ANSÖKAN. Regionförbundet i Kalmar län KALMAR. Håkan Brynielsson. Regionförbundet i Kalmar län Kalmar. info@kalmar.regionbibliotek.

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (18) Utlysningens namn och diarienummer Genomförande Kompetensförsörjning Ansökningsomgång Uppgifter om organisationen Organisationens namn Regionförbundet i Kalmar län Utdelningsadress Box 762 Postnummer Behörig företrädare Postort Håkan Brynielsson KALMAR Webbplats Organisationsnummer Organisationstyp Landstingskommunala verksam Organisationsstorlek 2-50 anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Regionförbundet i Kalmar län Utdelningsadress Box 762 Postnummer Kalmar Besökadress Nygatan 34, E-postadress SNI-kod Postort info@kalmar.regionbibliotek.se Offentlig förvaltning CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 47 Män 26 PRO v.1 [ ] d.pro v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn Kombib.eu Projektets besökadress Nygatan 34 Postnummer Postadress KALMAR Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Antal deltagare Kvinnor Män Norra Mellansverige Västsverige Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Innovativ verksamhet Samverkan Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Strategiskt påverkansarbete Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (18) Kontaktperson projekt För- och efternamn christer bergqvist E-postadress christer.bergqvist@kalmar.regionforbund.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Suzanne Bergfelt E-postadress suzanne.bergfelt@kalmar.regionforbund.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Folkbiblioteken i Sverige, i fortsättningen kallade kommunbiblioteken, som byggdes upp under industrisamhällets epok, söker idag efter en ny identitet och en ny roll. Samtidigt innebär högskolans kraftiga utbyggnad och ökade roll för samhällsbyggandet att högskole- och universitetsbiblioteken, i fortsättningen kallade universitetsbiblioteken, står inför nya utmaningar. Vilka kompetenser krävs på framtidens bibliotek i ett lite längre perspektiv? Den kompetensutveckling som bedrivs idag, de attitydpåverkande åtgärder som görs samt tekniken för ökad tillgänglighet har ofta siktet inställt på dagens behov och inte morgondagens. Den globala konkurrensen ställer krav på större och snabbare förändrings- och anpassningsförmåga hos enskilda individer, privata företag och offentliga organisationer. För den enskilde innebär det bland annat att arbete varvas med utbildning - det livslånga lärandet slår igenom allt mer. Parallellt pekar i princip alla analyser och strategier på vikten av god utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling för en regions konkurrenskraft och tillväxt. Detta sammantaget gör att det finns ett stort och växande behov av olika miljöer för vuxnas lärande. Högskolan har naturligen den viktigaste rollen här, men den behöver kompletteras med andra former som passar bättre för människor som av olika skäl inte kan flytta eller pendla till högskoleorterna. Mot den bakgrunden har vi sett framväxten av lokala lärcentrum med möjlighet till akademiska studier och med stöd till vuxenutbildning på olika nivåer på hemorten med hjälp av modern teknik. Dessa lokala lärandemiljöer har ofta lokaliserats till kommunens bibliotek, där personalens fortbildning för att kunna möta det nya behovet har varit en förutsättning. Erfarenheterna från lokala lärcentrum är överlag goda och konceptet är väl förankrat hos huvudmännen/ beslutsfattarna. Det finns alltså skäl att tro på en fortsatt utveckling av både omfattning och innehåll. Det förutsätter dock kontinuerlig kompetensutveckling av personalen. Den digitala utvecklingen och framväxten av Internet - världens största bibliotek - innebär att själva grunderna för bibliotekens verksamhet påverkas radikalt. Idag kan text, bild och ljud överföras överallt när som helst, vart som helst och informationen kan överföras snabbt, i stora mängder och till liten kostnad. Samma information kan sökas, selekteras och presenteras genom olika digitala kanaler och medier och tillgängligheten är global och fungerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Den tryckta boken kan med hjälp av ny tryckeriteknik och digital överföring framställas i ett (1) exemplar med full kvalitet och till en lägre kostnad än en massproducerad bok och en e-bok kan

