nytt Svensk produktion kan mycket mer # Edlings agenda Sprutlack med biodiesel Fuktvakt för 50 öre VINNVINN skapar vinnare

Transkript

1 # nytt Edlings agenda Sprutlack med biodiesel Fuktvakt för 50 öre VINNVINN skapar vinnare Svensk produktion kan mycket mer

2 Det spelar ingen roll hur bra jobb en forskare gör om det inte är någon som har nytta av forskningen. PORTRÄTT SID 15 innehåll # Svenska företag har en dold produktionspotential, enligt en ny studie. TEMA SID 6 NYHETER 3 TEMA 6 Så kan produktionen stanna i Sverige FOKUS 11 Lacken som sparar miljö och pengar INNOVATION 12 Lättare och billigare att spåra fukt FOKUS 13 VINNVINN skapar vinnare KRÖNIKA 14 Ge utrymme för kunskap och kreativitet VINNOVA LEDNING 18 Den kan ge ett bättre liv för inkontinenta, men också spara stora pengar åt husägare, livsmedelsproducenter och försäkringsbolag. INNOVATION SID 12 REDAKTION ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON, HENRIK BRÅNSTAD, YLVA SJÖNELL ADRESS: UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR GRAFISK FORM: ETC LAYOUT & REPRO: ETC TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2005 ISSN: OMSLAGET: SAMIR DEMIR FRÅN MONTERINGEN HOS SCANIA I SÖDERTÄLJE. FOTO: MELKER DAHLSTRAND

3 NYHETER Nya metoder krävs inom medicinteknik årens besparingar har lett till en försämring av dessa samarbeten. En plattform för att öka samarbeten och föra sjukvård och industri närmare varandra bör skapas. Villkoren för den medicintekniska industrin har drastiskt förändrats under senare år, både på den nationella och internationella marknaden. Detta har lett till en nedgång inom såväl medicinteknikexport som patentansökningar i Sverige. FOTO: SIEMENS MEDICAL SOLUTIONS Kommersialiseringen av svenska innovationer på området har också varit långt ifrån tillfredsställande. För att identifiera de viktigaste faktorerna som krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft på området har SwedenBIO, Sjukvårdens Leverantörsförening, Exportrådet och Invest in Sweden Agency genomfört en analys. Avsikten har varit att formulera tydliga rekommendationer om hur förutsättningarna för medicinteknikindustrin kan förbättras och konkurrenskraften ökas. Rekommendationerna har utformats och prioriterats i workshops med ledande chefer från industrin. Enligt utredarna är de viktigaste åtgärderna för att förbättra industrins förutsättningar: 1. Svensk sjukvård som tidig användare av svenska medicintekniska lösningar Svenska företag behöver en stark hemmamarknad för att kunna bevisa effektiviteten av sina produkter för utländska kunder. Svensk sjukvård har ett gott rykte internationellt sett och kan fungera som föredöme och föregångare vid användning av nya produkter. 2. Öka svensk kompetens inom internationella reimbursementprocesser Reimbursement-processer är tidskrävande och måste påbörjas i ett tidigt skede för att ett godkännande ska kunna fås före marknadsintroduktionen av produkten. Erfarenheten i Sverige inom detta område är liten och ett kompetenscenter bör etableras för att underlätta processen. 3. Skapa plattformar för samarbete mellan sjukvård, forskning och industri för att stärka innovation och kommersialisering Många innovationer är resultatet av samarbeten mellan industri och sjukvård. De senaste 4. Öka företagsledningens kompetens och erfarenhet inom internationell marknadsföring och försäljning Svenska medicinteknikföretag behöver toppkompetens inom management och försäljning för att vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Företagen måste rekrytera personal och styrelse med internationell erfarenhet för att effektivt kunna hantera internationell konkurrens och anpassa sig till lokala förhållanden. 5. Säkra tillgången på såddkapital Unga innovativa företag behöver ekonomiskt stöd genom de inledande faserna av produktutveckling. Dedicerat såddkapital för tidiga medicinteknikföretag bör tillhandahållas genom statlig finansiering. Skatteincitament och villkor för affärsänglar måste också ligga på internationell nivå. Planeringsanslag till kunskapscentrum 17 förslag till Institute Excellence Centres har beviljats planeringsbidrag och kommer nu att kunna arbeta vidare med en slutlig ansökan. VINNOVA, KK-stiftelsen och SSF inbjöd i april forskningsinstitut att tillsammans med universitet, högskolor, näringsliv och samhälle utarbeta förslag till kunskapscentrum. Målet är att etablera cirka sex internationellt starka miljöer för forskning, utveckling och innovation som bidrar till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Programmet omfattar 480 miljoner kronor under en sexårsperiod. VINNOVA bidrar årligen med 20 miljoner kronor, KK-stiftelsen och SSF med vardera 10 miljoner. Resten ska fi nansieras av medverkande företag. Förteckning över de beviljade anslagen fi nns på 3

4 NYHETER miljoner till FoU i småföretag Ett nytt stöd på 100 miljoner kronor ska stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag. Det framgår av budgetpropositionen för Ansvaret för den nya satsningen läggs på VINNOVA. Från 2007 och framåt ges detta stöd som nedsatt skatt för små och medelstora företag som satsar på FoU. För detta avsätts en ram på 200 miljoner kronor från Totalt fram till 2010 ska 900 miljoner satsas på området. En förstärkning av de små och medelstora företagens förmåga att öka kunskapsinnehållet i sina processer och produkter och bedriva produktutveckling är central för utvecklingen av deras konkurrenskraft, skriver regeringen i propositionen. Läs även ledaren på sidan 18. Kompetenscentrumdagen firar 10 år VINNOVAs och Energimyndighetens första omgång av Kompetenscentrumprogrammet har nu funnits i tio år. Den 2 november arrangeras en dag i Stockholm med tillbakablickar på en framgångsrik samverkan högskola/näringsliv och vilka lärdomar som kan dras för framtiden. Förutom deltagarna i de 28 centrumen är även andra intresserade välkomna till en dag med diskussioner kring dessa frågor. FOTO: ETC BILD Medicinsk teknik ska ge bättre hälsa VINNOVA, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning kommer tillsammans under 2006 att starta ett nytt FoU-program på temat medicinsk teknik för bättre hälsa. Bakgrunden till den gemensamma satsningen är bland annat den snabba kunskapsoch teknikutvecklingen inom området. Samtidigt ändrar hälso- och sjukvården karaktär, vilket genererar behov av ny och mer kostnadseffektiv teknik. Exempelvis medför vårdens decentralisering att nya krav ställs på hjälpmedel för sjukvård och vård i alternativa boendeformer Satsningen föregås av en utvärdering av svensk forskning inom medicinsk teknik Denna kommer att genomföras av en grupp internationella experter på tre platser i Sverige under veckan januari Representanter för den svenska och den indiska regeringen har under året arbetat fram ett avtalsutkast kring vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan länderna. Vid ett möte i Delhi i början av september deltog VINNOVA i den svenska delegationen då ett slutligt utkast till avtal diskuterades. Avsikten är att avtalet ska undertecknas i Delhi i november i samband med att en stor svensk industridelegation gästar Indien. Delegationen kommer att ledas av Investors ordförande Claes Dahlbäck och Ett svenskt laboratorium vid Karolinska Institutet har inrättats av Structural Genomics Consortium (SGC), som en del av organisationens satsning på att fastställa strukturen hos hundratals proteiner med biomedicinsk betydelse. Det nya laboratoriet beräknas kunna bidra med minst 50 nya proteinstrukturer, vilket skulle innebära att SGC inom två år kommer att ha strukturbestämt över 400 proteiner. Ett nytt FoU-program ska startas för att utveckla medicinsk teknik för bättre hälsa startas FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM/ETC BILD Ordförande för gruppen blir professor Robert M Nerem, Senior Advisor for Bioengineering vid National Institute for Biomedical Imaging and Bioengineering (NIBIB, inom NIH), tillika Director of the Georgia Tech Emory Center for the Engineering of Living Tissues (NSF) i USA. De rekommendationer som lämnas av gruppen kommer att väga tungt vid val av inriktning och bidragsform för satsningen som blir minst 30 miljoner kronor över en treårsperiod. Den första utbetalningen planeras till i början av VINNOVA deltar i indiskt samarbete Sveriges kung Carl Gustaf deltar i besöket. På den svenska sidan har VINNOVA utpekats som en myndighet att ansvara för delar av genomförandet. Tanken är att initialt identifiera ett antal områden av ömsesidigt intresse samt att arrangera workshops och seminarier för att främja ökat samarbete. Parterna är eniga om att samarbetet av resursskäl inledningsvis bör koncentreras till några få områden. Bland tänkbara områden att fokusera på och som ska diskuteras vidare nämns bioteknik, informations- och kommunikationsteknik, miljöteknik, avancerad tillverkningsteknik, materialteknik samt fordons- och fordonsrelaterad teknik. Nytt forskningscentrum strukturerar proteiner VINNOVA, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning och Karolinska Institutet satsar nära 80 miljoner kronor och satsningen sträcker sig fram till december Vi är mycket glada åt att Sverige blir den tredje länken i detta unika samarbete mellan världsledande forskningsmiljöer i Kanada och England, kommenterar Karin Markides, VINNOVA.

