Villapriserna tredubblade Stefan Hämäläinen är direktör för samhällsomvandlingarna. Tillbaka till framtiden. Vetenskapens egna hus.

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB LARS-PETER SKOGFÄLT: Drömmar behövs GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 KIRUNAS NYA CENTRUM TAR FORM NYHETER SID 10 Nr 1 MARS 2014 Succé för dammsugaren 15 ton damm per dag suger den enorma dammutsugningsanläggningen upp i Svappavaara. Och den nya tekniken har därmed reducerat miljöpåverkan radikalt från verket. I dag är man tio gånger effektivare än villkoret. Det är mycket renare nu, säger Sture Ringholt, boende i Svappavaara. NYHETER SID 3 SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Villapriserna tredubblade Stefan Hämäläinen är direktör för samhällsomvandlingarna på LKAB. Han kan konstatera att villapriserna under 2000-talet har tredubblats i Kiruna och Malmberget. Det är glädjande att se att ersättningsnivåerna nu ligger i nivå med vad det kostar att bygga nya småhus. NYHETER SID 4 5 Stefan Hämäläinen leder LKAB:s arbete med samhällsomvandlingar. Tillbaka till framtiden Viljo och Lisbeth Niemi i Svappavaara flyttar nu för att bana väg för Leveäniemi-gruvans nystart. Paret hoppas att 70-talets barnboom ska återvända. Vi behöver människor som vill bo här, säger Lisbeth Niemi. REPORTAGE SID år gamla hus flyttas i Malmberget. NYHETER SID 6 Vetenskapens egna hus I Luleå har ett Vetenskapens hus fötts för att knyta universitetet närmare näringslivet. Vetenskapens hus blir en extremt värdefull resurs för oss, säger Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet. NYHETER SID 14

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LEDARE LKAB:s pelletsproduktion slog rekord i december förra året ton. Europa behöver våra svenska råvaror. Vi behöver en fungerande infrastruktur. Det är en självklarhet för mig. SVEN-ERIK ÖSTERBERG, LANDSHÖVDING NORRBOTTENS LÄN UNDER FRAMTIDENS GRUV & MINERALINDUSTRI LARS-ERIC AARO VD, LKAB David Petersson, LKAB Wassara, marknadschef och områdesansvarig för Sydamerika och Afrika: Vi ser ett ökat intresse inom mineralprospektering för våra produkter så vi tror på en uppgång där när marknaden blir mer gynnsam. Fortsatt trög extern orderingång inom gruvbranschen, även om vi för intressanta samtal med potentiella kunder. Den första Wassaraborrningen i Brasilien har just genomförts. Flera kommande infrastrukturprojekt i landet (inför bland annat OS och VM i fotboll) ger möjlighet till Wassaraborrningar. Även inom vårt fokusområde, dammar, ser vi möjliga projekt som passar vår skonsamma borrmetod. Tillsammans för Malmfältens bästa Vi står inför stora beslut i samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna. Nu går starten på många viktiga projekt för att skapa en attraktiv framtid, och därför är det viktigt att ni som bor och lever i Malmfälten är bäst informerande och känner till vad som styr LKAB:s beslut och principer. När vi agerar tillsammas för det gemensammas bästa blir alla vinnare. För att kunna ta tillvara de fantastiska möjligheter vi har framför oss, och för att kunna hantera utmaningarna på vägen, har vi bestämt oss för en sak. Vi agerar tillsammans med alla aktörer. Kommunerna i Gällivare och Kiruna axlar ett otroligt ansvar när de ska beakta både medborgarnas intressen och näringslivets betydelse. Även om vi ibland har olika roller och olika utgångspunkter, så enas LKAB och kommunerna i ett gemensamt mål om attraktiva samhällen. Marknadskommentarer: Michael Beas, LKAB Wassara, områdes ansvarig för Norden och Asien: Dammsäkerhetshöjande åtgärder, som tätning av läckande dammar, är ett område där Wassaras borrteknik matchar de hårda kraven på miljövänlig borrning mycket väl. Ett sådant projekt pågår under en längre tid och ger en stadig orderingång. En stor del av vår marknadsföring och försäljning riktar sig därför till exempelvis dammägare, konsulter och entreprenörer. Flera stora byggprojekt, till exempel den nya Slussen i Stockholm och Femern Bælt-tunneln mellan Danmark och Tyskland, kommer att startas i Norden under året. Det gör att vi kan ha ett gott samarbete samtidigt som vi sitter i skarpa förhandlingar. Detsamma gäller andra intressenter som näringsidkare, fastighetsägare, föreningar och myndigheter. För jag är övertygad om att när vi ser till vår gemensamma nytta så är den oändligt mycket större än om var och en bara ser till sitt eget. Vi måste ständigt påminna oss om att det är på plats i Malmfälten vi kan hitta lösningarna och drivkraften för att lyckas. Om lagstiftning eller myndighetsbeslut på riksnivå kan underlätta processerna är det förstås viktigt, men vi ska inte räkna med att någon kommer och genomför samhällsomvandlingarna åt oss. Det ska vi som agerar lokalt och regionalt göra tillsammans, och LKAB ska fortsätta vårt stora engagemang för Malmfältens utveckling. LKAB har investerat 53 miljarder i Malmfälten åren De kommande fem åren investerar vi Peter Johansson, LKAB Wassara, områdesansvarig för Europa: I Europa är Wassaras vattendrivna borrteknik väl etablerad hos de stora grundläggningsbolagen som arbetar internationellt. Några exempel är Keller, Bilfinger och Züblin, som alla är aktiva även utanför Europa. Vi ser Polen och Turkiet som tillväxtmarknader medan marknader som Portugal, Spanien och Storbritannien går lite trögare. Våra kunder har även upptäckt nya användningsområden, till exempel inom metangasdränering i kolgruva, djupborrning över meter för geotermi, samt undersökningsborrning för tunnelborrmaskiner. Senaste nytt hittar du på LKAB har investerat 53 miljarder i Malmfälten åren miljarder till. Drygt 7 miljarder är avsatta för samhällsomvandlingarna och mer ska det bli. Vi har flera stora bostadsprojekt igång, och andra aktörer börjar få sina projekt på banan. Villapriserna och medelinkomsterna ökar kraftigt i Malmfälten, medan arbetslösheten ligger långt under rikssnittet. LKAB:s ställning är stark. Sammantaget är förutsättningarna otroligt goda för att fortsätta en positiv utveckling, tillsammans. Det här är femte året som LKAB ger ut tidningen Framtid till alla hushåll i Malmfälten. Vi vet genom återkoppling från er läsare att ni uppskattar saklig och korrekt information med hög trovärdighet. Vi tänker ta vårt ansvar, berätta om vår roll och fortsätta ge er tidig och trovärdig information som vi vet efterfrågas. Trevlig läsning! Hur går det för LKAB? LEIF BOSTRÖM, ekonomidirektör, LKAB Vi kan konstatera att efterfrågan på LKAB:s produkter var fortsatt stark under Vi har haft en del produktionsstörningar under början av året, men avslutade starkt. Början på 2014 ser fortsatt bra ut och resultatmässigt går LKAB bra. Vi är beroende av två faktorer som vi inte kan påverka, järnmalmspriset och dollarkursen. Den faktor som vi själva kan påverka är vår egen kostnadsnivå och det är därför som vårt kostnadssänkningsprogram är så viktigt. Vi måste fortsätta med arbetet att producera till en konkurrenskraftig kostnadsnivå. En viktig del i det arbetet är att vi klarar våra produktionsmål till budgeterad kostnad. Det är vår försäkring för framtiden. LKAB har en stor utmaning i framtida investeringar bland annat i huvudnivåer, och att kunna ta hand om samhällsomvandlingen på ett ansvarsfullt sätt. Det kräver att vi har fortsatt goda vinstnivåer. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Mauritz Magnusson, Fredrik Björkenwall, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar jan feb mars apr LEVERANSER Miljoner ton 2,8 2,6 Ack 2014 Ack ,5 Totalt 2013 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2014: 93,9%. Ack 2013: 95,9%. 93,9% Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com Succé för ny reningsteknik: Nu är snön vit igen! SVAPPAVAARA. I december installerades en dammutsugningsanläggning vid krossen i Svappavaara för att minska på dammutsläppen. Resultaten visar att LKAB har hittat en teknik som fungerar. Vi märker av en enorm skillnad i byn. Nu är snön vit, säger Sture Ringholt, Svappavaarabo och pensionär. Den kan liknas vid en jättestor centraldammsugare med tolv dammsugarmunstycken. Filterpåsen består av långa filterslangar där dammet samlas upp. Den 20 december förra året körde vi igång vår nya dammutsugningsanläggning. Vi ser en märkbar skillnad i närområdet vilket är glädjande, säger Ulf Halldén, driftchef för Gruvberget och Masugnsbyn. Resultaten från den nya anläggningen visar på en klar förbättring. Vi släpper ut 0,9 milligram per normal kubikmeter utsläpp. Det pekar på att anläggningen är tio gånger effektivare än villkoret som ligger på 10 milligram per normal kubikmeter utsläpp, säger Bert Peltovuoma, projektledare. Damningen har länge varit ett känt problem i byn. Något byborna inte har varit sena att reagera över. Det har dammat och varit skitigt. Känslan i byn är att det är mycket renare nu, säger Sture Ringholt. Trots damningen är byborna stolta över den blomstrande gruvnäringen som sätter Svappavaara på kartan. LKAB är byns levebröd och ett bra företag. Vi kan vara kritiska här i byn, och det kan vara bra med kritik, men det är också viktigt att tala om när någonting går bra, säger Sture Ringholt. En dammutsugningsanläggning av den här storleken är inte vanligt förekommande i denna typ av Dammsugaranläggningen i Svappavaara. krossanläggningar. Bra tillgänglighet och ett högt undertryck gör att anläggningen samlar upp cirka 15 ton damm per dag. Det har gått bättre än väntat. Vi hade räknat med att kylan skulle ställa till det, men det har inte varit några problem att köra anläggningen. Fläkten är inbyggd i filterhuset, vilket även gjort att bullret har minskat, säger Bert Peltovuoma. LKAB arbetar löpande med att effektivisera dammbekämpningen. Lika viktig är LKAB:s relation med närsamhället. Det är viktigt att LKAB lyssnar på oss bybor och ser till att det blir bättre, och det upplever jag att företaget har gjort, säger Sture Ringholt. Nu fortgår arbetet för att minimera dammutsläppen från LKAB:s verksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är vår kross som har dammat. Det är en kombination av alla åtgärder som gör skillnaden synlig i byn, säger Ulf Halldén. Vid den nya dammutsugningsanläggningen återstår en del förbättringar samt intrimning av bland annat en onlinemätning. Vi har hittat en teknik som fungerar. Nu tar vi med oss konceptet till de nya gruvorna, säger Ulf Halldén. JOHANNA FOGMAN LULEÅ. LKAB:s bokslut för 2013 visar på en minskning av resultatet jämfört med året innan, men en stark spurt årets sista månader. Produktionen började svagt under 2013 och LKAB tappade volymer, framförallt under första halvåret, på grund av störningar i Det är viktigt att LKAB lyssnar på oss bybor och ser till att det blir bättre, och det upplever jag att företaget har gjort Sture Ringholt är nöjd med resultatet av nya dammsugaranläggningen i Svappavaara. Fortsatt hög efterfrågan men lägre leveransvolym Produktionen slog rekord sista kvartalet. pelletsverken. Detta vägs delvis upp av en stark upphämtning under fjärde kvartalet. Produktionen slog månadsrekordet från 2010 både under november och december. För helåret 2013 blev produktionen 25,3 (26,2 året före) miljoner ton. Koncernens rörelseresultat för helåret 2013 minskade som en följd av lägre leveransvolym, lägre priser samt en lägre genomsnittlig dollarkurs. Nettomsättningen för helåret blev (26 971) miljoner kronor och rörelseresultatet blev (10 589) miljoner kronor. Jag vill rikta stor tacksamhet till LKAB:s personal som med engagemang lyckades vända utvecklingen under året. Det förebyggande underhållsarbetet kommer under 2014 ha fortsatt starkt fokus för att stabilisera tillgängligheten på hög nivå i produktionen, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef. TINA BENSON

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller Fler borde flytta till Norrbotten. I Sverige sker tillväxten till stora delar i norra Sverige. Jag hoppas att näringslivet vill vara med och ta del av denna utveckling. NIKLAS NORDSTRÖM (S), VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN I LULEÅ I EN DEBATTARTIKEL I DAGENS INDUSTRI DEN 8 JANUARI. Villapriserna tredubblade i Malmfälten MALMFÄLTEN. Under 2000-talet har huspriserna i Kiruna och Malmberget tredubblats. Därmed har LKAB:s ersättning vid husköp också ökat. Glappet minskar alltmer mellan ersättning och kostnaden att bygga nytt. I vissa fall är vi redan ikapp, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna. Villapriserna låg länge stilla på de båda orterna, men från 2000-talets början har en kraftig utveckling skett, som sammanfaller med de goda tiderna för LKAB. Medelpriserna har tredubblats på båda orterna, i Kiruna från en halv till en och en halv miljon, i Malmberget från kr till 1,2 miljoner. På båda orterna kunde man också se en tillfällig avmattning samtidigt som den ekonomiska krisen , men sedan har priserna fortsatt uppåt. Utgångspunkten för vår ersättningsprincip är marknadsvärdet plus 25 procent. Det betyder att ersättningen stiger när marknadsvärdet stiger. Att det råder bostadsbrist i Malmfälten har säkert också bidragit till prisutvecklingen, och just därför är det glädjande att se att ersättningsnivåerna nu ligger i nivå med vad det kostar att bygga nya småhus, säger Stefan Hämäläinen. LKAB köpte i fjol 33 småhus i Kiruna till en snittersättning av 2,2 miljoner. I Malmberget köptes 13 hus till en snittersättning av 1,5 miljoner. Snitten är total ersättning, inklusive 25 procents påslag och övriga tillägg. Det är inte så många hus, vilket betyder att snittet påverkas av enstaka avvikelser med högre eller lägre pris, men det ger ändå en fingervisning, säger Stefan Hämäläinen. Ett nytt modulhus från tillverkaren Älvsbyhus kostar idag mellan 1,2 och 1,5 miljoner. Smålandsvillan och Eksjöhus har utgångspriser på 1,5-1,9 miljoner. Utöver huset tillkommer kostnader för Medelpriset för en villa i Malmberget är idag 1,2 miljoner kronor. Utgångspunkten för vår ersättningsprincip är marknadsvärdet plus 25 procent Christer André, projektledare på IUC. tomt, anslutning, markberedning med mera, till en summa av cirka kronor. Och arbetet med att sänka nyproduktionskostnaderna pågår. LKAB har som mål att tillsammans med kommunerna försöka sänka kostnaderna för mark och anslutning. Dessutom medverkar LKAB i olika projekt som ska stimulera byggmarknaden och hålla kostnader nere. Ett av dem är Lågan, där IUC Norrbotten är huvudman. Vi tar fram hus enligt hållbarhetstänkandet med låg energiförbrukning och med miljövänliga material för att nå acceptabla boendekostnader i sund miljö. Det handlar också om att skapa mer industriellt byggda hus, där man prefabricerar delar som kan transporteras till Malmfälten för att hålla kostnaderna nere, säger Christer André, projektledare på IUC Norrbotten. ANDERS LINDBERG FASTIGHETSPRISSTATISTIK FÖR SMÅHUS Kiruna 0 Malmberget Medelpris tkr * Huspriserna låg relativt stilla fram till 2000-talets början, sedan har de tredubblats i både Kiruna och Malmberget. * Preliminära uppgifter för Källa: SCB Frågan om byggherreskap är komplicerad, dock ej här på Granbacka där LKAB Fastigheter bygger bostäder. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB hjälper Gällivare kommun med byggledning MALMFÄLTEN. LKAB erbjuder resurser för projekt- och byggledning när ett nytt äldreboende ska byggas som ersättning för det befintliga boendet i Malmberget. Det finns hinder för LKAB att vara byggherre, men vi står vid vårt löfte att bistå kommunen eftersom de inte hunnit bygga upp en egen organisation för detta, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna. Enligt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden har LKAB rätt till avdrag för den mark och de byggnader som LKAB måste köpa för att kunna fortsätta bryta malm, men inte avdragsrätt för byggentreprenörsverksamhet. Om LKAB skulle bedömas bedriva byggentreprenörsverksamhet skulle koncernen riskera stora skattemässiga fördyringar och att delar av själva gruvverksamheten skulle smittas av byggmomsreglerna. Det skulle i sin tur kunna få allvarliga konsekvenser för vår lönsamhet och äventyra den fortsatta gruvbrytningen på orterna, eftersom kostnaden för samhällsomvandlingarna skulle skjuta i höjden, säger Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna. Oavsett vem som agerar byggherre, det vill säga leder projektering och byggande som utförs av byggföretag, så kommer LKAB att ersätta kostnaderna. Detta handlar inte om vem som ska betala nybyggnationerna i samhällena. Det ska LKAB göra, inklusive den arbetstid som går åt för att projektera och byggleda. Frågan handlar om vem som leder själva byggnationerna. Vi förstår att kommunerna inte har den kapaciteten idag, därför kan vi inledningsvis bistå med de resurser vi har tills de fått organisationer på plats., säger Stefan Hämäläinen. Stadshuset i Kiruna är ett pilotprojekt där LKAB agerar byggherre. Det utgör dock inte en mall för hur skattereglerna tillämpas i de framtida byggprojekten, och LKAB för diskussioner med Skatteverket om hur Skatterättsnämndens förhandsbesked ska tolkas och tillämpas. Vi söker tillsammans med kommunerna och de statliga myndigheterna rätt former för hur samhällsomvandlingarna ska genomföras. Det finns inget facit och vi kan inte alltid få tydliga besked i förväg om hur lagstiftningen ska tolkas. Därför får vi justera efter hand och söka nya lösningar i samarbete med kommunerna, säger Stefan Hämäläinen. ANDERS LINDBERG Allvarligt talat! Varför ersätter inte LKAB husägare med nyckel mot nyckel? Ny överklagan i Gällivare Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna Varför vill LKAB inte ersätta husägare med nyckel mot nyckel, alltså att man ger nya hus åt alla som måste flytta på grund av gruvverksamheten? Av flera anledningar, låt mig räkna upp några: Om två husägare har behandlat sina befintliga hus helt olika, den ena har investerat och underhållit och den andra har misskött och struntat i sin fastighet, ska de ändå få varsitt nytt hus som är värt lika mycket? Det blir svårt att göra rättvist. LKAB skulle med nyckel mot nyckel -principen tvingas bygga en massa nya hus även om det i framtiden skulle finnas många lediga hus att köpa. Det vore inte hållbart ur ett samhällsperspektiv, och det är inte länge sedan vi har sett hus rivas i våra kommuner för att de stått tomma för länge. Bostadsmarknaden är flexibel, då ska man ha en ersättningsprincip som kan hantera det. Vi vill ha en ersättningsprincip som fungerar över tid, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. I en lågkonjunktur då det brukar bli ett överskott av bostäder skulle LKAB drabbas av kostnader för nybyggnationer i onödan, och det skulle i värsta fall kunna äventyra koncernens lönsamhet och gruvverksamhetens framtid. Man kan inte ha en princip i goda tider och en annan princip i dåliga tider, det är varken ansvarsfullt eller rättvist. Men hur tänker LKAB då lösa att det kan finnas för få hus att köpa i högkonjunktur med bostadsbrist? Genom att tillsammans med kommunerna sänka nyproduktionskostnaderna och underlätta för investerare och privatpersoner som vill bygga nytt. För de är många! Kan vi underlätta för de som vill satsa och bygga nytt kommer det också att frigöras äldre byggnader med lägre boendekostnader, för de som inte kan eller vill betala vad nyproduktion kostar. Och lyckas vi riktigt bra kan det bli så att ersättningen man får räcker för att betala även ett nytt hus. ANDERS LINDBERG MALMBERGET För snart två år sedan, i april 2012, undertecknade representanter för Gällivare kommun och LKAB samarbetsavtalet om Malmbergets omvandling fram till Ärendet överklagades till förvaltningsrätten och sedan vidare till kammarätten som också godkände avtalet. Nu är det Högsta förvaltningsdomstolen, före detta regeringsrätten, som ska avgöra frågan. Hur påverkas malmbergsborna av en ny överklagan? Även om överklagandeprocessen går i långbänk så fortsätter vi på LKAB att tillsammans med kommunen jobba stenhårt med att förverkliga intentionerna i avtalet. Detta är något som vi måste kunna hantera och vi ska göra det bästa utifrån situationen. Den ekonomiska ersättningen till kommunen kan inte betalas förrän avtalet vunnit laga kraft, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna på LKAB. MARITHA MOSSBERG

