Underskrifter Paragrafer Ann-Marie Thorell. Bertil Ahlin. Gert Berlin

Transkript

1 (34) Plats och tid Kommunhuset, Rådrummet, Tierp, kl ande Bertil Ahlin (C), ordförande Stig Lundqvist (M) Gert Berlin (S) Carl-Bertil Wallin (S) Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Anette Eriksson (S) Stefan Wårdsäter (S) Mats Wikander (C) Maria Wikström, bygg- och miljöchef Gunnar Bring, miljö- och hälsoskyddsinspektör, 19 Ann-Marie Thorell, sekreterare Gert Berlin (S) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp Underskrifter Paragrafer Sekreterare Vidimerande Ann-Marie Thorell Ordförande Bertil Ahlin Justerande Gert Berlin BEVIS OM ANSLAG Justering av jävsnämndens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp Paragrafer Underskrift Utdragsbestyrkande Ann-Marie Thorell

2 (34) 16 Information Miljö- och hälsoskyddsinspektör Gunnar Bring informerar om vad som hänt i jävsnämndens beslut , nedskräpning på fastighet, Lundby 1:7. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Leif Johansson informerar om pågående arbete med inventering av enskilda avlopp.

3 (34) 17 Dnr JN Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken beslutar att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen. Enligt miljötillsynsförordning (SFS 2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken ska det enligt 6 hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Enligt 7 ska en operativ tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Tillsynsplan och resurser En operativ tillsynsmyndighet ska enligt 8 för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 och det register som avses i 7. om behovsutredning och tillsynsplan Behovsutredningen enligt 6 och tillsynsplanen enligt 8 ska beslutas av den eller de kommunala nämnder som har ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken. I Tierps kommun har Kommunstyrelsen och tillsynsansvaret. Delges Bygg- och miljöenheten

4 (34) 18 Dnr JN Behovsutredning för livsmedelskontroll beslutar att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen. Denna behovsutredning är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av vilka behov och resurser som behövs för att utföra den offentliga kontroll inom livsmedelskedjan som planeras uppfyllas av myndigheten. Behovsutredningen ligger till grund för det kontrollplan som beskrivs nedan. Kontrollplan och resurser Den operativa tillsynsmyndigheten upprättar för varje verksamhetsår en kontrollplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt tillämplig lagstiftning inom livsmedelsområdet. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Kontrollen utförs för närvarande av 3 inspektörer (sammanlagt 1,45 årsarbetare (ÅA)). Baserat på tidigare års statistik kan varje ÅA förväntas utföra kontroll motsvarande 800 timmar per år. om behovsutredning och tillsynsplan Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS). Behovsutredningen beslutas av Kommunstyrelsen och. Delges Bygg- och miljöenheten

5 (34) 19 Delgivning beslutar att lägga informationen till handlingarna. delges: Dnr Edp Överklagan av delegationsbeslut 25 maj angående bullervall på fastigheten Libbarbo 8:1. Dnr JN Länsstyrelsen Uppsala län har i beslut 7 maj 2014 beslutat att ändra det överklagade beslutet i den del som riktas mot Tierps kommun endast på så sätt att tidpunkten för när åtgärden senast ska vara vidtagen flyttas fram tills enast den 30 juni Ekolagen Miljöjurdik har 23 maj 2014 överklagat Länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten i Uppsala. Högsta Förvaltningsdomstolens beslut 23 maj 2014 Mål nr avskriver målet från vidare handläggning. Ekolagen Miljöjuridik har 26 juni 2014 har till Förvaltningsrätten i Uppsala översänt kompletterande överklagande.

6 (34) 20 Anmälan av delegationsbeslut beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Respektive befattningshavare som fått i uppdrag att fatta beslut enligt delegationsordning ska anmäla dessa till jävsnämndens nästkommande sammanträde. Handläggare Medborgarservice Anmälan av fattade beslut enligt föreliggande listor för perioden

7 (34) 21 Dnr Edp NN, förslag till beslut angående ansökan om befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall enligt 34 1 RO beslutar att befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall avslås med stöd av 34 i Renhållningsordning samt 2 kap 3 miljöbalken. Hur man överklagar ett beslut se bilaga. och motivering Miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande: Den 16 juli 2014 inkom ansökan om befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall enligt 34 RO. Sökanden uppger att fastigheten är ett fritidshus och att ungefärligt antal övernattningar är 10 per år. Nuvarande hämtningsintervall är maj-september. Sökanden uppger att de endast sover i huset och att inga sopor uppkommer. Ingen anmäld kompost finns på fastigheten. För att kunna befrias från skyldigheten att lämna hushållsavfall för fritidshus krävs enligt Renhållningsförordning i Tierps kommun ( 162/2012) 34 punkt 1, att fastighetsinnehavare visar hur allt kärl- och säckavfall, t ex städsopor mm, som uppkommer på fastigheten kan tas om hand, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, på den fastighet där avfallet uppkommer samt att hanteringen även i övrigt uppfyller krav i författning och dessa föreskrifter. Ett ytterligare villkor för att kunna befrias från skyldigheten att lämna hushållsavfall är att allt matavfall komposteras i godkänd och anmäld kompost enligt 27 Renhållningsordning, enligt Renhållningsordning 34 punkt 4. Utifrån ovanstående uppgifter bedömer att befrielse inte kan medges. Förslag till beslut Ansökan om undantag från lokal renhållningsordning Befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall, avslås med stöd av 34 i Renhållningsordning samt 2 kap 3 miljöbalken. Delges Sökanden Bygg- och miljöenheten

8 (34) 22 Dnr Edp NN, överklagan av debiterad handläggningsavgift beslutar att sätta ned handläggningsavgiften för anmälan om kompostering av hushållsavfall på fastigheten NN från 875 kronor till 355 kronor. Avgiften ska betalas av NN. et fattas med stöd av 23 kommunfullmäktiges taxa ( 138/2013) för prövning och tillsyn inom miljöbalkens områden. Hur man överklagar ett beslut se bilaga. och motivering Miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande: Den 6 mars 2014 inkom anmälan om kompostering av hushållsavfall. På samma blanketten fanns också en begäran om förlängt sophämtningsintervall (miljöservice). Delegationsbeslut om godkännande av anmälan och föreläggande om försiktighetsåtgärder togs den 15 juli Den 24 juli inkom NN med ett överklagande av handläggningsavgiften för anmälan. Hon skriver: Då ingen summa på handläggningsavgift nämndes på ansökningshandlingen önskar jag överklaga beslutet om komposteringen på min fastighet NN. Men andra ord vill jag behålla sophämtningen var 14.e dag, eftersom jag upplever att bytet är onödigt krångligt och dyrt. Enligt Kommunfullmäktiges gällande taxa var avgiften för ärendet 875 kronor, motsvarande 1 timmes handläggningstid, då anmälan lämnades in. Taxan ger dock möjlighet till nedsättning av avgiften i enskilt fall (23 ) om det finns särskilda skäl. Vid kontroll av den blankett som klagande använt visar det sig att den innehåller en felaktig uppgift om att handläggningsavgiften är 355 kr, vilket gällde år Denna felaktiga information torde utgöra ett särskilt skäl för nedsättning av avgiften. Förslag till beslut beslutar att sätta ned handläggningsavgiften för anmälan om kompostering av hushållsavfall på fastigheten NN från 875 kronor till 355 kronor. Avgiften ska betalas av NN. et fattas med stöd av 23 kommunfullmäktiges taxa ( 138/2013) för prövning och tillsyn inom miljöbalkens områden. Delges Fastighetsägaren Bygg- och miljöenheten

9 (34) 23 Dnr Edp NN, nedskräpning på fastigheten, Mål nr , enhet 2 beslutar att anta miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande som sitt eget. Miljö- och hälsoskyddsinspektörens yttrande: Den 25 oktober 2013 beslutade, med stöd av 4 lag (1998:81) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (GRL), att förelägga Tierps kommun att städa bort skräp från ett före detta bärplockarläger på fastigheten NN. Kommunen överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Uppsala län och, efter avslag, vidare till Förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrätten har nu berett möjlighet att yttra sig angående överklagandet. Yttrandet ska vara Förvaltningsrätten tillhanda senast den 9 september Yttrande angående överklagande, mål nr , enhet 2 yrkar att Förvaltningsrätten ska avslå Tierps kommuns överklagande och fastställa Länsstyrelsens i Uppsala län beslut den 7 maj Tierps kommun hävdar i sitt överklagande att ansvar för städning inte åvilar Kommunen enligt 4 GRL eftersom krav i stället borde ha ställts på nedskräparen eller markägaren i första hand med stöd av 15 kap. 30 MB (nedskräpning) och i andra hand med stöd av 9 kap MB (miljöfarlig verksamhet). Kommunen menar också att GRL inte är tillämplig eftersom lägerplatsen inte var tillgänglig för allmänheten när den var bebodd och därmed omfattades av hemfridsreglerna. vidhåller däremot att Kommunen är ansvarig för städningen eftersom nedskräparen inte går att anträffa, markägaren inte kan ses som verksamhetsutövare och hemfridsreglerna inte kan påverka räckvidden för 4 GRL i den aktuella situationen. Kommunen yrkar i andra hand att tidsfristen för städningen ska flyttas fram. Det yrkandet är dock överspelat. Städning utfördes den 23 juni 2014 av Tierps kommun i enlighet med Länsstyrelsens beslut den 7 maj forts.

