, hur snabbt en högskola fångar upp nya företeelser och omsätter dem i egen kunskap och utvecklingsförmåga. Observatoriet konstaterar i rapporten Hänger högskolan med i Internet? att avkastningen från universiteten i form av ny kommersialiserbar kunskap är låg. Nathan Rosenberg, professor vid Stanforduniversitetet, har intervjuats i studien och menar att svenska universitet var minst 15 år efter amerikanska i att bygga upp en ämnesmässig bas för att genom forskning och utbildning främja datorutvecklingen i industri och samhälle. I rapporten beskriver observatoriet det svenska finansieringssystemet för forskning som en del av problemet. Till skillnad från USA saknar svenska universitet och högskolor viktiga incitament till ett nära samarbete med näringslivet eftersom forskning i huvudsak finansieras på annat sätt. I USA är ansvaret för utbildningen varit universitetens, inte den federala regeringens. Förmågan att finansiera verksamheten har varit helt avgörande vilket krävt entreprenörsskicklighet hos dem som leder universiteten. Därmed är de amerikanska universiteten bra på att snabbt kommersialisera sin forskning. Fördelen med det svenska finansieringssystemet är att universiteten kan ägna sig åt forskning som ger resultat på lång sikt. Det svenska statliga finansieringssystemet kan ses som en garant för självständig och långsiktig forskning. Risken med system som det amerikanska är att forskningen styrs av företag som vill se snabba resultat och vars intressen styrs av trender snarare än samhällsnytta. 6 Små universitet och högskolor mer responsiva 6 Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros på seminariet Research policy: Innovation Systems and the New Role of Universities Stockholm inventering_it-utbildning_2 19

20 Observatoriet menar att de svenska universiteten varit alldeles för långsamma med att möta den ökade efterfrågan på universitetsutbildade inom elektronik och datateknik. Här speglas återigen den otakt som råder mellan universitet och arbetsmarknad. Den senfärdighet i responsivitet som observatoriets granskning upptäckt är särskilt utmärkande för de stora etablerade universiteten och högskolorna. IT-kommissionens granskning av informatikutbildningarna visar dock att det inte är sällsynt att universitet och högskolor har en etablerad kontakt med näringsliv. Särskilt de mindre har ofta ett samarbete med det lokala näringslivet. Även observatoriet har uppmärksammat de små universitetens och högskolornas mer framgångsrika samarbete med företag. Samverkan mellan näringsliv och universitet kan både fördjupas och breddas. En bättre samverkan mellan högskolevärld och näringsliv skulle inte minst gynna studenterna och göra dem attraktiva för företagen. Och detta i sin tur gör självklart universiteten attraktiva för studenterna, vilket effektivt skulle öka söktrycket som diskuterats ovan. Trög struktur är ett ledningsproblem Organisationsstrukturen och de inte sällan konflikterande tankesätten mellan disciplinerna hindrar en tvärvetenskaplig forskning av den karaktär som behövs för exempelvis användarforskning. Även KFB konstaterade i sin rapport att det är just det nödvändiga tvärvetenskapliga perspektivet som kan vara en försvårande faktor i användarforskningen. Observatoriet för IT och tillväxt ser detta som framförallt ett ledningsproblem och poängterar universitets- och högskoleledningars viktiga roll i skapandet av en forskning med högre grad av responsivitet. 5.2 Näringslivets efterfrågan långsam Den långsamma gensvaret som enligt observatoriet lett till att svenska utbildningsväsendet halkat efter, åtminstone i jämförelse med sina amerikanska kollegor, kan dock inte definieras enbart i termer av universitetens agerande. Näringslivet agerar inte alltid med framförhållning när det gäller kompetensutveckling varför efterfrågan inte kommer före läget är akut. Bedömare anser att detta är fallet med både tjänsteutveckling inom IT och Geografisk IT. Observatoriets studie visar att det fanns ett svagt intresse för högskoleutbildade dataingenjörer i början av 1980-talet. Hade universiteten väntat in en efterfrågan från exempelvis den svenska telekom-industrin eller marknaden för IT så hade Sveriges ITforskning hamnat på efterkälken ordentligt. Men eftersom högskolevärlden följde utvecklingen i USA agerade de utan marknadens egentliga efterfrågan, vilket i efterhand kan konstateras som avgörande i den internationella konkurrensen. Detta speglar betydelsen av att universitet och högskolor agerar proaktivt och antar utmaningen i de vetenskapliga och teknologiska möjligheter som finns för att driva utvecklingen framåt. Den sjuksköterskeutbildning som ges på Högskolan i Skövde är ett bra exempel på när högskolan agerar proaktivt. Ämnesanvarig Jan Bengtsson menar att arbetsgivare snarare ifrågasätter nödvändigheten i att utbilda sjuksköterskor i systemvetenskap än uppmuntrar den. I Skövdes fall är det några få eldsjälar som identifierat ett kompetensbehov och anpassat sin utbildning efter det. inventering_it-utbildning_2 20