Fjällpaketet: transporter etapp 1

Transkript

1 Fjällpaketet: transporter etapp 1 Resandet till o från! Jarl Hammarqvist Susanne Karlsson Johan Bauer

2 Fjällnäringen i Dalarna behöver och vill utvecklas Finns det brister i transportsystemet idag och framgent som äventyrar fjällturismens fortsatta utveckling? Kan insatser inom transportsystemet underlätta/gynna fjällturismens fortsatta utveckling? Snacket går: Vägen till Sälen är bland Sveriges farligaste Vägnätet är sårbart pga få omledningsvägar. Det tar oacceptabelt lång tid att ta sig upp Utan en flygplats är det kört Tåget är framtiden Barnfamiljer tar bilen. Ingen snö i framtiden Man måst ha bilen på anläggningen Inte kommer holländare, danskar o ryssar med bil. Sant, rimligt, troligt? 2

3 Finns det brister i transportsystemet idag och framgent som äventyrar fjällturismens fortsatta utveckling? Ingen analys av transportsystemet totalt! Det kan finnas många problem och angelägna insatser men vår uppgift är att besvara rubrikens fråga. Svaret är Nej men även ett par Ja Kan insatser inom transportsystemet underlätta? Definitivt ja 3

4 Trender Alpin åkning dominerar sedan 70-talet, men Familjer på väg till stuga med egen bil dominerar stort, men Generellt ökande intresse för upplevelser och god service Fler pigga medelålders önskar lugn, natur, god mat Yngre utan barn som vill ha fart o äventyr Allt fler reser allt längre Kortare besök Ökat intresse för besök under lågsäsong Hushållen har ökat sin konsumtion av rekreation och kultur med 4%-enheter.(7-11%) Rekreation prioriteras högt men är känsligt för yttre faktorer Världsekonomi och klimatfrågan är jokrarna i leken 4

5 Hur reser vi i framtiden? Energin blir dyrare Fritidsresor prioriteras högt Hur spännande är det när man kommer vart som helst? 5

6 Trafikökningen; en följd av expansionen, men vilken? BAU nya bäddar Alla belagda under högsäsong Nästan bara nya stugor/självhushåll Nästan bara barnfamiljer Alla åker bil Stugbytardag Stugbyte i stort sett samtidigt på dagen Vägnätets tillstånd oförändrat eller sämre Eller NBA nya gästnätter Mer jämnt fördelade över året Betydligt högre andel pensionat/hotell Flertalet nya besökare inte barnfamiljer Merparten nya åker annat än bil Stugbyte flera ggr/v Vägnätets tillstånd förbättrad. Nya attraktiva sätt att resa har tillkommit. 6

7 Hur nå mål tillsammans? Det krävs: En gemensam bild av problemen En gemensam bild av målet En gemensam bild av möjliga lösningar Samverkan kring lösningarna Efter Emin Tengström

8 Förslag till mål för Fjällpaketet/transportsystemet 2025 Utan gemensamma mål tji samverkan! Funktionsmål avseende resor till och från Dalafjällen (Sälen/Idre) Transportsystemet ska ha kapacitet, nog för att ej vara det som begränsar tillväxt av besöksnäringen i Dalafjällen. Det ska vara möjligt för alla relevanta målgrupper att resa säkert och effektivt till och från Dalafjällen. Ekonomisk tillväxt och fler besökare i Dalafjällen ska ske utan att bilresorna ökar i samma grad (decoupling). Kollektivtrafiken ska ha en tillgänglighet och attraktivitet som gör det möjligt att fara till och vistas i fjällanläggningarna utan egen bil. Transporternas samlade klimatpåverkan måste minska påtagligt, inte minst som en del i bygget av varumärket Dalafjällen. Vinterfjällturismens viktiga resurser är ju kyla och snö vilket hotas av den globala uppvärmningen. Mätbara mål, tillika beräkningsförutsättningar Andel utländska besökare ska öka från x% till y% Andelen kollektivtrafikresande ökat med 200% Det vill säga andelen ska öka från 6% till 18% Från Stockholm till Sälen skall restiden understiga 4(?) timmar oavsett färdmedel? Från Leningrad, Amsterdam, Köpenhamn, Göteborg ska det finnas möjlighet att nå Dalafjällen på tre timmar. Handel, resturanger etc, ska lätt kunna nås från fjällanläggningarna även utan bil. 8

9 Finns det brister i transportsystemet idag och framgent som äventyrar fjällturismens fortsatta utveckling? Nej Vägtrafik är visserligen redan nu tidvis ansträngd på sina håll, men något stopp för expansion i boendet i fjällen medför detta inte. Bilarna kan dels välja andra vägar, starta på andra tider och även om det bitvis kan gå långsamt kommer det likväl att gå. Nytillkomna besökare kommer ej heller att bestå enbart av personbilsresenärer. Tvärt om talar mycket för att andelen bilresande hos de nytillkomna är väsentligt lägre än för dagens besökare i medel. En något större spridning under året, veckan, dygnet är också att vänta. Mycket kan även göras med DoU.