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Ny teknik minskar Skidfantomen Marcus Hellner togs emot med jubel på torget i Gällivare. Marcus Hellner firades med buller och bång GÄLLIVARE. Torsdag 26 februari var torget i centrala Gällivare fullt av invånare som ville fira den lokala OS-hjälten. Marcus Hellner återvänder från OS i Sotji med ett silver och ett guld. Tusentals människor samlades för att gratulera Marcus Hellner till en fantastiskt OS-bedrift. Den här gången fick han med sig två medaljer i bagaget, en silvermedalj från skiathlon och en guldmedalj från stafetten. Det är timmar i skidspåren som ligger bakom de här prestationerna. Du inspirerar oss varje dag att bli bättre och lite vassare, sade Frank Hojem, LKAB:s kommunikationsdirektör. Kvällen kantades av dans, musik och tal till huvudpersonen i fråga. Bland gåvorna fanns bland annat en fjällpulka från LKAB. JOSEFINE EJEMALM Ny forskningsdirektör MALMFÄLTEN. Vi förstärker vår organisation för forskning och utveckling vilket är nyckeln för vår fortsatta tillväxt och konkurrenskraft, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. Monica Bellgran blir ny forskningsdirektör på LKAB. Hon kommer att ingå i LKAB:s koncernledning och rapportera till vd. Bellgran blir direktör för en ny enhet som får namnet Forskning och Utveckling. FoU-avdelningen lyfts alltså ut från Monica Bellgran. nuvarande enhet Teknik & Affärsutveckling och bildar en egen enhet. LKAB bedriver idag forskning och utveckling i Kiruna, Malmberget och Luleå, både i egen regi samt i nära samarbete med Luleå tekniska universitet. Monica Bellgran har mer än 20 års erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och av ledande befattningar både från akademi och industri, hennes erfarenhet blir ett stort tillskott till LKAB, säger Lars-Eric Aaro. Monica Bellgran har tidigare varit chef för produktionsteknik vid Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Den nya tjänsten tillsätts från 1 februari. MARIA ÖSTLUND Arkitektskiss över hur det nya området skulle kunna se ut. Vision om historisk flytt MALMBERGET. LKAB har en vision om att flytta ett antal kulturhus i Malmberget. Det är bolagets egna bostadshus som nu finns på områdena Johannes och Hermelin. Husen föreslås att flyttas till sydöstra Malmberget. Norrbottens länsarkitekt, Björn Adolfson är positiv till förslaget. Husen byggdes för drygt 100 år sedan och har renoverats och underhållits. Byggnaderna kommer att flyttas i sin helhet och det är inte aktuellt med någon nedmontering av dem. Just de här husen kräver större utrymme och här har vi vår egen mark. Själva arkitekturen fordrar större plats för husen. När husen uppfördes fanns tanken att skapa ett bostadsområde med möjlighet till egna odlingslotter vid bostaden, säger Karl Wikström, ansvarig för LKAB:s samhällsomvandling i Malmberget. Att husen flyttas innebär att det går att ha kvar de lägre hyresnivåerna jämfört med hyreskostnader i nybyggda hus. Vi har räknat och kommit fram till att det är ekonomiskt försvarbart. Att flytta kulturhusen är också ett sätt för LKAB att ta ansvar för sin historia, som vi tycker att det är viktigt att värna om, säger Karl Wikström. Uthusen ska följa med byggnaderna i flytten för att behålla karaktären. Husflytten kommer även att stödja Malmstaområdet med fler invånare. Sydöstra Malmberget är området mellan Malmstaområdet och Koskullskulle. Platsen ligger i en södersluttning och liknar förhållandet på Johannes och Hermelin. Här finns utrymme för de 100-åriga kulturhusen som då uppfördes för gruvans anställda. Gång- och cykelvägar samt skoterleder och skidspår finns Just de här husen kräver större utrymme och här har vi vår egen mark i området. I närheten finns anslutningspunkter för vatten och avlopp samt fjärrvärme. Karl Wikström ser bara vinster med planerna. Skolans elevunderlag stärks och det gäller även annan service. Miljöpåverkan från gruvbrytningen minskar i området. Malmkropparna ViRi (Vitåfors-Ridderstolpe) och Parta klingar av och Fabian går ner mot djupet, säger han. Länsstyrelsens länsarkitekt i Norrbotten ser positivt på planerna. Grundförutsättningen är mycket bra. Alternativet till att ta hand om husen är att det enbart görs nybyggnationer vid omvandlingen av Malmberget. Att det görs i den här omfattningen och att husen tas till vara är väldigt intressant. Vi är positiva till grundidén. Därefter måste den specifika situationen undersökas, säger Björn Adolfson, länsarkitekt. MARITHA MOSSBERG gruvans avtryck I framtiden kan gruvdammar komma att ta mindre yta i anspråk tack vare att avfallet förtjockas. SVAPPAVAARA. När sandmagasinets livslängd når sitt slut finns två möjliga lösningar. Det ena är en hög prislapp. Den andra lösningen är något både miljön och plånboken vinner på. Det var i juni år 2011 som LKAB:s styrelse beviljade medel för upptjockad sanddeponi i Svappavaara. Den industribeprövade tekniken förtjockar sand - och vattenblandningen från processen i en stor tank, kallad djupförtjockare. Den kan komma att förlänga dammarnas livslängd avsevärt och förändra hur vi ser på sandmagasinen idag. Jag tror det här är framtiden, säger Mats Ylipää, projektledare för upptjockad deponi. Metoden blir troligen också deponilösningen vid en ökad produktion då de planerade gruvorna i Mertainen och Leveäniemi sätts i produktion. LKAB 37, målet om 37 miljoner ton färdiga produkter per år kommer, förutom en ökad produktion och väsentliga många fler arbetstillfällen, också leda till en ökad andel anrikningssand som slussas ut till dammarna. Vi hoppas kunna få en lutning på anrikningssanden med fem procent. Genom att få den här lutningen kan vi förlänga dammens livslängd med cirka 25 år med dagens produktion, berättar Mats Ylipää. I tanken tillsätts förtjockningsmedel i det 25-gradiga vattnet och får en bindande effekt. Innan djupförtjockaren installerades hamnade anrikningssanden, med bara tre fasta viktprocent, direkt i sandmagasinet. Nu är istället viktprocenten procent fastandel vilket bygger sandmagasinet på höjden. Man vill inte att ägget ska flyta ut i pannan, så att säga. En annan möjlig bonuseffekt kan bli minskad olägenhet med damning. Det är möjligt men inget man kan säga med säkerhet. Men partiklarna i sandmagasinet kommer troligen blandas på ett annat sätt och tas då inte lika lätt upp av vinden, säger Mats Ylipää. FREDRIK BJÖRKEWALL Mats Ylipää. Fakta Djupförtjockaren: Diameter om 18 meter, höjd 12 meter. Budget om 120 miljoner kronor. Kapacitet om 170 ton per timme. Ger anrikningssanden viktprocent fast. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Förtjockningsmedel blandas ut i avfallet från verken innan det släpps i sandmagasinet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON 4FRÅGAN Malmfältsbor svarar Vad tycker du om LKAB:s vision att flytta kulturbyggnaderna från Hermelin och Johannes till östra Malmberget? Emma Samuelsson, Gällivare: Det är bra att de flyttas. För mig spelar det ingen roll var de hamnar. Solveig Keränen, Malmberget: Varför inte. Husen är fina och ska hellre flyttas än rivas. Kjell Johansson, Malmberget: Det är bra. Det är fina hus men det känns som att man är sent ute. Området vid Malmsta är en fin plats. Ola Wiklund, Malmberget: Jag tycker att energin kunde läggas på annat. Exempelvis på att bygga helt nya. Hans Eriksson, Philip Östlund och Gustav Östman samt Peter Axelsson, rektor för byggprogrammet. FOTO: MARITHA MOSSBERG Samarbete för Malmstaskolans framtid MALMBERGET. I ett unikt samarbete ska gamla Malmstaskolan renoveras. Vi kommer att få mer kunskap med ett större jobb, säger Philip Östlund i byggprogrammets avgångsklass. Det är byggprogrammet ihop med el- och vvs-programmet på Välkommaskolan i Malmberget som med LKAB och ett lokalt byggföretag utför den grundläggande upprustningen av skolbyggnaden. LKAB köpte nyligen skolhuset för att rusta upp den. Det här innebär att eleverna i flera årskurser får möjligheten att vara ute i vekligheten i skarpt läge. Eleverna får arbeta tillsammans med andra yrkesgrupper och det är viktigt, säger Hans Eriksson, instruktör på byggprogrammet. Eleverna ser fram emot att få jobba i verkligheten. Det blir kul att göra något mer ordentligt. Och det blir bättre erfarenhet än att vara i bygghallen, tycker Gustav Östman. Skolan är ungefär kvadratmeter och huset har stått tomt i flera år och har utsatts för skadegörelse. Det inledande arbetet riktar in sig på fasaden, fönster och arbete med grunden. LKAB har köpt huset för att det ska kunna bli ett nav i östra Malmberget. MARITHA MOSSBERG

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE För oss är det här helt fantastiskt, vi ville sälja villan och flytta till något mindre. Vi är jättenöjda och tycker inte det var något problem att prata med LKAB. BERITH KALANDER BERÄTTAR I NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN DEN 10 JANUARI HUR DET KÄNNS EFTER ATT HON OCH HENNES MAN SÅLT HUSET PÅ BOSTADSOMRÅDET BÄCKEN I MALMBERGET. Huset som LKAB har köpt. 4FRÅGAN Malmfältsbor svarar Det nya huset står färdigt och väntar paret till sommaren. Viljo flyttade tillbaka till sitt föräldrahem i Svappavaara redan för tio år sedan medan Lisbeth fortfarande jobbade kvar i Gällivare. Många minnen sitter i väggarna. En utsikt att glädjas över. I det nya huset är det närmare till grannarna. Vad är det bästa med att bo i Svappavaara? Det kanske blir som på 70-talet SVAPPAVAARA. Många kommer att behöva flytta från sina hem när samhällsomvandlingarna i Malmfälten fortsätter. LKAB Framtid möter några av dem i en serie reportage. Viljo och Lisbeth Niemi i Svappavaara har sålt sitt hus och ska snart flytta in i ett nytt. FAMILJER SOM FLYTTAR DEL 1: Viljo och Lisbeth i Svappavaara Henrik Falk, Svappavaara: Närheten till naturen men också framtiden. Vi går en ljus framtid till mötes. LKAB kan inte fortsätta brytningen om inte husägare i berörda områden flyttar. Men en flytt innebär ofta blandade känslor. Glädje inför nya möjligheter och samtidigt vemod för det som lämnas. Hos Viljo och Lisbeth Niemi är dessa känslor inga undantag. Huset paret ska flytta ifrån är Viljos föräldrahem där han nu bott i tio år efter ett övertagande då hans åldrade mor flyttade. Sedan dess har Viljo och Lisbeth helrenoverat och byggt om huset. Redan 1984 flyttade vi en gång eftersom brytningen vid Leveäniemi-dagbrottet upphörde året innan. Då började vi på nytt och flyttade till Gällivare. Nu får vi börja på ny kula igen men skillnaden är att man inte är ung längre, säger Viljo. Viljo och Lisbeth är 71 respektive 67 år gamla och har båda två gått i pension efter många yrkesverksamma år. Huset de bor i andas historia med det man samlar på sig under en livstid möbler från olika epoker, köksgeråd från då och nu samt fotografier som dokumenterar gamla tider. Påtagligt är också de minnen som sitter i väggarna. Tryggheten är viktig och den har vi förstås här. Känslorna för Tryggheten är viktig och den har vi här. Känslorna för hembygden och huset är starka. hembygden och huset är starka, säger Viljo. År 2012 meddelade LKAB att man ville köpa huset och tomten inför återöppnandet av Leveäniemi dagbrott, en idag mycket värdefull malmreserv där LKAB ansökt om brytningstillstånd för 15 miljoner ton malm årligen med 200 nya arbetstillfällen till följd. Återöppnandet av dagbrottet innebar att LKAB köpte Viljo och Lisbeths hus. De ska flytta senast juni 2014 då skyddszonen sträcker sig från dagbrottet till väg E10. Ett nytt hus står dock på plats och väntar paret till vårsommaren. Klart att vi övervägde andra alternativ och jagade bostad. Vi frågade till och med en äldre dam på Kirunavägen men hon vill inte sälja sitt hus förrän hon själv är borta. Det är sån brist på boenden i byn. Vi har lagt ut mycket pengar själva också för att få ett helt nytt hus. Viljo instämmer. Hade vi varit yngre så hade vi kanske flyttat ner till kusten men där har vi ju inga anhöriga. I andra änden finns stor förståelse för mineralindustrin och faktumet att Svappavaara by är ett gruvsamhälle sedan begynnelsen. Expansionen är samtidigt hoppet. Vi behöver arbetstillfäl- len, nya bostäder och människor som vill bo här, säger Lisbeth. De 121 kvadratmetrarna i det nybyggda huset luktar nytt och golven är av blank träparkett. Planlösningen är modern och öppen. Vardagsrummets många fönster vetter mot byn och gruvan och ljusinsläppet är påtagligt även en mulen dag. Här ska vi bygga en veranda. Solen stiger över Middagsberget vid tolvtiden, säger Viljo och pekar från fönstret i ena hörnet av rummet. Vi kommer ha många soltimmar här. Utsikten kan inte bli bättre. Huset ligger nedanför den gamla skolan i Svappavaara med grannar i närheten. Något som det inte fanns gott om vid det tidigare huset och som Lisbeth och Viljo ser fram emot. Det kan vara skönt att komma ifrån E10:an och hamna bland folk istället, säger Lisbeth och väljer att se framtiden ljust: Kanske blir det som på 70-talet igen när gruvorna öppnar. Jättemånga barnfamiljer och gemensamma aktiviteter. Byn levde, säger Lisbeth Niemi. FREDRIK BJÖRKENWALL Senast i juni i år ska paret flytta från sitt nuvarande hus och in i det nya. Tryggheten finns så klart här, säger Viljo Niemi. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Kjell Stålnacke, Svappavaara: Jag är född här och har bott här nästan hela livet. Man känner sig som hemma. Magda Lindmark, Svappavaara: Det är litet och känns fritt. Jag trivs bra här. Bror Stålnacke, Svappavaara: Det är min födelseby, jag är född på Vargbacken. Kärleken till bygden är stark.

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 11 Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com Skisser på det nya stadshuset. Större stadshus i Kiruna beslut av kommunen KIRUNA. Kiruna kommun har beslutat att satsa på det nya stadshuset i Kiruna och tillföra ytor och funktioner som saknas i dagens stadshus. Enligt vårt gemensamma avtal ska kommunen ta kostnader för ökad storlek och funktion, säger Pia Lindholm, LKAB:s ortsansvariga för samhällsomvandlingen i Kiruna. I lokala medier framfördes kritik mot kommunens beslut, och även den direkt felaktiga uppgiften att LKAB inte vill betala det man kommit överens om. Det stämmer förstås inte, vi ska betala ett nytt stadshus precis som vi kommit överens om. Men om kommunen vill passa på att bygga större så ska de stå för den kostnaden, vilket vi enats om i det avtal som beslutats av kommunfullmäktige och LKAB:s styrelse, säger Pia Lindholm. De fem tävlingsförslagen i arkitekttävlingen för det nya stadshuset utvärderades av oberoende expertgrupper. I juryutlåtandet konstateras att det vinnande förslaget, Kristallen, var något stort men att juryn bedömde att byggnaden relativt enkelt kunde bearbetas för att nå de efterfrågade målen. Utifrån detta tog arkitekterna fram ett bantat förslag av samma storlek som det befintliga stadshuset. Kommunledningen ansåg dock att viktiga kvaliteter gick förlorade med det bantade förslaget, och vill därför gå vidare med den större varianten. LKAB ersätter det som påverkas av samhällsomvandlingen, men om den som berörs vill passa på att bygga ut eller uppgradera något står man själv för det, det är ju ganska naturligt. Så gjorde exempelvis Vattenfall när de byggde om kraftnätet i Kiruna som var klart LKAB stod för 60 procent av kostnaderna, vilket motsvarade det gamla nätet som försvann, och Vattenfall stod för 40 procent eftersom de passade på att uppgradera systemet och förbättra servicen för Kirunaborna. ANDERS LINDBERG Idén är att det nya stadshuset, med namnet Kristallen, ska vara placerat i stadens mitt och fungera som samlingspunkt. Torgbildningen först ut KIRUNA. En höstdag om två och ett halvt år ska första delen av Kirunas nya centrum stå klart i form av nytt torg och självaste hjärtat av staden stadshuset. Kristallen är ett demokratiskt hus. Cirkelformen är en symbol för öppenhet och demokrati, säger arkitekten Peer Teglgaard Jeppesen. Dragningen av fjärrvärme är påbörjad. Härnäst ska marken prepareras och den så kallade Metsobyggnaden avlägsnas. Den kvadratmeter stora avantgardiska arkitekturen ska fungera som den nya samlingspunkten i det nya Kiruna. Kristallen, som det vinnande förslaget heter, är signerad Henning Larsen Architects med Peer Teglgaard Jeppesen som ansvarig vid ritbordet. Från början fanns 56 intresserade arkitektteam och efter tävlingen om stadens nya stadshus återstod fem alternativ. Kristallen vann flest röster bland invånarna och detta trots att formen inte påminner om det gamla stadshuset eller någon av de 1960-talsformer som utmärker nuvarande stadskärna. Istället är det första stycket i ett helt nytt arkitektkapitel som samtidigt löper vidare på Arthur von Schmalensees interiöra formspråk i gamla stadshuset med en luftig och öppen planlösning. Den demokratiska profilen återspeglas även på insidan. Rådsalen ligger i mitten av huset medan övriga avdelningar är placerade runt om, säger Peer Teglgaard Jeppesen. Byggnaden blir cirkulär. Ett optimistiskt arkitekturspråk som förekom främst under 1950-talet men som i stor mån övergavs strax därefter. Extraordinär. Ska det vara nödvändigt?, uttrycker sig en förbryllad Kirunabo på LKAB:s informationskontor på Folkets Hus. En engelsman i andra änden svarar: Det här liknar inte vad som helst. Det är en offentlig byggnad som skulle platsa i centrum av städer som Sidney eller Moskva. Jag reser världen över och är intresserad av arkitektur. Detta är något att stanna upp vid, konstaterar han. Nina Eliasson tror på en naturlig omvandling av industriområdet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Kiruna stadshus innehåller idag konst av hög kvalitet som visas i gemensamma utrymmen. I Kristallen kommer ett konstmuseum att uppföras som ska föra traditionen vidare. Kommunen önskar komplettera med nya funktioner vilket gör huset större. Bland annat ett konstmuseum. Det civilrättsliga avtalet binder LKAB att ersätta gamla stadshuset med en cirka kvadratmeter ny byggnad, säger Nina Eliasson, arkitekt och processledare för samhällsomvandlingen på LKAB. Det första spadtaget görs hösten 2014 och just nu pågår programarbete efter kommunens önskemål. Det nya stadshuset blir då cirka kvadratmeter större än det som bolaget är bundet att bygga. Kristina Zakrisson, socialdemokratiskt kommunalråd, menar att den utökade ytan tillför stadshuset så mycket att arkitekternas ursprungsförslag ändå bör byggas och att kommunen tar ansvar för detta. Det är att viktigt att allmänheten känner sig välkomna och att Kirunabornas vardagsrum lever kvar, säger hon och fortsätter: Vi gav arkitekterna uppdrag att krympa huset till omkring kvadratmeter men då blev främst de gemensamma ytorna lidande. Kirunas nya stadsplan kommer att innehålla kvadratiska nätverk varav Kristallen kommer att utmärka sig med sin runda form. I det nya stadshuset släpps 20 procent mer dagsljus in än i det gamla, säger Peer Teglgaard Jeppesen, och tillägger: Uppdraget innebar också att få till en säkerhetslösning för konstsamlingen. Med konstmuseet är det möjligt att ställa ut mycket dyrbara verk. Kristallen kommer att byggas vid nuvarande Metso Minerals-byggnaden. Företaget som får flytta sin verksamhet har fått ersättningslokal och avlägsnandet av byggnaden startar under våren Marken innehåller dessutom inte mycket föroreningar. Det ser mycket bättre ut än väntat och uppfyller kraven för mindre känslig markanvändning, säger Nina Eliasson. Vad som komma skall med de gamla Tuolluvaara-tornen är fortfarande inte bestämt. Industriområdet på västra sidan av vägen, mitt emot platsen för nya stadshuset, kommer inte att beröras. Nina Eliasson tror dock på en naturlig omvandling. Industriområdet kommer att omvandlas med tiden genom egna initiativ av fastighetsägarna. Det som idag är attraktivt för till exempel en verkstad kommer i framtiden istället att vara hett för en affärslokal eller bostäder, säger Nina Eliasson och tillägger att målet är att stadshuset inte ska stå ensamt. Peer Teglgaard Jeppesens vision är dessutom just ett stadshus som är mer centralt än det gamla. Kristallen ska göra medborgarna stolta och huset ska vara den dynamiska samlingspunkten i staden. Han har sin klara uppfattning om hur arkitektur för offentliga byggnader skall vara och de ingredienserna vill han tillföra Kristallen. Det här projektet ska ha en arkitektonisk nerv som ger betraktaren och brukarna en speciell upplevelse. Bra arkitektur är meningsfull och berör människor, säger Peer Teglgaard Jeppesen. FREDRIK BJÖRKENWALL BILDEN Performance in Goldmaking VAD: Charlotte Kalla och Marcus Hellner skördade ädla metaller under vinter-os i Sotji. VARFÖR: Charlottes och Marcus fantastiska framgångar inspirerar oss alla. De visar värdet av goda förberedelser och mental styrka. LKAB har samarbetat med dem båda sedan de var förstaårsjuniorer, och det har varit en sann glädje att följa deras resa mot toppen, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. FOTO: MAJA SUSLIN/TT TEXT: ANDERS LINDBERG

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR PUSSEL Det är en bit för mycket för att få ihop en kopia av affärsmannen, Vilken? LABYRINTEN Myran Nina måste samla daggdroppar. Kan du hjälpa henne att komma till rosen? PRICK TILL PRICK Vad ska denna bild föreställa? Rita från prick till prick mellan siffrorna 1 till 34 så får du se! OLIKHETER Det är 17 saker som skiljer mellan dessa två teckningar. Vilka är det? Härliga möjligheter längs Malmbanan En hockeyboom längs Malmbanan? Luleå i SHL. Kiruna i Hockeyallsvenskan och Narvik i GET-ligaen? Jojo! Kiruna IF är, i detta nu, i playoff-spel mot hockeyallsvenskan igen. Vi hoppas att gänget tar chansen denna gång! Jag väljer att börja på ett kylslaget Soltorg i Pajala, midsommaren år Så här i efterhand känns denna tidpunkt som en liten brytningstid för mig och kanske också för ishockeyn i Kiruna. Föreningen hade bytt namn och vuxit sig samman med ungdomsföreningen. Sportsligt sett hade A-laget inte nått de höjder man hade som målsättning att göra, efter att ha spelat några säsonger i division ett igen. Vi fick en ny huvudtränare på kontrakt, Sergej Joukov, Sigge kallad. Däremot saknades samtliga 22 namn i spelartruppen. Jag, tillsammans med dåvarande sportansvarige Stefan Lundmyr, fick i uppdrag att värva spelare. Där stod vi, på Soltorget i Pajala, och väntade på vår första kandidat. Värvningen gick inte hem. Intresset för klubben var från början lågt, men med Stefans hårda arbete tog värvningarna fart. Till slut fick vi ihop ett lag att ställa på isen lagom till ispremiären i början av augusti. När vi sedan summerade säsongen hade vi vunnit Allettan Norra och åkt på ett riktigt bryskt mottagande i småländska Nybro i Playoff 3 mot Hockeyallsvenskan. Även om vi var skärrade och kanske till och med utskrattade den gången, var det ändå det som var startskottet till att föreningen hittills tagit sig till fyra raka Playoff 3-spel. Stefan och jag har många gånger, när allt gått som bäst, tänkt tillbaka och sagt: Det här kunde vi inte tro på Soltorget i Pajala. Sannerligen inte. Sigge gjorde bara en säsong här uppe, men lämnade ett varmt avtryck i Lombiahallen. Med sin karga, men ödmjuka, stil passade han som handen i handsken här uppe i norr. Än idag hör man Kiruna Intresset för klubben var från början lågt Lars-Peter Skogfält Ishockeytränare sedan drygt 13 år tillbaka, som arbetat inom Team Kiruna/Kiruna IF i åtta år. Utbildad gymnasielärare och elittränare i ishockey. Lars-Peter har en karriär bakom sig som huvudtränare i både J20 och A-lag, samt assisterande tränare i A-laget. Han är sedan sex år tillbaka ansvarig för elitishockeygymnasiet, ett samarbete mellan Kiruna IF och Lapplands gymnasium. Född och uppvuxen i Kiruna. Uppskattar skidåkning, friluftsliv och den korta golfsäsongen. IF:s lagkapten Joel Törmä imitera eller dra en historia om coachen nere i ishallens katakomber. Hjärtligt. Idag är ishockeyintresset stort. Se bara på laget från LKAB:s isfria hamn i Narvik och deras nya Nordkraft Arena som har väckt intresset i väst. Detta har lyckats med hjälp av drömmar och ett gediget arbete av hockeyvännerna där. De siktar nu på den norska högstaligan. Grannens vilda västern-hockey drar publik till arenan och ger liv i deras ungdomsverksamhet. Kanaler oss emellan har öppnats och till hösten är det tänkt att Elitishockeygymnasiet i Kiruna får sin första elev just därifrån. I skrivande stund är jag på väg till Matojärvi islada för att träna ett ungdomslag. Alltid roligt att komma tillbaka dit och träffa våra ideella ledare som lägger ner tid, tid och åter tid på våra ishockeyungdomar. Den viktigaste del som ligger till grund för att bli ishockeyspelare, men också att fostras till goda medborgare i staden. Det är naturligtvis också roligt att träffa just ungdomarna, som älskar sin idrott över allt annat och vill bli ishockeyspelare när jag blir stor. De är nyfikna och ambitiösa i sitt utövande. Vi har tyvärr ett mindre urval av spelare idag, då invånarantalet sjunkit och ishockeyn fått konkurrens av andra fritidsaktiviteter. Ändå lyckas home of the stars, Matojärvi islada, producera bra spelare. De spelare som sedan når vårt representationslag eller provar lyckan någon annanstans. Jag väljer, i den diskussionen, att glädjas över alla som får möjligheten och tar chansen att lyckas. Ungdomsföreningen har idag över 200 ishockeyungdomar, som verkligen utövar ishockey året runt, och dessa förtjänar en mycket bättre ishall än anrika Matojärvi islada! Det sista lilla som kan avgöra ishockeyns framtid här, kan vara just du och jag. Vi som lever på drömmar och inte på minnen. Gillar: Att våra norrbottningar bidrog stort i vinter-os. Gillar inte: Att vinter-os denna gång avgjordes i Sotji. Disney/Distributed by Bulls lösningar : PUSSEL: H. Vi söker nya medarbetare LKAB byggs av kunskap. Våra medarbetare har ett stort antal kompetenser som positionerar bolaget på en global och konkurrensutsatt marknad. Att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och kontinuerligt utveckla kvalificerad arbetskraft är ett högprioriterat arbetsområde. Bulls 460. VI SÖKER: Byggledare industriprojekt till Kiruna Sista ansökningsdag 16 mars 2014 Fastighetsskötare till Kiruna/Malmberget Sista ansökningsdag 31 mars 2014 Underhållsingenjör till Kiruna Sista ansökningsdag 1 april 2014 Geokartör till Malmberget Sista ansökningsdag 16 mars 2014 Lokförarutbildning i Kiruna Sista ansökningsdag 16 mars 2014 Du kan läsa mer om dessa och andra tjänster på där du även hittar ansökningsformulär. LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, bergtjänster och fastighetsbolag. LKAB har drygt anställda i 14 länder. Tillsammans gör vi världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt, LKAB Green Pellets.

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU Jag ska ägna de närmaste veckorna till att lära känna företaget. Besöka alla verksamhetsorter och olika delar som hamnar, verk och gruvor. MONICA BELLGRAN, NY FORSKNINGSDIREKTÖR PÅ LKAB, DEN 4 FEBRUARI UNDER SITT FÖRSTA BESÖK I MALMBERGET. Tävla och vinn solcellsladdare Aktiva söndagar i Gruvstadsparken Fråga LKAB Söndagen den 9 februari var det åter igen dags för söndagsaktivitet i Gruvstadsparken. Den här gången stod gymnastikföreningen GK Norra Norden för programmet. Söndagsaktiviteterna är återkommande under hela våren och har lockat många besökare. TEXT OCH FOTO: JOSEFINE EJEMALM Frank Hojem, kommunikationsdirektör på LKAB Mejla din fråga till info@lkab.com KIRUNA. I det här numret av LKAB Framtid kan ni, bland annat, läsa om flytten av kulturhus i Malmberget, om invigningen av Vetenskapens hus i Luleå och ett reportage om paret Niemi i Svappavaara som bidrar till den industriella överlevnaden i regionen genom att sälja sin mark och sitt hus till LKAB. Dessutom bjuds det som alltid på pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och ett klurigt kryss. Faktafel om LKAB i offentliga debatter Monica Bellgran är ny forskningsdirektör på LKAB. Var har hon tidigare arbetat? 1 Volvo i Eskilstuna. X Saab i Trollhättan. 2 Volvo i Stockholm. 1 Det är valår i år och LKAB används ofta av debattörer som exempel i olika syften. Som företag har LKAB ingen politisk åskådning, men vi har en skyldighet att tillrättalägga rena faktafel. Nedan följer några aktuella fall. 2 Påstående 1: LKAB håller inte sin del av avtalet om ett nytt stadshus i Kiruna. Hur hög är den nya djupförtjockaren i Svappavaara? 1 8 meter. X 12 meter meter. 3 Vetenskapens hus har nyligen invigts i Luleå. Vad fanns tidigare i lokalerna? 1 SJ. X Vattenfall. 2 Posten. 4 Den 9 februari var det söndagsaktiviteter i Gruvstadsparken. Vilka arrangerade? 1 GK Norra Norden. X Gällivare SK. 2 Kiruna FF. 5 Vilken arkitektbyrå har ritat det nya stadshuset Kristallen i Kiruna? 1 MAF. X Henning Larsen Architects. 2 Thirsén och Aili. Svarar gör du på tavling Rätt svar från förra numret var: 1, 1, 2, 2, 1 och vinnaren blev Gunilla Landström, Gällivare, som vinner en solcellsladdare. Svar: LKAB ska betala precis enligt överenskommelsen. Kommunledningen har beslutat att utöka yta och funktion i den nya byggnaden och att därmed ta kostnaden för det. Efter två år har visionen om en plattform där universitet och näringsliv möter allmänheten realiserats. Glödhet invigning av nya Vetenskapens Hus LULEÅ. Efter sex år slog pos- tenhuset i Luleå upp portarna igen. Den här gången i ny tappning. Vetenskapens Hus är en del i att skapa en attraktiv region och ett attraktivt Luleå. Det vill vi vara med om, sade LarsEric Aaro, LKAB:s vd och en av invigningstalarna. Den vackra postlokalen, med sitt karaktäristiska stengolv och öppna ytor, är åter igen öppen för allmänheten. Efter två år har visionen om en plattform där universitet och näringsliv möter allmänheten realiserats. Vetenskapens hus blir en extremt värdefull resurs för oss, sade Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet. Vetenskapens Hus kommer bland annat att stå värd för spännande föreläsningar, utställningar, stadsvandringar och frukostmöten. Jag är ingen arkitekt, jag är bergsingenjör, men jag har förstått att det svåra med att bygga attraktiva samhällen är vad man kallar life between buildings. Det här är fantastiskt för regionen och för Luleå, sade Lars-Eric Aaro. Vetenskapens Hus är en cen- tral mötesplats där allmänheten kan knyta an till universitetet och näringslivet. På lördagen den 1 februari var det dags för Luleåborna forntid Hundar letar efter malm Jag har förstått att det svåra med att bygga attraktiva samhälle är vad man kallar life between buildings Påstående 2: LKAB skulle kunna bryta den södra delen av malmkroppen i Kiruna, eller ta malm från Pajalagruvan som ersättning, så att staden inte behöver flyttas. Kimberley Ahlstöm och Maria Fjellborg skulpterar fram konstverket cube of life i Gruvstadsparken. Ester Lundin, Tove Thelin och Isabelle Jönsson från gymnastikföreningen GK Norra Norden stod för söndagsaktiviteterna i Gruvstadsparken. att ta tempen på huset. Redan vid öppningstid var lokalen välfylld. Jag tycker att det är jättefint! sade Elisabeth Åkerlund, en av många och förväntansfulla besökare. Lördagen bjöd på ett spän- nande och fullspäckat program. Besökarna kunde bland annat titta på abstrakt fotkonst från LKAB:s verksamhet och att ta del av LKAB:s utställning i lokalen. FoU är vägen till ett framgångsrikt LKAB. Kanske kan vi fånga upp morgondagens LKAB-anställda, sade Per-Erik Lindvall, direktör för teknikoch affärsutveckling på LKAB. Ur LKAB:s personaltidning SKIP 31 augusti 1967 Påstående 3: LKAB:s vd Lars-Eric Aaro har lovat att inte processa mot husägare som inte vill sälja. Besökarna kunde bland annat prova fiskelyckan eller delta i snögympa. Svar: De som påstår detta hänvisar till en intervju i Nordnytt Sanningen är att vår vd då svarade på ett felaktigt påstående om att LKAB skulle ha hotat husägare med domstol om de inte ville sälja. Det är bara myndigheter som kan fatta beslut om att expropriera hus. Påstående 4: Den som väntar med att sälja får högre ersättning, så blev det på Elevhemsområdet i Malmberget. Liz Rehnstedt, Ebba Bylund, Alida Videkull, Adam Niemi, Daniella Fjällborg och Tommy Eliasson har arbetat med att bygga en lekpark av is och snö i Ferrumparken. Lo Antonsson och Cajsa-Stina Björnström sålde fikabröd. JOSEFINE EJEMALM Svar: Sanningen är att de 150 fastighetsägarna på Elevhemsområdet fick samma erbjudande, att sälja sitt hus eller få det flyttat på bekostnad av LKAB. Cirka 100 valde att sälja, medan cirka 50 valde flytt. Husens källare höll dock inte, och eftersom de första 100 då hade köpt de flesta lediga hus som fanns, tog LKAB sitt ansvar och löste situationen för de 50 genom en reglering mot nya hus. framtid Det händer i Malmfälten under mars april "För första gången i landet har i sommar försök inletts med att använda hundar vid letande efter malm. Försöken har gjorts vid Kaitumälven, cirka 5 mil sydost om Kebnekaise. Två schäferhundar Kirkka och Koty har specialutbildats för ändamålet under sex månader." Svar: Fakta är att malmkroppen i Kiruna minskar i söder och växer i norr, in under staden. Det går alltså inte att bryta åt något annat håll. Kirunagruvans nya huvudnivå ska ge 19 miljoner ton färdiga produkter per år, och står för två tredjedelar av LKAB:s hela produktion. I gruvan utanför Pajala planerar man att producera 4 miljoner ton per år. 12 mars: Teater Det är dyrt att vara fattig, Folkets hus Kiruna. 27 mars: Teater Titus Andronicus av William Shakespeare, Folkets hus Kiruna mars: Gällivare vinter- 5 april: Dundret runt. marknad. 19 mars: Teater Vi besvarar Kirunahugget FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON ditt samtal så snart vi kan, Nya Nordan Malmberget. 6 april: Kirunahugget. 12 april: Skoterdragracing i Tjautjas.