Årsredovisning 2009

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 FÖRORD Det gångna året har visat att Skåne har bättre förutsättningar än förr att rida ut lågkonjunkturer. Vi har en stor branschbredd. Vi har ett bra samarbete mellan näringsliv, myndigheter och akademi. Vi har en ung befolkning främst tack vare invandringen. Vi har närheten till Köpenhamn och Själland. Internationella företag etablerar huvudkontor i Skåne. Skåne har blivit mindre sårbart. Länsstyrelsens övergripande uppdrag är ta till vara de goda förutsättningarna på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Länsstyrelsen har under 2009 prioriterat den regionala samordningen i lågkonjunktur, pandemiplanering angående den nya influensan, strategiskt klimat- och energiarbete liksom att samordna insatserna för nyanlända flyktingar. Under året har Länsstyrelsens insynsråd träffats vid fyra tillfällen. Teman för dessa möten har varit varselsituationen, säkert och tryggt samhälle kris, samhällsskydd och beredskap, landsbygdsutveckling med fokus på det framtida landskapet samt arbetet med intern styrning och kontroll. I samband med temadiskussionerna har ledamöterna bidragit med värdefulla idéer för att möta de utmaningar som Skåne och Länsstyrelsen står inför. Länsstyrelsens kompetens och tvärsektoriella kunnande är vår stora styrka. Vårt fokus under 2009 och framåt är ytterligare effektivisering, kortare handläggningstider, samarbete med andra myndigheter och olika regionala aktörer. Verksamheten 2009 har genomförts med god intern styrning och kontroll. Malmö i februari 2010 Göran Tunhammar Landshövding 2

3 Innehåll Dnr: Sammanfattning av verksamhetsåret Verksamhet 6 Organisation 9 Året i siffror LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 22 Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter 22 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 23 Sakområde Regional tillväxt 24 Sakområde Infrastrukturplanering 29 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 30 Sakområde Energi och Klimat 33 Sakområde Kulturmiljö 35 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 37 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 41 Sakområde Lantbruk och landsbygd 56 Sakområde Fiske 63 Sakområde Social omvårdnad 66 Sakområde Jämställdhet 76 Sakområde Integration 79 Övrig rapportering 82 Organisationsstyrning 88 Personaluppgifter 91 Tabeller per sakområde 97 Sammanställning över väsentliga uppgifter 116 Finansiell redovisning 117 Landshövdingens beslut 132 3

4 Sammanfattning av verksamhetsåret 2009 Under året har Länsstyrelsen prioriterat regional samordning, pandemiplanering, strategiskt klimat- och energiarbete samt insatser för nyanlända flyktingar. Länsstyrelsens nya tillsynsområden, djurskydd och penningtvätt har prioriterats, liksom effektiviseringar inom ärendehandläggning i syfte att minska handläggningstiderna. En mer fördjupad bild över både ovanstående samt andra prioriteringar ges under de olika sakområdena i årsredovisningen. Länsstyrelsen har under året även arbetat med att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Prioriteringar med anledning av lågkonjunktur Den finansiella krisen har också påverkat Länsstyrelsens verksamhet genom att handläggningen inom ett urval av ärendegrupper med direkt koppling till sysselsättning har prioriterats. Länsstyrelsen har genom åtgärder inom landsbygdsprogrammet stimulerat nyetablering och utveckling av landsbygdsföretagande på olika sätt. Företags- och projektstöden har bidragit till att stärka förutsättningarna på landsbygden. Att minska handläggningstiderna har varit ett prioriterat område. Överlämning till Transportstyrelsen och Socialstyrelsen Arbetet inför verksamhetsövergången till Transportstyrelsen och Socialstyrelsen har tidvis inneburit omfattande insatser vad gäller projektdeltagande på central nivå, genom en god planering och styrning har de negativa effekterna av resursbortfallet kunnat begränsas vad gäller ärendehantering och handläggningstider. I anslutning till att frågorna om social tillsyn överförts till Socialstyrelsen har Länsstyrelsen under året byggt upp en enhet för Social hållbarhet. Den nya enheten omfattar utöver jämställdhet frågor som integration, mänskliga rättigheter, barnperspektiv, folkhälsa samt antidiskriminering och likabehandling. Genom att föra samman dessa verksamhetsöverskridande frågor till en enhet är förhoppningen att uppnå synergieffekter och att tydliggöra frågornas betydelse för en socialt hållbar utveckling. Ledningssystem och förordningen om intern styrning och kontroll Arbetet med att förbättra processen kring intern styrning och kontroll har fortsatt under året. Verksamheten har genomfört riskanalyser över all verksamhet i syfte att identifiera risker som utgör hot mot att nå de uppsatta målen för verksamheten. De planerade åtgärderna har följts upp vid tertialuppföljningarna. De risker som identifierades med högst riskvärde hänförde sig främst till minskade resurser. Under 2009 har Länsstyrelsen startat ett arbete med att utveckla ett integrerat ledningssystem. Detta arbete kommer att fortsätta under Syftet är att effektivisera verksamheten genom att tydliggöra ansvar och bl.a. kontinuerligt uppdatera arbetsordningen, stödja verksamheten i kvalitetsarbetet samt öka tillgängligheten till olika styrdokument för medarbetarna. Brukarundersökning En länsstyrelsegemensam brukarundersökning har genomförts under året, nio länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen Skåne, har medverkat i arbetet. Resultatet av denna undersökning leder till att Länsstyrelsen kommer att inleda en dialog med kommuner och företag i syfte att mer lyssna av vilka förväntningar som finns på Länsstyrelsen. 4

