Användbar IT. Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användbar IT. Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH"

Transkript

1 Användbar IT Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

2 Användbar IT Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

3 Användbarhet, det är lite som demokrati man måste vinna den varje dag IT i arbetslivet 5 Argument för ett användarcentrerat arbete 9 Vad är användbarhet och varför är det viktigt? 15 Användarcentrerad utveckling 19 Användbarhetskompetens och roller 29 Processer 37 Från systemutveckling till verksamhetsutveckling 47 Fallet Skatteverket 57 Fallet CSN 65 Några slutliga kommentarer 75 Lästips 77 2 Användbar IT

4 Förord Anledningen till att Satsa friskt har bidragit till att sätta användbara IT-system i fokus var att vi såg användbarhetsfrågorna som en av nycklarna till ett hälsosamt arbete. Man ska bli frisk av att arbeta inom staten! Och då gäller det att ta de här frågorna på allvar. På ett tidigt stadium tog vi upp ett samarbete med forskare från MDI (Människa-datorinteraktion) vid Uppsala universitet, som under många år i olika miljöer forskat kring området. Vi kunde också tidigt knyta till oss några myndigheter som också sett behovet av att skapa IT-arbetsplatser som inte skadar människor och verksamhet. Bolagsverket, CSN, Migrationsverket, Skolverket, SMHI och Talboks- och punktskriftsbiblioteket har med olika fokus på ett förtjänstfullt sätt bidragit till ökad kunskap och samtidigt förbättrat sin egen verksamhet. Myndigheterna har ansvarat för sina projekt och i olika grad fått stöd av forskarna. Bland annat Skatteverket har under många år bedrivit ett pionjärarbete med användbarhetsfrågor. Jan Gulliksen, författare till denna skrift och professor vid KTH, har tillsammans med sina forskarkollegor varit verksam vid myndigheten. De kunskaper som genererats inom Skatteverket och som sammanfattats av forskarna är en viktig utgångspunkt för att förstå utvecklingen av användbarhetsarbetet. De har även legat till grund för det fortsatta arbete som bedrivits inom Satsa frisktmyndigheterna. I skriften refererar Jan Gulliksen till dessa erfarenheter. Användbar IT 3

5 Fortfarande finns risken att användbarhetsfrågor kommer i skymundan när nya system utvecklas. Det kan finnas en mängd anledningar till detta brist på insikt och förståelse för frågorna, brist på tid, det kostar för mycket, avsaknad av egen expertis samt brister i utvecklingsprocess och verktyg. Den här skriften vänder sig till dig som är ansvarig för att åstadkomma bra, effektiva arbeten där riskerna för skador är minimerade. Du kan tillhöra myndighetsledningen, vara ITansvarig eller IT-utvecklare, arbetsmiljöansvarig, användbarhetsexpert eller företrädare för personalen. Vi tror att du har nytta av att ta del av innehållet: brukarnas roll. Boken är skriven av professor Jan Gulliksen, KTH och tidigare verksam vid MDI, Uppsala universitet. Vår förhoppning är att boken ska komma till användning och flytta fram positionerna för det användarcentrerade arbetet. Stockholm november 2010 Peter Henriksson Ordförande, Satsa friskts styrgrupp Åke Hedbom Projektledare, Satsa friskt 4 Användbar IT

6 IT i arbetslivet I dag utförs nästan allt kontorsarbete med hjälp av datorstöd och annan IT. Teknikstöden innebär många fördelar vi blir effektivare, vi har bättre kontroll på kvaliteten i det vi gör och i stor utsträckning slipper vi manuell hantering av rutinmässiga uppgifter. Med teknikens hjälp kan vi dessutom utföra en mängd uppgifter som annars inte hade varit möjligt. Handläggare som arbetar på olika håll i landet kan samverka kring ett ärende eftersom de finns elektroniskt tillgängliga. De kan på ett helt annat sätt än tidigare hjälpa och bistå varandra och utnyttja den bästa tillgängliga expertisen i sitt arbete, eftersom de nu kan kommunicera och arbeta med samma material även om de sitter fysiskt åtskilda. Vi kan skapa en mycket större enhetlighet och tydlighet i det arbete som genomförs på myndigheterna. Mer än 75 procent av alla yrkesverksamma i Sverige använder persondator i sitt arbete. Fler än 40 procent använder dator mer än halva arbetsdagen. Över 15 procent utför hela sitt arbete i direkt kontakt med dator. Detta enligt uppgifter från Arbetsmiljöverket Utvecklingen gäller i hög grad den statliga sektorn, där nästan all handläggning av ärenden är datorstödd. Jämte telefonen är datorn i princip det enda arbetsverktyget. Handläggare, administratörer och ledningsfunktioner är beroende av datorstödens kvalitet och funktion. Hur bra systemen fungerar, och hur förtrogna användarna är med att använda dem och förstå deras funktioner, avgör kvaliteten på arbetet. Arbetsbelastningen och hur effektivt man kan arbeta kommer också att påverka hur man mår och därmed hur hållbart arbetet är. Tekniska system skapar stress Som de flesta vet är datorsystemen inte helt problemfria. Systemen kan upplevas som krångliga och svårbegripliga. De fungerar inte som man förväntar sig och man får inte den hjälp man behöver för att kunna hantera sina uppgifter. Till slut kan arbetet bli mer eller mindre en fråga om hur kapabel man är att hantera tekniken och hitta genvägar förbi krångligheterna. 1/ Användbar IT 5

