Verksamhetsplan Polismyndigheten i Stockholms län Preliminär version

Transkript

1 Verksamhetsplan Polismyndigheten i Stockholms län 2012 Preliminär version

2 Produktion: Ekonomiavdelningen (Controllerenheten) och Personal- och utvecklingsavdelningen (Kommunikationssektionen) Dnr: AA Foto: Jimmy Gustafsson Grafisk form: Björn Persson, Kommunikationssektionen

3 Förord Verksamhetsplanen för 2012 anger mål och prioriteringar för myndighetens långsiktiga arbete. Den konkretiserar uppdragsgivarens intentioner för polisverksamheten genom att sätta upp kvalitativa och kvantitativa mål. De nationella målen har kompletterats med särskilt framtagna mål för myndigheten. De syftar till att skapa en polisverksamhet som är anpassad för problembilden i Stockholms län. För att minska brottsligheten och öka medborgarnas trygghet är arbetet med att utreda brott och lagföra gärningspersoner av central betydelse. I ett brottsofferperspektiv är det ett rimligt krav från en utsatt medborgare att utredningen leder till att brottet klaras upp. Att fokusera på utredning och lagföring innebär att agera mot de gärningspersoner som skapar otrygghet i samhället genom sin brottslighet. Regeringens mål om poliser är nu uppnått. Fler poliser ger möjlighet till ökad synlighet som kan ha en dämpande så leder den ökade synligheten till ett tryggare samhälle. Po- gärder som kan göras i direkt anslutning till brottet har genomförts. Det innebär dels att polisen är synlig längre tid vid åtgärder kan hålla högre kvalitet när de genomförts direkt efter att brottet skett. Den mest effektiva brottsförebyggande metoden är att förhindra att unga utvecklar kriminalitet. Polisens samverkan med socialtjänsten och andra aktörer som har förmåga att påverka en ung persons tillvaro i positiv riktning är avgörande. Därför är utvecklingen av sociala insatsgrupper särskilt angelägen i det långsiktiga brottsförebyggande perspektivet. För att öka medborgarens möjlighet att följa polisens arbete och påverka polisens synlighet kommer myndigheten att uppmuntra distrikt och enheter att etablera sig på de sociala medier som förekommer idag. Polisens närvaro på sociala medier ses som en naturlig del i ett modernt samhälle. Anna König Jerlmyr Katarina Berggren Carin Götblad

4 4 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

5 Innehåll 1. Inledning Framtagandet av verksamhetsplanen Utgångspunkter för verksamheten Värdegrund för goda resultat och högt förtroende... 7 Intern styrning och kontroll Kompetens och utvecklat ledar- och medarbetarskap... 7 Kompetensförsörjning... 7 Arbetsgivarfrågor... 8 Mångfald och jämlik behandling... 8 IT-verksamhet Finansiering Budget... 9 Myndighetens resursfördelningsmodell... 9 Budgetfördelning... 9 Investeringsplan Lokalförsörjning Beskrivning av länets problembild Brottsutvecklingen i länet Ungdomsbrottslighet Våldsbrott Våld och brott mot barn Tillgreppsbrott och bostadsinbrott Narkotikabrott Organiserad brottslighet Brott i nära relation Trafik Kända särskilda händelser i länet Myndighetens inriktning Myndighetens arbetsmetoder Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet Förväntad effekt Myndighetens långsiktiga arbete för ökad lagföring Förväntad effekt Mål för verksamheten Trygghet genom synlighet och närvaro Våldet ska minska Våld i offentlig miljö Brott i nära relation Grova våldsbrott Fler mängdbrott ska klaras upp Tillgrepp genom inbrott Unga lagöverträdare Grov, organiserad och systemhotande brottslighet Trafiksäkerhet Narkotika Brottsoffer Service Rättssäker hantering av polisrättsärenden Miljöledning för hållbar utveckling Arbetsmiljöarbete Ordlista... 26

6 Sammanfattning Stockholms läns verksamhetsplan 2012 innehåller de mål och riktlinjer som riksdag och regering samt Rikspolisstyrelsen fastställt för polisverksamheten. Myndighetens hovs- och verksamhetsanpassad. De förändringar som sker i omvärlden ska ligga till grund för hur myndigheten möter krav och behov i nutid och i framtid. Medarbetarna ska vara enga- behov. Kompetensen hos medarbetarna ska spegla samhällets mångfald. Medarbetarnas hälsa är en prioriterad fråga för myndigheten. För att sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg ska hälsofrämjande strategier tillämpas. Förtroendet för Polisen ska vara högt. Polisiär synlighet tiv effekt på de övergripande målen att öka tryggheten och information om Polisens arbete samt närvaro i sociala medier skapar goda förutsättningar för ett ökat förtroende. vilket motsvarar 194 brott per invånare. Det är en minskning med 2 procent jämfört med 2009 avseende det totala antalet anmälda brott. Antalet anmälda brott bedöms öka med 3 upptäcka och utreda brott ska vara hög. oavsett om ett brott Polisens underrättelsemodell innebär att den brottsförebyggande verksamheten styrs av analys från kriminalunderrättelsetjänsten samt beslut om åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisens nationella utredningskoncept ska ligga till grund för utformningen av utredningsverksamheten. Tillämpning av Polisens utredningsstöd innebär att brott ska utredas direkt på plats av poliser i yttre tjänst. För grövre våldbrott som ska tillämpas och då särskilt i de fall gärningsmannen är okänd. Myndigheten har infört en kriminalpolisiär beredskapsorganisation för länet som ska kunna kallas in vid grova brott. Särskilda åtgärder ska vidtas på ett mer samordnat och systematiskt sätt i syfte att beivra livsstilskriminella och underlätta för avhoppare. Införandet av Sociala insatsgrupper är ett gemensamt ställningstagande hos socialtjänst och polis att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil. En satsning på brott i nära relation innebär fokus på det grövsta våldet mot kvinnor och brott mot barn. Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterad. Det är särskilt viktigt att vidta åtgär- mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsutrustning. 6 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

7 1. Inledning 1.1. Framtagandet av verksamhetsplanen Polisstyrelsen beslutar om verksamhetsplanen i enlighet med polisförordningens tredje kapitel. Det som ligger till grund för verksamhetsplanen är de mål och riktlinjer som riksdag styrelsens preciseringar av dessa i Polisens preliminära planeringsförutsättningar för De preliminära planeringsförutsättningarna fastställs i februari 2012 när regleringsbrevet för 2012 omhändertagits. Arbetet med myndighetens verksamhetsplan har bedrivits i samverkan med gruppledarna personalorganisationerna har ingått. Uppföljning av verksamheten sker enligt myndighetens uppföljningsplan för Polisstyrelsen informeras om vid årets slut. Myndigheten kommer att publicera sin fjärde hållbarhetsredovisning under Hållbarhetsredovisningen är sammanställd utifrån det internationella ramverket GRI (Global samheten utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Den presenterar hur verksamheten bidrar till en samhällsutveckling som är so- - metoder och resultat Utgångspunkter för verksamheten 2012 Värdegrund för goda resultat och högt förtroende Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska vägleda myndighetens utveckling av verksamheten såväl strategiskt som operativt. Chefer och medarbetare ska ha en regelbunden dialog om verksamheten och vidta förbättringar som ligger till grund för myndighetens resultat. Förtroendet för Polisen ska vara högt. Allmänheten ska bemötas med professionalism och respekt. Genom vårt bemötande visar vi att vi värnar om allas lika värde. Myndigheten tolererar inte kränkande beteenden och yttranden. Myndigheten ska förmedla en tydlig och relevant bild av ska bygga på välgrundad kunskap om allmänhetens behov av 1 Gruppledare från de politiska partierna i polisstyrelsen information om Polisens arbete. Hållbarhetsredovisningen utgör en viktig kanal i kommunikationen med myndighetens intressenter. Intern styrning och kontroll Enligt förordningen 2007:603 om intern styrning och kontroll ska myndigheten med rimlig säkerhet försäkra att verksamheten fullgör de krav som ålagts Polisen. Processen för arbetet med intern styrning och kontroll måste därför vara betryggande. Den självutvärdering som genomförts och den åtgärdsplan som upprättats inom ramen för intern styrning och kontroll ingår som ett underlag för myndighetens årliga verksamhetsplanering. I processen för intern styrning och kontroll ska ingå. Myndighetens arbete med intern styrning och kontroll ska utvecklas för att på ett bättre sätt möjliggöra att risker för verk Kompetens och utvecklat ledar- och medarbetarskap Kompetensförsörjning Inom området kompetensförsörjning bedrivs ett myndighetsövergripande arbete med bland annat kompetensförsörjningsplan och kompetensplanering. Syftet är att myndigheten ska omorientera kompetens. Arbetet med kompetensförsörjning och kompetensförsörjningsplanen baseras på den nationella metoden för kompetensplanering som ska genomföras nära verksamheten. Metoden innebär ett gemensamt sätt att se på kompetensfrågor. Den för kompetensförsörjningen. Rekrytering till och kompetens inom myndigheten ska spegla samhällets mångfald genom att ter och bakgrund. Myndighetens chefsförsörjningsstrategi och chefsförsörjningsplan utgör en del av den löpande verksamheten. Nya former för rekrytering med särskilt fokus på chefsrekrytering ska tas fram genom att kartlägga hur rekryteringsprocesserna handläggs idag för att därefter göra en analys och ta fram ett förslag på en eventuell ny handläggning av vår rekryteringsprocess. I chefsrekryteringen ska underrepresenterade grupper uppmuntras att söka chefsfunktioner. Särskilt fokus riktas exempelvis på att öka andelen kvinnor. För att förtydliga den enskilde medarbetarens roll fortsätter införandet av Polisens nationella medarbetarpolicy. Policyn ska ligga till grund för utvecklingssamtal samt lönesamtal och lönesättande samtal. VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

8 1. INLEDNING Under 2012 rekryteras civila medarbetare med specialistkompetens med särskilda medel fördelade av Rikspolisstyrelsen. Myndigheten har under de kommande åren ett behov av att bredda och fördjupa organisationens samlade kompetens. Utvecklingen mot en mer komplex brottslighet kommer att kräva ökad tillgång till specialister som exempelvis särskilt Arbetsgivarfrågor Arbetet med översynen av arbetstidens förläggning fortsätter för att anpassas till verksamhetens behov. Mål- och resultatstyrning inom Polisen ställer krav på såväl den enskilde medarbetaren som på cheferna i sina respektive uppdrag. Införandet av medarbetarpolicyn och arbetet med att stärka arbetsgivarrollen ska tydliggöra ansvarsfördelningen i arbetet med förbättrade verksamhetsresultat. En viktig faktor för att nå goda resultat är dialog mellan - samtal. Den löpande dialogen mellan chef och medarbetare är grunden för att kunna ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens. Utvecklingssamtalen kommer även fortsättningsvis att följas upp centralt. I chefsfunktionen ligger ansvaret för att skapa och bevara en god arbetsmiljö för medarbetaren. Det strukturerade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan chefer på olika nivåer och arbetstagarorganisationerna. I syfte att utveckla myndigheten till en lärande organisa- processen stöder. Resurseffektiviteten består i att skapa hög- återvunna tiden efter effektiviseringen ska användas för ytter- jöfrågor. För att uppnå resurseffektivitet formas en verksam- och synliggöra processerna och de arbetsmoment vi utför. Mångfald och jämlik behandling Utgångspunkten är att alla som möter myndighetens anställda ska behandlas lika. Myndigheten bedriver ett aktivt arbete för jämställdhet och mångfald samt ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under 2012 fortsätter det pågående samarbetet med Samhall. Ambitionen är att varje distrikt och avdelning ska erbjuda personer med funktionsnedsättning praktikplatser. Kompetensutvecklingsinsatsen Polisen och ungdomar i det mångkulturella samhället - är samtliga poliser i yttre tjänst. Insatsen är uppdelad på två dagar och ska ge medarbetarna ytterligare färdigheter och mångkulturellt och mångreligiöst Stockholms län. Dag 1 har kalt i distrikten och avdelningarna. IT-verksamhet medför möjligheter för medarbetarna att bli mer mobila i sitt är begränsat i nuvarande klientplattform. Med den nya plattformen kan därmed det totala antalet datorer reduceras. Infö- 8 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

9 1. INLEDNING randet kommer att ställa stora krav på myndigheten som mottagare och användare. Behov av utveckling av IT-stöd uppstår i det lokala arbetet ute i myndigheten i takt med att verksamheten utvecklas. Det är viktigt att dessa behov tas omhand på ett strukturerat sätt och vidarebefordras till RPS. Användningen av fristående ITstöd utvecklas till viss del i det lokala arbetet och detta måste också tas om hand och komma hela myndigheten till nytta. Under 2012 kommer en IT-strateg att anställas vid myndigheten som delvis kommer att hantera denna fråga. 2 ten. Det kommer att underlätta uppföljning och analys inom både kärn- och stödverksamheten Finansiering ökning med 99 miljoner kronor varav 46 miljoner kronor är ett tillskott för särskild civil kompetenssatsning. En stigande och allt mer komplex brottsutveckling har skapat ett ökat behov 2011 bidrar till ett ingående överskott 2012 beräknat till 47 miljoner kronor enligt RPS nuvarande riktlinjer. Myndighe- på 5065 miljoner kronor för De beräknade kostnaderna för 2012 ökar främst på grund av den särskilda kompetenssatsningen och ytterligare behov av civil kompetens. I budgetramen för 2012 ryms en begrän- Fortsatta effektiviserings- naderna för myndigheten Med en rimlig återrekrytering bör myndigheten uppnå en budget i balans Budget Myndighetens resursfördelningsmodell Avsikten med budgetarbetet och myndighetens resursfördelningsmodell är att fördela resurser till verksamheten så att för- ringar enligt verksamhetsplanen. Resursfördelningsmodellens syfte är även att hantera den lokala brottsbelastningen. Budgetfördelning INTÄKTER (MNKR) Anslag 4813,0 Föregående års anslagsparande 47,0 Intäkter 205,0 Summa intäkter 5065,0 KOSTNADER (MNKR) Polismästardistrikt: City 856,6 Söderort 434,9 Västerort 465,0 Roslagen 237,9 Norrort 290,8 Nacka 168,9 Södertörn 437,4 Södertälje 169,0 Avdelningar och myndighets gemensamma verksamheter: Operativa avdelningen 524,7 Stabsenheter 48,3 Gränspolisavdelningen 270,7 Länskriminalpolisavdelningen 426,3 Länskriminalpolisavdelningen, delgivning 16,0 Ekonomiavdelningen 51,6 Personal- & Utvecklingsavd 110,9 Central utbildning 17,7 PKC 62,2 Tillstånd (City) 52,7 Kommission mot människohandel (City) 16,8 Myndighetsgemensamt 133,5 Ej fördelade medel 273,1 Summa kostnader 5065,0 Resultat 0,0 2 Status är ingen förkortning utan härrör från grekiska språket och be- nuläget just nu utifrån den källdata som hämtas och byts varje dygn från polisens system och databaser. VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

10 1. INLEDNING Investeringsplan - - nansieras med lån hos Riksgäldskontoret. Utrymmet för investeringar bestäms av den låneram som Rikspolisstyrelsen tilldelar myndigheten. Rikspolisstyrelsen har inte fastställt låneramarna för joner kronor kan användas till nya investeringar. Hela låneramen beräknas dock inte att utnyttjas under PLANERADE NYINVESTERINGAR FÖRDELAS ENLIGT FÖLJANDE (MNKR): Fordon 68,7 Maskiner och inventarier 28,0 Lokalanpassningar 28,0 Övrigt 5,3 Totalt 130,0 Under rubriken fordon ingår även renovering av några av myndighetens båtar. Under rubriken maskiner och inventarier ingår även säker- ning och möbler till länskriminalpolisens tekniska rotels nya lokaler. Under rubriken lokalanpassningar ingår ett antal ombyggnationer och investeringar i IT-infrastrukturen. Under rubriken övrigt ingår bland annat kommunikations- Lokalförsörjning En lokalförsörjningsplan som avser fem år ska tas fram år- - med beräknad avtalstid längre än 6 år Beskrivning av länets problembild Brottsutvecklingen i länet och den polisiära närvaron ute i samhället. - centrationer av människor på vissa platser som exempelvis för ungdomar. Under 2010 anmäldes cirka brott i Det är en minskning med 2 procent jämfört med det totala antalen anmälda brott Med hänsyn tagen till befolkningstillväxten i länet ger det en minskning av de anmälda brotten Regeringens mål om poliser är nu uppnått. Fler poliser ger möjlighet till ökad synlighet. Ökad synlighet kan ha I Rättsväsendets kapacitetsbehov 4 bedöms antalet anmälda brott öka med 3 procent fram till Nedbrutet i brottstyper - brott kommer att vara oförändrad. För tillgreppsbrott avser Ungdomsbrottslighet år. Andelen unga mellan år förväntas öka samtidigt som - brotten. - dock i högre grad att utveckla egen kriminalitet. Brottsligheten i dessa områden varierar över tid men är ändå att anse som problemområden både vad gäller unga individers brottslighet och grupper som orsakar oro och ordningsstörningar. Ungdomsrelaterade ordningsstörningar har dock minskat. Perioder av ungdomsgrupper som startar upploppsliknande situationer. ternet. Eftersom unga tillbringar tid på Internet ökar också risken för att utsättas för Internetrelaterad brottslighet men också tillfällen att begå brott. Av de bedrägerier som genomförs på Internet är cirka 30 procent av de misstänkta gärningspersonerna mellan 15 och 20 år. Trots en hög utsatthet är det endast 20 procent av de unga som uppger att de skulle anmäla om de upptäckte något brott på Internet. 5 Det innebär att en stor andel av den brottslighet som unga utsätts för och begår på Internet inte kommer till polisens kännedom. Våldsbrott Stockholms län har en hög andel anmälda våldsbrott i ett nationellt perspektiv. Efter en ökning i början av 2000-talet har nationellt sett. En förändring vad gäller misshandel utomhus 3 4 Kriminalvården års rapport år. 10 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

11 1. INLEDNING medan brott med obekant gärningsperson ligger på en jämn nivå. Under 2010 anmäldes drygt misshandelsbrott ut- ning är det troligt att den hör samman med alkoholkonsumtion. Från 2009 till 2010 ökade antalet utskänkningstillstånd i Stockholms kommun. Antalet utskänkningstillstånd påverkar svarsfull alkoholservering i form av exempelvis överservering eller att unga serveras alkohol utan att ålder kontrolleras. Fler unga människor rör sig i den offentliga miljön och en stor del av brotten sker under helgnätter. Våld och brott mot barn där människor möts i samband med alkohol- och droganvän- - skoltid och i samband med fritidsaktiviteter förekommer i länets samtliga distrikt. Tillgreppsbrott och bostadsinbrott Tillgreppsbrotten står för majoriteten av de brott som anmäls Bostadsinbrotten har ökat kraftigt under senare år men - framtiden utgöra majoriteten av bostadsinbrotten. Ökningen kan förklaras med att brotten genomförs mer organiserat än tidigare. Både svenska och utländska medborgare i olika konstellationer har varit aktiva både i och utanför länet. I kategorin tillgreppsbrott ingår även så kallade åldringsbrott 6. Det är ett fåtal personer i länet som utsätter åldringar för brott. Mörkertalet är stort då åldringars möjlighet och förmåga att upptäcka att de varit utsatta för brott är begränsad. Narkotikabrott Tillgången på narkotika är hög och priserna på till exempel cannabis är den lägsta på över 20 år. Brottslighet kopplat till narkotika är ett omfattande problem och handlar ofta om att narkotikaskulder. Handeln via Internet ökar och Tullverkets beslag av narkotikaoch dopningspreparat samt hälsofarliga ämnen har ökat i antal. Internet bidrar till att den öppna marknaden i länet har minskat i en mer dold arena med begränsade möjligheter till insyn. Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten påverkar samhället och inne- mäta och kunskapen baseras mer på underrättelseinformation än statistik. Den grova och organiserade brottsligheten utgörs stellationer verkar över hela länet medan andra koncentrerar sig inom avgränsade områden. Brott i nära relation Det är grundläggande att människor som utsätts för brott i nära relation vågar anmäla och fullfölja sin medverkan i den kommande utredningen. Mörkertalet är dock fortfarande stort. Det grövsta våldet mot kvinnor sker i en nära relation. Hedersrelaterad brottslighet och brott i samkönade relationer utgör också brott i nära relation. Anmälningar avseende brott mot barn aktörer blir mer medvetna om att utsatta barn behöver stöd och hjälp för att avbryta omgivningens brottsliga beteende. Trafik - gör ett problem. Av länets dödsolyckor är singel- och olyckor typen av olyckor är upphinnandeolyckor som beror på hög hastighet och kort avstånd till framförvarande fordon. Framkomligheten på länets infartsvägar och i innerstan är ett pro- - anländer med kryssningsfartyg och färjor till länet utgör också ett problem. Användning av skyddsutrustning i fordon är hög att öka konkurrenskraften på marknaden. Samma förhållande gäller för taxinäringen. Kända särskilda händelser i länet I Stockholms län genomförs årligen ett stort antal sammankomster i form av demonstrationer och olika former av opinionsyttringar samt idrotts- och konsertevenemang som kräver polisiär närvaro. En del av dessa kan uppstå med kort varsel och väcka uppmärksamhet eller omgärdas av en hög hotbild. - störningar i anslutning till matcher. De har över tid skaffat sig en särställning och är i vissa situationer normgivande. Myndigheten strävar efter att minska risksupportrarnas utrymme för att störa ordning och säkerhet vid matcher genom tydlig 6 bedrägeri VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

12 Med utgångspunkt från lagstiftningen 7 och riktlinjer från RPS samt efter samråd med RPS och andra polismyndighe- ning för den polisiära bevakningen. Frågan kommer troligtvis vara i fokus under 2012 då rättsprocess om ersättning för polisbevakning vid en ishockeymatch pågår sedan hösten 2011 och att vissa idrottsklubbar faktureras för första gången. Händelser i omvärlden - de palestinska territorierna. En annan viktig faktor är den globala ekonomiska krisen som skapar incitament till både migration och brottslighet. Av betydelse är även utvecklingen inom ny Dublinförordning och gemensamma IT-system kommer att påverka svenska förhållanden. Efter en uppgång 2010 har den irreguljära migrationen 8 till Sverige minskat något under På längre sikt förutser Migrationsverket dock inte att Sveriges betydelse som mottagarland kommer att avta. Bruket av oriktiga dokument är en nyckelfaktor vid möjlig- ner på att bruket av svenska handlingar minskat något under Totalt sett så ökar emellertid missbruket av dokument i ska viseringar i äkta passhandlingar istället för förfalskade pass. Brottslighet på Internet Brottsförebyggande arbete mot Internetrelaterad brottslighet handlar till stor del om att informera medborgarna om vikten av ökat säkerhetstänkande och minskat risktagande i samband med att Internet används för olika syften. En minskad tolerans för brottslighet på Internet samt en ökad vilja att anmäla brott som upptäcks är också viktigt ur ett brottsförebyggande perspektiv. En brottsförebyggande åtgärd är att via skolan öka ungas säkerhetstänkande vid kontakter med okända som knyts via Internet och på så vis försvåra grooming 9. 7 för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m. 8 Mätt i antal asylsökande. 9 Grooming är en vuxen persons kontaktsökande med barn i sexuella syften. 12 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

13 2. Myndighetens inriktning I detta avsnitt presenteras de övergripande arbetsmetoder och verktyg som ska tillämpas i den brottsförebyggande och utre- De övergripande arbetsmetoderna är grundläggande för att skapa förutsättning att uppfylla de mål och krav som ställs på myndigheten. I detta avsnitt beskrivs även det utvecklingsarbete som pågår inom de olika verksamhetsgrenarna. toder för att uppnå målet. Redogörelse för dessa arbetsmeto- Mål för verksamheten Myndighetens arbetsmetoder den bearbetas på olika sätt. Myndighetens förmåga att före- dimension. Det sker i samverkan på strategisk och operativ - det även vara aktuellt att samarbeta med andra myndigheter och aktörer som kan bidra till att effektiv brottsbekämpning. manning ska vara behovs- och verksamhetsanpassad. De förändringar som sker i omvärlden ska ligga till grund för hur myndigheten möter behov såväl i nutid som framtid från såväl dare ska bemötandet medföra att allmänhetens känner högt förtroende för myndighetens anställda. Det sker genom att Förändringar i de olika verksamhetsgrenarna för brottsförebyggande respektive utredande verksamhet kan påverka styrningen av resurserna. Uppföljning och utvärdering utgör en viktig del i utvecklingsarbetet i myndigheten. Uppföljningen ska vidareutvecklas genom myndighetsövergripande statistik användandet av analysverktyg. Genom att undersöka vad som är framgångsrikt eller inte i den redan genomförda verksam- erfarenhetsutbytet mellan distrikt och avdelningar. Genom att förbättra kanalerna för informationsspridning såsom kunskapsbanker och erfarenhetsseminarier ska goda exempel spridas i hela myndigheten. rebyggande eller brottsutredande verksamhet. Kriminalunderrättelsetjänsten ska förmå att förse strategiska och operativa beslutsfattare med kunskap som kan omsättas i operativa verk- brott. Kriminalunderrättelsens ansvar för kartläggning och analys av mängdbrott ska särskilt beaktas då det är av stor betydelse för planering av såväl linjeverksamhet som insatser i syfte att minska mängdbrottsligheten. Eftersom kriminalunderrättelseverksamheten är en central funktion har ett utvecklingsråd för kriminalunderrättelseverksamheten i länet etablerats för att försäkra att underrättelsearbetet utvecklas på ett enhetligt sätt. förebyggande verksamheten styrs av analys från kriminalunderrättelsetjänsten samt beslut om åtgärder inom ramen för den planlagda linjeverksamheten eller beslutade planlagda insatser. Besluten fattas i en operativ ledningsgrupp. Planlägg- Polisiär synlighet ska ses som en metod för att skapa ökad trygghet samt minska brottslighet. Polisens synlighet ökar i första hand den upplevda tryggheten. Den faktiska tryggheten däremot ökar om brottsligheten minskar. Polisens åtgärder enskilt och synlighet i sig leder sällan till att orsaker till brott minimeras eller elimineras. Därför är samverkan med andra aktörer som kan påverka orsaker till brott nödvändigt för att nå framgång i det brottsförebyggande arbetet. Det nationella verktyget för dokumentation av polisverksamheten utgörs av systemet Pum-A. Syftet är att dokumen- - - beslut om eventuell utvärdering. Samtliga medarbetare har möjlighet att ta del av informationen i systemet och på så sätt möjliggörs erfarenhetsutbyte avseende arbetsmetod och mål. Evidensbaserade metoder ska tillämpas parallellt med ett tilllåtande klimat för att utveckla nya metoder. Uppföljning och utvärdering är i detta sammanhang centralt för verksamhetsutvecklingen. grund för utformningen av polismyndighetens utredningsverksamhet. En viktig tyngdpunkt i konceptet är tidiga insatser. Spår ska säkras och vittnen ska höras så fort som möjligt. Den polis som först kommer till brottsplatsen ska inleda utredningen. Förundersökningsledare och lokala brottsplatsundersökare ska vara tillgängliga under brottsfrekventa tider Pust är ambitionen att brott utreds direkt på plats av poliser i yttre tjänst. Det ska vara enklare att arbeta i enlighet med arbetet genom ett nytt system i en bärbar dator. Polis i yttre - VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

14 2. MYNDIGHETENS INRIKTNING beslag en enda gång i ett och samma system frigörs mer tid för polisarbete. I ett första steg omfattar Pust några av de van- på brottsplatsen och där polisen har goda möjligheter att utreda klart på plats. Inom några år ska Pust ersätta nuvarande avrapporterings- och utredningssystem såsom Rar och DurTvå. för att kunna anpassa åtgärder vid brottsplatsen beroende på brottets karaktär. Hot och våld mot människor i samhället utgör ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Personsäkerhetsarbetet ska bedrivas med säkra arbetsmetoder och utföras med hög kvalitet och säkerhet. Alla åtgärder ska dokumenteras och utvärderas. De arbetsmetoder som tillämpas i personsäkerhetsarbetet ska skyddas från insyn. Myndigheten ska samverka med andra myndigheter och frivilligorganisationer samt effektivt utnyttja egna enheter i arbetet med skydd av hotade personer. Skydd och stöd för personer som ska vittna är också en viktig del för att rättsprocessen ska kunna fullföljas Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet. Myndigheten ska arbeta långsiktigt för att minska brottsligheten med fokus på att förebygga ungdomskriminalitet. Myndigheten fortsätter att utveckla den brottsförebyggande verksamheten genom tillämpning av Pum. Polisen ska i samverkan med andra aktörer som har förmåga att påverka förhållanden minska brottsligheten och öka tryggheten. Myndigheten har sedan några år tillbaka skapat en struktur för att uppnå de fastlagda strategiska grunderna i det brottsförebyggande arbetet. En del i strukturen är polismyndighetens särskilda satsningar. Dessa satsningar utgör från 2012 en del i samhetsområden som ska prioriteras och följas upp. Det som - Chefssamråd Ett strategiskt forum för brottsförebyggande verksamhet utgör de chefsamråd som är etablerade i varje polismästardistrikt där brottsförebyggande verksamhet dokumenteras och fastställs i en gemensam överenskommelse. Under chefssamråden är det mer lokal nivå. Ungdomsråd Ungdomsråden utformas efter de lokala förutsättningar som rum i sociala medier där polisen kan få kontakt med ungdomar. Närpolis och poliskontor Närpolisen och poliskontoren är viktigt i arbetet mot ungdomskriminaliteten. Samverkan med de lokala aktörerna ska vara strukturerad och leda till gemensamma satsningar för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Brottsförebyg- torssatsningen. Utifrån resultatet av denna ska verksamheten rens kunskap om kriminella individer ibland avgörande för att klara upp ungdomsbrott. Mobila poliskontor De mobila poliskontoren innebär ökade möjligheter att vara tillgängliga på platser där ett behov av polisiär närvaro är särskilt stort. De mobila poliskontorens användningsområden ska Kontaktpolis för skolan Kontaktpoliser ska ha en framträdande roll avseende den polisiära närvaron och tillgänglighet för länets skolor. Myndighetens kontaktpoliser ska tillsammans med skolledningarna och - eller på väg till och från skolan. I uppdraget ingår även att ha kontakt med fritidsgårdar. Polisens volontärer - på engagemang och frivillighet vilket ställer stora krav på att förankringsprocessen i myndigheten fortgår. Under 2012 kommer särskilt en utveckling av volontäruppdrag vid större oförutsedda händelser att vara i fokus. Uppdrag inom brottsof- Grannsamverkan Grannsamverkan och Grannstöd är koncept som bygger på att den sociala kontrollen i ett område ökar. Grannsamverkan - dessa att etablera Grannsamverkan. Nova lagföra dessa för brott. Myndigheten har rapporterat in perso- niserade brottslighet till Rikskriminalpolisen. En utvärdering av verksamheten kommer att ske under Sociala insatsgrupper att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli livsstilskriminella. Förslaget om sociala insatsgrupper lämnades i betänkandet Kriminella grup- förstärker sin samverkan kring unga som riskerar att dras in i allvarligare kriminalitet. För unga som blir aktuella för en social insatsgrupp ska en individuell åtgärdsplan upprättas. 14 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

15 2. MYNDIGHETENS INRIKTNING Från Polismyndigheten i Stockholms län medverkar Söder- polis mästardistrikt och stadsdelsförvaltningen Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista i Stockholms stad i den nationella pilotverksamheten. 10 Utöver dessa områden ingår även Söderorts polismästardistrikt och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt delsförvaltning i myndighetens arbete med sociala insatsgrupper. Med utgångspunkt från den rapport om framgångsfaktorer för sociala insatsgrupper som Ersta Sköndal högskola tagit fram på myndighetens uppdrag ska arbetsformen spridas i hela myndigheten under året Avhoppare Under 2011 påbörjades ett samverkansprojekt mellan Polis- samt Kriminalvården i region Stockholm för att bättre kunna stödja personer som vill lämna en kriminell livsstil. I samverkansprojektet ingår externa och interna arbetsgrupper i syfte och Socialtjänsten lämpligen bör arbeta med avhoppare en- med sociala insatsgrupper. Under våren kommer externa och interna seminarium att arrangeras där syftet är att skapa en gemensam målbild för det fortsatta arbetet. Arbete med sociala medier Under året kommer arbetet med myndighetens närvaro när det gäller sociala medier att fortsätta. Under 2011 startade ett projekt för myndighetens närvaro i sociala medier. Projektet kommer att fortsätta under Polismyndigheten i Stockholms län har tagit fram hanteringsregler för sociala medier som utgår från RPS Handledning i sociala medier. De kommer att tillämpas under projekttiden. I projektarbetet medverkar vissa polismästardistrikt och enheter i att utveckla idéer och skapa forum i sociala medier Förväntad effekt Polisens underrättelsemodell tillsammans med beskrivna metoder inom ramen för den brottsförebyggande planlagda linjeverksamheten och beslutade planlagda insatser förväntas är syftet med den brottsförebyggande verksamheten att i sam- andelen ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. 10 Regeringsuppdraget ska slutredovisas den 31 oktober VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

16 2. MYNDIGHETENS INRIKTNING 2.3. Myndighetens långsiktiga arbete för ökad lagföring Under år 2009 påbörjades i myndigheten ett utvecklingsarbete för att långsiktigt förbättra resultatet i utredningsverksamheten. En översyn utfördes och 17 åtgärder beslutades. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under år utgöra grunden för hur utredningsverksamheten ska bedrivas. Det nya arbetssättet Pust ska under 2012 fortsätta att utvecklas Det fortsatta utvecklingsarbetet ska bedrivas i enlighet med Domstolsverket gjort i oktober 2011 till regeringskansliet för att förbättra hanteringen av mängdbrott. Polismyndigheten ska under 2012 fortsätta arbetet med att utveckla en effektiv och samordnad verksamhet mot seriebrott med särskilt fokus på bland annat åldringsbrott och inbrott i permanentbostad. När det gäller inbrott i permanentbostad har dessutom polismyndigheten av Rikspolisstyrelsen nyligen ålagts ett särskilt nationellt ansvar. För att ytterligare förstärka och förbättra utredningsverksamheten har myndigheten beslutat att fr.o.m. hösten 2011 vidta särskilda satsningar för att öka personalens förmåga att lad ärendehantering. Särskilda åtgärder ska också vidtas för att beivra livsstilskriminella på ett mer samordnat och systematiskt sätt än vad som nu sker. Grundförutsättningarna för utredningsarbetet i dess helhet ska förbättras genom att mellan olika verksamheter ska införas. Det under hösten 2011 påbörjade arbetet med att förstärka resursen för utredningsverksamheten ska fortsätta under år Samverkan med åklagarmyndigheten ska fortsätta att utvecklas och särskild uppmärksamhet ska därvid riktas på åtgärder mot livsstilskriminella. sätta att utvecklas så att de nationella kraven på myndigheten nås. Förväntad effekt Det pågående arbetet utifrån de beslut som fattades i översynsrapporten 2010 och de nya initiativ som under 2011 tagits för att främja arbetet inom utredningsverksamheten förväntas medföra en effektivare och rationellare ärendeprocess och därmed en snabbare ärendehantering och en ökad lagföring. Skillnaderna mellan polismästardistrikten förväntas minska. 16 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

17 3. Mål för verksamheten I detta avsnitt beskrivs de nationella målen för myndigheten. verksamheten i Stockholms län. Arbetet mot våld ska ha sin ska tillämpas för att uppnå resultat på varje målområde. nom riktvärden för kluster av polismyndigheter. Polismyndigheten i Stockholms län ingår tillsammans med polismyndig- satta för de nationella målen för andelen redovisade ärenden andelen redovisade ärenden brott i nära relationer i förhållande till inkomna ärenden och andelen redovisade ärenden tillgrepp genom inbrott i förhållande till inkomna ärenden. Riktvärdena är gemensamma för polismyndigheterna i klustret och bygger på en median av samtliga myndigheters tre senast kända hel- procent. Riktvärdena innebär mycket stora ambitionsökningar för myndigheten jämfört med utfallet Trygghet genom synlighet och närvaro MYNDIGHETENS MÅL FÖR 2012: ständigt och i samverkan nationellt, ska öka. Polisiär synlighet och närvaro är en viktig del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Myndigheten ska verka för att andra samhällsaktörer är synliga i samverkan med polisen. Införandet av Pust ska bedrivas parallellt med att polisens synlighet säkerställs. Polisiär synlighet är närvaro eller tillgänglighet som har en positiv effekt på de övergripande målen att öka tryggheten och minska brottsligheten. Metoder för att nå målet Chefer för distrikt och avdelningar ska säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt så att synligheten och kontakten med allmänheten ökar. Det är särskilt viktigt att den opera- VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

