Likabehandlingsplan Snitz Gymnasium Odenplan

Transkript

1 Likabehandlingsplan Gymnasium Odenplan Inledning Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder förbjuds. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Gymnasium Odenplan har valt att skriva ihop dessa i en gemensam plan, vår likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i det dagliga arbetet. Det ska tydligt framgå på vilket sätt skolan ska arbeta för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar, trakasserier samt diskriminering När diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling sker är det skolornas ansvar att se till att detta upphör. Ytterst ansvarig lokalt är rektor på respektive skolenhet. All personal anställd på skolor är ansvarig inför skolledningen för sin del i nedan nämnd plan. Vision Alla skall trivas och känna sig välkomna på skolor. Ingen kränkande behandling, mobbing, rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder skall förekomma på skolor. Elever och personal förstår och agerar utifrån en gemensamt förankrad värdegrund på skolan som stämmer väl överens med de demokratiska grunder som skolorna vilar på. Vad säger lagen? Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skollagen och diskrimineringslagen

2 innehåller bestämmelser om att huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (2008:567). Barnoch elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. DO arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, STHLM Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna sak tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden Tel: Fax: Webbplats:

3 Skolinspektionen Box 23069, STHLM Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax: Begrepp 1. Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för en negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer eller arbetssätt upplevs som kränkande. De sex diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekt Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, viss funktionsnedsättning eller ålder. 2. Kränkande behandling Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande

4 behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara fysiska, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar. verbala, t.ex. att bli hotad eller kallad vid öknamn. psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förtal, ryktesspridning. text- och bildburna, t.ex. klotter, SMS, MMS, lappar, brev, e-post m.m. 3. Trakasserier Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. 4. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. 5. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 6. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 7. Främlingsfientlighet Rädsla för/stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karaktäristiska

5 8. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo-, bi- och transsexualitet och individer med de här sexuella läggningarna. 9. Sexism Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i den dagliga verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och syftar till att främja lika rättigheter och möjligheter för alla elever på skolan samt att förstärka respekten för allas lika värde. T.ex. förs diskussioner om etik, moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, relationer och demokratins grunder på direkta och indirekta vis i skolämnen som svenska, religion och samhällskunskap. Sådana frågeställningar sker även i form av personliga samtal mellan elever och personal. Arbetslagen arbetar utifrån de fokusområden som tagits fram för året, men även utifrån de behov de upplever finns hos eleverna. Förebyggande åtgärder Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling vid Gymnasium. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler, som t.ex. matsal och uppehållsutrymmen, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling. Samtlig personal är viktig i det förebyggande arbetet. Hur arbetar vi? Alla nya elever och deras vårdnadshavare informeras om skolans plan för likabehandling. Även ny personal får denna information. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Mentorerna har ett ansvar att följa upp elevernas situation. När något kring eleven väcker oro börjar mentorn med att prata med eleven, om eleven är minderårig kontaktas

6 vårdnadshavarna. När mentorn känner att eleven behöver särskilt stöd kontaktas Elevhälsoteamet (EHT). Detta sker genom att mentorn skickar en rapport till EHT. EHT träffas varannan vecka tillsammans med mentorerna till de elever som har aktualiserats genom rapporter. Frånvaro, sjunkande studieresultat, elever som drar sig undan eller som hamnar i konflikter är signaler på att någonting inte står rätt till. skolor är öppna för alla elever med olika neuropsykiatriska diagnoser och betonar detta faktum i rekryterings- och marknadsföringssammanhang. Personalgruppen har regelbunden handledning med Malin Anclair, där bland annat respektfullt bemötande av våra elever och konstruktiv konfliktlösning diskuteras. Gymnasium anordnar aktiviteter av olika slag utanför klassummet och ibland skolan, med syfte att förena eleverna inom den egna gruppen och med andra grupper på skolan. Även bandet och förtroendet till personalen på skolan kan stärkas med sådana aktiviteter. Åtgärder under läsåret som kan relateras till likabehandlingsplanen Vi har arbetat för ett gemensamt förhållningssätt gentemot våra elever genom att hela personalgruppen har haft regelbunden handledning med Malin Anclair. Där respektfullt bemötande av våra elever och konstruktiv konfliktlösning diskuterats och fördjupats för att förhindra kränkande behandling och främja goda relationer och miljöer. Hela personalgruppen har under vårterminen arbetat med ett genomgripande värdegrundsarbete under ledning av Malin Anclair. Vårdnadshavare har blivit informerad om likabehandlingsplanen. Elever har informerats om likabehandlingsplanen och fördjupat sin förståelse för de olika begreppen som tas upp i den. Vid några större elevkonflikterhar har vi behövt förstärka vissa grupper med extra personal och vi har då fått göra tillfälliga flexibla personalflyttar för att säkra elevers trygghet. På utvecklingssamtalen har trivsel på skolan diskuterats med elev och vårdnadshavare. Konflikter mellan elever har lett till personalledda samtal samt uppföljningssamtal och kontakt med föräldrar. På mentorstid och utvecklingssamtal har trivsel och arbetsmiljö tagits upp och diskuterats. Konflikter i en klass har lett till att kurator och resurspersonal har arbetat med klassen kontinuerligt i form av samtal i helklass och enskilda samtal. När det har varit möjligt har även undervisande lärare varit med. Kränkningar mot elev av elev har lett till personalledda samtal med de inblandade, kontakt har tagits med föräldrar och efter överenskommelse har gemensamma möten

7 med elever och föräldrar samt personal hållits. I några fall har avstängning av elev ansetts nödvändigt. Incidentrapport har alltid noterats av samtliga inblandade. Konflikt mellan personal och elev har lett till personalledda samtal med de inblandade och möte med elev och föräldrar. Avstängning av eleven ansågs nödvändig under utredningstiden. Eleven var delvis avstängd från undervisning tills man kom fram till en lösning på undervisningssituationen. Incidentrapport har noterats av samtliga inblandade. Kartläggning/analys Alla elever har mentorstid varje/varannan vecka där bland annat trivsel och mående är en viktig punkt. Uppföljning sker kontinuerligt med hjälp av enkäter som tar upp frågor om trivsel, mobbning och diskriminering. Elevhälsan genomför hälsosamtal med alla nya elever som önskar det. Även klasskonferenserna är en viktig del av kartläggningen. På utvecklingssamtalen tas trivseln på skolan upp som en särskild punkt. Då även vårdnadshavarna får tillfälle att säga sitt. Även samtal på lektioner och raster är till gagn för arbetet med likabehandling och dess kartläggning. Informationen som inkommer från enkäter och samtal samlas ihop och analyseras av EHT och utmynnar i mål och aktiviteter som skolan ska arbeta med. Delaktighet Alla elever ska ha kännedom om och vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Mentor har ett särskilt ansvar för sin grupp. På mentorstiden arbetar klasserna med övningar utifrån likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare ska få kännedom om planen. Mentor informerar på föräldramöte och även på utvecklingssamtalen. Likabehandlingslanen finns på skolans intranät (skolnätet) där även vårdnadshavare har tillgång till den. Personalen diskuterar och utvecklar likabehandlingsplanen i arbetslagen och på personalkonferenserna. Handlingsplaner Gymnasiums ledning och personal tar avstånd från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gymnasium arbetar aktivt med att upptäcka, utreda och åtgärda alla sådana tendenser. All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer

8 Även elever bör påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevens upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Rutiner vid akuta situationer När elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av elever på skolor 1. All personal på skolan ska direkt ingripa och säga till när man ser att någon diskrimineras samt rapportera till rektor eller psykolog, vilka är EHT-teamets kontaktpersoner. En anmälan skrivs vid behov. 2. Rektor på respektive skolenhet beslutar vilka medlemmar i EHT-teamet som ska utreda den misstänkta mobbningen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen. Ansvarig rektor informeras löpande om utvecklingen i det enskilda elevärendet. 3. Kontakt tas med uppgiftslämnaren, med den utsatte/de utsatta och med den som misstänks ha kränkt/mobbat/trakasserat för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras, kontaktas föräldrar till de aktuella eleverna under förutsättning att eleverna inte är 18 år fyllda. 4. Teamet fortsätter ha enskilda samtal med den eller de elever som är misstänkta samt med utsatta eleven. Den utsatta eleven erbjuds stödjande samtal hos kuratorn alternativt psykologen. Även stödjande samtal med föräldrar kan bli aktuella. 5. Enskilda uppföljningssamtal anordnas med de inblandade parterna. När kallelsen äger rum varierar beroende på hur situationen har sett ut och hur samtalen med de inblandade har framskridit. 6. Löpande informeras föräldrar, mentor och eventuellt även undervisande lärare om samtalens resultat. 7. Om överenskomna åtgärdsplaner inte följs av och den misstänkte eleven eller har inte genererat positivt resultat, tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt efter uppföljningssamtalen. Åtgärder som kan bli aktuella för den misstänkte eleven är t.ex. avstängning, förflyttning till en annan skola osv. allt i enlighet med Skollagen och de åtgärder som föreslås. Arbetet dokumenteras fortlöpande av mentor på upprättad anmälan. 8. Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Denna bedömning görs av EHT-teamet. Alternativa åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. allmänna klassamtal där den demokratiska värdegrunden berörs. Beslut om alternativt tillvägagångssätt tas efter insamling av information från samtliga parter (se tredje stycket ovan)

9 När elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på skolor 1. När elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på skolor kontaktas ansvarig rektor på respektive skolenhet. Rektorn beslutar vilka som bör vara med och utreda situationen. 2. Kontakt tas med uppgiftslämnaren, med den utsatte/de utsatta och med den som misstänks ha kränkt/mobbat/trakasserat för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras, kontaktas föräldrar till de aktuella eleverna under förutsättning att eleverna inte är 18 år fyllda. Det kan bli aktuellt med en anmälan i det enskilda fallet. 3. Enskilda samtal hålls av ansvarig rektor och eventuell annan personal med den/de som misstänks ha utsatt en elev för mobbning, trakasserier eller kränkning samt med den som påstår sig ha blivit utsatt. 4. Enskilda uppföljningssamtal hålls med samtliga inblandade parter. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade gått. Föräldrar Informeras av rektor om samtalens resultat. 5. Om överenskomna åtgärder inte följs eller givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt av rektor efter uppföljningssamtalen. Arbetet dokumenteras fortlöpande av mentor. Anmälan I varje enskilt fall gör EHT-teamet en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om det tyder på att en elev kan vara i behov av hjälp och stöd från Socialtjänsten, gör psykologen omgående en skriftlig anmälan. I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras i första hand. Om det inträffade är av brottslig karaktär kan, efter bedömning, en polisanmälan göras. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska Arbetsmiljöverket underrättas. De anmälningarna görs, företrädesvis, av rektor. Akutinsatser vid hot och våld Vid fara för liv och allvarlig skada ring 112 Vidtag omedelbara åtgärder för att stoppa pågående våld och skydda den utsatte Arbetslagsledare eller berörd personal kontaktar rektor. Överenskommelse görs om vem som ska kontakta vårdnadshavare och hur fortsatt undervisning ges. Vårdnadshavare kontaktas och ombeds vid behov omgående komma till skolan för att hämta hem elev. Vid allvarligt hot och våld görs polisanmälan omgående av skolledningen

10 Vid behov uppsöks vårdcentral för vård och dokumentation av skador Uppföljning av hot och våld Ett uppföljningsmöte hålls med vårdnadshavare, berörd personal, representant för elevhälsan och skolledning snarast efter händelsen Ett åtgärdsprogram enligt likabehandlingsplanen upprättas Anmälan görs till socialtjänst och i förekommande fall till polis Regelbundna åtgärder Skolans elevhälsa involveras snarast Anmälan görs av berörd personal till Arbetsmiljöverket Rektor initierar utvärdering av allvarliga händelser med hot och våld varje termin. Om elev upplever sig kränkt, känner sig hotad eller blivit utsatt för våld av personal 1. Berörd elev informerar någon personal i sin närhet 2. Mottagaren av informationen samtalar med eleven och dokumenterar händelsen 3. Diskutera i personalgruppen vem som omgående ska kontakta vårdnadshavaren. Tänk på vem föräldern har störst förtroende för. 4. Rektor kontaktas och utredning vidtas 5. Beroende på vad utredningen visar vidtas åtgärder i enlighet med verksamhetens personalpolicy. 6. Arbetsskadeanmälan och tillbudsrapportering görs via Arbetsmiljöverket av rektor vid hot och våldssituationer. I det fall en personal tror att en uppkommen situation kan leda till att en elev känner sig kränkt, hotad eller utsatt för våld följs punkterna 2 6. Om elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal 1. Personalen informerar rektor 2. Vårdnadshavaren informeras och får i förekommande fall komma till skolan 3. Utsedd personal, t.ex. psykolog/kurator för samtal med elev 4. Rektor informeras om vad som framkommit under utredningen och ev. åtgärder vidtas. 5. Vårdnadshavaren informeras om vidtagna åtgärder 6. Vid allvarliga fall av hot och våld följer vi Stockholms stads riktlinjer om polisanmälningar dvs. avvägning skall göras när det gäller brott av mindre allvarlig karaktär, men varje överträdelse skall leda till någon form av åtgärd

11 7. Arbetsskadeanmälan och tillbudsrapportering görs via Arbetsmiljöverket av skolledningen vid hot och våldssituationer. Uppföljning/uppdatering Uppföljning och utvärdering av gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av elevvården vid läsårets slut. Det förebyggande arbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via en enkät. Planen för likabehandling uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal. Mål Vi vill att alla på Gymnasium ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och vi visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. All personal och alla elever ska känna till likabehandlingsplanens innehåll och veta hur de ska agera om någon utsätts för kränkningar. Mål för läsåret 13/14: Öka förtrogenheten av likabehandlingsplanen hos både elever och personal bland annat genom att mentorerna på utvecklingssamtalen och mentorstiden tar upp frågan om planens innehåll och hur man skall agera om någon utsätts kränkningar. Fortsätta utveckla vår gemensamma värdegrund genom kontinuerliga diskussioner i handledning och i arbetslagen Arbeta för väl fungerande klass- och elevråd för att öka elevernas medbestämmande över sin studiesituation och skolmiljö Omarbeta befintliga dokument och eventuellt formulera nya dokument för att förenkla och förtydliga dokumentationen kring händelser som bryter mot bestämmelser i Likabehandlingsplanen

12 Registrering av anmälan/utredning om kränkande beteende, t.ex. kränkning, mobbning, hot eller våld Elev/förälder/personal anmäler härmed att (elevens namn) vid enhet: klass: har blivit utsatt för kränkning/mobbning/hot/våld. skolor Stockholm den: förälders namn elevens namn namnförtydligande och/eller personalens namn namnförtydligande Lämnas till rektor! Utredning av kränkande behandling i enlighet med Skollagen kap

13 Del I Datum: Elev/Förälder/Personal som gör denna anmälan: Närvarande vid denna utredning: 1. Händelsebeskrivning (Se till att nedanstående frågor finns besvarade i händelsebeskrivningen) Vad hände? Vem gjorde vad? När? Var? Frekvens? Oprovocerat? Vuxen vidtalad? Vem? När? Innehållet i denna utredning föranleder sekretess enligt 7 kap.9 sekretesslagen Ja Nej

14 2. Redan vidtagna åtgärder: 3. Planerade åtgärder: 4. Uppföljning inplanerad till: Datum, tid och plats Datum: Av: Namn på den som gör utredningen Kopia på denna utredning är lämnad till rektor för uppföljning

15 Del II Utvärdering: Ärendet avslutat: Datum: Allas namnunderskrifter Kopia på utvärdering lämnad till rektor