7 Tekniska problem kan få stora konsekvenser, inte bara för handläggare utan även för medborgarna. Komplicerade rutiner kan leda till att medborgare inte lyckas sända in rätt information till myndigheterna och att man därmed kanske inte får ut sina bidrag i tid. Krångel med tekniken kan också skapa stress hos handläggarna, inte minst eftersom det försvårar möjligheten för dem att utnyttja den egna kapaciteten fullt ut. I vardagslivet kanske det går att lösa problemen med andra rutiner eller hjälpmedel, men på jobbet är det annorlunda. I en regelstyrd verksamhet som är uppbyggd kring strikta rutiner och väldefinierade arbetsflöden kan det vara omöjligt att lösa besvärliga problem. Då kan det bli än mer ansträngande att försöka förstå tekniken och hur den kan användas. Om jobbet dessutom i sig är relativt monotont och stillasittande kan arbetet med mus och tangentbord bli fysiskt och psykiskt mycket ansträngande. daren som i sin tur kan leda till ohälsa, nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivningar. För individen innebär det ett mänskligt lidande, för samhället ökade kostnader. Att förbättra kvaliteten i IT-systemen är därför angeläget, inte bara för att öka effektiviteten och kvaliteten, utan även för att minska ohälsan. Forskarna Karasek och Theorell har tagit fram den så kallade Krav-kontroll-stöd-modellen som är mycket användbar för att förstå de problem som kan uppstå i användningen av teknik. Enligt denna kännetecknas en god arbetsmiljö av ett arbete med hög grad av egenkontroll och starkt socialt stöd. Under dessa förutsättningar klarar de flesta av ett arbete med höga krav. Dåligt socialt stöd, liten grad av egen kontroll samt höga krav leder å andra sidan till en arbetssituation som inte bara är belastande, utan som till och med kan vara farlig. Krav-kontroll-stödmodellen (av Karasek och Theorell) förklarar vilka faktorer som bidrar till ett hälsosamt arbete och vilka faktorer som leder till en farlig arbetssituation. Modellen beskriver hur problemen med IT-stöd i arbetet kan upplevas. Många organisationer har särskilt påtalat att denna modell varit viktig för deras förståelse för de problem man kan uppleva med IT-stött arbete. Stöd starkt hög Kontroll låg svagt låga Krav höga 6 Användbar IT

8 De möjligheter som ny teknik erbjuder utnyttjas alltför sällan fullt ut när organisationen, verksamheten eller olika arbetssätt ska utvecklas. Till exempel är det inte ovanligt att nya datorsystem utvecklas huvudsakligen med syfte att automatisera, det vill säga att systemet ska ta över uppgifter som tidigare krävt manuell hantering. Med ett sådant mål uppnår man inte alltid de förbättringar och förenklingar som den nya tekniken skulle kunna innebära. Och så kan nya problem uppstå. Hur förändringsarbetet går till har därför stor betydelse. Det följer oftast en given process som hjälper en att förstå vilka förändringsbehov som finns i en verksamhet och vilken potential tekniken skulle kunna ha för att lösa dessa behov. Processen underlättar arbetet med att ställa krav, analysera och utforma den nya verksamheten, designa och konstruera nya IT-stöd samt införa, utbilda och underhålla systemen när de sedan tagits i drift. Processen beskriver därför inte bara systemutvecklingen utan hela den verksamhetsförändring som behövs. Förutsättningen för en väl fungerande process är att de som omedelbart kommer att beröras i verksamheten engageras och är aktiva i utvecklings- och förändringsarbetet. Användbarhet och en god arbetsmiljö måste tidigt säkerställas och beaktas i utvecklingen, något som de flesta modeller för system- och verksamhetsutveckling idag inte tar hänsyn till. Detta kräver vilja och engagemang från centrala aktörer i organisationen, liksom kompetens och intresse för dessa frågor. En typisk arbetsmiljö på en statlig myndighet. Vad som visas på bildskärmen är en mycket begränsad del av den totala arbetsmiljön. Alla Post-itlappar på bildskärmen, dokument och lathundar på väggarna och färgglada markörer i uppslagsböcker är mycket viktiga för den totala överblicken över arbetsuppgifterna. En gedigen förståelse för helheten i sådana miljöer är av stor betydelse för hur framgångsrik utvecklingen blir. Användbar IT 7

9 8 Användbar IT

10 Argument för ett användarcentrerat arbete För att lyckas med ett användarcentrerat arbete och åstadkomma högre användbarhet behövs ett strategiskt och organisatoriskt stöd. I det här avsnittet diskuteras några viktiga aspekter som har bidragit till att man på en strategisk nivå har kunnat verka för användbarhet. Vi tar också upp vilka argument som har haft en tydlig inverkan på ledningens stöd och framgången för insatserna. Lagar och föreskrifter Svensk lagstiftning innehåller flera olika föreskrifter som tydliggör vikten av en god arbetsmiljö och som mer eller mindre föreskriver ett användarcentrerat utvecklingssätt. Bland annat finns krav på en god arbetsmiljö, såväl socialt som ergonomiskt och psykologiskt. Lagen betonar även vikten av att arbetstagarrepresentanter får möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Lagen är tydlig och bra vad gäller denna sorts aspekter. Enligt den andra punkten i utdraget här intill har varje arbetstagare laglig rätt att medverka i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Det gäller följaktligen även utformningen av datorstöd. Lagen är tydlig vad gäller att föreskriva användarinvolvering, något som man i Skandinavien har blivit känd för att vara bra på. Om också lagen hade efterlevts bättre, skulle arbetsrelaterade IT-problem förmodligen vara betydligt färre. I svensk rätt avgörs sällan fall som handlar om användbarhet av IT-stöd i arbetslivet, men lagen har ändå stor betydelse genom dess höga ambitioner när det gäller medbestämmande i IT-utvecklingen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) finns även regler och råd om utformningen av bildskärm och tangentbord, belysning och synförhållanden, arbetsställningar och arbetsrörelser, synundersökning och glasögon, bildskärmsarbetets uppläggning och organisering, emissioner, programvara och system. Dagens datoriserade arbeten går i många fall stick i stäv med föreskrifterna. Arbeten som utförs inom såväl statlig som privat verksamhet, till exempel banker, försäkringsbolag och organisationer, är starkt bundna till en datorbaserad miljö. Idag är det Ur Arbetsmiljölagen i lydelse från den 21 juli 2003 KAPITEL 2 Arbetsmiljöns beskaffenhet 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Användbar IT 9

11 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysisk eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. (AFS 1998:5 7) Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifternas krav och användarens förutsättningar och behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna anpassas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall så långt möjligt ge användarna återkoppling i fråga om det utförda arbetet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad till användarna. Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information. svårt, nästan omöjligt, att arbeta med en annan målsättning än att en allt större del av arbetet ska kunna datoriseras och automatiseras. Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga. Ett sådant arbete riskerar att gå direkt emot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Observera att den vaghet som finns i formuleringen får normalt inte förekomma inte ska tolkas som att det är tillåtet med starkt styrda och bundna arbetsuppgifter. De ska omedelbart åtgärdas så att inte situationen permanentas. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska kunna tillämpas på alla slags arbeten vid dator och är därför med nödvändighet generellt formulerade. Men i och med att kraven är tvingande måste arbetsgivaren, till exempel vid Arbetsmiljöverkets inspektioner, kunna precisera hur kraven uppfylls i det enskilda fallet. Därmed måste rimligen även de som är ansvariga för ett systemutvecklingsprojekt kunna precisera hur projektet säkerställt att kraven uppfylls. Utveckling i enlighet med dessa lagar och föreskrifter skulle kunna leda till det goda bildskärmsarbetet. CHAOS-rapporterna Ekonomiska argument väger ofta tyngst i all form av strategisk utveckling. Kan man påvisa att det finns ekonomiska vinster att hämta är det betydligt lättare att genomföra förändringar än om man tvingas ta till emotionella argument. Ett tips är att använda sig av de så kallade CHAOS-rapporterna, som tas fram av den amerikanska organisationen Standish Group i syfte att visa framgången hos IT-projekt. I en första rapport 1995 konstateras att i USA spenderas årligen 250 miljarder dollar på olika IT-projekt. Under 1995 analyserades 365 IT-företag med De förändrade planerna medförde i medeltal kostnadsökningar på 189 procent. 81 miljarder dollar spenderas följaktligen varje år på projekt som inte leder till några resultat. Nu skulle man kunna förvänta sig att organisationer som får dessa siffror presenterade för sig omedelbart försätter sig i försvarsställning och vidhåller att det inte är på det sättet. Min erfarenhet är tvärtom att de som är insatta i organisationers IT-verksamhet är fullt medvetna om att så är fallet. Man skulle också kunna invända att rapporten från 1995 är gammal och inte inbe- 10 Användbar IT

12 griper de positiva förändringar som nya moderna utvecklingsmetoder och bättre projektstöd har fört med sig. Men så är inte heller fallet, vilket följande statistik visar: % 44% 32% % 46% 35% % 53% 29% % 51% 34% % 49% 28% % 46% 26% % 33% 27% % 53% 16% Här sammanfattas siffrorna från de senaste 8 CHAOS-rapporterna. Trenden är tydlig: Fortfarande är IT-utveckling i hög utsträckning en riskfylld verksamhet. Endast en tredjedel av de projekt som genomförs levererar fungerande resultat på tid och inom fastställda budgetramar. Den främsta framgångsfaktorn i lyckade projekt är aktiv användarmedverkan. CHAOS-rapporterna visar att detta ökar chansen för att projekten genomförs på tid och inom givna budgetramar. Enligt rapporterna beror framgången till stor del på projektets omfattning. Ju kortare projekt, desto större möjlighet att resultatet levereras på tid och inom kostnadsramarna. För riktigt stora projekt (med en omslutning över 10 miljoner US dollar) är sannolikheten för att projekten ska vara framgångsrika lika med noll. Man kan med andra ord i förväg räkna med att mycket stora projekt kommer att försenas och fördyras. Effekten av att utveckla onödig funktionalitet En annan viktig faktor är vad som levereras från utvecklingsprojekten. I en genomgång av den funktionalitet som utvecklas i IT-utvecklingsprojekt har det visat sig att så mycket som 64 procent av funktionaliteten aldrig eller mycket sällan används av någon. Sällan Hur mycket används den funktionalitet och de features som utvecklas? Enligt denna undersökning används aldrig 45 procent av funktionaliteten och 19 procent mycket sällan. Användbar IT 11

13 funktionalitet som utvecklas helt enkelt inte behövs eller är efterfrågad. Det kanske var så enkelt att utveckla en viss funktionalitet att man så att säga utvecklade den på köpet. Eller också hoppades man att användarna skulle upptäcka funktionaliteten som nyttig, på samma sätt som sms-funktionen. Denna utvecklades inte utifrån krav från användarna utan på grund av ingenjörernas uppfinningsrikedom. Nu är dock denna typ av framgångshistorier ovanlig. Om man istället lade ner tid och arbete på att lyssna på vad användarna behöver skulle kvaliteten i funktionaliteten öka. Om man ser till all den funktionalitet som utvecklas som inte behövs och i stället lade den utvecklingskapaciteten på att utveckla den funktionalitet som saknas, skulle man få IT-system som i mycket större utsträckning stöttar användarens behov, utan att för den sakens skull ta mer utvecklingsresurser i anspråk. Implementerad funktionalitet (100%) Ej behövd funktionalitet Krävd och även implementerad funktionalitet 45% 55% 61% Krävd funktionalitet 39% Saknad funktionalitet Krävd funktionalitet (100%) Return on investment Ofta ställs kravet på att man ska kunna tala om exakt hur mycket en användbarhetsinsats kostar och värdera denna i proportion till vilka vinster man får. Givetvis är detta mycket svårt. Att tala om kostnaden för en användbarhetsinsats är enklare, eftersom det handlar om normalt offertskrivande. Vad man inte får glömma är att kostnaden inte bara inbegriper den tid som användbarhetsexperter behöver utan även tid som användare, utvecklare, projektledare och andra behöver lägga ned. e-handelsplats är det klart att det är fullt möjligt att beräkna förändringar i försäljning eller antal besök på webbplatsen som leder till avslut i affärerna, men om man har ett handläggningsstöd blir det svårare. Här följer några exempel där värdet av användarcentrerade insatser tydligt kunde påvisas: eftersom det var svårt att navigera på webbplatsen. Den näst mest använda funktionen var help. IBM investerade i en 10 veckors redesign av sin webbplats. Mer än 100 anställda var 12 Användbar IT

14 Efter den första veckan med den nya webbplatsen minskade användningen av help med 84 procent medan försäljningen ökade med 400 procent. samtal till supportavdelningen minskade med två tredjedelar efter det att man infört användarcentrerade metoder. hjälp av användarcentrerade metoder. Produktiviteten ökade dramatiskt och användarnas frekvens av felhantering sjönk med en faktor 10. Detta trots att arbetsbelastningen ökade. Utvärdering av användbarhet Men vad sker med de situationer som är betydligt mindre mät- användbarhetsrelaterade tjänster inte ser värdet av insatserna annat än om man kan ange kostnads- och intäktsanalyser som ovan. Ett vanligt sätt är att ange hypotetiska beräkningar över hur mycket man skulle tjäna genom en användarcentrerad insats. Dessa hypotetiska beräkningar visar ofta på vinster som är fantasisummor. Ett annat sätt är att kvantitativt försöka uppskatta värdet av användbarhetsinsatser. Detta sker genom att beräkna alla kostnader för insatsen och ställa denna kostnad i proportion till förväntad effekt. Men vinsten inbegriper många olika aspekter: ökad konkurrenskraft. lad projektplanering samt visar framgången tidigt. fungerar, visar en tydlig bild av hur användarna arbetar, förhindrar sista-minuten ändringar, mindre stress vid acceptanstestningen. mycket tidigare, färre saker att dokumentera. gifterna, färre fel, reducerad utbildningstid, mindre personalomsättning. utbildningstid för supportteamet, högre effektivitet på kontoret och effektivare on-line help. Användbar IT 13

15 Använd gärna kvantitativa metoder för att mäta användbarheten och för att följa upp insatserna i relation till utvecklingskostnaderna, men var vaksam över riskerna med att stirra sig blind på siffror. I sluttampen kan en stor del av den kvalitet man skapar inte värderas i pengar. ISOs Common Industry Format innehåller ett rapporteringsformat för utvärdering av användbarhet som även ger en vägledning till hur det kan mätas. En annan intressant standard för ändamålet är ISO (Ease of operation of everyday products) som syftar till att skapa mätmetoder med vilka man kvantitativt kan bedöma och jämföra användbarheten hos huvudsakligen konsumentprodukter. Drömmen är att kunna användbarhetsmärka konsumentprodukter och i förlängningen även datorsystem. Det skulle bidra till att göra användbarhet till en konsumentfördel. Eller som den Amerikanske vicepresidenten uttryckte det: The benefits of usable technology include reduced training costs, limited user risk and enhanced performance... American industry and government will become even more productive if they take advantage of usability engineering techniques. (Al Gore, 1998) 14 Användbar IT

16 Vad är användbarhet och varför är det viktigt? Användbarhet är ett begrepp som är relevant och tillämpbart på allt vi omger oss med. Dagligen stöter vi på användbarhetsproblem obegripliga biljettautomater, kaffeapparater som inte beter sig som förväntat eller fjärrkontroller som kräver en tonåring hemma för att man ska kunna förhandsprogrammera ett TV-program. Effekterna av dessa problem varierar mycket ibland är de mer bagatellartade. Vi kanske bara struntar i att använda tjänsten eller också tillgriper vi ineffektiva omvägar för att ändå nå våra mål. Men ofta kan dessa användbarhetsproblem leda till stor frustration och irritation hos användaren. Ett välutformat datorsystem underlättar inlärning och minskar den tid som användaren behöver för utbildning och för att söka i dokumentationen. I ett krångligt datorsystem måste användaren lägga ner onödigt mycket kraft på att komma ihåg hur verktyget fungerar, i stället för att koncentrera sig på sina verkliga arbetsuppgifter. I värsta fall kanske han eller hon inte ens har tid eller möjlighet att utföra sitt arbete på det sätt som verksamheten kräver. Fokus i all teknikutveckling inom den statliga sektorn borde ligga på att användaren ska kunna utföra sitt arbete. Man kan självfallet identifiera nödvändiga funktioner och prestanda som systemet måste ha, men nyttan av ett system uppstår först när det utan problem och med god kvalitet kan användas i det löpande arbetet på ett sätt som är effektivt, tillfredsställande och utvecklande. Ett systems användbarhet tas ofta för given. Man tror att alla som är inblandade i utvecklingen av datorsystem givetvis vill utveckla användbara system och att alla upptänkliga insatser för att åstadkomma detta görs. Men dessvärre ligger ofta sanningen en bit därifrån. I de flesta fall måste beställaren eller användarorganisationen ställa krav på eller formulera mål för användbarheten för att dessa frågor överhuvudtaget ska ligga i fokus. Att formulera användbarhetsmål är varken enkelt eller något som leverantörer av IT-system är vana vid. Användbar IT 15

17 Så definierar vi användbarhet vardagligt tal används ofta begreppet användarvänligt men jag tycker egentligen inte om det. Varför skulle vi vilja att systemen var vänliga mot oss, och vad innebär det egentligen att ett system Vi lägger alla in olika tolkningar i begrepp. Det är när vi ska kommunicera och komma överens om hur vi ska arbeta som skillnaderna blir uppenbara. Därför är det egentligen inte så viktigt vilka begrepp som används, bara man gemensamt i organisationen kommer överens om vilken innebörd man lägger i dem. Jag har upplevt en mängd konflikter i utvecklingsprojekt som enkom bottnat i begreppsförvirring man talar helt enkelt om olika saker. Om man inte vill ägna sig åt att definiera begreppen själv finns det genvägar. ISO International Organisation for Standardisation har tagit fram standarder som ger utvecklare och andra intressenter en vägledning i hur man tar fram användbara system 2. ISO 9241 är en familj av olika standarder som förenas under rubriken Ergonomiska krav för Människa systeminteraktion. Enligt denna definieras användbarhet på följande sätt: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Vidare definieras ändamålsenlighet som: noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål. Effektivitet definieras som: resursåtgång i förhållande till den noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål. och tillfredsställelse definieras som: frånvaro av obehag samt positiva attityder vid användningen av en produkt. Slutligen definieras användningssammanhanget som: användare, uppgifter, utrustning (maskinvara, programvara och annan materiel) samt fysisk och social omgivning i vilken produkten används. 2/ ISO-standarder kan hämtas från SIS, 16 Användbar IT

18 Orden den grad i vilken anger att användbarhet är en mätbar storhet; det vill säga vi kan aldrig uppnå ett användbart system, vi kan bara göra systemen mer eller mindre användbara. Definitionen innehåller tre mätbara storheter: sina mål. målen oftast hur lång tid det tar. daren upplever systemet som tilltalande. Att mäta användbarhet För att vi ska kunna jämföra olika system eller produkter med avseende på dessa mätbara användbarhetsaspekter kan vi bara variera en aspekt åt gången. Till exempel: Vi ska införa ett nytt system i en verksamhet och vill ha jämförbara värden på användbarheten. Då måste vi prova det nya och det gamla systemet på samma användare, som gör samma uppgifter i samma användningssammanhang. Ofta är det här problemen uppstår med mätbar användbarhet. I praktiken ändrar vi ju inte bara från ett datorsystem till ett nytt, utan ofta tillkommer nya användare och uppgifter eller verksamhet förändras, användningssammanhangen kanske vidareutvecklas. Att arbeta med mätbar användbarhet är komplicerat, men det får inte användas som ett argument mot att försöka. Om man systematiskt mäter användbarheten kanske man till och med kan komma dithän att man börjar ställa krav på användbarheten i mätbara termer. Exempel på mätbara användbarhetsmål: Med det nya systemet ska vi kunna registrera en ny kund på mindre än 20 sekunder, felregistreringar får bara åstadkommas i 0,1 procent av fallen. På en 10-gradig skala ska användarna bedöma systemet som 8 i termer av tillfredsställelse. Dessa kvantitativa mål får givetvis inte vara tagna ur luften utan ska vara noggrant utarbetade utifrån verksamhetens behov, användarnas förutsättningar och utifrån kunskapen om nu - läget. Hur kan vi jämföra användbarheten? Användbarhet = funktion (produkt, användare, sammanhang, mål/uppgift) Tillgänglighet och design för alla En annan viktig aspekt är utvecklingen av system för ökad tillgänglighet. Tillgänglighet betyder att systemen ska kunna Användbar IT 17

19 användas av så många som möjligt, oavsett vilka särskilda behov som finns i den tilltänkta målgruppen. Det kan exempelvis handla om att anpassa systemen till användare med nedsatt syn eller hörsel, men även miljömässiga eller ekonomiska begränsningar ingår i begreppet tillgänglighet. Om en medborgare inte har ekonomiska förutsättningar för att ha tillgång till dator med internetuppkoppling, eller om man inte kan tillgodogöra sig det språk som kommuniceras, är också en form av tillgänglighetsproblem. Enligt en forskningsrapport beställd av Microsoft 3 finns ett ökande behov av teknik som gör att användarna kan anpassa sina datorsystem för att kompensera fysiska och kognitiva svårigheter. I exempelvis USA kommer 60 procent av arbetsföra vuxna mellan år sannolikt eller mycket sannolikt ha nytta av tillgänglig teknik som kan påverka datoranvändningen. En synskadad användare kan vara precis lika effektiv som en seende, under förutsättning att de IT-system som behöver användas har utvecklats med målet att bli tillgängliga. Personen på bilden använder en punktskriftsdisplay för att med känseln se informationen och interagera med systemet samt använder sig av talsyntes. Bildskärmen, högst upp i mitten av bilden, är för närvarande påslagen för en seende användare som är på besök på kontoret, annars är den normalt avstängd. CAMILLA CHERRY Nya EU-direktiv innehåller krav på att alla statliga myndigheter i så hög grad som möjligt ska utveckla sina IT-system så att de blir tillgängliga. Ingen ska kunna diskrimineras på grund av funktionsnedsättningar eller andra tillgänglighetsproblem som följer av IT-systemen. Att utveckla system med bästa möjliga tillgänglighet behöver inte innebära stora merkostnader. Förutsättningen är att det finns kunskap om hur man går tillväga samt att sådana mål tas med i planeringen redan från början. Det finns också ett flertal resurser som bidrar till ökad kunskap och konkret hjälp i hur man tar fram system med ökad tillgänglighet. Ett exempel är Vervas (Verket för förvaltningsutveckling, nerlagd 2008) riktlinjer för 24-timmarswebben. De kan numera laddas ner via edelegationen eller från eutveckling.se Användbar IT 3/ The wide range of abilities and its impact on computer users: 4/ eller

20 Användarcentrerad utveckling För att åstadkomma största möjliga användbarhet i utvecklingen av IT-system krävs stöd i form av kunskaper, processer, metoder och verktyg. Användarcentrerad systemdesign 5 är ett sådant metodramverk. Det definieras som en process där fokus ligger på användbarhet genom hela utvecklingen och vidare under systemets hela livscykel. Till skillnad från andra användarcentrerade utvecklingsprocesser innebär det inte bara något man gör i samband med systemdesignen. Fokus på användbarhet måste finnas i förstudie, utveckling, införande, underhåll och drift samt ofta även i den övergripande verksamhetsutvecklingen. Användarcentrerad design enligt ISO Hur man arbetar på ett användarcentrerat sätt finns numera dokumenterat i en internationell standard, ISO Human-centred design process for interactive systems. Standarden tillkom ursprungligen för att ge projektledare råd om hur man planerar och lägger upp användarcentrerade projekt. Idag har den blivit ett ramverk även för användbarhetsexperter som använder standarden för att motivera och sälja in sitt arbetssätt. Plannera den användarcentrerade designprocessen Det ramverk som ISO beskriver för användarcentrerad design. Den designade lösningen Uppfyller användarkraven Förstå och specificera användningssammanhanget Iterera, där det förefaller vara lämpligt Utvärdera designen gentemot kraven Specificera användarkraven Producere designlösningar För att möta användarkraven 5/ Se till exempel boken Användarcentrerad systemdesign av Jan Gulliksen och Bengt Göransson, utgiven av Studentlitteratur. 6/ tidigare benämning ISO Användbar IT 19

Användbar IT. Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

Användbar IT. Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Användbar IT Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Användbar IT Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn Jan Gulliksen, Kungliga

Läs mer

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Twitter: Följ och pinga gärna in @afaforsakring Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, Dekan för Skolan för Datavetenskap

Läs mer

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

HR, digitalisering och arbetsmiljö

HR, digitalisering och arbetsmiljö HR, digitalisering och arbetsmiljö Memento Mori Framtiden, digitalisering, AI... Innehåll Digitaliseringen och arbetsmiljön Vad är digital arbetsmiljö? Finns det problem? Digitalt arbete, stress och hälsa

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Sverige Jan.Gulliksen@hci.uu.se http://www.hci.uu.se/edu Vad innebär

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011 introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Bengt Göransson bengt.goransson@it.uu.se Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Avdelningen för MDI, Informationsteknologi Användbarhet Kan jag

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Chaos om datorprojekt..

Chaos om datorprojekt.. Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Föreskrifter om arbetsanpassning

Föreskrifter om arbetsanpassning Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket@av.se 2018-10-11 Föreskrifter om arbetsanpassning Förhandlings- och samverkansrådet PTK har tagit del av remissen Förslag till föreskrifter om arbetsanpassning. Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Sverige Jan.Gulliksen@hci.uu.se http://www.hci.uu.se/edu Definition of

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign, kurstillfälle 6: Användbarhet och användarcentrering. Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala

Läs mer

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet IT och användbarhet KIA-projektet Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia Uppsala universitet Projektet KiA Kvalitet i användning (KiA) Syftet är att förbättra användbarhet och nytta

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Digitaliseringen och ledarskap

Digitaliseringen och ledarskap Digitaliseringen och ledarskap Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, KTH Dekan för skolan för Datavetenskap och Kommunikation, KTH Vicerektor för Digitalisering, KTH Gästprofessor

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Användbarhet. Datorbaserade verktyg används till att. Aspekter på användbarhet. uppfylla behov eller lösa problem! Användbarhet.

Användbarhet. Datorbaserade verktyg används till att. Aspekter på användbarhet. uppfylla behov eller lösa problem! Användbarhet. Innehåll Användbarhet Användbarhet När, hur och vem? Specificering av krav Utvärdering Stefan Berglund Användbarhet Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Effektivt Nyttigt Självförklarande Kräver ingen manual Intuitivt Läcker design Vem som helst kan använda det. Ändamålsenligt. Farmor kan använda den!

Effektivt Nyttigt Självförklarande Kräver ingen manual Intuitivt Läcker design Vem som helst kan använda det. Ändamålsenligt. Farmor kan använda den! Användarcentrerad systemdesign, kurstillfälle 3: Användbarhet. Användarcentrerad systemdesign Användbarhet och användarcentrering Jan Gulan Gulliksen Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Sverige

Läs mer

Interaktionsdesign och användbarhet Personas. Paper prototyping. » Metod för representation av användaren. » Metod för konceptutveckling

Interaktionsdesign och användbarhet Personas. Paper prototyping. » Metod för representation av användaren. » Metod för konceptutveckling martin östlund 2008 Interaktionsdesign och användbarhet Personas» Metod för representation av användaren Paper prototyping» Metod för konceptutveckling Att designa för användbarhet» Forsknings- och tillämpningsområden»

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Bengt Göransson bengt.goransson@it.uu.se Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2012 Avdelningen för Visuell information

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet 1 IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet Carola Löfstrand Arbetsmiljöspecialist Vision Medarbetardriven verksamhetsutveckling - genom digitalisering Hur fånga upp medarbetarnas behov och göra dom

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Riktlinje vid kränkande särbehandling

Riktlinje vid kränkande särbehandling 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Målbilden för framtidens studieadministration

Målbilden för framtidens studieadministration Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att

Läs mer

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Så skapar du en god digital arbetsmiljö Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.

Läs mer

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö Tomas Rosenblad, Arbetsmiljöverket WUD 2014 2014-11-18 1 Arbetsmiljöverkets tre verktyg Kommunikation Regler Inspektion God arbetsmiljö WUD

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Du kan inte leda människor du inte tycker om Du kan inte leda människor du inte tycker om Varje medarbetare är en viktig arbetsuppgift som jag har fått att sköta. Min syn på mina medarbetare styr vad jag gör och hur jag gör det. The way you see the

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE För skyddsombud och andra förtroende valda hur man framgångsrikt arbetar för en god arbetsmiljö. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Metoden för en bättre arbetsdag Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är att

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete en överlevnadsfråga IF Metall utgår ifrån att arbetsorganisationen är nyckeln till utveckling. Att utveckla både produktion och arbetsuppgifter är

Läs mer

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Människadatorinteraktion ITP, 3p Människa-datorinteraktion () Inst. för informationsteknologi Bengt Sandblad Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt07 Kursen handlar om

Läs mer

Beställarorganisation och e-tjänster

Beställarorganisation och e-tjänster Beställarorganisation och e-tjänster Gidlund kap 9 Per Flensburg 1 Introduktion Ännu en artikel om forskning kring systemutveckling av e-tjänster Lätt kamouflerad som beställarkompetens Men fokus är på

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Systemutveckling. Systemutveckling Systemutveckling (Huvudsakligen från Ruland kap 9)

Systemutveckling. Systemutveckling Systemutveckling (Huvudsakligen från Ruland kap 9) (Huvudsakligen från Ruland kap 9) Anders Avdic IT i vården (32 sidor) Livscykel- eller vattenfallsmodellen Utveckling av informationssystem (IS) ejournaler, schemasystem, budgetsystem, appar, spel, etc,

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för Människadatorinteraktion

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan Arbetsmiljöpolicy Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga

Läs mer

Systemering med användarfokus

Systemering med användarfokus Systemering med användarfokus Introduktion AnvändarCentrerad Design översikt Vad är systemutveckling? En problemlösningsprocess där en specifik situation undersöks Syftet med undersökningen är att man

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer