SLUTRAPPORT HealthIT. Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Dan Hasson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT HealthIT. Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Dan Hasson"

Transkript

1 SLUTRAPPORT HealthIT Medarbetarhälsa, kreativitet och hälsoekonomi i IT- och medieföretag. Bengt Arnetz Dan Hasson Tjänstepensionsföretaget Alecta Camilla Sundström

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 METOD... 8 Deltagare och val av företag...8 Frågeformulär och blodprover...8 Gruppindelning och det Web-baserade verktyget...8 Statistisk analys...9 Etisk kommitté...9 RESULTAT Resultat direkt efter den aktiva interventionens slut Prediktorer till förbättringar i hälsomåtten Långtidsuppföljningen DISKUSSION Tack REFERENSER Övriga referenser av intresse

3 Sammanfattning Stressrelaterad ohälsa har under de senaste fem åren ökat betydligt. Mycket av den forskning som gjorts har fokuserat på att definiera negativa aspekter av stress, psykisk ohälsa samt utmattningssyndrom, tidigare benämnt burnout, det vill säga utbränd. Flera stressforskare har dock sedan länge framhållit att den psykiska hälsan inte nödvändigtvis blir bättre enbart genom att undanröja sjukdomsframkallande (patogena) faktorer. Det är minst lika viktigt att identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan och välbefinnandet. Det gäller att få fram metoder och strategier som även ökar vår förmåga att hantera dagens krav utan att vi drabbas av ohälsoreaktioner. Det är av stort intresse att tidigt studera framväxande branscher som med stor sannolikhet representerar fenomen som alltfler arbetstagare kommer att möta inom en inte alltför avlägsen framtid. Genom att tidigt studera hälsofrämjande och hälsovådliga faktorer kan forskningen bidra till att skapa hälsa och motverka ohälsa i en för samhället viktig och expansiv sektor medie- och IT-sektorn. Den hälsoekonomiska utvärderingen bidrar till att se vilka hälsofrämjande insatser som är lönsamma och kostnadseffektiva. I föreliggande projekt avsågs att i nära samarbete med medarbetare i och ledning för svenska IT-bolag och medieföretag samt Tjänstepensionsföretaget Alecta identifiera hälsofrämjande respektive hälsovådliga faktorer i medarbetares livssituation. Detta inkluderar både omständigheter i arbetet och i det övriga livet, att erbjuda enskilda medarbetare verktyg för att följa den egna stress- respektive anti-stressprofilen, tillhandahålla preventiva metoder för att optimera hälsa och motverka ohälsa. Med andra ord har syftet med projektet varit att utvärdera prospektivt: 1. Ett konkret åtgärdsprogram med avsikt att stärka medarbetares hälsa, välbefinnande och att förbättra deras psykofysiologiska stressprofil. 2. Identifiera faktorer som bidrar till att stärka den fysiologiska och psykiska hälsan och välbefinnandet hos individen. Projektet bestod av två huvudkomponenter: identifiering av medarbetares belastningsrespektive stödfaktorer ur ett helhetsperspektiv med fokus på IT- och medieföretag samt tillhandahållande och utvärdering av IT baserade verktyg som tillåter att individen själv i realtid kan följa och vid behov minska sin egen hälsorisksprofil och därmed stärka hälsa, energi samt kreativitet. Totalt 303 medarbetare från 4 IT-företag och 2 medieföretag (22 avdelningar) valde efter informerat samtycke att delta i studien. Inom varje företag valdes 2-4 avdelningar som var jämförbara med avseende på ekonomi och typ av arbetsuppgifter. Hälften av deltagande avdelningar inom varje företag slumpades till interventionsgruppen och hälften till referensgruppen. Projektet utvärderades med olika Web-baserade enkätverktyg och biologiska parametrar. Resultaten direkt efter den aktiva interventionens slut (6 månader efter start) visade att interventionsgruppen hade förbättrat sina skattningar av sömnkvalitet, mental energi, koncentrationsförmåga, socialt stöd och upplevd förmåga att hantera stress statistiskt signifikant jämfört med referensgruppen. Det anabola (uppbyggande) hormonet DHEA 3

4 minskade signifikant hos referensgruppen och bevarades oförändrat hos interventionsgruppen, vilket indikerar ett bättre skydd mot stress och bättre återhämtning hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen vid den aktiva interventionens slut. De neurokognitiva övningarna förefaller därtill bidra till att minska ångest och nedstämdhet samtidigt som energin förbättras. En del av dessa effekter kan mycket väl vara medierade av ökade halter av hormonet NPY hos interventionsgruppen. NPY har tidigare rapporterats vara ångestdämpande och antidepressivt. När deltagarna följdes upp ytterligare 6 månader senare, efter det att deltagarna i interventionsgruppen inte längre uppmuntrades att arbeta med de Web-baserade träningsprogrammen, försvann en rad av skillnaderna mellan interventions- och referensgruppen. Detta talar för att interventionsprogrammet i sig hade positiva effekter under den period som deltagarna uppmanades att aktivt utnyttja det. TNFα, ett hormon som stiger vid aktivering av immunförsvaret, minskade hos båda grupperna under intervention, men mer hos referensgruppen. Vid långtidsuppföljningen fortsatte TNFα att minska hos båda grupperna, dock mer hos interventionsgruppen denna gång. En minskning av TNFα antyder minskad aktivering av immunförsvaret, vilket kan kopplas till en starkare hälsa och mindre aktivering av immunsystemet. Det krävs dock försiktighet när man uttalar sig om stressrelaterade effekter på immunsystemet. Immunsystemet är mycket komplext och består av ett mycket stort antal variabler. Därför betyder inte nödvändigtvis en förändring i en enstaka immunparameter att det skett en klinisk relevant förändring i immunfunktionen. TNFα kan dock vara en intressant markör att följa över en längre tidsperiod. I regressionsanalyserna påvisades vad som förklarar de positiva effekterna på sömnkvalitet, mental energi (allmänt välbefinnande), koncentrationsförmåga, socialt stöd, stresshantering, DHEA, NPY och TNFα. Med undantag av TNFα förklarades den positiva effekten i samtliga fall av vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen uppvisade systematiskt bättre utfall under den aktiva interventionsfasen). Antingen var grupp den enda signifikanta prediktorn eller så förekom den tillsammans med andra prediktorer. Resultaten indikerar att en hälsofrämjande effekt kan uppnås via tillgång till neurokognitivt baserade Web-baserade övningar samt chatt som förmedlas via Internet. Oss veterligen har inga tidigare studier som utvärderat effektiviteten av Web-baserad intervention kunnat påvisa hälsofrämjande effekter både biologiskt och självskattat. Det faktum att både självskattade mått och den intressanta biologiska parametern DHEA uppvisar samstämmiga förändringar stödjer slutsatsen att de Web-baserade neurokognitiva interventionsprogrammen är funktionella. Slutsatsen från HealthIT är att ett Web-baserat verktyg som fokuserar på neurokognitiva tekniker för personlig utveckling och hälsofrämjande har en gynnsam effekt på psykofysiologisk hälsa. Det finns en stor efterfrågan på lättillgänglig, användarvänliga och effektiva hälsofokuserade program i dagens samhälle. Hälsa har blivit en alltmer strategisk resurs för individen, företaget och samhället. För att tillsäkra enkel och lättåtkomlig tillgång till hälsofrämjande program utgör Webben en mycket attraktiv kanal. HealthIT projektet har resulterat i ett system som kombinerar användarvänlighet och realtidsmätningar med intressanta neurokognitiva metoder. Systemet förefaller ha en rad önskvärda effekter på deltagarnas hälsa, koncentrationsförmåga och välbefinnande. 4

5 Bakgrund Samtidigt som människors samlade kompetens professionellt, socialt samt emotionellt blir allt viktigare för organisationers konkurrenskraft och överlevnadsförmåga blir det alltmer uppenbart att det inom många organisationer finns fenomen som riskerar att skapa betydande förluster i form av professionell och organisatorisk ohälsa. Således ökar antalet medarbetare inklusive chefer som klagar över kroniska och ohälsosamma stressnivåer. Symptom som trötthet, nervösa besvär och sömnsvårigheter ökar påtagligt i Sverige. Olika studier redovisar att stressrelaterad ohälsa, i form av nedsatt psykisk hälsa samt ökad förekomst av trötthet, oro och sömnstörningar, ökat under 1990-talet (Arnetz and Wiholm 1997; Stockholms län 1999; Woodward, Shannon et al. 1999). Richard Neugebauer tar i en ledare i tidskriften American Journal of Public Health upp de stora mänskliga och ekonomiska kostnaderna för mental ohälsa (Neugebauer 1999). WHO publicerade 1996 resultaten av den genomgripande undersökningen Global Burden of Disease Study (Murray, Lopez et al. 1996). Studien analyserade olika sjukdomars inverkan på livskvalitet och inte enbart mortalitet. Genom att använda måttet Disability Adjusted Life Years (DALYs) kunde man påvisa att kostnaderna för mental ohälsa låg i nivå med kostnaderna för ischemisk hjärtsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt), även om mental ohälsa i betydligt mindre omfattning leder till dödlig utgång. I publikationen The World Health Report 1999 Making a Difference samt i en kommenterande artikel i American Journal of Public Health av Doktor T. Bedirhan Üstün, WHO, framkommer än tydligare de globala kostnaderna i form av mänskligt lidande för mental ohälsa (Ustun 1999). Flera olika internationella samarbetsorganisationer har pekat på risker med det moderna arbetslivet i termer av bland annat stress och psykisk ohälsa samt vikten av att implementera kraftfulla, hälsoinriktade åtgärder. Vidare framhåller Europaparlamentet i en resolution (A4-0050/9) att arbetet måste anpassas till människors förutsättningar och begränsningar och inte vice versa. Välrenommerade forskare, politiker/administratörer och praktiker har avgivit två deklarationer om vikten av att bland annat skapa hälsobefrämjande arbetsmiljöer se t.ex. The Tokyo och Luxembourg Declarations (1999; Levi, Sauter et al. 1999). Nationella Folkhälsokommittén (Nationella folkhälsokommittén 1998) menar också att arbetsplatsen mer och mer kommer att bli en naturlig arena för folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Ett problem är att arbetsmiljöarbetet ofta blir en sidovagn till allt annat arbete (Frick and Arbetslivscentrum 1994). Wadell & Larsson (Wadell and Larsson 1998) menar att om arbetsmiljön ska integreras med företagets övriga verksamhet är det viktigt att koppla den företagsekonomiska logiken till arbetsmiljöarbetet. Många försök till modeller har gjorts för att jobba med arbetsmiljöfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, men trots en ganska lång historik inom ämnet, är HRCA (Human Resource Costing and Accounting) fortfarande inte allmänt accepterat. Det kan bero på att många har fokuserat sig på att ta fram modeller, vilket har resulterat i för många olika varianter. Detta i sin tur gör att det inte finns en väl uttalad teori eller ett allmänt koncept för hur företagen ska jobba med detta. Det finns därför behov av att ta reda på vilket sätt humankapitalet påverkar företagets effektivitet (Arbetslivsinstitutet 2001). Det finns också behov av hälsoekonomiska utvärderingar, vilket saknas i många undersökningar (Berger 1999). Det beror troligtvis delvis på att standardiserade metoder saknas (Drummond, O'Brien et al. 1997; Berger 1999). 5

6 Långvarig eller ofta upprepad stress utan tillräcklig återhämtning kan leda till sjukdomar (disorders of civilisation) som drabbar hjärt-kärlsystemet med hjärtinfarkt som möjligt slutstadium, immunsystemet med cancer som möjligt slutstadium, nervsystemet med stroke och demens som möjligt slutstadium (Folkow, Schmidt et al. 1997; Ekman, Skott et al. 1998). Mycket av den forskning som gjorts har fokuserat på att definiera negativa aspekter av stress, psykisk ohälsa samt utmattningssyndrom. Flera internationellt erkända stressforskare har dock sedan länge framhållit att den psykiska hälsan inte nödvändigtvis blir bättre enbart genom att undanröja sjukdomsframkallande (patogena) faktorer. Det är minst lika viktigt att identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan samt välbefinnandet. Forskarna föreslår att mänsklig hälsa och utveckling bör studeras utifrån ett bredare perspektiv som inbegriper filosofiska, kulturella, sociala och psykologiska dimensioner samt att den stora utmaningen för hälsoinriktad forskning blir att förstå the biology of positive health (Ryff and Singer 1998). När det gäller hälsa och lönsamhet finns det behov av forskning, dels när det gäller konsekvenser (exempelvis produktivitet och andra kostnader) av ohälsa (Koopmanschap and Rutten 1993) och dels vilka effekter olika insatser har för att motverka ohälsa och främja hälsa, både på företags- och samhällsnivå (Folkhälsoinstitutet and Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 1997; Nationella folkhälsokommittén 1998; Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, Larsson et al. 2000). Baserat på den forskning som redan finns om psykisk ohälsa och dagens växande problem med ökande psykisk ohälsa samt sänkt psykiskt välbefinnande föreligger ett uppenbart forskningsbehov av att delvis ändra perspektivet och i konkreta forskningsprojekt identifiera faktorer som bidrar till att stärka den psykiska hälsan samt välbefinnandet. Detta gäller både på individ och organisationsnivå. Syftet med HealthIT har varit att: Identifiera belastningsfaktorer, men framför allt stödfaktorer hos medarbetare i IToch medieföretag ur ett helhetsperspektiv. Relatera belastnings- och stödfaktorer till egenskattad hälsa, energi, kreativitet samt biologiska hälsoindikatorer. Tillhandahålla ett interaktivt IT-baserat verktyg för individer att kontinuerligt övervaka egen stress/hälsoprofil, erhålla tidig återkoppling när hälsan hotas, t.ex. genom ökad exponering för belastningsfaktorer samtidigt som stödfaktorerna minskar. Utveckla ett konkret Web-baserat åtgärdsprogram med avsikt att stärka medarbetares hälsa och välbefinnande. Erbjuda ett individbaserat IT-system som följer individen även vid byte av arbetsplats och arbetsgivare. 6

7 HealthIT har syftat till att öka förståelsen av en rad relevanta belastnings- respektive stödfaktorer som medarbetare i IT- och medieföretag exponeras för i sin vardag. Genom att identifiera dessa faktorer och bättre förstå hur balansen mellan sjukdomsframkallande och hälsofrämjande faktorer påverkar medarbetares hälsa och välbefinnande ökar möjligheterna att skapa hälsofrämjande miljöer. Det var vidare viktigt att i projektet lyfta fram relationen mellan hälsofrämjande miljöer och ekonomiskt utfall samt lönsamheten och kostnadseffektiviteten av olika preventiva insatser. Slutligen att bidra med praktiska råd till enskilda medarbetare hur hälsa, energi och kreativitet kan stärkas. Allt detta sammantaget antas i sin tur ge en vinst för medarbetarna i form av högre arbetstillfredsställelse och ökad livskvalitet, för företaget i form av ökad konkurrenskraft och lönsamhet samt för samhället i form av minskade kostnader, inte minst med avseende på hälso- och sjukvårdskonsumtion samt sjukskrivningar. Forskningsmässigt har HealthIT syftat till att bidra med kunskap om hur medarbetares hälsa både egenupplevd och genom biologiska markörer påverkas av det moderna IT och medieföretagets kultur, arbetsförhållanden samt tempo. Detta för att kunna besvara frågor om hur arbetstidens längd respektive arbetsintensitet relaterar till hälsa och mental energi samt hur arbetsmiljöfaktorer samvarierar respektive motverkas av medarbetarnas övriga livssituation. Inom HealthIT genomförs även en hälsoekonomisk utvärdering - vilket idag finns i begränsad omfattning - av verktyget. Inom ramen för studien belystes en rad konkreta frågeställningar. En del presenteras i denna rapport och andra i framtida vetenskapliga publikationer. Några av de frågeställningar vi belyst eller kommer att belysa är: Föreligger det ett samband mellan durationen och/eller intensiteten av specifika hälsofrämjande faktorer i arbetet eller övrigt socialt liv och graden av psykisk energi och psykisk hälsa? Kan negativa hälsoeffekter av patogena stressorer uppvägas av hälsofrämjande livsstilsfaktorer? Föreligger det ett samband mellan immunsystemets funktion, peptid- och proteinsyntes, stress- (t.ex. prolaktin, BNP och kortisol) respektive antistressrelaterad hormonproduktion (t ex könshormoner, GH) och graden av mental energi och psykisk hälsa? Vilka arbetsrelaterade respektive övriga sociala faktorer skyddar mot uppkomsten av utmattningssyndrom och sänkt mental energi? 7

8 Metod Detta forskningsprojekt har genomförts i nära samarbete med medarbetare i och ledning för svenska IT- och medieföretag, Alecta, forskare vid Uppsala Universitet, Sif och Almega. Vilka företag som bjöds in och studiens exakta design beslutades i samråd mellan forskarna, Alecta och representanter från deltagande företag. Deltagare och val av företag I samarbete med Sif och Almega tillfrågades 10 företag som var försäkrade hos Tjänstepensionsföretaget Alecta om intresse att delta i studien. Sex företagsledningar visade intresse att delta. Efter information om grundläggande inklusionskriterier, det vill säga 2 deltagande grupper om minst 10 personer och ekonomiskt utvärderbara enheter, utsågs 2-4 avdelningar per företag och tillfrågades av företagsledningen om intresse att delta. Cheferna på respektive avdelning frågade medarbetarna om ett eventuellt intresse att ingå i studien. Totalt 22 avdelningar från 4 IT-företag och 2 medieföretag valde att delta i studien. Dessa avdelningar fick en 30-minuters muntlig genomgång av projektet inklusive 10 minuter för frågor. Dessa informationsgenomgångar innehöll bland annat syftet med studien samt generell information om stress och hälsa. Slutligen, efter den muntliga genomgången, fick varje deltagare skriftlig information om projektet och ett papper för att anmäla sitt eventuella intresse att delta i projektet, ett så kallat informerat samtycke. Alla deltagare informerades muntligen såväl som skriftligen om att deltagandet var frivilligt och att man kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Det informerade samtycket skrevs på av 317 personer. Frågeformulär och blodprover En så kallad basenkät sammanställdes, vilken omfattade cirka 100 frågor rörande socioekonomisk status, konsumtion av koffeinhaltiga drycker, förväntningar på forskningsprojektet, hälsa och stressrelaterade frågor för arbetstid och fritid, hälsoekonomi och arbetsprestation. De flesta frågorna presenterades i form av Visuella Analog Skalor (VAS), och vissa som berörde hälsoekonomi, arbetstid, basal daglig aktivitetsförmåga och ohälsosymtom presenterades som flervalsfrågor. VAS frågorna baserades på välvaliderade Likertskaleindex. Basenkäterna var Web-baserade och besvarades vid studiens början och slut, samt vid en långtidsuppföljning 6 månader efter studiens slut. Basenkäterna besvarades i nära anslutning till blodprovstagningarna för att resultaten från dessa tester skulle vara jämförbara. Blodproverna inkluderade biologiska mått på stresskänsliga hormoner, såsom könshormoner, kortisol och immunsystemsmarkörer, blodstatus, BNP (Brain Nuturetic Peptide), PAI-1 och metabola parametrar, inklusive blodfetter. Gruppindelning och det Web-baserade verktyget 1 De olika deltagande avdelningarna randomiserades till antingen interventionsgrupp eller referensgrupp. Detta skedde separat på varje företag så att det skulle finnas minst en av respektive grupp även inom varje företag. Ett Web-baserat stress- och 1 Det finns en publik version av det Web-baserade verktyget på 8

9 livshanteringsverktyg utvecklades. Verktyget erbjöd realtidsövervakning av självskattad hälsa och stressnivå, möjlighet att föra dagbok och information om stress och hälsa. Därtill fick deltagarna i interventionsgruppen tillgång till en chatt samt olika Webbaserade övningar som syftade till att minska oönskad stress och främja hälsa och återhämtning genom olika livsstärkande initiativ. Övningarna innehöll bland annat tekniker för avslappning, tidshantering samt neurokognitiv omstrukturering. Statistisk analys Eventuella skillnader i resultat har testats statistiskt med envägs- och flervägsvariansanalys. Minimigränsen för en statistiskt säkerställd skillnad i denna studie är satt till p mindre än 0,05 (p<0,05). Ju lägre p-värde desto större är sannolikheten att skillnaden är verklig och inte beror på slumpen. Ett p-värde på 0,05 (en stjärna) representerar 95 % -säkerhet att skillnaden inte beror på slumpen; med ett p-värde på 0,01 (två stjärnor) är det 99 % säkert. Med ett p-värde på 0,001 (tre stjärnor) är chansen enbart 1 på 1000 att skillnaden beror på slumpen. Slutligen har även regressionsanalys använts för att påvisa vad som förklarar specifika resultat i denna studie. Dessa förklaringsfaktorer kallas prediktorer och utgörs i detta fall av deltagarnas skattningar av dessa faktorer från första mätomgången. Regressionen utfördes på nya variabler som skapades utifrån förändring i resultatmåtten före och efter intervention. Dessa variabler benämndes exempelvis Dsömn21 (förändring mellan första och andra mätningen, dvs. t2-t1). Denna princip tillämpades på alla relevanta resultatmått. De statistiska modellerna försökte således utifrån specifika mätvariabler vid projektets start predicera eller förutspå vilka skillnader som skulle uppstå i specifika resultatmått, till exempel skillnaden i skattad sömnkvalitet mellan första och andra mättillfället (före och efter aktiv intervention). Etisk kommitté Projektet har underkastats granskning av etisk kommitté vid Uppsala Universitet DiarieNr samt Karolinska institutet

10 Resultat Totalt accepterade 317 personer att delta i studien, varav 14 registrerades som bortfall. 303 personer deltog således slutligen i studien varav 26 registrerades som avhoppare (6,9 % i interventionsgruppen och 9,8 % i referensgruppen). Skillnaden i avhopp mellan grupperna är inte statistiskt signifikant. Vi saknar information om exakt hur många personer som tillfrågades om att delta i studien men intresset att delta i studien förefaller att ha varit stort baserat på antalet potentiella och faktiska deltagare på respektive enhet. Anledningarna till bortfall var: Kommunikationsproblem (3 personer), t ex felaktiga e-postadresser vilket inte uppdagats förrän mot slutet av studien. Även andra IT-relaterade problem som bidragit till att deltagarnas e-post inte nått oss. Personer som ångrat sig och avstod från att delta vid start eller slutat sin anställning före studiens start (7 personer). Total inaktivitet från start utan angivet skäl (4 personer). Anledningarna till avhopp var: Uppsagd (7 personer varav 3 personer var okontaktbara). Bytt arbetsplats (2 personer). Utlandsflytt/stationering (6 personer). Övriga skäl (11 personer), t ex att man inte ville vara med längre eller inte hade tid, ogillade blodprovstagning eller personlig kris/livshändelse. Det förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan interventions- och referensgrupp vad gällde socioekonomisk grupp eller psykofysiologiska mått vid studiens start. På frågan om var man känner sig mest stressad skattade 53% av deltagarna arbetet, 43% en kombination av hemma och arbetet och 4% hemma (se figur 1). Det förekom inga signifikanta skillnader för hur man svarade på denna fråga före och efter den aktiva interventionen, respektive vid uppföljningen av studien, 6 månader efter avslutad aktiv intervention. 10

11 Var känner du dig vanligtivs mest stressad? Hemma 4% Kombination 43% Arbetet 53% Figur 1. Svarsfördelning av var man vanligtvis känner sig mest stressad. Samtliga deltagare. Resultat direkt efter den aktiva interventionens slut Direkt efter den aktiva interventionens slut, 6 månader efter studiens start, hade interventionsgruppen förbättrats signifikant jämfört med referensgruppen på skattningar av sömnkvalitet, mental energi, koncentrationsförmåga, socialt stöd och upplevd förmåga att hantera stress (2-vägs ANOVA, p<.05 för tid x grupp effekter). Det anabola (uppbyggande) hormonet DHEA 2 minskade signifikant hos referensgruppen och bevarades oförändrat hos interventionsgruppen. Det ångestdämpande, antidepressiva och aptitstimulerande hormonet NPY 3 ökade hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen. Immunsystemsmarkören TNFα 4 minskade signifikant i båda grupperna men mer hos referensgruppen jämfört med interventionsgruppen. Figurerna 2-9 illustrerar förändringen över tid på parametrarna ovan. I dessa figurer har vi kovarierat för skillnader i utgångsvärden mellan interventions- och kontrollgruppen, det vill säga justerat för eventuella skillnader mellan grupperna vid starten av studien. Detta har gjorts för att tillåta en mer rättvisande jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen över tid. 2 DHEA, dehydroepiandrosteron, är ett så kallat anabolt (uppbyggande) hormon, och könshormon. Det bygger upp kroppens reserver av energi och stimulerar reparationsprocessen. DHEA minskar vid långvarig stress. 3 NPY (Neuropeptid Y) är ett protein som finns i hjärnan där det troligen verkar reglerande på födointaget (ökar aptiten). NPY finns i hög koncentration inom det limbiska systemet (känslohjärnan) och påverkar således även beteendet. Det finns även indikationer på att ökade halter av NPY verkar ångestdämpande och stämningshöjande (antidepressiv effekt). Sänkta nivåer av NPY har rapporterats i hjärnvävnaden hos deprimerade (endogen depression) personer som begått självmord. 4 TNFα (tumor necrosis factor) ingår i gruppen cytokiner (immunologiska markörer) och är ett protein som stiger vid vissa allvarligare sjukdomar och är ibland även vid inflammationstillstånd. Hur stress påverkar TNFα behöver utforskas mer. 11

12 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Sömn ± S.E.M Interventionsgrupp Referensgrupp Sömn % Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 2. 2-vägsANOVA Skattning av sömnkvalitet vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Sömn) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Energi ± S.E.M Energi % Interventionsgrupp Referensgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 3. 2-vägsANOVA Skattning av mental energi vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Energi) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS *Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 12

13 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Koncentrationsförmåga ± S.E.M Koncentrationsförmåga % Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 4. 2-vägsANOVA Skattning av koncentrationsförmåga vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Koncentrationsförmåga) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Socialt stöd ± S.E.M 84 Interventionsgrupp Referensgrupp Socialt stöd % Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 5. 2-vägsANOVA Skattning av socialt stöd vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Socialt stöd) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 13

14 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. Stresshantering ± S.E.M Stresshantering % Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 6. 2-vägsANOVA Skattning av stresshanteringsförmåga vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (Stresshantering) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS *Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. DHEA ± S.E.M DHEA µmol/l 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 Interventionsgrupp Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Referensgrupp Figur 7. 2-vägsANOVA Skattning av DHEA vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (DHEA) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 14

15 OBS! Skalan på y-axeln är bruten och startar inte vid 0 för att bättre åskådliggöra standardfelet. NPY pmol/l NPY ± S.E.M Interventionsgrupp Referensgrupp 10 Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 8. 2-vägsANOVA Skattning av NPY vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (NPY) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. TNFα ± S.E.M 6 Interventionsgrupp Referensgrupp TNFα pg/ml Före intervention Efter intervention Långtidsuppföljning Tid Figur 9 2-vägsANOVA Skattning av TNF-α vid studiens start, slut och vid en långtidsuppföljning. Tidpunkt/Effekter (TNFα) Tid (p) Grupp (p) Tid x Grupp (p) Interventionsperiod (0-6 månader)* NS Långtidsuppföljning (6-12 månader)** NS 0.01 Total effekt (0-12 månader)* NS NS * Kovarierat för utgångsvärden vid tidpunkt 0 (före intervention). ** Ej kovarierat. 15

16 Prediktorer till förbättringar i hälsomåtten Regressionsanalys användes för att påvisa vad som förklarar specifika resultat i denna studie. Dessa förklaringsfaktorer kallas prediktorer och utgörs i detta fall av deltagarnas skattningar av dessa faktorer från första mätomgången. Regressionen utfördes på nya variabler som skapades utifrån förändring i resultatmåtten före och efter den aktiva interventionen. Dessa variabler benämndes exempelvis Dsömn21 (förändring mellan första och andra mätningen, dvs. t2-t1). Denna princip tillämpades på alla relevanta resultatmått. De statistiska modellerna försökte således utifrån specifika mätvariabler vid projektets start predicera eller förutspå vilka skillnader som skulle uppstå i specifika resultatmått, till exempel skillnaden i skattad sömnkvalitet mellan första och andra mättillfället, det vill säga före respektive efter den aktiva interventionen. Resultatet från regressionsanalyserna presenteras nedan som beskrivande text och mer detaljerat i anslutande tabeller. Signifikant prediktor för den förbättrade sömnkvaliteten var vilken grupp man tillhörde, där interventionsgruppen förbättrade sin sömn jämfört med referensgruppen. Den här modellen förklarade 2,1 % av variationen i förändringen i sömnkvalitet mellan 0 och 6 månader. Det vill säga, modellen förklarar drygt 2% av den variation som man kan notera mellan olika personer vad gäller förändringen i skattning av sömnkvalitet under de första 6 månaderna. Den period där deltagarna i interventionsgruppen aktivt uppmanades att bruka de olika neurokognitiva träningsprogrammen. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 Standardiserat % Beta F sig Dsömn Grupp Signifikanta prediktorer för den förbättrade mentala energin (allmänt välbefinnande), som är ett av de viktigaste måtten rent prognostiskt vid sidan av självskattad hälsa vad gäller framtida välbefinnande, var: vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen förbättrades), initialt högre antal pauser under en arbetsdag, lägre initial skattning av koncentrationsförmåga, högre initial DHEA-nivå i serum och högre initial skattning av självförtroendet. Den här modellen förklarade 11,2 % av variationen i förändringen i mental energi mellan den första och andra mätomgången, det vill säga under den aktiva interventionen. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig Dmental energi Grupp Pauser en typisk arbetsdag Koncentrationsförmåga överlag DHEA Självförtroende överlag

17 Signifikanta prediktorer för den förbättrade koncentrationsförmågan var lägre initiala skattningar av fritiden 5, bättre initial skattning av sin ekonomiska situation, högre initial daglig arbetsintensitet, vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen förbättrades), sämre initial sömnkvalitet och bättre socialt stöd. Den här modellen förklarade 13,9 % av variationen i förändring i koncentrationsförmåga under den aktiva interventionsperioden. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig Dkoncentrationsförmåga Fritid Ekonomisk situation Arbetsintensitet över dagen Grupp Sömnkvalitet Socialt stöd Signifikanta prediktorer för det förbättrade sociala stödet var lägre initial tillfredställelse med motionsvanor, vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen förbättrades), samt civilstånd (ensamstående förbättrades mer än de som var gifta/sambo/särbo). Den här modellen förklarar 9 % av variationen i förändringen i det sociala stödet under de första 6 månaderna. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig Dsocialt stöd Nöjdhet motionsvanor Grupp Civilstånd Signifikanta prediktorer för förbättrad förmåga att hantera stress var vilken grupp man tillhörde (interventionsgruppen förbättrades) och högre initial skattning av antalet arbetstimmar per vecka. Den här modellen förklarade 7,1 % av variationen i förändringen i förmågan att hantera stress under den aktiva interventionsperioden. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig Dstresshantering Grupp Antal arbetstimmar per vecka En lägre initial skattning av fritiden innebär att den upplevs som uttråkande och en högre att den upplevs som stimulerande. 17

18 Signifikant prediktor för den relativa förbättringen av DHEA var vilken grupp man tillhörde, där interventionsgruppen bevarade nivåerna av DHEA jämfört med referensgruppen där DHEA minskade. Den här modellen förklarade 1,8 % av variationen i förändringen i DHEA under den aktiva interventionen. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig DDHEA Grupp Signifikant prediktor för de ökade nivåerna av NPY var vilken grupp man tillhörde, där interventionsgruppens nivåer av NPY ökade jämfört med referensgruppen. Den här modellen förklarar 2,8 % av variationen i förändringen i NPY under de första 6 månaderna. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig DNPY Grupp Signifikanta prediktorer för minskningen av TNFα var lägre initial skattning av hur man tror att hälsan kommer att vara om ett år, högre initial skattning av hälsa senaste året samt högre daglig konsumtion av kaffe/te. Den här modellen förklarade 6,8 % av variationen i förbättring. Beroende variabel Prediktor Justerat r 2 % Standardiserat Beta F sig DTNFα Hälsa om ett år Hälsa senaste året Daglig kaffe/tekonsumtion Långtidsuppföljningen Vid en långtidsuppföljning 6 månader efter den aktiva interventionens slut förekom inga signifikanta förändringar vad gäller sömnkvalitet, koncentrationsförmåga och socialt stöd. Det vill säga, statistiskt säkerställda effekter mellan interventions- och kontrollgruppen noterades framför allt under den del av studien där deltagarna i interventionsgruppen, utöver användandet av det Web-baserade systemet för mätning av stress och hälsa, även uppmuntrades att genomföra de Web-baserade träningsprogrammen. Användarfrekvensen minskade med 30% efter den aktiva interventionsfasen av projektet. 18

19 Diskussion I HealthIT studien utvärderades ett Web-baserat verktyg för hälsa, stress och personlig utveckling. Resultatet visade att verktyget hade positiva effekter på faktorer som relaterar till återhämtning och välbefinnande såväl självskattat som biologiskt. Dessa resultat bör ses mot bakgrunden av att studien genomfördes under en ganska turbulent tid. Det rådde fortfarande en del följdeffekter från IT-bubblan som spruckit samt lågkonjunktur. För medieföretagen (3 nyhetsredaktioner från Sveriges Radio och Sveriges Television) sammanföll studien med valet hösten 2002, vilket bland annat innebar en stor mobilisering av resurser för att täcka av alla aspekter kring valet. På IT sidan blev flera studiedeltagare permitterade från sina jobb samt bytte arbetsgivare. Många av de permitterade fick nya jobb och enstaka personer förtidspensionerades. Studiepopulationen hade dock valts för att vara representativ för den framtid som alltfler medarbetare och företag möter i dag. Förändringshastigheten ökar och det finns allt kortare tid för status quo. Det innebär att resultaten från HealthIT med stor sannolikhet även är relevanta för hur medarbetare i andra företag reagerar på en alltmer turbulent omvärldssituation som direkt påverkar företagets grundläggande förutsättningar. Det är viktigt att identifiera framgångsrika strategier för att handskas med denna stress ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, både ur ett individ- och företagsperspektiv. Svarsfrekvensen på basenkäterna och compliance (användarfrekvens av Webbverktyget) i denna studie var höga jämfört med tidigare studier där compliance successivt visat sig avta mellan varje mätning. Andelen avhopp i denna studie var endast 8,6% (ingen signifikant skillnad mellan grupperna). Generellt vid longitudinella mätningar minskar compliance oavsett medium. Exempel från några tidigare studier om interventioner för stresshantering visar att andelen avhoppare från och med studiestart till uppföljning kan variera mellan 30-70% (Reibel, Greeson et al. 2001; Williams, Kolar et al. 2001; Rahe, Taylor et al. 2002). Fördelen med studier där användningen sker på en IT-baserad plattform är att alla ageranden kan loggas och på så vis kan man säkert veta när respektive deltagare gjort vad. I tidigare studier har man visat på svårigheten att mäta faktisk compliance. Det är inte helt ovanligt att personer med pappersbaserade rapporteringsfunktioner fyller på antal aktiviteter i efterhand eller rapporterar att man svarat mer än man de facto gjort (Stone, Shiffman et al. 2003). Denna typ av felkälla existerar inte i detta projekt. Därtill har tidigare studier även visat att compliance är mycket bättre för en elektronisk version än en pappersbaserad samt att man rapporterar mer (Turner, Ku et al. 1998; Stone, Shiffman et al. 2003). I en studie som genomfördes av Stone et al (2003) var faktisk compliance för den elektroniska versionen 94 % och endast % för pappersversionen (mot 90 % rapporterad compliance). HealthIT studien utgick redan från början från helt IT-baserade lösningar. Det innebär att mät- och interventionsverktyg är vetenskapligt utvärderade i den form som de sedermera kommer att erbjudas till andra grupper än de som primärt ingick i studien. Interventions- och referensgruppen hanterades på samma sätt vad gällde blodprover, rådgivning, Web-baserade basenkäter, etc. Det enda som skiljde grupperna åt var interventionsgruppens tillgång till de neurokognitiva övningarna, vilket indikerar att det var de neurokognitivt baserade övningarna som bidrog till de gynnsamma hälsoeffekterna i interventionsgruppen. 19

20 Kognitivt baserade övningar som förmedlas via dator har även visat effekt på depression och oro i tidigare studier (Proudfoot, Goldberg et al. 2003). Ett intressant faktum är att referensgruppen på vissa parametrar, till exempel energi, förmåga att hantera stress och DHEA i blodet, förbättras jämfört med interventionsgruppen och närmar sig deras värden vid långtidsuppföljningen 6 månader efter aktiv intervention. På frågan om var man vanligtvis känner sig mest stressad skattades arbetet enskilt eller som en delkomponent i totalt 96 % av fallen. Detta fynd är i linje med andra studier (Klitzman, House et al. 1990; Jacobson, Aldana et al. 1996; Hope, Kelleher et al. 1998; Smith 2000) och indikerar vikten av att genomföra stressreducerande interventioner på arbetsplatsen (Jacobson, Aldana et al. 1996; Nationella folkhälsokommittén 1998). Vid den aktiva interventionens slut (6 månader efter start) hade skattningar av sömnkvalitet, mental energi, koncentrationsförmåga, socialt stöd och upplevd förmåga att hantera stress förbättrats statistiskt signifikant i interventionsgruppen jämfört med referensgruppen. Det anabola (uppbyggande) hormonet DHEA minskade signifikant hos referensgruppen men bevarades oförändrat hos interventionsgruppen, vilket indikerar en bättre skydd mot stress och återhämtning hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen. Att DHEA under interventionsperioden minskade hos referensgruppen kan ha orsakats av den stress/turbulens (valbevakning för mediebranschen och nedskärningar inom IT-sektorn, mm) som rådde i samband med mätningarna. DHEA är ett hormon som när det sjunker kan vara en tidig markör på långvarig stress. Tillägget av de neurokognitiva övningarna verkar ha motverkat denna effekt hos interventionsgruppen. Vid långtidsuppföljningen ökar referensgruppens värden av DHEA jämfört med interventionsgruppen, vilket kan indikera att stressen minskat. Då kan kroppen själv klara av att normalisera nivåerna av DHEA. Neuropeptid Y (NPY), ett hormon som verkar lugnande, ångestdämpande och antidepressivt i centrala nervsystemet samt aptithöjande, ökade signifikant under den aktiva interventionen hos interventionsgruppen jämfört med referensgruppen. Att NPY ökar hos interventionsgruppen kan således indikera att kroppen fyller på sina energiförråd efter en längre tid av stressaktivering. TNFα, ett hormon som stiger vid aktivering av immunförsvaret 6, minskade hos båda grupperna under intervention, men mer hos referensgruppen. Vid långtidsuppföljningen fortsatte TNFα att minska hos båda grupperna, dock mer hos interventionsgruppen denna gång. En minskning av TNFα antyder minskad aktivering av immunförsvaret, vilket kan kopplas till en starkare hälsa och mindre aktivering av immunsystemet. Det krävs dock försiktighet när man uttalar sig om stressrelaterade effekter på immunsystemet. Immunsystemet är mycket komplext och består av ett mycket stort antal variabler. Därför betyder inte nödvändigtvis en förändring i en enstaka immunparameter att det skett en klinisk relevant förändring i immunfunktionen. TNFα kan dock vara en intressant markör att följa över en längre tidsperiod. I regressionsanalyserna påvisades vad som förklarar de positiva effekterna på sömnkvalitet, mental energi (allmänt välbefinnande), koncentrationsförmåga, socialt stöd, stresshantering, DHEA, NPY och TNFα. Totalt kunde man med regressionerna 6 Stress kan aktivera och stärka immunförsvaret, vilket kan ha kortsiktigt positiva konsekvenser för hälsan. Dock kan långvarig stressrelaterad aktivering, utan mellanliggande återhämtning, av immunsystemet bidra till ohälsa och sjukdom. 20

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund Mobbning från olika perspektiv Docent/forskare Christina Björklund 2016-03-23 Namn Efternamn 1 Definition mobbning Olämpligt/oacceptabelt beteenden/handlingar Förekommer upprepade gånger Över en tidsperiod

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Integrering av Lean, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete

Integrering av Lean, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete Integrering av Lean, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete Terese Stenfors -Hayes, forskare Ulrica von Thiele Schwarz, forskare Hanna Augustsson, doktorand Karolinska Institutet, LIME Anna Berg, Hälso-

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007.

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Fritid och hälsa En missförstådd relation Ett utbildningsmaterial Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Postadress: Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Enhagsvägen 9 187 40 Täby Telefon- och Faxnr:

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer