Vård- och landskapsreformen hur påverkas kommunen?

Transkript

1 Vård- och landskapsreformen hur påverkas kommunen? Konferens för kommun- och stadssekreterare samt ekonomi- och förvaltningsdirektörer Sandra Bergqvist

2 Maakuntauudistuksen parlamentaarinen seurantaryhmä Sote-uudistuksen parlamentaarinen seurantaryhmä Vård- och landskapsreformens beredningsorganisation Reformiministerityöryhmä Maakunta- ja soteuudistuksen toimeenpanon valtakunnallinen yhteistyöryhmä Poikkihallinnollinen YT-elin Hanketoimisto Tehtäväsiirrotvalmisteluryhmä 9/2017 asti Henkilöstösiirrot valtiolta ryhmä 12/2017 asti Palvelukeskusten johtoryhmä => omistajaohjausryhmä Henkilöstön siirtymisen seurantaryhmä ICT-ryhmä Maakunta- ja sote-uudistuksen virkamiesjohtoryhmä Johtoryhmän pj = VN projektinjohtaja Maakunta- ja sote-uudistuksen projektiohjausryhmä Maakuntien järjestäminen valtakunnallinen valmisteluryhmä Muutosjohtamisvalmennuksen strateginen ohjausryhmä Maakunta- ja sote-uudistuksen toimeenpanon valtakunnallinen valmisteluryhmä Viestintäryhmä Tiekarttaryhmät, 6 kpl LUOVA valmisteluryhmä Digimuutoksen strateginen ohjausryhmä Maakunta -tietoohjelma Maakunta- ja sote-uudistuksen virkamiesohjausryhmä (kansliapäälliköt ja alivaltiosihteeri) STM:n sote-erillisvalmistelun lainvalmistelu- ja rahoituskysymykset: - Valinnanvapaus - Monikanavaisen rahoituksen purku - Tuottajien sopimukset ja korvaukset - Järjestämisen edellytykset - Palveluntuotannon kehittäminen - Sote-asiantuntijaryhmä Maakuntarahoitusvalmisteluryhmä Maakuntauudistuksen säädösvalmisteluryhmä Maakuntauudistuksen (pl. sote) vaikuttavuus ja kustannus-tieto - ryhmä Källa: alueuudistus.fi Soteuudistuksen vaikuttavuus ja kustannus-tieto -ryhmä Toimeenpano -alaryhmä

3 Vad ska landskapen bestå av? Offentlig förvaltning idag Offentlig förvaltning år kommuner (+ Åland) 295 kommuner (+ Åland) 62 samarbetsområden kring miljöhälsovård 44 kommunala avbytarenheter 56 Landsbygdsförvaltningar 18 landskapsförbund 190 organisationer för social- och hälsovård 22 räddningsverk 15 NTM-centraler 18 landskap 6 regionförvaltningsverk LUOVA 15 TE-centraler 3

4 SoteDigi-bolag Dataströmmar 4

5 Valfriheten Sandra Bergqvist 5

6 Olika aktörer som sitter på information Sandra Bergqvist 6

7 Nätverk av tjänster: Sandra Bergqvist 7

8 Maakuntauudistuksen parlamentaarinen seurantaryhmä Sote-uudistuksen parlamentaarinen seurantaryhmä Vård- och landskapsreformens beredningsorganisation Reformiministerityöryhmä Maakunta- ja soteuudistuksen toimeenpanon valtakunnallinen yhteistyöryhmä Poikkihallinnollinen YT-elin Hanketoimisto Tehtäväsiirrotvalmisteluryhmä 9/2017 asti Henkilöstösiirrot valtiolta ryhmä 12/2017 asti Palvelukeskusten johtoryhmä => omistajaohjausryhmä Henkilöstön siirtymisen seurantaryhmä ICT-ryhmä Maakunta- ja sote-uudistuksen virkamiesjohtoryhmä Johtoryhmän pj = VN projektinjohtaja Maakunta- ja sote-uudistuksen projektiohjausryhmä Maakuntien järjestäminen valtakunnallinen valmisteluryhmä Muutosjohtamisvalmennuksen strateginen ohjausryhmä Maakunta- ja sote-uudistuksen toimeenpanon valtakunnallinen valmisteluryhmä Viestintäryhmä Tiekarttaryhmät, 6 kpl LUOVA valmisteluryhmä Digimuutoksen strateginen ohjausryhmä Maakunta -tietoohjelma Maakunta- ja sote-uudistuksen virkamiesohjausryhmä (kansliapäälliköt ja alivaltiosihteeri) STM:n sote-erillisvalmistelun lainvalmistelu- ja rahoituskysymykset: - Valinnanvapaus - Monikanavaisen rahoituksen purku - Tuottajien sopimukset ja korvaukset - Järjestämisen edellytykset - Palveluntuotannon kehittäminen - Sote-asiantuntijaryhmä Maakuntarahoitusvalmisteluryhmä Maakuntauudistuksen säädösvalmisteluryhmä Maakuntauudistuksen (pl. sote) vaikuttavuus ja kustannus-tieto - ryhmä Källa: alueuudistus.fi Soteuudistuksen vaikuttavuus ja kustannus-tieto -ryhmä Toimeenpano -alaryhmä

9 Finansiering av uppbyggandet av landskapen Uträkningar har visat att det krävs: milj milj Budgeterat: 166 milj.? milj. Sandra Bergqvist 9

10 Vad sa grundlagsutskottet? Föreslagna valfrihetsmodell kan försvaga jämlikheten samt försvåra tillgängligheten och stävjandet av kostnaderna Regeringens tolkning av bolagiseringstvång är inte korrekt Tidtabellen problematisk och till vissa delar omöjlig Landskapet bör kunna producera vårdtjänster. Kommunernas möjlighet att vara vårdproducenter bör granskas. 10

11 Vad gör man nu? Beredning av ny valfrihetslag inleds, nytt förslag i november En grupp tjänstemän ska börja bereda ett nytt regeringsförslag till valfrihetslag för social- och hälsovårdstjänster. Gruppen består av experter från social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och justitieministeriet Regeringen tänker ge förslaget till riksdagen i mars I det nya förslaget kommer gruppen att göra de ändringar i valfrihetsmodellen som grundlagsutskottet krävde och även andra nödvändiga ändringar. 11

12 Källa: Alueuudistus.fi 12

13 Vad betyder det? Väsentliga förändringar krävs strukturella förändringar eftersom den föreslagna modellen inte uppfyller grundlagens krav Tidtabellen justeras Arrangemang som gäller kommunens egendom för inte riskera kommunernas självbestämmanderätt Det sätt som man kompenserar kommunerna måste klarläggas 13

14 Vad säger regeringen? Vehviläinen : 14

15 Vad ska kommunerna göra? 15

16 Sandra Bergqvist Vad gör kommunen i framtiden? Främjar kompetens och kultur Småbarnspedagogik Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Fritt bildningsarbete Konst- och kulturtjänster Bibliotekstjänster Ungdomstjänster Idrotts- och motionstjänster Utvecklar livsmiljön Markpolitik Planläggning och planering av markanvändningen Trafik, kollektivtrafik Uppbyggnad och underhåll av vägnätet Vattentjänster Avfallshantering Energiproduktion och distribution Byggnadstillsyn Bostadsväsendet Miljövård och en sund livsmiljö Säkerhet och beredskap Främjar kommuninvånarens välfärd Främjar kommunens livskraft Ortens attraktionskraft Stöd till svårsysselsatta: uppsökande ungdomsarbete, verkstäder, förebyggande av långstidsarbetslöshet, stadsdelsarbete, integration Näringspolitik: företagsrådgivning, utvecklingsprojekt, företagstomter, marknadsföring av regionen, öppna data Resurssmarta verksamhetsformer Främjar lokal identitet och demokrati Mångsidiga möjligheter att delta Lokal vi-anda Kommunikation och interaktion Val och representativ demokrati Medborgarorganisationernas verksamhetsförutsättningar Invånarnas frivilliga verksamhet 16

17 Sandra Bergqvist 17

18 Sandra Bergqvist Kommunerna står inför stora förändringar Kommunens uppgifter ändrar Förväntningarna på vad kommunen ska göra har förändrats Samhället har förändrats -> krav på förändring 18

19 Sandra Bergqvist Verksamhetssätt i framtidens kommun förändrat ledarskap och verksamhetssätt. möjlighet att i allt högre grad involvera invånarna i organisationens dagliga verksamhet och utveckla nya delaktighetsformer. Gäller också att ledningen hänger med involvera invånare och samarbetspartner, ta vara på människors kompetens och flexibelt prova på nya verksamhetssätt. betona kommunernas verksamhet öppenhet och informationsutbyte, utveckling, förebyggande av problem samt nätverkande och partnerskap. kundorienterad service och på att invånarnas möjligheter till inflytande tryggas kommunernas verksamhetssätt måste utvecklas förnyandet av praxis gällande informationen - all nödvändig information finns omedelbart tillgänglig 19

20 Sandra Bergqvist Delaktighet och lokaldemokrati Invånarna vill påverka de frågor som berör dem själva snabbt och så enkelt som möjligt. Detta gäller alla grupper unga som äldre Den kommunala demokratin bör utvecklas genom bättre digitala delaktighetsverktyg och användning av de sociala medierna. Fokus på att lyssna och finnas där målgruppen också finns Också under de kommande åren arbetar man för att koppla samman den representativa och den direkta demokratin på ett fungerande sätt. Delaktigheten bland de unga och invandrare, liksom personer i svagare ställning bör också uppmärksammas Förtroende, klar arbetsfördelning och etisk verksamhet gör att 20

21 Sandra Bergqvist Förtroende Får ledningssystemet att fungera bättre. Sammanför, binder samman och sporrar till samarbete. Behövs både inom den egna gruppen och mellan dem som hör till andra grupper. Oberoende av om aktörerna är oense eller ense är förtroende den enda vägen för att verkligen nå målen. Trots att man har olika åsikter kan man ändå ha förtroende för varandra 21

22 Sandra Bergqvist Förhållandet mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare Arbetsfördelningen är väldigt viktig och den bör vara tydlig och klar. Samarbetet som bäst innebär dialog och ömsesidig sparring -> en mer resultatrik verksamhet. Hur samarbetet mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna ser ut i kommuninvånarnas ögon är av största betydelse med tanke på förtroendet och kommunens rykte. 22

23 Sandra Bergqvist De kommuner som förstår vikten av att förnya sej kommer att kunna skapa goda förutsättningar för en livskraftig kommun 23

24 Sandra Bergqvist Tack! Ta gärna kontakt: Sandra Bergqvist 24