Vindkraftspark. Forsvidar Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftspark Forsvidar Miljökonsekvensbeskrivning Mars 2013

2 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Forsvidar Text wpd Scandinavia AB Studier natur, fågel, fladdermöss och arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Medgivande I2013/0221 Utgivare/Sökanden wpd Onshore Forsvidar AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm i mars (125)

3 Innehåll ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 Sökanden... 7 Prövningskod ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Omfattning, utformning och lokalisering Alternativ och motivering till valet av område Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning Vägar och uppställningsytor Elanslutning Områdesbeskrivning Påverkan och skyddsåtgärder Tidplan BAKGRUND Vindkraftsparken Presentation av bolaget Beskrivning av utredningsgruppen Tidplan Varför vindkraft LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden och riksintressen Utformning och omfattning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk ALTERNATIV Alternativa lokaliseringar Beskrivning alternativa områden Motivering till valet av Forsvidar Alternativ utformning och omfattning, överväganden Nollalternativet TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Anläggningsskedet Fundament... 42

4 5.1.2 Transportvägar och uppställningsplatser Betongtillverkning, sprängning och krossning Montering och driftsättning Driftskedet Elproduktion Service och kontroll Avvecklingsskedet Elanslutning Internt elnät Anslutningsnät Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Lokalt ägande i vindkraftsparken Vindkraftsfond - bygdepeng OMRÅDESBESKRIVNING Landskapets karaktär och värden Pågående markanvändning Kulturmiljö och Arkeologi Riksintressen för kulturmiljövården Fornlämningar Naturvärden och hydrologi Naturen inom projektområdet Tidigare kända naturvärden Hydrologi Fågel Fladdermöss PÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv och turism Risker Elektromagnetiska fält Kulturmiljö och Arkeologi Kulturmiljö Arkeologi Naturvärden och hydrologi Tidigare kända naturvärden Naturvärdesinventering Hydrologi Fågel Fågelstudier Fladdermöss Fladdermusinventering Andra däggdjur Utsläpp till luft, mark och vatten (125)

5 7.8 Övrig mark- och vattenanvändning Hushållning med resurser Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under avvecklingsfasen Kvalitets- och miljöstyrning NATURA Natura 2000-områden RELEVANTA NORMER OCH MÅL Miljökvalitetsnormer Nationella miljömål Regionala och lokala miljömål KUMULATIVA EFFEKTER SAMLAD BEDÖMNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE KONTAKT BILAGEFÖRTECKNING (125)

6 Figurförteckning Figur 3-A. Översiktskarta projektområde, intresseområden och befintliga vindkraftverk Figur 3-B. Etableringsområde för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar Figur 4-A. Karta vindbruksområden i översiktsplanen samt riksintressen Figur 4-B. Karta med vindkartering (MIUU), befintliga vindkraftverk samt riksintressen Figur 4-C. Utredningsalternativen angivna med nr 1-7 på kartan är angivna som vindbruksområden Figur 4-D. Ursprunglig parklayout med 18 vindkraftverk Figur 4-E. Föreslagen parklayout med 16 vindkraftverk Figur 4-F. Aktuell parklayout med 13 vindkraftverk Figur 5-A. Eventuellt nytt regionnät (ÖP Gotland) Figur 7-A. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 150 m Figur 7-B. Fotopunkter för visualiseringar Figur 7-C. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken. Nordex N100, 150 meters totalhöjd Figur 7-D. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Nordex N100, 150 meters totalhöjd Figur 7-E. Resultat arkeologisk utredning Figur 7-F. Naturvärden och etableringsområdet för vindkraftverk, vägar och andra ytor Figur 7-G. Visar förekommande vattenmiljöer mot bakgrund av SGUs jordartskarta Figur 8-A. Natura 2000-områdena är utsatta med namn på kartan Figur 10-A. Forsvidar och exempel på layout för södra delen Figur 10-B. Exempel på ljudberäkning med Forsvidar och exempellayout i södra delen Figur 10-C. Skuggberäkning med Forsvidar och exempellayout i södra delen (125)

7 Administrativa uppgifter Sökanden wpd Onshore Forsvidar AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Angelica Widing a.widing@wpd.se Prövningskod B e 85/ Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Den planerade anläggningen är tillståndspliktig enligt 9 kap miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4a Miljöbalken samt i 3 Förordningen om Miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905).

