SLUTRAPPORT HealthIT. Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Dan Hasson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT HealthIT. Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Dan Hasson"

Transkript

1 SLUTRAPPORT HealthIT Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Bengt Arnetz Dan Hasson Tjänstepensionsföretaget Alecta Camilla Sundström

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 METOD... 8 Deltagare och val av företag...8 Frågeformulär och blodprover...8 Gruppindelning och det Web-baserade verktyget...8 Statistisk analys...9 Etisk kommitté...9 RESULTAT Resultat direkt efter den aktiva interventionens slut Prediktorer till förbättringar i hälsomåtten Långtidsuppföljningen DISKUSSION Tack REFERENSER Övriga referenser av intresse

3 Sammanfattning Stressrelaterad ohälsa har under de senaste fem åren ökat betydligt. Mycket av den forskning som gjorts har fokuserat på att definiera negativa aspekter av stress, psykisk ohälsa samt utmattningssyndrom, tidigare benämnt burnout, det vill säga utbränd. Flera stressforskare har dock sedan länge framhållit att den psykiska hälsan inte nödvändigtvis blir bättre enbart genom att undanröja sjukdomsframkallande (patogena) faktorer. Det är minst lika viktigt att identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan och välbefinnandet. Det gäller att få fram metoder och strategier som även ökar vår förmåga att hantera dagens krav utan att vi drabbas av ohälsoreaktioner. Det är av stort intresse att tidigt studera framväxande branscher som med stor sannolikhet representerar fenomen som alltfler arbetstagare kommer att möta inom en inte alltför avlägsen framtid. Genom att tidigt studera hälsofrämjande och hälsovådliga faktorer kan forskningen bidra till att skapa hälsa och motverka ohälsa i en för samhället viktig och expansiv sektor medie- och IT-sektorn. Den hälsoekonomiska utvärderingen bidrar till att se vilka hälsofrämjande insatser som är lönsamma och kostnadseffektiva. I föreliggande projekt avsågs att i nära samarbete med medarbetare i och ledning för svenska IT-bolag och medieföretag samt Tjänstepensionsföretaget Alecta identifiera hälsofrämjande respektive hälsovådliga faktorer i medarbetares livssituation. Detta inkluderar både omständigheter i arbetet och i det övriga livet, att erbjuda enskilda medarbetare verktyg för att följa den egna stress- respektive anti-stressprofilen, tillhandahålla preventiva metoder för att optimera hälsa och motverka ohälsa. Med andra ord har syftet med projektet varit att utvärdera prospektivt: 1. Ett konkret åtgärdsprogram med avsikt att stärka medarbetares hälsa, välbefinnande och att förbättra deras psykofysiologiska stressprofil. 2. Identifiera faktorer som bidrar till att stärka den fysiologiska och psykiska hälsan och välbefinnandet hos individen. Projektet bestod av två huvudkomponenter: identifiering av medarbetares belastningsrespektive stödfaktorer ur ett helhetsperspektiv med fokus på IT- och medieföretag samt tillhandahållande och utvärdering av IT baserade verktyg som tillåter att individen själv i realtid kan följa och vid behov minska sin egen hälsorisksprofil och därmed stärka hälsa, energi samt kreativitet. Totalt 303 medarbetare från 4 IT-företag och 2 medieföretag (22 avdelningar) valde efter informerat samtycke att delta i studien. Inom varje företag valdes 2-4 avdelningar som var jämförbara med avseende på ekonomi och typ av arbetsuppgifter. Hälften av deltagande avdelningar inom varje företag slumpades till interventionsgruppen och hälften till referensgruppen. Projektet utvärderades med olika Web-baserade enkätverktyg och biologiska parametrar. Resultaten direkt efter den aktiva interventionens slut (6 månader efter start) visade att interventionsgruppen hade förbättrat sina skattningar av sömnkvalitet, mental energi, koncentrationsförmåga, socialt stöd och upplevd förmåga att hantera stress statistiskt signifikant jämfört med referensgruppen. Det anabola (uppbyggande) hormonet DHEA 3

4 minskade signifikant hos referensgruppen och bevarades oförändrat hos interventionsgruppen, vilket indikerar ett bättre skydd mot stress och bättre återhämtning hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen vid den aktiva interventionens slut. De neurokognitiva övningarna förefaller därtill bidra till att minska ångest och nedstämdhet samtidigt som energin förbättras. En del av dessa effekter kan mycket väl vara medierade av ökade halter av hormonet NPY hos interventionsgruppen. NPY har tidigare rapporterats vara ångestdämpande och antidepressivt. När deltagarna följdes upp ytterligare 6 månader senare, efter det att deltagarna i interventionsgruppen inte längre uppmuntrades att arbeta med de Web-baserade träningsprogrammen, försvann en rad av skillnaderna mellan interventions- och referensgruppen. Detta talar för att interventionsprogrammet i sig hade positiva effekter under den period som deltagarna uppmanades att aktivt utnyttja det. TNFα, ett hormon som stiger vid aktivering av immunförsvaret, minskade hos båda grupperna under intervention, men mer hos referensgruppen. Vid långtidsuppföljningen fortsatte TNFα att minska hos båda grupperna, dock mer hos interventionsgruppen denna gång. En minskning av TNFα antyder minskad aktivering av immunförsvaret, vilket kan kopplas till en starkare hälsa och mindre aktivering av immunsystemet. Det krävs dock försiktighet när man uttalar sig om stressrelaterade effekter på immunsystemet. Immunsystemet är mycket komplext och består av ett mycket stort antal variabler. Därför betyder inte nödvändigtvis en förändring i en enstaka immunparameter att det skett en klinisk relevant förändring i immunfunktionen. TNFα kan dock vara en intressant markör att följa över en längre tidsperiod. I regressionsanalyserna påvisades vad som förklarar de positiva effekterna på sömnkvalitet, mental energi (allmänt välbefinnande), koncentrationsförmåga, socialt stöd, stresshantering, DHEA, NPY och TNFα. Med undantag av TNFα förklarades den positiva effekten i samtliga fall av vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen uppvisade systematiskt bättre utfall under den aktiva interventionsfasen). Antingen var grupp den enda signifikanta prediktorn eller så förekom den tillsammans med andra prediktorer. Resultaten indikerar att en hälsofrämjande effekt kan uppnås via tillgång till neurokognitivt baserade Web-baserade övningar samt chatt som förmedlas via Internet. Oss veterligen har inga tidigare studier som utvärderat effektiviteten av Web-baserad intervention kunnat påvisa hälsofrämjande effekter både biologiskt och självskattat. Det faktum att både självskattade mått och den intressanta biologiska parametern DHEA uppvisar samstämmiga förändringar stödjer slutsatsen att de Web-baserade neurokognitiva interventionsprogrammen är funktionella. Slutsatsen från HealthIT är att ett Web-baserat verktyg som fokuserar på neurokognitiva tekniker för personlig utveckling och hälsofrämjande har en gynnsam effekt på psykofysiologisk hälsa. Det finns en stor efterfrågan på lättillgänglig, användarvänliga och effektiva hälsofokuserade program i dagens samhälle. Hälsa har blivit en alltmer strategisk resurs för individen, företaget och samhället. För att tillsäkra enkel och lättåtkomlig tillgång till hälsofrämjande program utgör Webben en mycket attraktiv kanal. HealthIT projektet har resulterat i ett system som kombinerar användarvänlighet och realtidsmätningar med intressanta neurokognitiva metoder. Systemet förefaller ha en rad önskvärda effekter på deltagarnas hälsa, koncentrationsförmåga och välbefinnande. 4

5 Bakgrund Samtidigt som människors samlade kompetens professionellt, socialt samt emotionellt blir allt viktigare för organisationers konkurrenskraft och överlevnadsförmåga blir det alltmer uppenbart att det inom många organisationer finns fenomen som riskerar att skapa betydande förluster i form av professionell och organisatorisk ohälsa. Således ökar antalet medarbetare inklusive chefer som klagar över kroniska och ohälsosamma stressnivåer. Symptom som trötthet, nervösa besvär och sömnsvårigheter ökar påtagligt i Sverige. Olika studier redovisar att stressrelaterad ohälsa, i form av nedsatt psykisk hälsa samt ökad förekomst av trötthet, oro och sömnstörningar, ökat under 1990-talet (Arnetz and Wiholm 1997; Stockholms län 1999; Woodward, Shannon et al. 1999). Richard Neugebauer tar i en ledare i tidskriften American Journal of Public Health upp de stora mänskliga och ekonomiska kostnaderna för mental ohälsa (Neugebauer 1999). WHO publicerade 1996 resultaten av den genomgripande undersökningen Global Burden of Disease Study (Murray, Lopez et al. 1996). Studien analyserade olika sjukdomars inverkan på livskvalitet och inte enbart mortalitet. Genom att använda måttet Disability Adjusted Life Years (DALYs) kunde man påvisa att kostnaderna för mental ohälsa låg i nivå med kostnaderna för ischemisk hjärtsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt), även om mental ohälsa i betydligt mindre omfattning leder till dödlig utgång. I publikationen The World Health Report 1999 Making a Difference samt i en kommenterande artikel i American Journal of Public Health av Doktor T. Bedirhan Üstün, WHO, framkommer än tydligare de globala kostnaderna i form av mänskligt lidande för mental ohälsa (Ustun 1999). Flera olika internationella samarbetsorganisationer har pekat på risker med det moderna arbetslivet i termer av bland annat stress och psykisk ohälsa samt vikten av att implementera kraftfulla, hälsoinriktade åtgärder. Vidare framhåller Europaparlamentet i en resolution (A4-0050/9) att arbetet måste anpassas till människors förutsättningar och begränsningar och inte vice versa. Välrenommerade forskare, politiker/administratörer och praktiker har avgivit två deklarationer om vikten av att bland annat skapa hälsobefrämjande arbetsmiljöer se t.ex. The Tokyo och Luxembourg Declarations (1999; Levi, Sauter et al. 1999). Nationella Folkhälsokommittén (Nationella folkhälsokommittén 1998) menar också att arbetsplatsen mer och mer kommer att bli en naturlig arena för folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Ett problem är att arbetsmiljöarbetet ofta blir en sidovagn till allt annat arbete (Frick and Arbetslivscentrum 1994). Wadell & Larsson (Wadell and Larsson 1998) menar att om arbetsmiljön ska integreras med företagets övriga verksamhet är det viktigt att koppla den företagsekonomiska logiken till arbetsmiljöarbetet. Många försök till modeller har gjorts för att jobba med arbetsmiljöfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, men trots en ganska lång historik inom ämnet, är HRCA (Human Resource Costing and Accounting) fortfarande inte allmänt accepterat. Det kan bero på att många har fokuserat sig på att ta fram modeller, vilket har resulterat i för många olika varianter. Detta i sin tur gör att det inte finns en väl uttalad teori eller ett allmänt koncept för hur företagen ska jobba med detta. Det finns därför behov av att ta reda på vilket sätt humankapitalet påverkar företagets effektivitet (Arbetslivsinstitutet 2001). Det finns också behov av hälsoekonomiska utvärderingar, vilket saknas i många undersökningar (Berger 1999). Det beror troligtvis delvis på att standardiserade metoder saknas (Drummond, O'Brien et al. 1997; Berger 1999). 5

6 Långvarig eller ofta upprepad stress utan tillräcklig återhämtning kan leda till sjukdomar (disorders of civilisation) som drabbar hjärt-kärlsystemet med hjärtinfarkt som möjligt slutstadium, immunsystemet med cancer som möjligt slutstadium, nervsystemet med stroke och demens som möjligt slutstadium (Folkow, Schmidt et al. 1997; Ekman, Skott et al. 1998). Mycket av den forskning som gjorts har fokuserat på att definiera negativa aspekter av stress, psykisk ohälsa samt utmattningssyndrom. Flera internationellt erkända stressforskare har dock sedan länge framhållit att den psykiska hälsan inte nödvändigtvis blir bättre enbart genom att undanröja sjukdomsframkallande (patogena) faktorer. Det är minst lika viktigt att identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan samt välbefinnandet. Forskarna föreslår att mänsklig hälsa och utveckling bör studeras utifrån ett bredare perspektiv som inbegriper filosofiska, kulturella, sociala och psykologiska dimensioner samt att den stora utmaningen för hälsoinriktad forskning blir att förstå the biology of positive health (Ryff and Singer 1998). När det gäller hälsa och lönsamhet finns det behov av forskning, dels när det gäller konsekvenser (exempelvis produktivitet och andra kostnader) av ohälsa (Koopmanschap and Rutten 1993) och dels vilka effekter olika insatser har för att motverka ohälsa och främja hälsa, både på företags- och samhällsnivå (Folkhälsoinstitutet and Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 1997; Nationella folkhälsokommittén 1998; Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, Larsson et al. 2000). Baserat på den forskning som redan finns om psykisk ohälsa och dagens växande problem med ökande psykisk ohälsa samt sänkt psykiskt välbefinnande föreligger ett uppenbart forskningsbehov av att delvis ändra perspektivet och i konkreta forskningsprojekt identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan samt välbefinnandet. Detta gäller både på individ och organisationsnivå. Syftet med HealthIT har varit att: Identifiera belastningsfaktorer, men framför allt stödfaktorer hos medarbetare i IToch medieföretag ur ett helhetsperspektiv. Relatera belastnings- och stödfaktorer till egenskattad hälsa, energi, kreativitet samt biologiska hälsoindikatorer. Tillhandahålla ett interaktivt IT-baserat verktyg för individer att kontinuerligt övervaka egen stress/hälsoprofil, erhålla tidig återkoppling när hälsan hotas, t.ex. genom ökad exponering för belastningsfaktorer samtidigt som stödfaktorerna minskar. Utveckla ett konkret Web-baserat åtgärdsprogram med avsikt att stärka medarbetares hälsa och välbefinnande. Erbjuda ett individbaserat IT-system som följer individen även vid byte av arbetsplats och arbetsgivare. 6

7 HealthIT har syftat till att öka förståelsen av en rad relevanta belastnings- respektive stödfaktorer som medarbetare i IT- och medieföretag exponeras för i sin vardag. Genom att identifiera dessa faktorer och bättre förstå hur balansen mellan sjukdomsframkallande och hälsofrämjande faktorer påverkar medarbetares hälsa och välbefinnande ökar möjligheterna att skapa hälsofrämjande miljöer. Det var vidare viktigt att i projektet lyfta fram relationen mellan hälsofrämjande miljöer och ekonomiskt utfall samt lönsamheten och kostnadseffektiviteten av olika preventiva insatser. Slutligen att bidra med praktiska råd till enskilda medarbetare hur hälsa, energi och kreativitet kan stärkas. Allt detta sammantaget antas i sin tur ge en vinst för medarbetarna i form av högre arbetstillfredsställelse och ökad livskvalitet, för företaget i form av ökad konkurrenskraft och lönsamhet samt för samhället i form av minskade kostnader, inte minst med avseende på hälso- och sjukvårdskonsumtion samt sjukskrivningar. Forskningsmässigt har HealthIT syftat till att bidra med kunskap om hur medarbetares hälsa både egenupplevd och genom biologiska markörer påverkas av det moderna IT och medieföretagets kultur, arbetsförhållanden samt tempo. Detta för att kunna besvara frågor om hur arbetstidens längd respektive arbetsintensitet relaterar till hälsa och mental energi samt hur arbetsmiljöfaktorer samvarierar respektive motverkas av medarbetarnas övriga livssituation. Inom HealthIT genomförs även en hälsoekonomisk utvärdering - vilket idag finns i begränsad omfattning - av verktyget. Inom ramen för studien belystes en rad konkreta frågeställningar. En del presenteras i denna rapport och andra i framtida vetenskapliga publikationer. Några av de frågeställningar vi belyst eller kommer att belysa är: Föreligger det ett samband mellan durationen och/eller intensiteten av specifika hälsofrämjande faktorer i arbetet eller övrigt socialt liv och graden av psykisk energi och psykisk hälsa? Kan negativa hälsoeffekter av patogena stressorer uppvägas av hälsofrämjande livsstilsfaktorer? Föreligger det ett samband mellan immunsystemets funktion, peptid- och proteinsyntes, stress- (t.ex. prolaktin, BNP och kortisol) respektive antistressrelaterad hormonproduktion (t ex könshormoner, GH) och graden av mental energi och psykisk hälsa? Vilka arbetsrelaterade respektive övriga sociala faktorer skyddar mot uppkomsten av utmattningssyndrom och sänkt mental energi? 7

8 Metod Detta forskningsprojekt har genomförts i nära samarbete med medarbetare i och ledning för svenska IT- och medieföretag, Alecta, forskare vid Uppsala Universitet, Sif och Almega. Vilka företag som bjöds in och studiens exakta design beslutades i samråd mellan forskarna, Alecta och representanter från deltagande företag. Deltagare och val av företag I samarbete med Sif och Almega tillfrågades 10 företag som var försäkrade hos Tjänstepensionsföretaget Alecta om intresse att delta i studien. Sex företagsledningar visade intresse att delta. Efter information om grundläggande inklusionskriterier, det vill säga 2 deltagande grupper om minst 10 personer och ekonomiskt utvärderbara enheter, utsågs 2-4 avdelningar per företag och tillfrågades av företagsledningen om intresse att delta. Cheferna på respektive avdelning frågade medarbetarna om ett eventuellt intresse att ingå i studien. Totalt 22 avdelningar från 4 IT-företag och 2 medieföretag valde att delta i studien. Dessa avdelningar fick en 30-minuters muntlig genomgång av projektet inklusive 10 minuter för frågor. Dessa informationsgenomgångar innehöll bland annat syftet med studien samt generell information om stress och hälsa. Slutligen, efter den muntliga genomgången, fick varje deltagare skriftlig information om projektet och ett papper för att anmäla sitt eventuella intresse att delta i projektet, ett så kallat informerat samtycke. Alla deltagare informerades muntligen såväl som skriftligen om att deltagandet var frivilligt och att man kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Det informerade samtycket skrevs på av 317 personer. Frågeformulär och blodprover En så kallad basenkät sammanställdes, vilken omfattade cirka 100 frågor rörande socioekonomisk status, konsumtion av koffeinhaltiga drycker, förväntningar på forskningsprojektet, hälsa och stressrelaterade frågor för arbetstid och fritid, hälsoekonomi och arbetsprestation. De flesta frågorna presenterades i form av Visuella Analog Skalor (VAS), och vissa som berörde hälsoekonomi, arbetstid, basal daglig aktivitetsförmåga och ohälsosymtom presenterades som flervalsfrågor. VAS frågorna baserades på välvaliderade Likertskaleindex. Basenkäterna var Web-baserade och besvarades vid studiens början och slut, samt vid en långtidsuppföljning 6 månader efter studiens slut. Basenkäterna besvarades i nära anslutning till blodprovstagningarna för att resultaten från dessa tester skulle vara jämförbara. Blodproverna inkluderade biologiska mått på stresskänsliga hormoner, såsom könshormoner, kortisol och immunsystemsmarkörer, blodstatus, BNP (Brain Nuturetic Peptide), PAI-1 och metabola parametrar, inklusive blodfetter. Gruppindelning och det Web-baserade verktyget 1 De olika deltagande avdelningarna randomiserades till antingen interventionsgrupp eller referensgrupp. Detta skedde separat på varje företag så att det skulle finnas minst en av respektive grupp även inom varje företag. Ett Web-baserat stress- och 1 Det finns en publik version av det Web-baserade verktyget på 8

9 livshanteringsverktyg utvecklades. Verktyget erbjöd realtidsövervakning av självskattad hälsa och stressnivå, möjlighet att föra dagbok och information om stress och hälsa. Därtill fick deltagarna i interventionsgruppen tillgång till en chatt samt olika Webbaserade övningar som syftade till att minska oönskad stress och främja hälsa och återhämtning genom olika livsstärkande initiativ. Övningarna innehöll bland annat tekniker för avslappning, tidshantering samt neurokognitiv omstrukturering. Statistisk analys Eventuella skillnader i resultat har testats statistiskt med envägs- och flervägsvariansanalys. Minimigränsen för en statistiskt säkerställd skillnad i denna studie är satt till p mindre än 0,05 (p<0,05). Ju lägre p-värde desto större är sannolikheten att skillnaden är verklig och inte beror på slumpen. Ett p-värde på 0,05 (en stjärna) representerar 95 % -säkerhet att skillnaden inte beror på slumpen; med ett p-värde på 0,01 (två stjärnor) är det 99 % säkert. Med ett p-värde på 0,001 (tre stjärnor) är chansen enbart 1 på 1000 att skillnaden beror på slumpen. Slutligen har även regressionsanalys använts för att påvisa vad som förklarar specifika resultat i denna studie. Dessa förklaringsfaktorer kallas prediktorer och utgörs i detta fall av deltagarnas skattningar av dessa faktorer från första mätomgången. Regressionen utfördes på nya variabler som skapades utifrån förändring i resultatmåtten före och efter intervention. Dessa variabler benämndes exempelvis Dsömn21 (förändring mellan första och andra mätningen, dvs. t2-t1). Denna princip tillämpades på alla relevanta resultatmått. De statistiska modellerna försökte således utifrån specifika mätvariabler vid projektets start predicera eller förutspå vilka skillnader som skulle uppstå i specifika resultatmått, till exempel skillnaden i skattad sömnkvalitet mellan första och andra mättillfället (före och efter aktiv intervention). Etisk kommitté Projektet har underkastats granskning av etisk kommitté vid Uppsala Universitet DiarieNr samt Karolinska institutet

10 Resultat Totalt accepterade 317 personer att delta i studien, varav 14 registrerades som bortfall. 303 personer deltog således slutligen i studien varav 26 registrerades som avhoppare (6,9 % i interventionsgruppen och 9,8 % i referensgruppen). Skillnaden i avhopp mellan grupperna är inte statistiskt signifikant. Vi saknar information om exakt hur många personer som tillfrågades om att delta i studien men intresset att delta i studien förefaller att ha varit stort baserat på antalet potentiella och faktiska deltagare på respektive enhet. Anledningarna till bortfall var: Kommunikationsproblem (3 personer), t ex felaktiga e-postadresser vilket inte uppdagats förrän mot slutet av studien. Även andra IT-relaterade problem som bidragit till att deltagarnas e-post inte nått oss. Personer som ångrat sig och avstod från att delta vid start eller slutat sin anställning före studiens start (7 personer). Total inaktivitet från start utan angivet skäl (4 personer). Anledningarna till avhopp var: Uppsagd (7 personer varav 3 personer var okontaktbara). Bytt arbetsplats (2 personer). Utlandsflytt/stationering (6 personer). Övriga skäl (11 personer), t ex att man inte ville vara med längre eller inte hade tid, ogillade blodprovstagning eller personlig kris/livshändelse. Det förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan interventions- och referensgrupp vad gällde socioekonomisk grupp eller psykofysiologiska mått vid studiens start. På frågan om var man känner sig mest stressad skattade 53% av deltagarna arbetet, 43% en kombination av hemma och arbetet och 4% hemma (se figur 1). Det förekom inga signifikanta skillnader för hur man svarade på denna fråga före och efter den aktiva interventionen, respektive vid uppföljningen av studien, 6 månader efter avslutad aktiv intervention. 10

11 Var känner du dig vanligtivs mest stressad? Hemma 4% Kombination 43% Arbetet 53% Figur 1. Svarsfördelning av var man vanligtvis känner sig mest stressad. Samtliga deltagare. Resultat direkt efter den aktiva interventionens slut Direkt efter den aktiva interventionens slut, 6 månader efter studiens start, hade interventionsgruppen förbättrats signifikant jämfört med referensgruppen på skattningar av sömnkvalitet, mental energi, koncentrationsförmåga, socialt stöd och upplevd förmåga att hantera stress (2-vägs ANOVA, p<.05 för tid x grupp effekter). Det anabola (uppbyggande) hormonet DHEA 2 minskade signifikant hos referensgruppen och bevarades oförändrat hos interventionsgruppen. Det ångestdämpande, antidepressiva och aptitstimulerande hormonet NPY 3 ökade hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen. Immunsystemsmarkören TNFα 4 minskade signifikant i båda grupperna men mer hos referensgruppen jämfört med interventionsgruppen. Figurerna 2-9 illustrerar förändringen över tid på parametrarna ovan. I dessa figurer har vi kovarierat för skillnader i utgångsvärden mellan interventions- och kontrollgruppen, det vill säga justerat för eventuella skillnader mellan grupperna vid starten av studien. Detta har gjorts för att tillåta en mer rättvisande jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen över tid. 2 DHEA, dehydroepiandrosteron, är ett så kallat anabolt (uppbyggande) hormon, och könshormon. Det bygger upp kroppens reserver av energi och stimulerar reparationsprocessen. DHEA minskar vid långvarig stress. 3 NPY (Neuropeptid Y) är ett protein som finns i hjärnan där det troligen verkar reglerande på födointaget (ökar aptiten). NPY finns i hög koncentration inom det limbiska systemet (känslohjärnan) och påverkar således även beteendet. Det finns även indikationer på att ökade halter av NPY verkar ångestdämpande och stämningshöjande (antidepressiv effekt). Sänkta nivåer av NPY har rapporterats i hjärnvävnaden hos deprimerade (endogen depression) personer som begått självmord. 4 TNFα (tumor necrosis factor) ingår i gruppen cytokiner (immunologiska markörer) och är ett protein som stiger vid vissa allvarligare sjukdomar och är ibland även vid inflammationstillstånd. Hur stress påverkar TNFα behöver utforskas mer. 11

12 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Sömn ± S.E.M Interventionsgrupp Referensgrupp Sömn % Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 2. 2-vägsANOVA Skattning av sömnkvalitet vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Sömn) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Energi ± S.E.M Energi % Interventionsgrupp Referensgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 3. 2-vägsANOVA Skattning av mental energi vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Energi) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS *Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 12

13 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Koncentrationsförmåga ± S.E.M Koncentrationsförmåga % Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 4. 2-vägsANOVA Skattning av koncentrationsförmåga vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Koncentrationsförmåga) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Socialt stöd ± S.E.M 84 Interventionsgrupp Referensgrupp Socialt stöd % Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 5. 2-vägsANOVA Skattning av socialt stöd vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Socialt stöd) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 13

14 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Stresshantering ± S.E.M Stresshantering % Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 6. 2-vägsANOVA Skattning av stresshanteringsförmåga vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Stresshantering) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS *Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. DHEA ± S.E.M DHEA µmol/l 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 7. 2-vägsANOVA Skattning av DHEA vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (DHEA) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 14

15 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. NPY pmol/l NPY ± S.E.M Interventionsgrupp Referensgrupp 10 Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 8. 2-vägsANOVA Skattning av NPY vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (NPY) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. TNFα ± S.E.M 6 Interventionsgrupp Referensgrupp TNFα pg/ml Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 9 2-vägsANOVA Skattning av TNF-α vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (TNFα) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* NS Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS 0.01 Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 15

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Springlifes metod mäter de faktorer som stärker engagemang Reliabilitet och validitet Statistik

Springlifes metod mäter de faktorer som stärker engagemang Reliabilitet och validitet Statistik Springlifes metod Springlifes metod mäter och analyserar medarbetarnas aktivitet som vilja, ansvar, engagemang, motivation och de viktigaste förutsättningarna (som exempelvis ledarskap, delaktighet och

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 1 Arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och hälsa Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Handledare: Robert Wålinder, AMM Uppsala Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Samy Hellerstedt Quality Care Riddargatan 16 Stockholm Handledare Bodil Carlstedt-Duke Projektarbete

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer