Nyttan av Web 2.0 i en CRM-kontext Change impact of Web 2.0 in a CRM context

Transkript

1 Kandidatuppsats i informatik Thesis work (Informatics) REPORT NO. 2008:043 ISSN: Department of Applied Information Technology Nyttan av Web 2.0 i en CRM-kontext Change impact of Web 2.0 in a CRM context FREDRIK NILSSON VICTOR SÖDERBERG IT University of Göteborg Chalmers University of Technology and University of Gothenburg Göteborg, Sweden 2008

2 Nyttan av Web 2.0 i en CRM-kontext. Change impact of Web 2.0 in a CRM context. FREDRIK NILSSON VICTOR SÖDERBERG Department of Applied Information Technology IT University of Göteborg Göteborg University and Chalmers University of Technology SUMMARY Web 2.0 is a relatively new concept which has made significant progress on the Internet. More recently, corporations as well have begun to get use of the different types of applications that are assigned to the Web 2.0. Organizations are primarily interested in making use of Web 2.0 in two areas: inside the company to increase efficiency and productivity, and from the organization to the customer to improve revenue and customer satisfaction. We have chosen to take a closer look at this last area, as can be seen as a CRM context. Our interest is to investigate how such a context may change by implementing some kind of Web 2.0 technology. On a more specific plan, we intend to on behalf of Volvo investigate whether Web 2.0 has any potential in one of their web portals. The study is of a qualitative nature with the focus on interviews. The result shows that there is a concern among organizations that they because of Web 2.0 will lose control over what customers may say or write about them. But we live in a global world full of networking and there are technologies that enable communication so that we can communicate anywhere in the world. Can we really still remain in the old way of thinking and at the same time reap the fruits of the new era? If the organizations can only exceed their concerns, there would be a good opportunity for them, with the help of Web 2.0 technologies to obtain and increase in customer loyalty. This in turn creates new opportunities for a better contact with their customers and thus increases their turnover. Among Web 2.0 technologies, it is above all, wikis and blogs that have the greatest potential because they are well suited for customer centricity. The report is written in Swedish. Keywords: Web 2.0, CRM, Customer Centricity, Customer Loyalty. Handledare: Kjell Engberg 2

3 Innehåll 1 Inledning Problemområde Syfte Avgränsningar Tilltänkt målgrupp Disposition... 9 Kapitel 1 Inledning... 9 Kapitel 2 Metod... 9 Kapitel 3 Teoretisk referensram Kapitel 4 Resultat Kapitel 5 Diskussion Metod Litteraturstudie Vetenskapligt förhållningsätt Undersökningsmetod Intervjuer Analys av intervjudata Val av respondenter Teori Generell information om Web Web 2.0 för företag Web 2.0 i en crm-kontext CRM CRM Modell SLATES MIT-punkterna Search Links Authoring Bloggar Wikis Tags Folksonomies Taxonomies

4 3.5.5 Extension Signals RSS Övriga Web 2.0 applikationer eller tekniker Mashup Community Webbportalen på Volvo Webbportalen Resultat Introduktion till respondenter Intervjuresultat del Intervjuresultat del Intressanta fallstudier Bloggar Walt Disney Company Bloggar hos IBM Wikis Wiki hos Novell Mashups RSS feeds Communities Brooklyn College Taggar Intressanta kopplingar Språk Kontroll, rädsla & säkerhet Kundlojalitet Enkelhet & användarcentrerat Diskussion Kontroll & rädsla Kundlojalitet Förändring av CRM-modell Slutsats Diskussion om arbetet med uppsatsen

5 5.6 Förslag på fortsatt forskning Referenser Böcker Artiklar Webbsidor Bilaga 1 - Intervjumall Bilaga 2 - presentationsunderlag

6 1 Inledning På senare år har begreppet Web 2.0 figurerat flitigt i IT-relaterad media och att det är hetare än någonsin tidigare gjordes tydligt på Web 2.0 Expo 2008, som gick av stapeln i San Francisco i april i år. Där hävdade bland annat Tim O Reilly, personen som myntade begreppet Web 2.0, att: Internet är på väg att bli den globala plattformen för allting, som gör världen och företagen smartare (Jerräng, 2008). Men vad är egentligen Web 2.0? Att sätta någon exakt stämpel på vad som kan betecknas som Web 2.0 är inte alldeles enkelt och faktum är att även forskare är oense om begreppets betydelse (Yourdon, 2006). Web 2.0 är ett relativt nytt begrepp som har gjort stora framsteg på den publika webben med applikationer som exempelvis Facebook och Wikipedia. Det handlar om öppenhet och samarbete med tjänster som egentligen inte använder någon ny banbrytande teknologi, det handlar snarare om ett nytt användningssätt (Tredinnick, 2006). En av de mest kända Web 2.0-teknologier bloggar har funnits i många år, men det är först de senaste åren som användandet av dem har ökat lavinartat. Användandet har dessutom slagit igenom stort även inom stora företag. IBM har exempelvis över registrerade bloggar inom företaget (Bulkeley, 2007). Det mest grundläggande målet för de flesta vinstdrivande företag är att tjäna pengar och med det i åtanke finns det knappast några tvivel om att Web 2.0 har en stor inverkan i ekonomiska termer. Bara en sådan sak som Googles uppköp av YouTube (Yourdon, 2006), som landade på 1,65 miljarder US-dollar, bevisar onekligen att Web 2.0 är något mer än bara en modefluga. Organisationer är i huvudsak intresserade att använda sig av Web 2.0 inom två områden: inåt företaget för att öka effektivitet och produktivitet, men även utåt organisationen mot kund för att öka avkastningen och erhålla nöjda kunder (Platt, 2007). Vi har valt att titta närmare på det sistnämnda området, vilket man kan se som en CRM-kontext. Vårt intresse är att utreda hur en sådan kontext kan komma att förändras vid implementering av någon form av Web 2.0-teknologi. 6

7 När man talar om begreppet CRM Customer Relationship Management syftar man i huvudsak på ett verktyg för att bygga starka kundrelationer genom att utröna så mycket som möjligt om sina kunders behov och önskemål (Karlöf & Helin Lövingsson, 2007). Till sin hjälp har man ofta tekniska hjälpmedel i form av affärssystem eller liknande, men så behöver inte alltid vara fallet (Karlöf & Helin Lövingsson, 2007). Det kan vara svårt att säkerställa om den information som insamlats verkligen speglar kundernas verklighet. Man kanske missar en viktig målgrupp eller kanske rentav viktiga behov och önskemål. Ett sätt att verkligen lyssna på sina kunder ges exempel på i webbtidningen CIO (Gittlen, 2008), där företaget Serena Software har infört något de kallar för Facebook Fridays. Där man använder sig av just Facebook för att interagera och nå ut till sina kunder som återfinns i 18 länder. Vårt problemområde bygger på ett uppdrag från en del inom AB Volvo som heter ITgovernance. Problemställningen ligger i att man från Volvos sida vill utreda vilken form av förändring Web 2.0 skulle kunna medföra gentemot kund och förhoppningen är att en sådan förändring även genererar en ekonomisk vinst. Med anledning av ovan nämnda kontext har vi således blivit inspirerade att undersöka kopplingen mellan Web 2.0 och CRM. På uppdrag från Volvo har vi även granskat en specifik fallstudie i form av en webbportal, vilken förvaltas av Volvo IT och ägs av Volvo Trucks. 1.1 Problemområde Vi ser ett generellt problemområde som återfinns i CRM-konceptet och som vi tror skulle kunna appliceras på en rad olika företag. Vår frågeställning bygger på hur man med hjälp av Web 2.0 skulle kunna förändra en sådan kundrelation. Problemområdet är generellt, men av sådan art att förhoppningen är att kunna nyttja konceptet även på ett mer specifikt plan. För Volvos del syftar vår utredning att undersöka huruvida vår frågeställning är applicerbar i ovan nämnda webbportal. 7

8 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen på ett generellt plan är att utreda vilken typ av förändring Web 2.0 kan erbjuda i en CRM-kontext. På ett specifikt plan avser vårt syfte att för Volvos räkning utreda huruvida Web 2.0 har någon potential i en av deras webbportaler, som riktar sig i huvudsak till registrerade kunder. Utifrån detta är vår frågeställning: På vilket sätt kan Web 2.0 förändra en CRM-kontext? 1.3 Avgränsningar Eftersom Web 2.0 innehåller så många olika beståndsdelar och har så pass många olika användningsområden, har vi valt att göra vissa avgränsningar i utredningen. Vi avser att redogöra för Web 2.0 och dess användningsområde som berör ett CRMkoncept som alltså riktar sig från ett företag och ut mot kund. Vidare avser vi för att redogöra för själva brukandet av Web 2.0-teknologier och avser därför inte att beskriva saker såsom arkitektur. Vi har i den här uppsatsen inte heller för avsikt att redogöra för en egen version av vad Web 2.0 är för något, utan förlitar oss istället på redan vedertagen forskning när vi redogör för ämnet 8

9 1.4 Tilltänkt målgrupp Undersökning avser ett problemområde i företagssfären och behandlar ett ämne som i första hand förmodligen tilltalar personer som på ett eller annat sätt är involverade i ITbranschen. Vår huvudsakliga målgrupp är dock personer som på ett eller annat sätt arbetar med CRM-applikationer. Därmed har vi valt att inte redogöra i en alltför stor utsträckning för de olika tekniska begrepp som förekommer i uppsatsen. 1.5 Disposition Kapitel 1 Inledning I det inledande kapitlet introduceras läsaren till begreppet Web 2.0 och dess funktion i en företagsmiljö som riktar sig utåt mot kund. Det är med detta vi menar att CRM-konceptet kommer in i bilden. Läsaren får en inblick i det problemområde som vi avser att undersöka samt de avgränsningar och syfte vi har med uppsatsen. Kapitel 2 Metod Beskrivning av den vetenskapliga metod vi har använt i vår utredning. Vi redogör bland annat för vårt kvalitativa tillvägagångssätt med intervjuer som undersökningsmetod. En inblick i vår litteraturstudie ges även. 9

10 Kapitel 3 Teoretisk referensram Här redogörs för den teoretiska referensram för vilken vår efterforskning vilar på. En beskrivning av begreppen Web 2.0 och CRM görs. Även en närmare beskrivning av webbportalen varpå vår fallstudie har varit förlagd. Kapitel 4 Resultat Resultaten för det empiriska materialet som insamlats under intervjuer. En analys av framtaget material återfinns i form av bland annat jämförelser med fallstudier från litteraturen. Kapitel 5 Diskussion Ett avslutande kapitel som återger en diskussion runtomkring arbetet med uppsatsen. Diskussion av framtaget resultat och även självkritik återges. Förslag på fortsatt forskning ges med. Vi redovisar även vår slutsats i detta kapitel. Den innehåller en sammanfattning av de resultat och den analys som framkom i resultatavsnittet på ett mer överskådligt sätt. 10

11 2 Metod Beskrivning av den vetenskapliga metod vi har använt i vår utredning. Vi redogör bland annat för vårt kvalitativa tillvägagångssätt med intervjuer som undersökningsmetod. En inblick i vår litteraturstudie ges även. Web 2.0 är ett begrepp som florerat flitigt i IT-relaterad media de senaste åren. För att få en något klarare bild över vad Web 2.0 är och vad man faktiskt skulle kunna använda det till, började vi vår studie med att granska befintlig litteratur inom området. Ganska snart kom vi underfund med att trots att begreppet i sig självt myntades för över tre år sedan visade sig att det inte direkt fanns något överflöd av böcker som behandlade ämnet. Åtminstone inte på biblioteket. På Internet var förhållandet omvänt såtillvida att det fanns väldigt mycket information om ämnet, men att därefter försöka sålla fram relevant litteratur i informationsflödet visade sig inte vara lika lätt. 2.1 Litteraturstudie Litteraturstudien började med att vi försökte utröna vad själva begreppet Web 2.0 egentligen innefattar på ett generellt plan och vidare söka någon form av förståelse för om det överhuvudtaget skulle kunna gå att använda sig av i kommersiella syften. I ett initialt skede började vi vår studie genom att göra utsökningar på Internet för att bilda oss en uppfattning av Web 2.0. Det visade sig dock vara aningen fruktlöst eftersom den mängd träffar som dök upp på de allmänna sökmotorerna innehöll en så pass ansenlig mängd icke relevanta träffar. När vi sedan besökte en rad olika bibliotek för att försöka hitta relevant litteratur, resulterade det i upptäckten att utbudet av framför allt böcker var tämligen magert. 11

12 Efter vidare funderingar undersökte vi huruvida det stod till i omfattning av forskningsartiklar som behandlar Web 2.0 och vi använde oss då i huvudsak av Google Scholar och universitetsbibliotekens sökmotorer. Trots att Web 2.0 är ett någorlunda nytt begrepp finns det en smärre uppsjö av forskningsartiklar som på ett eller annat sätt behandlar begreppet. Vi upptäckte dock ganska snart att det nästan finns lika många definitioner av Web 2.0 som det finns forskare som publicerat artiklar om det. För att ytterligare försvåra utsållningen finns det dessutom en rad olika användningsområden på vilka man kan applicera begreppet. Nästa steg låg i att försöka avgränsa litteraturen så att den så gott som möjligt passade in på vår fallstudie på Volvo. Det föll sig därmed naturligt att närmare undersöka vilken sorts användningsmiljö som vi ansåg att vår specifika fallstudie bestod av. Vi kunde så småningom konstatera att den aktuella fallstudien kan ses som en sorts CRM-kontext. Vi bestämde oss därmed för att söka reda på litteratur som beskrev CRM-begreppet på en generell nivå. För att kunna ta hjälp av litterärt stöd för vilka förändringar Web 2.0 skulle kunna medföra i en CRM-kontext, riktade vi in oss på relevant litteratur som behandlade användningen av Web 2.0 i en sådan miljö. På så sätt hade vi nu en möjlighet att göra en form av jämförelse. 2.2 Vetenskapligt förhållningsätt För att kunna ge en så god bild av verkligheten som möjligt behöver man relatera teori och verklighet på ett trovärdigt sätt (Patel & Davidson). För att kunna göra detta finns det olika beprövade förhållningssätt att utgå ifrån. De mest förekommande är deduktion och induktion (Patel & Davidsson, 2003). Ett deduktivt förhållningssätt är hypotesprövande (Backman, 1998) på så vis att forskaren arbetar utifrån redan befintliga teorier och metoder som sedan prövas mot den aktuella studien. Arbetar man efter ett strikt deduktivt förhållningssätt innebär det att 12

13 forskningsprocessen inte färgas av den enskilde forskarens tidigare erfarenheter. Det skulle kunna vara en fördel, men samtidigt finns risken att den befintliga teorin inte är tillräcklig och nya rön får därmed inte se dagens ljus. Det induktiva förhållningssättet är motsatt det deduktiva något av en upptäcktsresa. Utan teoretisk grund kan forskaren ge sig i kast med en undersökning och med hjälp av den insamlade informationen skapa sig en egen teori. Forskaren arbetar dock inte helt förutsättningslöst, utan dennes egna tankar och idéer ligger ofrånkomligt till grund för de teorier som bildas. En studie av induktiv karaktär kan därför sägas vara hypotesgenererande (Backman, 1998). I vår studie har vi använt oss av en tudelad arbetsprocess innehållande inslag från både det induktiva och det deduktiva förhållningssättet. I ett första skede inledde vi förutsättningslöst med det induktiva förhållningssättet när vi försökte skapa oss en bild över innebörden av Web 2.0. När vi kom underfund med att Web 2.0 inte kunde beskrivas på ett enkelt och enhetligt sätt, tog vi hjälp av befintlig forskningslitteratur för att sammanställa en sorts definition av dess innebörd. Vi gjorde en teoretisk referensram som innehöll relevanta begrepp. Anledningen till att valet föll på forskningsartiklar var i huvudsak på grund av att vi var intresserade av de senaste rönen, vilket böcker sällan kan erbjuda med tanke på att de tar relativt lång tid att förlägga. Den deduktiva studien tog sin form genom att vi använde oss av ovan nämnda teoretiska referensram och undersökte vilka förändringar som Web 2.0 kunde anses medföra i den givna kontexten. I litteraturen sökte vi även efter gemensamma kopplingar mellan olika relevanta fallstudier världen över. När vi slutligen undersökte fallet med Volvos webbportal hade vi således en teoretisk grund på vilken vår frågeställning vilade på. 13

14 2.3 Undersökningsmetod I forskningssammanhang är det viktigt att man beaktar att de metoder man använder sig av uppfyller syftet med studien (Andersson, 1985). Validitet och reliabilitet är en sorts kriterier som används i samhällsvetenskaplig forskning. Med validitet avser man hur väl metoden ifråga verkligen undersöker det som man avsåg att undersöka och reliabiliteten syftar till att påvisa hur pass väl metoden undersöker det man undersöker (Andersson, 1985). I forskningssammanhang brukar man även tala om kvantitativa och kvalitativa förhållningssätt. När man använder sig av kvantitativa metoder avser man oftast att samla in data som man sedan kan bedöma med hjälp av exempelvis siffror eller grafer. Ett exempel på kvantitativa metoder är enkäter, vilka man brukar förknippa med det deduktiva synsättet. Kvalitativa metoder är ofta förknippat med det induktiva synsätet och här avser man exempelvis metoder som intervjuer och observationer (Backman, 1998). Att använda sig av exempelvis ett kvalitativt förhållningssätt innebär inte att man är låst till att enbart använda sig av kvalitativa metoder av induktiv karaktär. Man skiljer på de olika förhållningssätten man utgår ifrån när man gör sin studie och kan alltså låna metoder från andra paradigm (Backman, 1998). Exempel på detta är att det faktiskt ofta förekommer intervjuer i den mer traditionella ansatsen. Att använda sig av både intervjuer och enkäter är ett exempel på att det förekommer metoder från olika förhållningssätt. Eftersom vi aldrig haft för avsikt att kvantifiera och mäta någonting i vår forskningsprocess föll valet på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer i fokus. Vidare eftersökte vi en diskussion med de personer vi intervjuade samt att ge dem möjlighet att själva få eventuella frågor besvarade. Vårt val av intervjumetod föll därför på djupintervjuer eftersom man på så sätt har större utrymme för följdfrågor och möjlighet att förtydliga sig (Andersson, 1985). Detta för att så gott som möjligt säkerställa att vi skulle få fram så trovärdiga resultat som möjligt. 14

15 2.4 Intervjuer Intervjuer är en metod som man kan använda sig av om man vill ha en dialog med personerna som undersöks. Det finns olika strukturer och varianter på intervjuer (Patel & Davidson, 2003). Vi använde oss av djupintervjuer för införskaffandet av data till vår studie. Vi eftersträvade en god diskussion samt att intervjupersonerna skulle kunna känna sig så avslappnade som möjligt vid intervjutillfällena. Därmed genomfördes intervjuerna individuellt, med undantag för ett tillfälle då det var två personer som utfrågades samtidigt. Vid varje intervjutillfälle började vi med att berätta om vår studie och frågade om det gick bra att vi spelade in samtalet. Vi påpekade dessutom att de skulle förbli anonyma i redovisningsmaterialet. Efter påbörjad intervju genomförde vi vid varje tillfälle en presentation där vi kortfattat redogjorde för Web 2.0 och dess potentiella möjligheter. Intervjuerna tog ungefär en timma att genomföra och utfördes samtliga på respektive respondents arbetsplats. 2.5 Analys av intervjudata Med undantag för tekniska problem vid ett intervjutillfälle, spelades övriga intervjuer in och lyssnades igenom och analyserades. I samband med detta sökte vi efter kopplingar till relevant litteratur så att vi lättare skulle kunna föra en jämförande diskussion. Den litteratur som kunde anses som relevant fanns att återfinna inom forskningsartiklar som berörde Web 2.0 i någon form av CRM-kontext. Det vi rent konkret gjorde var att eftersöka någon sorts gemensamma kopplingar mellan dessa artiklar och vårt intervjuunderlag. Dessa kopplingar valde vi att placera i olika teman som vi i sin tur använde för att lättare kunna se vilken sorts hinder som verkade vara vanligt för företag att överkomma vid implementering av Web 2.0. De fördelar som Web 2.0 har att erbjuda i en CRM-kontext kunde även påvisas. 15

16 Ovan nämnda temata speglade intressanta aspekter som i huvudsak berörde på vilket sätt man använt sig av olika Web 2.0-teknologier i andra fallstudier runt om i världen. Gemensamma nämnare mellan de flesta fall tycktes från företagens sida vara ett behov av att kontrollera sina användare och dessutom en rädsla för att det som publicerades skulle missgynna företaget på något vis. Kundlojalitet var ytterligare ett nyckelord som syftade till de fördelar som kunde anknytas till konceptet. En transkribering 1 av intervjuerna genomfördes, dock utan att återge minsta detalj såsom tonlägen och utfyllnadsord. 2.6 Val av respondenter De respondenter som ingår i undersökningen arbetar samtliga på ett eller annat sätt med anknytning till den webbportal som vi undersökt. För att få ett så brett spektra av personer som möjligt har vi i den mån det stod i vår makt försökt att ge en så god spridning som möjligt när det gäller de befattningar och yrkesroller som personerna ifråga erhöll. Totalt har vi intervjuat fyra olika personer med varierande arbetsuppgifter såsom: förvaltning, support, nyutveckling och CIO. Intervjupersonerna är anonyma och deras namn återfinns således inte i materialet. 1 Textutskrifter finns att tillgå mot förfrågan. 16

17 3 Teori Här redogörs för den teoretiska referensram för vilken vår efterforskning vilar på. En beskrivning av begreppen Web 2.0 och CRM görs. Även en närmare beskrivning av webbportalen varpå vår fallstudie har varit förlagd. 3.1 Generell information om Web 2.0 Web 2.0 är ett relativt nytt begrepp som myntades av Tim O Reilly så sent som Sedan dess har denna modefluga som många väljer att kalla det tagit mer och mer plats i den dagliga internetanvändningen. Antalet som läser bloggar har ökat lavinartat under de senaste åren och även antalet artiklar som finns på de olika wikis har ökat i stor omfattning. Men det är inte dessa teknologier i sig som medfört den stora förändringen av vårt internetanvändande utan det är de tankesätt som det för med sig. Tim O Reilly grundaren till O Reilly Media som ger ut böcker och håller konferenser på detta område. Han har i artikeln What is Web 2.0 beskrivit vad den stora förändringen är (O Reilly, 2005): 1. Internet har blivit en plats för samarbete. Människor är sociala varelser vi vill gärna dela med oss av vad vi tycker. Vi vill även veta vad andra tycker. I och med detta har webbsidor som del.icio.us där man delar med sig av sina bokmärken blivit väldigt stora. 2. Internet är en plattform för publicering och skapande. Människor kan i dag med hjälp av bloggar och podcast få ut de budskap som de bär på. 3. Internet har blivit en plattform för innovation. All den information som finns och hela tiden tillkommer analyseras och bearbetas för att sedan publiceras igen. Detta leder till att det hela tiden tillförs nya tankesätt och på så sätt kommer det lösningar på gamla problem. 17

18 3.2 Web 2.0 för företag Web 2.0 har även blivit ett stort begrepp i företagsvärlden men här har de fått flera olika benämningar. Enterprise 2.0 är ett av dessa, det är när företag använder Web 2.0- applikationer inom företaget för att förbättra produktiviteten och effektiviteten (Platt, 2007). Om företag istället väljer att använda Web 2.0-applikationer i sin relation med kunderna så kallas det B2C 2.0 alltså Business To Community 2.0. Vi har valt att titta närmare på sistnämnda relation och vad Web 2.0 kan skapa för nya möjligheter gentemot kunderna. 3.3 Web 2.0 i en crm kontext Företagsvärlden har i allt större utsträckning börjat använda sig av olika Web 2.0- applikationer i sina kundrelationer. Att ett företag tillhandahåller en blogg har blivit allt vanligare. Då de med hjälp av denna typ av applikationer på ett billigt och enkelt sätt göra reklam för sig själva. Att visa sina senaste produkter i en podcast kan skapa snack som är värt flera miljoner. Ett exempel på detta är Mercedes som låter kunderna ta del av nyheter via deras podcast ( 2008). Detta kan i sin tur skapa flera nya möjligheter, så som att företagen kan föra en dialog med sina kunder och på så sätt få reda på vad de tycker. Vilket leder till att företagen kan skapa produkter som de vet att kunderna vill ha och slipper på så sätt utveckla produkter som det senare visar sig att ingen vill ha. Summan av detta blir att företagen kan göra besparingar och större vinster. I och med att företag mer och mer börjar använda sig av Web 2.0 i kundrelationen kommer troligtvis företagets befintliga CRM-koncept att behöva formuleras om (Platt, 2007). 18

19 3.4 CRM CRM är förmågan att skaffa, utveckla och bibehålla goda kundrelationer genom att skaffa sig kunskap om kundernas behov och önskemål (Karlöf & Helin Lövingsson, 2007). Man kan också säga att man med hjälp av CRM ökar kundlojaliteten för att på så sätt kunna öka lönsamheten (Chaffey, 2002). För att göra det analyserar man all relevant information om kunderna och kan på så sätt möta kundernas behov. Genom att göra detta kan företaget skapa sig en konkurrenskraftig plats på marknaden. Det finns i dag ett stort antal system som stödjer uppbyggandet och bevarandet av goda kundrelationer. Några av dessa är SAP, Siebel och Oracle CRM Modell Acquisition Retention Extention Customer selection Add value Add value Add value Promotion Extranets Incentives Peronalization Direct e mail Customer selection Services Community Learning Profiles Customer services Direct e mail Promorions Loyalty schemes Customer selection On site promotions Fig CRM, Chaffey (2002) 19

20 Denna modell beskriver de tre stegen i CRM-konceptet (Chaffey, 2002). Det första steget är anskaffandet av kunder. En stor del här är att man lyckas marknadsföra sig. Lyckas man göra detta och tillskansar sig kunder går man över till nästa steg som är utveckla kundrelationen. Andra steget riktar in sig på att behålla befintliga kunder. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av riktad reklam. Där man har speciella erbjudanden för sina kunder. Det tredje steget handlar om att man använder sig av tekniker som får kunderna att bli än mer inblandande i organisationen. Under varje steg finns också ett antal saker man kan använda sig av eller tillföra för att utveckla en bättre kundkontakt. Exempel på detta är olika typer av kampanjer. Mellan varje steg måste man också tänka på att man gör väljer ut en viss typ av kunder som man sedan riktar sig till. 3.5 SLATES MIT punkterna McAfee har i sin artikel Eterprise 2.0 The Dawn of Emergent Collaboration (2006) valt att beskriva användandet av Web 2.0 med en akronym. Denna akronym är SLATES och den står för Search, Links, Authoring, Tags, Extension och Signals. I var och en av dessa har han valt att kategorisera på vilket sätt som Web 2.0 har förändrat dagens Internetanvändning och vilka teknologier som har gjort detta möjligt Search Att hitta det man verkligen söker på Internet har de senaste åren blivit väldigt mycket enklare. Man slipper i dag gå igenom ett stort antal sökresultat innan man hittar det man verkligen. 20

21 3.5.2 Links Varför man nu för tiden oftast hittar det man söker efter beror till stor del på den teknik som dagens sökmotorer använder. Den bygger på att ju fler som länkar till en sida desto högre upp i sökresultatet kommer den att hamna. Vilket i sin tur leder till att källan till det man söker hamnar högst upp. Google som av många ses som ett de ledande företag inom Web 2.0 var en av de första sökmotorerna som började använda sig av länkade sökningar (O Reilly, 2005) Authoring Många människor har en önskan och en längtan till att få uttrycka sig i skrift och att låta andra få ta del av det. Det har inte minst visat sig nu tack vare alla de bloggar och wikis som börjar växa fram. Dessa teknologier är i sig inte ny utan det är på det sätt som de i dag används som kallas Web Bloggar Ordet blogg är en förkortning av ordet Weblogg. De första bloggarna dök upp så tidigt som på mitten av nittiotalet men var då mest ett enkelt sätt att publicera information på Internet (Tredinnick, 2006). Tekniken har sedan dess utvecklats mycket men grundtanken att på ett enkelt sätt dela med sig av sina tankar. Bloggar är fortfarande en typ av dagböcker (Bergström, 2006) där författaren kan skriva ner sina tankar. När författaren har skrivit en text och publicerat denna kan sedan andra gå in och läsa den och skriva egna kommentarer om innehållet. Varje ny text som författaren lägger till visas sedan först. Bloggar kan skrivas av vem som helst, allt från privatpersoner, politiker, musiker till företagsledare. Detta har GM tagit fasta på och låter sina företagsledare skriva om nyheter som berör organisationen ( 2008). Det kan vara allt från frågor om läsare föredrar framhjulsdrift eller bakhjulsdrift till beskrivningar av den senaste konceptbilen. Ett genomgående mönster bland inläggen på denna och andra företagsbloggar är att de frågar efter vad läsarna tycker. Man kombinerar på så sätt CRM med en Community för att förankra sitt varumärke (Dwyer, 2007). 21

22 Fördelar med bloggar är att det är ett enkelt och billigt sätt att skapa reklam för företaget (Creese, 2007). En annan fördel är enkelheten då de är utvecklade åt vanliga användaren. Nackdelar med bloggar är att man inte har full kontroll på vad som skrivs (Bulkeley, 2007) Wikis En wiki är precis som bloggar ett enkelt sätt att publicera information (Trednick, 2006). En wiki är som en databas för information. Här kan användarna själva lägga till information som sedan kan andra användare läsa och korrigera om de tycker att den inte stämmer eller om det fattas något. Ett av de bästa exemplen på detta är Wikipedia som startades i januari Den bedrivs helt och hållet av användarna och har sedan starten genererat över tio miljoner artiklar på över 250 språk (Wikipedia, 2008). Fördelar med wiki är att man här kan skapa sig en kunskapsdatabas och att den sköter sig själv (Wagner & Majchrzak, 2007). Nackdelar med wiki är som med bloggarna att man inte har full kontroll Tags Taggar är en annan teknik som gör det lättare hitta det man letar. Här låter man användare kategorisera innehållet på en webbsida med ett ord. På så sätt växer en beskrivning fram och det blir på så sätt enklare att hitta rätt (Taylor, 2006). Den stora skillnaden mellan taggar och de konventionella klassificeringsmetoderna är att det här är användarna och inte skaparna som får tagga (Weinberger, 2005). Ett exempel är del.icio.us (2008) som har växt fram till att bli en av de största inom taggning. Här kan vem som helst gå in och lägga upp sina bokmärken. När man gör detta så väljer man ett ord som får representera innehållet på den sida man lägger till. När sedan flera personer lägger till samma bokmärke men med olika beskrivningar kan man få en bild av vad sidan innehåller. 22