Innehållsförteckning. Adress: Roma Lövsta 2, Romakloster Telefon: (växel): Telefax: Telefontid:

Transkript

1 nr

2 Innehållsförteckning sid Ledare: Gotland Grönt Centrum växer 3 Gårdsbesök på Sigfride gård i Rute 5 Försök och fältvandringar SAM viktiga datum 10 Inflyttning på Gotland Grönt Centrum 13 Paraplyförening för Gotländska mataktörer 15 Mejeriråvarans ursprung märks ut 16 Landsbygdsriksdagen 18 Gotlands Skördefestival en aptitretare 20 Uppdaterade matråd för hälsa och miljö 22 Matkonsulter på studieresa på Gotland 26 Gulldis första kull på Lojsta hed 30 Adress: Roma Lövsta 2, Romakloster Telefon: (växel): Telefax: Telefontid: Hemsida: E-post: hushi@hushallningssallskapet.se Individuella e-postadresser: fornamn.efternamn@hushallningssallskapet.se Plusgiro , Bankgiro Länsbygderåd Gotland / Hela Sverige skall leva Gotland Adress: c/o Hushållningssällskapet, Roma Lövsta 2, Romakloster Ordförande: Bengt Wickman tel e-post: bengt@rovide.se Sekr/kansli: Riina Noodapera, tel E-post: riina.noodapera@hush.se Hushållningssällskapets russtam, Lojsta hed: Tillsynsman Ingvar Andersson, Autsarve, Lojsta, tel E-post: ingvar.autsarve@gmail.com Hushållningssällskapets tidskrift: Ansvarig utgivare: Mats Pettersson Redaktionskommitté: Mats Pettersson, Peter Olofsson och Veronica Östling Annonser: Peter Olofsson, Mats Pettersson Omslagsbild: Årets primörmarknad på Stora Torget i Visby Foto: Riina Noodapera VD Mats Pettersson , Växtodllingsrådgivare Göran Qviberg , (deltids sjukskriven) Birgitta Kallings , Bengt Viken , Hanna Ahlsten , Victor Olaison Matkonsult Veronica Östling , Husdjursrådgivare Christina Mellberg , Landsbygdsrådgivare och projektledare Riina Noodapera , Malena Bendelin Markkartering Bengt Viken , Redovisning/Avbytartjänst Peter Olofsson , Receptionist Inger Nielsen Hallfreda Försöksstation Försöksledare Bo Pettersson ,

3 Gotland Grönt Centrum växer på Lövsta Nu händer det saker på Gotland Grönt Centrum. I sommar flyttar personal från Växa Sverige, Hushållningssällskapet, Studieförbundet Vuxenskolan, Livstek, Gård- och djurhälsan, totalt ca 35 personer in i Grönt Centrumhuset (fd Kultur&Fritidshuset). Under hösten hoppas vi också att LRF flyttar in. Det är redan klart att Mellanskogs personal flyttar in i gamla rektorsexpeditionen på Lövsta i oktober. Diskussioner pågår också med Distriktsveterinärerna om ett eventuellt nybygge på Lövsta. Den 1 juli blir även de fem lärarna i naturbruk anställda i Gotland Grönt Centrum AB. Vi blir då totalt 23 medarbetare som jobbar med undervisning, utvecklingsprojekt, skoljordbruket, restaurang och konferens mm. Ägandet av Lövsta, dvs marken och byggnaderna, ligger fortfarande kvar på Regionen. Gotland Grönt Centrum AB, som ägs av Hushållningssällskapet, LRF och Region Gotland, har tecknat både ett hyresavtal och ett arrendeavtal på alla byggnader, åkermarken, betesmarken och skogen, med Region Gotland. Det som nu är absolut viktigast är att vi får fler elever till skolan. Målet är att fördubbla antalet gymnasieelever från ca 40 till 80 elever inom 5 år. Redan i höst erbjuder vi renodlade profiler inom lantbruk, lantbruksdjur samt häst. Flest antal sökanden inför hösten har vi på häst. Där har vi en mycket bra samverkan med Suderbys Gård i Sjonhem. Hösten 2016 planerar vi för att erbjuda profilen djurvård eller djursjukvård. Många elever har visat intresse för detta. En tanke är också att vi 2017 erbjuder profilen Lantbruk Entreprenad, som säkert ytterligare kan locka fler elever. Invigningen av Gotland Grönt Centrum är planerad till både skolstarten den 19 augusti samt till den 5-6 september i samband med Gotlands Skördefestival på Lövsta. Undertecknad är just nu dubbelarbetande VD, dvs både för Hushållningssällskapet och Gotland Grönt Centrum. Det är väldigt inspirerande, men också krävande att hinna med. I planen ligger redan från början att i sommar dra igång en rekryteringsprocess efter en ny VD för Gotland Grönt Centrum AB, som ska börja sin anställning senast 1 januari Läs mer om Hushållningssällskapets aktiviteter i tidskriften och ha en skön sommar! Mats Pettersson 3

4 Lantmännen Lantbruk på Gotland All kompetens samlad under samma tak! Foder/Växtodling Thomas Hedin Foder Bengt-Olof Wetterlund Foder Maud Gardell Växtodling Håkan Bingström Växtodling Ilse Hallgren Växtodling Sofia Roos Växtodling Stefan Uddin Regionchef Anders Krafft Kontakta gärna din säljare, ring vår kundtjänst på eller läs mer på Din lokala bank på Gotland Vi har ett komplett utbud av banktjänster, både för privatpersoner och företag, och har plats för fler nöjda kunder. Välkommen! Visby Öster Kung Magnus väg 6 Telefon handelsbanken.se/visby_oster Slite Tullhagsplan 1 Telefon handelsbanken.se/slite Visby Adelsgatan Adelsgatan 13 Telefon handelsbanken.se/visby_adelsgatan Klintehamn Donnersgatan 1A Telefon handelsbanken.se/klintehamn Hemse Storgatan handelsbanken.se/hemse Fårösund Kronhagsvägen 31 Telefon handelsbanken.se/farosund 4

5 Gårdsbesök på Sigfride gård i Rute Ett nästintill öronbedövande bräkande tar vid när Johannes Bergbohm kliver upp på det 96 meter långa foderbordet och påbörjar utfodringen av de 600 tackorna i lammhuset vid Sigfride gård i Rute. Vi har bra marker för lammuppfödning. Därför valde vi att bygga det här lammhuset, säger Carl-Johan Bergbohm medan han visar runt bland fållorna med lester, texel, finull och gotländska utegångsfår. Carl-Johan Bergbohm övertog Sigfride 1981 och driver idag, tillsammans med hustrun Lilibet, sonen Johannes och brodern Lars, ytterligare två gårdar i Lärbro och Fleringe. Åkerarealen, som främst utgörs av lättlera och mulljord, uppgår till 240 hektar, inklusive arrenden. Betesmarkerna består av 700 hektar skogsbete samt 400 hektar betesmark på öarna Skenholmen och Asunden, som arrenderas av Fastighetsverket. Lammen fraktas till Skenholmen med en gen pråm som kan ta upp till 50 tackor. Vid Sigfride finns förutom lammen 40 mjölkkor, varav 25 SRB och 15 SLB. Egen tjur används och tjurkalvar föds upp till fullvikt. Ladugården är en lösdrift med spaltgolv, liggbås, fiskbensstall och datautfodring. Oljekraftfoder köps in men man eftersträvar en hög självförsörjningsgrad och fodrar med 1/3 hö och 2/3 ensilage som fördelas med balupprullare. Växtodlingen omfattar 170 hektar vall och totalt ca 80 hektar korn, havre, vete, rågvete och ärtor. Normalskörden Johannes Bergbohm vid Rutmyr Foton: Nils-Erik Norrby av spannmål uppgår till ca 400 ton som torkas i egen kalluftstork och lagras på gården. Årligen säljs ca 80 ton fodersäd. Maskinparken består av fyra traktorer, en rapidsåmaskin, en 20-fots tröska och en slåtterkross med frontslåtteraggregat. Det är svårt att anlita maskinstationer på norra Gotland. Därför har vi valt att ha en fullständig maskinpark, säger Carl-Johan Bergbohm, som samtidigt poängterar hur viktigt han anser att samarbetet mellan lantbrukare på norra Gotland är. Familjen Bergbohm försöker regelbundet byta in maskiner mot nyare modeller. De vill fortsätta utveckla sitt lantbruk, men framtiden för 5

6 6

7 vatten som dagligen förbrukas vid gården.-det är toppklassat mjukt vatten, utan gas och järn. Grundvattnet vid gården kan vi inte använda, det är bräckt, säger Johannes Bergbohm, som hoppas kunna driva lantbruket vidare i framtiden. Besök gärna Sigfride på Facebook om du vill veta mer. mjölkproduktionen är oviss. Vi tycker att det är roligt att jobba med mjölkproduktion. Det har funnits mjölkkor på den här gården i all tid. Men om mjölkpriset sjunker mer då fortsätter vi inte. Vi överväger att satsa på köttdjur istället eftersom vi har mycket naturbeten, säger Carl-Johan Bergbohm. Även om produktionsinriktningen ändras vill familjen Bergbohm även i fortsättningen försöka leja bort så få arbetsmoment som möjligt. Det är roligare om man kan göra så mycket som möjligt själv och det är billigare också, säger Johannes Bergbohm. Ett arbetsmoment som idag lejs bort är sågning av virke från egen skog, där avverkning sker genom plockhuggning. Lammhuset, som delvis byggdes med virke från egen skog, gör det möjligt att ha lammen inomhus på hösten. Det är bättre för skogen. Det är mindre betestryck på skogsplantorna nu, säger Carl- Johan Bergbohm. Skogen är viktig för familjen Bergbohm också på ett annat sätt. Från en forntida strandvall som delvis sträcker sig genom gårdens skogsmarker hämtas de liter Nils-Erik Norrby frilansjournalist, Visby Foto: Camilla Björkander 7

8 Försök och fältvandringar på Hallfreda 2015 Årets försöksprogram är i stort sett fastställt (18 maj), hittills är det beställt 43 officiella och 5 övriga försök, samt 8 demonstrationsodlingar, se tabell nästa sida. Alla försök är ännu inte utlagda och antalet försök kan ändras under säsongen. Hallfreda den 7 juli Tisdagen den 7 juli kommer fältvandringen på Hallfreda att anordnas, där företrädare från bla Svensk Raps, Svenska Lantmännen, SWseed, Scandinavian Seed (SSD), Svenska Foder och Hushållningssällskapet kommer att medverka. Program 15:00 Hushållningssällskapet bjuder på kaffe på Hallfreda Hotell. 15:30 Försöks- och demovisningar, föreläsningar och information Tema växtskydd, Svenska Lantmännen mfl Vallfröodling, medverkan av Tore Dahlquist, SFO Vall och majs, Lantmännen och Svenska Foder. Information om aktuella växtodlingsfrågor 18:00 Lantmännen bjuder på Charolaishamburgare. 19:00 Visningar av spannmåls- och oljeväxtgrödor 21:00 Avslutning där Fole Kvarn bjuder på kaffe. Hitta alla officiella försöksresultat på en och samma hemsida Den 1 februari 2014 lanserades en ny hemsida, där det enkelt går att hitta aktuella försöksresultat inom växtodlingen. Aktuella regionala försöksrapporter inom Sverige blir sökbara och det blir enklare att hitta enskilda växtodlingsförsök. Du kan sortera på frågeställningar inom t.ex. sorter, växtnäring, vall och växtskydd. Genom sökmotorn kan du sortera på grödor och geografiska områden. Du kan alltså från en och samma plats hitta officiella resultat och rapporter från hela Sverige! Här finns möjlighet att enkelt skaffa sig ett beslutsunderlag för ett lönsammare val av insatsmedel eller strategier i sin växtodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats via Stiftelsen Lantbruksforskning. På Svensk Raps hemsida är försöksresultat från sortprovningarna av höstoljeväxter tillgängliga ca en vecka efter skörd. Bo Pettersson försöksledare Hushållningssällskapet tel mobil:

9 Förteckning över fältförsök på Gotland 2015 Nr Plan nr. Försöksvärd Försöksserie Riksförsök 1 R SLU/HS Stenstugu Olika bearbetningssystem 2 R SLU/HS Stenstugu Växtföljder med eller utan vall 3 R6-104 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Blålusern, sortförsök 4 R6-104 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Blålusern, sortförsök 5 R6-104 Per Lawergren, Hogrän Blålusern, sortförsök 6 R6-104 Ej utlagt 18 maj Blålusern, sortförsök 7 R7-216 Lövsta landsbygdsgymnasium Råg/rågvete, ekologisk odling 8 R7-416 Lövsta landsbygdsgymnasium Vårkorn, ekologisk odling 9 R7-614 Lövsta landsbygdsgymnasium Åkerböna, sortförsök ekologisk odling 10 R Åsa o Magni Gustavsson, Hemse Matpotatis, sortförsök ekologisk odling Svensk raps 11 OS7-1 LB lantbruk AB Vårraps, sortförsök 12 OS7-21 Thomas Nygren, Källunge Höstraps, sort 13 OS7-23 Ove Klintberg, Källunge Höstraps, sort 14 OS7-23 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Höstraps, sort 15 OS7-24 Thomas Nygren, Källunge Höstraps, sort Länsförsök, Animaliebältet 16 L Arne Björkqvist, Hejdeby Örtogräs, i höstvete, höst och vår 17 L5-405 Ej utlagt 18 maj Örtogräs, speciellt pilört i vårkorn 18 L6-201 Ej utlagt 18 maj Timotej, sortförsök 19 L6-201 Per Lawergren, Hogrän Timotej, sortförsök 20 L6-201 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Timotej, sortförsök 21 L6-703 Karin Nyström, Kent Pettersson, Endre Majs till ensilage, sortförsök 22 L7-101 Åke Ahlsten, Roma Höstvete, sort och behandling 23 L7-212 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Rågvete, sort och behandling 24 L7-215 Mats Runfelt, Atlingbo Höstkorn, sort och behandling 25 L7-301 Ej utlagt 18 maj Vårvete, sort och behandling 26 L7-401 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Vårkorn, sort och behandling 27 L7-401 Ej utlagt 18 maj Vårkorn, sort och behandling 28 L Ej utlagt 18 maj Strategi mot svampsjukdomar i vårkorn i Sydsverige 29 L Ej utlagt 18 maj Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn 30 L Mats Runfelt, Atlingbo Svampbekämpning i höstkorn 31 L SLU/HS Hallfreda Försöksstation Test av höstvetesorters känslighet för dvärgstinksot Övriga länsförsök, Sverigeförsöken 32 L Ove Klintberg, Källunge Referensförsök i höstvete i Mellansverige Övriga fältförsök 33 SW-vall, insåningsår Ej utlagt 18 maj Vallfröblandningar, Lantmännen 34 SW SLU/HS Hallfreda Försöksstation Vallfröblandningar, Lantmännen 35 SW-dvst SLU/HS Hallfreda Försöksstation Sortresistens mot dvärgstinksot 36 SW-durum SLU/HS Hallfreda Försöksstation Durumvete, sort och behandling /16 Ryftes Grönsaker AB, Ryftes Fole Strategier för bekämpning av ogräs i morötter, mulljord 38 morotsbladloppa Ej utlagt 18 maj Bekämpning av morotsbladloppa 39 Dvärgstinksot, SLU SLU/HS Hallfreda Försöksstation Sortresistens mot dvärgstinksot 40 YA-1301 SLU/HS Hallfreda Försöksstation NPK - till höstoljeväxter 41 YA-0164 SLU/HS Hallfreda Försöksstation Actisil till höstraps 42 YA-1210 Ej utlagt 18 maj Procote och mikronäring YaraVita i vårkorn 43 YA-1210 Ej utlagt 18 maj Procote och mikronäring YaraVita i vårkorn Demonstrationsodlingar 44 DEMO-höstraps 2015 Höstraps 2015, olika sorter från Svalöf W och Scand.seed 45 DEMO-höstsäd, Svalöf Weibull 2015 Höstsäd 2015, olika sorter från Svalöf Weibull 46 DEMO-höstsäd, Scandinavian seed 2015 Höstsäd 2015, olika sorter från Scandinavian seed 47 DEMO-vårsådd, Lantmännen lantbruk Vårsäd 2015, olika sorter från Svalöf Weibull 48 DEMO-vårsådd, Scandinavian seed Vårsäd 2015, olika sorter från Scandinavian seed 49 DEMO-baljväxter 2015 Baljväxter, olika marknadsorter DEMO-våroljeväxter 2015 Våroljeväxter, olika marknadssorter DEMO majs 2015 Marknadssorter från Svenska Foder 9

10 SAM 2015 viktiga datum Här följer lite aktuell information från våra sex SAM-ansökans rådgivare på Hushållningssällskapet Gotland. Sista sådatum för miljöersättningar och kompensationsstöd: 30 juni Tidigaste brytningsdatum för kvävefixerande grödor i ekologisk fokusareal (EFA): 1 augusti Senaste datum för skörd, vall, bete betesmarker/skördat slåtterängarna i enlighet med åtagandevillkoren är: 31 oktober Bryta vallinsådd som angivits som EFA: 1 november Senaste datum som man kan åtgärda jordbruksmarken i enlighet med gårdsstöds-reglerna är 31 oktober Gårdsstödsreglerna & aktivitetskrav Du kan bara söka gårdsstöd för jordbruksmark som du brukar och sköter. Som jordbruksmark räknas åkermark, betesmark och slåtteräng. Reglerna för hur du ska sköta din jordbruksmark har blivit lite hårdare från och med Om du bara söker gårdsstöd ska det tydligt synas att du gjort något av det här på varje skifte senast den 31 oktober, det så kallade aktivitetskravet: odlat, låtit beta, putsat, slagit av eller jordbearbetat. Du måste också se till att åkermarken inte försumpas. Dock finns det inget krav på att ta bort växtrester på träda. Om en naturbetesmark putsas ska den vara minst lika välputsad som om djur betat där. I år måste dock all betesmark, som du söker miljöersättning för, betas. Trädesregler Grundregeln för träda är att marken ska vara ur produktion till och med den 15 juli. Observera dock att särskilda villkor gäller för EFAträdan och då man har djur och söker kompensationsstöd. Då är tiderna för trädan förlängda! Se nedan. Putsningsförbud från 1 mars t.o.m. 30 juni. Om utsädesodlingar finns i närområdet får putsning ske hela säsongen för att undvika pollinering. Träda som inte skördas eller betas ska putsas en gång innan 31 oktober. OBS nytt! Skördeförbud (inkl. bete) t.o.m. 15 juli. Om trädan krävs för att uppfylla antalet grödor i förgröningsstödet (EFA) är det skördeförbud t.o.m. 31 juli. Om trädan söks av brukare med kompensationsstöd och djurinnehav är skördeförbudet totalt d.v.s. hela året. Du får slå av eller putsa trädan från och med den 15 juni om du ska så marken med oljeväxter. Svartträda är tillåtet d.v.s. markbearbetning under hela trädesperioden. Kemisk bekämpning, gödsling, kalkning samt dikning är tillåtet. * Obs! Skillnad mellan pustning och skörd. Vid putsning får inget material tas bort. Betesmarker Trädräkningen är borttagen, men det innebär inte automatiskt att mera mark kommer att godkännas. Grässvålen 10

11 måste vara sammanhängande. Där träden skuggar är det ofta problem med detta. Betesmarken ingår i tvärvillkoren om ni sökt gårdsstöd (har stödrätter till marken). Om länsstyrelsen inte godkänner mark vid kontroll, kan den bli föremål för tvärvillkors-avdrag. Dvs blir avdraget större än 3 % av den totala stödarealen blir det dubbelt avdrag på gårdsstödet etc. Har man bara sökt miljöstöd kan det inte bli tvärvillkorsavdrag. Obrukad fältkant EFA: Får inte ligga intill eller på träda eller på skiften med miljöstöd. Det är alltså inte tillåtet att rita in en obrukad fältkant på skiften där man söker stöd för skyddszon-er, vallodling, minskat kväveläckage, ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion. Den obrukade fältkanten ska i dessa fall ritas in som eget skifte. Anläggningsdatum; höstsäd: ska redan finnas på plats, vårgrödor: under vårbruket. Kanten i fältet ska vara minst 1 m och max 20 m bred och tydligt avgränsad från fältets övriga gröda, gärna med markeringskäppar. Kanten får vara svart/obevuxen, vilket innebär att markbearbetning är tillåten under hela perioden. Den obrukade fältkanten kan också sås in med icke-jordbruksgröda såsom gräs och honungsört mm Vallinsådd ekologisk fokusareal (EFA): Ska vara sådd i samband med sådd av huvudgröda eller senast den 30 juni. Gödsling, skörd, bete samt putsning ok efter skörd av skydds-/huvudgrödan. Ska finnas kvar till 1 november. Vallinsådden kan inte kombineras ihop med skifte där man samtidigt söker miljöersättning för minskat kväveläckage. Miljöåtagande för vallodling Numera ska vallen ligga obruten under tre odlingssäsonger. Hade du vallstöd i fjol så räknas 2014 som ditt första vallår. Har du sökt utbetalning för vallstöd på skiftet i år får du alltså tidigast bryta vallen 31 juli 2016, alltså först nästa år! Tänker du ta upp vallen i år eller nästa år innan julis utgång så ska du INTE söka vallstöd på det vallskiftet i år. Tänk också på att den vall du söker vallstöd för i år blir referensareal för de kommande fem vallodlingsåren. För att uppfylla åtagandet får du inte understiga 80 % av den i år sökta vallarealen. Har du exempelvis sökt utbetalning för 10 ha vall i år måste du ha minst 8 ha vall fem år framåt. Vet du att du drastiskt kommer att minska din vallareal den kommande femårsperioden så är det hög tid att dra tillbaka utbetalningarna för vallstöd på en del vallskiften nu. Kemisk bekämpning, gödsling, kalkning samt dikning är också tillåtet. Kanten ska finnas kvar fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet. SAM-ansökansrådgivarna på Hushållningssällskapet Gotland 11

12 De kommer tillsammans med många andra företag i den gröna näringen att ha sitt kontor i Grönt Centrumhuset. NYHETSBREV från Gotland Grönt Centrum Gotland Grönt Centrum Hej! Nr 1 - April 2015 Den 1 januari startade Gotland Grönt Här kan du läsa om allt som händer på det nystartade klustret och annat intressant kring de gröna näringarna. Vill du prenumerera på Gotland Grönt Centrums nyhetsbrev? parallellt för att skapa hållbar och relativt Centrum AB, starten på en utvecklingsresa snabb förändring. för den gröna näringen på Gotland. Jag vill välkomna dig till en mötesplats, som Namnet Lövsta kommer säkert att fortsätta består av restaurang, konferens, skola, användas i folkmun för att prata om platsen, skoljordbruk, utbildningsplattform, arena men jag hoppas att Grönt Centrum sätter för evenemang och aktiviteter och snart ett sig snabbt. Som bekant så tar förändring tid, Grönt Centrumhus. men vi arbetar med många processer Vision Malena Bendelin, Klustersamordnare Mejla din e-postadress till: malena.bendelin@grontcentrum.se Kosläpp för Gotland Grönt Gotland Grönt Centrum AB skapar kunskap och lönsamt företagande för en hållbar framtid. Centrums kor hölls den 23 mars. Ca 150 serveras i restaurangen på Lövsta. personer var åskådare, däribland elever Välkommen till vår restaurang som från Orionskolan. Stafva Gårdsmejeri serverar lunch lagad från grunden, fanns på plats och bjöd på pastöriserad mjölk från Lövstas kor. Gårdens kött 1 juni flyttar Växa Sverige in på Gotland Grönt Centrum. måndag-fredag Vill du också vara med i vår HIR-rådgivning? Välkommen att ringa oss och diskutera villkoren för HIR-rådgivning på din gård! Våra rådgivare besitter spetskompetens, speciellt när det gäller växtodling, men även i EU-frågor och regler samt i miljöfrågor. HIR-rådgivningen omfattar: Växtodlingsplanering med dataprogram som kan användas vid dokumentering Hjälp med EU-ansökan och i kontakt med myndigheter Kontroll av dina fält under växtodlingssäsong med fältbesök, ogräs- och växtskyddsbevakning Växtodlingsbrev utkommer med ca 50 brev/år Hushållningssällskapet Gotland Bengt Viken tel Hanna Ahlsten tel Victor Olaison tel

13 Inflyttning på Det gotländska lantbruket är den största näringen ön. Den har också tydliga sysselsättningseffekter på andra branscher på Gotland. Lövsta Landsbydscentrum har under lång tid varit navet för den gröna näringen på Gotland, som utbildningsplattform med fokus på den gröna näringen. Flera satsningar har gjorts under tidigare decennier för att öka attraktiviteten för Lövsta Landsbygdscentrum tog LRF och Hushållningssällskapet initiativ till en nysatsning för Lövsta Landsbygdscentrum. En förstudie gjordes om ett bildande av ett grönt centrum på Lövsta. Studien identifierade möjligheten att skapa: 1. Klustersamverkan mellan privata och offentliga sektorn för att åstadkomma samordningsfördelar. 2. Gotland Grönt Centrum AB ett driftsbolag i samverkan mellan Hushållningssällskapet, LRF och Region Gotland för drift av gård, restaurang, konferens och utbildningsverksamhet. Den 1 januari 2015 bildades Gotland Grönt Centrum som är ett icke vinstutdelande aktiebolag. Gotland Grönt Centrum samägs av det offentliga och näringen, Hushållningssällskapet (55%), Region Gotland (40%) och LRF (5%). Gotland Grönt Centrum är en året runt näringslivssatsning, med målet att skapa en väl etablerad och naturlig mötesplats för den gröna näringen mitt i Östersjön. Fokus på lantbruket, livsmedelsindustrin och besöksnäringen. Det gröna centrets mål är att verka för företagsutveckling och skapa närhet och livskraft för företag i den gröna näringen på Gotland och i ett bredare geografiskt perspektiv. En definition av begreppet kluster lyder: Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta 13

14 krav på samspel med forskning. Ett kluster utgår från att det finns geografiska koncentrationer av relaterade företag och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar. På Gotland Grönt Centrum finns det tillgängliga lokaler som gör det relativt lätt att skapa en mötesplats för företag lokaliserade till samma geografiska område. För att passa det utvecklingscentrum för de gröna näringarna och den kreativa mötesplats som skapas byggs en del lokaler om och det planeras även delvis för att bygga nya lokaler. Förberedelser Under våren har anläggningsarbete samt mindre ombyggnation kring och i f.d. Kultur och Fritids lokaler pågått. Vi går nu in i slutskedet av dessa och den 1 juni är det klart för inflyttning i fd. Kultur & Fritids kontorslokaler, som har bytt namn och kommer heta Grönt Centrumhuset. Anläggningsarbete har bl.a. genomförts för att iordningsställa en parkering och ställyta åt Växa Sverige, som flyttar från Hemse och in i sina nya lokaler på området under sommaren. Inflyttning Hushållningssällskapet kommer att flytta från sina nuvarande lokaler till de nya i Grönt Centrumhuset veckan innan midsommar. Hushållningssällskapets personal kommer sitta dels på första våningen samt våning 3, där kontor har iordningställts. Invigning av Gotland Grönt Centrum är planerad att ske i två steg, dels den 19 augusti i samband med skolstart samt den 5-6 september under Gotlands Skördefestival. Vi vill välkomna dig till en mötesplats, som består av restaurang, konferens, skola, skoljordbruk, utbildningsplattform, arena för evenemang och aktiviteter och ett Grönt Centrumhus. Nyfiken på att veta mer om Gotland Grönt Centrum? Kontakta VD Mats Pettersson på telefon: Malena Bendelin klustersamordnare Gotland Grönt Centrum malena.bendelin@grontcentrum.se 14

15 Paraplyförening har bildats för Gotländska mataktörer Under det gemensamma paraplyet Goda Gotland arbetar och samverkar gotländska företag kring att öka synlighet och tillgänglighet för det breda och spännande utbudet av gotländskt producerad mat och råvaror gentemot konsumenter, offentligt kök och butiker. Vi har tillsammans med Regional Matkultur bildat den ekonomiska föreningen Goda Gotland, som bland annat har ansvar för medlemskapet i det europeiska nätverket med egen internationell hemsida. Vill du vara med? Anmäl intresse till Susanne Welin- Berger eller delta vid någon av våra medlemsmöten som vi har den andra tisdagen i varje månad. Vill du veta mer? Hör av dig till Susanne Welin-Berger sekreterare telefon: susanne@tryffelofsweden.se eller Anders Engström ordförande telefon: anders.b.engstrom@outlook.com Läs mer på och på VÄLKOMMEN som medlem du också! 15

16 Mejeriråvarans ursprung märks ut I maj 2015 lanserades den blågula Sverigekannan, en ny ursprungsmärkning för konsumentprodukter gjorda på mjölk från svenska Arlagårdar. Den nya märkningen garanterar svensk råvara från svenska Arlabönder. Arlas utgångspunkt är att alltid använda svensk råvara vid svenska mejerier, men vid brist på gräddråvara tar man tillfälligt in mjölkråvara även från andra Arlaländer. De senaste åren har efterfrågan på fetare mejeriprodukter ökat generellt, vilket gjort att det framförallt i samband med storhelger blivit brist på svensk gräddråvara. Sverigekannan införs löpande med start i maj De första produkterna med den nya märkningen blir Arla Ko -sortimentet: bland annat yoghurt, fil, mjölk, grädde och gräddfil. Därefter kommer märkningen på bland annat ostarna samt på Keso och Yoggi. Arbetet med att märka Arlas svenska konsumentprodukter med Sverigekannan beräknas vara klart senast i mitten av På produkter med Sverigekannan framgår det även vid vilket mejeri produkten är tillverkad och märkningen kommer att finnas i två varianter: en med texten Svensk mjölk och en med texten Svensk grädde. Produkter som t.ex. färdiga soppor och såser från Arlaköket och ostar som inte görs på svensk mjölk kommer att märkas med ursprungsland löpande från och med juni Vilka produkter som är tillverkade i Sverige kan det vara utländsk råvara i? 93 procent av Arlas försålda produktvolymer i Sverige 2014 var tillverkade på svensk mjölkråvara. Ibland, framförallt under hösten, blir det brist på gräddråvara och då tar man tillfälligt in mjölkråvara från Arla arbetar även med att tydligare ange mjölkens ursprung för de produkter där råvaran kommer från ett annat land. Gällande lagstiftning säger att man inte behöver skriva vare sig tillverkningsland eller råvarans ursprung när det gäller mejeriprodukter. Däremot kan man frivilligt ange råvarans ursprung, vilket Arla gör på många produkter. 16

17 andra Arlaländer. Det har då handlat om matlagningsprodukter under varumärket Arla Köket och vissa sorter av Bregott. Vilka produkter är inte tillverkade i Sverige men säljs här? Bland de produkter som är tillverkade vid Arlamejerier i andra länder finns: Apetina, Castello, Kelda, Arla Köket Kesella, Yoggi Yalla och God morgon. Det framgår alltid på förpackningen var produkten är tillverkad. De produkter som är tillverkade vid Arlamejerier i andra länder kommer från Finland, Danmark eller Tyskland. Tidigare märkningar Vissa produkter har redan sedan tidigare varit märkta med röda Arla Kon, vilket innebär att de innehåller 100% svensk mjölkråvara, men till skillnad från Sverigekannan är den ingen ursprungsmärkning. Den är ett varumärke, precis som t.ex. Bregott och Svenskt Smör. På alla förpackningar finns också en oval med en siffra för vilken anläggningen den är tillverkad vid samt en landskod, SE, för Sverige. Alla mejerier finns på Livsmedelsverkets hemsida. Denna oval har inget med ursprungsmärkning av råvaran att göra utan finns där för att kunna spåra vilken anläggning den har tillverkats vid. På Arlas centrallager för ost i Götene (SE 1054) bitas och förpackas de flesta av våra hårdostar. Siffran som anges i ovalen på ostförpackningar anger var osten är förpackad, inte tillverkad. Källa: Arla Sverige 17

18 Flera möten har ägt rum kring organisation, ansvarsfördelning och budget. Ett upptaktsmöte ägde rum i januari Gotland med representation från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Hssl Gotlandsavdelning (Länsbygderådet) samt ett 60-tal representanter för sockengrupper, utvecklingsbolag och andra aktörer från Gotlands landsbygd, som i första hand ägnade sig åt att se på vilka förutsättningar som finns att ordna en utflyktsdag för ca 700 personer under en av Landsbygdsriksdagens dagar på ön. Mötet följdes upp med en sammanställning av tänkbara teman som bearbetades på ett möte den 19 maj. Landsbygdsriksdagen Landsbygdsriksdagens planering har inletts i skarpt läge Äntligen har arbetet påbörjats med planering/mobilisering på allvar inför Landsbygdsriksdagen som arrangeras på Gotland maj Planen är att redan i oktober 2015 ha klart ett 20-tal bokningsbara utflykter/ studieresor med bra innehåll inklusive fika och lunch med olika teman som presenterar landsbygdsutvecklingen på Gotland. Avstämningsmöten är planerade till onsdagen den 16 september och ett avslutande möte onsdagen den 4 november. Fram till dess arbetar olika grupperingar med tematiska resor i samarbete med lämpliga partners och Studieförbundet Vuxenskolan under ledning av Landsbygdsriksdagens utflyktsgrupp, där Riina Noodapera, Bengt Wickman och Lars Bäckman ingår. Ansvariga för arbetet är Hela Styrgruppen för Landsbygdsriksdagens planering möttes i Visby i början av juni. Styrgruppen består av Hela Sverige ska leva Riksorganisations ordförande Staffan Nilsson, verksamhetsledare Terése Bengard, ledamöterna Gunnel Cassel Söderbeck och Stig Hansson, från Hela Sverige ska leva Gotland projektledare Malena Bendelin, ordförande Bengt Wickman, adjungerade Mats Pettersson, Riina Noodapera och Lars Bäckman. 18

19 Sverige ska leva Gotlandsavdelning / Länsbygderådet. Till mötena har bjudits in brett och till mötet i maj även konsthantverkare och representanter för ull och Öppna Ateljéer. Har du idéer och tankar kring genomförandet av utflyktsdagen är du välkommen att höra av dig till undertecknad! Alla händer behövs. Vi räknar med att kunna genomföra en utbildning i värdskap och lokal guidning under våren för ett 100- tal funktionärer som är knutna till genomförandet av utflykter etc under Landsbygdsriksdagen och erbjuda kostnadsfritt deltagande för dessa i Landsbygdsriksdagens övriga programpunkter. Företrädare för Hela Sverige ska leva Riksorganisation har besökt Gotland i april, då även Wisby Strand och Kultudralen besöktes, där troligen invigningen av Landsbygdsriksdagen kommer att äga rum. Följ arbetet med planeringen av Landsbygdsriksdagen på vår lokala bloggsida wordpress.com under rubriken Landsbygdsriksdag. Riina Noodapera landsbygdsrådgivare Hushållningssällskapet telefon: mobil: Vår kunnige och omtyckte växtodlingsrådgivare Bengt Viken har fyllt 50 år Ett stort GRATTIS från kunder och medarbetare på Hushållningssällskapet 19

20 Gotlands Skördefestival en aptitretare i skördetider Den 5-6 september firas den gotländska skördetiden med en stor festival. Kärnan är det gotländska; dofter, smaker och traditioner. Gotland är vida känt för sitt välsmakande och stora skafferi av livsmedelsprodukter och festivalen lyfter hela kedjan från jord till bord. Fram till 2012 arrangerades Lövstadagen, ett endagsarrangemang i form av en landsbygdsdag. Under 2013 hade Gotland titeln Sveriges Matlandethuvudstad och Hushållningssällskapet m.fl. ville passa på att anordna en årligt återkommande matfestival på Lövsta. Skördefestivalerna 2013 och 2014 blev båda succéer och drog 7500 respektive besökare under två dagar, vilket gör Skördefestivalen till ett av 5-6 september kl Gotlands Skördefestival 2015 Gotlands största evenemang. Under två dagar firas den gotländska skörden, och det finns möjlighet att upptäcka och lära känna Gotlands mathantverkare, livsmedelsföretag och aktiva inom de gröna näringarna. Genom att bygga upp en skördefestival av det här slaget vill vi skapa en mötesplats för livsmedelsproduktionen på Gotland och höja kunskapen ytterligare om Gotland som ett kulinariskt besöksmål. Festivalen riktar sig till barnfamiljer, kulinariska turister och intresserade av de gröna näringarna. Vi fokuserar en stor del av festivalutbudet till barn och unga, att de skall ha möjlighet att smaka, träffa djur, få testa på och inspireras. Besökarna bjuds på aktiviteter, utställning av både djur och maskiner och en stor matmarknad. Målet är att vara en kunskapsplattform, 20

21 där besökaren lämnar festivalen med ny kunskap exempelvis genom att delta på workshops med olika teman inom områdena lantbruk och livsmedelsförädling. Här i Norden har det alltid varit livsviktigt att kunna konservera och bevara färska råvaror. I vår så kallade förrådskultur är vi vana sedan länge att lagra frukt, bär, grönsaker, kryddor för att kunna äta långt efter skörden. Konserveringsmetoder som saltning, syrning, torkning, syltning hör till den Nordiska och den Gotländska mattraditionen. Varmt välkommen att fylla ditt skafferi med gotländska produkter. Festivalområdets inramning av ett Gotlandsänge och de öppna brukade fälten ger en bild av den mångfald det gotländska landskapet erbjuder. Festivalen äger rum på Gotland Grönt Centrum, Lövsta i Roma på mellersta Gotland. Festivalen anordnas av Gotland Grönt Centrum, LRF, Hushållningssällskapet, Roma Intresseförening och Roma Idrottsförening. Varmt välkommen! Malena Bendelin projektledare Gotlands Skördefestival mobil: Gotlands Skördefestival 5-6 september Gotland Grönt Centrum, Lövsta i Roma Varmt välkommen till Gotland Grönt Centrum, Lövsta i Roma i skördetid! Helgen den 5-6 september bjuder vi in till en gotländsk skördefestival med mat, aktiviteter och skoj för både barn och vuxna! 21

22 Uppdaterade matråd för hälsa och miljö Matval, måltidsvanor och fysisk aktivitet är viktigt för humöret, prestationsförmågan och hälsan, på både kort och lång sikt. För drygt ett år sedan kom nya Nordiska Näringsrekommendationer. Nu skall våra officiella matråd anpassas till de dessa samtidigt som matråden också skall ta miljöhänsyn. Vi kan konstatera att i de flesta fall är det som är bra för hälsan också är bra för miljön. Råden om bra matvanor är generella råd som passar de flesta friska personerna. Vid t ex sjukdom och hög ålder kan råden behöva anpassas. Det finns kostmönster som visat sig ha god effekt för att förebygga ett flertal av våra livsstilsrelaterade sjukdomar. WHO anger t ex att ca 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar och stroke samt ca 30 procent av all cancer kan förebyggas med sund livsstil. Ett bra kostmönster kännetecknas av: Stor andel vegetabilier som frukt och grönt med inslag av baljväxter, nötter, frön och fullkorn, fisk och skaldjur samt vegetariska oljor ingår och mängden rött kött är begränsad. Dessutom är mängden socker, salt och alkohol begränsad. Var också medveten om att alla livsmedel kan ha både positiva och negativa effekter på hälsa och miljö. Det är inte svart och vitt. Att äta varierat i lagom portioner fördelat över dagen är en god bas. Nedan följer några av de matråd som Livsmedelsverket håller på att vidareutveckla. Ät lagom mycket I runda slängar har ungefär hälften av vuxna och en femtedel av barnen för hög vikt. Generellt har portionsstorlekar på måltider och tallrikar, fikabröd, godis och drycker ökat. Anpassade mat- och dryckesval och portionsstorlekar är avgörande. Det finns hälsorisker med både över- och undervikt. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet Rörelse har många hälofördelar och är också positivt för humör och kreativitet. Fysisk aktivitet förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, vissa typer av cancer och depression. Kroppsarbete, lek och olika former av rörelse gör det också lättare att hålla normal kroppsvikt. Det är bra för hälsan, kropp och själ, att ta pauser från stillasittande! Att promenera och cykla istället för att ta bilen är bra för både hälsa och miljö! Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Variera sorter och färger! Grönt är gott, vackert och har låg miljöbelastning, speciellt grova grönsaker och baljväxter. Frukt och 22

23 grönt ingår i kostmönster som minskar risken för tjock- och ändtarmscancer, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma. Grönt och frukt har högt innehåll av skyddande ämnen i form av vitaminer, mineraler, fiber och olika bioaktiva ämnen. och makrill, bidrar med viktiga, långa, fleromättade fettsyror och vit D. Även jod och selen finns i fisk. Välj fisk som kommer från hållbara bestånd. Märkningar som guidar konsumenterna till hållbara val är MSC, ASC, Krav och WWF:s fiskguide. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta så mycket av de fiskar som kan innehålla förhöjda halter av miljögifter t ex vissa rovfiskar från insjöar och strömming och lax från Östersjön. Ät begränsade mängder kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa Kött och chark är en bra källa till t ex järn, zink och selen med ökar också risken för cancer i tjock- och ändtarm, speciellt charkprodukter. Till rött kött räknas nöt, gris, lamm, ren och vilt. Nyckelhålsmärkta produkter har lägre fett- och salthalt. Minska gärna portionerna och välj kött som är producerat på ett etiskt och miljömässigt bra sätt. Variera med vegetariska måltider eller dryga ut köttmåltider med mera vegetabilier. Ät fisk 2-3 gånger/vecka varav fet minst en gång. Variera sorterna och välj miljömärkt Fisk och skaldjur ingår i kostmönster som minskar risken för kroniska sjukdomar. Varier mellan olika sorter, mager och fet. Fet fisk som t ex lax, sill Byt till fullkorn Fullkorn får vi bara i oss via spannmål som t ex bröd, gryn och korn där skaldelar och grodd finns kvar. Det gör fullkornsprodukter näringsrikare än produkter av skalat spannmål och vitt mjöl. Fullkorn bidrar med vitaminer och mineraler men också fiber och bidrar därmed till mättnad och det blir därmed lättare att hålla vikten. Fullkorn minskar dessutom risken för hjärt-och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer i tjock- och ändtarm. Spannmål påverkar miljön och klimatet förhållandevis lite jämför med många andra livsmedelsgrupper och är dessutom billig basmat. 23

24 Vi finns nära dig! Återförsäljare nära dig: Fole Kvarn AB Visby Tel Svenska Foder AB Box Lidköping Vxl

25 Byt till matfetter med livsnödvändiga fettsyror Kroppen behöver fett och två av fettsyrorna måste tillföras via det vi äter. Dessa fettsyror finns i t ex rapsolja och mjuka eller nyckelhålsmärkta fetter. Även olivolja är bra. Om en del av det mättade fettet (från t ex ost, feta mejeriprodukter, smör, chark, kött och vissa typer av kakor och godis mm) byts mot fleromättat fett (t ex rapsolja och fetter av detta, olivolja, fet fisk, fullkorn, nötter, frön) minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, det visar forskningen. Men allt fett är energirikt så dosera och använd alltid matfett och fet mat med förstånd. Odling av oljor belastar generellt miljön och klimatet mindre än animaliska fetter, t ex smör. Rapsodlingen finns dessutom odlad i Sverige och länder nära oss. Snåla med sockret i söta drycker och mycket annat Rensframställt socker innehåller energi men inga viktiga näringsämnen. Socker och dess söta smak gör att vi lätt äter och dricker för mycket utan att ge oss mättnad vilket gör att vi lätt går upp i vikt vilket i sin tur ökar riskerna för olika livsstilssjukdomar. Begränsa eller undvik sötade drycker som läsk och saft, godis, glass och bakverk och välj nyckelhålsmärkta fil- och yoghurtprodukter, flingor och bröd. Naturligt socker som finns i t ex frukt och rotfrukter bidrar samtidigt med vitaminer, mineraler och fiber samt andra skyddande ämnen. Minska på saltet, men använd joderat salt I genomsnitt äter svenskar dubbelt så mycket salt jämfört med rekommendationen. Salt kan höja blodtrycket som i sin tur ökar risk för hjärtkärlsjukdom och njurskador. Smaksätt gärna maten med olika kryddor, citrus och vitlök men minska på saltet lite i taget så hinner dina smaklökar vänja sig succesivt vid den nya smaken. Att välja nyckelhålsmärkta livsmedel och måltider är ett annat sätt att dra ner på saltet. Cecilia Sassa Corin matkonsult Hushållningssällskapet Vill du veta mer, kontakta: Veronica Östling matkonsult Hushållningssällskapet telefon: mobil:

26 Matkonsulter på studieresa på Gotland maj I samband med att Hushållningssällskapens matkonsulter (tidigare Hemkonsulenter) förra året firade 100-årsjubileum beslöts att göra en inspirations- och studieresa hit till Gotland. Syftet med resan var bl.a. att visa framgångsfaktorer hos småskaliga matproducenter som hjälpt till att bygga och skapa en kulinarisk region på Gotland och en hållbar framtid inom de gröna näringarna och på landsbygden. Vi ville besöka framgångsrika företag som nischat sig och med stöd från bl.a. Hushållningssällskapet kunnat växa, bryta ny mark och skapat nya produkter och marknader. Måndag Resan började med ett besök på Lilla Bjers hos Göran och Margarets Hoas. Vi fick en god KRAV-certifierad lunch bestående av sparrissoppa och bröd tillagat av årets ekokock Luqaz Ottosson samtidigt som vi fick en intressant inblick i verksamheten. Göran och Margareta berättar att det hänt en hel del på gården och i företagetsedan förra besöket på gården (läs artikel i vår tidskrift nr eller på vår hemsida). Produktionen har utökats från ca 100 till 200 olika grödor; arealen är ungefär densamma; gårdsbutiken har byggts ut och en mycket 26

27 omtalad och prisbelönt gårdskrog har sett dagens ljus. Från 1 anställd har man idag gått till 25 anställda -förutom jordgubbsplockarna. Makarna har genomgått en omtumlande resa från en vision om ett hållbart lantbruk med mer tid över för familjen till att driva ett värdsomtalat och prisbelönt företag med en gårdskrog som i white guide. Nästa stopp på vår resa var på Gotland Grönt Centrum på Lövsta -ett nybildat grönt kluster. VD Mats Pettersson hälsade oss välkomna och berättade. Vi fick sedan möta två av de andra företag med anknytning till Gotland Grönt Centrum som utvecklats och nu framgångsrikt producerar sina livsmedelsprodukter på Lövsta. Pia Lindvall, Gutö delikatesser -ett företag sprunget ur lantbruksföretaget, nu flerfaldigt prisbelönt delikatessproducent som exporterar internationellt och samarbetspartner med kocklandslaget. Pia berättade om Matverkstan -ett storkök i miniformat, en godkänd produktionslokal för producenter i startgroparna eller utan lokal där hon producerar sina produkter. Honung Gotlandica -ett framgångsrikt biodlarkluster som mångdubblat lönsamheten och skapat nya produkter genom att samverka och skaffa en gemensam produktionslokal för slungning och tappning av honung samt gemensam försäljning. Kerstin Löwdahl Engström berättade passionerat och kunnigt om bin och honung. Nästa gårdsbesök på Livsmedelscentrumet Stafva gård -där ett mejeri, ölbryggeri, charkuteri, musteri, glasstillverkning, saffrns- och tryffelodling och gårdsrestaurang samsas om utrymmet. Patrik von Corswant berättade om vägen från familjejordbruk i femte generation på randen av konkurs till livsmedelskluster och framgångsrik förädling av råvaran och om framtidskonceptet för att kunna leva på sin livsmedelsproduktion. Kvällen avslutades med att lyssna på Olof Thomsson från Tryffel of Sweden. Han berättade om hur den Gotländska tryffeln -en guldgruva i myllan (Bourgognetryffeln) upptäcktes på Gotland, försöken med odling och förädlingsarbetet och försäljningen av tryffeln. Tisdag En tidig morgon med bussfärd till Gotlands enda gårdsslakteri Fårölamm. Bertil och Anna Gabrielsson berättade inspirerande om hur de arbetat för att höja värdet på lammen de producerar, om vägen till att slakta, stycka och sälja kött och skinn på egen gård. Vi fick smaka de mest 27

28 Kvällen avslutades med en spännande smakvandring genom Visby med kocken och smakresearrangören Mattias Palmqvist. Vi beökte Wisby Ostbutik, Wallers krog och Brooklyn innan vi mätta och nöjda rullade till hotellet. delikata lammkötts (och tackkötts-) produkter. Mycket hänger på att djuret inte skall vara stressat innan slakt, att temperatursänkning och PH i köttet skall ske kontrollerat och att köttet får hängmöras tillräckligt länge berättar Bertil. Vi fortsätter färden till Stora Gåsemora där vi till lunch fick smaka Annas och Bertils lammkött samtidigt som den energiska och färgstarka ägarinnan-tillika årets gotlänning Birgitta du Rietz berättar om löftet till den döende make att bevara släktgården, om beslutet att lägga ner mjölkproduktionen och om dagens verksamhet som omfattar boende, restaurang och stjärnspäckade artistspelningar i ladan. Ett fåröbesök utan raukar är ju omöjligt därför gjordes ett kort stopp vid Langhammar innan vi besökte ännu ett par eldsjälar: systrarna Barbro Karlström och Lisa Blochmann på Sylvis döttrars hembageri för en kaffetår och en fantastisk berättelse om vad som krävs för att kunna leva -och överleva -på en liten plats som Fårö. Onsdag Ännu en tidig morgon med bussfärd -denna gång söderut. Första stoppet på Gute vingård där vinbonden Lauri Pappinen betättade om processen från jord till butelj och om hur en liten vingård i det kalla Sverige kan vinna pris för sin grappa och sitt dessertvin. På Margus berättade ägaren Margareta Robertsson om sitt och maken Gustavs företag med hjortuppfödning och gårdsbutik. Hon berättade om hur familjeföretaget vuxit upp och turismens betydelse. Nästa stopp var Vamlingbo bygdegård där vi välkomnades av Åsa Gustafsson, Gotlands Ekologiska Odlare, Riina Noodapera, Hushållningssällskapet och Curt Niklasson, Gutekorn. 28

29 Åsa berättade om den gotländska ekologiska produktionen, samarbetet mellan odlarna, förädling och distribution Curre berättade passionerat om fynden av spannmålskärnor som odlats på Gotland sedan bronsåldern, om uppförökningen och produktutveckling av de gotländska ursprungsspannmålen. Riina berättade om resan som den småskaliga gotländska fiskenäringen har påbörjat: diversifiering, förädling och lansering av nya och unika fiskprodukter från Gotland, försäljningskanaler mm. Torsdag Resan avslutades med ett besök på LEVA kungslador för lunch och en av delägarna Susanne Liljeberg berättade om den resa LEVA genomgått, om sitt samhälls- och miljöengagemang och samarbetet med HAIMA där man erbjuder arbete åt hitkommande flyktingar. Innan lunch fick matkonsulterna visa upp sina färdigheter i praktisk matlagning när vi gemensamt tillagade olika rätter av de olika råvarorna och tillredde en gemensam lunch. På eftermiddagen hann vi med ett kort besök hos den världsberömde fågelkonstnären Lars Jonsson som driver muséum i Vamlingbo Prästgård. Dagen avslutades på pensionat Grå Gåsen hos Håkan och Maria Ahlsten. Här blir allt SÅ mycket bättre. Paret berättade om pensionatet och sin verksamhet och hur de tack vare tv-programmet kan ha verksamhet året runt på pensionatet. Vi kan också märka att sammanhållningen i bygden bidrar till att möjliggöra överlevnaden för dem som vill leva och bo kvar på södra Gotland. Efter en späckad vecka med fantastiska och oförglömliga möten, berättelser, fyllt av engagemang och energi skildes vi åt -rika på minnen och smakupplevelser. Tack alla som tog emot oss. Ni är alla fantastiska! Veronica Östling matkonsult Hushållningssällskapet telefon: mobil:

30 Gulldis första kull på Lojsta hed Årets första föl på Lojsta hed blev ett brunt litet stoföl. Hon föddes 25 april och mamma är 16-åriga Vira 4043, ägd av Bernt Hägg, Hägvalds i Gerum. Tillsyningsman Ingvar Andersson uppskattar att det i år kommer att födas drygt 35 föl, samtliga efter hingsten Gulldis 635 som gick sin första säsong på heden i fjol. Nioårige Gulldis mäter 127 cm i manken och är ägd och uppfödd av Rungegårds stuteri i Tingsryd. Hingsten är en riktig snygging som fått rekordhöga poäng på utställningar. Bland annat fick han 44 poäng och blev etta samt Best in Show vid den senaste riksutställningen med motiveringen: "Excellent rastyp. Mycket vackert huvud, naturlig resning, utmärkt sida. Rättställd bra ledgångar. Ledig skritt med god steglängd. Vägvinnande trav." Gulldis släpptes åter till de 51 stona i flocken på pingstdagen 24 maj. Det här händer i sommar: Guidade turer på Lojsta hed Kl och kl på onsdagar i juli: 1/7, 8/7, 15/7, 22/7. Begränsat antal platser. OBS förbokning på telefon: Mer information på Russpremieringen Måndag 27 juli är det dags för den årliga russpremieringen på Lojsta hed. Alla som vill vara med och gå i drevet är välkomna till samling vid Gerums korsgata kl Premierngen börjar kl med Kurt Larsson, Björketorp, som premieringsförrättare. Under premieringsdagen ges tillfälle att bese russflockens ston och årets föl i fållorna. Kaffe, korn med mera. Russridning. 30