5 NYHETER Agenda för fler jobb Enbart arbetsmarknadspolitik skapar inga nya jobb. Det är huvudbudskapet i den nya skriften Agenda för Sverige som sätter fokus på globaliseringen och vilka nödvändiga anpassningar Sverige måste genomgå för att kunna skapa en framtida bas för tillväxt och sysselsättning. Författare är Jan Edling, tidigare LO-utredare. Han står även bakom rapporten Alla behövs, den utredning som LO ansåg vara alltför kontroversiell och ville finjustera före publicering. Det ledde till att Jan Edling i somras sade upp sig. Numera jobbar han som analytiker på VINNOVA. Att Agenda för Sverige kom till beror på att jag märker en efterfrågan på ett dokument som pekar på vad som behöver göras för att få ner arbetslösheten och ohälsan och samtidigt öka tillväxten, berättar Jan Edling. För att förklara vidden av vad arbetslösheten kostar samhället, jämför Jan Edling med de satsningar som görs för att få fart på Sverige. Så, exempelvis, motsvarar de 200 miljoner kronorna till Innovationsbron under ett år lika mycket som a-kassan i Leksand betalar ut under samma tid. De 35 miljoner som går till exportfrämjande åtgärder är lika med a-kasseersättningen i lilla Torsby kommun. Anpassa Sverige Utgångspunkten i Agenda för Sverige är inte att jobben tagit slut och att vi nu måste sysselsätta de svagaste grupperna med olika former av subventionerade jobb. I stället handlar det om att långsiktigt anpassa Sverige för att ta hand om den stora efterfrågan som finns på de växande globala Jan Edling har skrivit en Agenda för Sverige. marknaderna. För att öka sysselsättningen i Sverige krävs att små- och medelstora företag anpassar sin verksamhet så att den i större utsträckning baseras på kunskap, inte minst den kunskap som finns inom forskningen. Regionala kluster Det kunskapsintensiva näringslivet utvecklas i allt större utsträckning i regionala kluster, där företag samarbetar med varandra och med högskolor och forskningsinstitut. Den offentliga sektorns uppdrag är inte längre enbart att svara för skola, vård och omsorg utan allt mer att komplettera med insatser som kompetensförsörjning, regionala kommunikationer och en innovationsinfrastruktur i form av drivhus, riskkapital och liknande, framhåller Jan Edling. Regional konkurrenskraft skapas regionalt, säger han vidare. Därför behöver Sverige genomgå en omfattande regionalisering som stärker hela landets möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning och som på sikt minskar behovet av onödiga förtidspensioneringar, verkningslös regionalpolitik och en alltmer omfattande Kunskapssamhället måste ha en finansiell grund som ger alla möjlighet att vidareutbilda sig, anser Jan Edling. kommunalskatteutjämning. Den statliga Ansvarskommittén bör sikta på att skapa 6 8 regioner som kombinerar regional konkurrenskraft med behovet av nya beslutsstrukturer för välfärdens administration. Kunskapssamhället och det livslånga lärandet måste ha en finansiell grund, som ger alla möjlighet att vidareutbilda sig, menar Jan Edling. I Agenda för Sverige föreslås att en kompetensförsäkring byggs upp i Sverige efter mönster från ATP-systemet. Detta skulle ge alla, inte bara vissa, möjlighet att tjäna in poäng för att kunna vidareutbilda sig. En sådan försäkring kan också minska behovet av a- kassa och andra transfereringar som idag alltför passivt inriktas på människors försörjningsbehov snarare än behovet av att rusta individer för framtiden, säger Jan Edling. Beställ skriften på KRYSTYNA NILSSSON FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM/ETC BILD Fyra forskarteam vill studera Estoniaolycka Fyra svenska och internationella forskargrupper har ansökt om bidrag till en studie av hur det gick till när färjan Estonia sjönk för elva år sedan. De svenska är SSPA Sweden, Göteborg, och Mariterm, Höganäs. De övriga är det tyska Hamburgische Schiffbau- Versuchsanstalt och ryska Krylov Shipbuilding Research Institute. Regeringen anslog i våras åtta miljoner kronor till en ny forskarstudie som man hoppas ska förklara varför Estonia sjönk så snabbt. De forskarlag som ansökt om bidrag till studien kommer att använda nya datorsimuleringsprogram och skalmodeller för att undersöka förloppet. I början av nästa år fattar VINNOVA beslut om vem som får uppdraget att genomföra utredningen. Forskningsprojektet beräknas ta ett och ett halvt till två år att genomföra. FOTO: CATHARINA WISTRAND/ETC BILD

6 TEMA: ALTERNATIV TILL OUTSOURCING Sverige, Sverige produktionsland Många företag överskattar vinsten av att lägga produktionen utomlands. Samtidigt underskattas ofta den egna verksamheten. Det finns en potential att öka produktiviteten i svenska industriföretag med procent. Det hävdar tre forskare i en VINNOVA-stödd studie kallad Alternativ till outsourcing. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MELKER DAHLSTRAND Svenska företag har alltid outsourcat, både inom Sverige och utomlands. Det som hänt på senare år är att allt fler företag flyttat allt större delar av sin tillverkning till låglöneländer i östra Europa och Asien. Vi uppskattar att hälften av alla verkstadsföretag med över 50 anställda outsourcar delar av produktionen. Hälften av dem lägger jobben utomlands. Men i många fall handlar utflyttningen om enskilda komponenter, säger Lars Bengtsson, professor i innovation vid Högskolan i Gävle som tillsammans med Christian Berggren, Linköpings Universitet och Johnny Lind, Handelshögskolan skrivit boken Alternativ till outsourcing. Det kan finnas konkurrensfördelar vid en utlandsflytt. Men det har i många fall också visat sig att de snabba vinsterna aldrig realiseras. Det har i många företag funnits en stor överskattning av de effekter man kan nå, säger Lars Bengtsson. Tre skäl till outsourcing Tre skäl brukar anges till outsourcing lägre kostnader, fokusering och möjlighet att komma åt leverantörernas kunnande. I alla tre fallen har svenska företag vunnit mindre än de hoppats. Så här beskriver Lars Bengtsson problemen: Kostnader: Men många har upptäckt att det kommer till kostnader som äter upp stora delar av löneskillnaden, exempelvis logistik- och lagerkostnader, projektkostnader med mera. Efterkalkyler som gjorts visar att det kan handla om kostnader motsvarande 20 procent av tillverkningskostnaderna. Fokusering: Det finns en föreställning om att industriföretagens framtida konkurrenskraft bygger på ökat fokus på forskning och utveckling, medan produktion kan köpas in. Detta är i många fall en felsyn. Många underskattar problemet att utveckla nya produkter när man brutit upp gränssnittet mellan konstruktion och produktion. Att snabbt få fram produkter är i dag helt avgörande för många industri grenar, och det förutsätter en intim samverkan från utveckling till produktion ut till kund. Skillnaden i kostnader för montering blir då obetydlig. Att komma åt andras kompetens: Tillverkningsföretagens metoder bygger på standardisering. Men det är inte det som behövs om man ska ligga i den teknologiska utvecklingens framkant, exempelvis inom telekom. Vill prova nya vägar I dag finns vad Lars Bengtsson kallar en mer balanserad syn hos företagen. Många har insett att outsourcing till låglöneländer inte är någon mirakelkur. Men det är inte svårt att förstå att man vill prova nya vägar, säger Lars Bengtsson. Det Bengtsson, Berggren och Lind pekar på i sin bok är att det finns en underskattning av den svenska produktionsutvecklingen. Jobbar man systematiskt med teknik, organisations- och flödesutveckling så finns det en produktivitetspotential på minst procent i Sverige, menar Lars Bengtsson. Det finns också enligt Lars Bengtsson många lyckade fall av kombinationslösningar. Det finns företag som lagt ut vissa delar samtidigt som de gör insatser i sin egen verksamhet. Det gör att de har verksamhet

7 Scania är ett företag som ständigt överväger in- och outsourcing. Men det som är kärnverksamhet och artiklar som påverkar kundens slutintryck lägger företaget inte ut

8 TEMA: ALTERNATIV TILL OUTSOURCING FAKTA Fem områden för utveckling av produktion med stor produktivitetspotential ökad automatisering och tillgänglighet kompetens- och organisationsutveckling systematiskt förbättringsarbete med bred medverkan produktionsanpassning av produkter lean production och effektivare flöden Genom att jobba smart i en väl utvecklad miljö kan många svenska företag behålla produktionen. 8 kvar i Sverige men också ett verkstadsgolv i ett låglöneland som exempelvis Estland. Fergas i Linköping och Johnsons Pump i Örebro är ett par bra exempel. De riktigt framgångsrika företagen lyckas skapa en systematik där de gör ständiga överväganden om man ska göra saker hemma eller lägga ut för att göra arbetet så billigt som möjligt. Men den viktigaste lärdomen av våra studier är att framgångsrika företag aldrig låter outsourcing ersätta satsningarna i den egna produktionsverksamheten. Framgångsrika företag låter aldrig outsourcing ersätta satsningarna i den egna produktionsverksamheten. Enkla regler Ett företag som arbetar med ständig in- och outsourcing är fordonstillverkaren Scania. Företaget har stor verksamhet i utlandet med tillverkning i bland annat Argentina och Brasilien samt montering av lastbilar i Frankrike, Holland och Brasilien. Bussar monteras i Polen, Ryssland och Mexiko. Inköpschefen Per-Olov Svedlund säger att arbetet styrs av enkla regler. Vi lägger aldrig ut det som är vår kärnverksamhet eller artiklar som påverkar kundens slutintryck. Resten av produktionen följer en enkel princip: gör vi arbetet bättre än någon utanför huset lägger vi inte ut. Finns det någon som gör det bättre än fått köpa det från Centraleuropa. Men jag ser en utveckling nu där svenska företag investerar i exempelvis robotsvetsar, säger Hans Rimmerfors. Fackförbundet Metall brottas ständigt med frågan om outsourcing när företag förhandlar med fackklubbarna om en utflyttning. Vi anser att många utflyttningar vi stött på grundar sig på ett allt för grunt material. När ett företag ville sänka kostnaderna tittade man på produktionen, för att det var det man såg. Och de kunde snabbt räkna ut att det gick att producera billigare utomlands. Däremot hade företaoss lägger vi ut. Landsgränser är inte något problem. För oss är det inte längre till Estland än till Malmö, säger han. Han poängterar dock vikten av att vara långsiktig, både vid out- och insourcing. Man måste hela tiden titta på vad som händer om år. Och man kan inte outsourca en komponent med viktig funktionalitet, då blir man i händerna på en leverantör. Man ska också komma ihåg att ju längre ett jobb legat ute desto svårare blir det att ta hem det eftersom man tappat kunskapen, påpekar Per-Olov Svedlund. Utöver kostnadsaspekten kan det dyka upp ytterligare ett skäl att ta hem ett jobb, enligt Per-Olov Svedlund. Det är om det uppstår en monopolsituation på levererantörsidan. Då blir vi utlämnade till en enda leverantör och det vill vi inte vara. Antalet svenska leverantörer till Scania minskar, trots att Per-Olov Svedlund är mycket nöjd med deras arbeten. Svenska leverantörer är bra. Den enda nackdel de har är kostnadsläget och vi ser att många av dem har problem med lönsamheten, säger han. Törs satsa igen Ett företag som tagit hem delar av sin verksamhet är Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro. Vi har tagit hem en del produktion från USA och även forskning och utveckling. Men det är områden där vi måste vara duktiga själva. Enklare montering outsourcar vi fortfarande, berättar inköps chefen Hans Rimmerfors. Han tycker sig se att svenska leverantörer nu vågar satsa igen. Svenska leverantörer har tappat en del i tung svetsning under senare år, och vi har

9 Svenska leverantörer är bra. Den enda nackdel de har är kostnadsläget, säger Per-Olov Svedlund, inköpschef vid Scania. Kunnande försvinner När jobben försvinner utomlands blir det en form av självspelande verksamhet eftergen inte sett till var de tjänade sina pengar och vilka värden det finns i att ha produktion, säger Ola Asplund, utredningschef vid Metall. I dag har dock företagen, enligt Ola Asplund, fått en mer nyanserad bild. Och från fackligt håll är man i många fall positiv till outsourcing. Om ett stort företag lägger ut det som inte är kärnverksamhet och skapar möjlighet för en leverantör att bli stora skapar man en positiv utveckling. Men det gör man inte om man bara slänger iväg produktionen dit man får lägsta styckekostnad, framhåller Ola Asplund. som kunnande försvinner i Sverige. Man dränerar ju landet på expertis om jobben försvinner, vilket i sin tur innebär att de inte kommer tillbaka, säger Ola Asplund vid Metall. Han får medhåll av Lars Bengtsson. Långsiktiga investeringar inom produktion motverkas av kvartalsrapporteringen. Och ju mindre som investeras i produktion desto färre duktiga ingenjörer är det som arbetar med produktionsfrågor. När företagen tappar i produktionskunnande realiseras utflyttningarna i större utsträckning, säger han. De flesta jobb som försvunnit utomlands 9

10 TEMA: ALTERNATIV TILL OUTSOURCING är enklare arbetsintensiv produktion och montering. De flesta av de jobben lär inte komma tillbaka. Men vad ska ersätta dem? Det finns svenska företag som är outstanding inom produktion. Dit har de kommit genom att öka kapitalkvoten och minska arbetet. Enskilda medarbetare kan inte jobba fortare än vad de gör, däremot kan man jobba smartare, menar Per-Olov Svedlund vid Scania. Ola Asplund på Metall ser framtagning av avancerade produkter som en väg att skapa svensk produktion. Och en bättre gymnasieskola. Den håller inte den klass den borde. Genom att utveckla gymnasieutbildningen kan vi skapa konkurrenskraft också inom produktion, säger han. Hans Rimmerfors vid Atlas Copco vill se att svenska leverantörer har en mer långsiktig strategi. För oss är det bekvämt att jobba med en leverantör inom räckhåll med korta ledtider och andra fördelar. Men de svenska leverantörerna saknar ofta en vision. De skulle exempelvis, mot sänkta priser, kunna kräva längre avtal, anser han. Nya jobb i form av industri Lars Bengtsson ser de nya jobben komma i form av industri som skapar komplexa produkter. Det handlar om systemprodukter med ett starkt samspel mellan utveckling, produktion och marknad, om innovativa produkter och tjänster och om produkter som kräver stor kundnärhet och flexibilitet. Det kan exempelvis handla om turbiner och andra energisystem med starkt kundanpassade lösningar, förklarar han. Lars Bengtsson tror inte på ett scenario där svenska företag avhänder sig produktionen för att fokusera på forskning och utveckling. Man kan inte vara bra på forskning och utveckling om man inte också har produktion. Länder som Kina, Ryssland och Indien har dessutom stor forsknings- och utvecklingskompetens. Risken finns att allt arbete hamnar där om man försöker gå den vägen, säger Lars Bengtsson. 10 Så försöker USA skapa nya jobb I USA pågår en intensiv och ofta inflammerad diskussion om globaliseringens konsekvenser för den amerikanska ekonomin. Framförallt kopplas Kinas och Indiens starka tillväxt och snabbt ökande attraktionskraft för investeringar i produktion och FoU till offshoring av produktion och FoU från USA. Stark oro har rests för att USAs teknologiska och ekonomiska konkurrenskraft håller på att allvarligt försvagas. Till detta kommer att den amerikanska ekonomin visat vikande förmåga att skapa nya jobb, även i högkonjunktur, så kallad job-less growth. I samband med presidentvalet användes dessa orosmoln för att resa förslag om ökad amerikansk protektionism. Den amerikanska diskussionen om den senaste globaliseringsvågens utmaningar för den egna ekonomin började flera år innan den tog fart i Europa. Å andra sidan har Europas ekonomier en betydligt längre historia av internationella flöden, framförallt för att de var och en representerar betydligt mindre territorier än USA. Den amerikanska debatten uttrycker en påtaglig chock över att det för första gången någonsin i USAs historia finns tydliga tecken på att andra regioner i världen har en attraktionskraft för investeringar och kompetens som i vissa avseenden är större än den amerikanska. Göran Marklund, VINNOVAs chef för analys och strategi, forskar just nu i USA kring frågor som rör outsourcing. I de analyser som görs, och de är många, blandas ekonomiska scenarier med maktpolitiska, vilket är vanligt i amerikansk teknikpolitisk debatt. USAs tekniska dominans hänger nära samman med landets försvars- och säkerhetspolitik. Kinas snabba ekonomiska och teknologiska utveckling, i kombination med landets politiska system och maktpolitiska ambitioner, väcker stor oro som går bortom de rent ekonomiska analyserna. Till detta hör de starka krav på direkt överföring av teknologi till kinesiska aktörer i samband med utländska investeringar, som i USA ofta betecknas som överträdelser av internationella immaterialrättsnormer. För närvarande pågår en rad kraftfulla initiativ för att tydliggöra utmaningarna för USA och utveckla policyförslag för nationell ekonomisk och teknologisk kraftsamling. Utvecklingen av amerikansk politik för att möta globaliseringens utmaningar kommer att starkt påverka världsekonomin, Europa och Sverige under de närmaste decennierna. VINNOVAs chef för strategifrågor, Göran Marklund, har just nu tjänstledigt under 1,5 år för att i USA forska vidare inom sitt kärnområde Evolutionary Economics and National Competitiveness. Huvudfokus för forskningen är Globalization and National ICT Competitiveness an Evolutionary Perspective. Ett projekt som Göran Marklund är inblandad i drivs av ACM, Association of Computer Manufactures, och är mest att se som en task-force kring omfattningen av outsourcing/offshoring inom IKT-sektorn. Projektet tittar speciellt på omfattning, dvs hur många jobb och vilken FoU som berörs, drivkrafter, vilka effekterna blir, vilka utmaningar det skapar samt möjliga policies för att hantera utvecklingen. Hittills är de viktigaste resultaten från projektet: USAs teknologiska och ekonomiska dominans i världen håller på att försvagas. Kinas och Indiens attraktionskraft för produktion och FoU ökar mycket snabbt. Investeringsströmmarna mellan USA och Asien hotar att bli till USAs nackdel. USAs politik för ekonomi och teknologi tappar kraft och fokus inför utmaningarna. Statistik och analyser kring globaliseringens drivkrafter och effekter är otillräckliga. TEXT: YLVA SJÖNELL

11 FOKUS: MILJÖVÄNLIG FÄRG Biodiesel skapar miljövänlig färg SSAB i Borlänge lackar plåt med en yta stor som Vaxholms kommun. Lacken är gjord av icke förnyelsebara råvaror. Men nu är ett forskarteam nära att ta fram miljövänligare och billigare lack med en reaktiv spädare gjord av rapsolja. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: SSAB ning, säger Per-Erik Sundell. Från KTH leds nu ett projekt för att ersätta lösningsmedel med vegetabiliska oljor, just nu arbetar man med rapsmetylester, också kallad biodiesel. I projektet ingår också SSAB, AKZO Nobel Nippon Paint och Lantmännen. Därmed har vi med hela värdekedjan, från Lantmännen som råvaruleverantör, AKZO Nobel som färgtillverkare och till SSAB som slutanvändare, berättar Mats Johansson, docent vid KTH, som leder detta projekt. Stränga krav Just nu pågår tester som enligt de inblandade gått nästan för bra. En stor fördel med den nya färgen är att oljan inte dunstar utan är en reaktiv spädare som kemiskt reagerar fast på plåten och blir en del av färgskiktet, berättar Mats Johansson. Vi på SSAB har stränga krav på de nya färgerna, de får absolut inte vara sämre än dagens system. Men det ser väldigt lovande ut, säger Per-Erik Sundell vid SSAB Ett patent på metoden finns skriven på den i andra sammanhang udda konstel- ssab är sveriges största färgförbrukare. Det är framförallt den tunnplåt som järnverket producerar som förlackeras för att bli produkter som stuprör, fasadplåtar eller plåttak. Vi lackerar 55 miljoner kvadratmeter, eller 55 kvadratkilometer, varje år, berättar Per-Erik Sundell som är utvecklingsansvarig för färgbeläggning. I dag är lacken lösningsmedelsburen. Det utgör i sig inget större miljöproblem eftersom SSAB kan återvinna lösningsmedlen och använda dem som bränsle. Men det är ett dyrt bränsle. Dessutom kommer lösningsmedlet från fossila råvaror så det utgör ändå en viss miljöbelastlationen SSAB, KTH och Lantmännen. De kommersiella möjligheterna är mycket stora, enligt Mats Johansson vid KTH. Det här är en volymprodukt som vi patenterat och det finns stora möjligheter att vi lyckas driva fram en produkt. I Europa används över 150 miljoner kilo färg till förlackerad plåt. Vi siktar på att erövra tio procent av den marknaden, säger han. VINNOVA stöttar Det skulle innebära kubikmeter vegetabilisk olja per år, till stor del producerad av svenska bönder. Vi är förstås intresserade av att hitta avsättning för biodiesel gjord av raps, eftersom vi håller på att bygga en ny fabrik i Karlshamn som årligen ska ta fram ton biodiesel, berättar Martin Svensson, forskare vid Lantmännen. VINNOVA har stöttat projektet med kronor under tre år inom programmet Gröna material. Företagen har förbundit sig att lägga lika mycket. Men just nu verkar det som om företagen är beredda att höja sin andel. Det är mycket lovande, säger Mats Johansson vid KTH. 11

12 INNOVATION FOKUS: FUKTSENSOR 1 Fuktsensorn består av en pappersbas med en krets som är tryckt med elektriskt ledande bläck i flera lager. Fukt som tillförs kretsen tjänar som en katalysator som tillsammans med kretsen genererar en elektrisk spänning öresvakten som kan spara miljoner Fuktsensorn kostar runt en 50-öring och är tryckt på papper. Den kan ge ett bättre liv för inkontinenta, men också spara stora pengar åt husägare och försäkringsbolag. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: BO REINERDAHL Det är Sundvallsföretaget Sensible Solutions Sweden AB som hittat en teknik för att med hjälp av ledande eller isolerande bläck aktivera en sensor. Sensorn aktiverar i sin tur trådlöst en larmanordning. Tekniken, som kallas AAT, Action Activated Tag, används för att billigt och kostnadseffektivt detektera fukt i olika former. Vi har hittat flera användningsområden för vår detektor där det tidigare varit omöjligt eller för dyrt att spåra fukt, säger Mikael Gulliksson, vd vid Sensible Solutions. Ett område är en sensor i vuxenblöjor som kopplas till ett trygghetslarm. Sensorn talar om för trygghetslarmet att nu är blöjan färdiganvänd. Detta meddelande sänds till dem som övervakar larmet. Inom detta område arbetar vi tillsammans med ett företag som tillverkar larm och ett som tillverkar blöjor, berättar Mikael Gulliksson. Vattenledningsrör och frysta förpackningar är andra användningsområden. Sensorn ansluts då till ett system som kan larma med ljus- eller ljudsignaler eller på distans via det fasta telefonnätet, en enklare mobiltelefon eller bredbandsnät. Kostnaden för systemen blir, enligt Mikael Gulliksson, från ett par tior upp till en tusenlapp. Just nu arbetar Sensible Solutions med att bygga ett internationellt nätverk för produktion och design. Och det finns en jättelik marknad. Bara i Sverige uppskattas värdet av alla fuktskador till fem miljarder kronor, säger Mikael Gulliksson. Han räknar med att den första produkten ska finnas på marknaden under Troligen blir det blöjsensorn kopplad till trygghetslarmet eftersom vi tillsammans med våra partners kan utnyttja ett vårdlarmsystem som redan finns på marknaden. Sensible Solutions är en av vinnarna i VINNOVAs tävling VINN NU Spänningen leds vidare till en återanvändbar signalenhet. Denna enhet kan bestå av en lysdidod, en summer eller en radiosändare med ett chip (RFID). Den senare kan kommunicera en mängd olika data, exempelvis sensorns identitet och/eller en händelselogg. Systemet är lätt anpassningsbart till såväl befintliga som framtida kommunikationslösningar. Andra användningsområden: 3 Mot brand: En liten vätskefylld kudde placeras i anslutning till sensorn, vid brand stiger temperaturen och kuddens ytskikt bryts varpå vätska rinner ut, sensorn reagerar och en signal går till ett anslutet brandlarm. 4 Frysvaror: Sensorn fuktas och fryses in samt placeras i en container med frysta varor. Om temperaturen stiger över 0 C smälter isen och en signal berättar att varorna riskerar att börja tina.

13 FOKUS: VINNVINN Alla vinner på VINNVINN Om ett projekt heter VINNVINN borde alla bli vinnare. Det blev de i det VINNOVA-stödda projektet i Göteborg. Nu lever det på egna meriter och har fått spridning till Skåne. TEXT: TOMAS ERIKSSON när krisen för telekomjätten Ericsson var som värst fick ett stort antal högutbildade människor lämna sina jobb vid företagets anläggningar i Göteborgstrakten. Ett projektarbete med ett tillväxtperspektiv inleddes för att matcha den kompetens som frigjorts med de behov som fanns på marknaden med företag och organisationer knutna till de regionala innovationssystemen. Projektet fick namnet VINNVINN. Bakom arbetet stod Business Region Göteborg och VINNOVA. Ganska snabbt togs det fram ett koncept där tillväxtföretag med ambitioner att anställa gavs en enkel och informell förrekrytering så att kvalificerade friställda kunde komma in i företagen och arbeta med avgränsade projekt. Vi kallade det för en karriärplats. Ett fokuserat område i Göteborg var fordons-it, berättar Bengt-Göran Bengtner som är projektansvarig för VINNVINN. Viktiga samverkansparter var Trygghetsrådet och Arbetsförmedlingen som möjliggjorde att delar av de arbetssökandes aktivitetsstöd kunde användas. Målet första året var att ett hundratal arbetssökande skulle ingå och att hälften av dem skulle bli anställda. Men det målet har klart överträffats. Över 80 personer har fått jobb via VINN- VINN och i dag får runt 80 procent av dem som går in i karriärplats ett jobb, säger Bengt-Göran Bengtner. Faktum är att arbetet varit så framgångsrikt att nu när VINNOVA drar sig tillbaka så fortsätter Business Region Göteborg, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet initiativet och arbetssättet i Göteborg. I våras startade ett projekt med en entreprenöriell inriktning i Malmö av VINNOVA, Region Skåne, Länsarbetsnämnden och Teknopol. De goda erfarenheterna och intresset har gjort att ytterligare tre regioner nu kommer att ges tillfälle till ett utökat stöd för att kunna göra sin tillämpning av VINNVINN. Östersund, Kalmar, Karlskrona och Trollhättan är städer som visat starkt intresse, berättar Bengt-Göran Bengtner. En av hemligheterna med VINNVINNs framgångar är, enligt Bengtner, att det är små och medelstora företag som drar nytta av dessa kvalificerade människor och därmed utvecklas. En annan är samverkan mellan alla aktörer inom innovationssystemet. VINNVINN har gett de små och medelstora företagen en möjlighet att på ett enkelt och informellt sätt prova en medarbetare, vilket i sin tur ger dem chansen att tidigarelägga en tänkt rekrytering av person med FoU-kompetens, säger Bengt-Göran Bengtner. Men i VINNVINN ingår också att ta fram nya former för samarbete inom de regionala innovationssystemen som ska stimulera rörlighet, kompetensöverföring och en flexiblare arbetsmarknad. I detta samarbete, som ger ett bra kontaktnät av nyckelpersoner inom innovationssystemen, ges individen en möjlighet att skapa sin egen framtid och därmed bidra till tillväxten. FAKTA Två olika arbetsmodeller i en regional samverkanskonstellation: KARRIÄRSPÅRET Det sätt VINNVINN arbetat på i Göteborg. Ett företag får under en 4-6 månader lång period knyta till sig en VINNVINN:are till ett avgränsat projekt. Företaget betalar kronor i månaden. Motkravet är att företaget ska ha en ambition att anställa. Arbetet följs upp med avtal och avstämningar. Ett liknande arbetssätt är på gång att användas i Lund inom Life Science-området. ENTREPRENÖRSPÅRET Det sätt VINNVINN arbetar på i Malmö och Lund. En projektgrupp letar upp en produktidé som ligger utanför ett företags kärnverksamhet. Sedan får ett team av friställda och studenter förädla idén fram till ett marknadstest, både när det gäller teknik och affärsmässighet. Men de som jobbat fram produkten kan också själva starta ett eget företag

14 KRÖNIKA JOHAN STAHRE Kreativitet skapar konkurrensfördelar 14 företag lämnar sverige eller producerar utomlands. Någon annan gör det vi gjorde tidigare, fast bättre eller billigare. Kommer jobben och pengarna att räcka till barnens skolgång och sjukvård? Förslagen på motåtgärder duggar tätt: Rationalisering, standardisering, automation och jakt på kostnader! Spring snabbare och jobba snålare! Globala företag skapar globalt standardiserade arbetssätt. Avancerad automation och rationaliseringsverktyg hjälper företag i den mördande löne konkurrensen. Men när alla gör likadant så avtar utvecklingen och förändringsförmågan. Henry Ford genomförde en makalös produktivitetsökning med hjälp av standardisering, automation och Många har försökt syntetisera den kreativa processen. arbets rationalisering. Några år senare stod företaget på konkursens rand Fords fabriker kunde inte förändra produktfloran i samma takt som konkurrenten General Motors. Långt driven standardisering kan vara handlingsförlamande. När verklighetens problem inte motsvaras av förutbestämda lösningar måste vi människor gripa in och göra det vi är bäst på improvisera och skapa nya sätt att klara situationen. Det gäller både reparatören i produktionssystemet och kirurgen i operationssalen. Kreativitet och förändringskapacitet är helt enkelt förutsättningar för konkurrenskraft och överlevnad, både för industriföretag och utrotningshotade djurarter. Toyotas framgångar baseras på tilltro till mänsklig kreativitet. Många har försökt syntetisera den kreativa processen. Men kreativitet i mer komplexa sammanhang verkar tills vidare vara förbehållet människor. Helst samverkande specialister, inom organisationer där nya idéer tillåts avvika från standard. Grunden för svensk industri lades en gång genom tillämpad naturvetenskap, ingenjörskunskap, kreativitet och smart utnyttjande av konkurrensfördelar. Kan hem-pc-reformen visa sig vara den konkurrensfördel som åter släpper lös svensk kreativitet? Kanske Nobelpriset för spelteori legitimerar att kreativitet marknadsförs i form av intrig skapande i TV:s dokusåpor? Fast ingenjörskunskap står förmodligen inte speciellt högt i kurs på Paradise Hotel. Bland Kinas ungdomar tycks värderingarna vara annorlunda, 2002 fanns 40 procent av högskolestudenterna inom olika ingenjörsutbildningar. Det är ingen tvekan om att rationell tillverkning och avancerad automation är en viktig bas för framtida svenska industriframgångar. Men kan hårt driven standardisering och rationalisering ge tillräckligt med långsiktiga konkurrensfördelar åt AB Sverige? Kunskap och kreativitet behöver mer utrymme i debatten! Visst kan Sverige bli unikt genom en smart blandning av varierbar automation och tillvaratagen mänsklig kreativitet. Vi bör lyssna på ABB:s forskningschef Charlotte Brogren som nyligen föreslog roboten som den nya arbetskamraten. Samtidigt ökar informations- och beslutsautomatiseringen kraftigt i bilen, på kontoret och i hemmen. Vår bästa möjlighet till global, industriell konkurrenskraft är kanske att snabbt bli automationsutnyttjande, kreativa kunskapsarbetare i det kunskapssamhälle som EU beslutade om i Lissabon Johan Stahre är docent vid Chalmers tekniska högskola, där han leder avdelningen för Produktionssystem.

15 PORTRÄTT Forskningschef med egen funktion NAMN: BENGT-OLOF ELFSTRÖM. POSITION: FORSKNINGSCHEF VOLVO AERO OCH PROFESSOR VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET. INTRESSEN: VIN, OLJEMÅLNING OCH IDROTT. FAMILJ: HUSTRUN BODIL, DOTTERN SUSANNA MED MAN OCH BARNBARNET JONATHAN. Han växte upp med Chalmers som granne. Så det är kanske inte så konstigt att han i dag är forskningschef vid Volvo Aero i Trollhättan och professor vid Luleå Tekniska Universitet. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MELKER DAHLSTRAND professuren är i funktionella produkter. Han är inte alldeles nöjd med namnet. För det är en försvenskning av ett mer korrekt engelskt uttryck som han och en engelsk kollega hittade på i ett flygplan mellan Luleå och Stockholm functional products. Där emot är han mycket nöjd med verksamhetens inriktning. I dag säljs allt fler produkter som en funktion. Den baserar sig på en hårdvara, exempelvis en buss. Men till den kommer tilläggstjänster som logistik eller finansiering som innebär att man har ett totalåtagande. Vi tittar på hur man bäst kan göra produktutveckling i ett sådant affärsscenario. På Volvo Aero säljer vi nu ibland drag- kraft per timme. Våra produkter är också en del i ett större system, den flygmotor som sätts i ett flygplan som ska flygas åt ett flygbolag. Då måste vi hela tiden titta på hur vi optimerar vår produkt i detta system. Kräver nya lösningar En spännande utveckling inom funktionella produkter pågår under jord, berättar Bengt-Olof Elfström. LKAB i Kiruna vill ner på ett så stort djup att arbetet måste ske obemannat. De vill då köpa funktionen borrtimmar eller möjligen malm per timme. Det kräver helt nya lösningar för dem som bygger maskinerna. Eftersom arbetet sker på ett 15

16 Som materialvetare är Bengt-Olof Elfström glad över att han får jobba som forskningschef vid Volvo Aero eftersom han där får jobba med världens mest avancerade material. 16 djup där ingen människa arbetar krävs det att maskinerna är tillförlitliga och närmast underhållsfria. Funktionella produkter är också en väg in i ett resurssnålare samhälle, enligt Bengt-Olof Elfström. När man sålde en flygmotor på talet var underhåll och produktstöd värt fyra gånger motorns värde. Hela affären var egentligen att sälja reservdelar och underhåll. I dag är underhåll och reservdelar värt 0,8 gånger motorns värde. Denna förbättring har gjorts möjlig av bland annat ny elektronik, bättre uppföljning av motorerna och förbättrade material och produktionsmetoder säger han. Bengt-Olof Elfström är född i centrala Göteborg. Han lämnade egentligen aldrig sina hemkvarter förrän han passerat 30- årsstrecket. Jag gick grundskola, praktisk real- skola och gymnasium inne staden. Sedan började jag på Chalmers, jag är uppväxt alldeles intill skolan. I mitten av 70-talet doktorerade jag på rostfria stål började jag på en konsultfirma och arbetade med kärnkraftsindustrin som kund. De mest avancerade materialen 1982 fick hans dåvarande fru tag på en tandläkarpraktik i Trollhättan. Vi flyttade hit och jag fick jobb som materialspecialist på Volvo Aero. Sedan blev jag teknisk chef över först den civila sidan och sedan den militära blev jag forskningschef. Han har aldrig funnit anledning att se sig om efter en ny arbetsgivare. På sätt och vis har han kommit så långt det går, i hans egen värld. I botten är jag materialingenjör och på Volvo Aero finns de mest avancerade materialen i världen. Våra rymdprodukter har dessutom abnorma effekter. Vi tillverkar turbinerna till bränslepumparna i Arianeraketerna. Bara bränslepumpen har en effekt på hästkrafter. Bränslepumpen i en bil har i jämförelse en effekt på runt en tiondels hästkraft. Dessutom har jag fått ha så många olika jobb här på Volvo Aero. Här går det alltid att hitta arbetsuppgifter som tillfredsställer ens ambitionsgrad. Sparar provningstid Han har inga problem att samtidigt sköta jobben som forskningschef och professor. Nej, tjänsten i Luleå är bara på 20 procent. Dessutom finns flera av de doktorander jag handleder här på Volvo Aero. I Luleå har Bengt-Olof Elfström tillsammans med professorerna Lennart Karlsson och Lars-Erik Lindgren tagit

17 PORTRÄTT fram ett koncept där man simulerar tillverkning av detaljer till flygplansmotorer. Det sparar massor av provningstid. Överensstämmelsen mellan simulering och tillverkning är 98 procent. Det är vi bäst i världen på, ingen är i närheten av den siffran, säger han. Annars är det utveckling av de människor som finns inom Volvo Aero, eller som vill in, som han anser vara det roligaste i sitt jobb. Jag har varit med om att bygga den kompetensstruktur vi har på företaget med ett eget gymnasium och internutbildningar. Vi har också haft en stark samverkan med universitet och högskolor. Egna nätverk Volvo Aero och Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla har till och med skapat en egen avslutning i projektform av en högskoleutbildning. Det är en linje där de läser tre års teori varvat med ett års praktik hos oss. Ett liknande projekt bedrivs också med universitetet i Luleå, berättar Bengt-Olof Elfström. På Volvo Aero får studenterna handledning av sina lärare och företagets ingenjörer. De får också en inblick i hur deras framtida arbete skulle kunna se ut. Studenterna bildar dessutom egna nätverk inom företaget. Och vi kvalitetssäkrar rekryteringen. Om studenterna trivs med oss och vi med dem slutar det i en anställning. Dessutom ger studenterna hela tiden impulser från högskolan till företagets medarbetare. Och står för visst nytänkande. Det fina med studenter är ju att de inte vet vad som inte går att göra, säger Bengt-Olof Elfström och skrattar. Ett antal doktorander finns också inom Volvo Aero, både från Trollhättan och Luleå. I dag är det mest stora företag och rena teknikföretag som har resurser att ta tillvara doktorandernas arbete. Därför arbetar Bengt-Olof Elfström med nya arbetssätt för att knyta kontakter mellan forskning och mindre företag. I Trollhättan har vi en mötesplats, Innovatum, där stora och små företag kan möta högskolor och institut. Jag tror att det är på den typen av arenor som framtidens innovationer kommer att startas och det är där kompetensöverföringen mellan företag kommer att ske, berättar Bengt- Olof Elfström. Måste enas kring en tanke Just bristen på möten är ett av de stora problemen i de svenska innovationssystemen, enligt Bengt-Olof Elfström. Det finns ett för stort glapp mellan grundforskning och kunder. För det spelar ingen roll hur bra jobb en forskare gör om det inte är någon som har nytta av forskningen, säger han. Det lättaste sättet att skapa en innovation är produktförnyelse. Men i Sverige satsar vi ofta resurserna på nya områden där det inte finns någon industri. Vi borde göra som andra länder och också satsa på produktförnyelse där det finns en industriell bas och en marknad. Överensstämmelsen mellan simulering och tillverkning är 98 procent. Det är vi bäst i världen på. Den stora teknologiutvecklingen sker när ett land eller en region enas kring en tanke. Ta USAs satsning på månen. Den gör att landet fortfarande ligger långt framme när det gäller datateknologi och material. Prestigelöst samarbete Sveriges styrka inom innovationssystemen ligger i viljan att samarbeta, enligt Bengt- Olof Elfström. Det finns något i den svenska kulturen som gör att vi prestigelöst kan samarbeta med vem som helst. De gör att internationella utvecklingsgrupper gärna vill ha med svenskar. Jag tror det beror på vårt klimat, en gång i tiden var vi tvungna att samarbeta för att överleva. Prestigelösheten finns också i svenska företag. Vår VD äter i samma matsal som alla andra. Och det är i mötet mellan människor som idéer förs vidare. Bengt-Olof Elfström är en uppskattad föreläsare på högskolan. På internet kan man läsa om dagens höjdpunkt när hans föreläsningar utvärderas. Han har dessutom blivit Högskolan i Trollhättan/ Uddevallas första hederspristagare. Jag har ju varit lärare på Chalmers i fem år så jag har fått bra träning. Dessutom är jag teknisk fysiker och därmed analytiskt lagd och försöker dra ut fakta så långt att man kan se ett samband, säger han. Tänker i bilder Att han blivit som han blivit tillskriver han arvet från sina föräldrar. Jag hade en far som var matematiskt intresserad och en mor som var konstnärlig och målade. Så jag bär med mig skapandet och gillar att rita. Jag är känd för att ha en gigantisk whiteboard-tavla på mitt rum som alltid är fullklottrad, för jag tänker i bilder för att skapa en struktur. Idrottsintresset är något annat han bär med sig sedan barnsben. När jag var ung försökte jag och en kompis att gå på alla ishockey- fotbollhandbollsmatcher vi hittade i Göteborg. Och jag går fortfarande så ofta jag hinner. Min fru har dessutom tävlat i friidrott, så vi går alltid på större friidrottstävlingar. Om tio år bor han i Lysekil, där han i dag har en villa, och gör något helt annat. Där ska jag och min hustru måla tavlor och pyssla med min vinsamling. Så gissar jag att vi gör många resor till de olika vindistrikten. 17