5 Ekonomisk redovisning Det finansiella läget har varit ansträngt under året, verksamheten har bedrivits inom tillgängliga anslagsmedel och övrigt särskilt tilldelade medel. Ca 35 procent av verksamheten finansieras antingen genom avgiftsinkomster eller genom medel som anvisas från centrala verk såsom Jordbruksverket och Naturvårdsverket. I takt med att anslagsdelen skärs ned blir Länsstyrelsen alltmer beroende av medel som tilldelas via de centrala verken. Det är därför av särskild vikt att Länsstyrelsen erhåller besked om vilka medel som kommer att tilldelas utöver anslaget i ett tidigare skede än vad som nu sker. Med ingången av 2009 har en ny redovisningsplan och modell införts för alla länsstyrelser. Den nya redovisningsmodellen har krävt extra insatser under större delen av året. Flera systemfel har inneburit att manuella rättelser behövt göras i sådan omfattning att detta beräknas motsvara minst en halv årsarbetskraft. Den nya modellen har även inneburit svårighet att kontinuerligt följa den aktuella anslagsbelastningen vilket försvårat möjligheten att lämna prognoser över anslagsutfallet. 5

6 Verksamhet Länsstyrelserna ska i årsredovisningen endast redovisa för uppgifterna i 2 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Därutöver ska länsstyrelserna redovisa för de uppdrag och i enlighet med de återrapporteringskrav som anges i regleringsbrevet. 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2007:825). Länsstyrelserna ska vid redovisningen för sina uppgifter i 2 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete, redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken), samt redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat. Länsstyrelsens viktigaste prioriteringar och insatser 2009 för att nationella mål får genomslag i Skåne: Regional samordning Med anledning av varsel om uppsägningar och nedläggningar av verksamheter beslutade regeringen att ge landshövdingen samt ordföranden i regionala tillväxtnämnden i uppdrag att för regeringens räkning samordna insatser i länet. Under våren bjöd Landshövdingen bland annat in till dialogmöte med arbetsmarknadens parter för att närmare belysa de effekter som den ekonomiska krisen för med sig för det regionala näringslivet. Under hösten arrangerade Länsstyrelsen, tillsammans med Regionala Kompetensrådet, ytterligare ett dialogmöte, om kompetensförsörjningen i Skåne. Integration Många aktörer samverkar för att möjliggöra en snabb etablering för nyanlända i Skåne. Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK) syftar till att kraftsamla och samordna aktörernas gemensamma åtaganden. Länsstyrelsen arbetar för ett regionalt mottagande som utjämnar obalansen mellan kommunerna i Skåne. De flesta kommunerna har avtal om flyktingmottagande och allt fler engagerar sig även i ett mottagande av ensamkommande barn. Partnerskap Skåne har bildats för att främja individens delaktighet, hälsa, motivation och egenansvar. Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, kommunerna, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universitet och högskolor ingår i partnerskapet. Projektet som är treårigt samordnas av Länsstyrelsen och genomförs med finansiellt stöd av Europeiska 6

7 flyktingfonden. Under 2009 har Partnerskap Skåne prioriterat samhälls- och hälsoinformation med syfte att nyanlända snabbt ska kunna orientera sig i samhället och bli självförsörjande. Hållbara städer Regeringens initiativ till en Delegation för hållbara städer har Länsstyrelsen sett som ett tillfälle att skapa en utökad samverkan kring hållbar stadsplanering. Länsledningen tog tidigt initiativ till att bjuda in delegationen till Skåne för att presentera de goda initiativ som pågår. Med syfte att skapa en plattform för samverkan, kunskapsöverföring och idéutbyte har Länsstyrelsen tagit initiativ till ett skånskt nätverk för hållbar stadsutveckling. Hälften av Skånes kommuner deltar tillsammans med regionala företrädare, universitet och högskolor samt näringslivsorganisationer. Ett tiotal aktiviteter har genomförts under 2009, däribland studieresor, föreläsningar, workshops och gemensam projektutveckling. Syftet är att skapa en förutsättningslös dialog kring hur ett hållbart samhälle uppnås samt att identifiera olika typer av hinder för att uppnå hållbara städer. Regionala klimatmål Nya klimatmål har beslutats för Skåne efter remissbehandling och en bred samverkan i framtagandet. De nya klimatmålen ger ett bra stöd för näringslivets och kommunernas klimatoch energiarbete. Länsstyrelsen har inom arbetet med att ta fram nya klimatmål haft en workshop med näringslivet för att de på bästa sätt ska kunna tillämpa de nya klimatmålen. Motsvarande möte har genomförts med kommunerna. Länsstyrelsen har arbetat vidare utifrån den beslutade klimat- och energistrategin. Ett särskilt prioriterat område i Skåne är biogas och Länsstyrelsen stöder här utvecklingen i samverkan med andra aktörer. Energieffektivisering är ett annat prioriterat område. Här bedrivs arbete tillsammans med kommuner och näringsliv. Länsstyrelsen har tillsammans med Klimatkommunerna inlett projektet Klimatcoachning som ska ge stöd till kommunerna i deras klimat- och energistrategiska arbete. Klimatanpassning Det är av största vikt att fortsätta samhällets anpassning till framtida klimatförändringar. Klimatförändringarna påverkar många av länsstyrelsernas arbetsområden. Samhällsplanering och beredskap, vatten och fiske, jord- och skogsbruk, naturvård och kulturmiljö liksom smittskyddsfrågor är några av de mest berörda sektorerna. Planeringen inför stigande havsnivåer har prioriterats av Länsstyrelsen under tidigare år. Under 2009 har ett stort antal seminarier anordnats på olika teman för att höja kunskapsnivån om klimatanpassningsfrågorna. Ett flertal delprojekt har identifierats och kommer att genomföras under Syftet är att länets aktörer ska ha kunskap och metoder som stöd i klimatanpassningsarbetet. Bostadsläget i Öresundsregionen Under 2009 har projektet Bostadsläget i Öresundsregionen lett till förbättrad kunskap om bostadssituationen i Öresund. En oro finns för att bostadsbristen kan hämma den ekonomiska utvecklingen. Den samlade kunskapen om förhållanden och förutsättningar beträffande bostadsmarknaden i regionen har varit låg. Dialogen kring bostadsfrågor och deras betydelse för utvecklingen behöver intensifieras. Med utgångspunkt i detta har Länsstyrelsen under 2009 drivit projektet Bostadsläget i Öresundsregionen med ambitionen att skapa en plattform för ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Projektet byggdes runt tre teman: Byggande och konjunkturens roll, Boende och demografins roll samt Planering spelar gränsen någon roll? Den nya influensan Länsstyrelsen har under året utvecklat samordningen i samband med pandemiplaneringen och av influensan A(H1N1). Två planeringsseminarier för länets aktörer genomfördes. Dessa var välbesökta och lade en viktig grund för det fortsatta arbetet med en regional planering för 7

8 pandemi. Samhällsviktig verksamhet har identifierats i länet och samverkan med privata aktörer har ökat. Även beredskapen inom Länsstyrelsens egen verksamhet har stärkts under året. Länsstyrelsens viktigaste prioriteringar inom tillsynsuppdrag Länsstyrelsen har under året lagt särskild vikt vid följande områden: Penningtvätt Verksamheten har varit aktiv sedan den 1 september Arbetet har inneburit framtagande av föreskrifter som har beslutats av länsledningen, och trätt i kraft den1 jan Utöver detta har verksamhetsplan för uppbyggnad av verksamheten tagits fram. Utredningar avseende de verktyg och de resurser som verksamheten anser sig behöva för att uppfylla lagstiftarens krav är framtaget och kommunicerat med uppdragsgivaren. Externa kontakter har tagits med branschorganisationer och samverkande myndigheter. Informationsmöten har hållits med samverkande myndigheter och branschorganisationer. Tre informationsmöten är planerade i Malmö samt i Göteborg senare under våren och i Stockholm under hösten. Informationen är riktad mot tillsynsobjekten där även Finanspolisen och Bolagsverket deltar. Information till hemsidan samt broschyrmaterial är under framtagande. Metoder för tillsynsarbetet är under framtagande. Arbetet enligt ovanstående beräknas fortsätta under 2010 med avsikt att bli operativa så snart förutsättningarna är på plats. Nytt uppdrag om djurskyddstillsyn Ansvaret för djurskyddstillsynen överfördes från kommunerna till länsstyrelserna den 1 januari Under året har handläggningen av anmälningsärenden som inkommit till Länsstyrelsen kräts betydande resurser. Därutöver har även ärenden gällande omhändertagande av djur och prövning av förbud att ha hand om djur tagit omfattande resurser i anspråk. I en utvärdering av 2009 års kontroll kan det dock konstateras att trots initiala problem har antalet besökta objekt per inspektör uppgått till ungefär samma antal som en kommunal inspektör tidigare gjorde per år. Samordnad social tillsyn För att göra tillsynen mer likvärdig över landet har länsstyrelserna gemensamt, på uppdrag av länsrådsgruppen, under genomfört metod- och kvalitetsutvecklingsprojektet Social Samverkan Sverige. Inom ramen för projektet har bland annat gemensamma ansöknings- och beslutsmallar tagits fram, begrepp har definierats exempelvis vad som avses med brist och kriterier för bedömning av när kritik respektive allvarlig kritik kan ges. Gemensam tillsynskampanj Länsstyrelsen har drivit en tillsynskampanj för reservaten på Falsterbonäset där det råder svårigheter att upprätthålla respekten för de tillträdesförbud som finns beslutade för djurlivet inom vissa reservat. Tillsynskampanjen har genomförts i samarbete med bl.a. Vellinge kommun, Polisen, Falsterbo fågelstation samt andra lokala aktörer. Tillsynsfrågan har stor betydelse för länsstyrelsens pågående arbete med revidering av gränser och föreskrifter för naturreservaten på Falsterbonäset. 8

9 Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Insynsråd Landshövding Internrevisor Miljöprövningsdelegation (MPD) Länsöverdirektör Stab Förvaltning Samhällsbyggnad Landsbygd Miljö Personal Enheter Enheter Enheter Enheter Rätts Förvaltningsjuridiska Trafik Samhällsskydd och beredskap Social hållbarhet Samhällsplanering Landsbygd Samverkan Landsbygd Miljö Handläggning Kontroll Djurskydd och veterinär Miljöstrategiska Miljöskydd Samhälle Miljöskydd Industri Vattenstrategiska Fiske- och vattenvård Service Ekonomi Naturvård Naturskydd Kulturmiljö 9

10 Året i siffror 2009 För återrapportering på sakområdesnivå gäller de anvisningar avseende definitioner och indelningar som framgår av bilaga 3. För flertalet tabeller anges att redovisning endast behövs för 2009 vilket innebär ett undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag görs också från 3 kap. 2, första stycket, samma förordning. Tabell A - Verksamhetskostnader 2009 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % Övrig förvaltning ,54 % ,76 % 24 Yrkesmässig trafik ,01 % ,39 % 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m ,69 % ,29 % 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ,41 % ,57 % 30 Regional tillväxt ,90 % ,04 % 34 Infrastrukturplanering ,45 % ,61 % 40 Hållbar samhällsplanering och boende ,18 % ,04 % 41 Stöd till boende ,51 % ,68 % 42 Omställning av energisystemet 504 0,13 % % 43 Kulturmiljö ,98 % ,53 % 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar ,23 % ,00 % 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,32 % ,58 % ,04 % ,24 % 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen ,60 % ,82 % 53 Vattenverksamhet ,64 % ,53 % 54 Mineral- och torvfyndigheter 43 0,01 % 59 0,02 % 55 Miljöfarlig verksamhet ,33 % ,16 % 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 529 0,14 % 718 0,19 % 57 Förorenade områden, efterbehandling ,91 % ,24 % 58 Restaurering ,62 % ,76 % 60 Lantbruk ,30 % ,85 % 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 6 0,00 % 7 0,00 % 62 Fiske ,77 % ,95 % 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 70 Social omvårdnad ,57 % ,38 % 80 Jämställdhet ,50 % ,67 % 85 Integration ,18 % ,54 % SUMMA PRODUKTION ,00 % 10

11 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,45 % 11 Administration och intern service ,58 % SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN % % 1) Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,22 % Nivå 2 ( , ) ,78 % Nivå 3 ( ) ,17 % Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2. Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3. Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Adminstration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Verksamhetsindelning i årsredovisningen I 3 kap 1 i Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att om myndigheten har ändrat indelning för resultatredovisningen i förhållande till föregående år bör skälen till detta anges. Regleringsbrevet 2009 fick ändrad struktur, indelning av verksamhetsområden och verksamhetsgrenar ersattes av indelning i sakområden. Detta har medfört att årsredovisningen har fått motsvarande struktur i redovisningen. Under respektive sakområde ligger en återrapportering i form av att kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av arbetet, redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året samt redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet. I regleringsbrevet ställs det inte krav om att detta ska återrapporteras, förutom när det gäller sakområdet kulturmiljö. Skälet till att detta har tagits med i årsredovisningen är att härigenom möjliggöra för alla sakområden att synas i årsredovisningen. 11

12 Tabell B.2 - Årsarbetskrafter Sakområden och VÄS- myndighetsövergripande KOD verksamhet årsarb årsarb årsarb årsarb årsarb totalt varav varav totalt totalt kvinnor män Övrig förvaltning 21,33 13,27 8,06 18,24 16,33 24 Yrkesmässig trafik 8,50 7,55 0,95 8,12 8,67 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m. 32,05 26,86 5,19 31,12 29,50 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 21,60 13,49 8,11 5,47 5,33 30 Regional tillväxt 2,03 0,35 1,68 4,98 6,20 34 Infrastrukturplanering 2,64 1,46 1,18 1,57 1,79 40 Hållbar samhällsplanering och boende 33,09 22,65 10,44 26,96 26,31 41 Stöd till boende 3,33 2,42 0,91 2,86 4,74 42 Omställning av energisystemet 0,90 0,14 0,75 1,29 1,36 43 Kulturmiljö 9,40 3,51 5,88 9,96 9,19 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 12,83 6,78 6,05 10,78 11,35 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd 38,94 18,31 20,62 38,04 38,71 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade 42,87 17,62 25,24 36,50 34,08 områden Prövning och tillsyn för skydd av 52 naturen 4,24 3,08 1,17 2,75 4,42 53 Vattenverksamhet 16,49 9,20 7,29 8,45 8,22 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,07 0,07 0,00 0,03 0,04 55 Miljöfarlig verksamhet 13,81 8,11 5,69 13,35 14,22 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,87 0,29 0,58 0,60 0,83 57 Förorenade områden, efterbehandling 6,60 3,26 3,34 5,49 5,42 58 Restaurering 2,49 0,79 1,70 0,83 1,17 60 Lantbruk 83,96 60,27 23,70 79,82 75,73 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 62 Fiske 2,79 0,88 1,92 2,38 2,78 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 70 Social omvårdnad 29,39 21,66 7,73 23,66 22,83 80 Jämställdhet 3,16 2,16 0,99 2,87 3,37 85 Integration 6,07 3,33 2,75 4,21 6,13 SUMMA PRODUKTION 399,43 247,50 151,93 340,35 338,72 12

13 10 Myndighetsövergripande 29,93 18,22 11,71 18,87 18,95 verksamhet 11 Administration och intern service 28,89 21,37 7,52 38,27 40,13 SUMMA 458,26 287,09 171,17 391,64 393,80 ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 1) 0,83 0,82 0,02 5,83 3,99 TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 459,09 287,91 171,18 397,47 397,79 1. Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå". Kommentarer Tabell B2 Kostnad för resurssamverkan 2008 uppgick till tkr, med en beräknad genomsnittskostnad per årsarbetskraft på 850 tkr, motsvarar det 5,83 årsarbetskrafter Kostnad för resurssamverkan 2007 uppgick till tkr, med en beräknad genomsnittskostnad per årsarbetskraft på 850 tkr, motsvarar det 3,99 årsarbetskrafter 13

14 Tabell D Redovisning av ärenden 2009 (samtliga ärenden oavsett databas) Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga områden. I de fall individärenden förekommer under regional tillväxt och infrastrukturplanering ska dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J Ingåend Antal Antal Antal Utgående Antal varav e inkomna initiati beslutad balans överklaga antal balans ärenden v- e (F=B+C+ de ändrad (exkl ärende ärenden D-E) ärenden 1 e 3 initiativärenden) n Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripa nde, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Yrkesmässigtrafik (24) varav tillsyn och kontroll (utom taxiföralegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k. gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden 5 varav körkortsingripanden (253) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 115 ärenden 2 Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 1 ärende 3 Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 196 ärenden 14

15 Sakområde och del av sakområde Ingåend e balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiati v- ärende n Antal beslutad e ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklaga de ärenden 1 Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav antal ändrad e 3 varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanerin g (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år. Stöd till boende (41) Omställning av energisystemet (42) Kulturmiljö (43) Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56)

16 Sakområde och del av sakområde Ingåend e balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiati v- ärende n Antal beslutad e ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklaga de ärenden 1 Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav antal ändrad e 3 Förorenadeområden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk (60) varav stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län (61) Fiske (62) Skogsbruk (64) Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år. Social omvårdnad (70) varav tillsyn och rådgivning (701) Jämställdhet (80) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 De länsstyrelser som diareför samtliga handledarskap redovisar denna grupp i sin helhet under 251 Kommentar Tabell D Övrig förvaltning (20-21) Under 2009 inkom fler ärenden jämfört med Under 2009 har också antalet avgjorda ärenden ökat i förhållande till föregående år. En förklaring till ökat antal avgjorda ärenden är dels riktade arbetsinsatser dels att effekten av etjänster och eformulär samt helautomatiska ärenden i Platina nu börjar märkas. Ökningen av inkommande ärenden är mest markant avseende delgivningsärenden (214). Stiftelser (206) Stiftelser som är bokföringsskyldiga och inte står under begränsad tillsyn (cirka 1640 st av cirka 2150 st registrerade stiftelser) har en lagstadgad skyldighet att insända årsredovisning för varje 16

17 verksamhetsår. Dessa granskas formellt vid inkommandet och brister initierar fördjupad granskning. Inom ramen för den nationella tillsynsplanen har under året tillsynens fokus varit riktad mot stiftelser som står under begränsad tillsyn med kontroll hur de uppfyller stiftelselagens krav på att upprätta årsredovisning och att den stämmer med årsredovisningslagen, att de håller årsredovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den samt har behörig revisor. Dessutom har tillsynens fokus inriktats på att kontrollera att alla stiftelsers årsredovisning undertecknats av de styrelseledamöter och den revisor som är registrerad i stiftelseregistret. Tillhandahållandet av etjänster har medfört att tio elektroniska ärenden inkommit och beslutats helautomatiskt, samtliga avser beställning av registreringsbevis. Under året har förberedelser genomförts för övertagande av stiftelserna från Blekinge och Kronobergs län. Besök har gjorts hos de båda överlämnande länen för att se hur de arbetar med stiftelserna och förvarar akterna. En informationsbroschyr om de nya reglerna har tagits fram och skickats ut både till alla redan registrerade stiftelser och till alla övriga stiftelser som nu också ska vara registrerade. Informationen är också publicerad på myndighetens hemsida. Allmän kameraövervakning (211) Antalet inkomna och avgjorda ärenden är nästan oförändrat jämfört med föregående år. I Skåne län sker kameraövervakning efter anmälan i ca fall och det finns cirka tillstånd till allmän kameraövervakning. Under året har flera omfattande och tidskrävande ärenden handlagts som gällt områden av typ som tidigare inte prövats ex. Räddningstjänstens bilar på Rosengård och Öresundstågen, vars färdväg sträcker sig genom ytterligare fem län i södra Sverige. Som ett led i tillståndsprövningen kan och har platsbesök genomförts. Allmänheten och massmedia visar ett stort intresse för kameraövervakning. Länsstyrelsen får en stor mängd förfrågningar från intressenter som vill anmäla eller ansöka om tillstånd för kameraövervakning. Nationell tillsynsplan för året har saknats. Bevakningsföretag (212) Det finns 27 auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag med säte i Skåne län. Dessa företag hade totalt drygt 800 anställda vid årsskiftet 2009/2010. Därutöver arbetar i Skåne ytterligare ca 1700 anställda vid bevakningsföretag auktoriserade i annat län. Under 2009 har bl.a. arbetet med att omauktorisera ett flertal bevakningsföretag fortsatt. Skärpta regler och förutsättningar i lagstiftningen gör att kraven på bolagen har ökat. Det lagstadgade remissförfarandet med Rikspolisstyrelsen har kraftigt fördröjt handläggningen. Bolagen ska årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verksamheten under föregående år. Det har i samband med genomgången av verksamhetsredogörelserna konstaterats att en del företags verksamhet haft brister, t.ex. har vissa företag inte ansökt om godkännande för all personal och har inte på- och avanmält personalen i den utsträckning som lagstiftningen kräver. Ett antal bolag fick under året påminnas om skyldigheten att inlämna en verksamhetsredogörelse för föregående år. I samband med genomgången av verksamhetsredogörelsen gör länsstyrelsen den årliga laglydnads- och lämplighetsprövningen av alla personer med inflytande över företagen. Ett nytt underlag för verksamhetsredogörelserna har utarbetats av länsstyrelsen och detta förväntas öka kvaliteten i tillsynsarbetet. Nyttjandet av etjänster via Platina börjar ge effekt framförallt inom sakområdet bevakningsföretag, där balanserna stadigt sjunker. Mer än 500 bevakningsärenden (på- och 17

18 avanmälan) har avgjorts automatiskt under året, dock måste ärenden om avanmälan också gås igenom manuellt för att fånga upp de som inte längre arbetar som väktare och vars godkännande därför ska återkallas. Antalet personalärenden har minskat något jämfört med föregående år. Nationell tillsynsplan för året har saknats. Yrkesmässig trafik (24) Under året har antalet inkomna ärenden (exkl initiativärenden) till skillnad mot tidigare minskat. Däremot uppvisar antal initiativärenden med tillsyn och kontroll liksom även totala antalet beslutade ärenden en märkbar ökning. Denna kraftsamling i ett läge då dessutom förberedelserna inför överföringen till Transportstyrelsen varit en belastning på verksamheten, med resursbortfall till följd av att Länsstyrelsen ställt verksamhetsspecialist under utredningsarbetet till Transportstyrelsens förfogande och som inte kompenserats, har trots detta resulterat i utgående balanser som närmar sig noll. Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k. gröna ärenden (25) Antalet inkomna ärenden avseende körkorts- och handledaransökningar har fortsatt ökat jämfört med tidigare, totalt registrerades mer än ärenden ( år 2008) varav ca tillstånd (59 000). Trots detta och trots ett markant och resurskrävande merarbete med förberedelser inför överföringen till Transportstyrelsen har antalet ingripanden t.o.m. ökat något, samtidigt som utgående balanser inom samtliga ärendeområden genom en medveten strategi och styrning har kunnat minskas. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) Under år 2009 ökade både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden drastiskt jämfört med år Förändringen beror huvudsakligen på att ansvaret för djurskyddskontroll samt kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen flyttades till Länsstyrelsen från kommunerna den 1 januari En omfattande återrapportering avseende djurskyddskontroll och övriga veterinära områden görs årligen i enlighet med regleringsbrevet till centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk. Livsmedelskontroll (281) Inom området livsmedelskontroll har antalet ärendet ökat kraftigt. Ökningen beror framför allt på att Länsstyrelsen tagit över kontrollansvaret för livsmedelskontroll i primärproduktionen och drygt 40 av ärendena avser anmälan för registrering av anläggning med primärproduktion. Merparten av de övriga redovisade ärendena avser framförallt överklaganden av kommuners beslut. Djurskydd (282) Antalet djurskyddsärenden har ökat tiofalt sedan Länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollen. Merparten av de inkomna ärendena består av handlingar som inkom från kommunerna i samband med att ansvaret för djurskyddskontrollen flyttades till Länsstyrelsen. I övrigt har anmälningar om bristande djurhållning som inkommit under året genererat ett stort antal ärenden, ca Ansökningar om veterinär vid offentlig tävling har genererat ca 200 ärenden. Initiativärenden avser framför allt omhändertagande av djur, prövning av förbud att ha hand om djur samt avgifter för kontroll. Smittskydd (283) Utbrott och bekämpning av salmonella, blåtunga och new castle dominerade smittskyddsarbetet under året. Länsstyrelsen har utövat kontroll över seminverksamhet genom återrapporteringsärendena som inkommit från ansvariga veterinärer. Inspektion av en hingstseminverksamhet har skett i samarbete med Jordbruksverket. Tidigare år har ärenden som avser tillstånd till 18

19 nedgrävning av hästkadaver legat under kod 283. Denna ärendegrupp har under 2009 istället registrerats under kod 285 vilket bidragit till att antalet ärenden under 283 minskat. Allmänna veterinära frågor (284) Den relativt omfattande och i föreskrift reglerade delegeringen av läkemedelshantering till djurägare granskas kontinuerligt av Länsstyrelsen eftersom den delegerande veterinären har skyldighet att rapportera varje enskilt ärende. Registrering av detta sker under ett diarienummer. Två ärenden avseende anmärkning på veterinär yrkesutövning har inkommit under året. Hållbar samhällsplanering och boende (40) Antalet detaljplaneärenden är stabilt över åren. Inom verksamheten 407 Fastighetsbildning kan ses en markant ökning av antalet inkomna/initierade ärenden jämfört med 2008; från 90 ärenden till 305. Stöd till boende (41) Antalet inkomna ärenden har minskat då stödet till energieffektiva fönster ej längre kan sökas. Den största delen av de nyinkomna ansökningarna utgörs av stöd till investeringar i solvärme och radonbidrag. Ett nytt stöd stöd till investeringar i solceller har även tillkommit under året Av de beslutade ärendena utgörs 60 procent av stödet till energieffektiva fönster, vilket var ett stöd som avslutades Vad avser överklagande ärende som avgjorts i högre instans återfinns här till största delen överklagande angående stödet till energieffektiva fönster. Den utgående balansen har kraftigt minskat beroende på att stora insatser gjorts under året beträffande stödet till energieffektivisering av offentliga lokaler samt stödet till energieffektiva fönster. Kulturmiljö (43) Antal inkomna och beslutade ärenden ligger på ungefär samma nivå som Äldre ärenden är i huvudsak återstående beslut som gäller byggnadsminnesförklaringar. Dessa ärenden är komplicerade då bland annat förhandlingar med ägarna om de föreslagna skyddsföreskrifterna tar lång tid. Nämnda ärenden har genom återkommande insatser prioriterats vilket gör att antalet icke avgjorda ärenden i ett nationellt perspektiv är lågt. Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) Två tredjedelar av antalet inkomna och beslutade ärenden är av typen registerkontroll för andra myndigheters räkning. Dessa ärenden ökade i antal under året. Ärendebalansen visar i övrigt inga variationer mot tidigare år. Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) Antalet inkomna ärenden har jämfört med 2008 ökat med 17 procent, antalet beslutade ärenden har ökat med 26 procent och utgående balans har minskat med 11 procent. Tio nya naturreservat har bildats under året. Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Antalet inkomna ärenden ökade något jämfört med både 2008 (7,4 procent), liksom utgående balans (16 procent). Som tidigare år utgör samrådsärendena (enl. MB 12:6) ca en fjärdedel av de inkomna ärendena. Noterbart är vidare att antalet inkomna ansökningar om dispens från strandskyddsbestämmelserna är i stort oförändrat 2009 jämfört med tidigare år, trots att en stor del av strandskyddsprövningen övergick till kommunerna den 1 juli, efter beslutad lagändring. Antalet ansökningar om dispens från bestämmelser i landskapsbildskyddade områden ökade däremot markant. 19

20 Vattenverksamhet (53) Ärendebalansen för vattenverksamhetsärende (53) ligger på ungefär samma nivå vid början och slutet av året, ingående- och utgåendebalans ligger på ca 300 ärenden. Ärendebalanserna är i stort sett i samma nivå som år För tillsynsärenden inom vattenverksamhet (535) är utgående ärendebalans större än ingående balans (162 ingående och 180 utgående) trots tillfällig personalförstärkning under året. Det inkom fler ärenden år 2009 jämfört med år Antalet äldre ärenden är flera 2009 än Miljöfarlig verksamhet (55) Något ökande ärendebalans från 356 till 399 vilket beror på fler samrådsärenden bl. a för vindkraftsetableringar. Övrig miljö och hälsoskydd (56) Ärendebalansen har minskat tydligt från 103 till 70. Förorenade områden, efterbehandling (57) Förändringar/avvikelser gentemot tidigare år kan rapporteras då aktiva verksamheter har inventerats enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell under Inventeringen av aktiva verksamheter har inneburit drygt sextio förelägganden det gångna året. Lantbruk (60) Förklaring till utgående balans: Direktstöd för Kvalitetscertifiering, har inte första utbetalningstillfälle förrän 2010 och beslutas därför inte förrän våren På grund av att Jordbruksverket varit sena med den s.k. blockinventeringen har Gårdsstödet prioriterats för utbetalning under 2009 och därför finns det fler miljöersättningsärenden än vanligt som inte beslutas och betalas ut förrän under Fiske (62) Balanser och de 13 äldre ärendena beror till stor del på att flera ansökningar om stöd från Europeiska Fiskerifonden ligger oavslutade i avvaktan på medelstilldelning från Fiskeriverket. I övrigt kan noteras att antalet inkomna ärenden har ökat med 10 procent jämfört med föregående år vilket beror på en ovanligt stor omprövning av yrkesfiskelicenser. Den utgående balansen är dock oförändrad. Samtidigt bör också påpekas att inom fiskeområdet handläggs även sälskadeärenden som här har bokförts på 218 Jakt o viltvård men som enligt tidredovisningen ska föras på 6221 Övriga stöd inom område 622 inkl sälskador. Social omvårdnad (70) Jämfört med tidigare år har antalet ärenden fortsatt att öka. Jämfört med 2008 har antalet beslutade ärenden ökat med 41 %. Detta gäller framförallt inom tillsyn och vägledning (ökning med nästan 52 %) som ett resultat av regeringens olika uppdrag om förstärkt tillsyn. Även antalet tillståndsärenden har ökat (med 40 %) som en följd av att även öppenvård kräver tillstånd och p.g.a. att det sker ständiga förändringar, som exempelvis ägarbyten och byte av föreståndare, inom verksamhet i enskild regi. En tydlig målsättning har också varit att försöka handlägga och avsluta så många ärenden som möjligt inför överförandet av den sociala tillsynen till Socialstyrelsen vid årsskiftet. Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har minskat något och handlar i huvudsak om statsbidrag/utvecklingsmedel till projekt som löper över en längre tid. Ärendet avslutas först då utvärdering kommit in och slututbetalning skett. 20

21 Jämställdhet (80) Regeringen har antagit en handlingsplan för att bekämpa våld i nära relationer som har inneburit flera uppdrag till länsstyrelserna bland annat fortsatt fördelning av utvecklingsmedel. Beslutade ärenden äldre än två år gäller ärenden om statsbidrag/utvecklingsmedel till projekt som löper över en längre tid. Ärendet avslutas först då utvärdering kommit in och slututbetalning skett Integration (85) Antalet beslut har minskat kraftigt jämfört med Den huvudsakliga förklaringen är att ärenden som rörde våld och förtryck i hederns namn fram till 2008 diariefördes under Integration. Flera äldre projekt med utvecklingsmedel avslutades under Antal ärenden äldre än 2 år har ändå ökat. Det handlar i huvudsak om treårs-avtal med kommunerna om mottagande av flyktingar, avtal som kommer att avslutas under

22 LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter Arbetet har under 2009 i hög grad präglats av förberedelser och deltagande i olika aktiviteter inför kommande verksamhetsövergång till Transportstyrelsen. Samtidigt har handläggningen hållit fortsatt hög kvalitet. Avvecklingsåtgärderna har tidvis inneburit omfattande insatser vad gäller projektdeltagande på central nivå och dessa insatser har endast till en liten del kompenserats vad gäller resursbortfall och kostnader. Genom en god planering och verksamhetsstyrning har de negativa effekterna av resursbortfallet kunnat begränsas vad gäller ärendehantering och handläggningstider. Till följd av avvecklingsåtgärderna och i avvaktan på övergången till ny huvudman har vissa projekt och åtgärder nedprioriterats eller avbrutits. Detta gäller exempelvis samverkansprojekt med andra myndigheter på länsplanet men även olika länsstyrelseinterna utvecklingsåtgärder. Det övriga arbetet inför övergången har främst inriktats mot genomgång och aktualisering av det mycket omfattande arkiv- och aktmaterial som trafikenheten förfogar över. Under den senare delen av året har fokus legat på förberedelser för den fysiska arkivflytten till Transportstyrelsen. Samverkan i dessa frågor mellan myndigheterna har skett i projektform och ställt stora krav på aktiva insatser från Länsstyrelsens sida. 22

23 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor En omfattande återrapportering avseende de veterinära områdena görs årligen i enlighet med regleringsbrevet till centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk. Inom livsmedelskontroll har de ärenden som länsstyrelsen handlagt avsett framförallt överklaganden av kommunens beslut, registrering av livsmedelsproduktion i primärproduktionen och kontroll av livsmedel i primärproduktionen. Länsstyrelsen har inte utfört revision av kommuner under året. Arbetet med djurskyddskontroll har påverkats kraftigt då Länsstyrelsen tog över ansvaret från kommunerna till den 1 januari Det som krävts mest i resurser under året har varit handläggningen av de anmälningsärenden som kommit in till Länsstyrelsen. Därutöver har även ärenden gällande omhändertagande av djur och prövning av förbud att ha hand om djur tagit omfattande resurser i anspråk. Ansökningar om veterinär vid offentlig tävling samt tillstånd till verksamhet med djur i enlighet med 16 djurskyddslagen har också genererat många ärenden. I förhållande till föregående år har antal ärenden som gäller förprövning minskat något. Ungefär hälften av alla förprövningsärenden gäller häststallar, väldigt få ärenden gäller mjölk- och svinproduktion. Utbrott och bekämpning av framför allt salmonella, blåtunga, samt newcastle-sjuka dominerade smittskyddsarbetet under året. Den relativt omfattande och i föreskrift reglerade delegeringen av läkemedelshantering till djurägare granskas kontinuerligt av Länsstyrelsen. Registrering av detta sker under ett diarienummer. Många ärenden under året avser tillstånd till nedgrävning av hästkadaver. Även kontroll av foder i primärproduktionen har utförts. 23

24 Sakområde Regional tillväxt Kännetecknande för verksamheten under året har varit att samverka med andra regionala och lokala aktörer för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt. Samordningsuppdraget Med anledning av varsel om uppsägningar och nedläggning av verksamheter beslutade regeringen att ge landshövdingen i Skåne län samt ordföranden i regionala tillväxtnämnden i Skåne i uppdrag att för regeringens räkning samordna insatser i länet. Under våren bjöd Landshövdingen in till dialogmöte med arbetsmarknadens parter där bl.a. Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Företagarna, IF Metall, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Malmö högskola medverkade för att närmare belysa de effekter som den ekonomiska krisen för med sig för det regionala näringslivet. Under hösten arrangerade Länsstyrelsen ytterligare ett dialogmöte, tillsammans med Regionala Kompetensrådet, och kompetensförsörjningen i Skåne. Drygt 40 personer deltog i mötet där också universitet och högskolor i länet var representerade Länsstyrelsen har tillsammans med Region Skåne studerat effekterna av den finansiella krisen avseende tillgång på kapital till små- och medelstora företag samt behovet av ökad kompetensförsörjning för att det regionala näringslivet ska stå bättre rustade när den ekonomiska krisen klingar av och företagen behöver nyanställa personal. Miljö- och klimatsamverkan Länsstyrelsen har under det senaste året utarbetat en klimat- och energistrategi för Skåne. För att förverkliga strategin och för en fortsatt myndighetssamverkan för tillväxt arbetar Länsstyrelsen tillsammans med regionala samverkansparter och Biogas Syd för biogassatsningar i länet. Länsstyrelsen har påbörjat en kartering av de områden som bedöms önskvärda för dragning av distributionsledningar. Programmet för energieffektivisering, som finansieras av Energimyndigheten, syftar till att informera företag om potentialen för energismarta lösningar. Informationen lämnas vid ett antal frukostseminarier där goda förebilder kommer att presenteras och där det kommer att erbjudas möjlighet till energibesiktning på det egna företaget. Länsstyrelsen deltar som medfinansiär i en kartläggning om förutsättningarna för export av sydsvenska energilösningar till Nordamerika. Den amerikanska marknaden vad gäller omställning till förnyelsebara energikällor förväntas växa ytterligare och i Sverige uppfattas detta som en affärsmöjlighet för våra exportinriktade företag. Integration Länsstyrelsen har initierat och deltagit i seminarier med temat integration. Med koppling till utvecklingsprojektet Partnerskap Skåne, som är en plattform för ett samordnat mottagande av asylsökande och nyanlända i Skåne, genomfördes den 8-9 juni en stor dialogkonferens - Inkluderande mottagande. Konferensen hämtade inspiration från Kanada och hade ett brett deltagande från organisationer, myndigheter, idéburna sektorn, näringsliv och introduktionsdeltagare. Deltagarna samtalade om erfarenheter, lyckade metoder och goda exempel på arbete med mentorskap, nätverk, jobbcoachning och rådgivning. 24