Tillväxtverket - Temagrupper entreprenörskap och företagande. Småland och Öarna

Transkript

1 Tillväxtverket - Temagrupper entreprenörskap och företagande Småland och Öarna Stockholm 24 januari 2011

2 Sammanfattning Kontigo har inför detta PM genomfört sammanlagt 8 st telefonintervjuer med projektledare för de projekt som tillhör projektportföljen i Småland och öarna. Intervjuerna har analyserats utifrån en särskilt framtagen modell som syftar till att tydliggöra projektens målgrupp, fas i entreprenörskapsprocessen, och hur genomförandet har påverkats av med- och motkrafter. Kontigos huvudsakliga slutsatser från den inledande kartläggningen i Småland och öarna är, Att projektet riktar sig mot samtliga målgrupper som identifierats genom modellen (dvs. egenföretagare, anställda, arbetssökande samt stödsystemet). Flera av de projekt som riktar sig mot egenföretagare eller anställda har fokuserat på utbildningsinsatser med syftet att höja individens kompetens och konkurrenskraft mer generellt. Kartläggningen har i mindre utsträckning visat på några tydliga exempel på utbildningsinsatser som syftar till att uppmuntra till egenföretagande bland anställda eller mer renodlade affärsutvecklingsutbildningar och kurser för att öka kunskaperna om företagande och entreprenörskap mer specifikt. De projekt som riktat sig mot personer som står utanför arbetsmarknaden har bl.a. syftat till att få dessa individer intresserade av att stärka sin position på arbetsmarknaden genom entreprenörskap/företagande och till empowerment genom att ge deltagarna tillgång till verktyg och metoder för ökat entreprenörskap/företagande. Samtliga projekt har upplevt med- och motkrafter av olika slag. Konjunkturförändringar under projekttiden är en gemensam motkraft för både programområde 1 och 2. Tidsbrist hos projektdeltagare är specifikt för PO1 och socialförsäkringssystemet är exempel på en motkraft för projekt inom PO2. Gemensamma medkrafter för båda programområdena har exempelvis varit en flexibilitet i genomförandet samt sedan tidigare upparbetade kontaktnät. Vi har haft svårt att se tydliga exempel från projekten att man faktiskt uppnått en ökad entreprenöriell förmåga (eller i förlängningen nya eller växande företag och ökad integration på arbetsmarknaden). Detta kan dock till stor del bero på fördröjningseffekter och kommer att analyseras vidare i steg 2 med hjälp av analysmodellen Förstudie 2 (19) Kontigo AB

3 Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll Inledning Bakgrund Syftet med rapporten Material Rapportens disposition Modell för att analysera projektportföljen Analysmodellen Analysmodellens steg och komponenter Hur hänger nya/växande företag samman med integration på arbetsmarknaden? Målgrupper Egenföretagare Anställd Arbetssökande Stödstrukturer Entreprenörskapsprocessens skeden Motivation och intresse Kompetens Verktyg/Metod Entreprenöriell förmåga Med- och motkrafter för ökad entreprenöriell förmåga Medkrafter Motkrafter Skillnader mellan programområdena Slutdiskussion Slutsatser Hur går vi vidare?...18 Förstudie 3 (19) Kontigo AB

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Tillväxtverket har fått ansvaret för tematiska gruppen Entreprenörskap och företagande som ska utveckla och sprida kunskap om hur entreprenörskap och företagande kan användas för integration på arbetsmarknaden. Kontigo AB har fått i uppdrag av Tillväxtverket att inom ramen för två olika studier genomföra en fördjupad kartläggning samt, i ett nästa steg, fält- och temastudier av ett urval ESF projekt för att fånga upp lärdomar kring detta. Resultatet ska kunna fungera som ett stöd för aktörer som arbetar med att utveckla satsningar kring entreprenörskap och företagande kopplat till att förhindra utslagning på arbetsmarknaden. Inom ESF Programområde 1 (Kompetensförsörjning) syftar projekten till att stödja både individen och företaget/organisationen. Genom kompetensutveckling ska projekten stärka individernas förmåga att klara en omställning och strukturomvandling och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft genom mer kompetenta individer och en mer kompetent organisation. Inom Programområde 2 (Ökat arbetskraftsutbud) ser projekten annorlunda ut såtillvida att målgruppen i första hand är individer står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. I många fall handlar det om personer som tidigare har varit föremål för olika arbetsmarknadspolitiska insatser och som t.ex. varit sjukskrivna under en längre tid. De ESF projekt som ska studeras inom ramen för Kontigos uppdrag återfinns både inom PO 1 och inom PO 2 i två NUTSregioner: SE06 Norra Mellansverige och SE 09 Småland och Öarna. Kontigo färdigställde i oktober 2010 ett PM som presenterade resultaten från kartläggningen av projekten baserat på skriftlig information från ESF:s projektdatabas, en enkät som skickades ut till projektledarna för projekten samt på inledande intervjuer med partnerskapet samt representanter för ESF-rådet i regionerna. För en beskrivning av de projekt som ingår i Kontigos portföljsanalys i Norra Mellansverige samt för en beskrivning av regionen hänvisar vi till vårt PM daterat den 4 oktober 2010 som återfinns som bilaga till denna rapport. 1.2 Syftet med rapporten Med utgångspunkt i projektportföljen för regionen gör Kontigo i denna rapport en övergripande analys av hur projekten använder sig av entreprenörskap och företagande för att öka integreringen på arbetsmarknaden. Analysen baseras på en modell för att beskriva projektlogiken bakom och genomförandet och måluppfyllelsen i projekten som presenteras i rapporten. Denna analysmodell kommer även att användas i de kommande fallstudierna för att besvara Tillväxtverkets frågeställningar. Modellen tar sin utgångspunkt i såväl forskning som Kontigos tidigare studier och analyser av stöd till entreprenörskap och innovationer. Förstudie 4 (19) Kontigo AB

5 1.3 Material Kontigo har genomfört sammanlagt åtta kvalitativa telefonintervjuer med projektledare för de projekt i regionen som valts ut av Tillväxtverket. 1.4 Rapportens disposition Rapporten är disponerade enligt följande, I kapitel 2 beskriver vi den framtagna analysmodellen. I kapitel 3 beskrivs projektens olika målgrupper. Kapitel 4 beskriver projektens genomförande, utifrån de olika steg eller faser som beskrivits i analysmodellen. Kapitel 5 beskriver med- och motkrafter för genomförandet av projekten. Vi avslutar sedan rapporten med en sammanfattande och framåtsyftande slutdiskussion Förstudie 5 (19) Kontigo AB

6 2 Modell för att analysera projektportföljen I detta kapitel beskrivs logiken bakom den analysmodell som tagits fram för att analysera projekten. 2.1 Analysmodellen I Kontigos analysmodell kategoriseras projekten inledningsvis utifrån den huvudsakliga målgrupp som projektet vänder sig. Analysmodellen bygger sedan på ett antal faser eller dimensioner, inom vilka insatser och aktiviteter genomförs som slutligen förväntas leda till en ökad entreprenöriell förmåga hos individer eller företag. 1 I modellen antas vidare att en ökad entreprenöriell förmåga kan leda till att nya företag startar, eller att redan existerande företag kan växa. Detta möjliggör integrering på arbetsmarknaden för individer som tidigare stått utanför och stärker redan existerande företags plats på arbetsmarknaden. Kontigo menar även att detta har en nära koppling till tillväxt, vilket beskrivs mer i detalj nedan. Syftet med modellen är att tydliggöra vilken målgrupp projekten vänder sig till, i vilken fas i entreprenörskapsprocessen projekten verkar samt att genomförandet påverkas av med- och motkrafter. Modellen ger sedan ett underlag att i en fördjupad analys göra jämförelser mellan projekt sett till i vilken utsträckning de lyckats uppnå entreprenöriell förmåga och för att dra slutsatser kring vilka projekt som förefaller ha en fungerande modell. Det kan då t.ex. handla om att inrikta sig mot en viss målgrupp i en viss fas och/eller att hantera olika med- och motkrafter på bästa sätt. 2.2 Analysmodellens steg och komponenter Målgrupper 1 Det kan diskuteras i vilken utsträckning som delarna i modellen bör ses som dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra eller som faser som följer på varandra. Vi har dock valt att beskriva modellen mer som en linjär utvecklingsmodell för att kunna synliggöra vad de olika faserna innebär. Förstudie 6 (19) Kontigo AB