8 8 (125)

9 Icke teknisk sammanfattning 9 (125)

10 1. Icke teknisk sammanfattning 1.1 Omfattning, utformning och lokalisering wpd planerar för vindkraftspark Forsvidar ca 2 km söder om Hangvar, i Hangvar socken på norra Gotland. Anläggningen planeras bestå av högst 13 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är drygt 1 km och avstånd till närmaste kyrka är ca 2 km. Området utgörs av ett skogsområde där det bedrivs skogsbruk och projektområdets storlek är totalt ca 320 hektar. wpd Onshore Forsvidar AB ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kapitlet miljöbalken. 1.2 Alternativ och motivering till valet av område Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet. Vindkraft på Gotland bidrar också med ökad elproduktion till de tätbefolkade södra delarna av Sverige där elbehovet är störst. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i Gotlands län som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. En avgörande faktor för valet av området är att det är utpekat både som riksintresse för vindbruk och som vindbruksområde av typ 1 i kommunens översiktsplan. Tillgängliga data tyder på att det är tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av t ex naturreservat eller Natura områden. Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog men det finns även mindre ytor med högre naturvärden i form av våtmarker, skog och fuktiga gräsmarker samt rödlistade arter och skyddsvärda träd. Omfattande rovfågelinventering avseende främst örn visar också att lämpliga skyddsavstånd till befintliga örnbon går att innehålla. Andra områden i länet har utvärderats men valts bort främst på grund av motstående natur- och kulturintressen och i vissa fall att områdena rymmer färre vindkraftverk eller bedöms de ha sämre vindförhållanden. Till en början planerades 18 vindkraftverk i området. Som en följd av att kommunen vid samrådet angav att det är viktigt att vindkraftverken placeras symetriskt för att ge ett mer harmoniskt intryck minskade antalet verk till 16 stycken. Efter genomförd fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs 2 verk bort ur planeringen och efter samråd med närboende togs ytterligare 1 verk bort ur planeringen främst för att minska den visuella påverkan. Den planerade vindkraftsparken består därmed av 13 vindkraftverk, se avsnitt 4.3 och Bilaga Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda organisationer och statliga myndigheter. Vad som framkommit vid samråden har använts som underlag vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen, se vidare kapitel (125)

11 1.4 Teknisk beskrivning Vindkraftverken har en totalhöjd om högst 150 meter och planeras ha en uteffekt om 2-4 MW per verk. Navhöjd och rotordiameter fastställs vid upphandling av vindkraftverken, men de vindkraftverk som anläggs kommer att ha en totalhöjd om max 150 m. För gravitationsfundament grävs en ca 20x20 meter stor grop. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i armering och gjuts fast i fundamentet av betong. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 1.5 Vägar och uppställningsytor Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att breddas och förstärkas och nya vägar anläggas fram till vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 5 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kan bredden behöva vara större. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till högst ca 3000 m 2 per vindkraftverk (ca 50x60 m). Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk bl.a. för montering av rotorn på marken samt för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker. 1.6 Elanslutning Det interna elnätet i parken bedöms i detta fall kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät (IKN). 1 Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som anläggs inom parken. Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat tillstånd för koncession kommer att sökas för anslutningsledningen. Planering för utbyggnad och förstärkning av det regionala nätet på Gotland pågår genom GEAB. Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att ansluta det gotländska elnätet till det svenska stamnätet och för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på Gotland. Svenska Kraftnät har startat arbetet med att söka koncession för den första kabeln som beräknas kunna tas i drift år Enligt Förordning (2007:215) om undantag på kravet från nätkoncession enligt ellagen. 11 (125)

12 1.7 Områdesbeskrivning Projektområdet ligger ca 5 km från Gotlands nordvästra kust, ca 2 km söder om Hangvar i Hangvar socken på norra Gotland. Området utgörs av ett skogsområde omgivet av ett småbrutet landskap med omväxlande jordbruksmark, skog och myrar. Fornlämningsbilden i omlandet är varierad och visar på en lång bosättningskontinuitet. Förhistoriska anläggningar representeras främst av gravar, gravfält och bosättningar från järnåldern med husgrunder. Ca 1 km norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve-Suderbys. Inom eller i nära anslutning till projektområdet finns tidigare kända fornlämningar i form av bl.a. två hålvägar, en grupp med gravar och ett röse. I direkt anslutning till projektområdets nordöstra del finns Natura 2000-området Suderbys Blekevät (SE ). Detta Natura 2000-område kom till 2009 med syfte att bevara den sällsynta växten öselskallra som finns upptagen i habitatdirektivet. Naturvärdesinventeringen visar att stora delar av inventeringsområdet domineras av produktionspräglad tallskog men det finns även mindre ytor med högre naturvärden i form av våtmarker, skog och fuktiga gräsmarker samt rödlistade arter och skyddsvärda träd. Inga sjöar eller större vattendrag finns inom etableringsområdet. Projektområdet präglas i sin helhet av system med diken som regelbundet rensas. Syftet med anläggandet av diken har varit att avvattna området och tillskapa produktiv skogsmark, vilket till stor del uppfyllts. En generell fågelstudie för att kartlägga kända värden har genomförts. Det finns inga inrapporterade fågelobservationer för projektområdet i Artportalen och i Artdatabankens register mellan år 2001 och Bland observerade fåglar i omlandet kan nämnas kungsörn, trana och orre. Förekomst av kungsörn och havsörn bedömdes vara den viktigaste aspekten varför omfattande inventering av örn har genomförts under år 2011 och Även övriga rovfåglar i området noterades i samband med örninventeringen. Kunskapen om fladdermöss i det aktuella skogsområdet var låg varför wpd låtit genomföra en fladdermusinventering. Främst registrerades nordisk fladdermus och mustasch/brandts fladdermus och fransfladdermus. Endast en ytterligare art registrerades i autoboxar, brun långörad fladdermus. I omkringliggande bymiljöer observerades vid manuell inventering även trollfladdermus. 1.8 Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker under anläggningsfasen medan påverkan på landskapsbilden uppkommer under driftsfasen. Den planerade vindkraftsparken ligger inom riksintresse för vindbruk och vindbruksområde av typ 1 i Gotlands kommuns översiktsplan. Inom projektområdet finns inga andra riksintressen eller reservat. Natura 2000-områden och andra skyddade områden i omgivningarna förväntas inte påverkas negativt av etableringen. Under driftsfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden och rekommendationer kommer att följas. En siktanalys har utförts för att visa vid vilka områden vindkraftverken blir synliga och fotomontage har gjorts som visar hur verken upplevs från utvalda platser. Landskapet där vindkraftsparken planeras är relativt flackt och delvis täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från vissa håll kommer att skymmas helt eller delvis. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget som måttlig. 12 (125)

13 Bl.a. med anledning av de relativt långa avstånden till riksintresseområdena för kulturmiljövård görs i den arkeologiska utredningen bedömningen att upplevelsevärdet inte kommer att påverkas alls eller i ringa grad av den planerade vindkraftsetableringen. Etableringsområdet har avgränsats så att fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i projektområdet undantas, med undantag för att befintlig väg som korsar den kulturhistoriska färdvägen måste breddas och förstärkas på en plats. Etableringsområdet har avgränsats så att det placeras utanför de identifierade markytorna med högre naturvärden och punktvärden i form av skyddsvärda växter och träd undviks. Med de skyddsåtgärder som vidtas bedöms inte hydrologin påverkas på ett sådant sätt att det medför negativa effekter på områdets naturvärden eller värdefulla delar av ytvattensystemet inom eller utanför projektområdet, t ex Suderbys Blekevät eller Träskmyr samt närliggande Natura 2000-områden. Forsvidarområdets generella ornitologiska värden är i första hand knutna till befintliga våtmarker. Skogsdikningen vid Forsvidar har emellertid påverkat områdets hydrologi och igenväxningen innebär att områdets värde minskat för arter som orre och trana. Etableringen har anpassats för att inte påverka hydrologin ytterligare. Efter omfattande rovfågelinventering avseende främst örn har vindkraftsparken anpassats så att ett säkerhetsavstånd på minst 2,5 km hålls till befintliga örnbon. Den enda påträffade fladdermusarten som är rödlistad är fransfladdermus, men den är inte en högriskart för kollisioner och vindkraftsetableringen bedöms inte påverka några viktiga habitat. Efter genomförd fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs två verk bort ur planeringen, främst på grund av skyddsavstånd till örnbo, men även för att öka avståndet till Natura2000-området samt befintliga och eventuella fornlämningar. Efter samråd med närboende togs ytterligare ett verk bort ur planeringen för att minska påverkan för de boende. Söder om Vindkraftspark Forsvidar inom riksintresseområdet för vindbruk undersöker Forsviden Vind AB möjligheterna att etablera en vindkraftspark. Ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har genomförts som visar de kumulativa effekterna av bägge parkerna. Beräkningarna visar att det går att innehålla riktvärden och rekommenderade värden även om bägge parkerna anläggs. Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar eller kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå regionala, nationella och globala miljömål. 1.9 Tidplan Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget är dock all ledig kapacitet i det befintliga elnätet uppbokad och om inga förändringar sker behövs ytterligare kapacitet för överföring av el till fastlandet för att kunna ansluta ytterligare vindkraft. Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet och vindkraftsparken planeras kunna anläggas i samband med att denna beräknas vara klar år (125)

14

15 Bakgrund BAKGRUND

16 BAKGRUND 2. Bakgrund 2.1 Vindkraftsparken wpd planerar för vindkraftspark Forsvidar ca 2 km söder om Hangvar, i Hangvar socken på norra Gotland. Anläggningen planeras bestå av högst 13 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter. wpd Onshore Forsvidar AB ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kapitlet miljöbalken. 2.2 Presentation av bolaget Projektet Vindkraftspark Forsvidar drivs av projektbolaget wpd Onshore Forsvidar AB. wpd Onshore Forsvidar AB ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige genomförs utvecklingsarbetet med hjälp av det svenska dotterbolaget wpd Scandinavia AB. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshore projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2500 MW. Vi är idag 860 medarbetare i 20 länder. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.3 Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Angelica Widing, fil. kand. ekoteknik Santiago Piva, civilingenjör i elektroteknik Konsulter, ansvarsområden Alexander Eriksson, biolog, Ecocom Koordinering och Fladdermusinventering Mikael Hake, fil.dr, Ecocom Kvalitetsgranskning och rapportskrivning fågelstudier Marcus Arnesson, biolog, Ecocom Naturvärdesinventering och hydrologi Fredrik Litsgård, biolog, Ecocom-Fågelstudier Jörgen Pettersson & Ola Wizén - Örninventeringar Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) 16 (125)

17 BAKRUND 2.4 Tidplan Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget är dock all ledig kapacitet i det befintliga elnätet uppbokad och om inga förändringar sker behövs ytterligare kapacitet för överföring av el till fastlandet för att kunna ansluta ytterligare vindkraft. Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet och vindkraftsparken planeras kunna anläggas i samband med att denna beräknas vara klar år För att det regionala elnätet på Gotland ska kunna planeras och byggas ut i samband med att den nya förbindelsen till fastlandet tas i drift är det viktigt att tillstånd för vindkraftsparker på Gotland beslutas några år innan den nya förbindelsen till fastlandet tas i drift. 2.5 Varför vindkraft Förnybar energikälla En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag, men ger en lokal miljöpåverkan i form av ljud och skuggor, förändrad landskapsbild samt påverkan på lokala naturvärden. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. I framtiden förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med ca TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2011 ca 6,1 TWh el på årsbasis, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige. 3 Detta kan jämföras med Danmark som får ca 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket kan jämföras med den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till ca MW. 4 Planeringsmålet för vindkraft är 30 TWh vindkraft till år 2020, vilket motsvarar ca 20 procent av elanvändningen i Sverige. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. 2 Livscyklusvurdering af hav og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: , Mars Kraftläget nr 4, Svensk Energi, jan WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA Feb (125)

18 BAKGRUND Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 5 Samhällsekonomi Kostnaden för ny elproduktion från vindkraft måste jämföras med annan ny elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig. En rapport som sammanställt en lång rad olika studier visar att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma energislaget vid investeringar i ny elproduktion. 6 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 5 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november (125)

19 LOKALISERI NG, UTFORMNING OCH OMFATTNING Lokalisering, utformning och omfattning

20 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3. Lokalisering, utformning och omfattning 3.1 Områdets förutsättningar för vindkraft Projektområdet kallat Forsvidar ligger i Hangvar socken på norra Gotland, ca 2 km m söder om Hangvar, se karta nedan. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshuss är drygt 1 km. Avstånd till närmaste kyrka är ca 2 km. Området utgörs av ett skogområde där det bedrivs skogsbruk och projektområdets storlek är totalt ca 320 hektar. Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetableringg tack vare det goda vindklimatet. Vindkraft på Gotland bidrar också med ökad elproduktion till de tätbefolkade södra delarna av a Sverige där elbehovet är störst. Elanslutning förväntas vara möjligt eftersom Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbin- för att an-- sluta det gotländska elnätet till dett svenska delse mellan Gotland och fastlandet stamnätett och för att möjliggöra en fortsatt ut-- byggnad av vindkraft på Gotland. Arbetet pågår med att söka koncession för den första kabeln som beräknas kunna tas i drift år Projektområdet vid Forsvidar har enligt genom- förda beräkningar en medelvindhastighet på ca 7,3 m/s på 105 meters höjd. Möjlighet till elanslutning förväntas finnas inom rimligt av- stånd. Forsvidarr är även intressant för vindbruk med d tanke på områdets storlek, att större delen av området består av brukad skogsmark samt att det finns några befintliga vägar som går in i om- rådet. En avgörande faktor för valet av området är attt det är utpekat både som riksintresse för vind- bruk och som vindbruksområde av typ 1 i kom- munens översiktsplan. 20 (125)

21 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.2 Planförhållanden och riksintressen Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. Den planerade vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk enligt 3 kap 8 miljöbalken (MB). Området är också utpekat som Område typ 1 för vindbruk i Gotlands kommuns översiktsplan. Område typ 1 innebär utpekade vindkraftsområden i översiktsplanen som också utgör riksintresse för vindbruk och inte berörs av väderradarstationen på södra Gotland. Det är enligt översiktsplanen inom dessa områden som större grupper av vindkraftverk (7 9 verk) eller vindkraftparker (fler än 10 verk) i första hand bör komma till. Enligt översiktsplanen har vindbruket i kraft av riksintresse ett visst företräde framför andra allmänna intressen, som inte är utpekade som riksintressen, i dessa områden. Vindbruket kan även, i kraft av riksintresse och efter avvägning, lämnas företräde framför andra riksintressen. Vid etablering av vindbruk ska dock sådan hänsyn tas till andra allmänna intressen att eventuella skador på dessa begränsas. 7 Hela Gotland är utpekat som område av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Vid bedömningen av påverkan på natur- och kulturmiljöer vid prövning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön på Gotland skall enligt 2 turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. I kommunens översiktsplan anges att värdena är särskilt starka inom områdena Fårö, Storsudret, Östergarn och längs Gotlands kust. Dessa områden är även är av riksintresse enligt 4 kap 4 (kust och skärgård) och 3 kap 6 MB (friluftsliv, natur och kultur). Länsstyrelsen anger i sitt utlåtande angående översiktsplanen att det är viktigt att vindkraftutbyggnaden sker samlat och i större grupper för att riksintresset enligt 4 kap MB inte ska påtagligt skadas. Strax nordöst om projektområdet finns ett mindre Natura 2000-område, Suderbys Blekevät. Sydöst om projektområdet finns ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB, Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg. I omgivningarna runt projektområdet finns fyra Natura 2000-områden som även är utpekade som riksintresse för naturvård samt är naturreservat; Hall-Hangvar, Forsviden, Träskmyr och Millumträsk. Ca 1 km norr om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Sigsarve-Suderbys. I Hangvar, Elinghem och Ganns ca 2-4 km från projektområdet finns riksintresse för kulturmiljövård som avser Gotlands medeltida kyrkor. Samtliga angivna områden finns på karta i Figur 3-A nedan. Riksintresseområdenas värden beskrivs närmare i kapitel 7 och 8. 7 ByggGotland översiktsplan för Gotlands kommun (125)

22 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Figur 3 A. Översiktskarta projektområde, intresseområden och befintliga vindkraftverk. 22 (125)

23 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.3 Utformning och omfattning Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering i området baseras bland annat på följande variabler: Avstånd till bebyggelse Vindkraftverken bör placeras på det avstånd till bostäder som krävs för att uppfylla kraven gällande ljudnivå och antal skuggtimmar. Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara m för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare, men då skulle produktionen minska. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst måste placeringen ske med hänsyn till turbulens och vindgradient i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade naturområden eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer fann wpd från en början att det gick att anlägga 18 vindkraftverk i området. Efter anpassning utifrån genomförda samråd och resultat från fältinventeringar minskades antalet verk till 16 och sedan till 13 vindkraftverk, se vidare under avsnitt 4.3. Den vindkraftspark som ansökan avser består av 13 vindkraftverk. Vindkraftverkens placeringar och etableringsområdet framgår av karta i Figur 3-B och Bilaga 1. Vindkraftverken kommer att placeras med utgångspunkt från angivna koordinater, inom angivet etableringsområde. Vägar, kranuppställningsplatser, det interna elnätet, kopplingskiosker och andra permanenta ytor ska placeras inom etableringsområdet. 23 (125)

24 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Figur 3 B. Etableringsområde för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar. 24 (125)

25 LOKALISERI NG, UTFORMNING OCH OMFATTNING Typ av vindkraftverk Tillståndsansökan avser vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter. Förhållandet mellan navhöjd och rotordiameter är inte fastställt, men totalhöjden ska vara högst 150 m. Varje vindkraftverkk planeras haa en uteffekt på 2-4 MW. Vindkraftverket till höger är ett exempel på denn typ av vindkraftverk wpd avser att använda. Beräkningar av ljud och skuggor har genomförts med Nordex N100 med 100 meters navhöjd som exempel. 8 Fotomontage har tagits fram med vindkraftverk med högsta navhöjd, 105 meter, med rotordiameter 90 m vilket ger totalhöjd 150 m. Några foto- navhöjdd och större rotor (V112), som exempel på hur det också kan se ut. montage visar även verk med samma totalhöjdd men med lägre I ett senare skede när vindkraftverk upphandlas och vindkraftsparken optimeras för bästa elproduktion utifrån bästaa tillgängliga teknik kan ett e verk med en annan rotordiameter och en annan navhöjd inom ramen för f den maximala totalhöjden 150 meter komma att väljas. 8 När typ av vindkraftverkk har fastställts i ett senare skede kommer beräkningarna att uppdateras för att säkerställa att ljud och skuggnivån inte överskrids. 25 (125)

26

27 Alternativ ALTERNATIV

28 ALTERNATIV 4. Alternativ 4.1 Alternativa lokaliseringar För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål för förnybar energi. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra motstående intressen. 9 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden redovisas här. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. wpd analyserar med hjälp av GIS-verktyg, vinddata och annan information om lokala förhållanden lämpliga vindkraftsområden över hela Sverige. Region Gotlands målsättning för utbyggnaden av vindkraft är en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh el, vilket motsvarar ca 1000 MW installerad effekt, och i översiktsplanen finns ett antal utpekade möjliga områden för vindbruk. För att möjliggöra en sådan utbyggnad krävs att en ny elanslutning anläggs till fastlandet och Svenska Kraftnät arbetar med planeringen av en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att ansluta det gotländska elnätet direkt till det svenska stamnätet och för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på Gotland. Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering för vindkraft är bland annat vindförhållandena, möjlig elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. Dessutom finns en rad andra intressen att ta hänsyn till, exempelvis andra riksintressen och skyddade områden, flyget, försvaret och civila telekom-, radio- och TV-nät. För att byggnationen ska bli praktiskt möjlig krävs naturligtvis även att fastighetsägaren är intresserad av att upplåta marken. Avgörande för om en plats är intressant för vindkraft är att vindförhållandena är så goda att etableringen är tekniskt och ekonomiskt genomförbar. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden analyserar wpd befintliga vinddata, geografi, topografi och den beräkning av årsmedelvinden som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUU-metoden. MIUU-metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser. En kommuns eller regions egen bedömning av vilka områden som är lämpliga för vindkraft väger naturligtvis tungt i urvalet av områden. Flera av vindkraftsområdena i översiktsplanen är idag begränsade av försvarets intressen, bl. a. befintlig väderradar. Efter det att beslut fattats angående översiktsplanen har dessutom ytterligare områden blockerats av försvarets utökade skyddszon runt Visby flygplats (motsvarande ca 100 verk). För att regionens mål för vindkraft ska kunna uppnås och ny elförbindelse till fastlandet kunna byggas behöver många av de utpekade vindkraftsområdena som inte blockeras av försvarets intressen användas. 9 Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. 28 (125)

29 ALTERNATIV Eftersom Region Gotland har tydliga mål för vindkraftsutbyggnaden och Svenska Kraftnät redan påbörjat arbetet med att söka koncession och planera för en ny elanslutning till fastlandet för att bl.a. möjliggöra en fortsatt vindkraftsutbyggnad har analysen av alternativa lokaliseringar koncentrerats till Gotlands län. Alternativa lokaliseringar i övriga Sverige skulle inte bidra till att uppnå dessa regionala mål, som även bidrar till att uppnå de nationella målsättningarna för utbyggnad av förnybar energi. wpd har genomfört en analys av möjliga områden för en vindkraftsanläggning i Gotlands län. Analysen grundas på framförallt följande kriterier: Bedömning utifrån gällande översiktsplan Enligt Gotlands kommuns översiktsplan är syftet att vindbruket ska byggas ut inom utpekade områden på plankartan. Med anledning av detta har wpd i analysen över alternativa lokaliseringar endast granskat vindbruksområden som är utpekade i översiktsplanen. I analysen har wpd dessutom valt att prioritera områden av typ 1 i översiktsplanen, vilket innebär att områdena är utpekade som riksintresse för vindbruk och inte berörs av väderradarstationen på södra Gotland. Det anges i översiktsplanen att det är i områden av typ 1 som större grupper av vindkraftverk i första hand bör komma till. Dessa grundförutsättningar gör alternativlokaliseringarna jämförbara. Avstånd till bebyggelse Enligt översiktsplanen bör minsta avstånd till bostäder vara 1000 meter och till samlad bebyggelse och kyrkor 2000 meter. Dessa kriterier uppfylls således för de utvalda områdena. Riksintresseområden och reservat wpd bedömer att etablering inom riksintresseområde för naturvård eller kulturmiljövård, naturreservat och Natura 2000-områden skulle kunna innebära en större påverkan. Placering av vindkraftverk inom sådana områden kan vara möjligt, men eftersom det inte finns tillräckligt detaljerad befintlig information om områdenas värden för att göra en bedömning har dessa områden exkluderats i analysen. Kända försvarsintressen De områden som av försvaret angivits som stoppområde kring Visby flygplats har exkluderats eftersom det normalt inte går att samverka med försvaret inom dessa områden. Försvarsintresset i form av väderradarstationen på södra Gotland har tagits hänsyn till i genom att endast områden av typ 1 analyseras. Vindförhållanden wpd bedömer att ju högre årsmedelvind ett område har desto bättre resurshushållning medför etablering i området, eftersom bättre vindförhållanden ger signifikant högre energiproduktion med samma intrång och övrig miljöpåverkan från anläggningen. På karta i Figur 4-B framgår vindförhållandena på Gotland enligt vindkarteringen (MIUU). Områdets storlek, antal vindkraftverk wpd bedömer att etablering i ett område som rymmer ett större antal vindkraftverk generellt utgör en bättre resurshushållning eftersom intrånget och miljöpåverkan normalt blir mindre genom att fler vindkraftverk placeras i ett område, än att flera olika områden behöver utnyttjas för att uppnå samma energiproduktion. Denna bedömning delas även av kommunen som i översiktsplanen anger att en koncentration av vindbruket bör eftersträvas. Mark- och hydrologiska förhållanden wpd bedömer att placering av vindkraftverk i våtmarker eller sumpskogar innebär en större risk för påverkan på områdets hydrologi. Bedömning av markförhållanden i de alternativa områdena har genomförts översiktligt utifrån kartmaterial. Övriga skyddsvärden t ex kända fågelvärden I de fall andra särskilda skyddsvärden är kända exempelvis gällande fågellivet tas detta med i bedömningen. 29 (125)

30 ALTERNATIV Visuell påverkan När en vindkraftsetablering omgess av ett skogslandskap behövs ett visst avstånd från betraktaren till skogskanten för att verken skall bli synliga. Generaliserat kan man utgåå ifrån att vindkraftverk är visuellt dominerande från färre platser om de omges av skog i ett flackt landskap, varför wpd har bedömt att den visuella påverkan blir större vid placering i ett öppet landskap. wpd har med ovanstående kriterier som grundd analyserat 6 alternativa områden utöver aktuelltt område vid Forsvidar, se kartor i Figur 4-A - Figur 4-C C och efterföljande beskrivning Figur 4 A. Karta vindbruksområden i översiktsplanen samt riksintressen. Utredningsalternativ an med givna med nr 1 7 på kartan. Grönt = vindbruksområde typ 1 & 2, gulgrönt= vindbruksområden begränsningar, orange = vindbruk ej möjligt i dagsläget p.g.a. försvarets intressen. 30 (125)

31 ALTERNATIV Figur 4 B. Karta med vindkartering (MIUU), befintliga vindkraftverk samt riksintressen. Utredningsalternativ angivna med nr 1 7 på kartan. 31 (125)

32 ALTERNATIV Figur 4 C. Utredningsalternativen angivna med nr 1 7 på kartan är angivna somm vindbruksområden av typ 1 i översiktsplanen samt belägna utanför andra riksintressenn (se även Figur 4 A). 32 (125)

33 ALTERNATIV Beskrivning alternativa områden Här följer en beskrivning av Forsvidar området samt de alternativa områdena, se numrerade markeringar 1-7 på karta i Figur 4-A - Figur 4-C på föregående sidor. Bedömningen sammanfattas även i tabell 1 nedan. Samtliga områden uppfyller kriteriet att de är belägna inom utpekat område av typ 1 i översiktsplanen och uppfyller därmed även kriteriet för avstånd till bebyggelse. Antal vindkraftverk som beräknas få plats har bedömts utifrån kriterierna att området ska vara utanför andra riksintresseområden, försvarsmaktens intresseområden och kända våtmarker. Område 1 Forsvidar Området utgörs av skogsmark och rymmer 13 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Strax nordöst om området finns ett mindre Natura 2000-område, som enligt genomförd inventering inte bedöms påverkas negativt. Område 2 Tängelgårde Området utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 6 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Område tangerar ett Natura 2000-område tillika Naturreservat som utgörs av en våtmark och skulle kunna riskera att påverkas av en etablering. Vid genomförda fågelinventeringar har det även framkommit att detta område är känsligare med avseende på fågellivet. Område 3 Häftings Området utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 7 vindkraftverk. Vindförhållandena är mycket goda. Området tangerar ett större Natura 2000-område tillika Naturreservat där det finns välkända fågelvärden och området ligger närmare den skyddsvärda kusten. Område 4 Elinghemsmyr Området utgörs av skogs- och jordbruksmark och beräknas rymma ca 13 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Område utgörs av en delvis utdikad våtmark och det finns risk för påverkan på hydrologin. Inom området finns en våtmark kvar som utgör ett Natura 2000-område. Området omges delvis av öppna jordbruksmarker varför den visuella påverkan bedöms bli större. Vid genomförda fågelinventeringar har de även framkommit att detta område är känsligare med avseende på fågellivet. Område 5 Martebomyr Vindbruksområdet är idag till största del beläget innanför försvarets utvidgade stoppzon runt Visby flygplats. Kvarvarande område utgörs av skogsmark och beräknas rymma ca 4 vindkraftverk. Vindförhållandena är goda. Område 6 Friggars Området utgörs till största del av skogsmark och beräknas rymma ca 11 vindkraftverk. Vindförhållandena är sämre. Området tangerar ett Natura 2000-område i norr och riksintresse för kulturmiljövård i söder som skulle kunna påverkas. Område 7 Norrbys Området utgörs av jordbruksmark och beräknas rymma ca 11 vindkraftverk. Vindförhållandena är sämre. Området utgörs och omges till stor del av öppna jordbruksmarker varför den visuella påverkan bedöms bli större. 33 (125)

34 ALTERNATIV Tabell 1. Analys av möjliga lokaliseringar på en skala från mycket goda förhållanden (+ + +) till betydande hinder (-). Område Vind Storlek Mark och Andra värden Visuell påver- (antal verk) hydrologi t ex fågel eller kan Natura Forsvidar Tängelgårde Häftings Elinghemsmyr Martebomyr Friggars Norrbys Utifrån analysen av alternativa områden i detta avsnitt har Forsvidar sammantaget bedömts vara det lämpligaste området för en vindkraftsetablering. I flera av de alternativa områdena pågår dock redan planering för vindkraftsparker genom andra bolag. 4.2 Motivering till valet av Forsvidar Gotland lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet. Vindkraft på Gotland bidrar också med ökad elproduktion till de tätbefolkade södra delarna av Sverige där elbehovet är stort. Elanslutning förväntas vara möjligt eftersom Svenska Kraftnät planerar en ny elnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet bl a för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft på Gotland. Det innebär att det till skillnad från många andra områden i t ex norra Sverige redan finns en planerad stamnätsanslutning. Möjlighet till elanslutning förväntas finnas inom rimligt avstånd eftersom ett nytt regional elnät för vindkraftsutbyggnaden planeras på Gotland. En avgörande faktor för valet av området är att det är utpekat både som riksintresse för vindbruk och som vindbruksområde av typ 1 i kommunens översiktsplan. Projektområdet vid Forsvidar har enligt genomförda beräkningar goda vinförhållanden med en medelvindhastighet på ca 7,3 m/s på 105 meters höjd. En viktig faktor är att området är så stort att det rymmer 13 vindkraftverk. Det är också en fördel att området redan är påverkat av skogsbruk och att det finns några befintliga skogsbilvägar i området. Avstånd till närmaste bostad är drygt 1 km och eftersom projektområdet är beläget i ett skogsområde, där sikten från vissa platser är helt eller delvis skymd, förväntas den visuella påverkan bli måttlig. Vindkraftsparken är placerad inom riksintresse för vindbruk, men utanför det riksintresse för naturvård som finns söder om området. Förutom det riksintresse för rörligt friluftsliv som omfattar hela Gotland överlappas projektområdet inte av något annat riksintresse, försvarets eller flygets intressen. Inom området för den planerade vindkraftsparken finns inga skyddade områden för natur, kultur eller friluftsliv och turism. Värdena i det mindre Natura-2000 område som finns strax nordöst om etableringsområdet förväntas med den parklayout som utarbetats inte påverkas av etableringen. Projektområdet består till stora delar av produktionspräglad tallskog. Den skyddsvärda natur som vid inventeringen identifierats i området går att undanta från placering av vindkraftverk och vägar. Omfattande rovfågelinventering avseende främst örn visar att lämpliga skyddsavstånd till befintliga örnbon går att innehålla. 34 (125)

35 ALTERNATIV 4.3 Alternativ utformning och omfattning, överväganden wpd undersökte från en början möjligheterna att anlägga 18 vindkraftverk i området, se Figur 4-D. Som en följd av att kommunen vid samrådet angav att det är viktigt att vindkraftverken placeras symetriskt för att ge ett mer harmoniskt intryck minskade antalet verk till 16 stycken, se Figur 4-E. Efter genomförda samråd, fältinventering av örn, natur- och kulturvärden togs verk nr 12 och 15 bort ur planeringen, främst på grund av skyddsavstånd till örnbo, men även för att öka avståndet till Natura2000-området samt befintliga och eventuella fornlämningar, se vidare kap 7. Verk nr 16 som var placerat närmast Natura-2000 området har flyttats åt sydväst och ytterligare några vindkraftverk har flyttats upp till ca 50 m bl.a. för att öka avståndet till områden med högre naturvärden. Efter samråd med närboende togs även verk nr 1 bort ur planeringen för att minska påverkan för de boende. Därefter flyttades några verk upp till 50 meter för att öka avstånden mellan verken och möjliggöra så stor rotordiameter som möjligt, vilket gör att vindresursen kan utnyttjas optimalt. Den planerade vindkraftsparken består därmed av 13 vindkraftverk, se Figur 4-F och Bilaga 1. Vid samråden med berörda enskilda och allmänheten har önskemål framförts om att minska omfattningen ytterligare till maximalt 8 vindkraftverk för att bl.a. minska den visuella påverkan. En sådan halvering av den ursprungliga utformningen skulle halvera energiproduktionen och inkomsterna i projektet, såväl för de privata markägarna och anläggningsägaren som ur ett samhällsekonomisk perspektiv, samtidigt som anläggningen fortfarande skulle vara väl synlig i landskapet. wpd har gjort bedömningen att det inte är skäligt att reducera antalet vindkraftverk så kraftigt eftersom gällande riktlinjer för bl.a. ljud och skuggor innehålls. wpd bedömer att det är viktigt att området som både är utpekat som riksintresse för vindbruk och vindbruksområde i kommunens översiktsplan utnyttjas på ett resurseffektivt sätt när en vindkraftsanläggning uppförs. Olika alternativa vägdragningar har också fältinventerats och analyserats, se vidare avsnitt 7.3 Då etableringen inte förväntas uppföras förrän efter år 2017 avser sökanden att hålla möjligheten öppen för att använda den typ av vindkraftverk som tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kap). Vindkraftverkens totalhöjd har dock för den sökta vindkraftsparken begränsats till högst 150 meter för att minska den visuella påverkan. Effekten på respektive vindkraftverk kommer att uppgå till ca 2-4 MW. Först när fullständig vindmätning och upphandling av vindkraftverken är genomförts går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk som ger bäst energiproduktion och ekonomi på platsen. 35 (125)