GILLESCOUTEN SGSSLX. Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 59 Nr 2 maj 2009

Transkript

1 GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 59 Nr 2 maj SGSSLX 2009 På sidorna 4 16 finns handlingarna till ordinarie landsgilleting på Kolbodagården den maj Medtages till landsgilletinget. Kolbodagården från sjösidan. Foto: Lars Stejdahl.

2 2 Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. PlusGiro Landgillerådet S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, Vännäsby, , laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster, , gjermund.austvik@gaengin.se Knut-Olov Ola Axelsson Landsgilleskattmästare Kantvägen 1, Huddinge, , knut-olov.axelsson@telia.com Torsten Hansson Serenadvägen 1, Borlänge, , torsten.ha@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. Kopparvägen 37, Falun, carl-magnus.klarcke@comhem.se Staffan Sjunnesson Markvägen 7, Oxie, , staffan.sjunnesson@telia.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 3 19 sept 2009, manusstopp 15 aug Nr 4 21 nov 2009, manusstopp 15 okt Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson (adress ovan) Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g miljö - märkt med Svanen Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN Landsgillemästaren har ordet 1949 SGSSLX 2009 SGSS 60 år gammal eller ung? Sankt Georgs Scoutgillen i Sverige uppnår den aktningsvärda åldern 60 år i år. Så länge har gillescouter funnits i gillen och många gillescouter har genom årens lopp fått uppleva många fina stunder tillsammans med vänner. Är 60 år gammalt eller ungt? Vad förväntas av en sextioåring? Vad förväntar sig en person som fyller 60 år i dag? För fyrtio år sedan var man gammal när man fyllde sextio. Förväntningarna på att något genomgripande nytt skulle ske fanns kanske inte, många tyckte nog att det mesta i livet redan hade hänt. Klädseln var ofta diskret. För tjugo år sedan var sextioåringarna med på läger av alla storlekar, reste på utlandssemester och gick på kurser. Det fanns mycket att välja på i klädaffärerna, snitsigt och färgrikt. Så mycket att ta del av! Idag är de flesta sextioåringar i full fart på sina arbeten, går in på Internet och beställer sina resor, funderar på att inte gå i pension vid 65 eller ta ut förtida för att hinna resa och umgås med släkt och vänner. Kläderna väljer man ur ett stort sortiment, som köps av både unga och gamla. Även om reklamen inte riktar sig direkt till 60+ så finns nu en viljestark och intresserad generation, som gärna lär nytt och tar för sig. Hur mår sextioåringen SGSS? Nja, ålderskrämporna börjar visa sig. Medelåldern är hög, tryggheten i det egna gillet är en viktig faktor. Verksamheten bjuder inte på alltför nya programpunkter. Viljan att satsa framåt är inte så stark på många håll, men kärleken till scouting är levande. Men det finns andra tongångar också i vår organisation! Nya gillen är på gång, några med starkt engagemang i scoutkårer och lägerverksamhet. Några gillen växer och med de nya medlemmarna kommer idéer till nytt innehåll i verksamheten. De har inte alltid varit scouter men tilltalas av vår ideologi och vårt kamratskap. Stavgång, studiebesök, resor och videohajk finns med på programtablåerna, inbjudningarna går ut till medlemmarna via e-post och brev. Kontakter med vår internationella organisation ger spännande mersmak. Lust finns att lära och att delta. En sextioåring i dag vill vara med och påverka. En sextioåring tar för sig och vill ha nya erfarenheter, möta nya människor och nya situationer men gärna i en bekant omgivning. Då är det tryggt att veta att det är scouting som idé som är grundbulten i vår verksamhet. Scouting tar sig nya uttryck och nya former, inom gillescouting sker den utvecklingen nu. Det finns ork och kunnande i 60-åringen SGSS för framtiden. Gillearrangemang 15 maj 2009 Landsgillerådet maj 2009 Landsgilleting i Kalmar 9 10 juni 2009 NBSR-möte på Åland juni 2009 Nordisk-Baltisk Gilleträff på Åland 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige Fonder Gunilla Engvall Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se spalt överst till vänster.

3 Att vara scoutledare En dikt av Elsa Elgåsen Jag mötte dem arbetsklädda i blå skjortor halsduk gul, blå, vit i motvind för tidens krav på moderiktiga kläder. Bestämd, målinriktad. Naturligt omedvetet "Jag vill göra mitt bästa" i strid mot ondska, undfallenhet, den minsta tjänst blir guldkantad. Från far till son från mor till dotter decenniernas erfarenhet vävs samman, likt frö som vinden sprider ideer föds av nya generationer. Obekväm arbetstid, stora insatser, olönsam, fria från tidens krav, materialistiskt tänkande. Var redo, hör den stormens il, ur minnets djup det stiger fram en stund så tyst, så allvarlig jag vill alltid vara redo. I jämlikhet blev jag och du i rörelsens första trevande minsta insats till stora uppdrag samma värden med gott humör. Med tillfredsställelse blandat med otillräcklighet i det inre en känsla av ansvar och glädje över att få göra sitt bästa. S:t Georgsbudskapet 2009 Det är lätt att bli nedstämd med tanke på världssituationen i dag. Vi bombarderas hela tiden av nyheter om krig, svält, översvämningar och brutala autokratiska regimer. Vi får givetvis heller inte glömma den globala finanskrisen. Mitt i allt det onda och dystra är det svårt att se det goda som händer, och det är än svårare att tro att vi, som enskilda personer, kan göra någon skillnad.. för det kan vi! Hemligheten ligger i nuet. Om vi alla ser och tar vara på de minsta möjligheter som yppar sig kan vi förbättra nuet. Och om vi förbättrar nuet kommer allt som händer senare i våra liv också att bli bättre. Varje människa kan välja mellan två hållningar: att bygga eller att odla. De som bygger kan tillbringa många år med sina projekt, men en dag har de byggt färdigt det de en gång började. Då stannar de upp och inser att de är instängda mellan sina väggar. Livet mister sin mening när bygget är färdigt. Så har vi de som odlar. De kan drabbas av både stormar och årstidsväxlingar och har sällan någon ro. Men till skillnad från ett byggnadsverk upphör en trädgård aldrig att växa. Och eftersom den ständigt kräver odlarens uppmärksamhet gör den alltid livet till ett stort äventyr. Paulo Coelho i boken Brida, Dalia Uržaite Litauens Nationella Scoutgille publiceras med tillstånd av Bazar Förlag Översättning: Gjermund Austvik och Jens Nordenhök. Teckning: B-P 3

4 Margareta Hedman minns en flickscoutledare Kraka Ragnhild Granlund Så här ser jag på uppgiften. En människa är så mycket mer än en enstaka betraktares bild. Jag vistades i Krakas närhet under tre kanske fyra skeden i mitt liv. Först som mycket ung, år, senare som ung kårledare, ännu litet senare som gift med två barn och till sist som gillescout mer än medelålders. Jag vet ingenting om Krakas uppväxt, föräldrar eller utbildning. Det måste andra berätta om. På bilden syns Ragnhild Granlund och Brita Hammar, en av Frustunastiftelsens grundare. Bilden har lånats ut av Föreningen Scoutmuseets Vänner SGSSLX 2009 Det är svårt att utesluta sig själv när man berättar om en person, som man fängslats av och respekterat. Kraka var under min barndom ett monument. Hon var lång och ståtlig och dessutom vansinnigt gammal! Hon var då 35 år. Vi hade provböcker och i dem stod det Ragnhild Granlund. Det var vår distriktsledare och vi skulle kunna hennes namn och adress utantill. Vid slutet av terminen ledde Kraka vår erinran. Det hette så då. Numera säger vi scoutupptagning. Hon stod framme vid altaret i kyrkan och talade allvarsamt till oss innan vi fick våra märken. Jag vill minnas att provet scoutlagen skulle tas inför Kraka. Då först förstod man att scouting inte bara var knopar och lek. Kraka hade tid att ge ett flamsigt och okunnigt barn tills det stod klart att scoutlagen var på blodigt allvar. Kraka hade tagit på sig en fostrargärning, som låg vid sidan av föräldrarnas. Hemma fick vi lära oss att uppföra oss. Kraka ville något mer. Hon ville att vi skulle tänka också. Det hände, när hon avlyssnat vårt tanklösa prat om någon kamrat, att hon tog oss i enrum och frågade: är det sant, är det snällt och är det nödvändigt att du säger så där? Det sitter i efter 70 år. Som distriktsledare höll Kraka informationsträffar med kårledarna i distriktet. På den tiden fanns det många flickscoutkårer på Södermalm i Stockholm. Vi satt uppradade runt ett stort bord och förväntades uppföra oss. Samtidigt lärde vi oss sammanträdesteknik. Här var Kraka stenhård. Den som inte kunde sköta sig åkte ut men fick snart komma in igen. Åren gick och sammanträffandet med Kraka blev en smula förvirrande. Hennes minne av mig var starkt men 4 förväntningarna inför återseendet inte särskilt stora. Krakas kommentar sen' vi hälsat var: Jaja, du har väl mognat nu. Den här bilden av Kraka är min och ingen annans. Jag var nog inte i närheten av det flickscoutideal Kraka ville se. Nu när jag var tillbaka i scouting igen var Kraka omgiven av vänner, som jag inte kände och våra sammanträffanden var få. Med tidningen Gillescouten återsåg jag Kraka. Hon var en av dem, som skulle skänka liv åt innehållet. Jag halkade in i redaktionen och fick då lära känna Kraka "på riktigt". Man kan tycka att det kom sent i livet men jag ser det som desto värdefullare. Allt jag mindes som barn och ung var en Kraka, fylld av ambition och idealism. Det tog sig uttryck i en roll som idol och föredöme. Jag närmade mig aldrig människan. Nu fann jag humorn, värmen och omtanken hos en relativt gammal människa, som ändå var så intresserad och engagerad i allt omkring henne. Inte går det att beskriva Kraka! Hon var en varm person med stark integritet och karisma. Hon var samtidig med många andra flickscout- och blåvingeledare, som också hade begåvningen att entusiasmera barn och ungdomar. Men Kraka var en av dem. som vi fortfarande talar om som om hon skulle kunna komma fram och manande fråga: var det sant det där? Margareta Hedman Flickscout i flickscoutkåren Högalid och Berget, kårledare i Enskede III Det fanns en gång så många scoutledare, som gjort avtryck i unga människors liv, någon eller några har väl beskrivits i olika texter. Det börjar bli bråttom om vi skall skriva något om pionjärerna. Alla blev inte flickscoutchefer... På sidorna 4 16 finns handlingarna till ordinarie landsgilleting på Kolbodagården den maj Medtages till landsgilletinget. Kopior av inkomna motioner finns hos din gillemästare. Kolbodagården från sjösidan. Foto: Lars Stejdahl.

5 Välkomna! Vi i scoutgillet Nyckeln i Kalmar tillsammans med Kronobergs scoutgille hälsar er alla varmt välkomna till landsgilletinget i Kalmar och Kolbodagården den maj Efter en hel del överläggningar och samtal, bl a med gilleentusiasten Owe Hult, var det äntligen dags att i Kalmar bilda ett scoutgille. Den 25 september 1995 hade ett tjugotal äldre scouter hörsammat inbjudan att träffas på Eksgården i Gårdby på Öland, för att få information om gillescouting och för att diskutera bildandet av ett scoutgille i Kalmar. När de närvarande skildes åt, hade S:t Georgs scoutgille Nyckeln i Kalmar bildats. Ett gilleråd hade utsetts och en preliminär medlemsförteckning upprättats. Detta hände för snart fjorton år sedan. Mycket har hänt sedan dess. Vårt gille har vuxit och består nu i mars 2009 av ca fyrtio medlemmar med en geografisk spridning som motsvarar Kalmarsunds scoutdistrikt från Oskarshamn till Nybro och Öland. Våra program: Förutom årligen återkommande träffar som Thinking day (22 febr), gilleting i mars, S:t Georgsdag och grötfesten i november har gillet genomfört mängder med studiebesök, dagsutflykter, besök på olika scoutläger och deltagit i form av funktionärskap vid olika scouttävlingar. Regionarbete: Från starten hade vårt gille goda relationer till Kronobergs och Östra Blekinges scoutgillen. Årligen träffas gilleråden i de tre gillena till regionråd och på sensommaren träffas gillena till regionträff, varvid värdskapet skiftar mellan gillena. Resor: Vårt gille har genomfört flerdagsresor tillsammans med Blekinge och Kronobergsgillena bl a till Bornholm, Tallinn och Gotland. Utställning: Vid Svenska scoutförbundets förbundsstämma 1997 i Kalmar ordnade vi med stöd av LGR en utställning om gilleverksamheten i Sverige. Betlehems fredsljus: Sedan 2004 engagerar vi oss starkt i projektet med fredsljuset och dess spridning. Vid flera tillfällen har vi varit delaktiga i olika Kalmarkyrkors andakter kring fredsljuset. Nu senast i december 2008 överlämnade en delegation från vårt Kalmargille fredsljuslågan i Kalmar domkyrka. Under den följande ceremonin tände kyrkoherden Kalmarlucians ljuskrona med Betlehemsljuset. Det var mycket stämningsfullt i den fullsatta domkyrkan. Under de senaste åren har gillescouter från Kalmar hämtat fredsljuset i Helsingborg. S:t Georgsfirande: Sedan ca tio år tillbaka ordnar vårt gille fika för ledare och seniorscouter på någon av Kalmars scoutgårdar i anslutning till S:t Georgsfirandet. Fr o m i år försöker vi att samla alla Kalmars scoutkårer till gemensamt firande vid Kalmar slott. Programidéer för vårt gille för den närmaste tiden är många, bl a stundar ett jubileum 100 års scouting i Kalmar år Text: Frio Jooss Foto: Olika gillemedlemmar & Frio Vägbeskrivning till Kolbodagården Väg E22 från norr: Trafikplats Ljungbyholm mot Hagby- Vassmolösa (ca 1 mil söder Kalmar). Efter ca 1 mil tag vänster mot Kolboda- Loverslund, följ vägvisning. Väg E22 från söder: Trafikplats Söderåkra mot Kolboda- Hagby. Efter ca 1,5 mil tag höger mot Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. Frågor om vägen och eventuell hämtning vid flyg eller tåg-buss besvaras av Stig Jonsson, Lördag Receptionen öppnar Lunchen börjar serveras LGT öppnar, invigning och förhandlingar Gnisten från Norge: Så kan man rekrytera! Kaffe, reflektioner Fri tid Middag med kvällsunderhållning Kvällsavslutning, kvällskaffe Preliminärt program Söndag Flagghissning Frukost Morgonsamling, förhandlingarna återupptas LGT avslutas och flaggan halas Lunch Guidade besök i närområdet Hemfärd 5

6 Föredragningslista för det ordinarie landsgilletinget på Kolbodagården maj 2009 Ur Scoutgillet Nyckelns fotoalbum Nyckelmedlemmarna Gunilla, Bengt, Berit, Inga-Lisa & Egon och en rauk på Digerhuvud på Fårö vid en regionresa till Gotland den aug Landsgilletinget öppnas 2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget 3. Justering av röstlängden 4. Val av två protokollsjusterare tillika rösträknare 5. Fråga om LGT behörigen sammankallats 6. Godkännande av föredragningslistan 7. Verksamhetsberättelse för Bokslut för Föredragning av revisionsberättelse. 9. Fråga om godkännande av bokslut 10. Beslut om disposition av resultat för Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden Föredragningar a) verksamhetsplan för b) budget för perioden c) inkomna motioner 13. Beslut a) beslut om inkomna motioner b) fastställande av verksamhetsplan för perioden c) beslut om medlemsavgift för perioden 2011 och framåt d) fastställande av budget för perioden Val av landsgilleråd för perioden a) fastställande av antalet ledamöter i LGR b) val av landsgillemästare c) fastställande av antalet vice landsgillemästare d) val av vice landsgillemästare e) val av övriga ledamöter på fyra år f) eventuella fyllnadsval för två år 15. Val av funktionärer a) två revisorer för perioden b) två revisorssuppleanter för samma period c) valberedning för landsgilletinget 2011 efter förslag från nomineringskommittén d) nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas Information från landsgillerådet 17. Ärenden som LGR hänskjutit till LGT 18. Under landsgilletinget väckta frågor (Frågor som önskas behandlade skall skriftligen inlämnas till tingets presidium) 19. Landsgilletinget 2011 plats och tid 20. Landgilletinget avslutas Vid LGT får beslut tas endast i de ärenden som anges i kallelsen. Motioner & propositioner Då motionstiden gått ut hade 23 motioner inkommit, betecknade A Y. Flera av dessa har samma yrkande. För att förenkla processen har de med samma yrkande förts samman under nytt motionsnummer. Samtliga 23 motioner och LGRs proposition har sänts till gillenas postmottagare, liksom dessa sammanförda motioner. Se följande sidor! 6

7 Internationellt Gillemästarmöte LGT Region LGR Kansli information service ISGF Region Region Ekonomi NBSR Region Scoutgillena Region Stadgar Rekrytering SSR Gillerådspärmen Region Region Gillescouten Hemsidan Gillevandring, läger Frimärksbanken Fredsljuset fr Betlehem Verksamheten i gillena är basen för gillescouting i Sverige. Samarbetet i regionerna och arbetet i landsgillerådet och på kansliet har som huvudsyfte att genomföra den verksamhetsplan, som antagits på Landsgilletinget. SGSS har ett antal kommittéer och samarbetspartners. Verksamhetsberättelse för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Verksamhetsåren 2007 och 2008 har ägnats åt att arbeta med framtidsfrågor för gillescouting i Sverige. Landsgillerådet har haft genomgripande samtal kring ideologi, organisation och rekrytering. Vid ett flertal möten med representanter för gilleråden regionsvis och vid regionala samlingar har frågor kring rekrytering, ekonomi och verksamhetsutveckling tagits upp. De lokala scoutgillena har genomfört ett glädjande stort antal givande gillescoutaktiviteter. På Jiingijamborii 2007 medverkade gultröjade gillescouter i flera aktiviteter, bland annat skötte de det populäraste kaféet på lägret. S:t Georgs scoutgillen i Sverige har varit representerat på Världskonferensen i Wien 2008 och på Europakonferensen i Krakow På Nordisk-Baltisk underregions kommittémöten har SGSS varit representerat i Litauen 2007 och i Sverige, Västerås Gunilla Engvall deltog i Landsgilletinget i Danmark, Carl-Magnus Klärcke i Finlands landsgilleting. I november deltog SGSS i ett av europaregionen arrangerat seminarium kring rekryteringsfrågor i Kotna Hora, Tjeckien. Flera gillen har egna kontakter med vängillen i olika länder. Samarbetet med Svenska Scoutrådet och scoutförbunden har förbättrats. Statistiken visar att antalet medlemmar sjunker och att medelåldern stiger. En stram ekonomisk återhållsamhet har varit styrande. Medlemsantal & antal scoutgillen per den 31 dec medlemmar, en minskning med 171 under tvåårsperioden. 299 medlemmar har slutat, 128 medlemmar har börjat. 36 scoutgillen, en minskning med 4 under perioden. Carl Johans Scoutgille i Göteborg har startats. Östra Aros, Kung Karls Spira, Ekoxen, Helsingborg samt Luggude har lagts ned. Landsgilleting (LGT) Det ordinarie Landsgilletinget hölls 2-3 juni 2007 på Åhusgården i Åhus. Till tinget hade 19 scoutgillen registrerat sig. Deltagarförteckningen upptog 79 namn inklusive gäster. Bland gästerna fanns landsgillemästaren från Norge, landsgillekanslern från Danmark och representant från Svenska Scoutförbundet. Värdgillena i Skåneregionen genomförde ett välordnat arrangemang. Ett Gilletorg genomfördes kring vad gillescouterna och gillena ansåg som viktiga inslag i verksamheten. Lägerbålet på lördagskvällen med Gillevaka som avslutning uppskattades mycket av deltagarna. Gillemästarträff (Gm-träff) Under perioden har inte hållits någon gillemästarträff. I stället har medlemmar ur Landsgillerådet träffat fler medlemmar från gillena i en region på en plats i regionen. Deltagarna har varit många och många väsentliga frågor för gillescoutings framtid har lyfts. Landsgillerådet har samlat erfarenheterna och tagit hänsyn till dem i Verksamhetsplanen för

8 Landsgillerådet (LGR) Efter valet vid ordinarie LGT 2007 har LGR bestått av: Landsgillemästare: Gunilla Engvall (vald t o m 2009), vice landsgillemästare: Laila Boxström (2009), övriga ledamöter: Gjermund Austvik (2011), Knut-Olov Axelsson (2011), Staffan Sjunnesson (2009), Carl-Magnus Klärcke (2011) och Torsten Hansson (2009). Internationell sekreterare: Anna-Brita Lundahl. Revisorer: Lennart Lindholm och Ingvar Paulsson. Revisorsuppleanter: Lars Gauffin och Anna-Lisa Bergström LGR har under perioden haft 10 sammanträden, varav 8 tvådagarsmöten. Två möten hölls i anslutning till LGT i Åhus. Verksamheten Den övergripande verksamheten har präglats av strävan att finna nya former för gillescouting, Framtidsprojektet. Gillenas verksamhet och utveckling har satts i centrum. Ideologi och rekrytering har prioriterats. Material har tagits fram. Hemsidan har aktiverats. En revidering av gillerådspärmen har påbörjats. Tidningen Gillescouten har kommit ut med fyra nummer per år och presenterat den nya organisationen och förslag till aktiviteter på gillenivå. Den har också innehållit artiklar med referat från internationella konferenser men också historiska tillbakablickar. Gillescouten har bland annat spridits till bibliotek och sjukhus. En regionindelning har gjorts. Varje region har en fadder i Landsgillerådet. Norrland: Guldgrävarna, Jämtland, Malören, Tre renar. Bergslagen: Creutz Lave, Folkare, Gustav Vasa, Tuna, Västerås. Västra Svealand: Brofästet, Duvkullan, Malmen, Möckelns bodar. Östra Svealand: Norrköping, Västra Sörmland. Stockholm: Birger Jarl, Bromma, Gåseborg, S:t Erik. Västra Götaland: Carl Johan, Fallfåran, Jönköping, Redväg, Skaraborg, Vinga. Östra Götaland: Kronoberg, Nyckeln. Skåne: Ale, Klåberöd, Kulla, Malmöhus, Sjöhästen, Kristianstad, S:t Botulf. Den stora lägerinsatsen 2007 gjordes på Jiingijamborii. Drygt ett femtiotal 8 gillescouter gjorde stora insatser i gillekafé, som campingvärdar, genom laddning av mobiler och gasol, med frimärksförsäljning. De gultröjade gillescouterna syntes och visade att det finns engagemang och kunskap i gillescouting. Insatser bidrog med cirka till lägerekonomin. Gillevandringen 2008 genomfördes i Säfsen i södra Dalarna, Dan Anderssons hemtrakter. Med en bas i stugor i Säfsen gjorde de 12 deltagarna längre eller kortare vandringar. På kvällarna samlades de till gemensamma måltider och trevlig samvaro. Ekonomi SGSS:s ekonomi för perioden framgår av separat bokslut. Arbetet i de lokala scoutgillena Programutbudet i de lokala scoutgillena har varit stort och omväxlande. Trivselkvällar, studiebesök, naturutflykter, resor, frimärksinsamling, stöd åt aktiv scoutverksamhet, nationaldagsfirande, spridande av Fredsljuset är några exempel på aktiviteter som förekommit. Många gillen har också haft fint samarbete med närliggande gillen samt vängillen utomlands. Kommittéernas verksamhet Fredsljuset Kommittén har: svarat för planering och genomförande av distributionen av Fredsljuset från Betlehem i samarbete med scoutgillen, scoutkårer och övriga intresserade, allt inom SGSS:s regi; distribuerat tackdiplom till alla inblandade. Kommittén har bestått av Laila Boxström (ansvarig) och Gjermund Austvik. Frimärksbanken Kommittén har: svarat för mottagande och försäljning dels som kilovara och dels av märken, vykort m m på Jiingijamborii och marknader med gott resultat. Kommittén har bestått av Karl-Eric (ansvarig) och Viveca Mattsson. Redaktionen för Gillescouten Kommittén har: svarat för framtagning, tryckning och distribution av 4 nummer av Gillescouten per år med ett varierande sidantal av Redaktionskomittén har bestått av Torsten Hansson (ansvarig), Anna-Brita Lundahl och Sven Janson. Kansliet har: med god servicenivå bistått de lokala gillena samt LGR med information, försäljningsartiklar, distribution av protokoll, nordiska gilletidningar samt övrigt administrativt underlag; svarat för den löpande hanteringen av SGSS:s redovisning samt handlagt medlemsregistret. Ansvariga för kansliverksamheten: Birgitta Eckerstedt och Knut-Olov Axelsson Valberedning och nomineringsansvariga Dessa kommittéer har: bl a genom notis i Gillescouten samt genom personliga kontakter efterlyst förslag på kandidater till LGR ; bearbetat förslagen för att kunna presentera ett förslag inför LGT juni Valberedningen har bestått av Gunvor Nilsson (sammankallande), Solveig Runespång och Arne Sandin Nomineringskommitté till valberedning har bestått av Inga-Lill Sjunnesson och Åsa Björklund. Slutord Vårt varma tack till alla, som genom personligt engagemang eller på annat sätt stött vår verksamhet. Ett speciellt tack vill vi rikta till dem som på ett förtjänstfullt utfört kansliarbetet. Ett tack också till Svenska Scoutrådet och de olika scoutförbunden för gott samarbete. Vi ser fram emot fortsatt utveckling av gillescouting i samverkan med gillen, nordiska-baltiska gilleverksamheter, våra europeiska och internationella gillescoutorganisationer. Stockholm den 15 februari 2009 Gunilla Engvall Landsgillemästare Laila Boxström vice Landsgillemästare Knut-Olov Axelsson Landsgilleskattmästare Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Carl-Magnus Klärcke Torsten Hansson Staffan Sjunnesson Anna-Brita Lundahl Internationell sekreterare

9 Resultaträkning för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige perioden 1 jan dec 2008 & budget INTÄKTER Resultat Budget Resultat Resultat Resultat Budget Dec 2007 Dec Medlemsavgifter , , , , , ,00 Försäljning, netto 7 893, , , , , ,00 Prenumerationer, annonser 2 840, , , ,00 750, ,00 Frimärksbanken ,00 0, , , , ,00 Från Bärarlaget till Fält ,00 0,00 Från Bärarlaget till Lägret , ,25 0,00 Övriga intäkter (räntor, fondvinst) , , , ,00 KOSTNADER , , , , , ,00 Medlemsavgifter mm ISGF , , , , , ,00 World Gazette , , , ,11 0,00 0,00 Nordisk-Baltisk underregion , , , , , ,00 Europa-Regionen -740,00-730,00-757,50-377,50-380, ,00 Sensus , , , , , ,00 Lettland -500,00-952,67-952, , , , , , ,00 Verksamhet Landsgillerådet , , , , , ,00 Framtidsprojektet (Lägret -07) -432, , , ,25 0,00 0,00 Framtidsprojektet (Satsningen) * , , , ,00 0,00 Medlemsutveckling ,70 * 0, ,00 PR ,00 * -229,00-229,00 0, ,00 FM/FST/Sensus ,80 * ,00-780,00-415, ,00 Utbildning ,47 * 0, ,00 Stadgerevision * 0, ,00 Frimärkskommittén till ISGF ,75 0, , , , ,00 Frimärkskommittén till fonder ,25 0, , ,25-975, ,00 Frimärkskommittén, övrigt -675,50 * 0,00 0,00 Fredsljuskommittén ,50 * ,50-121, , ,00 Valberedningen ,00 * -927,00-927,00 0, ,00 Program ,00 * 0,00 0,00 Internationellt -652,29 * 0, ,00 Kanslilokaler , , , , , ,00 Kansli,övrigt , , , , , ,00 Gillescouten , , , , , , , , , , , ,00 Evenemang Nordisk-Baltisk underregion , , , ,00 0, ,00 LGT + Gm-möte , , , , , ,00 Regionsmöten m LGR ,00 Nordisk/Baltiska LGT , , , , , ,00 Världskonferens , , ,00 0, ,00 0,00 Europakonferens , , ,00 0, ,00 Övrigt , , , , , , , ,00 Diverse Uppvaktningar , , , ,00-659, ,00 Avskrivning projektor,kopiator , , , , ,00 Till Bärarlaget (Ränta, fondvinst) , , , ,00 Från Lettlandsfonden 952,67 952,67 Övrigt -645,00-520, , ,71-52, , , , , , , ,00 PERIODENS RESULTAT -742, , , , ,39 100,00 *) Kommentarer se sid 10. Medlemsavgift för föreslås höjas till 350 kr för fullbetalande medlem. 9

10 Balansräkning vid senaste tre årsslut TILLGÅNGAR 31 dec dec dec 2008 Likvida medel Kassa 1 409, ,50 0,00 Utländsk valuta Frimärken 0,00 Plusgiro 3 799, , ,60 Bank , , ,22 Fordringar Fakturafordringar 220, ,00 Övriga kortfristiga fordringar , ,00 LGT ,00 Obligationer , , ,00 Varulager , , ,66 Konstverk 1,00 1,00 1,00 Inventarier 1, , ,00 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,48 SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Fakturaskulder 5 969, ,00 0,00 Övriga kortfristiga skulder 592, , ,67 Världskonferensen Reserverat för studiecirkel 2 874, , ,00 Fonder Bärarlaget , , ,18 Sten Thiels fond , , ,63 Dan Winthers minne , , ,53 Jenny Rieck-Müllers fond , , ,23 SGSS:s Lettlandsfond , , ,46 Eget kapital Bal. resultat , , ,53 Mellanårsresultat , ,86 Årets resultat , , ,39 S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,48 Kommentarer till SGSS redovisning för 2008 Frimärksförsäljningen. Denna har varit betydligt mycket lägre än förra året då vi inte haft några stora evenemang där det gått att sälja. Av intäkterna har 50 % avsatts till ISGF och 25 % till Sten Thiels fond. Totalt gav försäljningen ett netto på 3915 kr. Bärarlaget. Medel från Bärarlaget har inte tagits i anspråk under Ränteintäkter, fondvinst. Dessa har varit totalt 7581,38 kr vilket har tillförts Bärarlaget. Beloppet redovisas som intäkt men har även tagits upp som kostnad vid överföringen till Bärarlaget.. Landsgilleting. Eftersom 2008 var ett år då inget LGT genomfördes har resultatet påverkats positivt. Tidningen World Gazette har lagts ner och inga kostnader finns därför för denna. Framtidsprojektet. Satsningen har belastats med kostnaden för ett Rekryteringsseminarium i Prag. Under året har representanter för SGSS deltagit i internationella evenemang. De verkliga kostnaderna är avsevärt större än vad SGSS betalat då deltagarna själva stått för stora delar utgifterna. Under året har en ny kopiator anskaffats till kansliet då den gamla blivit svår och dyr att få service till. Revisionsberättelse för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Undertecknade valda revisorer för räkenskapsperioden avger följande revisionsberättelse: Vi har granskat årsredovisningarna samt landsgillerådets förvaltning för åren 2007 och Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Årsredovisningarna har upprättats enligt föreningslagen. Vi tillstyrker att LandsGilleTinget fastställer resultat- och balansräkningarna för 2007 och 2008 samt att landsgillerådet beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåren. Stuvsta den 24 februari 2009 Lennart Lindholm Ingvar Paulsson 10

11 Fondernas utveckling 1 jan dec Bärarlaget Ingående balans , ,80 Minnes- och hedersgåvor 2 900, ,00 Övriga gåvor 9 388,74 243,00 Vinst premieobligationer Lägerunderskott ,25 Tillförda räntor 5 235, ,38 Bidrag till LGT-deltagare ,00 Utgående balans , ,18 Sten Thiels fond Ingående balans , ,63 Gåvor 1 183,00 275,00 Från frimärksbanken 6 862,25 975,00 Ränta Utgående balans , ,63 Ur Scoutgillet Nyckelns fotoalbum Nyckelns utställning om gillescouting vid Svenska Scoutförbundets förbundsmöte i november Dan Winthers fond Ingående balans , ,53 Ränta Utgående balans , ,53 Jenny Rieck-Müllers fond Ingående balans , ,23 Bidrag från huvudfonden , ,00 Till barn och gamla , ,00 Ränta Utgående balans , ,23 Lettlandsfonden Ingående balans , ,13 Från frimärksbanken Från gillen och enskilda + kollekt Från vängillen 50,00 Avgift till ISGF -713,91-952,67 Seminarium Riga Ränta Utgående balans , ,46 Tre av Nyckelns gillescouter, Carmen, Irmegard & Harriet, som trollgummor, tar emot en patrull vid en kontroll under Trollhajken för juniorscouter i Emmaboda den maj Bärarlaget. Såväl kapital som avkastning får användas till stärkande av SGSSs ekonomi enligt LGRs beslut. Sten Thiels fond. LGR har full frihet att disponera fondens medel men donator önskar att medlen i första hand går till det internationella arbetet. Dan Winthers fond. Bidrag lämnas till ett scoutgilles sociala verksamhet om gillet bidrar med lika stort belopp. Jenny Rieck-Müllers fond. Till stöd för barn och gamla. Kapitalet får användas. Lettlandsfonden. För att bygga upp och stödja gillescoutrörelsen i Lettland. Tjugo gillemedlemmar samlade kring scoutgillets fredsljus vid Grötfesten i Falkens scoutgård den 30 november

12 Motioner & proposition Motion 1: Rösträtt Enligt gällande stadgar har varje LGRmedlem en röst vid LGT. Vi tycker att detta är helt fel. Det är djupt odemokratiskt och kan effektivt blockera alla möjligheter till stadgeändringar som går emot LGR:s uppfattning. Följande del ingår i motionen från Kulla: Enligt gällande stadgar har varje LGRledamot en röst vid LGT. I en rörelse som är så intimt förknippat med scoutings ideal och verksamhet som gillerörelsen anser vi detta vara helt fel. Scouting har i alla tider värnat om demokrati både i och utanför den egna verksamheten. Att vi då i vår rörelse har stadgar som indirekt antyder att vissa medlemmar (ledamöter i LGR) är bättre än andra medlemmar på att bedöma vad som är bra för verksamheten och därmed skall ha egna röster anser vi är klart odemokratiskt. Om nuvarande LGR-ledamöter tycker att nuvarande ordning är bra måste det bero på att de inte litar på sin egen förmåga att, med bra och väl motiverade argument, få gehör för sina förslag. Om en majoritet av våra gillen har en viss uppfattning, är det då rimligt att LGR-ledamöter med sina röster skall kunna få igenom en avvikande mening? Vi i vårt gille tycker inte så! Vi föreslår följande ändring av stadgarna: 7. Nuvarande lydelse: Rösträtt har med en röst varje LGR-ledamot samt en vald delegat för varje påbörjat femtiotal gillescouter från lokalt scoutgille. Vårt förslag till ändrad lydelse: Rösträtt har med en röst varje vald delegat för varje påbörjat femtiotal gillescouter från lokalt scoutgille. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg LGR tillstyrker att LGR inte ska ha rösträtt. I övrigt föreslår LGR att motion nr 1 avslås. I övrigt hänvisas till LGRs yttrande till motion nr Motion 2: Antal delegater för lokalt scoutgille Enligt gällande stadgar får lokalt scoutgille välja en delegat för varje påbörjat femtiotal medlemmar vid senaste årsskifte. Tyvärr går utvecklingen mot färre antal medlemmar i gillena och därmed färre röster vid LGT. För att öka den representativa demokratin föreslår vi ett utökat antal delegater genom följande ändring i stadgarna: Vi föreslår följande ändring av stadgarna. 7. Nuvarande lydelse: en delegat för varje påbörjat femtiotal gillescouter från lokalt scoutgille. Vårt förslag till ändrad lydelse: en vald delegat för varje påbörjat tjugofemtal gillescouter från lokalt scoutgille. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö S:t Georgs scoutgille i Kristianstad S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen i Halmstad LGR tillstyrker motion nr. 2. Detta innebär följande ny lydelse för 7, stycke 2: Rösträtt har med en vald delegat för varje tjugofemtal gillescouter från lokalt scoutgille. Bestämmande för antalet röstberättigade är medlemstalet vid aktuellt årsskifte. Scoutgillet Tre Kronor har ingen rösträtt. LGR-ledamot får ej vara delegat för eget scoutgille. Motion 3: Rösträtt Vi föreslår att rösträtten ändras enligt följande: Varje gille har en röst för varje påbörjat tiotal medlemmar: 1 10 = 1 röst, = 2 röster o.s.v. Tre Kronor har samma rösträttsvillkor som övriga gillen. Landsgillerådet har en gemensam röst. Vid lika röstetal har Landsgillerådet utslagsröst. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå S:t Georgs Scoutgille i Jämtland LGR föreslår att motion 3 avslås. Motion 4: Rösträtt via fullmakt Enligt gällande stadgar får rösträtt vid LGT ej utövas genom fullmakt. Knappa resurser och långa reseavstånd gör att många gillen ej låter sig representeras på LGT. För att ge även dessa orepresenterade gillen möjlighet att utöva sin demokratiska rättighet att påverka beslutet vid LGT föreslår vi att varje gille, utöver sin egen rösträtt, får med stöd av fullmakt, avge röster för högst ett gille. Vi föreslår följande ändring av stadgarna. 7. Nuvarande lydelse:.. Rösträtt får ej utövas via fullmakt. Vårt förslag till ändrad lydelse:.. Varje gille får, utöver sina egna röster, avge röst(er) för högst ett gille via fullmakt. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö. S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg LGR föreslår att motionen avslås. LGT är ett forum för aktivt deltagande och direkt demokrati. LGR anser inte att röster via fullmakt överensstämmer med detta synsätt. Motion 5: S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor S:t Georgs Scoutgille i Västerås anser att scoutgillet Tre Kronor inte har något berättigande, då medlemmarna endast betalar medlemsavgift men inte har någon rösträtt.

13 De gillescouter som önskar vara med i ett gille men inte har något eget scoutgille på orten kan ansluta sig till ett scoutgille som är aktivt i närheten. På så sätt får medlemmarna en tillhörighet, där man som medlem har rösträtt och möjlighet att påverka frågor som berör S:t Georgs Scoutgillen i Sverige. Detta borde även ge upphov till aktivare gillen och större samhörighet, vilket måste ses som positivt för gillerörelsen som helhet. S:t Georgs Scoutgille i Västerås yrkar därför att S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor läggs ned. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille i Västerås LGR tillstyrker intentionen i motionen. LGR gör följande tilläggsförslag: Gillescouter som av olika skäl inte kan eller vill vara medlemmar i ett befintligt lokalt scoutgille får vara direktanslutna som fristående medlemmar till SGSS. Scoutgillet Tre Kronor upphör därmed. LGR konstaterar att detta innebär en stadgeändring och föreslår därför, om LGT beslutar enligt LGRs yrkande ovan, att stadgarnas 32, andra stycket, ändras till: Enskild person kan bli direktansluten som fristående medlem till SGSS efter beslut av LGR. Motion 6: Medlemsbegreppet Stadgeändring I våra stadgar 32 står: 32 Gillescout blir den som uppnått myndig ålder, accepterar (skriftligt eller muntligt) innehållet i målformuleringen i 1 samt betalt fastställd avgift till det lokala scoutgillet. Enskild person kan bli gillescout i S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor efter beslut av LGR (se 19). Vi anser att det behövs ett tillägg efter avgift till det lokala scoutgillet med tre ord: och till SGSS. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå S:t Georgs Scoutgille i Jämtland LGR föreslår att motionen avslås vad avser det föreslagna tillägget i 32, stycke 1. LGR föreslår att tillägget ändras till och är registrerad hos SGSS. LGR konstaterar att detta innebär en stadgeändring och föreslår därför, om LGT beslutar enligt LGRs yrkande ovan, att stadgans 32, första stycket, ändras till: Gillescout blir den som uppnått myndig ålder, accepterar (skriftligt eller muntligt) innehållet i målformuleringen i 1 samt betalt fastställd avgift till det lokala scoutgillet och är registrerad hos SGSS. Motion 7: Medlemsavgiften Med nuvarande utveckling i vårt gille, minskande eller i bästa fall stagnerande medlemssiffror och en medelålder på 70+, kan vi inte höja medlemsavgiften utan att detta får konsekvenser för medlemsantalet. I dagsläget har vi fått anpassa vår avgift så att den precis täcker våra egna inbetalningar till SGSS och får täcka våra egna lokala kostnader genom att ta av vårt kapital. Utvecklingen beror bl a på den utveckling som finns i samhället att pensioner höjs relativt blygsamt i förhållande till den höjning som sker av levnadsomkostnader och olika avgifter i samhället. Vi är övertygade att många andra gillen är i samma situation. Samtidigt vill vi understryka att vi ser positivt på LGRs ambition att utveckla gillerörelsen vilket kräver tillräckliga resurser. Vi upplever att vi för tillfället nått vägs ände och är inte övertygade att ytterligare höjning av avgiften till SGSS verkligen skulle innebära högre intäkter till den centrala verksamheten. Däremot är vi övertygade att det skulle innebära en klar minskning av medlemsantalet i vårt gille och därmed mindre intäkter till SGSS från oss. Med anledning av ovanstående föreslår vi att LGR får i uppdrag att planera åtgärder för verksamheten de närmsta åren så att en höjning av medlemsavgiften kan undvikas detta och åtminstone nästa ordinarie Landsgilleting. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg LGR föreslår med följande motivering att motionen avslås. LGR har full förståelse för att medlemsavgiften kan kännas betungande. LGR ser positivt på motionens yttrande om utvecklingen av gillerörelsen. Detta kräver resurser i form av bland annat tid och pengar och är alla medlemmars ansvar. LGR konstaterar att medlemsavgiften bestäms av LGT två år i förväg. Det innebär att den budget och verksamhetsplan för LGR föreslår vid LGT 2009 är baserad på den medlemsavgift (250/200 kr) som fastställdes av LGT LGR konstaterar också att SGSS har kostnader som vi som förening inte har kontroll över, t.ex. portokostnader. LGR konstaterar i detta sammanhang att kostnaderna för kansliet består av lokalhyror, allmänna kontorskostnader och porto. Någon avlöning förekommer inte. LGR arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och prövning av föreslagna kostnader. Motion 8: Reseutjämning vid Landsgilleting (LGT), extra LGT samt Gillemästarmöte (GMm) Vi föreslår ändring enligt följande princip: En viss procentsats av inbetalda medlemsavgifter från året innan LGT, extra LGT och GMm avsätts till reseutjämning. (Som referens kan procenttalen för LGT 2005 och LGT 2007 användas.) Delegaternas totala resekostnader jämförs med avsatt summa. Varje delegats verkliga resekostnad reduceras med samma procenttal som den avsatta summan understiger yrkad ersättning. Motionen insänd av: S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå S:t Georgs Scoutgille i Jämtland LGR föreslår att motionen avslås. LGR konstaterar att reseutjämningen historiskt sett har uppgått till ganska blygsamma belopp i sammanhanget ca kr vid LGT 2005 och drygt kr vid LGT 2007, vilket innebär ungefär 2 2,5 % av medlemsavgifterna. 2,5 % av medlemsavgiften för , 250 kr, motsvarar 5 kr per medlem. 13

14 Motion 9: Ändring av stadgarnas nomenklatur Bakgrund Det kan vara svårt att tolka bestämningarna Landsgilleting, Landsgilleråd, Landsgillemästare, Gilleting, Gilleråd och Gillemästare. Ännu svårare är det att rätt tolka förkortningarna LGT, LGR, Lgm, GT, GR och Gm (t.ex. används GT även för Göteborgs-Tidningen, Gamla Testamentet, gin och tonic, gran turismo och Gyllene tider. Vi föreslår att vokabulären anpassas i enlighet med normal föreningspraxis till årsmöte, styrelse och ordförande. Gilleskrivare och Gilleskattmästare regleras inte i stadgarna varför det står lokala gillen fritt att använda benämningarna sekreterare och kassör. Förslag I stadgar för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige byts i samtliga förekommande paragrafer benämningar enligt tabellen nedan. Benämning Ersätts av Landsgilleting och LGT Årsmöte SGSS Landsgilleråd och LGR Styrelse SGSS Landsgillemästare och Lgm Ordförande SGSS Vice landsgillemästare och vlgm Vice ordförande SGSS Gilleting och GT Årsmöte lokalt gille Gilleråd och GR Styrelse lokalt gille Gillemästare och Gm Ordförande lokalt gille Vice gillemästare och vgm Vice ordförande lokalt gille Motionen insänd av Medlemmar ut S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm LGR tillstyrker motionen. LGRs proposition nr 1 Motivering Vid ISGFs Världskonferens i Wien 2008 ändrades ISGFs stadgar på ett sätt som kräver ändring även av SGSSs stadgar. I ISGFs ändrade stadgar, artikel 3, står det numera (i översättning): Målet för International Scout and Guide Fellowship är att uppmuntra sina medlemmar: a) att personligen hålla andan i löftet och lagen, så som de utformades av Baden Powell, scoutrörelsens grundare, levande i en process som innebär en kontinuerlig personlig utveckling. Detta koncept fanns redan i stadgarnas inledning. Beslutet i Wien förde det in i de egentliga stadgarna. Förslag Landsgillerådet föreslår därför att ändra SGSSs stadgar enligt följande: 1 Gillescoutrörelsens mål, första punkten: Nuvarande lydelse: hålla scoutlag och scoutlöfte levande. Föreslagen ny lydelse: att uppmuntra sina medlemmar att personligen hålla andan i löftet och lagen, så som de utformades av Baden Powell, scoutrörelsens grundare, levande i en process som innebär en kontinuerlig personlig utveckling. 18, Lokalt scoutgilles uppgift, föreslagen ny första punkt: att uppmuntra sina medlemmar att personligen hålla andan i löftet och lagen, så som de utformades av Baden Powell, scoutrörelsens grundare, levande i en process med kontinuerlig personlig utveckling. Landsgillerådet anser att följande tolkning av löftet och lagen skall gälla i Sverige: Med löftet och lagen avses det löfte och den lag som vid var tid gäller i Sverige. Denna tolkning kan införas som kommentar efter stadgetexten. 14 Valberedningens förslag till kandidater presenterar sig Leif Granéli, Kristianstad. Jag är 67 år. Gift med Annalisa. Bor i Kristianstad och medlem i Kristianstadsgillet där jag är medlem i gillerådet och gilleskattmästare. Började min scoutbana i Fjälkinge Scoutkår där jag blev vargunge Arbetade på Handelsbanken i 35 år och blev dagledig Invaldes i Kristianstads Scoutgille Jag är en utpräglad föreningsmänniska och om jag blir invald i gillerådet kommer jag att arbeta för en utökad föreningsdemokrati inom gillerörelsen samt att förbättra relationerna mellan LGR och lokala scoutgillen. Kristina Sundberg, Gagnef. Jag heter Kristina Sundberg. Är gift och har tre söner som berikat mitt liv med sju barnbarn. Mitt yrke är sjuksköterska och jag arbetar i ett hemsjukvårdsteam som hjälper svårt sjuka och dess anhöriga att trots svår sjukdom få en bra livskvalitet. Livskvalitet för mig är bl.a. att umgås med mina barnbarn, att bygga på vårt snart inflyttningsklara hus och att påta i min trädgård. Mitt scoutliv startade i Stora Tuna scoutkår där jag var juniorledare. Nyfikenheten förde mig sedan till Tuna Scoutgille där jag varit medlem sedan mitten av 90-talet. Var där under sex år Gillemästare. Scoutrörelsen har gett mig så mycket, gemenskap, ledarskap stärkt själförtroende och härliga upplevelser. Jag vill därför ge något tillbaka till scouting och därför tackade jag ja till nomineringen till Landsgillerådet. Blir jag invald är bl a rekryteringen av yngre medlemmar en viktig sak att arbeta med, för utan dem kan inte Gillerörelsen leva vidare. Valberedningens hela förslag, se sid 16

15 Verksamhetsplan för LGRs förslag till Framtidsprojektet samlingsbegrepp för SGSSs satsningar under perioden Bakgrund Under en tvåårsperiod har Framtidsprojektet stått i fokus för landsgillerådets arbete. En delvis ny organisation, tätare kontakter med gillen och regioner, genomgång av befintligt material och delvis nyproduktion av rekryteringsunderlag har genomförts. Målgrupper Scoutgillen och regioner, gillescouter och presumtiva gillescouter, inaktiva och aktiva scoutledare, tidigare scouter och ledare, familjemedlemmar, anhöriga och vänner. Sökområden Scoutorganisationer i Sverige, Svenska Scoutrådet, scoutkårer och scoutdistrikt på lokal nivå, VIP- personer med scoutbakgrund, Studieförbundet Sensus, lägerorganisationen Jamboree Syfte Alla scoutgillen och landsgillerådet skall under perioden utvecklas så att allt fler scouter, scoutledare och vuxna finner det naturligt att engagera sig inom gillescoutrörelsen. Målbild Vår verksamhet skall kännetecknas av att vi har varierande program och aktiviteter för våra medlemmar och tillgodoser på det sättet olika intressen och åldrar; att vi har en organisation som möter gillenas behov; att vi har en lätt igenkänd image; att vi har en tillgänglig hemsida; att vi deltar i det internationella gillescoutarbetet på alla nivåer; att vi har goda kontakter och samarbetsmöjligheter med scoutorganisationerna på alla nivåer; att vi är kända i samhället och spelar en naturlig roll i den sociala gemenskapen på våra hemorter. Övergripande mål Hålla scoutlag och scoutlöfte levande. Sprida scoutandan i samhället. Stödja scoutverksamheten. Bevara kamratskap mellan vuxna scouter. Arbeta för rätt- visa och fred. Bidra till internationell förståelse. Utöver de övergripande målen strävar vi mot följande långa och korta mål: Långsiktiga mål Vid utgången av 2012 har 25 nya scoutgillen startat; finns verksamhetsplaner i samtliga gillen; hålls årliga, programmerade träffar i alla regioner med deltagande av LGRmedlemmar; har samtliga gillen genomfört måldiskussioner; finns något internationellt engagemang i varje gille. Kortsiktiga mål Vid utgången av 2010 har sex nya gillen startat; finns verksamhetsplaner i mer än 50 procent av gillena; hålls årliga träffar i alla regioner där framtidsprojektet står på programmet; har 25 inbjudna scoutledare deltagit i gillevandringen 2010; finns något internationellt engagemang i 30 % av gillena. Aktiviteter LGR leder och fördelar arbetet med att: genomföra LGT i Kalmar med bland annat fokus på rekrytering, samarbete med värdgillena; utvärdera SGSSs nya organisation; genomföra revision av stadgarna; starta nya gillen i samverkan med gillen och scoutkårer; skapa och underhålla informationsmaterial; besöka scoutförbundens årliga stämmor; ge ut fyra nummer av Gillescouten per år, även på hemsidan; genomföra gillescoutvandring 2010, inbjuda aktiva scoutledare; delta i nationellt scoutarrangemang 2009 (Kopparbo); genomföra seminarium kring gillescoutings ideologi; delta i samtliga internationella konferenser etc. på alla nivåer (NBSR, Europakonferens, ISGF), världskonferens i Italien 2011; deltaga aktivt i planering och genomförande av världsjamboreen i Sverige 2011; fortsätta kontakterna med Lettland genom lokala gillen; återskapa och förbättra vängillearbetet; genomföra Fredsljusaktionen 2009 och 2010; fortsätta arbetet med Frimärksbanken; fortsätta LGR-medlemmarnas deltagande i regionträffar. Regionerna leder och fördelar arbetet med att stödja Framtidsprojektet ; genomföra regionala gillemästarträffar två ggr per år; genomföra årliga regionträffar i samarbete med lokalt gille; delta i bildandet av nya gillen inom den egna regionen. Gilleråden i de enskilda gillena leder och fördelar arbetet med att: stödja Framtidsprojektet ; planera gillets arbete, program, skapa en verksamhetsplan; värva nya medlemmar; utöva medlemsvård; delta i regionträffar. Resurser LGR med projektgrupper och kommittéer, kansliet, regionansvariga, gillemästarsamlingar, glleråden och gillemedlemmarna, ekonomi, budget. Organisation Anpassas efter innehållet i verksamhetsplanen både lokalt och på riksnivå. Utvecklingsplaner Formas på landsgilleting, regionala samlingar och gilleting. Återkoppling Årsvisa avstämningar, verksamhetsberättelser, rapportering, utvärdering. 15

16 Valberedningens förslag Landsgilleråd Landsgillemästare Gunilla Engvall, Västerås omval Vice landsgillemästare Laila Boxström, Vännäsby omval Övriga ledamöter Leif Granéli, Kristianstad nyval Kristina Sundberg,Gagnef nyval (Germund Austvik, Åskloster, och Knut-Olof Axelsson, Huddinge, är valda till 2011) Revisorer Lennart Lindholm, Osby omval Ingvar Paulsson, Södertälje omval Revisorssuppleanter Lars Gauffin, Stockholm omval Birgitta Maddisson, Umeå nyval Nomineringskommitté Åsa Björklund, Rättvik omval Yvonne Austvik, Åskloster nyval För valberedningen Gunvor Nilsson Arne Sandin Solveig Runespång Rapport från frimärkskommittén Åtta givare från våra gillen, samt försäljning på Faluns motormarknad och privat annonsförsäljning har hittills i år inbringat ca kronor. Detta är sista året vi gör en insats i frimärkskommittén för frimärksbanken. Det blir för LGR att ta fram en ny kommitté under kommande budgetperiod Gillehälsningar Kalle o Viveca Mattsson Boken Scouter i Tunabygden glimtar från tio decennier kommer att släppas på Borlänge Bibliotek lördagen den 13 juni kl Alla insatser fram till färdigt manus har gjorts ideellt. Kostnad för tryckning och inbindning avses att täckas av försäljningen. Boken kan förhandsbeställas från Sven Janson, Vattugatan 9, Borlänge, sven.janson@kajan.eu, bankgiro , för 350 kronor. Vid leverans tillkommer fraktkostnad. Begränsad upplaga. Intressant scouthistoria ny bok kommer Borlängescouten Bengt Dahlström siktar land, på seglatsen till Jamboreen i Frankrike Sverige är känt för sin omfattande föreningsverksamhet. Mängder av lokala föreningar har genom frivilligt arbetande ledare gjort betydande samhällsinsatser. Dit hör alla scoutkårer och engagerade scoutledargärningar. Men ytterst litet av det arbetet finns beskrivet i historien. Nu har dock ett projekt i Borlänge och Stora Tuna avslutats efter drygt tre års insamlings- och forskningsarbete. Det kommer att resultera i en 300-sidig bok, som släpps den 13 juni. Den får namnet 16 Scouter i Tunabygden glimtar från tio decennier. Ett 50-tal berättelser av olika skribenter presenteras i tio kapitel, ett för varje årtionde, med en beledsagande scouthistorisk årskrönika, som kompletterats med allmänhistoriska händelser för att få tidsperspektivet. Boken har över 450 illustrationer och personregistret omfattar fler än 1200 namn. I en avslutande del finns en kårkrönika där verksamheten inom 49 scout- kårer presenteras med historiska data från 1910 och fram till i dag. Alla scoutförbund finns representerade, och dessutom Tuna Scoutgille. Boken kan ses som ett pilotprojekt och förhoppningsvis inspirera till kartläggning av annat ideellt föreningsarbete. Kanske en uppgift för landets scoutgillen att skriva sina trakters scouthistoria? Mycket, men mycket intressant, arbete kan utlovas. Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge

17 Internationellt För några år sedan kunde man i Dalarna köpa en jordglob med bara Dalarna på, givetvis fanns det en historia om detta. Det var masen som hade sett en jordglob men tyckte väl att det kunde räcka med en kula med bara Dalarna på. Det kan hända att folk från Dalarna är kända för att hålla på sitt och tycka att landskapet man bor i är bäst och vackrast. Men om man höjer blicken och ser sej om i Sverige, Europa och övriga världen så ser man att det finns vackra platser och trevliga människor på andra det finns vackra platser och trevliga människor på andra ställen än Borlänge ställen än Borlänge, Rättvik, Mora och Sälen. Så kanske det är i vårt gille också, man deltar i de aktiviteter som finns i det lokala gillet och trivs med det och tycker att det ger den stimulans och gemenskap man önskar. Men om man då höjer blicken så finns det på nationell och sedan internationell nivå många möjligheter till aktiviteter. Nu närmast har vi LGT på Kolbodgården och tätt in på kommer den nordiskbaltiska träffen i Mariehamn på Åland. Om man inte har fått nog med gilleaktiviteter då så kan man vara med som funktionär på Dalacamp VII på Kopparbo, det finns uppgifter för alla åldrar och man jobbar så mycket som man orkar och vill. Längre fram i sommar kan man vara med på en träff i Dundee, Skottland eller i Rumänien och sedan fortsätter det med Grossarl, januari 2010, senare 2010 blir det Europakonferens på Cypern och världskonferens i norra Italien. Förhoppningsvis ska vi också i Sverige under 2010 arrangera något i samband med Vasaloppet och sedan en vandring någonstans i Sverige under sommaren. Sommaren 2011 är Sveriges scouter värd för Jamboreen och då kommer även vi gillescouter att närvara. Som Ni ser finns det mycket att uppleva både i övriga Sverige och världen, så släpp blicken från kulan och följ med på ett gillescoutäventyr. Om det är något du undrar över eller vill ha hjälp med när det gäller de internationella evenemangen kontakta gärna mej på eller carl-magnus. klarcke@comhem.se Carl-Magnus Klärcke, internationell sekreterare. Mer internationellt, se sid 20 Boyscoutrörelsen i Falun Måndagen den 14 november 1910 skriver John Verkmäster referat från Falu Idrottssällskaps ordinarie novembersammanträde. Här ett utdrag från artikeln, direkt citerat. Den komité, som tillsats för boyscoutrörelsen, lämnade därefter genom löjtnant Aminoff (som varit ledare), och räntmästar Högberg några intressanta upplysningar om denna rörelses goda utveckling och omfattning i Falun. För närvarande äro c.a 130 pojkar med i afdelningen. Komitén hade haft ett förslag om, att en särskild boyscoutförening skulle bildas i Falun med en årsavgift af ex. 50 öre, men det ansågs efter en stunds diskussion, att rörelsen bäst kunde utvecklas och stödjas genom att utgöra en sorts sektion af Idrottssällskapet, dock så att endast komiterade behöfde vara medlemmar i sällskapet. Förslag till närmare bestämmelser härvidlag skulle af komiterade föreläggas styrelsen samt nästa årsmöte. Till dess arbetar man på boyscoutidéns utveckling och realiserande i samma stil som hittills och de stadgar för boyscoutafdelningen i Falun, hvilka utarbetats af styrelsen, antogs nu preliminärt. I samband härmed anslog sällskapet, som förut beviljat 50 kr., ytterligare 20 kr. till boyscoutrörelsen i Falun. Under diskussionen i boyscoutfrågan framhöll bl. a. disp. Yngström och särskildt ingenjör Carlsson, att hvad man nu närmast bör inrikta sig på, är att intressera det uppväxande släktet för idrott och kroppsöfningar och vore boyscoutrörelsen af sådan art, att den icke blott skänkte utveckling i kroppslig afseende utan även gåfve andlig väckelse. Därför borde den också kraftigt stödjas. Sällskapet hade nu en tid lagt an att få den stora, organiserade idrotten framvisad för allmänheten men i fortsättningen borde man ägna sig mera uteslutande åt det yngre släktets utveckling och icke offra allt för mycket på större täflingar etc. (Sällskapet har ju genom sina stora ungdomstäflingar häfdat denna princip under ett par års tid och tänker sålunda ytterligare utveckla densamma genom att stödja boyscoutrörelsen. Önskvärdheten af att få till stånd någon liknande rörelse för flickor uttalades äfven). Berättelsen insänd av Bertil Lundh, Scoutgillet Creutz Lave i Falun, som studerat journalisten John Verkmästers klipparkiv. Han återkommer i nästa nummer med ett nytt avsnitt. 17

18 Gillena berättar Jäntan Annalisa Haggård t h. Parsamarbets- 6-kampslekar i Skaraborg Ingen kan väl ha undgått att märka att det varit Olympiska och Paraolympiska lekar (på norsk) i detta numera tilländalupna år. Så ock bland gillescouterna i Skaraborg. Vi fyra i det vilande (men ingalunda sovande) Tivedengillet blev tillfrågade av det "stora" Skaraborgsgillet, om vi kunde ordna en liten höstträff i Tiveden. Självklart! Vi blev glada över att få "bju igen" för alla de gånger vi "våld"gästat dem! Efter litet hit och dit i planeringen (man kan ju inte besöka naturfenomen som blivit förstörda av Götakanalbolagets skogsmaskiner) fick jag, Jäntan, min chans med olympiska spel för att starta samvaron. Dessutom bor jag ett stenkast från två andra naturfenomen än det från början tänkta. När alla de 26 deltagarna var samlade i ett underbart väder stod de 10 bilar snyggt parkerade på min "lagårdsbacke". Efter en välkomstdrink på logen började våra Olympiska Parsamarbets 6-kampslekar på scoutmaner i pilkastning, hästsko d:o, boll d:o i hink och upp och nedvänd mygghatt (basket) samt styltgång. Till de flestas förskräckelse utom de som insåg att det var samarbetslekar! Även hjärnorna fick arbeta med en 4-raders dikt, som föredrogs vid lunchen. Varje par med startkort gick runt och skrev sina poäng efter bästa förmåga. "Överdomaren" behövde bara summera. Så bjöd Ingalill på kaffe och god kaka. Sen gick bilkaravanen till ursprungsplatsen för den märkliga Pelaraspen, även kallad Älgaråsaspen. Ingen vet varifrån den kom, då den dök upp första gången i Sverige och här i Älgarås för några hundra år sedan (ev 199 år sedan). Aspen är enkönad och sprids bara med rötterna. Blir upp till 30 m höga pelare. Praktfullt! På vägen ned till Älgarås samhälle och Elgåsens Café, där lunchen väntar, passerar man en mosse, som avvattnas både till Västerhavet och till Östersjön. Sic! Vid lunchen föredrogs de olika sångskapelserna och gillemästare Sonja från Falköping läste en dikt av Elsa Elgåsen (se sid 3). Därefter följde avslutningen i Älgarås gamla, fina träkyrka från 1400-talet med prisutdelning av Thure "Trätälje" Elgåsens härliga troll, "trollekotter", vadsbohästar m m. Alla fick pris. Till slut läste Ingalill under stämningsfull musik några tänkvärda ord att ta med sig hem. Som avslutning placerades en blomsterhyllning på Thure Elgåsens grav. Jäntan Annalisa Haggård Foto: Flora Andreasson 18 Frimärksklippning hos Tuna Scoutgille i Borlänge under frimärks bankchefens Kalle Mattsson ledning. Fr v Bo-Lennart Nilson, Viveca Mattsson, Ingrid Diddi Lundegard-Mårtensson, Gunnel Högberg, Kalle, Greta Johansson, Barbro Högberg, Ulla Janson, Laila Forslund och Inger Gustafsson. Foto: Lennart Kimmen Johansson

19 Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Claes Eliason Solveig Sonevik S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland Maj-Britt Svensson S:t Georgs Scoutgille Nyckeln Sven-Roland Holmér Birgitta Sundström S:t Georgs Scoutgille Kulla Lena Cruce Barbro Hall-Wannfors Björn Löwenqvist Mona Löwenqvist Eva Olsson S:t Georgs Scoutgille Malmöhus Anna Åkesson S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Mariana Sandberg S:t Georgs Scoutgille Duvkullan Bo Hägerman Berit Hägerman Wittink S:t Georgs Scoutgille i Västerås Kerstin Löfving Sten Vedmar S:t Georgs Scoutgille Tuna Annbritt Yxfeldt Sune Yxfeldt S:t Georgs Scoutgille Malören Joel Elm Maria Erlandsson Karl-Erik Göransson Har du flyttat, ändrat postnummer eller telefonnummer eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser? Meddela din gilleskrivare, som under november fått korrekturlistor för att kontrollera medlemsregistret. Kansliet S:t Georgsfirandet i Uvberget i Borlänge den 23 april 2009 med omkring 150 deltagare. Foto: Gunnel Björklund. Från idé till tradition Scouterna i Borlänge och Stora Tuna har sedan ett antal år firat S:t Georgsdagen på ett något annorlunda sätt. Tidigare har det varit ortens kyrkor som fungerat som lokal för S:t Georgsfirandet. Sedan firandet legat nere i flera år, föreslog gillescouten P G Wilhelm Blomberg S:t Georgs Scoutgille i Bromma Anna-Lisa Bröthlin S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Ingrid Carlsson S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Kerstin Johansson S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Lena Jeppsson S:t Georgs Scoutgille Malmöhus Elly Nilsson S:t Georgs Scoutgille Malmöhus Hjördis Freeman S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor Elvy Karlsson S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor Holm att det återupptogs, kanske i en något enklare form än tidigare. Tuna scoutgille tog på sig ansvaret för firandet och vice gillemästaren Lennart Kimmen Johansson kom på den geniala idén att firandet skulle flytta ut i naturen där han ansåg att scouting hörde hemma. Lennart fick i uppdrag att finna en lämplig plats. Valet föll då, av naturliga orsaker, på scoutkårernas gemensamma scoutstuga vid Uvbergsviken någon mil utanför Borlänge. S:t Georgsfirandet vid Uvbergsstugan har nu blivit en tradition som i år även omfattade scouterna i Falun. Deltagarantalet har ökat år från år och alla scouter från den lille minioren till gillescouterna har anammat arrangemanget som verkligen kan rekommenderas till andra gillen i Sverige. Det är inte så pretentiöst utan det är den fina platsen som gör att det upplevs som ett speciellt arrangemang. Det som bjuds är att gillemästaren berättar sagan om S:t Göran och prinsessan, det är ett enkelt lägerbål och det ges tillfälle till utdelning av märken och eventuella andra utmärkelser. Det hela avslutas med att det bjuds på varm korv med dryck. Tuna scoutgilles medlemmar ställer upp och ordnar förtäringen. Detta är vår utmaning till andra gillen, berätta hur ni firar S:t Georgsdagen. Det kan ge inspiration till andra gillen att ta på sig ansvaret för arrangemanget som är årets största dag för scouterna. Lennart Kimmen Johansson Tuna Scoutgille i Borlänge 19

20 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Twinning kontakter med scoutgillen i andra länder Om man nu inte vill ut och resa eller tycker att pengarna inte räcker till, kan man göra en hel del på hemmaplan också. Ni kanske har läst om TWINNING. Det är ett sätt att komma i kontakt med andra gillen och gillemedlemar i andra länder. Jag vet av egen erfarenhet att det kanske inte är så lätt att ha ett vängille i Lettland. Dels är ofta språket ett problem och traditionen att hålla kontakten med t ex. ett gille i Sverige är inte som vi är vana vid. Men det är ju lite det som är internationellt att uppleva olika kulturer. Just nu sitter jag i Spanien och skriver detta och här är det en helt annan kultur både när det gäller arbete och fritid. Men åter till twinning, det kanske är lättare att söka kontakt med ett gille i Norge eller Danmark, där har vi i alla fall inte språket emot oss. Om man vill så finns det på Europanivå en möjlighet efter att ha skapat vissa kontakter och genomfört en del aktiviteter på hemmaplan få ett tjusigt diplom. Kanske något för några av oss som tycker om märken och utmärkelser. Om det är något gille eller någon gillemedlem som är intresserad så står jag till tjänst med mer uppgifter och kontakter. I detta nummer Carl-Magnus Klärcke, internationell sekreterare Omslag: Säterdalen vid Tunagillets utflykt (foto: Gunnel Björklund) Landsgillemästaren har ordet 2 S:t Georgsbudskapet 3 Kraka Ragnhild Granlund 4 Handlingar för Landsgilletinget 5 16 Scouthistorik 16 Internationellt 17 Boyscoutrörelsen i Falun 17 Gillena berättar 18 Från idé till tradition 19 Nya medlemmar & Har gått hem 19 Twinning 20 Adressetikett Mitt Kopparbo Foto: Gunnel Björklund Våren är på gång, snart är marken i stadsskogen vit av alla vitsippor. Kvällarna blir ljusare och dagarna varmare. Jag längtar till sommaren. Till dansen på midsommarafton, till grillkvällar på balkongen, till semester och havsbad. Och till Kopparbo. Mitt Kopparbo. Mitt Kopparbo med daggvått gräs, myggor och dimma över Malingsbosjön. Mitt Kopparbo med fågelkvitter så att man knappt kan sova, med kaffe på verandatrappen, grillad korv och med kvällsdopp i sjön. Mitt Kopparbo med hårt slit, lägerskolor och läger. Mitt Kopparbo med skratt, vänner och kramar. Massor av kramar. Och den där känslan. Känslan i magen som värmer mig inuti lika mycket som solen värmer vattnet i solduscharna. Känslan av samhörighet, känslan av glädje, känslan av Scouting. I juli anordnar Kopparbo Dalacamp VII med pirattema, ett veckolångt läger med ca 1200 deltagare. Välkommen att anmäla dig som funktionär. Kopparbo söker även volontärer som kan jobba kortare eller längre perioder under sommaren. Hoppas att även du får känna den där känslan på Kopparbo i sommar! Martina Lind, sekreterare i Kopparbostiftelsen PS. Mer information om sommarens läger och hur du anmäler dig som funktionär hittar du på Mer information om arbetet som volontär finns på www. kopparbo.com. DS. Beställ från Gillekansliet Gillemärke, knapphålsmärke 20: Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Slipshänge 40: Nytt! Pikétröja, klarblå. 160: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Skriften Vad är scouting? 50: Köp varor som nu reas ut! Se rutan till vänster. Velourtröjorna har gillemärket broderat på vänster sida, övriga är neutrala. Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, HUDDINGE