Kvalitetsprogram för. Nolhagaparken ALINGSÅS KOMMUN

Transkript

1 ALINGSÅS KOMMUN

2 Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Gabriella Köhler Graf Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Johanna Almgren Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: N:\101\26\ \0-Mapp\09 Utredning - PM\Kvalitetsprogram\Kvalitetsprogram doc

3 3 (30) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Utgångspunkter Riktlinjer för övergripande karaktärer och stildrag... 5 Övergripande karaktärer och stildrag för parkens delområden Riktlinjer för möblering... 9 Bänkar och soffor... 9 Picknick-bord Regnskydd Papperskorgar och sopkärl Cykelställ Cykeltak Riktlinjer för ytskikt Generella principer för typer av ytor Principer för specifika områden och platser Riktlinjer för skyltning Riktlinjer för avgränsande element: Staket, plank, räcken, pollare, stenblock och häckar Staket, plank och räcken Pollare och stenblock för avspärrning av fordonstrafik Häckar Riktlinjer för broars utformning Riktlinjer för trädstrukturen Belysningsplan n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Källförteckning... 29

4 4 (30) Inledning Bakgrund och syfte Detta kvalitetsprogram upprättas i samband med utarbetandet av en detaljplan för. Det är beställt av kommunstyrelsen och görs i samråd med planchef och stadsträdgårdsmästare. Den aktuella detaljplanens syfte är framför allt att säkerställa parken och dess natur- och kulturvärden. Målsättningen är även att förbättra samverkan mellan parkens olika delar för att få en väl fungerande helhet. Målet med själva kvalitetsprogrammet är att definiera parkens principer för utformning i karaktär och materialval. bör ges en starkare identitet och läsbarhet, både som sammanhållen helhet och i sina olika delar. Det är viktigt att värna om, och förtydliga, mångfalden i parken. Programmet ska ligga till grund för - och vägleda - såväl projektörer och konsulter som drift- och underhållsansvariga vid upprustning och omläggning av ytor, vid val av utrustning och när befintlig utrustning behöver bytas ut. Produkter ska väljas utifrån beskrivningar och bilder i kvalitetsprogrammet. Om dessa sedan utgår från sortimenten ska andra produkter väljas som liknar dessa enligt text och bild i programmet. Vid val eller byte av produkt ska kommunens stadsträdgårdsmästare, landskapsarkitekt eller liknande rådfrågas. Utgångspunkter saknar idag samordning vad gäller utformningen. Flera olika delar och aktiviteter konkurrerar om uppmärksamhet med olika typer av t ex skyltar eller möblering. För att uppnå en harmoni i stadsbilden i krävs en mer enhetlig utformning. Det är viktigt att hitta gemensamma nämnare och rensa bland dagens flora av utrustning i parken. November 2009

5 5 (30) Samtidigt ligger en av s styrkor just i dess brokighet och rikedom av olika miljöer. Varje del ska kunna ha sin specifika karaktär med en tydlighet utåt mot angränsande ytor. Stråk och mellanliggande parkytor ska överensstämma formässigt för att knyta ihop parken så att en oönskad plottrighet undviks. 1. Riktlinjer för övergripande karaktärer och stildrag hör till Alingsås viktigaste aktivitets-, rekreations- och turistområden. Här har funnits nyttoträdgårdar och park sedan början av 1700-talet då Jonas Alströmer köpte hemmanet Nolhaga med tillhörande mark. Under hans tid utvecklades området till en förskönad lantgård med både produktivt jordbruk och trädgårdsbruk integrerat med park och lustträdgårdar. Denna parkstil har fortfarande drag av romantisk engelsk park med barocka inslag. Övergripande karaktärer och stildrag för parkens delområden n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Nolhaga allé Denna genomgående huvudaxel och centrala körväg utgör parkens ryggrad. Allén med sin tydliga och medvetet anlagda siktlinje anlades under 1800-talet. Den ska dominera visuellt gentemot angränsande och kringliggande parkkomponenter. Dess uppgift är också att knyta ihop stadskärnan med sjön Mjörn. En siktlinje ska finnas genom hela allén. Redan vid Slottsrundeln ser man sjön när man går eller färdas genom allén västerut. Denna vy får inte täppas igen t ex av alltför vidlyftiga sittanordningar eller nya träd i den västra entrépunkten. Hastighetsdämpande effekter ska finnas i allén enligt detaljplanen. Dessa bör vara något upphöjda. De farthinder, inklusive trafikskyltar, som finns idag bör tas bort.

6 6 (30) Västra entrén Västra entrén har stark anknytning till naturreservaten Kongo och Nolhagaviken. Denna plats ska ha sin prägel främst av dessa områden och kännas rustik och naturnära. Ett lugn ska vila över platsen. Gång- och cykeltrafiken ska dominera över biltrafiken. En så stor andel som möjligt av markytan ska vara genomsläpplig för infiltration av dagvatten. Entrétorget Entrétorget ska vara parkens centrala torg, en mötes- och samlingspunkt. Platsen ska ha hög status med gedigna material och tydlig och samlad information om områdets aktiviteter och mångfald. En större andel av ytan får vara hårdgjord. En urban prägel är viktig. Stora Parkeringen Den västra och mest använda delen av parkeringen ska ha en urban prägel och vara intimt kopplad till entrétorget i utformning och funktion. Den östra delen av parkeringen ska användas endast vid tidpunkter och perioder med mycket besökare. Dessa ytor bör vara genomsläppliga t ex med yta av stenmjöl. Ett flertal, tillräckligt stora vegetationsytor (sammanhängande, bredd minst 1 m) ska finnas mellan parkeringsskepp för att det ska vara möjligt att etablera buskar mellan parkeringsplatserna. Mot Sidenvägen finns en grön remsa som utgörs av park i detaljplanen. Här ska finnas träd eller buskar i icke hårdgjord mark. Lilla Parkeringen Denna parkering ligger väl integrerad i en övervägande vegetativ omgivning och ska präglas av en naturlik atmosfär. Så stor andel som möjligt av markytan ska egentligen vara genomsläpplig enligt gällande detaljplan. Gång- och cykelstråk Stråken ska ha en enkel parkkaraktär och det ska kännas tryggt att röra sig längs stråken även kvällstid. November 2009

7 7 (30) Reningsverket Reningsverket utgör en separat enhet. Dess gränser mot parken ska vara tydliga och delvis genomsiktliga. Detta för att man ska kunna förnimma områdets innehåll och för att det inte ska uppleva som otryggt. Nolhaga trädgård Nolhaga trädgård ska stå för trädgårdsatmosfären i parken. Odling och trädgård som gemensam nämnare ska koppla samman koloniområdet och kommunens trädgårdsförvaltning. Parkförvaltningens område och de offentliga trädgårdsanläggningarna ska vara distinkt avskilda. Den offentliga delen ska öppna sig utåt medan kommunens parkförvaltning ska få vara mer sluten. Koloniområdet Koloniområdet utgör en väl sammanhållen enhet. Avgränsningen utåt ska vara tydlig och enhetlig. De inre avgränsningarna mellan lotterna får vara av varierande och personlig karaktär. Den yttre avgränsningen ska vara genomsiktlig eller medge sikt över t ex häck eller plank med en max-höjd på 1,20 m. Fysiska och visuella kopplingar ska finnas mellan koloniområdet och Nolhaga trädgård. De gemensamma aktiviteterna odling och trädgård ska knytas ihop tvärs över allén. Barnens lantgård och Fågeldammarna Dessa båda delar vänder sig framför allt till barn och ska därmed vara utformade för dessa. Vid kompletteringar och utbyggnader bör hänsyn tas till Fiskevillans arkitektur. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Övriga parkytor De sammanhängande, öppna parkytorna bestående av friväxande träd, träddungar och klippta gräsmattor knyter ihop s delar. Den mjukt, organiskt formade strukturen med slingrande gångvägar härstammar från 1800-talets engelska parkstil. Här fanns en strävan att förena trädgården med den närmaste omgivningen. Övergångarna mellan park, trädgård och odlingsmark skulle vara så omärkliga som möjligt. Staket och stängsel ska därför finnas endast då de har en viktig funktion.

8 8 (30) Ekeparken Som ovan men ska dessutom upplevas som stilren och renodlad och huvudsakligen bestå av ekar. Naturlika delar Statusen på dessa områden bör höjas genom att man öppnar upp vissa delar mot ån genom att hålla undan sly och undervegetation och anlägga gräsmatta. Man skulle få en bättre kontakt med ån och efterlikna talsparkens lövängsliknande landskap vid vattnet. Slottsrundeln och slottsparken Området ska utstråla hög status, kvalité och värdighet. Vid komplettering och utbyggnad ska byggnadsarkitekturen och trädgårdsarkitekturen beaktas. De båda rundlarna framför och bakom slottet ska bevaras och vara fortsatt tydliga. Körytorna framför slottet ska vara underordnade gång- och cykelytorna. Parkeringar ska placeras så att inga fordon finns i blickfånget framför byggnaden. Området ska präglas av en strikt utformning med geometriska och symmetriska former, parterrliknande ytor och välskötta blomsterplanteringar. Parkdelen ska hänga intimt samman med byggnaden. En tydlig siktlinje ska finnas från slottet och ut mot Säveån. Där ska blicken möta en fond av barrträd med anspelning på de sex granar som fanns där under 1800-talet. Lekplatsen Lekplatsen ska ha en stark och egen karaktär och utformningen ska bygga på ett tema. Nolhagaskolan och fritidsanläggningarna Detta område ska behandlas som en enhet i urban stil med tydlig gräns mot omkringliggande parkytor. Plottrighet ska undvikas och en renodling av material och utrustnings krävs. November 2009

9 9 (30) 2. Riktlinjer för möblering Sittplatserna bör vara tillgängliga för alla i största möjliga mån. De bör därför vara försedda med ryggstöd och armstöd. Bänkar och soffor Slottsrundeln och Slottsparken Soffa i romantisk stil med träfärgade sittbrädor. Sirligt formade, vitmålade sidopartier, ben och armstöd. Entrétorget och övriga parkdelar Enkel men elegant grönlaserad träsoffa med krysstag av gjutjärn eller svartmålad metall. Ben- och armstöd av gjutjärn eller svartmålat stål. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Naturlika delar, Västra Entrén och Barnens lantgård Nolhagaskolan och fritidsanläggningarna Stilren, träfärgad eller brunlaserad soffa Stilren, ungdomlig möbelserie som innehåller bänkar, soffor, stolar och bord. Omålat trä samt sidopartier av platt- och rundstål. För entrétorget och övriga parkdelar gäller att markytan under soffan bör bestå av ljusa betongplattor om underlaget är gräs. Detta för att underlätta skötsel och undvika bar jord och vattensamlingar.

10 10 (30) Exempel på soffa till Slottsmiljön. Foto: BYARUMS BRUK. Exempel på stilren soffa till de naturlika parkdelarna, Foto: SLOTTSBRO Exempel på enkel men elegant soffa till övriga parkdelar. Bild från parken November 2009

11 11 (30) Exempel på möbelserie i ofärgat trä till Nolhagahallen och fritidsanläggningarna. Foto: VESTRE n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc

12 12 (30) Picknick-bord Bord och sittyta av ofärgat trä. Ben av svartmålat stål. Både normallånga och förlängda bord ska finnas. På lekplatsen kan soffor, bänkar och picknick-bord avvika och stilmässigt anknyta till lekparkens utformning och tema. Exempel på picknick-bord att använda i hela parken. Foto: HAGS Regnskydd Regnskydd med sittplatser bör vara smäckert utformade av omålat trä. Väggarna bör vara genomsiktliga. Den slutgiltiga utformningen ska anpassas efter placering. Papperskorgar och sopkärl Papperskorgar En brevlådemodell är framtagen särskilt för Alingsås innerstad och ska November 2009

13 13 (30) användas i hela parken. Även stolpen ska vara svart. Papperskorg framtagen specifikt för Alingsås kommun. Soptunnor Soptunnor ska vara av trä och omålade. Cykelställ I hela parken utom vid Slottet Endast en typ av cykelställ ska användas likt befintligt cykelställ vid Tallhyddan. Färgen ska dock vara svart. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc

14 14 (30) Exempel på lämpliga cykelställ. Nolhagahallen och fritidsanläggningarna Hängcykelställ bör används endast i detta område. Detta för att kunna hantera den stora mängden cyklar, främst vid skolan. Hängställen ska harmoniera med närliggande utrustning och byggnader. Cykeltak Bör finnas vid Nolhagahallen och fritidsanläggningarna Endast en typ av cykeltak ska användas. Dessa ska ha ett modernt uttryck men samtidigt harmoniera med områdets design och arkitektur. November 2009

15 15 (30) 43. Riktlinjer för ytskikt Generella principer för typer av ytor Samtliga ytor för fotgängare och cyklister ska vara tillgänglighetsanpassade. Ytor för allmän fordonstrafik Dessa ytor ska som regel vara hårdgjorda och bör vara av asfalt. Natursten (granit) ska användas i eftersom området har hög status som offentligt park- och aktivitetsområde. Granit bör finnas i anslutning till körbara ytor som kantsten och i form av gatsten för fartdämpande effekt. Dessa ytor bör vara något bomberade. Naturstenen säkerställer en hög kvalité och hållbarhet. Parkeringsytor Enstaka, spridda parkeringsplatser ska integreras med respektive miljö och områdeskaraktär. De bör ha ett ytskikt av genomsläppligt material som t ex stenmjöl för mesta möjliga infiltration av dagvatten. Gång- och cykelvägar De bör ha samma sorts ytskikt av stenmjöl som idag vad gäller fraktionsindelning och färg. Ytan är därmed genomsläpplig för infiltration av dagvatten. En mycket god ytavrinning och dränering är emellertid oumbärlig. På ytor där lutningarna är så pass kraftiga att vattenavrinningen inte tillåter en väl bibehållen stenmjölsyta får asfalt användas. I möten mellan asfalts- och stenmjölsytor bör en rak kant anläggas. I delområdet Nolhagaskolan och fritidsanläggningar utgörs ytskiktet av asfalt. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Gång- och cykelvägen från Barnens lantgård till Koloniområdet bör inte bestå av asfalt utan av stenmjöl. Gång- och cykelstråket som löper från den östra gång- och cykelbron över Säveån till Sidenvägen kan däremot bestå av asfalt.

16 16 (30) Gång- och cykelstråk från Klämman till allén ska ha ett ytskikt av asfalt. Principer för specifika områden och platser Allén Alléns ytskikt bör bestå av hårdgjord yta på körbanans hela sträckning. Den ska bestå av en hårdgjord yta på gång- och cykelvägen från Nolhagagatan till och med Entrétorget. Detta stråk är parkens viktigaste och utgör dess centrala axel. Körytan och gc-vägen kantas av kantstöd i granit för att säkerställa distinkt avgränsade ytor i mötet mellan gräs och asfalt. Det ska vara tydligt att cyklister och fotgängare har företräde i hela parken. I de korsande stråken används materialet granit t ex i form av smågatsten för att markera korsningar och samtidigt fungera fartdämpande. Dessa farthinder bör vara endast lite upphöjda/bomberade och utformade så att de inte gör körvägen alltför svårtillgänglig bland annat med tanke på de större fordon som kör till och från reningsverket. Illustration över förslag till framtida utformning av Entrétorget: En yta som ska fungera som huvudentré både till parken och till Nolhaga-hallen. Platsen ska också kunna utgöra en evenemangsyta vid speciella tillfällen. November 2009

17 17 (30) Entrétorget Platsen ska ha en urban prägel med hög status. Den hårdgjorda ytan för fotgängare bör här dominera över alléns körbana och all fordonstrafik. Körytan bör här - helt eller delvis bestå av smågatsten enligt den genomgående principen för alléns korsningspunkter och hastighetsdämpande effekt. Smågatstenen bör återkomma ute i torgytan tillsammans med t ex granithällar, betongmarksten eller stenmjöl. Alla avgränsningar och kantlinjer bör vara väl definierade och tydliga. Busslingans köryta kan bestå av asfalt. Illustration över förslag till framtida utformning av Västra entrén. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Västra entrén Platsen ska ha en naturlik prägel med lugn atmosfär. De hårdgjorda ytorna bör uppta en så liten andel som möjligt av ytan och bestå av stenmjöl och/eller betongmarksten. Fotgängare och cyklister ska dominera över fordonstrafiken. Körytan bör här delvis bestå av smågatsten enligt den genomgående principen för alléns korsningspunkter och hastighetsdämpande effekt. Fältstenar används som hinder för biltrafik

18 18 (30) istället för pollare med tanke på vyn ut över sjölandskapet. GC-stråket bör vara av stenmjöl enligt övergripande princip. P-platserna bör helst vara av stenmjöl eller av markbetong. Motorcykelparkerings yta bör vara av stenmjöl. Illustration över principer för markytor vid Nolhaga slott. Slottsrundeln och Slottsparken Mittrundeln bör minskas ner i storlek (ca 1 m mindre radie) för att en större yta framför byggnaden. Rundeln bör bestå av gräs och blomsterplantering samt utsmyckning som idag. En sammanhängande yta av ett enda ytskiktet bör omge slottsbyggnaden och rundeln. Ytan ska vara tillgänglighetsanpassad, t ex av klistrat grus. Alla kanter och övergångar mellan material ska vara tydliga och distinkta. Gångar bör utgöras av stenmjöl enligt övergripande princip. November 2009

19 19 (30) Intensiv skötsel bör gälla för gräsmattor och planteringsytor bör vara prydliga, strikt avgränsade med tydliga kanter. Klistrat grus på gångar, exempel från kyrkogård utanför Kungsbacka. Nolhaga trädgård Så lite hårdgjorda ytor som möjligt ska finnas i de publika delarna av detta område. Kantstenar och hårdgjorda vistelseytor bör utgöras av gatsten eller stenmjöl. Gångar bör utgöras av stenmjöl. Intensiv skötsel av gräsmattor. På ytorna ämnade för parkförvaltning används asfalt efter behov. Koloniområdet Gångar och vistelseytor, förutom gräsmattor, bör utgöras av stenmjöl. Barnens lantgård och Fågeldammarna Gångar och vistelseytor ska utgöras av stenmjöl. Intensiv skötsel av gräsmattor. Parkytor i övrigt Gångar bör utgöras av stenmjöl. Intensiv skötsel av gräsmattor. Lekplatsen De ytskikt som krävs enligt säkerhetsföreskrifter och lekplatsens tema. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Nolhagaskolan och fritidsanläggningarna Följande principer gäller de offentliga ytornas ytskikt: Asfalt får användas även på gc-stråk och vistelseytor. Ytornas bör emellertid vara uppbrutna av annat material, framför allt invid fasader och entréer. Betongmarksten bör gälla för ytbeläggningar medan granit bör

20 20 (30) gälla för kantstenar. Några få typer av betongmarksten ska användas då området ska upplevas som en enhet och inte kännas plottrigt och splittrat. Alla kanter och övergångar mellan material ska vara tydliga och raka. Asfaltskanter bör inte möta gräsytor direkt, en fris eller kant som t ex en kantsten eller en fris av betongmarksten ska ligga emellan. Endast en typ av kantsten bör förekomma. Exempel på hur ytorna kan varieras med hjälp av betongmarksten och kullersten. Befintlig markyta i området. Lilla Parkeringen Markytan bör ha ett genomsläppligt ytskikt som t ex stenmjöl. Parkeringen vid Säveåns utlopp Även denna parkering ska ha ett genomsläppligt ytskikt som t ex stenmjöl. Stora Parkeringen Dessa parkeringsytor ska ha ett hårdgjort, urbant ytskikt. Mellan raderna av platser ska det finnas sammanhängande vegetationsytor med en bredd på bredd minst 1 m för möjlig etablering av buskar. November 2009

21 21 (30) 4. Riktlinjer för skyltning Idag finns alltför många olika skyltar i parken. Det finns ett behov av upprensning och samordning bland skyltarna. Trafikskyltar Trafikmärken bör placeras på låg höjd och svarta skyltbågar bör användas. Orienteringstavlor Samtliga orienteringstavlor ska ha ett likartat utseende. De bör vara vita likt befintligt enligt foto. Vägvisarskyltar Små, nätta vägvisarskyltar målade i samma färg som i övriga Alingsås bör användas. Skyltbågar i stället för stolpar n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc

22 22 (30) Befintliga, vita skyltstolpar Skyltar ska alltid placeras på ett medvetet sätt i parken med tanke på siktlinjer, t ex i allén. Detta gäller även transformationer och el- och teleskåp. Samma typ av skyltar ska ha exakt samma typsnitt och textstorlek. Skyltar ska i mesta möjliga mån samlas och grupperas. Platser för gruppering av skyltar ska finnas t ex på Entrétorget och vid Västra Entrén. 5. Riktlinjer för avgränsande element: Staket, plank, räcken, pollare, stenblock och häckar Staket, plank och räcken Nolhagaskolan November 2009

23 23 (30) och fritidsanläggningarna Barnens lantgård och Fågeldammarna En eller endast ett fåtal typ av staket och räcken bör definieras för området för att undvika plottrighet. 1. Omålat trästaket med grönt nät och överliggare av trä enligt foto av befintligt staket. 2. Omålad gärdsgård Staket kring Fågeldammarna och Barnens lantgård Lekplatsen Omålat trästaket med kryss enligt foto av befintligt staket. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Staket vid Lekplatsen.

24 24 (30) Koloniområdet Nolhaga Trädgård Parken i övrigt Det befintliga staket som omgärdar koloniområdet ska bytas ut mot ett vackrare staket eller en klippt häck. Maxhöjden bör vara ca 1,2 m för att koloniområdet ska vara synligt utifrån. Samma typ av plank/ staket/häck återfinns med fördel i Nolhaga Trädgård tvärs över allén då en strävan finns att koppla ihop dessa båda områden. Utformning av staket eller plank bör harmoniera med de befintliga byggnaderna och eventuellt med koloniträdgårdarnas avgränsning. Staket bör vara av omålat trä och inte avvika från de redan befintliga staketens utseende. Pollare och stenblock för avspärrning av fordonstrafik Nolhagaskolan, fritidsanläggningarna och Västra entrén Stenblock bör användas istället för pollare. Dessa bör ha en diameter på 0,5 0,8 m och väl avrundade kanter. Slottsrundeln och slottsparken Endast en typ av pollare ska finnas, den bör vara vit likt de befintliga pollarna enligt foto. November 2009

25 25 (30) Vitmålade pollare vid Slottet. Entrétorget Endast en typ av pollare ska finnas, den ska vara enkelt utformad, smäcker och av svartmålad metall. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Exempel på pollare för Entrétorget och Nolhagahallen samt fritidsanläggningarna. Foto: LAPPSET

26 26 (30) Häckar Entrétorget Om avgränsande häckar förekommer så ska de vara av samma typ som på Stora parkeringen, t ex av bok eller avenbok. Nolhaga Trädgård och koloniområdet Om avgränsande häckar förekommer så ska de vara av samma typ eftersom en strävan finns att koppla ihop dessa båda områden. 6. Riktlinjer för broars utformning Befintliga broars utformning Befintliga broars utformning inom parken bör bevaras till färg och form. Vita bron i bör bevaras som den ser ut idag. Foto: Maria Borisson, Alingsås kommun November 2009

27 27 (30) Utformning av nya gång- och cykelbroar Nya broar ska ha en genomtänkt utformning: Denna kan vara kopplad till angränsande kvarters träarkitektur, till parkens trästaket eller till dess broar, alternativt likna andra befintliga gång- och cykelbroar i Alingsås. Exempel på befintlig gång- och cykelbro i Alingsås. Foto: Maria Borisson, Alingsås kommun 7. Riktlinjer för trädstrukturen Nolhaga allé Allén är en mycket viktig karaktärsgivande och kulturhistoriskt viktig komponent i parken. Den ska bevaras och delvis kompletteras enligt nedan: Från yttre, Östra entrén och fram till Slottsrundeln bör allén vara enhetlig. Idag består denna del av lönn. Resterande delar av allén kan bestå av flera arter. n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc Från yttre, östra entrén och fram till simhallens entré bör allén vara dubbelsidig. Mellan simhallens entré och Slottsrundeln bör allén vara endast ensidig eftersom friväxande träd här ersätter den motsatta trädraden.

28 28 (30) Mellan Slottsrundeln och korsningen Allén Klämmavägen bör allén vara dubbelsidig. Mellan korsningen Allén Klämmavägen och fram till naturreservatet Kongo bör allén vara dubbelsidig. Den befintliga blandhäcken på norra sidan bör alltså ersättas av allé. Övrigt I Ekeparken bör huvudsakligen ek användas eftersom det utgör områdets karaktärsträd. Ett flertal olika ekarter (Quercus) används med fördel. Det är lämpligt att pröva nya arter i samtliga delområden benämnda Park. Den öppna grässluttningen upp mot Nolhaga Berg, nordost om lekplatsen bör säkerställas. Därför bör inga träd planteras på denna yta. 8. Belysningsplan En belysningsplan ska tas fram till detaljplanens antagande. Denna ska redogöra för riktlinjer för belysningen i parken och fungera vägledande när nuvarande belysning ska ersättas eller där ljussättningen behöver förnyas. Belysningsplanen ska behandla ljuset i parken i sin helhet och ska framför allt omfatta: Effektbelysning Ljuset som trygghetsskapande faktor t ex längs stråk Ljuset som stämningsskapare Ljuset som leder och visar väg Armaturer och ljuskällor November 2009

29 29 (30) Källförteckning Degerman, Siv, Nolhagas park och trädgård från Jonas Alströmers tid till våra dagar, 1999, Tekniska kontoret, Alingsås kommun Foton och illustrationer av Norconsult AB om inte annat anges. Norconsult AB Landskap Johanna Almgren Lars Simonsen n:\101\26\ \0-mapp\09 utredning - pm\kvalitetsprogram\kvalitetsprogram doc

30