Systematiskt. Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Fjärdhundra, Lärlingen och Romberga förskolor

2 1. Fakta om förskolorna Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle med direkt närhet till naturen. Förskolan ingår i förskoleenheten Fjärdhundra förskola, Lärlingens förskola och Romberga förskola. En förskolechef är övergripande ansvarig för förskolorna. Förskolan har fem åldershomogena grupper 1-5 år med ca 77 barn och 13 personal. Vi har skogen in på knuten och skolan med bland annat bibliotek ett stenkast bort. Vår förskola har en stor gård med många spännande lekmiljöer som stimulerar barnens alla sinnen. Vi bedriver en verksamhet som ska vara utvecklande och meningsfull för varje individ som vistas i den. Vi lägger stort fokus på att alla kan men på olika sätt. Hemlagad mat serveras från det egna köket. Förskolans pedagogiska profil NO Vår förskola har sedan 2006 No-profil, vilket innebär att vi flätar samman språk, matematik och naturvetenskap. Vi arbetar med ett problembaserat förhållningssätt och vi strävar efter att ge barnen varaktiga kunskaper genom att ständigt fokusera på barns olika sätt att tänka och lära. Förskolans personal består av förskollärare och barnskötare med hög kompetens. Vår förskola arbetar aktivt med att ge barnen en inspirerande ute- och innemiljö, som inbjuder till lek och upptäckarlust. Barnets lärande dokumenteras i en portfolio där barnen kan se sin egen utveckling. På förskolan finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef och två pedagoger som även är förskolans fackliga representanter. Vi har en pedagogisk utvecklingsgrupp som består av förskolans förskollärare. Förskolechefen har stöd i vikarieplaneringen och med fakturahanteringen. Vi har hög nyttjandegrad på förskolan med många barn som har långa vistelsetider. Vår förskola har öppet mellan klockan Lärlingens förskola ligger i stadsdelen Romberga och ingår i förskoleenheten Lärlingens förskola, Romberga förskola och Fjärdhundra förskola. En förskolechef är övergripande ansvarig för förskolorna. Förskolan har ca 88 barn och 22 personal. Barnen är fördelade på fem avdelningar. Två småbarnsavdelningar, där barnen är 1-3 år, två avdelningar där barnen är 2,5-4 år och en avdelning med femåringar. Femårsavdelningens verksamhet är till största del förlagd utomhus. Personalens kunskaper och erfarenheter av interkulturellt arbete skapar en verksamhet där barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska och på sitt modersmål. Personalen är mån om att skapa goda relationer med varje barn och förälder. Verksamheten lägger stor vikt på att skapa en rolig, trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar. "Att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga att lära" är en viktig grund för det dagliga arbetet. På förskolan finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef och en pedagog från Lärlingens förskola och en pedagog från Romberga förskola. Vi har en pedagogisk utvecklingsgrupp som består av förskollärare från Lärlingen och Romberga förskolor. Förskolechefen har stöd i vikarieplaneringen och med fakturahanteringen. Vi har hög nyttjandegrad på förskolan med många barn som har långa vistelsetider. Vår förskola har öppet mellan klockan Romberga förskola ligger i stadsdelen Romberga och ingår i förskoleenheten Lärlingens förskola, Romberga förskola och Fjärdhundra förskola. En förskolechef är övergripande ansvarig för förskolorna. Förskolan är belägen i en villa med en avdelning. Vi har ca 20 barn i åldrarna 1-5 år och 5 personal. Personalens kunskaper och erfarenheter av interkulturellt arbete skapar en verksamhet där barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska och på sitt modersmål. Personalen är mån om att skapa

3 goda relationer med varje barn och förälder. Verksamheten lägger stor vikt på att skapa en rolig, trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar. "Att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga samt sin förmåga att lära är en viktig grund för det dagliga arbetet. På förskolan finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef och en pedagog från Romberga förskola och en pedagog från Lärlingens förskola. Vi har en pedagogisk utvecklingsgrupp som består av förskollärare från Romberga och Lärlingens förskolor. Förskolechefen har stöd i vikarieplaneringen och med fakturahanteringen. Vi har hög nyttjandegrad på förskolan med många barn som har långa vistelsetider. Vår förskola har öppet mellan klockan Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationen i Stratsys ligger till grund för vår kvalitetsredovisning. Målen utgår ifrån de av förskolechefens prioriterade mål och Nämndplanens mål. De prioriterade målen utgår ifrån förskolan läroplan Lpfö 98, rev 10. I arbetslagen har personalen arbetat fram mål utifrån förskolechefens styrda mål, egna prioriterade mål som utgår ifrån barnens ålder och mognad. Det systematiska kvalitetsarbetet följts upp kontinuerligt och analyseras i ledningsgruppen, i den pedagogiska utvecklingsgruppen och i arbetslagen. Underlag för kvalitetsredovisningen har varit daglig dokumentation, veckoutvärdering, föräldraintervjuer och observationer. De personer som har behörighet att dokumentera i Stratsys har haft ett övergripande ansvar att systematiskt dokumentera och följa upp arbetet med sina kollegor. För flera av våra arbetsområden, ex språk, matematik, likabehandling, naturorientering har vi en eller flera ansvariga pedagoger. Dels att följa forskning, söka kompetensutveckling och vara drivande i förskolans utvecklingsarbete. Vi ser egenskaper som engagemang och ansvarstagande och pedagogisk medvetenhet växer hos både individ, grupp och organisation. Varje avdelning på förskolan har utvärderat sin verksamhet genom att ta fram ett presentationsmaterial, som speglar avdelningens pedagogiska arbete mot målen, vilket sedan presenterats på arbetsplatsträffar för all personal och föräldrar på föräldramöten. Mycket av arbetet som görs på förskolan dokumenteras i portfolion, tydlig pedagogisk dokumentation som sätts upp på väggarna, Utvecklingsplaner samt bildspel etc. Det är ett sätt att tydliggöra verksamhetens innehåll, våra mål och resultatet av vårt arbete. Förskolans gemensamma mål har även följts upp i förskolans pedagogiska utvecklingsgrupp, en och en halv timme varannan vecka, medarbetarsamtal, avdelningssamtal samt på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Ett annat viktigt underlag till utvärderingsarbetet är föräldrarnas synpunkter via utvecklingssamtal, enkäter och daglig kommunikation. Den sammanställda kvalitetsredovisningen har därefter varit ute på remiss i arbetslagen.

4 3. Förbättringsområden från föregående kvalitetsarbete Mål 1: Att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Mål 2: Att utveckla förskolans lekmiljö Naturorientering och Teknik inriktat på ett sätt som utmanar pojkar och flickor på lika villkor. Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Mål 3: Vi ska kommunicera vårt arbetssätt och pedagogik till våra föräldrar på ett sätt som är lättförståeligt. Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Förskollärare ska ansvara för. att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.. att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genom utvecklingssamtal. Mål 4: Att varje barn känner respekt för allt levande och sin närmiljö. Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Mål 5: Att utveckla det pedagogiska uterummet. Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Utveckling och lärande. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa en mångfald i lärandet. Mål 6: Att utveckla förskolans interkulturella och mångkulturella arbete.

5 Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och förstå andras perspektiv.. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 4. Uppföljning av prioriterade nationella mål Nationellt mål Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Nämndens mål Elevernas meritvärde ska öka med minst fem enheter per år fram till Förskolans mål: Att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Aktiviteter Resultat Analys Förbättra, bevara och bevaka. Leker med ord på olika språk Vi har börjat bygga upp en språkvägg där syftet är att barnen ska få en upplevelse av andra språk och kulturer.. Att få upp flaggor och fraser från olika länder Vi tycker att det kan vara kul för barnen att se och lära sig hur man t.ex. säger hej och hej då på olika språk. Vi vill prata och lyfta fram alla olikheter i bla gruppen, Sverige och världen.. Språklek Vi har satt upp flaggor som. Barnen tyckte det var kul och verkade nyfikna på vad det var för sånger, det lät ju inte som svenska.. Fick höra Imse vimse spindel på samtliga språk. Väckte nyfikenhet och förundran. Även intresset att höra fler sånger... Vi ser att barnen kan sätta ord på vad som händer och sker. Barnen använder ett mer nyanserat språk, tack vare att vi pedagoger gör det.. Vi använder all tillfällen till att kommunicera med barnen, t.ex. språkkorg vid blöjbyte.. Rörelsemusik som används ofta tas med i andra aktiviteter.. Barnen får lyssna och lära sig om hur det kan se ut i världen och man får ett bra underlag till frågor och diskussion. De kan rita och berätta, fråga och kolla upp fakta ihop med oss. Genom att vi använder ett nyanserat talspråk och benämnet allt vi gör, i alla situationer. Genom att barnen får följdfrågor och vi låter dem vara med och diskutera och fundera, gör att språket stimuleras.. Vi ser en nyfikenhet och glädje i barnen när vi ska byta. Gå in lite djupare om ett land eller en kultur, ha lite mer temaarbete osv. Ytterligare en aktivitet för att barnen ska känna sig sedda är närvarosamling, vilket innebär att alla barnen blir lyft oavsett om det är på förskolan eller inte.. Lägga till nya sånger.. Lättillgängliga sångpåsar.. Genom att fortsätta och lägga ytterligare mer flexibilitet på tider kan vi få ut mer kvalitativ tid till smågrupperna och den planerade pedagogiska verksamheten.. Barnen behöver lära sig vara rädda om böckerna. Boklådor i våra två

6 tillhör vilka länder som vi har på våran avdelning som är Polen och Sverige. Sedan var vid smartborden och lyssnade på polska sånger. Vi ska även lära oss några vardagliga ord på polska. Lyssnar på modersmålssånger som pratas i barngruppen. Norska, Finska och svenska. Smågrupper. Rim och ramsor. Sånglekar. Sagor på olika sätt. Munmotorik. Bilder ute/inne att samtala kring. Sångsamling. Använda paddor med barnen. Tecken som stöd. Praxis. Språklådor Barnen börjar lyssna in varandra, och intressera sig för vad övriga barn säger. Barnen är intresserade av böcker.. Mycket samtal vid matborden, barnen har mycket att berätta. Vi behöver stoppa en del barn och locka andra.. Vi har väckt intresset för sång och lek. Barnen leker samling. Barnen pratar mycket om saker som vi har pratat om i samlingen. Lek och rollek har utvecklats mycket bland våra barn.. I maj månad har intresset minskat lite för böcker för att ge plats åt mera rollek.. Utifrån det vi har gjort så har barnen utvecklat ett mer nyanserat språk och fått ett bredare ordförråd.. Barnen har utvecklat sin munmotorik Barnen har lärt sig många nya sånger. Sångkorten är i färger vilket medfört att barnen lär sig olika färger. Sångkorten har även en bild vilket gör att barnen kan koppla bild till sång och presentera för kompisarna vilken sång vi ska sjunga. Sång leken fångar upp alla barnen, och de är mycket engagerade, både yngre och äldre. blöja och tar fram korgen. Det har ökat barnens ordförståelse.. Vi ser att barnen tycker det är roligt och vill gärna fortsätta träna.. Roligt att se hur en aktivitet (sångleken) kan intressera alla barnen och att de frågar efter denna aktivitet. De ser fram emot att leka den.. Barnen känner sig sedda och får möjlighet att prova olika aktiviteter som är anpassade till deras mognad och behov. Genom att vi jobbar så pass nära barnen så ser vi om barnet har behov av att byta grupp även om det bara är tillfälligt, vilket leder till att vi kan ge barnet bästa möjligheten till individuell utveckling och lärande......barnens intresse har fått styra arbetet med språklådor vilket har lett till ökat intresse och kunskaper hos barnen inom området.. Vi har mer kontinuerligt börjat läsa sagor efter lunchen och även provat att läsa medan barnen t ex ritat eller lagt pussel för att få barnen att sitta lite längre stunder vilket har fungerat bra.. Vi har gett mer utrymme sagogrupper med anpassade böcker. Vi tittar över bordsplaceringarna så att alla kan komma till tals.. Samlingarna blir ibland röriga eftersom lokalen är liten och vi har för stor grupp och flera barn som har svårt att koncentrera sig. Vi ska pröva dela barnen i två samlingsgrupper. Vi tränar med barn i behov av särskilt stöd under samlings tiden.. Utveckla bild stöd och framförallt tecken. Göra fler och aktuella tecken bilder... Vi behöver köpa in mer material för roll leken. Vi känner att vi skulle behöva ta in Praxis alfabetet i språkarbetet. Och mer tecken som stöd.. Erbjuda mer material till rollekar, t ex utklädningskläder och utnyttja Skalmans lokaler mer.. Använda och sätta oss in i mer nytt material och använda oss av de kunskaper vi får till oss under utbildningar och handledningar.. Att använda mer munmotoriska lekar och övningar.. Att ta upp nya saker och begrepp med hela kroppen, göra praktiskt likväl som prata om det.. Upprepningar Närvarande pedagoger. Lyssna på barnen och utgå från barnens intresse. Ge barnen mycket tid.. Engagerade pedagoger som är