10 (34) 23 forts Inför säsongen 2012 bestämde markägaren, Bergvik skog väst AB, i samråd med Polisen och Tierps kommun, att anvisa två platser för de utländska bärplockarna att slå läger på. Samrådet skedde vid ett möte den 30 maj 2012 där kommunen representerades av bygg- och miljöchef, socialchef och en socialsekreterare. Senare bidrog kommunen med översättning till bulgariska av de informationsblad som anslogs och delades ut. Från den 12 juli till den 14 augusti hade representanter för markägaren, Polisen och Tierps kommun återkommande samrådsmöten för att förebygga och hantera problem. Från kommunen deltog oftast kommunchefen, samhällsbyggnadschefen, en miljö- och hälsoskyddsinspektör och en socialsekreterare. Kommunens miljökontor fick under tiden juli oktober 2012 på olika sätt kännedom om ca 12 lägerplatser för bärplockare inom ett 10 km 2 stort område mellan Mehedeby och Tierp. Uppskattningar av totala antalet utländska bärplockare i området varierade från 500 till På en av de anvisade platserna ca 2 km söder om Mehedeby, öster om riksväg 291 bodde som mest några hundra personer. Det var denna lägerplats som fick den huvudsakliga uppmärksamheten i massmedia, och det är på denna plats UNT har tagit fotot på den namngivna serbiska bärplockare som presenteras i en nyhetsartikel den 18 juli De övriga lägerplatserna var mycket mindre. Från mitten av oktober 2012 städades de kända lägerplatserna efter en överenskommelse om ansvarsfördelningen mellan Tierps kommun och markägarens förvaltare Stora Enso. Det nu aktuella lägret låg 5 km söder om det stora lägret och har inte varit känt av tillsynsmyndigheten innan markägarens förvaltare, Stora Enso, anmälde nedskräpningen den 18 oktober Nedskräparen Kommunen hävdar att nedskräparna var kända, med hänvisning till sex artiklar i UNT av vilka en namnger en av de utländska bärplockarna. Som framgår av ovanstående bakgrundsbeskrivning finns det inget som kopplar den personen till det nu aktuella lägret. Han intervjuades och fotograferades på en plats 5 km därifrån vid en tidpunkt när hundratals andra personer befann sig inom samma avstånd och 3 månader innan lägret blev känt. Eftersom lägret blev känt först i oktober, när alla bärplockare lämnat området, fanns inga möjligheter att försöka koppla någon person till nedskräpningen. forts.

11 (34) 23 forts. Markägare/förvaltare Att markägaren har anvisat två platser är ostridigt. Att markägaren därigenom skulle ha bidragit till nedskräpningen ter sig dock långsökt då den aktuella platsen ligger 5 km från de anvisade lägerplatserna. Det var tvärtom ett uttalat syfte med åtgärden att försöka minska bland annat nedskräpningsproblem. Att markägaren inte fullföljde planerna om avhysning i juli påverkar inte heller bedömningen, eftersom det aktuella lägret inte var känt och kanske inte ens fanns vid den tiden. I andra hand hävdar Kommunen att markägaren är ansvarig för förvaring av avfall genom att indirekt ha godkänt nedskräpningen. Det ska ha skett dels genom att anvisa lägerplatser, dels genom att avstå från att avhysa de boende. Att anvisa två lägerplatser hade som ett uttalat syfte att motverka att andra platser skulle komma att användas. Detta kan inte ses som ett accepterande, vare sig av att platsen skräpades ned eller av att läger sattes upp på andra platser än de två anvisade. De planerade avhysningarna skulle inte ha haft någon direkt effekt på den aktuella lägerplatsen om de genomförts, eftersom den inte blev känd förrän i oktober och således inte skulle ha omfattats av åtgärderna. Inte heller innebär det någon acceptans av nedskräpning i allmänhet att avstå från avhysningsåtgärderna; ett av problemen med avhysning, som togs upp vid samrådsmötena, var att avhysning från en plats troligen bara skulle medföra att det lägret flyttades till en annan plats. Tillämplighet av GRL Bestämmelserna i 4 GRL gäller om platser där allmänheten får färdas fritt har skräpats ner eller osnyggats. Bestämmelserna gäller alltså ansvarsförhållandet efter att nedskräpning skett. Det finns inget skäl att anta att paragrafens kriterier för den geografiska avgränsningen ska prövas mot förhållanden som råder innan platsen skräpats ned. När tältlägret användes var bestämmelserna dessutom inte tillämpliga eftersom det då skulle ha gått att rikta krav mot nedskräparen. Kommunens hänvisning till reglerna om hemfrid i tältlägret tillför mot den bakgrunden inget nytt vad avser gränserna för tillämpligheten av 4 GRL. Förslag till beslut beslutar att anta följande förslag till yttrande som sitt eget. Delges Förvaltningsrätten Uppsala Bygg- och miljöenheten