18 ledning Mer forskning till mindre företag I HÖSTENS BUDGETPROPOSITION kom det beslut vi hoppats på. Regeringen beslutar att satsa ytterligare 100 miljoner kronor riktade till forskning och utveckling för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (SME). Detta är en kraftig förstärkning av de tio miljoner per år som fanns med redan i forskningspropositionen i våras. Vi på VINNOVA jobbar nu på högvarv för att, i dialog med företrädare för småföretag och experter på området, hitta en bra och enkel utformning av programmet. Eftersom vi redan börjat utarbeta ett sådant program i mindre skala är mycket av förarbetet redan gjort. Vi har hämtat erfarenheter och kunskaper från goda exempel på andra håll i världen, bland annat USA och deras SBIR-program samt från Finland som har stor erfarenhet av konkurrenshöjande forskningsinsatser i SME. Även erfarenheter från en rad europeiska länder finns med via samarbeten inom EU. Nu gäller det att anpassa de erfaren heterna till svenska förhållanden och att fokusera på de åtgärder som vi genom analyser och inventeringar bedömt kunna ge den bästa effekten för den svenska tillväxten. UTGÅNGSPUNKTEN FÖR PROGRAMMET är att öka forskningsvolymen i svenska SME samt ge dem incitament för att utveckla samarbetet med forskningsinstitut och universitet/högskolor - allt för att öka den internationella konkurrenskraften hos företaget. Programmet vänder sig till befintliga företag, bland annat underleverantörer. Kravet på dem ökar snabbt och de förväntas idag stå för en betydligt större del av utvecklingen av de produkter de levererar än tidigare. För att hjälpa dem att behålla konkurrenskraften gentemot andra internationella underleverantörer ska SME-programmet stötta genom resurser till forskning VINNOVA SYNS I VÄRLDEN Den österrikiska pressen har uppmärksammat hur forskningen finansieras i Sverige och gjort en jämförelse med förhållandena i Österrike. Detta efter en pressfrukost som arrangerades i samband med att representanter för bland andra VINNOVA gjorde ett studiebesök hos sin systermyndighet Österreichische Forschungsförderungsgesellschaft. Så till exempel konstaterar dagstidningen Der Standard att 40 procent av VINNOVAs budget går till högskolor, 30 procent till forskningsinstitut och 20 procent till företag. Av Österrikes motsvarighet går bara Per Eriksson, generaldirektör, och Karin Markides, vice generaldirektör för VINNOVA. och utveckling (FoU) på olika nivåer. Andra företag som kan komma i fråga är forskningsrelaterade småföretag som bedriver viss FoU men utan statlig finansiering. Här kan det bland annat gälla att få dessa företag att genom FoU-insatser verifiera sina resultat och prototyper för att bli starkare på marknaden. UTÖVER DESSA DIREKTA stöd för konkurrensförstärkning via FoU-insatser på olika nivåer i SME kommer VINNOVA även att fortsätta med stöd till åtgärder för att stödja olika strukturer kring hur exempelvis forskningsresultat når ut till SME på ett effektivt sätt. Offentliga FoU-beställningar kan stärka forskningsgraden hos SME. Analysfunktioner för ett framtida lärande kan utvecklas så att satsningar som görs framöver inom ordinarie forskningsprogram har ett större moment av SME-support. Den slutliga utformningen av vårt SME-program kommer att presenteras och utlysas innan årets slut. Den utformas på ett så enkelt och tillgängligt sätt som möjligt inom ramen för de befintliga statsstödsreglerna för FoU. Vi är mycket glada åt det förtroende vi fått i budgetpropositionen och känner att vi nu kan genomföra de tankar och planer vi utvecklat i en kraftfull satsning. Dessa insatser har stora förutsättningar att ge tillväxt och nya jobb då företagen själva söker och avgör vad man vill satsa FoU-medel på samt gör egna insatser på motsvarande nivå. Detta är en utmaning vi ser fram mot nu! 0,9 procent till högskolor, 6,5 procent till forskningsinstitut och hela 92 procent till företag. Vid mötet rapporterade Per Eriksson att trenden i Sverige är på väg att närma sig Österrikes modell något i och med de kommande satsningarna på FoU i små och medelstora företag. Österrike å sin sida strävar efter att få näringslivet att stå för en större del av den totala nationella FoU-verksamheten. I Sverige står näringslivet för omkring 72 procent och det offentliga för 21 procent. Österrikes siffror är 64 respektive 36 procent.

19 aktuellt På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla in. Färskaste informationen finns förstås på nätet: Tips tas välkommet emot på EVENEMANG NOVEMBER 2 Kompetenscentrumdagen. Deltagarna i VINNOVAs Kompetenscentrum-program träffas i Stockholm för att utbyta erfarenheter. Även andra intresserade är välkomna att delta Kvalitetsmässan i Göteborg, där bland annat Årets ITkommun 2005 utses Regionernas tillstånd om regionalutveckling och tillväxt i Åre. En mötesplats för alla som är intresserade av kunskap om regional utveckling och regional politik Seed Cap Arena En mötesplats i Gävle för utvalda tillväxtföretag och investerare. Vänder sig i första hand till företag från Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands eller Hallands län dec 24-timmarsdagarna. En tvådagars konferens i Stockholm om IT-lösningar för e-myndigheter. DECEMBER Regional utveckling och tillväxt resultatinriktade offentliga näringslivsstrategier. En konferens i Stockholm för alla som arbetar inom den offentliga sfären med att utveckla tillväxtfrämjande näringslivsstrategier. JANUARI Transportforum. En mötesplats i Linköping för forskare och transportsektorns många aktörer, där de får ta del av senaste forskningsrönen, byta erfarenheter eller diskutera aktuella frågor inom transportområdet. Hela transportsektorn representeras väg, järnväg, flyg och sjöfart Småföretagsdagarna. Forum för småföretagsforsknings årliga evenemang i Örebro. Bland deltagarna finns bland andra näringsminister Thomas Östros, Kjell-Olof Feldt, Hans Karlsson, LO och Maud Olofsson, centerpartiet. LÄSTIPS VINNOVA för ett innovativt Sverige! En kortfattad broschyr om VINNOVAs verksamhet. Finns även på engelska. VINNOVA 2004 Den dubbla vinsten. En populärversion av VINNOVAs årsredovisning Trippel Helix den nya innovationsmodellen. Trippel helix-teorin innebär ett samspel mellan högskola, näringsliv och offentliga myndigheter. Trippel helixspiralen symboliserar rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Begreppet är nu etablerat också i Sverige. Genom samordning av utvecklingsresurser och konstruktivt samarbete inom ett land eller en region kan man utveckla innovationsförmågan och skapa tillväxt. Men inte alltid finns en djupare insikt om vad det egentligen handlar om och vad som faktiskt sker i miljöer som kännetecknas av trippel helix-samverkan. Den här boken syftar till att ge den insikten. Författare är Henry Etzkowitz, professor vid New York State University. Alternativ till outsourcing. Företag som outsourcar är inte mer lönsamma. Istället är det företag som satsar på produktionsutveckling som har haft bäst ekonomisk utveckling de senaste åren. Debatten om outsourcing och utflyttning av industriproduktion handlar inte om protektionism och allmän globaliseringsfientlighet. Forskningen visar att det finns en outnyttjad utvecklingspotential i svensk tillverkningsindustri som på långa vägar inte är tillvaratagen. Författare är Lars Bengtsson, Christian Berggren och Johnny Lind. (se även sidorna 6-10) Beställ publikationerna via

20 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM SVAVELSALT KAN SÄNKA VASA Regalskeppet Vasa har efter 333 år på Östersjöns botten och 44 år på land börjat få problem med svavel. Men ett VINNOVA-finansierat projekt arbetar på lösningen. Det finns lokala utfällningar av svavelsalter på ytan. Den processen katalyseras av järn, som också finns inlagrat i skeppet. Nu arbetar vi med att reda ut exakt hur och med vilken hastighet detta sker. Vi prövar också metoder att extrahera järnet ur träet med hjälp av kraftiga så kallade komplexbildare, berättar Björn Varenius, avdelningschef vid Statens maritima museer. En ovanligt regnig och kall sommar år 2000 tros vara det som satte igång processen. Det visade sig då att den klimatanläggning som ska skapa det speciella klimat som Vasa kräver grader och en relativ luftfuktighet på procent var underdimensionerad. Vad som skulle hända om inget görs med regalskeppet vet ingen. Kortsiktigt skulle antalet utfällningar öka och det skulle bli missfärgningar och lokala försvagningar. På lång sikt är det svårare att bedöma. Men eftersom vi vill bevara skeppet i ett långt perspektiv, helst för evigt men åtminstone några hundra år, så kan vi inte avbryta bevarandearbetet säger Björn Varenius.