7 . Vi har behovsrelaterade grupper för att nå varje barn på dess egna nivå. Alla barn blir sedda och har större inflytande över den individuella utvecklingen. Genom att vi pedagoger varvar ansvarsgrupper så för vi chansen att jobba med alla barnen och då få tre olika perspektiv på barnens inlärning, mognad och personlighet.. Utifrån det vi har gjort så har barnen utvecklat ett mer nyanserat språk och fått ett bredare ordförråd. Framförallt så märks det mycket i vårt tema rymden som vi har jobbat med under en längre period. Vi hör barnen prata och benämna de olika planeterna. I leken ser vi att barnen plockar fram begrepp som rymdraket, rymdmånster, rymdgrus, kometer mm. Rutinsituationer: Vid av och påklädning så visar barnen intresse för tex höger och vänster... Pedagogerna har haft till målsättning att benämna när de sätter på sig vantar och stövlar.. Efter vi börjat med rimsamling före maten har barnen utvecklats massor. Barnen försöker rimma på det mesta i alla situationer. Det är roligt att rimma på olika namn. Det är bäst när de får fram en hel för rollekar och tillgången till lekhallen har uppmuntrat till rollekar.. De flesta tycker clownkorten är roliga och vill göra mer.. Vi ser en tydlig utveckling hos de flesta barnen gällande deras begreppsförståelse. De använder sig själva av begreppen vid tex maten och förstår innebörden av de.. Bigbooken inbjuder till barnens intresse för bilder, barnen har lärt sig nya begrepp som ex. söka, googla, infoga mm.. Den kommunikativa förmågan ökar barnen har fått ner sina egna fantasier och idéer i text. Upptäcker boken och har förstått vad författare är, design, Barnens intresse för berättande har ökat. Barn som inte har intresserat sig för att klippa har nu lärt sig klippa. Ett bra redskap för barn i behov av särskilt stöd koncentration, uthållighet, samarbete med hemmet har stärkts. Skriftspråket har utvecklats. Barn som inte förut velat vara i entusiastiska. Göra aktiviteter som man tycker är roliga. Tro på barnen och ge problemlösande frågor.

8 ramsa.. Sagopåsarna ger så mycket på ett roligt sätt. Barnen visar så himla tydligt att de tycker det är roligt. Sagopåsarna ger språklig med medvetenhet, etik och moral, begreppsbildning och större ordförråd.. I alla tillfällen där vi gör saker med barnen så märker vi att det är upprepning av aktiviteterna som ger mest. Barnen tycker även det är roligt när de får göra något igen så de kan bli bättre och bättre. Te x när vi spelar spel, lägger puzzel, mönster med pärlor. När vi sitter med barnen i mindre grupper och diskuterar eller spelar märker vi att närvaron och samspelet mellan olika individer ger mycket till barnens förståelse.....barnen får frågor så de självständigt måste tänka till. Vi är noga med att inte ge barnen svaren. Barnen får tid till att svara själva. Ibland så ger vi stödfrågor som hjälper barnen i tanken. målarrummet vill nu arbeta där. Högläsning: Barnen återberättar sagor genom att rita och berätta: barnen har utvecklat intresse för skriftspråket, vissa av barnen skriver av text. Barnen återberättar gärna bilder och många barn förstår bildernas budskap och kommunicerar kring detta. Barnen är resurser för varandra i denna aktivitet : lyssnar och lär av varandra.. Dataprogram RimRum har inspirerat barnen till att rimma på egen hand och är ett bra verktyg. Det har lett till att barnen rimmar lekfullt i andra sammanhang.. Barnen tycker det är roligt de kan deras egna bokstäver och andra barnens. Dom vet att vi har fler som börjar på A och I. Barnen har anammat ljud och bild. Ser bokstäver i omgivningen - kopplar det till första bokstaven i sitt eget namn. Många av barnen skriver mycket i leken. Barnen visar intresse för Praxis memoriet.. Pedagogerna använder tecken i meningsfulla konkreta sammanhang vilket gör det lätt för barnen att

9 anamma nya tecken.. Pedagogerna väcker lusten hos barnen genom att själva visa på att de vill lära sig nya tecken. Barnen lär också av varandra. Maj: Använder tecken mer kontinuerligt. Vi tror att framgången i våra barnens lärande och utveckling ligger mycket i att vi pedagoger medvetet började med att utgå från barnens intresse. Vi har lagt stor vikt i att lyssna på barnen och utgå från deras tankar, erfarenheter och intressen. Vi ser vinning i att ge barnen tid och ger barnen möjlighet att upprepa samma aktivitet flera gånger och uppläggen för grupperna har sett ungefär lika ut. Vi har lagt stor vikt i att pedagogerna visar ett tydligt engagemang och entusiasm i det vi gör med barnen. Vi visar glädje och lust, barnen lockas med och tycker att det är spännande. Vår delaktighet och glädje i barnen ger mycket. Vi tycker att barnen kan själva och vår tro på barnen ger dem styrka

10 till att kunna själva. Vi vill inte hjälpa barnen genom att göra något åt dem. Vi ställer frågor som vägleder dem till eget tänkande och görande. Pedagogerna försöker ge barnen full fokus och närvarande i så lång utsträckning som möjligt. Barnen märker direkt när fokusen bryts och vår fokus läggs åt något annat håll. Det är viktigt att pedagogen i så lång utsträckning är själv med barnen.. Genom att barnen fått lyssna på en saga och har sedan fått möjlighet att rita sina tankar ser vi att de är mer intresserade av att lyssna på olika sagor. barnen får sedan berätta om det de upplevt, nästan alla barn tycker att detta är roligt och de vill gärna att vi skriver anteckningar om andra bilder de gör. Vi ser även att det skrivna ordet blivit mer attraktivt att "skriva" brev till sina nära och kära har ökat i barngruppen.

11

12 Nationellt mål Nämndens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen Goda gröna Enköping. Det pedagogiska rummet, både ute och inne, ska utvecklas. Förskolans mål: att utveckla förskolans lekmiljö NO/Teknik inriktat på ett sätt som utmanar pojkar och flickor på lika villkor. Aktiviteter Resultat Analys Förbättra, bevara och bevaka Former: Vi har arbetat med cirklar. Vi räknar mycket. Att bli bättre på att kontinuerligt utföra. Bilder inne/ute att samtal och kvadrater i olika former så tillsammans och vi ger dem planerade experiment. kring naturorientering som måla, klippt, lera, färglagt. Vi tid till reflektion. Vi upprepar. Att se och ta till vara på spontana. Experiment har pratat och letat former. Vi har på ett roligt och lustfyllt sätt stunder.. Vattenlek gjort en bana på golvet med vilket vi ser ger resultat.. Anpassa grupperna till barnens behov,. Former former.. Vi tar tillvara på deras idéer så att alla kommer till sin rätt.. Räkneramsor/räknesånger. Barnen har börjat visa intresse för och intressen och arbetar. Snickra med barnen och skruva isär. Baka siffror, de hänger med i mycket utifrån detta. apparater.. Sortering räkneramsor efter sin förmåga. När. Eftersom vi har lagt den. Tänka på att använda sig att skapa. Genusglasögonen ska vara på vi bakar är barnen med och gör pedagogiska aktiviteten efter ovisshet problembaserande frågor. Arbeta med paddor degen, då får vi in matte och barnens mognad har vi märkt som skapar nyfikenhet som driver. Bygga kojor mängd, samt namn på olika att alla har haft glädje av den, barnen till efter kunskapsinhämtande.. Konstruktionslek ingredienser. vi har gjort aktiviteterna i små. Mer regelbundet göra experiment och. Snickaraktiviteter, ta till vara. Barnen pratar mycket om stor och grupper där barnen kommer forska. på material från naturen liten. till sin rätt.. Att vi pedagoger är tydliga med att. Teknik, skruva/skruva isär, Barnen lär sig sortering.. Genom att vi har formerna använda olika begrepp gällande upptäcka och utforska Vi har arbetat med detta med alla synliga på avdelningen på aktiviteten. Hur tror du?. Odling barnen, de har visat intresse utifrån flera olika ställen så har det. Planteringar. Saltkristaller sin egen förmåga. blivit ett naturligt inslag i den. Pressa blad och blommor Genom att vi gjort sångkort till dagliga verksamheten.. Färga blommor sångsamlingarna så är barnen. Sångkorten gör samlingen. Tema planeter mycket mer delaktiga och vi ser att mer lustfylld, vi ser glädje i. Ärtor och tandpetare de tycker det är roligt. barnen. Vi har tagit med flera

13 . Fjärilars livscykel. Former: Vi har haft tema cirklar i den äldsta gruppen. Vi har ritat, målat och klistrat cirklar. Vi har skapat cirklar med lera. Pratat om cirklar, tittar på olika cirklar. Letar efter cirklar i rummen och fotograferat dessa. Vi har satt upp bilder på former, barnen jämför leksaker och hittar samma form. Vid matbordet kallar vi de runda smörgåsarna för cirkelsmörgåsar. Även barnen i de andra grupperna har snappat upp vad cirkel är. Vi har gjort en snögubbe av utklippta cirklar. Detta har gjort att barnen är mera intresserade av cirklar och pratar om cirklar och visar cirklar som de hittar. En del är väldigt intresserade och blir uppspelta när de hittar cirklar.. Bilder inne/ute: Vi har satt upp djurbilder på träd i vår skog på gården. Bredvid dessa sitter sånger och ramsor som handlar om dessa djur. Vi går dels rundan på smågruppstiden, men även dagligen spontant eftersom barnen vill det. Vi pedagoger gör det med inlevelse och överdriver rörelser och är glada. Resultatet är att barnen tycker att det är roligare att gå upp till skogen nu. De har lärt sig namn på flera djur och lärt sig sångerna. nya låtar som vi har sjungit med barnen och ser efter några gånger att barnen lär sig och sjunger med.. Former: Barnen har blivit väldigt intresserade och det är många som kan cirkel nu. Det kan bero på att vi har haft lustfyllda pedagogiska aktiviteter, Vi har haft på deras nivå. Dessutom har vi hållit oss till en form i taget för att nöta in det. Vi pedagoger har också levt oss in i att det är väldigt roligt att hitta cirklar och gjort stor sak av det. Vi har märkt att en del barn självmant benämner cirkel och hittar nya cirklar överallt. Ett exempel på att de lärt sig något är att ett barn tog en leksak och jämförde med samma form på väggen alldeles självmant. Det ledde till att flera barn kom dit och letade efter saker att jämföra.. Bilder inne/ute: Vi har introducerat dessa bilder med sånger med inlevelse. Att det är sånger bredvid har gjort det ännu roligare, nu vill de ha sånger om djur som vi inte kan sånger om. Barnen går självmant upp dit och ber oss följa med och det måste bero på att de verkligen tycker att

14 . Vattenlek: Resultatet är att en del barn inte är vana vid vattenlek. Det tog ett tag för de att våga leka i vattnet. De äldre som är vana vågade pröva direkt att ösa och hälla. Vi har fyllt diskhon med vatten och skum som barnen har fått leka och utforska med koppar, båtar och sugrör. Vi har experimenterat med ytspänning och olika vätskor.. Vi har spontant tagit till vara på barnens intressen. Tex Kan man cykla i snö?. Vi har experimenterat med vatten. Vi har utforskat volym, färg och form. Vi har experimenterat med is och hur den smälter i varmt och kallt vatten.. Vi har arbetat med matematik. Sorterat, pratat om de geometriska figurerna, vi räknar barnen i samlingen varje dag. Barnen har fått öva på att dela upp saker. Barnen är med och dukar och räknar tallrikar mm. Vi har haft stor nytta av bokbussen som kommer till oss en gång i månaden. Vi har lånat mer faktaböcker och experimentböcker. Barnen har fått prova på att arbeta med magneter i olika former. Barnen har fått prova sig fram med viss vägledning. De har vetskap om plus och minuspoler. Vad händer tex när man tar pluspol mot det är roligt och intressant. Vi har bidragit till det genom vår egen inlevelse och att vi visar hur roligt vi tycker att det är. Vi märker att barnen tycker att det är roligt, även de allra minsta eftersom de pekar, tittar och följer med i rörelserna.. Vattenlek: När de väl har upplevt att det är kul att plaska, ösa och leka i vattnet så har vi sett att rädslan försvinner.. Barnen tycker att vatten är otroligt roligt och fascinerande och kan stå hur länge som helst och experimentera.. Barnens rektioner efter experimenten är: MER!. De flesta barn är intresserade när vi har gjort experiment. Vi har skrivit ner barnens tankar, de språksvaga barnen har svårt att uttrycka sig och de blir lätt att de pratglada tar över.. De flesta är intresserade av att leka matte. Barnen är på väldigt olika nivåer, men alla deltar på sin nivå. Barnen hittar på egna lekar som innehåller matematiska begrepp, och upptäcker

15 pluspol osv. Varför blir det så? Barnen har fått skapa egna mönster med magnetspån. Hur kan barnen själva påverka magnetismen i olika material? De testar sig fram och experimenterar med materialet.. Vi har provat att experimentera tillsammans med barnen. Experimentet med de gula kulorna sträckte sig över en längre period. Barnens nyfikenhet väcktes vid en gemensam genomgång. Sedan hade vi kulorna framme och barnen kunde självständigt följa kulornas utveckling. Barnen var förväntansfulla och hade flera idéer om vad som de trodde skulle hända. Vi tog fram dem i samlingen med jämna mellanrum för att återigen synliggöra förändringen hos kulorna.. Genom vårt tema Rymden så har barnen fått testa många olika sorters material. Bara själva planeten började med att barnen fick blåsa ballonger, limma med tapetklister och tidningspapper. Väntan tills ballongen torkat kräver också tålamod. Sedan fick de äntligen måla. Barnen har skapat och byggt upp planeterna tillsammans. Det har krävts samarbete, tålamod och intresse. Barnen har fått blanda olika färger tills de har kommit fram till just den färgton som de tyckte stämde former i vardagen.. Barnen har själva kommit med förslag att duka och tycker att det är roligt. Genom att med arbeta med experiment och fakta så lär sig barnen mycket på ett lustfyllt sätt. Spänningen och ovisheten om vad som komma skall har skapat en nyfikenhet hos barnen som driver dem till att ta reda på mer kunskap. Barnen kommer och frågar oss om de får titta och känna. Barnen har så många frågor som vi tillsammans får ta reda på svaren till. Vi brukar tillsammans med barnen söka på Internet efter svaren. På detta sätt kan vi följa upp barnens nyfikenhet och lust att lära. Vi kan här även följa upp saker som barnen är intresserade av men som vi pedagoger inte kan så mycket om. Tex dinosaurier.

16 överens med färgen på planeten. Barnen har också fått kunskap i hur vi kan använda Internet för att ta reda på information. Vi har googlat och använd Youtube.

17 Nationellt mål Nämndens mål Förskollärare ska ansvara för. att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.. att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genom utvecklingssamtal. Föräldrar i förskolan ska i hög grad uppleva att arbetet i förskolan utgår från förskolans pedagogiska uppdrag. Förskolans mål: Vi ska kommunicera vårt arbetssätt och pedagogik till våra föräldrar på ett sätt som är lättförståeligt. Aktiviteter Resultat Analys Förbättra, bevara och bevaka. Portfolio. UP / utvecklingsplan. Dokumentation på väggarna. Mail-veckobrev-månadsbrev. Utvecklingssamtal. Föräldramöten. Daglig kontakt. Digital fotoram. Föräldraråd. Salutogent förhållningssätt. Skriva in i planeringskalendern vad vi gjort. Även benämna leken som viktig.. Visa bildspel.. Bjuda ner förskoleklasspersonal från skolan till föräldramöte. Ordna översättningsprogram på paddan. Väggdokumentation. Dagalmenacka- Skriver ner. Genom att aktivt jobba med portfolio har vi följt varje enskilt barns utveckling. Dokumentationen på väggarna ger oss en möjlighet att förmedla, konkretisera och visualisera vårt arbetssätt till föräldrarna.. På dokumentationen på väggen kan vi även förmedla LpFö98:as riktlinjer som vi strävar efter att uppnå. I veckobreven kopplar vi också ihop LpFö till vårt arbete med exempel. Då blir dokumentet mer lättförståeligt och verkligt för föräldrarna. De kan även läsa hemma i lugn och ro.. Vi har ett föräldramöte per läsår. Här presenterar vi vårt arbetssätt och ger föräldrarna möjlighet att påverka. Tyvärr har vi väldigt lågt deltagande på dessa möten.. Den dagliga kontakten är ändå. Genom vårt aktiva och medvetna arbetssätt i bemötandet av familjerna har vi vunnit mycket.. Genom enkätsvar och feedback på individuella samtal med föräldrarna så har vi fått kännedom att de är nöjda med kommunikationen med förskolan. De tycker att informationen är bra. Ibland vill de få mer information om verksamheten innan men vi är sparsamma med det då verksamheten är skör och ändras snabbt av olika orsaker. Vissa föräldrar har inte velat ha information via mail då får de i pappersform på hyllan.. De flesta föräldrarna är nöjda med informationen de. Visst kan vi alltid bli bättre i alla områden. Just i detta mål känner vi att vi har kommit långt och vi väljer att jobba på som vanligt och engagera oss mer i de andra målen. Vårt aktiva och medvetna förhållningssätt mot familjerna fortsätter vi med.. Uppmärksamma de föräldrar som inte själva tar kontakt med oss mer. Använda den digitala foto ramen mer.. Uppdatera vägg- dokumentationen.. För att utveckla vårt informationsflöde till föräldrarna om barnens vardag på förskolan vill vi utveckla månadsbrevet med mer detaljerad information om vad varje grupp har gjort den gångna månaden.... Vi ska fortsätta att synliggöra vår verksamhet till föräldrarna via dokumentation.... Vi strävar hela tiden mot att får en bättre dialog med föräldrarna.

18 vad vi har gjort varje dag. Whiteboard. Blädderställ. Så klart jag kan förhållningssätt. Löv med mera bilder och text. Temavägg den viktigaste delen i vårt samarbete med föräldrarna. Speciellt vid hämtning kan vi prata ordentligt med föräldrarna. Här kan vi snabbt stämma av hur stämningen är och svara på föräldrarnas frågor. På morgonen förespråkar vi snabbare avsked då det är lättare för barnen. Snabba avsked är lätta avsked. Vi har en liten klocka på dörren som plingar när någon kommer. Det är för att vi lägger stor vikt vid att möta varje familj och hälsa med välkomna. Vi har ständiga diskussioner i arbetslaget om vårt förhållningssätt vid lämning och hämtning.. Den digitala fotoramen är på i hallen, den visar föräldrarna bilder om vad som hänt under dagen. En bild kan säga mer än tusen ord.. De föräldrar som vill engagera sig lite mer i vår verksamhet får delta i vårt föräldraråd.. Vi skriver i en bok vad som hänt under dagen till eftermiddagens personalen så de vet vad som har hänt och de kan informera föräldrarna vid hämtningen..i slutet av terminen delades en utvärderingsblankett ut. Föräldrarna var mest nöjda med personalen: värmen de möts av, personalen lyssnar på barnen. i har satt upp våra mål på väggen i får. De frågar om det behöver veta mer eller om de inte har förstått och vill ha ett förtydligande.. Vi har blivit tydligare i vår kommunikation till föräldrarna. Vi synliggör våra aktiviteter så att föräldrarna känner sig delaktiga i barnens vardag.. Vi är ett stabilt arbetslag som är närvarande, detta inger trygghet hos föräldrarna.. Föräldrarna är medvetna om vad som händer på förskolan, de visar intresse och frågar.. Föräldrar och barn visar stort intresse för temaväggen och vill gärna visa föräldrarna när de kommer vad vi har gjort... Vi har valt att dokumentera våra mål på avdelningen där sitter det dokumentation från de aktiviteter vi gjort på förskolan och det finns möjlighet för föräldrar/barn/kollegor att reflektera och informera sig om vår verksamhet då de önskar. Genom dessa åtgärder ser vi att fler föräldrar stannar upp och tittar på våra lokala mål och intresserar sig för de aktiviteter vi erbjuder deras

19 lekhallen..vi tog upp våra mål på ett föräldramöte där vi visade med bild och text hur vi jobbar med de och tanken bakom de..månads- och informationsbrev, både gemensamt med andra avdelningar och egna.. Positiv respons från föräldrar gällande info tavlor, månadsbrev och protokoll från f-möte.. Vi känner att vi har en bra relation och kommunikation med föräldrarna, de känner förtroende att ta upp både ris och ros.. Temaväggen synliggör vår verksamhet.. Målen kommer att sättas upp på väggarna på där vi samla dokumentation runt de aktiviteter vi gör. Vi kommer även att skriva syfte och resultat samt samla barnens tankar i dokumentationen. barn.vi ser även att kollegor tar del av informationen, samt att fler börjat dokumentera på liknande sätt vilket är roligt när någon idé ger ringar på vattnet.. Vi upplever att det är lätt tillgängligt för föräldrarna att ta del av barnens verksamhet här på förskolan. Även barnen har lättare att se vad vi gjort tillsammans, de kan även visa sin familj på ett helt annat sätt, vilket gör barnen stolta över vad de kan.. Vi ser även att föräldrarna blir mer nyfikna på vår verksamhet, de ställer frågor och kommer gärna in och tittar.

20 Nationellt mål Nämndens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.. respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.. intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö ska öka. Barn, elever och föräldrar ska uppleva att förskola/skola i hög grad är en positiv motkraft till fördom och rasism. Likabehandlingsplanerna ska vara kända hos all personal inom förskola och skola. Förskolans mål: Att varje barn känner respekt för allt levande och om sin närmiljö. Aktiviteter Resultat Analys Förbättra, bevara och bevaka. Kompissol. Vi strävar efter att barnen mer. Vid konflikter försöker vi. Prata mer om känslor med barnen och. Salutogent förhållningssätt och mer ska lösa sina konflikter på visa barnen hur de kan lösa hur man är en bra kompis.. Vara med i barnens lek. Skogen/utflykter samt promenad ett demokratiskt sätt. Ge barnen alternativa lösningar, istället för att säga inte. dem på ett demokratiskt sätt.. Vi ser att barnen börjat leka mer tillsammans, rollekar,. Vi kommer att återkoppla till plantering av granfrön, först prata om det i samling med barnen och sen gå. Sortera- återbruket Genom att vi är med i barnens lek inbjuder gärna oss personal i och titta om det hänt något med. Dramatisering av mofflan kan vi vara med och visa hur man sina lekar. granarna.. Djur-maskar/myror och dess är en bra kompis och hur man är. Barnen har börjat prata om. Vi har tagit fram förstoringsglas i kretslopp mot varandra. när de andra är ledsna och uteförrådet så barnen kan då gå själva. Fjärilar och utvecklingsstadium.. Vi har lånat böcker om empati, försöker trösta varandra. Ger ute på gården och titta på djur. Odla puppor i korgar. och pratat om hur man ser ut när varandra kramar och leksaker. Utflykten har gett en positiv verkan så. Samtal med barnen om att man är glad, ledsen, arg mm för att trösta varandra. Detta vi kommer fortsätta med det ett tag vårda naturen och var rädd om. Har börjat med en kompis-sol. för att vi pratar mycket om framöver. den Barnens bilder sitter runt solen. hur vi kan trösta och vara. Vi ska återkoppla till Hitta Wilse i. Samtal med barnen om att Pratar mycket om hur man är en snälla mot varandra. skogen. vara en god kamrat barnen ska lyckas. Prata om barnen som fattas bra kompis och uppmärksammar när de gör bra saker mot sina kompisar.. Barnen har lärt sig turtagning genom den traditionella leken, barn som. Vi behöver fortsätta arbeta med värdegrundsfrågor och hur man är en bra kompis. Hitta olika sätt för att

21 och visa omtanke om denna. Upprop.. Grunda goda vanor gällande motion och mat.. Lekar:gemensam innan delning av gruppen.. Fruktstund, gruppstärkande lek.. Dans. Sång. Arbeta i smågrupper. Skogsutflykter. Drama. Skräpa upp. Utflykter i närmiljön. Småkrypsjakt. Ljusbord- tex insekter. Kretsloppsarbete. Hälsofrämjande aktiviteter ( yoga, massage). Ge alternativ (vad får man göra). Låna böcker om empati, känslor och allas lika värde. Kompissol. Salutogent förhållningssätt. Vara med i barnens lek. Värdegrundsvecka.. Värdegrundsarbete Tilda Is och sol. Vi har planterat granfrön och planterat ut granplantor i skogen. Tittat på granar och hur de ser ut och var de växer.. Vi har tittat på myror och småkryp i naturen. Barnen gjorde ett landskap med barnen med myrstack, nyckelpigor, spindlar, fjärilar.. Vi brukar stanna vid en och samma myrstack när vi går ut och titta på hur de har det vid olika årstider. Påbörjat Hitta Vilse sagan. Vi har använt smådjurs livscyklel i form av leksaker. Från ägg, larv, puppa och till färdig myra. Även ägg, yngel, grodlarv och groda. Vi köpte från England in riktiga tistellarver som vi har haft framme. Barnen kan varje dag gå och titta på hur larverna växer till sig. Barnen gissar vad som ska hända med larverna i den lilla burken. De växer så fort. Barnen är så nyfikna och frågar direkt på morgonen om de får se på larverna. Under samlingen så pratar vi med barnen och visar. Varje dag kan barnen se vad som hänt. När fjärliarna är färdiga ska barnen få titta ordenligt på de levande fjärliarna och göra sina egna. Då får vi in klippövningar, färger, imitation, skapande. Vi ger barnen stort haft svårt för turtagning har genom att regelbundet göra lekar förstått turtagning och gemensamma regler.. Barnen med svårigheter får bättre stöd i den mindre gruppen. Barnen uttrycker trygghet i den mindre gruppen och kommer till sin rätt, det märks genom att barnen vågar mer och visar känslor. Vissa barn har fått stöd till att utveckla sin kunskap och vågar använda den nya kunskapen i den mindre gruppen: ex. berätta inför andra genom stöd av bilder.. Vi ser att barnen vet väldigt väl hur man ska göra och säga för att vara en bra kompis men när vi pratar om det. Men när det blir allvar i tex konflikter så glöms det bort.. Barnen använder fraserna: annars får du inte komma på mitt kalas eller då får du inte komma hem till mig. Mest kommer det från tjejerna på avdelningen.. Vårat småkrypstema var uppskattat av barnen. Det blev en röd tråd mellan skogsaktiviteten och skapande. barnen ska komma ihåg hur man säger och gör när det hettar till med kompisarna.. Ta till vara intresset för tex,myror och hitta nya vägar att arbeta med det då personalbrist ibland ställer till det.. Få till rutiner i verksamheten dagligen och mer samtal kring hållbar utveckling. Större vikt behöver ägnas åt miljö o naturvårsfrågor: ex sopsortering regelbundet, mer samtal i vardagen kring miljöfrågor,

22 ansvar i hur man tar hand om fjärliarna. Barnen får lära sig att ta hänsyn och omsorg mot allt levande.. Vi dramatiserade uppstarten på skräpa upp veckan. Mofflan skickade ett brev till barnen där hon vädjade om hjälp. Barnen var genast med på noterna. Med liv och lust begav vi oss ut i närmiljön för att skräpa upp. Efter två veckor kom självaste Måfflan på besök för att tacka barnen. Måfflan hade fin dräkt och hade gåvor med sig till barnen. När de får träffa Måfflan och höra hennes historia blir det tydligt och verkligt för barnen om varför det är så viktigt att måna om och ta hand om vår gemensamma natur.. På våra skogsdagar/utflyktsdagar så pratar vi ofta om hur vi ska förhålla oss när vi är ute i skog och mark. Barnen är väldigt noggranna och vill gärna hjälpa till. Vi har alltid påsar i vagnen så vi lätt kan skräpa upp. Vi pratar om djuren som bor i naturen och hur de påverkas av att vi människor skräpar ner.. Barnen tycker att det är roligt att vara i skogen och leker bra. De fantiserar och fortsätter på lekar som det gjort tidigare. Barnen tycker det är roligt att komma hit och gå på utflykt. Pratar om vår närmiljö mera, ger själva förslag på var de vill gå på utflykt (ex. idag vill vi gå till röda/blåa lekparken). Barnens önskemål är det som styr vart vi går.. Natur och miljövårdsfrågor ingår inte verksamheten naturligt. Är nu som punktinsatser som ex skräpa upp dagen. Pedagogerna behöver rannsaka det dagliga arbetet med frågor kring miljön, så att barnen förstår hur vardagslivet kan bidra till en bättre miljö i nutid och framtid.. Barnen har varit intresserade av myrorna och vad de gör i sin stack men vi har tyvärr bara kunna följa de sporadiskt på grund av många inställda utflykter beroende av personalbrist. Samma sak med Hitta Vilse Sagan.. Genom att vi har haft konkret och verkligt material för att påvisa djurens

23 kretslopp så har det blivit lätt för barnen att förstå djurens kretslopp. Barnen har med spänning följt utvecklingen. Kunskaperna barnen fått genom de verkliga larverna hade de inte fått genom att vi endast berättat eller visat bilder på det. Omsorgen barnen visat för larvernapuppa och färdig fjäril är också något som vi gläds åt. Vi märker att barnen gläds mer när vi dramatiserar. Direkt när fantasibrevet kom så blev barnen på helspänn och nyfikna. Vi vuxna följer med barnen in i fantasin. I fantasin vägleder vi barnen och förser dem med mer kunskap, erfarenhet samt förhållningssätt mot naturen.

24 Nationellt mål Nämndens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Det pedagogiska uterummet, både ute och inne, ska utvecklas. Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen Goda gröna Enköping. Förskolans mål: Att utveckla det pedagogiska uterummet. Aktiviteter Resultat Analys Förbättra, bevara och bevaka. Måla övergångställen på gården.. Arbeta på gården med pressening och göra kojor och nya lekutrymmen. I skogen så får barnen samla ihop matrial från skogen som vi samlade på en duk som vi sen tittade tillsammans på och pratade runt de olika föremålen.. På våra. Vi tycker barnen var intresserade och nyfikna på vad vi hade tittat. Vissa av våra barn har lärt sig föremålens namn hur de kan. Vi kommer att gå till skogen en dag i veckan och då kommer vi upprepa flera gånger och även titta på nya föremål. Sedan har vi tänkt göra en naturruta där man kan följa årstidernas förändring.... Ordna bord, stolar och spegel expeditioner skall vi utforska det användas.. Att fortsätta utforska vår skog i ute under taket. Använda uterummet till mer gruppverksamhet. Aktivitetslådor ute, småkryp, vattenpost. En aktivitetsansvarig för en grupp på eftermiddagar. Hylla med lättillgängligt material. Vattenlek. Gatukritor som skogen erbjuder, svamp, bär, växter och djur. Vi kommer att dokumentera detta på förskolan samt barnen kommer att dokumentera sina expeditioner i en egen skogsbok. Vi kommer använda oss av material från boken "Leka och lära matematik ute".. Barnen tycker att det är kul att gå på upptäcktsfärd i skogen och att få nya utmaningar och lära sig nya.vi ska hålla oss till skogen som ligger närmast pga av avståndet och att finns mycket material att arbeta med i den skogen. När det varit få barn på gården har vi kunnat göra mer styrda aktiviteter. Annars har tyvärr utevistelsen på gården varit mycket av ihopslagning och hjälpande över närheten och att börja med matteövningar. * En utegrupp för att utveckla gården till att inbjuda till mer lek över hela gården.. Att ta tillvara de tillfällen som uppstår till att dra igång aktiviteter för att visa på nya lekar och ställen att vara på.. Man kan eventuellt söka bidrag till att göra åtgärder på gården, exempelvis allmänna arvsfonden. Utegruppen får tid till att sitta och diskutera, leta

25 . Naturkort, mattekort. Deltagande aktiva pedagoger. Vasaloppet. Lockande miljö för roll-lek. Fortsätta utveckla bilderna ute. Kompost. Uteprojektgrupp. Ta bort gungor. Asfaltsfärg (pilar, parkering, övergångsställe). Griffeltavla (göra själva eller köpa?). Skogsexpeditioner saker om naturen.. Vi har haft en uteprojektgrupp som arbetat fram nya idéer när det gäller utegården. Material till gården har beställts. Vi har bokat in en uteutbildning i vår för all personal i Hammarskog.. Har genomfört lite traditionella lekar för att visa på nya och andra lekar för barnen.. Det har blivit tillsatt en utegrupp i huset som ska se över hur vi kan förändra vår utemiljö.. Förstoringsglas finns tillgängligt för barnen i uteförrådet för att undersöka småkryp, blad och annat kul.. Vattenlek, ute har vattenleken kommit mer i fokus.. Göra olika stationer ute på gården med små aktiviteter t.ex. läsa bok, lägga pussel mm.. Eftermiddagsaktiviteter, ett naturligt inslag på våran avdelning. I vissa aktiviteter har även barn från andra avdelningar varit med t.ex magdans med Orkidé.. När det skapats små grupper av barn genom att ta fram filtar, luppar, vattenpost mm. När pedagogen intar en aktiv roll i uteleken så lugnas tempot ner och leken blir mer pedagogisk. avdelningar för att klara av personalfrånvaro, möten och dylikt.. Barnen leker mest runt sandlådan, klätterställningen och gungorna.. Utegruppen kommer inspirera till aktiviteter ute på gården, både med material och stationer. Det skapar närvarande och inspirerade pedagoger.. Förstoringsglasen är mycket uppskattat av barnen.. De blir en annan sorts rollek, de blir matematik, reflektion av vad som händer med vattnet, teknik och motorik.. Får barnen mer fokuserade, bildas smågrupper, får bättre kontakt, alla barn blir sedda och närvarande pedagoger. Man träffar alla barn från alla avdelningar. material och planera.. Vid utflykter kan man också ta fram förstoringsglas att titta på saker man hittar ute i närmiljön. Ta till vara på barnens synpunkter och funderingar till nya aktiviteter.. Så fort det blir varmare tar vi fram en tunna som vi fyller med vatten så barnen själva kan ta vatten.. Vattenlek; vi vill få in annat material ex. en vattenbana av hängrännor, genomskinlig slang.. Att göra det till en daglig rutin att ta ut små stationer på gården.. Vi skulle behöva dokumentera mera. Fortsätta med grupperna utifrån engagemanget från barnen. Ett förslag är att avsluta danskursen med en uppvisning för föräldrarna på sommarfesten.. Färdiga aktivitetslådor måste användas kontinuerligt. *Ordinarie pedagoger måste vara initiativtagare till pedagogiska aktiviteter. Vårt ansvar att inspirera barnen.. Följa upp igångstartade aktiviteter bättre genom att följa upp.. Sprida ut oss mer