3 Sid 3 (18) man få snabbt till ett pris som ofta är mindre än förseningsavgiften på biblioteket. Denna teknikutveckling gör att helt nya uppgifter med annat kompetensinnehåll måste formuleras. I två förprojekteringar, en för Kalmar och Kronobergs län och en för Blekinge län, har vi undersökt vilka kompetenser som kommer att krävas på framtidens bibliotek. Förprojekteringarna, finansierade av Europeiska Socialfonden, har genomförts med följande utgångspunkter: - att förstärka kommunbibliotekens roll i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll, framför allt när det gäller kompetensstöd till småföretag och nyföretagsetableringar och att bygga lärmiljöer för företagare och vuxenstuderande - att förstärka och integrera universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter - att undersöka vilka framtida nyckelkompetenser som kommer att behövas på biblioteken i sydost (Kalmar, Kronobergs och Blekinge län) för att de skall kunna spela en aktiv roll i den lokala och regionala utvecklingen - att säkra arbetstillfällen för biblioteksanställda i sydost och - att fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper i sydost I ett femårsperspektiv bedömer vi att, förutom teknikutvecklingen, ekonomin/resurstilldelningen och förmågan att ta till sig det nya och att marknadsföra sig bättre är de faktorer som främst kommer att påverka kommunbiblioteken. För universitetsbiblioteken med ett tydligare uppdrag är vår bedömning att även förmågan till integrering i universitetet, den tredje uppgiftens krav och förestående organisationsförändringar i sydost (det kommande Linnéuniversitetet och koncentrationen av BTH till Karlskrona) är väsentliga faktorer under de kommande fem åren. Det finns i sydost ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är värt att bygga vidare på. Det finns också ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken. Förprojekteringarna har berört två olika bibliotekstyper med olika uppdrag, kommunbibliotek och universitetsbibliotek. Omvärldsanalysen och slutsatserna av den genomförda SWOT-analysen pekar tydligt på ett antal områden som bör bli föremål för kompetensutvecklingsinsatser för att möta utvecklingen på fem års sikt. Vi ser att det finns ett antal nyckelkompetenser som behöver tillföras och/eller förstärkas. Vi föreslår att man i det fortsatta arbetet grupperar dem i tre block: Teknik, Bemötande/Pedagogik och Marknadsföring/Omvärldskompetens. Det finns också ett stort behov av utbildning av både nuvarande och blivande ledare och chefer, vilket absolut också är en nyckelkompetens för kommunbibliotekens framtid. Universitetsbiblioteken har därutöver vissa särskilda kompetensutvecklingsbehov. En viktig fråga och utmaning för framtiden är också att hitta metoder för att kontinuerligt kompetensutveckla HELA personalen. När biblioteken väljer att utbilda nyckelpersoner måste det finnas en plan i hur kompetensen ska implementeras i hela organisationen för att skapa tydlighet och effektivitet. Att lära mer av andra och hitta fungerande strukturer för att kontinuerligt genomföra studiebesök, praktik och att ta tillvara på den kompetens som finns i den egna organisationen rekommenderas också. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Personalen på biblioteken i sydost, sammantaget omkring 530 anställda, består till ca 84 % av kvinnor. Om vi ser till chefsgruppen är andelen kvinnor 80 %. I förprojekteringarnas analys diskuteras frågor som - om framtida kompetensbehov också kan involvera ett genusperspektiv när det gäller beredskapen att pröva nya arbetsroller, - om man med hjälp av kompetensutveckling kan höja rörligheten mellan olika befattningar, - om kvinnliga biblioteksanställda med nyckelkompetenser skulle kunna höja sin status och därmed sin lön med

4 Sid 4 (18) hjälp av kompetensutveckling. Analysen visar att det finns möjligheter att förbättra jämställdheten på biblioteken, men att det inte är så enkelt att det bara är en fråga om kompetensutveckling. När det gäller ökad lön måste det kombineras med att man klarar av att visa nyttan av biblioteken för kommunens invånare och beslutsfattare. Detta skulle kunna resultera i ökad intäktsbas genom fler skattekronor till biblioteken och samtidigt höja statusen och därmed lönen. Man måste öka medvetenheten bland allmänheten om vad det innebär att arbeta som bibliotekarie för att höja statusen. Genom att öka nyckelkompetensen hos personal finns visserligen ökade möjligheter till att traditionell uppdelning av arbetsuppgifter mellan könen kan börja brytas. Kvinnors status och lön kan därmed öka och fler skulle våga ta på sig chefsuppdrag. Det är dock inte självklart att det blir så. Bibliotekarier i allmänhet och kvinnliga bibliotekarier i synnerhet är ofta alltför osäkra och passiva när det gäller att ta för sig och framhäva sin kompetens. Rent generellt vet vi också att chefsrekrytering till bibliotek ofta är svårt. Inte sällan saknas helt kandidater med biblioteksbakgrund. En högre kompetens i strategiska framtidsfrågor hos nyckelpersoner kombinerat med en ökad medvetenhet om att kvinnliga chefer kan behöva vissa andra villkor för att ta på sig chefsjobb kan ge bättre förutsättningar för fler kvinnliga chefer. Förprojekteringarnas analys pekar även på biblioteksutbildningens roll. En breddad utbildning som ger fler manliga bibliotekarier skulle balansera den idag rådande kvinnliga kulturen och höja yrkets status. Biblioteken skulle vinna på att vara mindre homogena i sin personalsammansättning, vare sig det gäller kön, ålder eller kulturell/etnisk bakgrund. Man kan dessutom lägga ett kund/brukarperspektiv på frågan. Många folkbibliotek har omotiverat få manliga låntagare, kanske beroende på att det är 'kvinnor som köper böcker till kvinnor'. Ett arbete med att förbättra jämställdheten tar därför även sikte på att 'bredda kundbasen'. Sammantaget konstateras i förprojekteringarna att det inte upplevs finnas en självklar koppling mellan kompetensutveckling och jämställdhet. Frågor som lön, status, chefsrekrytering och dylikt handlar om mer än genusaspekter. Inte desto mindre bör inslag av genuskunskap finnas med i kommande kompetensutveckling i syfte att stimulera fler att pröva nya arbetsroller och därmed öka rörligheten mellan olika befattningar. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Denna ansökan avser tillsvidareanställd bibliotekspersonal på kommunbibliotek, universitetsbibliotek och läns/regionbibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Sammanlagt ingår 25 kommunbibliotek, tre universitetsbibliotek och två läns/ regionbibliotek. Den totala personalstyrkan är ca 530 personer. Personalen är utsatta för ett högt förändringstryck inte minst beroende på behovet av livslångt lärande och den fortgående snabba informationsteknologiska utvecklingen med bland annat framväxten av Internet, världens största bibliotek. Ansökan tar sikte på att - direkt eller indirekt - nå samtliga anställda. I den direkta utbildningsinsatsen kommer nyckelpersoner i form av utvecklingsledare att kompetensutvecklas och dessa kommer sedan att ansvara för att dela med sig och implementera kunskapen hos personalen på hemmabiblioteket. Länsbibliotek Sydost med Landstinget Blekinge som huvudman arbetar med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken i Blekinge och Kronoberg. Samverkansavtal finns mellan de båda landstingen beträffande länsbiblioteksverksamheten. Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket i Kalmar med Regionförbundet i Kalmar län som huvudman län har dessutom ett särskilt uppdrag av sina respektive huvudmän att fördjupa samarbetet sinsemellan. Under förprojekteringarna har universitetsbibliotekens särskilda behov av kompetensutveckling identifierats och denna ansökan omfattar insatser som kommer att genomföras dels tillsammans med kommun/länsbiblioteken, dels gemensamt bara för universitetsbiblioteken. Syfte - avsikten med projektet. Genom detta kompetensutvecklingsprojekt startar biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronoberg ett utvecklingsarbete och en förändringsprocess för hela organisationen. Övergripande syfte för projektet: Öka bibliotekspersonalens anställningsbarhet och förändringsbenägenhet och därmed säkra arbetstillfällen för

5 Sid 5 (18) biblioteksanställda Övriga syften: - förstärka kommunbibliotekens plats i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll t.ex. när det gäller företagande och entreprenörskap - fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper - förstärka och integrera universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter - förstärka universitetsbibliotekens roll i högskolans tredje uppgift, samverkan med det omgivande samhället, - göra biblioteksarbetsplatserna mer attraktiva för personer med utländsk bakgrund eller personer med funktionsnedsättning samt genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter kring dessa ämnen - kompetensutveckla nyckelpersoner i ämnen som kan motverka ohälsa på arbetsplatsen och främja jämställdhet Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Målet är att minst en person per kommunbibliotek erbjuds utbildning till utvecklingsledare inom antingen kommunikationsplanering eller webb 2.0. Utifrån kommunstorlek erbjuds några bibliotek flera utbildningsplatser. En person per kommunbibliotek ska också erbjudas utbildning inom chefsutveckling. Universitetsbiblioteken erbjuds utbildning inom undervisning/pedagogik, IT och marknadsföring. Samtliga utbildningar ska innehålla och fördjupa kompetensen kring förändringsarbete och omvärldsanalys och skapa förutsättningar för såväl gränsöverskridande samverkan med organisationer såsom kommuner, lärcentra, skolor etc. som ett ökat mått av kontakter med entreprenörer och företag. Samtliga utbildningsområden ska också innehålla en mångfaldsutbildning som innebär att biblioteken som arbetsplats ska bli attraktiv för såväl människor med funktionsnedsättning som personer med utländsk härkomst. Varje bibliotek ska också erbjudas utbilda minst en person i hur man kan motverka ohälsa på en arbetsplats. Detta moment ingår liksom mångfaldsutbildningen och jämställdhetsintegrering/genuskunskap även i chefsutbildningen. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Dialogseminarier Projektperiod Block. Att leda förändringsarbete Block. Fördjupad utb. inom IT-området för universitetsbiblioteket Block. Omvärldsanalys Block. Webbmötesteknik Block. Kommunikationsplanering Block. Fördjupad utb inom marknadsföring för universitetsbiblioteket Block. Det goda värdskapet Block. Att leda förändringsarbete Block. Omvärldsananalys Block. Webbmötesteknik Block. Fördjupad utb. kring undervisning och pedagogik för univ

6 Sid 6 (18) Aktivitet Startdatum Slutdatum 2 Block. Webb Block. Digitala info.resurser Block. Att handleda studerande digitalt och fysiskt Block. Chefsutveckling Spridningsseminarier Utvärdering och rapportskrivning Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Fysisk tillgänglighet Offentliga lokaler ska vara öppna och tillgängliga för alla medborgare. Senast år 2010 ska enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning i alla publika lokaler och platser vara åtgärdade. Ansvarig för att hindren undanröjs är fastighetsägaren. Förprojekteringarna visade att på biblioteken i sydost är tillgängligheten redan mycket god och att eventuella kvarvarande brister kommer att åtgärdas i enlighet med bestämmelserna i PBL. Tillgänglig verksamhet När det gäller tillgängligheten i form av själva bemötandet och handledningen av människor med funktionsnedsättning som exempelvis synskada, hörselskada, dövhet, rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism, afasi, psykisk funktionsnedsättning, dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter, är den samlade bilden som kommer fram i förprojekteringarna att man kan hantera denna fråga på ett tillfredsställande sätt idag. Både kommunbiblioteken och universitetsbiblioteken har god kunskap om detta och bra lokaler och tekniska hjälpmedel för att kunna tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ofta finns en person med särskild kompetens och med ansvar för att rutiner för tillgänglighetsfrågor är kända och hålls aktuella. Det är dock väsentligt att hänga med i utvecklingen och komplettera kompetensen genom successiva specialistutbildningar, exempelvis särskild pedagogik, kunskap om dyslexi eller något så 'enkelt' som det jämbördiga mötet - tillgänglighet är också en attitydfråga. Ett viktigt område är speciell pedagogik för att kunna handleda personer med intellektuell funktionsnedsättning i hur man använder Internet, något alla bör kunna för att vara en delaktig samhällsmedlem. Tillgänglighetsfrågor för personalen kommer att finnas med som ett särskilt inslag i genomförande-projektet och nyss nämnda specialistutbildningar kommer att ske i steg 2 på hemmaplan som ett resultat av projektet. Tillgänglig information och kommunikation Ovan beskrivna förhållanden på biblioteken i sydost innebär att alla anställda har goda förutsättningar att delta i ett kompetensutvecklingsprojekt. Genom projektet garanteras också att bibliotekens tillgänglighet gentemot kunder/ brukare diskuteras och uppdateras. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Ett förväntat och önskat resultat av genomförandeprojektet är att anställda blir bättre på att visa nyttan av biblioteken för kommunens invånare och beslutsfattare, vilket skulle höja statusen. En ökad nyckelkompetens hos personalen ger också större möjligheter till att börja bryta den traditionella uppdelningen av arbetsuppgifter mellan könen. I kompetensutvecklingen bör genuskunskap finnas med i syfte att stimulera fler att pröva nya arbetsroller och därmed öka rörligheten mellan olika befattningar. Ett jämställdhetsperspektiv på en arbetsplats handlar också om att problematisera värderingar och attityder om kvinnor och män, kvinnligt och manligt och detta ingår som ett naturligt inslag i utbildningen. Projektrapporterna kommer att redovisa statistik och övriga uppgifter uppdelat på kön samt beskriva och analysera

7 Sid 7 (18) kvinnors och mäns villkor utifrån dessa. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Projektets operativa planering, kommer att följas upp i nära samverkan mellan projektledning, projektdeltagare och styrgrupp. Här kan projektledningen få feedback kring exempelvis upplägg av informationsaktiviteter, utbildningar och vidareföring av erhållen kompetens. Detta ska skegenom kontinuerlig avstämning med fokus på de slutmål som projektet definierat. Projektledare har också ansvar för att den kompetensutveckling som finns tillgänglig i projektet verkligen är anpassad de anställdas behov. Planering och uppföljning kommer att ske månadsvis och veckovis. Avstämningar och milstolpar i projektet: Avstämning av tidsplan och budget skall ske mellan år 1 och år 2. Dessutom skall avstämning av tidsplan och budget ske innan och efter varje utbildningsomgång i projektet. Det finns en hävningsklausul (missskötsel) i upphandlingen av utbildningsinsatserna. Det finns en tidsregulator, 1+1 år i upphandlingen av utbildningsinsatserna. Dvs om vi tex får indikationer på att någon utbildningsarrangör inte håller den kvalitet vi önskar, behöver vi inte förlänga kontraktet. Deltagarnas utbildningsaktiviteter skall, liksom övriga aktiviteter, följas upp månadsvis genom avstämning och i mån av tid samtal med projektdeltagare. På grund av projektets storlek kommer vi att använda oss av enkät. Uppföljningen skall fokusera aktiviteternas slutmål. I den löpande uppföljningen skall även projektets syften och mål analyseras och stämmas av, och om brister uppkommit skall dessa givetvis åtgärdas snarast möjligt. Stor vikt kommer att läggas vid att löpande dokumentera och kommunicera erfarenheter och resultat i projektet, via en så kallad intern processutvärdering. En extern procssutvärderare kopplas till projektet via upphandling. Upphandlingen är förberedd och kommer att genomföras i okt 09. Dokumentation från arbetet med projektets utvärdering skall finnas tillgänglig för projektets utvärderare. Utvärderingen skall utgöra ett underlag för en efterföljande dialog och spridning till andra bibliotek/ regioner. Målet för det externa utvärderingsarbetet: Återkoppling av erfarenheter och slutsatser under projektets gång för att säkerställa att projektet på bästa sätt når uppställda mål och anpassar sitt arbete efter förändrade förutsättningar och hur målen nås. Strategiskt påverkansarbete Omvärldsanalysen och slutsatserna av den genomförda SWOT-analysen pekar tydligt på ett antal områden som bör bli föremål för kompetensutvecklingsinsatser för att möta utvecklingen på fem års sikt. Genom dessa insatser kommer bibliotekspersonalen bland annat att bli bättre rustade att marknadsföra bibliotekens verksamhet. Detta påverkansarbete kommer att rikta sig såväl till kommunens invånare som till kommunens förtroendevalda/ beslutsfattare (i kommunbibliotekens fall) och till både studenter/lärare och universitetsledning (i universitetsbibliotekens fall). Genomförda kompetensutvecklingsinsatser kommer att öka förutsättningarna för biblioteksanställda i sydost att bedriva opinionsbildning och verka för förändringar som ligger i linje med den arbetssituation som enligt förprojekteringarnas analys väntar på några års sikt. Eftersom såväl chefer som andra nyckelpersoner utgör primär målgrupp för projektet (övriga anställda är sekundär målgrupp), finns det mycket goda förutsättningar för att deltagande organisationer kommer att ha ett starkt engagemang i genomförandet av projektet. Det borgar även för ett bra genomslag i den politiska ledningen för respektive organisation. Spridnings- och påverkansaktiviteter kommer att ske genom seminarier, webbdiskussioner och övriga konferenser samt genom nyhetsbrev, hemsidor och rapportering på styrelsemöten etc. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Kostnadsförfrågan till utbildningsarrangörer har gjorts under våren Se bifogat underlag (bilaga 1). Programkriterier

8 Sid 8 (18) Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Förprojekteringarna genomfördes på biblioteken i Kalmar och Kronoberg för sig och Blekinge för sig. I detta kompetensutvecklingsprojekt samverkar huvudmännen för dessa bibliotek och ansöker gemensamt i en region. För att skapa delaktighet med samtlig personal började vi redan i förprojekteringarna att informera och diskutera vad, varför och hur ett kompetensutvecklingsprojekt kan och bör genomföras. Allt för att skapa ett brett engagemang hos deltagarna. Ett stort antal av de anställda har också fått vara med och påverka innehåll och upplägg av projektet genom djupintervjuer och riktade enkäter. Utöver det kommer delaktighet att skapas genom att vi ska bjuda in samtlig personal till dialogseminarier innan projektstart där vi diskuterar och informerar om projektets upplägg och innehåll och hur vi kan skapa en lärande organisation. En mycket väsentlig del i projektet är att hitta metoder för att föra kompetensen vidare från utvecklingsledaren ut till övriga individer på ett systematiskt och effektivt sätt. Denna lärandestruktur avser vi att implementera i vår organisation. Genom att vi redan i förprojekteringarna har djupintervjuat ett stort antal viktiga politiker, tjänstemän och samverkansparter och därefter bjudit in till såväl muntlig som skriftlig rapportering av resultatet, har vi påbörjat spridning av projektets tankegångar och idéer. Vi kommer att fortsätta involvera och informera dessa aktörer i detta projekt. Det resultat vi förväntar oss här är att vi vill skapa en bättre struktur och förutsättningar för ett långsiktigt kompetensuppbyggande inom biblioteken. För att uppnå det, vill vi också via kompetensutvecklingsinsatser ge våra bibliotekschefer bra argument och argumentationsteknik för att de ska kunna agera tydligare i sina diskussioner med politiker och beslutsfattare. Därmed kan biblioteken få andra ekonomiska och strukturella förutsättningar som kan skapa den förändrade roll i regional och lokal utveckling som projektet förespråkar. Vi vill också med projektet påvisa och påtala vikten av att de svenska biblioteken har kontinuerlig tillgång till kvalificerad utbildning och fortbildning för sina anställda. Som enda land i Norden saknar Sverige en nationell bibliotekspolitik, vilket bl.a. leder till dålig samordning, effektivitetsförluster och uteblivna kompetensutvecklingsinsatser. För att ge biblioteken bästa möjliga förutsättningar att vara ett effektivt redskap, både för individer och för Sverige som nation, tror vi att det behövs en samlad nationell bibliotekspolitik och detta projekt kommer att fungera som en del av flera nationella aktiviteter i att påvisa behovet av det. Det finns i sydost (Blekinge, Kalmar och Kronobergs län) ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som också är ett föredöme i landet. Ett av syftena med förprojekteringarna var att fördjupa detta samarbete mellan olika bibliotekstyper i regionen. Som en följd av förprojekteringarna och de i detta genomförandeprojekt föreslagna kompetensutvecklingsinsatserna kommer samverkan mellan kommunbiblioteken, läns/regionbiblioteken och universitetsbiblioteken i sydost att utvecklas och stärkas. Såväl Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar (som bildar Linnéuniversitetet den 1 januari 2010) som Blekinge Tekniska Högskola (som koncentrerar sin verksamhet till Karlskrona under 2009) står inför organisatoriska förändringar som även kommer att beröra universitetsbiblioteken. I en sådan förändringsprocess är det lätt att samverkan med andra aktörer prioriteras bort. Detta projekt tar sikte på att kompetensutvecklingsinsatserna ska stimulera samverkan mellan de nya universitetsorganisationerna i sydost och mellan dessa och kommunbiblioteken. Det planeras ske genom bland annat studiebesök hos varandra och eller att man följer någon annans arbete genom att gå bredvid under en tid och genom utbyte av personal. De utvecklingsledare inom kommunbiblioteken som är en av målgrupperna kommer att ha mandat att på hemmaplan genomföra kompetensutvecklingsinsatser och tillsammans med ledningen aktualisera förändringar i organisationen. Det arbetet kommer att föregås och underlättas av den återkoppling av projektets genomförande och resultat som kommer att ske i ansvariga politiska beslutande organ för respektive bibliotek.

9 Sid 9 (18) Projektet kommer även att samverka med andra regioner för utbyte och spridning av erfarenheter och påverkan av resultaten. Det finns redan ett stort intresse ifrån vissa regioner. Som ovan nämns har målgruppen för projektet varit delaktiga i förprojekteringarna och vi kommer också att genomföra dialogseminarier inför projektstart, där planering och organisation av projektet kommer att diskuteras. Innovativ verksamhet Projektet utgår ifrån verkliga behov hos våra medarbetare som har framkommit i förstudien. För oss är projektet i högsta grad innovativt i och med att vi startar ett förändringsarbete som utgår ifrån personalens egna önskemål utifrån den förändrade världsbild vi ser nu och framöver för biblioteken. En lösning utöver det vanliga är också att vi startar en ny yrkesfunktion inom biblioteken eftersom vi avser att utbilda utvecklingsledare. En utvecklingsledare kommer att få arbetsuppgifter som kontinuerligt kommer att handla om att via omvärldsbevakning och proaktivitet se till att bibliotekspersonalen ligger i framkant kompetensmässigt vilket kommer att gynna såväl kvaliteten på bibliotekets tjänster liksom produktivitet och effektivitet. Projektinnehållet svarar mot verkliga behov och kommer att föra oss mycket längre kompetensmässigt och utvecklingsmässigt än vi hade kunnat annars. Våra medarbetare är mycket väl förberedda och initierade och våra chefer kommer att kunna använda de goda lösningarna för att påverka strategiskt. Idén med utvecklingsledare är helt obeprövad inom biblioteksvärlden och förväntas få stor genomslagskraft. Vår utvärdering kommer att bidra till att vi kan föra detta vidare även till andra biblioteksregioner och självklart ska implementering i vår egen organisation påbörjas direkt vid projektstart. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Inte aktuellt i detta projekt Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Inte aktuellt i detta projekt Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Koppling till 1. Förprojektering ESF Småland och öarna: Bibliotekens roll i regional och lokal utveckling i Kalmar, Kronoberg Förprojektering ESF SKåne och Blekinge: Bibliotekens roll i regional och lokal utveckling i Blekinge Stark koppling även till: - Projektet 'Länssamverkan sydost' med syfte att utveckla samverkansinsatser kring bl.a. media, professionella tjänster och kompetensutveckling har bedrivits under drygt fyra år ( ). Det är ett samarbete mellan bibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län med representanter från kommunbibliotek, universitetsbibliotek, region/länsbibliotek, gymnasiebibliotek och sjukhusbibliotek. - I projektet 'FUTURUM.kom' samarbetar Länsbibliotek sydost och Regionbibliotek Kalmar län med kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län kring kommunikation och marknadsföring av biblioteken. Projektet pågår och finansieras av biblioteken själva, men man har också sökt bidrag från Kulturrådet. - Vi är även medvetna om att det i ett antal kommuner i sydost kommer att bedrivas projekt med stöd från ESF och

10 Sid 10 (18) där biblioteksanställda kommer att delta. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektorganisationen kommer att bestå av en projektledare (25 %) och en referensgrupp. Projektledare blir regionbibliotekarie Christer Bergqvist vid Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län (projektägare). Referensgruppen kommer att bestå av en representant för kommunbiblioteken i respektive län, en representant för Blekinge Tekniska Högskola och två från Linnéuniversitetet (en från Kalmar och en från Växjö) samt en från vardera läns/regionbibliotek - sammantaget åtta deltagare. Lärande miljöer Målet med projektet är att stärka projektdeltagarna till att bättre möta framtida omställningar på arbetsplatsen och att stärka deras lärande i arbetslivet. Att lära nytt och lära om. Här ingår både att inhämta kunskap och att använda kunskapen för att utveckla sig själv och arbetsplatsen. Inom projektet kommer vi att utöver de nätverk som redan finns mellan biblioteken, utveckla samverkan och lärande mellan olika bibliotekstyper och även mellan andra närbesläktade samverksansorganisationer såsom studieförbund och skolor. För att skapa delaktighet har vi involverat samtlig personal i förprojekteringarna och vi kommer också att genomföra dialogseminarier inför projektstart. (se även rubrik: samverkansparternas engagemang). Dialogseminarierna har som funktion att förutom att skapa delaktighet i själva projektet också skapa en organisationskultur och rutiner kring hur vi skapar en lärande organisation och hur vi skapar effektiva miljöer för kunskapsöverföring och kunskapsinhämtning. De lärande miljöer som redan finns i organisationen ska förstärkas genom att vi lyfter fram dem som goda exempel och tydliggör möjligheten av att kopiera och testa arbetssätt, metoder och 'tänk' på samtliga arbetsplatser. Individens kompetensbehov finns tydligt beskriven i de förprojekteringar som vi har genomfört och som vi skickar med som bilaga till denna ansökan. Här framkom vikten av att hitta metoder för at kompetensutveckla hela personalen kontinuerligt. Vi söker med detta projekt hitta en metod som gör att kompetensutveckling sker hos HELA organisationen och eftersom lärandet bl.a. ska gå via utvecklingsledare, kommer vi att gemensam ta fram en plan för hur vi implementerar det hela för att skapa tydlighet och effektivitet. Här behöver vi kritiskt analysera såväl oss själva som vår omvärld för att kunna ifrågasätta hur vi arbetar och hur vi inhämtar vår kunskap och därmed skapa lärande miljöer som håller även efter projektet är slut. Vi är medvetna om att olika individer har varierande förmåga att ta till sig kunskap beroende på bl.a. förförståelse, lärstil och självbild. Med ett konstruktivistiskt synsätt innebär detta att individen/studenten, som här ses som en aktör i processen, skapar, konstruerar och delar med sig av sin egen kunskap. Konsekvenserna av denna teori är ett ökat fokuserande på studenten - snarare än som ofta tidigare lärare och läromedel - och tanken att undervisningen är till för att stödja och underlätta studentens egna lärande. Ett exempel på hur en del av överföringen kommer att gå till är via 'Kompetensfredagar'. Kompetensöverföring på fredag förmiddag för bibliotekspersonal förmedlad av utvecklingsledare och/eller andra interna eller externa personer, gärna via distansteknik ex. Adobe för att undvika tids- miljö- och kostnadsspill med resor. Dessa föreläsningar samordnas och planeras av utvecklingsledarna tillsammans med projektledaren med kontinuerlig uppföljning av resultat. Vi kommer också att här utifrån behov och önskemål lägga in exempelvis framtidsverkstäder, workshops och framtidsseminarier vid dessa tillfällen kopplar vi in den tänkta lärandemetoden med att lära av varandra. Den omvärldsanalys och SWOT analys som gjordes i förprojekteringarna kartlägger också på ett tydligt sätt såväl individens som organisationens omställningsbehov. Projektet vill stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt ur den enskildes utvecklingsbehov och koppla detta till verksamhetens mål. En viktig utgångspunkt i projektet är att varje individ ska känna att hon/han har inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet genom att vara med och påverka innehåll och val av eget kompetensbehov och inriktning. Utöver den externa lärandemiljön, så vill vi med detta projekt även skapa och sprida lärandemiljöer där målgruppen småföretagare, arbetslösa och vuxenstuderande genom bibliotekens försorg har möjlighet att kompetensutveckla sig