18 3. MÅL FÖR VERKSAMHETEN tiva ledningen tar ansvar för genomförandet av den planerade verksamheten samt ansvarar för rätt prioriteringar i förhållande till oförutsedda händelser. Under 2012 införs en strategi för arbetet med polisiär syn- tet är att skapa rutiner och former för arbetet med en ökad polisiär synlighet. Grundansatsen i synlighetsstrategin är att synlighet ska vara en metod för att uppnå de övergripande målen. Tillämpning av strategin innebär att synlighet genomsyrar den brottsförebyggande verksamheten. Myndigheten ska initiera samverkan och ansvara för att det brottsförebyggande arbetet planeras gemensamt med andra aktörer som i sitt uppdrag har möjlighet att minska brottsligheten och öka tryggheten. För att uppnå ett ökat förtroende för även ta hänsyn till medborgarnas upplevda trygghet. För att nå en långsiktig effekt av ökad synlighet ska analyser göras för att få fram de tider och platser där synligheten kan antas leda till ökad trygghet. Arbetstiden ska så långt det är möjligt förläggas till de tider då behovet av polisiär närvaro är som störst. Utryckningsverksamheten ska styras så att utryckningspatrullerna mellan uppdragen arbetar med planlagda och prioriterade arbetsuppgifter. Myndigheten ska särskilt säkerställa att en långsiktig och effektiv brottsförebyggande verksamhet bedrivs i områden där nöjesyttringar. Det är särskilt angeläget för att förbättra kontakten med medborgarna i lokalsamhället att poliser vid poliskontoren arbetar synligt i de bostadsområden som de verkar i. myndighetens mobila poliskontor ett verktyg för att göra polisen synlig och tillgänglig på platser där det problematik eller i samband med tipsmottagning vid grövre brottslighet. Myndigheten ska i sitt preventiva arbete samverka med andra aktörer som har möjlighet att öka tryggheten och minska och kommuner samt civilsamhället. Under året kommer myndigheten i syfte att öka medvetenheten om att minska sammanträdestider till förmån för kärn- och en på hösten Våldet ska minska NATIONELLA MÅL 2012: våldsbrott klaras upp. myndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska 11. beträffande misshandel utomhus 12 ska uppgå till lägst 26 procent Våld i offentlig miljö MYNDIGHETENS MÅL 2012: beträffande misshandel utomhus 13 ska uppgå till lägst 19,0 procent En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. För brottsoffer och anhöriga är våldsbrott ett integritetskränkande brott. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till tider och platser där människor möts i samband med alkoholkonsumtion och droganvändande. Metoder för att nå målen För att de åtgärder som vidtas ska få avsedd effekt ska planering och genomförande ske i nära samverkan med andra - sationer och enskilda. Samverkan ska utgå från en gemensam problembild. 15 Under 2011 antog riksdagen en proposition avseende sam- strategin 16. En verksamhetsplan är upprättad där en uppdrags- tillsammans med det tidigare startade Stad-samarbetet (Stock- viktig del i det brottsförebyggande arbetet mot våld under förelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

19 3. MÅL FÖR VERKSAMHETEN Polisens tillsyn över krogar och restauranger möter de krav Arbete i enlighet med Kronobergsmodellen ska fortsatt vara en del i myndighetens verksamhet. Kronobergsmodellen Det är av stor vikt att samtliga moment i de evidensbaserade arbetsmetoderna följs fullt ut för att nå bästa möjliga resultat. Arbetet med offentliga tillställningar som kan innebära ordningsstörningar och våld ska bedrivas optimalt ur ett bedömningen för berört evenemang avgör i hur stor omfattning polisiär bevakning är nödvändig. Analytiker på operativa avdelningen i samarbete med supporterpolisen upprättar en hotbildsbedömning. Arrangörer ska förväntas ta ett större ansvar för att förebygga idrottsrelaterat våld. Särskilt viktigt är att medborgarperspektivet beaktas i första hand avseende ökad med idrottsevenemang. Brott i nära relation NATIONELLA MÅL 2012: beträffande brott i nära relationer ska uppgå till lägst 25 procent. delsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning MYNDIGHETENS MÅL 2012: beträffande brott i nära relation ska uppgå till lägst 22,8 procent. En satsning på brott i nära relation innebär en satsning på det grövsta våldet mot kvinnor och särskilt fokus ska riktas mot grova kvinnofridskränkningar och fridskränkningar mot barn. Myndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relation. Metoder för att nå målen Myndigheten ska arbeta i enlighet med upprättad strategi för brott i nära relation 17. Arbetet ska utvecklas kontinuerligt genom erfarenheter och forskningsresultat. Baskompetensen avseende brott i nära relation ska vara hög. Ett effektivt arbete vid brott i nära relationer kräver en väl utvecklad samverkan levanta aktörer. För att förhindra brott i nära relation så är samverkan mel- Myndigheten ska ha rutiner för dokumentation av målsägandeförhör enligt riktlinjer i Handbok för brott i nära relatio- 17 och tillfrågas om målsägandebiträde vid anmälningstillfället. Kompetensen ska öka för att upptäcka och utreda hedersrela- personer med funktionsnedsättning Strukturerade riskanalyser som underlag för åtgärder innebär att risken för upprepad utsatthet minskar. Utredningar av brott mot barn är ett prioriterat område. Myndighetens arbete med våldsutsatta barn behöver i ökad utsträckning utgå från kunskap om hur brottsutsattheten hos barn ser ut. Förutsättningarna ser olika ut beroende på om barnet har utsatts för brott av en närstående eller om brottet har begåtts av jämnåriga i skolan eller att barnet kontaktats av vuxen via Internet s.k. grooming. Barn som bevittnat våld likställs som brottsoffer och behöver stöd i rättsprocessen. olika myndigheter och verksamheter samlas och samlokaliseras och verkar tillsammans när ett barn utsatts för brott. andra aktörer. Familjevåldsenhe ter 19 brottsoffer och barnutredarutbildning är andra exempel på det utvecklingsarbete som sker när det gäller att bättre ta hand om brottsutsatta barn och utreda de brott de utsatts för. etableras för hedersrelaterade brott. Myndigheten har infört nya rutiner med fokus på handläggningstider avseende ärenden med barn som målsägare. Dessa innebär att utredare ska dokumentera vilka åtgärder som vidtagits i ärendet och i förekommande fall redogöra för anledningen till att fristtiden överskridits. Rutiner för anmälan till 20 Grova våldsbrott NATIONELLT MÅL 2012: las. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Med grovt våldsbrott avses våldsbrott med lägst ett års fängelse i straffskalan. Metoder för att nå målen som ska tillämpas och då särskilt i de fall gärningsmannen är 18 - dersrelaterade brott 19 Utreder brott i nära relation och innebär ett nära samarbete med åklagare. Med familjevåldsenheter skapas organisatoriska förutsättningar för ett välutvecklat samarbete. 20 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om myndigheten eller dess anställda får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa för barns skydd VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN

20 3. MÅL FÖR VERKSAMHETEN okänd. Metoden är ett stöd för myndighetens operativa förberedelse- och planeringsarbete samt en vägledning för den personal som engageras i det konkreta utredningsarbetet. Som ett led i utvecklingen av att utreda grova brott har myndigheten infört en kriminalpolisiär beredskapsorganisation för länet som ska kunna kallas in vid grova brott. Beredskapens arbete leds då av en särskilt utpekad kriminalinsatschef i samverkan med det distrikt där brottet har ägt rum. Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polis Fler mängdbrott 21 ska klaras upp NATIONELLA MÅL 2012: mängdbrott klaras upp, antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. myndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. nomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt Tillgrepp genom inbrott NATIONELLT MÅL 2012: beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till lägst 5 procent. MYNDIGHETENS MÅL 2012: 22 ska minska 23. beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till lägst 3,3 procent. 24 i permanentbostad inom 24 timmar. ska vara nöjda eller mycket nöjda med polisens bemötande Metoder för att nå målen Brottsförebyggande åtgärder ska vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer och fastighetsägare. I det arbetet är det angeläget att utveckla och bibehålla en bra verksamhet genom de lokala brottsförebyggande råden eller motsvarande konstellationer. Grannsamverkan har enligt senare tids forskning 21 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. Källa: Polisens preliminära planeringsförutsättningar för perioden I förhållande till utfallet Fullbordat inbrott i lägenhet. en brottsförebyggande effekt. Detta ska utvecklas genom ett bostadsrättsföreningar. brottsoffer om hur de kan undvika upprepad utsatthet. Genom att sammanföra resultat från brottsplatsundersökningar och spåranalyser med information från underrättelseverksamheten ska kunskapen kring brotten öka. En utveckling av den operativa brottsanalysen är nödvändig för att öka förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet vilket på sikt ska Som en del i det brottsförebyggande arbetet ska myndigheten aktivt arbeta mot häleriverksamheten Unga lagöverträdare NATIONELLT MÅL 2012: riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. Myndigheten prioriterar ärenden där ungdomar är gärningspersoner. Utredningsrutinerna ska säkerställa att de lagstadgade tidsfristerna hålls. I de beslut som rör barn och unga ska de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer beaktas. Metoder för att nå målen De ungdomar som vill lämna en kriminell livsstil eller väljer att hoppa av ett kriminellt nätverk ska få hjälp att återetablera sig i samhället. Detta förutsätter ett bra lokalt personsäkerhetsarbete och samverkan med andra myndigheter och aktörer Genom de sociala insatsgrupperna ska myndigheten tillsammans med andra aktörer förhindra att brottsaktiva ungdomar blir vanekriminella. tering och underlätta avhopp lämnades förslag om att polisen ska verka för att inrätta en föräldratelefon. Försöksverksamhet har bedrivits i Södertälje under 2011 men kommer under våren 2012 att utvidgas till att omfatta hela myndigheten. Syftet är att oroliga föräldrar kan ringa till en polis för att få informa Grov, organiserad och systemhotande brottslighet NATIONELLT MÅL 2012: hotande brottslighet i Sverige ska försvåras. Grov organiserad brottslighet 25 är ett allvarligt hot mot sam VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2012

21 3. MÅL FÖR VERKSAMHETEN väsendet förekommer i hela landet och är ett problem för hela samhället. arbetsmetoder. Den multikriminalitet som yrkeskriminella utövar är ett omfattande problemområde och påverkar i någon utsträckning samtliga delar av myndighetens verksamhet. Metoder för att nå målen Myndigheten ska utveckla samarbetet med Europol- och och tullsambandsmännen. Myndighetens 26 arbete mot grov organiserad brottslighet del av den nationella strategin. Polisens arbetsmetoder kommer att präglas av en effektiv och uthållig bekämpning av grov organiserad brottslighet. Erfarenheterna från arbetet kommer på sikt att nyttjas av hela myndigheten. Polisen med elva andra myndigheter 27 för att angripa den organiserade brottsligheten genom att inhämta och bearbeta underrättelser och därefter initiera operativa åtgärder. ningar som syftar till att återta brottsvinster. Myndigheten ska fortsätta att höja kompetensen inom brottsområdet vilket kräver fungerade samverkan med bland annat Migrationsverket och socialtjänsten. Genom underrättelsearbete ska strategiska personer och deras medarbetare som verkar inom den grova organiserade och 3.6. Trafiksäkerhet 28 NATIONELLA MÅL 2012: ute på väg för arbetsdagar. 28 MYNDIGHETENS MÅL 2012: jämfört med Tillsammans med polismyndigheten Gotland unionens ministerråd. Kontroller av farligt gods på väg ska ske enligt beslutat kvantitativt mål utifrån EG-direktiv VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN