Mänskligheten genom millennierna: Språk och tidiga kulturer

Transkript

1 Språk och tidiga kulturer Några grunder Studier av tidiga språk Forntida tankar kring språk Språkets betydelse i textlösa kulturer Språkets ursprung Språkfamiljers spridning Indoeuropeiska språk

2 Några grunder Språk kan bestå av ljud (tal), gester (teckenspråk) eller grafiska symboler (skrift). Idag talas språk (beroende på hur man skiljer mellan språk och dialekter). År 2100 kommer 50-90% av dem att vara döda pga globalisering.

3 Studier av språk Lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk. Det inbegriper vanligen analys av språket och dess struktur. Filologi är en inriktning inom historisk språkvetenskap. Den ägnar sig åt textanalys och språkforskning som syftar till förståelse av kulturhistoriska förhållanden. Ursprungligen handlade filologi uteslutande om grekiska och latin, men har med tiden utökats till t.ex. germansk, nordisk och semitisk filologi. Egyptologi innehåller till stora delar egyptisk filologi och assyriologi lägger stor vikt vid de mesopotamiska språken sumeriska och akkadiska. Fram till 1909 studerades det antika Grekland och Rom uteslutande inom ramen för klassisk filologi (språkvetenskap). Sedan dess sker studierna även inom antikens kultur och samhällsliv (historisk-arkeologisk vetenskap).

4 Forntida tankar kring språk Den grekiska filosofen Sokrates härleder Hermes eller hans påstådda ursprungliga namn Εἰρέμης from orden ει ρειν (att tala) and ἐμήσατο (uppfinna), eftersom Hermes uppfann talet (ο ς τὸ ει ρειν ἐμήσατο)

5 Forntida tankar kring språk I Första Mosebok 11:1-9 beskrivs hur Gud i vrede störtar Babels torn, skingrar människorna över världen och introducerar olika språk, så att de inte skall förstå varandra.

6 Språk och kultur Språket är en slags ram för vår förståelse och talet gör att vi kan kommunicera förståelsen. Språk är inte samma sak som tänkande. På svenska finns många namn på färger, medan det i vissa språk bara finns ord för ljus respektive mörk. Om tanken och språket vore beroende av varandra skulle det innebära att svenskar ser skillnad på fler färger än andra. Så är inte fallet. Språket är en oerhört kraftig markör i identitetsskapande. Ordet barbar kommer från grekiskans βάρβαρος (barbaros) och syftade ursprungligen på dem som inte talade grekiska. Till detta kopplades snabbt andra generaliserade egenskaper. Barbarerna blev de andra. Liknade användning finns i andra kulturer. En del regimer begränsar eller förbjuder vissa språk; andra låter dem dö ut genom marginalisering av de människor som talar språket. Det är en del i en kulturell likriktning.

7 Språk och kultur Du gamla, Du fria

8 Språk och status I många kulturer existerar stilistiska eller t.o.m. grammatiska skillnader mellan hur män och kvinnor talar, mellan åldergrupper, eller mellan sociala klasser. Det finns mer eller mindre komplexa lingvistiska markörer för social distans. Barn och djur står ofta lägst i denna rankning, medan kungligheter och gudar står högst.

9 Muntliga kulturer och tradering Skrift, om än norm idag, är ett undantag i människans historia. I muntliga kulturer förmedlas historia, litteratur, lagar och kunskap genom berättelser, ordstäv, sånger och hymner. Språket är talat, inte skrivet. Många berättelser som senare nedtecknades har sitt ursprung i muntliga kulturer. Vi måste föreställa oss fantastiska sagoskatter som inte överlevt. Andra har vi tillgång till i nedskriven mytologi, hjältediktning, fabler, osv. Den poetiska Eddan, forngermansk posei, Iliaden och Odyssén är bara några exempel på texter med mytologiska och gudomliga motiv som ursprungligen traderades muntligt, ibland i många hundra år.

10 Språkfamiljer och deras spridning Språkfamiljer studeras genom jämförande eller historisk lingvistik. Olika systerspråk antas ha ett genetiskt eller släktmässigt förhållande och härleds till ett proto-språk ( Ursprache ) som är mer eller mindre hypotetiskt och rekonstruerat. Proto-indoeuropeiska är ett exempel. Inom en språkfamilj finns grupper eller grenar av språk med liknande ord eller grammatik som antas ha tillkommit efter protospråkets spridning. De germanska språken är ett exempel. Det finns inga givna kriterier för utvärdering av olika rekonstruktioner.

11 Språkets ursprung Revolution eller evolution? Ett fåtal språkforskare tror att språk utvecklades fort medan majoriteten menar att det tog många tusen år

12 Språkets ursprung Antaganden kring språkets ursprung bygger på fossiler, arkeologi, antropologi, psykologi och nutida språkskillnader Alla hypoteser kretsar kring anatomi (främst hjärnans och talorganens), miljöbetingelser och sociala/kulturella sammanhang hos förmänniskor (australopithecus) eller tidiga människor (Homo erectus, habilis, heidelbergensis, neanderthanlensis eller sapiens). Alla tror numera att språk är äldre än år. Kanske inte ens möjligt att utforska seriöst? 1866 förbjöd det lingvistiska sällskapet i Paris diskussioner om språkets ursprung!

13 Språkets ursprung - några teorier vov vov -teorin menar att språket uppstod genom ljudhärmning, där sedan ordens form ändrades och deras betydelse utvidgades, som vov vov = hundens skall, vovve = hund puh puh-teorin menar att språkets ursprung ligger i emotionella (känslomässiga) skrin och interjektioner (utrop) utlösta av starka känslor av rädsla, smärta, lust. Sedan skedde utvidgning av betydelsen samt ljudförändringar hej och hå-teorin säger att språket uppstod i kollektivt arbete. Rytmiskt producerade talade ljud hjälpte till att koordinera gemensamma handlingar för många individer sing song-teorin menar att språkets ursprung ligger i sång och dans och i bildande av uttrycksfulla ljud som hörde till ding dong-teorin menar att det finns medfödda kopplingar mellan vissa innehåll och vissa ljud (ungefär som att olika föremål låter olika när man slår till dem).

14 Språkets ursprung Det språkvetenskapliga och högst hypotetiska urspråket protosapiens har utforskats på olika vis. Kartan nedan visar hur antalet språkljud (fonem) blir färre ju längre från Afrika man färdas. Där finns både den största genetiska variationen och flest språkljud. Den förra iakttagelsen stödjer Out-of-Africa - teorin och den senare att språk fördes vidare med små grupper av Homo sapiens i deras spridning.

15 Språkets ursprung Den mitokondriska Eva är den hypotetiska kvinna i Afrika av släktet Homo sapiens som studier av mtdna visar är allas vår urmoder för år sedan. Jämför föregående karta.

16 Språkets ursprung Ett språkträd - relationer mellan olika språk visualiserat

17 Spridning av språk Språk kan spridas genom att talare av språket flyttar till ett nytt område (demisk spridning) eller genom att folk i angränsande området lär sig språket (kulturell spridning). Båda spridningssätten finns belagda historiskt. Ofta går de två sätten hand i hand. Mer svårtolkat blir det under förhistorisk tid, då texter saknas och endast arkeologiska och naturvetenskapliga argument finns.

18 Spridning av språk Exempel på demisk spridning av språk är koloniseringen från Europa av Nord- och Sydamerika, grekernas kolonisering av Medelhavets kuster och norrmännens koloniseringen av Island. Exempel på kulturell spridning av språk är latinets användning i det medeltida Europa, franskan som hovspråk under och talet och skolundervisning i språk. Under förhistorisk tid var demisk spridning troligtvis vanligare än kulturell, men det senare förekom säkert också, särskilt i ackulturationsprocesser (kontakter mellan två kulturer) där den ena var mer komplex.

19 Spridning av språk De austronesiska språkens spridning under drygt fem årtusenden.

20 Indoeuropeiska språk Hypotetisk spridning av indo-europeer (demisk diffussion) och/eller deras språk (kulturell diffussion) f.kr enligt Kurganhypotesen. Färgen Mangenta representerar urhemmet, rött visar språket utbredning ca f.kr. och orange området ca f.kr.

21 Indoeuropeiska språk Den anatoliska hypotesen, förespråkad av Colin Renfrew i boken Arkeologi och språk, placerar urhemmet i Anatolien och den första spridningen av proto-indoeuropeiska redan under början av sen stenålder (tidigneolitikum). Styrkan i förslaget ligger i att koppla samman spridningen av språk och jordbruk, svagheten i att vissa gemensamma ord kommer från slutet av den sena stenåldern eller början av bronsåldern.

22 Indoeuropeiska språk De första texterna på ett indoeuropeiskt språk är från ca f.kr. och finns i det hettitiska Kültepe i hjärtat av Anatolien. Det betyder en lucka om minst två årtusenden mellan hypotetiskt urhem och den första skriftliga manifestationen.

23 Språk, kultur, folk och genetiska populationer Språkliga, historiska och biologiska teorier och upptäckter har använts (och gör det fortfarande) för att kategorisera människogrupper i nutid och forntid. Tillhörighet och mening i nuet skapas ibland genom marginalisering, exkludering och demonisering av de andra. Här bär vi alla ett ansvar!