7 Inom ESF Programområde 1 (Kompetensförsörjning) syftar projekten till att stödja både individen och företaget/organisationen. Genom kompetensutveckling ska projekten stärka individernas förmåga att klara en omställning och strukturomvandling och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft genom mer kompetenta individer och en mer kompetent organisation. Inom Programområde 2 (Ökat arbetskraftsutbud) ser projekten annorlunda ut såtillvida att målgruppen i första hand är individer står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. I många fall är handlar det om personer som tidigare har varit föremål för olika arbetsmarknadspolitiska insatser och som t.ex. varit sjukskrivna under en längre tid. I vår analysmodell har vi klassat målgrupperna i följande fyra kategorier, Egenföretagare Anställda Arbetssökande Stödstrukturer (för ökat entreprenörskap och integration på arbetsmarknaden) Det förväntade utfallet av ett projekt står givetvis i nära relation till vilken huvudsaklig målgrupp projektet vänder sig till. Intresse/motivation Ett första steg mot att öka den entreprenöriella förmågan hos den utpekade målgruppen är att öka intresset för entreprenörskap eller företagande eller stimulera motivationen för att engagera sig i aktiviteter som syftar till att stärka den entreprenöriella förmågan. Det kan här röra sig om främjande åtgärder som motverka fördomar mot entreprenörskap, lyfta fram goda exempel och förebilder och på ett konkret sätt synligöra för individer hur de kan ha nytta av att stärka sin entreprenöriella förmåga. Kunskap/kompetens När man väl fångat en målgrupps intresse eller motivation för entreprenörskap och företagande (i dess olika former) är nästa steg insatser som syftar till att höja kunskapen och kompetensen hos målgruppen inom områden som är relevanta för att nå detta mål. Kontigo uppfattar att företagande och entreprenörskapsfrågor inom PO 1 kan vara knutna till kompetensutvecklingsarbetet på olika sätt. Det kan här röra sig om kompetensutveckling som främjar ett entreprenöriellt tänkande i företag, som en del i att öka individernas kompetens och därmed förmåga i att delta i företagens framtida utveckling. Detta skulle exempelvis kunna handla om kompetensutveckling för att hantera att strukturomvandlingen ställer allt högre krav på att fler inom företaget behöver delta i en sälj- och/eller utvecklingsorienterad pro- Förstudie 7 (19) Kontigo AB

8 cess. Det skulle också kunna handla om kompetensutveckling som driver på de anställdas engagemang i att utveckla nya idéer inom ramen för företaget. Det kan även handla om kompetensutveckling som syftar till att öka individernas entreprenöriella förmåga. I kristider kan ett mål med kompetensutvecklingen vara att ge individer i olika företag med arbetsbrist en ökad entreprenöriell kompetens. Detta i syfte att individerna ges förutsättningar att kunna lämna företagen för ett eventuellt framtida eget företagande. Kontigo uppfattar vidare att företagande och entreprenörskapsfrågor även inom PO 2 kan vara knutna till kompetensutvecklingsarbetet på olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att berörda aktörer, t.ex. Arbetsförmedlingen, vidgar synen på vem som kan vara anordnare av praktikplatser eller liknande. För den berörda målgruppen har offentlig sektor ofta fungerat som en sysselsättningsplats. Här tänker man nu att aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna ta ett större ansvar. I samband med detta skulle även sociala företag kunna startas. Syftet med detta skulle vara både att leverera en tjänst eller vara som marknaden inte klarar och att samtidigt bistå dessa individer med en meningsfull sysselsättning. Genom att särkskilt fokusera på skapandet av nya företag eller entreprenörer kan de kompetenshöjande insatserna öka möjligheterna att skapa nya former av sysselsättning för målgruppen, exempelvis inom sociala företag eller kooperativ. Verktyg/metoder Aktiviteter inom denna fas inriktar sig på att erbjuda konkreta verktyg och metoder för individer eller företag att bli mer entreprenöriella. Detta kan inkludera t.ex. coaching, personlig rådgivning eller skapandet av stödjande nätverk. Medkrafter och motkrafter Med- och motkrafter innebär faktorer som påverkar ett projekts genomförande och måluppfyllelse antingen positivt eller negativt. Det kan här röra sig både om interna faktorer som ligger inom själva projektet och på externa faktorer. Målet Ökad entreprenöriell förmåga Målet för projekten är enligt Kontigos analysmodell en ökad entreprenöriell förmåga för de individer och företag som deltagit. Entreprenöriell förmåga kan tolkas relativt brett och behöver alltså inte betyda att en deltagare ska vara redo att starta ett nytt företag. Det kan, som tidigare nämnts, lika gärna handla om att ett företags anställda blir mer kreativa och intraprenöriella, vilket stärker företagets plats på marknaden. 2.3 Hur hänger nya/växande företag samman med integration på arbetsmarknaden? Syftet med denna studie är främst att undersöka hur entreprenörskap och företagande kan användas som ett verktyg för att öka integrationen och förhindra utslagning Förstudie 8 (19) Kontigo AB

9 på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att nämna hur vi ser på förhållandet mellan just en ökad integration på arbetsmarknaden och nya och växande företag och tillväxt. En satsning på entreprenörskap inom ESF-projekt är, främst, en satsning på individernas möjlighet att delta och bidra efter sin egen förmåga. Ett projekt som syftar till att skapa sociala företag har ofta som sitt huvudsakliga mål att genom företagandet integrera personer som står långt från arbetsmarknaden. Dessa företag återinvesterar huvudsakligen sina vinster i den egna verksamheten drivs främst för att skapa en delaktighet för medarbetarna. Även om dessa företag inte alstrar någon ekonomisk vinst påverkar de ändå tillväxten positivt då det erbjuder en sysselsättning för personer som tidigare var beroende av ekonomiskt stöd. Vi utgår i vår analysmodell därför från att syftet för ett projekt som använder just entreprenörskap som ett verktyg (istället för andra typer av insatser) är att öka benägenheten hos individer att starta nya företag i olika former eller stärka redan existerande företag, och på längre sikt även påverka tillväxten positivt. Förstudie 9 (19) Kontigo AB

10 3 Målgrupper Kontigo har i tidigare PM presenterat de målgrupper som enligt projektbeskrivningarna adresseras inom projekten i de olika programområdena. Inom PO1 är dessa målgrupper företag, sysselsatta män och kvinnor inom offentliga, privata och ideella sektorn samt företag och myndigheter med rekryteringsbehov. Samtliga målgrupper anges där kunna antas vara geografiskt avgränsade även om detta inte uttryckligen anges och sett till målgruppen företag så ligger fokus på småföretagare. Inom PO2 är målgruppen personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Även här antogs att målgruppen är geografiskt avgränsad. Nedan följer en utvecklad presentation av projektens målgrupper. Indelningen i de olika kategorierna har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med representanter för de projekt som ingår i studien. 3.1 Egenföretagare Endast ett av de projekt som Kontigo har studerat inom ramen för studien anger att man riktar sig till ägare av företag. Detta gäller projektet Genomförande kompetensförsörjning Öland som har riktat sig till chefer och anställda med ledningsansvar hos företag inom bl.a. handel, industri och hantverk. 90 procent av deltagarna har varit egenföretagare. 3.2 Anställd Tre projekt riktar sig mot anställda i företag. Detta gäller för det första projektet Tillväxt och lönsamhet genomförande som har riktat sig till anställda i första hand inom tillverkande industri, men även till tjänsteföretag med anknytning till industrin liksom några IT- och handelsföretag. Enligt tidigare beskrivning av projektet Genomförande kompetensförsörjning Öland så har 90 procent av deltagarna varit egenföretagare. Detta innebär att endast ett fåtal deltagare i projektet varit anställda i formell mening, men projektet har även riktat sig mot denna grupp. Detta innebär att målgrupperna ägare/anställd överlappar i detta fall. Projektet Vi trivs i Oskarshamn har erbjudit språkutbildning till anställda på företag i behov av språkundervisning. Detta innebar ofta nyanställda vars kompetens breddades genom språkutveckling så att de kunde göra fler sysslor på företaget. 3.3 Arbetssökande Flera projekt har som uttalad målgrupp personer som står utanför arbetsmarknaden. Detta gäller projekten Kompetensvågen, Nystartcenter och Socialt företagande för ökad välfärd. Inom målgruppen finns varierande anledningar till deltagande. Det finns även variationer i hur länge man varit arbetslös när man söker sig till projektet. Förstudie 10 (19) Kontigo AB

11 Även projektet V.I.S. riktar sig mot arbetssökande, men har smalare fokus då man riktar sig till arbetssökande ungdomar mellan 19 och 23 år. 3.4 Stödstrukturer Projektet Social ekonomi för ökad välfärd arbetar mot målgruppen personer inom offentliga, privata och ideella sektorn. Det är också det enda projektet i portföljen som endast adresserar denna målgrupp. Kopplat till projektlogiken finns även en tydlig sekundär målgrupp, nämligen personer som skulle kunna starta sociala företag. Projektet Socialt företagande för ökad välfärd adresserar just denna målgrupp och projekten har också haft ett nära samarbete. Utöver detta har projektet Nystartcenter haft ett påverkanssyfte för att få de myndigheter som arbetar med målgruppen arbetslösa personer att samverka. Detta i syfte att förbättra möjligheterna för dessa individer att uppnå egen försörjning. Förstudie 11 (19) Kontigo AB