10 Finns det brister i transportsystemet idag och framgent som äventyrar fjällturismens fortsatta utveckling? Ja: 1 De nytillkomna besökarna är delvis av ett annat slag. En väl fungerande kollektivtrafik är grundbulten för att få långväga, utländska besökare och storstadsungdom att komma. Utan dem blir det ingen hållbar ekonomi i verksamheten och satsningen kan komma att utebli. Möjligheten att åka tåg, flyg och buss, är idag undermålig och måste förbättras. Transport inom och mellan anläggningar mm som är förutsättning för billöshet är kritiskt.

11 Finns det brister i transportsystemet idag och framgent som äventyrar fjällturismens fortsatta utveckling? Ja: 2 Störningar för boende och andra näringar längs vägen kan bli så stora att dessa två grupper klagar än mer frekvent. Detta kan tänkas leda till åtgärder som i sin tur minskar flytet för fjällresenärer.

12 Vad har vi räknat på för 2025? Andel resande Bil 82 % (94%) - andelsminskning med 12%-enheter = ca bilresor Buss 12 % (4 %) - ökning med 200 % Tåg 3 % (1%) - ökning med 200% Flyg 3 % (0,3(??)%) - ökning med 1000% Bilresandet ökar men inte så mycket! Bil 94% Buss 4,5 % Tåg 1% Flyg 0,5 % Bil 82% Buss 12% Tåg 3% Flyg 3% 12

13 (Fjäll-) trafiken och de transportpolitiska målen Övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska: Funktionsmål medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 13

14 Samhällsekonomiskt effektiv Får inte kosta vad som helst. Det är mycket som är viktigt. Effektiv resursanvändning (Skattemedel) En god investering (Den bästa?) för att lösa de problem som finns. Är det samhällsekonomiskt försvarbart att anpassa vägnätet till en tio gånger högre trafikintensitet än normalt under högsäsongens trafiktoppar?

15 Långsiktigt hållbar transportförsörjning Hållbar trafikförsörjning av en hållbar näring! Ekologiskt Ekonomiskt Socialt

16 utvecklingskraft i hela landet? Det är ju grejen med Fjällnäringens utveckling och fjällpaketet Det är ett av de starkaste argumenten Må icke drivas i termer av kompensationsåtgärder Ej kritiskt Jämställt? Minerad mark! Kollektivtrafik anses viktigt för kvinnor men det bygger samtidigt på en konventionell syn Fungerande infrastruktur vid anläggningarna gör det lättare för alla Ej kritiskt.

17 ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det är inte antalet olyckor det handlar om utan om de allvarliga Hastighet, överraskning och onykterhet Det är inget problem om vägen ser farlig ut snarast tvärt om Hur ser statistiken ut? Mer om detta senare Alltid i någon mening kritiskt 17

18 Olycksstatistik - DSS 18

19 Olycksstatistik E16 och väg 66/70, hela landet, Kommunvis E16/Rv66 Djurås- Sälen Rv 70 i Älvdalens kommun Statligt vägnät i Vansbro, Älvdalen, Mora, Malung-Sälen Hela landet Döda och svårt skadade är minst vid högtrafik feb, mars Ej kritiskt för fjälltrafiken men kan bli 0 19

20 bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås Bidra till är ju formellt lätt gjort, men det behövs nog mer än så Klimatfrågan måste hanteras sakligt och med god pedagogik. Här bidrar ju inte väg- o flygtrafik precis. Hanterandet kritiskt Buller är en indikatorfaktor. Måste undersökas närmare. Natur, kultur, storslagen fjällmiljö, vatten.risk för sammanblandning med näringen i sig. Erosion, tre toppar, sophantering, mm. Ej kritiskt om det hanteras insiktsfullt

21 ökad hälsa. Hälsa är grejen med näringen Långa bilresor är ohälsosamma Buss något bättre Tåg ännu lite bättre Flyg är helkass men går fort över Ej Kritiskt 21

22 Det kritiska är tillgängligheten Men för vem? 22

23 Vad har vi räknat på för 2025? Andel resande Bil 82 % (94%) - andelsminskning med 12%-enheter = ca bilresor Buss 12 % (4 %) - ökning med 200 % Tåg 3 % (1%) - ökning med 200% Flyg 3 % (0,3(??)%) - ökning med 1000% Bilresandet ökar men inte så mycket! Bil 94% Buss 4,5 % Tåg 1% Flyg 0,5 % Bil 82% Buss 12% Tåg 3% Flyg 3% 23

24 Kollektivtrafikutbud idag till Sälen/Idrefjäll Regional trafik: AB Dalatrafik, Tåg i Bergslagen. Fokus på pendling, regionförstoring etc. Den regionala trafiken är ej idag ett attraktivt alternativ för flertalet fjällturister Vi ska stödja tillväxten i upplevelse- och besöksnäringen genom att utveckla kollektiva resor till och från större besöksmål. I skrivande stund oklart vad det betyder. Annan turlista? Kommersiell trafik: Expressbussar, charterbussar; Fjällexpressen, Masexpressen, Swebus, Fjällresor. Bolagen samarbetar ofta, allt från enkel bussresa till hela paket. Flyg: Dala Airport, Mora-Siljans flygplats. Sälen Trysil. Nja Tåg: Nja 24

25 Dagens utbud av expressbuss/charterbuss (kommersiell trafik) Fjällexpressen. Expressbussar enligt tidtabell samt vid vissa evenemang från Köpenhamn/Malmö/Göteborg samt Stockholm till Sälen, Idrefjäll mm. Paketresor i samarbete med Nordresor och Fjällresor. Masexpressen. Expressbussar Stockholm-Borlänge-Mora enligt tidtabell. Swebus. Expressbussar från Sthlm, Göteborg mm till Borlänge resecentrum, Mora jvstn mm. Gruppresor. Trafikerar Sälen och Idre med samarbetsparter under vintersäsong. Fjällresor: Paketresor hel vecka, kortvecka, weekend Gruppresor med övriga bussbolag, omfattning osäker! Vad vet anläggningarna? Inget utom efterfrågan hindrar en expansion? 25

26 Noder Borlänge resecentrum är under ombyggnad och beräknas vara helt klart under I Mora har det länge planerats för ett regionalt resecentrum och under 2013 kommer ett sådant att byggas, i ett läge vid den befintliga järnvägsstationen som ligger cirka 1,5 kilometer utanför centrala Mora. I Falun ska bygget av ett resecentrum igång under 2012/2013. Det kommer att bestå av flera delar inom området Södra Centrum. Malung är möjligtvis en framtida nod Under överskådlig tid är Mora den nod som har störst potential för kombitrafik med järnväg till Dalafjällen. 26

27 Hur fungerar noderna idag för att ta sig vidare till Sälen/Idrefjäll? Vi har hört att det är dåligt, men hur dåligt? Susanne har försökt få klarhet genom att testresa via webben (Dalatrafik, Swebus mm. mm). Noderna Mora och Borlänge har valts ut för att undersöka lite mer ingående hur det fungerar att ta sig vidare till Sälen/Idrefjäll. I båda noderna finns samtliga kollektivtrafikslag, dvs buss, tåg och flyg. 27

28 Resultat tillgänglighet från noder Noden Mora Ca 10 mil till Sälen och 17 mil till Idre ok avståndsmässigt. Mora-Siljan Airport: Tillgängligheten till och från är undermålig. Mora busstn/jvstn: Direktbuss till Idrefjäll, ca +20 min jmfrt med bil, nästan ok. Ingen direktbuss till Sälenfjällen och ingen helgtrafik, ej ok. Annan turlista under högsäsong? Noden Borlänge Ca 21 mil till Sälen och 27 mil till Idre lite för långt för att vara attraktivt. Dala Airport: Bättre tillgänglighet än för Mora flygplats, det finns transferbuss med Dalatrafik. Busstransfer till Sälfjällstorget 2-3 byten restid 04:10, till Idrefjäll 2-4 byten restid 5-6 tim, i båda fallen ca +40 min jämfört med bil (enligt Eniro). Nästan ok tidsmässigt men ej attraktivt med tanke på antalet byten. Borlänge resecentrum: Direktbuss till Sälenfjällen, ca +6 min jmfrt med bil enl. Eniro, helt ok! Ingen direktbuss Idrefjäll, ca +30 min jmfrt med bil enl. Eniro. Nästan ok tidsmässigt men ej attraktivt med 1-2 byten. 28

29 Slutsatser tillgänglighet kollektivtrafik Kommersiell busstrafik är det bästa alternativet, dörr till dörr. Den reguljära kollektivtrafiken är generellt ej anpassad efter fjällturismen. Vissa relationer (Mora-Idre) är dock ok. Borlänge är den nod som har bäst tillgänglighet, för flyg, tåg och buss och byten däremellan. Noden i sig ligger dock för långt ifrån fjällen för att vara riktigt attraktiv. Mora är den nod som har störst potential för att bli en attraktiv nod för fjällturismen, bra beläget i relation till både Sälen och Idre. Reguljär trafik; om man ska till Sälenfjällen välj Borlänge (ej Mora) för byte till busstransfer, kortare total restid samt möjlighet till direktbuss och helgtrafik. (Reservation för ny turlista) Reguljär trafik; om man ska till Idrefjäll välj Mora för byte till busstransfer, direktbuss alla veckodagar. Det kommersiella bussutbudet är anpassat efter skidsäsongen. Utbudet är klent övriga tider på året. Men 29

30 För att öka kollektivtrafikresorna behövs följande o Öka antalet flygresenärer o Öka antalet tågresenärer o Öka antalet bussresenärer o Flyg: Mora-Siljan är den befintliga flygplats som ligger närmast till hands. Kritisk faktor: ökad tillgänglighet till/från, dvs attraktiv busstransfer (reguljär och/eller kommersiell?). Alternativt Sälen/Trysil Airport Flyget driver på den lokala infrastrukturen! o Tåg: Mora närmsta nod. Kritisk faktor: ökad tillgänglighet till/från, dvs attraktiv busstransfer (reguljär och/eller kommersiell?) o Buss: Framför allt ökad kommersiell busstrafik. Jag o min familj åkte till Idrefjäll med tåg o buss via Mora och till Sälen via Borlänge 30

31 V ä g b r e d d e r 31

32 V ä g h a s t i g h e t e r 32

33 De som inte ska till fjällen Boendeperspektiv Industri/företagsperspektiv Arbetsreseperspektiv Malung-Sälen väg 66 är värst Genom Älvdalen väg 70 Högre krav på tillgänglighet för boende än för besökare rimligt? Behöver utredas mer. 33

34 Vägtrafik Trafikflöde Biltrafiken till Fjällen kommer att öka med cirka 8 % Slutsatser vägtrafik till fjällen På Väg 66 norr om Malung till Sälen är säsongstrafiken som störst framkomligheten är begränsad till ca 70 km/timme under de värsta dagarna Insatser på att sprida trafik över dygnet ger duktigt stor effekt Mora Genom Mora är maxtimmarna på vardagar Utspridda stugbytardagar kan motverkas Fiskarheden Vasaloppsvägen används i allt större grad för biltrafik till Sälen från östra Sverige Begränsad framkomlighet i anslutning vid Fiskarheden 34

35 Exemplet Noretbron i Mora Årsvariation Mora (veckomedel)

36 Trafikens spridning under sportloven över Noretbron Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Medel Helår Må Ti On To Fr Lö Sö 36

37 Fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 37

38 Åtgärder enligt 4-stegsprincipen 0 Gemensam bild av situation och mål 0 Hantera klimatfrågan 0 Samordnad resvaneundersökning 0 Sammanställ bullersituationen 0 Bättre dialog med andra aktörer 0 Förbättrad och samordnad (väg-) trafikmätning 1-4 Flaskhalsarna 1-2 Vägvisning och restips från anläggningarna 2-3 Förbättra kollektivresandet i vid mening (generellt och vid toppar) 2 Paketerbjudanden 2 Säsongsanpassade trafikregler 2 Säsongsanpassad dou och precisionsplogning 2-3 Minska sårbarhet på sista biten 1-3 Infrastruktur på plats 38

39 Flaskhalsar för vägtrafiken? Fiskarheden Sälencirkulation E45 genom Mora E16/E45 genom Malung Vasaloppsvägen och bron över Österdalälven i Oxberg Genomfart Borlänge E16 Borlänge-Djurås E16 Dala Järna-Vansbro Väg 70 genom Älvdalen Övriga flaskhalsar: VÄDRET kan vara en stor flaskhals, men också möjlig att åtgärda. KULTUREN Omedveten (?) flaskhals. Går den att påverka? 4-stegsprincipens praktik är inte snuten ur näsan! Namngivna objekt i planer: Genom Mora (Steg 1-3) Väg 66 Ö Tandö-Bu E16 Förbi Yttermalung E16 Dala Järna - Vansbro E16 Borlänge-Djurås 39