11 Sid 11 (18) för att finnas kvar på marknaden och/eller få en snabb omställning ut i samhället igen. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Som framgick av de två tidigare ansökningarna om stöd till förprojektering, finns hos Regionbiblioteket i Kalmar län en god och bred erfarenhet av att organisera och arbeta i projekt. Ovan nämnda 'Länssamverkan sydost' är ett exempel. Därutöver har Regionbiblioteket drivit eller deltagit i ett flertal Mål 3 projekt. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Vi omfattas av LOU och kommer att följa denna. Vi har redan påbörjat detta arbete och en del av upphandlingarna ligger till grund för projektbudgeten. Även vid köp av tjänster för lägre belopp än vad LOU stipulerar, kommer vi att genomföra konkurrensutsättning genom att begära in anbud från minst tre leverantörer. Vi avser att i god ordning dokumentera samtliga våra köp och upphandlingar så att det är lätt att följa upp och utvärdera. Vi är sedan lång tid tillbaka vana vid små budgetar för kompetensutveckling och har en väl fungerande inköpsfunktion via våra Länskonsulenter. Vi kommer att se till att minimera kostnader för resor och logi och vi kommer även att se till att en del av kompetensutvecklingsinsatserna kan ske via tekniska hjälpmedel och via andra kostnadseffektiva metoder som vi redogör för i vår projektbeskrivning. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Avhopp från utbildningen Utbildarna håller inte tillräcklig kvalitet. Risken bedöms som liten, eftersom ansökan är väl förankrad bland såväl chefer som personal i övrigt och många har aktivt deltagit i förarbetena. I avtalen mellan projektägaren och utbildningsföretagen kommer kvalitetsklausuler att skrivas in. Projektledaren kommer kontinuerligt att följa upp utbildningarnas innehåll och genomförande. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Detta är starten på ett utvecklingsarbete och en förändringsprocess för samtliga anställa på kommun- och universitetsbiblioteken i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Kompetensutvecklingen syftar till att öka personalens anställningsbarhet och förändringsbenägenhet och därmed säkra arbetstillfällen. Sammanfattning av projektet på engelska. This is the beginning of a development and change process for all employees on public libraries and university libraries in Blekinge, Kronoberg and Kalmar county. The competence development aims at enhancing staff employability and change tendency and thus secure jobs. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. 1. Kostnadsförfrågan till utbildningsföretag Tids och aktivitetsplan med kostnader 3. Deltagarförteckning 4. Utförlig projektbeskrivning 5. Rapport förstudie Kalmar, Kronoberg 6. Rapport förstudie Blekinge Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet.

12 Sid 12 (18) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Landstinget Blekinge Länsbibliotek Sydost Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir: Borgholms kommun Borgholms bibliotek Emmaboda bibliotek Emmaboda Bibliotek Hultsfred kommun Hultsfreds bibliotek Högsby kommun Högsby Kommunbibliotek Kalmar kommun Kalmar Stadsbibliotek Mönsterås Kommun Mönsterås Kommunbibliotek Mörbylånga Kommun Mörbylånga kommunbibliotek Nybro kommun Nybro Bibliotek Oskarshamns kommun Oskarshamns bibliotek Torsås Kommun Torsås Bibliotek

13 Sid 13 (18) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Vimmerby kommun Vimmerby Lärcenter Västerviks Kommun Västerviks kommunbibliotek Alvesta Kommun Alvesta Bibliotek Karlshamns kommun Karlshamns bibliotek Karlskrona kommun Karlskrona stadsbibliotek Lessebo Kommun Lessebo Kommunbibliotek Ljungby Kommun Ljungby Bibliotek Markaryds Kommun Markaryds kommunbibliotek Olofströms kommun Olofströms bibliotek Ronneby Kommun Ronneby stadsbibliotek Sölvesborgs kommun Sölvesborgs bibliotek Tingsryds Kommun Tingsryds bibliotek Uppvidinge Kommun

14 Sid 14 (18) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Uppvidinge Bibliotek Växjö Kommun Växjö stadsbibliotek Älmhults Kommun Älmhults Bibliotek Landstinget Blekinge Länsbibliotek Sydost Blekinge Tekniska Högskola Högskolebiblioteket i Karlshamn Blekinge Tekniska Högskola Högskolebiblioteket i Ronneby Blekinge Tekniska Högskola Högskolebiblioteket i Karlskro HÖGSKOLAN I KALMAR Högskolebiblioteket i Kalmar Växjö Universitet Instutitionen förvårdvetenskap och socialt arbete

15 Sid 15 (18) År Kostnadsbudget 2010 Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) År År År År 2011 Total Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Lokaler kr kr kr Resor kr kr kr Material Summa kr kr kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner kr kr kr Externa tjänster Materiel Summa kr kr kr Uppföljning och utvärdering Löner kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Resor kr kr kr Materiel Summa kr kr kr Information / marknadsföring Löner Externa tjänster Resor Materiel

16 Sid 16 (18) Spridning av resultat för strategisk påverkan Löner kr kr kr Externa tjänster kr kr kr Resor Materiel Summa kr kr kr Transnationella aktiviteter Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Andel transnationalitet 0.00% 0.00% 0.00% Insatser av regionalfondskaraktär (ERUF) Löner Externa tjänster Lokaler Investeringar Övriga kostnader Andel ERUF 0.00% 0.00% 0.00% Indirekta utgifter Indirekta utgifter kr kr kr Andel indirekta utgifter 3.71% 4.27% 3.88% Summa kr kr kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör

17 Sid 17 (18) Offentligt bidrag i annat än pengar (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Intäkter Kostnadsbudget Totalt kr kr kr

18 Sid 18 (18) Finansieringsbudget År 2010 År År År År 2011 Total ESF-stöd (Programområde 1:inkl. nationell offentlig medfinansiering) Summa kr kr kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt bidrag i annat än pengar Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr Kontant betalt fr projektägaren 0 kr 0 kr 0 kr Andel 0.00% 0.00% 0.00% Andel off. medfinansiering 0.00% 0.00% 0.00% Finansieringsbudget Totalt kr kr kr