Utbildningsgruppens verksamhet

Transkript

1 Utbildningsgruppens verksamhet 2012

2 Innehållsförteckning Utbildningsgruppens verksamhetsberättelse Utbildningsgruppens utgångspunkter 3 Utbildningsgruppens strategier 4 Årets verksamhet i sammandrag 5 Nyckelhändelser 7 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd 7 GR Drop outs 7 Mötesplats Skola 7 Plug in 8 Demokratitorg 8 Familjedaghemskonferensen 8 Ny som chef 8 Gymnasiedagarna 8 Steps 8 GR SYVO 9 Ny webbtjänst och nya appar 9 Teachers night på Universeum 9 Fler strömmar mer 10 Falkenberg och GR Utbildning 10 Yrkvux och GRvux fortsätter 10 GRvux Ledarutveckling av enhetschefer inom ramen för GRo 11 Ledarutveckling av enhetschefer inom ramen för GRo 11 Resultatredovisning 12 Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap 16 Skolformer 16 För- och grundskola 16 Gymnasieskola 16 Gymnasiesärskola 17 Yrkesutbildning i gymnasieskolan 17 Gymnasieantagningen 18 Nätverken 18 Utbildningschefsgruppen 18 Nätverket Barn i behov av särskilt stöd 18 Barnomsorgsnätverket 18 För- och grundskolechefer 18 GRIA och GRUUS Det kommunala informationsansvaret 18 Gymnasieekonomgruppen 19 Gymnasierektorsgruppen 19 Introduktionsnätverket 20 Kvalitetsnätverket 20 Nätverket för Lärande på arbetsplats 20 Nätverket för Skolans internationalisering 21 Skolbiblioteksnätverket 21 Skolekonomgruppen 21 Skol-IKT-gruppen (Informations- och kommunikationsteknik) 21 SYV-nätverket 21 Särskolenätverket 21 Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan 22 Uppföljning, utvärdering och utveckling 22 Regiongemensam elevenkät 22 Samverkan mellan utbildning och arbetsliv 22 Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR) 22

3 Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen 23 Utmärkelsen 23 Kompetensplattformen 24 GR Vux 25 Avtal kring yrkesvuxenutbildning Samverkansavtal kring svenskundervisning för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen 26 Pedagogiskt Centrum - regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare 28 Aktion 29 Gymnasiedagarna 29 Demokratitorg 29 EU- och FN-rollspel 29 Forskning 30 Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) 30 Innovative Technologies for an Engaging Classroom (itec) 30 Utbildning och utveckling 30 Mötesplats Skola 30 Skolutveckling och ledarskap i en digital tidsålder 30 Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder 31 Digitala verktyg och specialpedagogik 31 IKT och lärande på Aranäsgymnasiet 31 Digital kompetens på Vuxengymnasiet i Borås 31 Digitala workhops med studie- och yrkesvägledare i Kungsbacka 31 Familjedaghemskonferens 31 Unik Meet i Göteborg för ledare inom förskola och skola 32 Konferens för förskoleklass 32 Fortsatt samarbete med Forum för levande historia 32 Projekt med Hållbar utveckling Väst 32 Inspiration, IKT och lärande i Kungsbacka 32 Kosto och Vem bär ansvaret? två spel om hållbar konsumtion 33 EU-lärarhandledning 33 Kortspel om konsumenträtt 33 YH EU-projektsamordnare 33 Matematikutveckling i Lilla Edet 33 SIV, sex och samlevnadsundervisning i världsklass med VGR 33 Sexuell hälsa i särskolan 33 Sex, unga och skolans roll 33 Multimediastudion 34 GR Utblick 34 Kompetensplattformen 34 EU-projekt 34 GR SYVO 34 Maths Practice PALs 34 GR Drop outs 35 Plug in 35 Plug in: Innovationsnavet 35 STEPS 35 EE och WoW 36 Ledarförsörjning 36 Ny som chef 36 Härryda Utvecklingsprogram för nya chefer 36 Tranemo utvecklingsprogram för enhetschefer 36

4 Mentorutbildning för pedagoger 36 Traineeprogrammet 37 Utbildningen Jag vill bli skolledare!? 37 Framtidens ledare som stöd till Folkuniversitetets visionsarbete på Visingsö 37 Utbildningen Jag vill bli chef!? 37 Processledarutbildning med SDF Lundby 37 Kommunikationsutbildning i Kungsbacka 37 Ledarutveckling av enhetschefer inom ramen för GRo 37 Utveckling av ledningsgrupper inom ramen för GRo 37 Läromedel- regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning 38 IT och Media Läromedelsutveckling 38 Läromedelssamordning 38 Läromedelsinformation 38 Medieutbud 39 Webbtjänst och elevinloggning 39 Upphovsrätt 39 Skola-arbetsliv - regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet 40 SAK-Rådet 40 Webbsidan Praktikplatsen.se 40 Praktikplatser och andra arbetslivskontakter för grundskola 40 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för gymnasieskola och vuxenutbildning 41 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för högskola 41 Arbetsmarknadspraktik i Göteborgs stad 42 Utbildning av praktikhandledare 42 Övriga utbildningar 42 Skolpersonal 42 APL- och VFU-samordnare 42 APL-handledare 42 Entreprenörskap 42 Försäljning av Praktikplatsen.se 42 Övrigt 42

5 2

6 Utbildningsgruppens verksamhet Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Den utses av Förbundsfullmäktige och har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar idag cirka studerande i alla åldrar, uppemot lärare, drygt skolledare och cirka skolor fristående såväl som kommunala. Utbildningsgruppens sammansättning är följande: Helene Odenjung (FP), Göteborg, Ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, Vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg Robert Hammarstrand (S), Göteborg Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (S), Lilla Edet Evalotta Liljenzin (M), Härryda Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö Claes Olsson (M), Mölndal Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn Utbildningsgruppens utgångspunkter Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd. För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. 3

7 Utbildningsgruppens strategier För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att sieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande. Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan kanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverks-organisering, kontaktverksamhet etc. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor. Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation. GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten, att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan, är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete. Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande. 4

8 Årets verksamhet i sammandrag Verksamheten omsatte 205 (268) mkr. Medlemsavgiften utgjorde 3,8 % (2,94 %) av den totala omslutningen. GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 71 (71) skolor i regionen, varav 27 (27) är kommunala och 44 (44) är fristående. Totalt hanterades cirka (13 300) ansökningar till 408 (461) utbildningar. Andelen elever som blivit antagna på sitt förstahandsval är 85 % (84,7 %). Endast 27 (40) elever stod som reservplacerade när antagningen avslutades den 6 september. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan. Under året har systemet GRINDA sjösatts. Systemet är till för studie- och yrkesvägledare som för elevs räkning ska kunna hitta lediga platser på både program- och inriktningsnivå på regionens gymnasieskolor. För den enskilda gymnasieskolan bidrar GRINDA med möjligheten att nå ut med eventuella lediga platser i år två och tre. Pedagogiskt Centrum (PC) möter årligen cirka (48 000) deltagare på seminarier, längre och kortare utbildningar, på konferenser samt vid andra aktiviteter som mässor och liknande. Under året har 20 (26) FN- och EU-rollspel genomförts och elevinriktade insatser kring sex och samlevnadsundervisning, historia, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och demokratifrågor har engagerat (4 500) elever inom grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola. Utöver detta lockade mässan Gymnasiedagarna över elever som står inför det stundande gymnasievalet. Mötesplats Skola, som ägde rum under vecka 44, är PCs enskilt största fortbildningsinsats under året. I år deltog (6 039) deltagare från totalt 78 (75) kommuner på olika seminarier och konferenser. Framtidens Ledare har under året utbildat cirka 500 (500) nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram. det livslånga lärandet GRvux har under 2012 disponerat 58,5 (192) mkr totalt, varav 27,5 (162) mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har, utöver statsbidraget, bidragit med 31 mkr. Statsbidragen för 2012 har totalt i landet uppgått till 20 % av 2011 års yrkesvuxsatsning, vilket påverkat volymen inom GRvux. GRvux har startat 54 (170) olika yrkesutbildningar inom 13 olika branscher fördelade på 56 (197) undervisningsgrupper med 825 (4 000) deltagare vid tre (fyra) utbildningsstarter. GRvux har genomfört tre (fyra) starter under året (8 334) ansökningar från drygt (5 530) sökanden har behandlats. Av dessa har knappt 750 (3 502) sökanden antagits till utbildning. Fyllnadsgraden i de utbildningar som startats ligger stadigt över 70 %. Augustistarten hade en beläggning på drygt 90 %. På hemsidan grvux.se presenteras GRvuxs utbildningar. Hemsidan har haft totalt cirka ( ) besök och i genomsnitt cirka (14 000) besökare per månad. GRvuxs Facebooksida har nu 902 (507) personer som följer gruppen och tar del av utbildningsutbud och utbildningsstarter. Av 2012 års statistik framgår att 57 % (60 %) av de studerande är i åldern år och 5

9 att 50 % (47 %) studerar i en annan kommun inom regionen än den de bor i. Webbsidan Praktikplatsen.se underlättar hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade ( ) besök under året. Under 2012 har Praktikplatsen.se samarbetat med cirka företag och arbetsplatser som erbjuder praktikplatser. Cirka 100 (300) företag erbjuder även andra kontakter såsom studiebesök och informatörer. 120 (153) handledare har utbildats på dessa arbetsplatser. Cirka praktikplatser har under året varit tillgängliga för regionens elever, varav för grundskola, för gymnasieskola och vuxenutbildning, 400 för vårdutbildning högskola, 200 för språkpraktik samt 200 för arbetsmarknadspraktik. Läromedel inköptes via GR för drygt 53 mkr (45 mkr) under själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av (23 000) artiklar till ett värde av dryga 20 mkr (20 mkr). GRs läromedelsservice omfattar över av regionens kommunala och fristående för-, grund- och gymnasieskolor. Utöver detta ingår även skolverksamheterna i Falkenbergs och Varbergs kommuner. Tillsammans innebär detta att drygt ( ) elever har tillgång till GRs läromedelsservice. Av drygt ( ) medielån utgjordes ( ) av digital distribution. Tack vara digital distribution ökade den samlade medieanvändningen med 94 % (88 %). Antalet besök på GR Utbildnings webbplatser år 2012 var ( ) Cirka (cirka ) barn och unga får utbildning från och med förskolan till och med gymnasieskolan och detta till en kostnad av drygt 14 miljarder kronor (16 miljarder). Inom GRs kommuner får nära (nära ) vuxna utbildning i form av komvux, särvux, yrkesvux och Svenska för invandrare (SFI) till en kostnad av cirka 700 mkr (cirka 600 mkr) 6

10 Nyckelhändelser Gymnasieantagning och reservantagning genomförd Den 6 september avslutades reservantagningen 2012 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 934, varav på kommunala skolor och på fristående. 85% var antagna på sitt förstahandsval. gen, återstod 27 som fortfarande inte erbjudits en plats. Av dessa var 9 sökande direkt från grundskolan. Det fanns lediga platser, 743 på kommunala skolor och 741 på fristående skolor. 186 sökande var fortfarande obehöriga till ett nationellt program och hänvisades till andra alternativ. De 213 elever, behöriga och obehöriga, som inte erbjudits en plats kontaktades av kommunens uppföljningsansvariga för att hitta lämpliga vägar vidare. GR Drop outs Mellan 2011 och 2013 drivs ESF-projektet GR Drop outs med syfte att kompetensutveckla skolpersonal för att på lång sikt förebygga utanförskap. Under 2011 genomfördes en kartläggning i GRs medlemskommuner om vilka insatser som görs kring förebyggande arbete mot skolk. Kartläggningens resultat ligger till grund för de kompetensutvecklingsinsatser som skett under Genom att ta tillvara erfarenheter från medarbetare i grundskola och gymnasium som arbetat framgångsrikt med skolkproblematiken, kan man i nästa steg utveckla arbetsorganisationernas långsiktiga kompetens i frågan. Med ett socioekonomiskt perspektiv och med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna, är målet att stötta regionens arbete med att skapa en skola som är anpassad för alla och där inga elever behöver hamna i utanförskap. Mötesplats Skola Under vecka 44 öppnades dörrarna för Mötesplats Skola för tredje året i rad. Arrangemanget, som sker i samverkan med Svenska Mässan, lockade totalt (6 039) deltagare från 78 (75) kommuner. Dagen bestod av cirka 70 seminariepunkter kring bland annat skolkproblematik, samverkan skola-arbetsliv och entreprenörskap, matematikutveckling, ledarskap samt informations- och kommunikationsteknologi och lärande. Mötesplats Skola riktar sig till samtliga som arbetar inom utbildningsland-skapet. Mässdelen lockade ett 60-tal utställare och de två dagarna erbjöd, förutom aktuella seminarier och utställning, många möjligheter till nätverkande och idé-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte besökarna emellan. 7

11 Plug in Plug in är ett nationellt projekt som bedrivs mellan 2012 och Sveriges kommuner och landsting (SKL) är projektägare och totalt 55 kommuner deltar i projektet. Plug kommuner. Syftet med projektet är att minska avbrotten från gymnasieskolan och i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. I projektet ingår de fem regionerna Västerbotten, Jämtland, Östsam, Göteborgsregionen och Kalmar/Södra Småland. Inom GR ingår sju projektverkstäderna samlas i ett så kallat Innovationsnav där forskning, statistikarbete och innovation kommer att utvecklas och tillgängliggöras för samtliga kommuner. I detta arbete har GR ett särskilt utvecklingsansvar. Demokratitorg Götalandsregionen. Totalt har elever deltagit i dessa aktiviteter. Demokratitorg är en metod för att få unga människor och förtroendevalda politiker i Västra Götalandsregionen att mötas och diskutera aktuella och angelägna frågor. Demokratitorg bygger på metoden påverkanstorg, en mötesform vars mål är att alla som kommer till ett möte ska kunna delta i diskussionerna och att alla ska komma till tals, inte bara de som är vana att tala inför en stor grupp. Modellen har under året varit så framgångsrik att det även 150 förtroendevalda och diskutera aktuella frågor. Familjedaghemskonferensen I november arrangerades Familjedaghemskonferensen för 14e året i rad. Denna konferens riktar sig mot personal inom familjedaghemmen och är en årligen efterlängtad dag för denna målgrupp. Heldagen, som arrangeras på Liseberg, bestod i år av seminarier kring barns tal- och språkutveckling, hur man kan skapa bra relationer till föräldrar samt en omvärldsspaning och nulägesanalys av barns och familjedaghemmens utveckling. Under dagen deltog totalt 380 dagbarnvårdare. Ny som chef Inom ramen för Framtidens Ledare erbjöds under året en femte omgång av ledarutvecklingsprogrammet Ny som chef. Programmet syftar bland annat till att ge deltagarna en god grund för sitt ledarskap med målet att deltagarna ska känna sig säkra och trivas i chefsrollen. Innehåll ur programmet är exempelvis det personliga ledarskapet, hur kommuner kan styras och ledas, rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, mål, omgång förbereds under våren Gymnasiedagarna Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens viktigaste mötesplats inför gymnasievalet och en årligen återkommande mässa. Det är en informations- och vägledningsmässa där elever och utbildningsanordnare möts på en gemensam arena. Under mässans tre dagar besöktes Gymnasiedagarna av besökare. Nytt för i år var programvägledningsytan projekt. På programvägledningsytan informerades elever om gymnasieskolan på programnivå och om vilka möjliga yrkesutgångar olika program kan ge. Steps GR har sedan januari 2011 deltagit i ESF-projektet Strategiskt entreprenörskap i skolan (STEPS). Syftet med STEPS har varit att utveckla och öka förutsättningarna för lärare, studie-och yrkesvägledare samt skolledare att skapa en entreprenöriell, företagsam 8

12 och jämställd skola. Målet är en skola som bättre speglar arbetslivets behov och förutsättningar, nu och i framtiden. Projektet ägs av Skaraborgs kommunalförbund och i projektet deltar, utöver GR, region Halland, Fyrbodal och Sjuhärad. Totalt har cirka 400 pedagoger på 20 enheter deltagit i STEPS inom GRs region. Arbetet med formativ bedömning har varit projektets röda tråd och STEPS GR har under projektet utvecklat en webbresurs bedomningforlarande.se som idag har cirka 3800 medlemmar. Projektet avslutats GR SYVO ESF-projektet GR SYVO, som bedrivs mellan 2012 och 2014, syftar till att öka samverkan mellan skola och arbetsliv med entreprenörskap i fokus. Projektet erbjuder kompetensutveckling och organisationsutveckling kring exempelvis den förändrade omvärlden, entreprenörskap, den digitala teknikens möjligheter, arbetsmarknaden idag och imorgon samt coachande vägledning och kvalitetsarbete. Under året gjordes även en studieresa till England för att möjliggöra jobbskuggning för studie- och yrkesvägledare. Ny webbtjänst och nya appar Till skolstart i augusti 2012 presenterade GR Utbildning Läromedel den nya webbtjänsten GR-SLI. I tjänsten ny spelare, nya möjligheter och bättre anpassning till användarens dator. Under hösten fungerade tjänsten parallellt med den föregående tjänsten för att underlätta övergången till den nya tjänsten. Teachers night på Universeum Tisdagen den 11 september öppnade portarna för Teachers Night, i samarbete mellan UR, Universeum och GR Utbildning Läromedel. 12 inspirerande miniseminarier på temat NO hölls under kvällen och deltagarna bjöds på lättare tilltugg, mingel och musikunderhållning. Innehållet i seminarierna var varierat. Föredrag hölls om bland annat konsten att minnas, hållbar utveckling, rollspel samt konsumtions-, rättvise- och miljöfrågor. 9

13 Fler strömmar mer Fler lärare och elever än någonsin använder medietjänsten GR-SLI i sin vardag. Under september registrerades över strömmar och lån. Undantaget de fysiska lånen motsvarar detta en ökning av antalet medieströmmar på nästan 20 % jämfört med samma period Denna glädjande utveckling åskådliggör både den fortsatt snabba digitaliseringen av skolan och antyder även att de senaste årens stora satsningar på behov. Ökningen stimulerar också till fortsatt utveckling och GR Utbildning Läromedel släpper nu en testversion av helt nya GR-SLI för fri skolanvändning inom GRs kommuner, Falkenberg och Varberg samt på fristående skolor med avtal. Med en modernare och mer GR Läromedel ytterligare bidra till en kreativ användning av IT i klassrummet. Därtill fylls i Falkenberg och GR Utbildning Falkenberg väljer att samverka med GR Utbildning under ännu en treårsperiod. Genom en ny överenskommelse kommer Falkenbergs skolor fortsatt kunna utnyttja samma Utbildning Läromedel. Utbudet uppdateras kontinuerligt och anpassas för att nås via internet för uppspelning i PC, Mac, ipads, Androidplattor och smartphones. Tydligare insikter om möjligheter med media som verktyg i lärandet och en allt större tillgång till olika digitala verktyg i skola och hem gör GR Utbildning Läromedelsservice efterfrågad av både lärare och elever. Falkenbergs skolor bidrar till samarbetet genom att delge GR-kommunerna sina erfarenheter av arbete med IKT i lärandet, som en av landets tidigaste en-till-en-kommuner. Yrkesvux och GRvux fortsätter Den statliga satsningen på yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) var avsett som ett tvåårigt projekt för åren 2010 till 2011 och förlängdes 2012 i syfte att fasas ut. Satsningen fortsätter nu under 2013, 2014 och 2015 och volymen har utökats i förhållande till det som var planerat i utfasningen. Totalt har drygt 8000 yrkesvuxplatser avsatts för 2013 och i den preliminära statsbudgeten avsätts 6150 platser för GRvux har sökt och erhållit drygt 800 platser av dessa platser. Samverkansavtalet för yrkesutbildningar för vuxna som gällde mellan 2010 och 2011 förlängdes också för att omfatta En förlängning för 2013 planeras att träda i kraft första februari GRvux 2012 GRvux har under 2012 disponerat 58,5 mkr totalt, varav 27,5 mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har utöver stadsbidragen bidragit med 31 mkr. Statsbidragen för 2012 har totalt i landet uppgått till endast 20 % av 2011 års yrkesvuxsatsning, något som påverkat volymen inom GRvux. GRvux har startat 54 olika yrkesutbildningar inom 13 olika branscher fördelade på 56 undervisningsgrupper med 825 deltagare vid tre utbildningsstarter. GRvux har genomfört tre starter under året ansökningar har behandlats från drygt sökande och av dessa har knappt 750 sökande antagits till utbildning. Fyllnadsgraden i de utbildningar som startats ligger över 70 %. Augustistarten hade en beläggning på drygt 90 %. Utbildningarna presenteras på hemsidan grvux.se, som under året haft cirka besök. Hemsidan har cirka besökare per månad genomsnitt. Facebooksidan följs av 902 personer som tar del av utbildningsutbud och starter. Av 2012 års statistik framgår att 57 % av de studerande är i åldern år och att 50 % studerar i en annan kommun inom regionen än den de bor i. 10

14 medlemskommuner kring olika utbildningsvägar i kombination med svenska för invandrare (SFI) på olika nivåer. Samtliga GR-kommuner förutom Kungsbacka deltar i avtalet som löper ut första juli Under 2012 genomfördes två utbildningsstarter, i februari och augusti, då cirka 60 respektive 130 deltagare antogs till utbildningar. I senaste omgången, augusti 2012, erbjöds 21 utbildningar. Antalet antagna har under 2012 inte nått upp till förväntade nivåer. Därför startas möjligheterna för utvecklingen av formerna för yrkesutbildning för personer med låga svenskkunskaper. Pilotverksamheten begränsas till tre utbildningar med tydlig koppling till ett rekryteringsbehov på arbetsmarknaden. Ambitionen är att göra ett genombrott i utbildning för nyanlända invandrare och att förkorta tiden från anmälan till egenförsörjning. Målsättningen är att 60 % av dem som slutför utbildningen ska ha jobb sex månader efter avslutade studier. Nästa start beräknas att äga rum i mars 2013 då pilotverksamheten implementeras. Ledarutveckling av enhetschefer inom ramen för GRo Under sex månader utvecklades 17 chefer från fyra medlemskommuner i sitt personliga ledarskap. Arbetet var processinriktat och syftet att förstå sitt eget beteende och hur det påverkar andra. Målet för deltagaren att öka sin arbetsgrupps effektivitet genom ett utvecklande ledarskap utifrån sina indvididuella förutsättningar. Utveckling av ledningsgrupper inom ramen för GRo Ledningsgrupperna för Funktionshinder inom Ale, Lerum, Kungälv och Stenungsund och andras grund- och anpassade beteende. Arbetet var upplagt för att utveckla såväl individen som hela ledningsgruppen. 11

15 Resultatredovisning Utbildningsgruppen har fastställt ett antal målsättningar för verksamheten. Dessa tillsammans med utfall 2012 redovisas nedan. Målsättning: Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. Grad av måluppfyllelse 2012 Pedagogiskt Centrum har stärkt sin roll som skolutvecklingsaktör. Verksamheten växer år tretton kommuner och genom Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna, som är två av Sveriges största mötesplatser för skolpersonal och elever, har Pedagogiskt Centrum en särställning inom utbildningslandskapet. Pedagogiskt Centrum verkar även utanför GR på ett nationellt plan, bland annat genom diverse EU-projekt. Flertalet av de kompetensutvecklingsinsatser som Pedagogiskt Centrum genomför är efterfrågade och blir således ett fortlöpande inslag som kvalitetssäkring i kundernas verksamheter. Gymnasieantagningen tillhandahåller IT-verktyg och information samt statistik rörande gymnasieantagningens alla skeden till skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare (SYV), elever och föräldrar. Detta görs i första hand via antagningssystemet Indra och webbplatsen Indranet samt genom utbildningskatalogen Vad ska jag välja?. Gymnasieantagningen tillhandahåller även IT-verktyget GRs Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som ger information om vilka ungdomar som gör avbrott i studierna och som därmed står utan gymnasieskola. Systemet ger också information om elever som är inskrivna på gymnasieskolor inom GR och ger uppgifter om elevers fullständiga studieväg. Syftet med GRUUS att alla berörda parter, avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun, snabbt ska bli varse förändringar som sker med de egna ungdomarna. GRUUS används av samtliga gymnasieskolor och utbildningsförvaltningar inom GR. Praktikplatsen.se är den verksamhet som erbjuder GRs medlemskommuner samordning av praktikplatser och andra former av arbetslivskontakter för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Utöver detta samordnarpraktikplatsen.se även platser för verksamhetsförlagd utbildning inom högskolan samt arbetsmarknads-praktik. Praktikplatsen. se är också ett it-stöd för förmedling och hantering av dessa kontakter. Samtliga GR-kommuner använder sig av tjänsten i olika omfattning. Fristående skolor på såväl grundskolenivå som gymnasial nivå brukar tjänsten. Webbverktyget Praktikplatsen.se som skapats av GR har uppmärksammats i hela landet och används utanför GR inom totalt tolv kommuner. Cirka platser förmedlas årligen till grundskola, gymnasieskola, tillhandahålla tjänsten är att ha goda kontakter med näringslivet i regionen. Cirka företag är på olika sätt engagerade i verksamheten. Ytterligare insatser krävs för att attrahera kvarvarande kommuner i medlemskretsen, vilka idag inte använder praktikplatskonceptet i sin helhet. GR Läromedel erbjuder service till i stort sett alla skolor, kommunala såväl som fristående, i samtliga medlemskommuner samt skolor i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Totalt drygt skolor inom alla skolformer räknas in här. I denna service ingår läromedelslån pedagogiska caféer, kundmottagning och kundsupport. GRvuxs uppdrag är att regionalt samordna utbildning för vuxna. Detta för att bidra till 12

16 uthållig tillväxt genom att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser. Utbildningarna ska vara tillgängliga för alla vuxna i regionen oavsett hemkommun, sysselsättning eller var utbildningen är förlagd. Under 2010 till 2012 har GRvux startat 326 utbildningar inom 14 olika områden. Detta har involverat cirka elever, varav 54 % har studerat i hemkommunen och 46 % i annan kommun. Av den totala vuxenutbildningsvolymen står GRvux för %. Verksamheten har minskat i omfattning jämfört med 2011 och detta med anledning av sänkta statsbidrag. behov. Målet är att deltagarna snabbare ska lära sig svenska för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Målsättning: Verksamheten ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Grad av måluppfyllelse 2012 Pedagogiskt Centrum deltar i två forskningsprojekt. I ITEC, som är ett av Europas största forskningsprojekt om IT i skolan, är Pedagogiskt Centrum associerad partner. Pedagogiskt Centrum är även delaktigt i projektet Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU). Målsättning: Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. Grad av måluppfyllelse 2012 Pedagogiskt Centrum arrangerar elevinsatser i form av Demokratitorg, FN-rollspel metoder som Pedagogiskt Centrum utvecklar i klassrumssituationer, där eleverna utgör testgrupperna. Samtliga elevinsatser som görs tillsammans med lärarna ökar användandet eftersom arbetet fortsätter på hemmaplan. 13

17 Gymnasieantagningens webbplats för gymnasieval, Indranet, används årligen av cirka elever med egen inloggning. På Indranet gör eleverna sina val till gymnasiet och tar del av information som rör det egna gymnasievalet. Eleven kan följa sitt gymnasieval under hela antagningsprocessen. Praktikplatsen.se vänder sig direkt till elever och studerande som genom skola eller utbildningsanordnare får lösenord till webbsidan för att se tillgängliga praktikplatser, göra sina val och därefter bokas på en praktikplats. Elevinloggning på Svenska Läromedel på Internet (SLI) ger idag drygt elever tillgänglig har totalt elever registrerats som användare. Varje elevinloggning förverkas efter 6 månader och nyregistrering krävs. krävs och det är även möjligt att söka till utbildningarna via hemsidorna. Dessa är även viktiga kanaler för information till studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Målsättning: Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av; - rationalitet, exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt, - framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Grad av måluppfyllelse 2012 Under året har Pedagogiskt Centrum infört ett digitalt och webbaserat bokningssystem för bland annat utbildningsinsatser och mässor. Bokningsbara aktiviteter erbjuds i detta system, vilket förenklar hela anmälningsförfarandet för brukarna, samt minskar handläggningstiden. Pedagogiskt Centrum har även skapat en kompetensutvecklingswebb vid namn Bedömning för lärande som är en fri resurs för målgruppen. Pedagogiskt Centrum är också De digitala lösningarna är ständigt under utveckling i verksamheten och ett centralt inslag Gymnasieantagningens antagningsdatabas med tillhörande system ägs av GR och har genom åren anpassats efter de behov som uttryckts av systemens användare. Systemförvaltningen förbättras hela tiden med utgångspunkt i att erbjuda användarna en funktionell och rättssäker antagning. En vidareutveckling av det webbaserade antagningssystem pågår under arbetsnamnet Indra 2. Fokus för detta system kommer att läggas på ny teknik, användarvänlighet och tillgänglighet för samtliga användargrupper Praktikplatsen.se är ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Verksamheten är utvecklad och anpassad efter skolornas behov i samarbete med skolan och arbetslivet. medielån som gjorts fram till september 2012 utgjorts av digital distribution. I stort sett önskemål och skolornas läroplan. Den pedagogiska formen för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat antal distansutbildningar. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska momenten som kan läsa på distans via digitala verktyg. 14

18 Målsättning: Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Grad av måluppfyllelse 2012 Pedagogiskt Centrum arrangerar utbildningsinsatser för samtliga skolformer och för både av generell karaktär. Det är viktigt att alla skolformer representeras kontinuerligt under året. Gymnasieantagningen gör antagningen till GRs samtliga gymnasieskolor, vilket 2012 är 27 kommunala skolor och 44 fristående skolor. Verksamheten vänder sig också till samtliga grundskolor inom Göteborgsregionen som har årskurs 9. Informationen vänder sig i första hand till sökande elever och studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående grundskolor. Praktikplatsen.se omfattar samtliga skolformer med undantag av förskolan. Både kommunala och fristående skolor och utbildningsanordnare deltar. I Läromedles verksamhet omfattas samtliga skolformer från förskola till vuxnas lärande. Såväl kommunala som fristående skolor ingår i verksamheten. Läromedel har även Varbergs och Falkenbergs skolor som användare. endast kommunala utbildningsleverantörer 15

19 Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum. Skolformer För- och grundskola Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. Den förlängning som trädde i kraft innebär att avtalet gäller till och med Kommunerna har enats om gemensamma interkommunala ersättningar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR. Under året har ett aktivt erfarenhetsutbyte har skett i nätverken, där såväl ny forskning som nya lagar och styrdokument behandlats. Detta har ofta skett i samverkan med universitet, Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt med Västra Götalandsregionen. Gymnasieskola Samverkansavtalet för gymnasieskolan omfattar elever som inledde sina gymnasiestudier senast under våren 2011, då de har rätt att fullfölja studierna enligt dessa villkor. Gymnasiesamverkansavtalet omfattar elever som har antagits till år ett och två på ett nationellt program, till nationella inriktningar på de program där inriktning får starta år ett eller till särskilda varianter läsåret Avtalet har inneburit att elever (22,2 %) har valt att genomföra sin utbildning i annan kommun trots att den har erbjudits i hemkommunen. 59 elever har antagits till utbildning i annan kommun fast de har haft högre val till hemkommunen. Avtalet har också inneburit att många elever har antagits till utbildningar som inte har erbjudits i hemkommunen. Möjligheten att söka till och genomföra ett introduktionsprogram i någon av GRs kommuner har ökat markant, då det nya avtalet omfattar samtliga programinriktade individuella val (IMPRO) och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar (IMYRK). 524 platser inom IMPRO och IMYRK har erbjudits. 408 elever är antagna och 163 placerade som reserver. GR har under 2012 utvecklat ett systemstöd för att synliggöra fördelningen av antalet lediga platser på gymnasieprogrammens inriktningar och underlätta vid övergång för elev mellan programinriktningar inom GR. Systemet bidrar till större transparens, högre fyllnadsgrad, bättre planeringsförutsättningar och därmed en effektivare gymnasieskola. Funktionen går under namnet Göteborgsregionens inriktningsdatabas (GRINDA). Regionalt samråd kring gymnasieutbudet inför 2013 har genomförts i Gymnasierektorsgruppen (inklusive fristående anordnare), Utbildningschefsgruppen och i Utbildningsgruppen samt med arbetsmarknadens parter inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege för utbildningar inom dessa två sektorer. Som underlag har regionala befolkningsprognoser, beroendekartor, fyllnadsgradsstatistik samt statistik över elevers val under

20 och tidigare använts. Andra regionala insatser som har stöttat samrådet har varit statistik från GRs webbplats Uppföljning, Utvärdering och Statistik. Avtalet omfattar även Gemensamma gymnasiet, som på entreprenad erbjuder kurser för elever som inte kan genomföra studierna enligt sin studieplan på den skola den huvudsakligen går på. Gemensamma gymnasiet omfattar bland annat ett antal språkkurser, vilket underlättar för eleverna att tillgodoräkna sig meritpoäng inom språk inför antagning till högskolan. Läsåret 2012/2013 har Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg haft 122 anmälda elever till olika kurser inom moderna språk - Japanska. Språkcentrum i Göteborg har haft 948 anmälningar till olika kurser inom moderna språk och 695 anmälningar till olika kurser inom modersmål, exklusive de kurser inom moderna språk som erbjuds sen eftermiddag eller kväll inom ramen för Gemensamma gymnasiet. GRs administrativa verktyg (GRUMO) för registrering av kurser, deltagare, kurstider och kontaktpersoner har vidareutvecklats och anpassats till den samordnade verksamheten inom Språkcentrum i Göteborg som köper tjänsten av GR. GRUMO har under hösten 2012 hanterat gymnasieelever, vilka har anmälts till modersmålskurser och kurser i moderna språk. Gymnasiesärskola I samband med att gymnasiesärskolan genomgår en nationell reformering har GR, som en av de första regionerna i landet, reviderat samverkansavtalet kring gymnasiesärskolan. GR har inbjudits till SKLs nationella gymnasiekonferenser för att sprida tillvägagångssättet till andra regioner i landet. Det nya avtalet som gäller anger att antagning till ett av de nio nya nationella programmen ska ske gemensamt om en urvalssituation skulle uppstå. Vidare har avtalet en paragraf som reglerar skolskjutsar mellan kommuner, så att elever som antagits till ett nationellt program ges rätt att få två resor om dagen mellan hemkommun och skola i anordnarkommun. Skollagen anger endast att skolskjuts ska Yrkesutbildning i gymnasieskolan Förändringen av elevernas preferenser när det gäller val till gymnasieskolans program efter reformen GY2011 har fortsatt. Antagningen till yrkesprogram har minskat till vid slutantagningen år 2012 (3 267 år 2011) medan för högskoleförberedande program har motsvarande siffror varit 6950 (7 063 år 2011). Elevkullens nedgång är cirka 4 %. Yrkesprogrammens andel har varit 29 % (32 % år 2011) och högskoleförberedande programs 71 % (68 % år 2011). Störst nedgång mellan dessa två år har skett på byggoch anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, estetiskt program samt samhällsvetenskapsprogrammet. Ekonomiprogrammet och teknikprogrammet har ökat mest under Samarbetet med Göteborgs Universitets (GU) Centrum för yrkeskunnande har under året fortsatt. Detta inom universitetets programråd för yrkeslärarutbildning och genom GUs lärarutbildningen. 17

21 Gymnasieantagningen Utbildningsgruppen har bemyndigande från kommunerna att fatta beslut om antagning till de kommunala gymnasieskolorna. Samtliga fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen köper antagningstjänster från GR. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett, samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. Indra är det tekniska systemet för antagning Indra och Indranet anpassas ständigt för att på bästa sätt möta elever, skolor och övriga användares olika behov och under året har utvecklingsarbetet med att webbasera hela antagningssystemet fortsatt. Nätverken Utbildningschefsgruppen Utbildningschefsgruppen (UC), som utgörs av kommunernas förvaltningschefer för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, har träffats regelbundet under året. Förvaltningscheferna har bland annat gjort en stor översyn av GRs nätverk på utbildningsområdet. Man har även tagit fram en avsiktsförklaring för antagningsarbetet med de regionala utbildningarna inom yrkesvux och för 2013 enats om den interkommunala ersättningen för alla skolformer. UC har även Övriga punkter som varit på dagordningen under 2012 är pedagogik för moderna barn inom förskolan, IT-utvecklingen i svensk skola och jämställdhetsfrågan. Nätverket Barn i behov av särskilt stöd Nätverket består av chefer för barn- och elevhälsa i GRs kommuner. Årets nätverksträffar har innehållit arbete med och diskussion kring inkludering, dokumentationsstöd, samt roller och ansvar i elevhälsans olika professioner såsom skolpsykologer och skolläkare. Barnomsorgsnätverket Barnomsorgsnätverket består av chefer inom förskola. Under året har nätverket avhandlat frågor om bland annat systematiskt kvalitetsarbete, förskolans samverkansavtal, omsorg på obekväm arbetstid samt tillsyn av fristående verksamhet För- och grundskolechefer För- och grundskolechefsgruppen (FOG) består av förskolechefer och rektorer från stadsdelarna i Göteborg, samt motsvarande ledare i kranskommunerna. Nätverket har haft två möten under våren, där följande ämnen behandlades: ledarskap och skolutveckling, arbete i fritidshem samt elevers studieresultat (utifrån framgångsfaktorer enligt John Hattie). Med anledning av den nätverksöversyn som gjordes i Utbildningschefsgruppen (UC) ägde inga möten rum under hösten. GRIA och GRUUS Det kommunala informationsansvaret Under 2011 bildades ett nätverk bestående av ledare för det kommunala informationsansvaret i GRs kommuner. Under 2012 har nätverket bland annat fått information om och fört en dialog kring Arbetsförmedlingens insatser för unga. Nätverket har även gett en lägesrapport om antalet avhopp jämfört med tidigare år samt arbetat vidare med begreppet informationsansvar. Dialog har även förts med sekreterare för regeringens utredning om unga som varken arbetar eller studerar. Tillsammans med lokala ramen för arbetet med det kommunala informationsansvaret bildades arbetsgruppen för Göteborgsregionens Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som arbetar med utveckling och anpassning av GRUUS. Syftet med IT-systemet 18

22 är att alla berörda parter, hemkommun, skolkommun, avlämnande skola och mottagande skola, snabbt ska bli varse förändringar som sker med ungdomarna. För det kommunala som står utanför gymnasieskolan. Arbetsgruppen för GRUUS har under 2012 bland annat arbetat med frågan om hur rapportering från gymnasieskola kan förbättras och hur den statistiska redovisningen kring avbrottsrelaterade händelser ska utformas. Gymnasieekonomgruppen Nätverket har under året tagit fram förslag till prislista för gamla och nya gymnasieutbildningar och gymnasiesärskoleutbildningar. Man har även tagit fram index för 2013 och förslag till hantering av pris för särskilda verksamheter som nationellt godkända idrottsutbildningar, särskilt kostsamma regionala versioner av nationella program, tillägg för utökade yrkesprogram samt tillägg för regionalt sökbara introduktionsprogram. regionala statistiken har diskuterats ur ett övervintrings- och rationaliserings-perspektiv. varit en viktig fråga för nätverket. Under ett par år kommer parallella system att bedrivas Ett arbete har också utförts för att göra underlagen för framtagning av index mer likalydande mellan samtliga berörda skolformer. Vidare pågår processen kring att undersöka om Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) kan anpassas för att även tillhandahålla säkrare underlag inför kommunernas interkommunala fakturering. Gymnasierektorsgruppen Fokus för 2012 har fortsatt varit på implementeringen av den nya gymnasieskolan (GY 2011), gymnasieförordningen och skollagen. Några exempel på fokusområden utifrån dessa är lärarbehörigheter, introduktionsår, lektorat, legitimation och kompetensutvecklingsbehov, bedömning och betygssättning, gymnasiearbetet, åtgärdsprogram samt stöd för att förhindra avbrott. Rektors roll som pedagogisk ledare har varit ett genomgående tema under nätverksmötena. Särskilt fokus har lagts på IT som pedagogiskt verktyg. Den ännu större behov av gemensam planering av utbudet, varför fristående rektorer inbjudits till två av sex nätverksmöten för gemensamma diskussioner om utbud och omställning inför Etiska regler för marknadsföring och information har vidareutvecklats. Kvalitetsarbetet har varit fokuserat på arbetsplatsförlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL), lokala och regionala programråd, stöd för att behålla behöriga elever på programmen och en mängd statistik kring elevers val av utbildning. Ett exempel är GRINDA, som beskrivs ovan under samverkansavtalet. Arbetslivets kompetensbehov har lyfts fram, till exempel kring det västsvenska paketet och via collegen. Gymnasierektorsgruppen initierade en särskild satsning under Gymnasiedagarna i form av en programvägledningsyta där arbetsliv och utbildning möttes på 18 programvisa ytor. Genom denna satsning vreds fokus något från val av skola till val av program. 19

23 Introduktionsnätverket Introduktionsnätverket består av representanter från kommunernas introduktionsprogram. Man har sedan hösten 2011 arbetat aktivt med de fem introduktionsprogrammen. Under 2012 har nätverket bland annat arbetat med frågor som rör gymnasieintygen, hur individuella alternativ utformas på bästa sätt, drop outs samt erfarenhetsbyte mellan kommunerna kring det första året med introduktionsprogrammet. Kvalitetsnätverket Kvalitetsnätverket har fortsatt sitt arbete med erfarenhetsutbyte, där olika modeller för att systematiskt höja kvaliteten i verksamheterna har varit ett genomgående tema. Under året har arbetet kring den regiongemensamma elevenkäten varit en återkommande punkt. Kvalitetsnätverkets medlemmar är kontaktpersoner i kommunerna vid genomförandet av elevenkäterna våren Förutsättningar för chefskap i offentlig förvaltning samt klagomåls- och synpunktshantering har också ingått i årets arbete. Nätverket för Lärande på arbetsplats Kvalitetssäkringen av försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, liksom ordinarie lärlingsutbildning i nya gymnasieskolan, har fortsatt. Nätverket har arbetat med erfarenhets- och idéutbyte kring lärande på arbetsplats av olika slag, samt tagit fram förslag på hur ett utbildningskontrakt mellan skola, arbetsliv och elev bör se ut. Skolinspektionens rapport om kvalitet i arbetsplatsbelagd utbildning har pekat ut nationella förbättringsområden som behandlats i nätverket. Även Arbetsmiljöverkets inspektioner har använts vid diskussionerna och verktyg och strategier har presenterats. Särskilt uppmärksammades nätverksdeltagaren Nösnäsgymnasiet i Stenungssund skola och arbetsliv. Nätverket har vidare följt Skolverkets arbete med kvalitet i yrkesutbildningen (KYRK). Vid en konferens, genomförd i Open space-format, bidrog nätverket genom att sprida sina erfarenheter till 200 andra deltagare i Västsverige. Aktuell forskning om yrkesdidaktik från Göteborgs Universitet har använts som diskussionsunderlag vid nätverksträffarna. 20