12 4 Entreprenörskapsprocessens skeden I föreliggande kapitel beskrivs projektens genomförande utifrån de olika faser som projekten arbetar inom för att öka den entreprenöriella förmågan hos deltagarna. Några projekt riktar sig mot fler än ett av entreprenörskapsprocessens skeden. 4.1 Motivation och intresse De två projekt som riktar sig mot det inledande skedet i entreprenörskapsprocessen syftar huvudsakligen till att få arbetslösa individer intresserade av att stärka sin position på arbetsmarknaden genom entreprenörskap/företagande. Metoderna handlar här framför allt om stöttning, eller coachnig för de arbetssökande. I ett projekt finns också inslag av att skapa motivation och intresse till ökad samverkan hos de myndigheter som arbetar med arbetslösa personer. Det första projektet, Kompetensvågen, är indelat i fyra delar (vågor). Den första delen kallas för vägledning och innebär rådgivnings i termer av coachning och stöttning för samtliga deltagare i projektet i syfte att dessa ska få ökad motivation att närma sig arbetsmarknaden. Denna coachning kan innebära att projektdeltagarna kommer till insikten att det är företagande/entreprenörskap som är det de är mest lämpade att satsa på. Det andra projektet, Nystartcenter, har arbetat med personlig coachning för att stärka individerna. Projektet har även haft ett påverkanssyfte som innebär att man arbetat för att få de myndigheter som arbetar med målgruppen att samverka för att förbättra möjligheterna för individerna att uppnå egen försörjning. 4.2 Kompetens Flera av de projekt som riktat sig mot entreprenörskapsprocessens andra fas har inneburit breda kompetensutvecklande insatser. Projektet Tillväxt och lönsamhet genomförande t.ex., har erbjudit utbildning inom bl.a. affärsjuridik, inköp, personalutveckling, förändringsledning och lean production. Även om en del av utbildningarna även fokuserat på marknadsföring och försäljning finns här ingen tydlig koppling till entreprenörskap/företagande i kompetensutvecklingen. Detsamma gäller för projektet Genomförande kompetensförsörjning Öland som låtit genomföra en basutbildning för chefer och anställda med ledningsansvar som handlat bl.a. om kalkylering, prissättning och e-handel och i vissa fall även generationsväxling. Utöver detta har projektet erbjudit individuella utbildningar för de anställda, innehållet i dessa har varierat från mer verksamhetsutvecklande fokus, t.ex. en färgningskurs för frisörer till bredare kurser såsom utbildning enligt metodiken ordning och reda. Förstudie 12 (19) Kontigo AB

13 Det tidigare nämnda projektet Kompetensvågens andra del kallas för utbildningsvåg och innebär att deltagarna erbjuds utbildning i form av allt från orienteringskurser till gymnasiala kurser. Även detta projekt innebär således en relativt bred satsning på kompetensutveckling. Utbildningen i detta projekt kan för dem som så önskar emellertid innebära egenföretagarutbildning där projektet bjuder in föreläsare som på olika sätt adresserar entreprenörskap/företagande. Projektet Vi trivs i Oskarshamn har erbjudit kompetensutveckling i form av språkutbildning till anställda. I praktiken har detta ofta inneburit nyanställda personer vars kompetens breddades genom språkutveckling så att de kunde göra fler sysslor på företaget. I projektet har man använt sig av validering via nationellt SFI-test. Utifrån det har man sett vilka utbildningar som passat individerna i målgruppen. I projektet Social ekonomi för ökad välfärd har man arbetat med utbildning av personer som arbetar inom offentlig, privat och social ekonomi för att möjliggöra att dessa sedan kan arbeta med att stötta personer långt från arbetsmarknaden att starta företag inom den sociala ekonomin. Utbildningen ska ge kunskaper inom bl.a. företagande och ekonomi samt hur processer kopplade till företag bäst kan initieras. Kompetensutvecklingen har här varit riktad mot entreprenörskap/företagande liksom mot en annan målgrupp än övriga projekt i denna del av entreprenörskapsprocessen. 4.3 Verktyg/Metod Ett par av de projekt som riktat sig mot entreprenörskapsprocessens tredje fas kombinerar arbetssätt/metoder i syfte att deltagarna ska få tillgång till verktyg och metoder för ökat entreprenörskap/företagande. Kompetensvågens andra del som kallas för utbildningsvåg har beskrivits ovan. Denna del innebär också att deltagarna får testa sina idéer, bl.a. genom att skriva affärsplaner som sedan bedöms av ALMI och banker som deltagit i projektet. Projektets tredje del innebär en företagsvåg där de arbetssökande har tagits emot på olika arbetsplatser i syfte att få utbildning och erfarenhet inom dessa företags verksamhet. Kompetensvågens fjärde våg är en egenföretagarvåg som på olika sätt kombinerar de andra vågorna för att erbjuda allt från coachning till utbildning för deltagare som burit på idéer att starta eget företag. Projektet V.I.S. har kombinerat ledarskapsutbildning och mer praktiskt inriktade utbildningar inom t.ex. arbetsrätt med praktik. Sett till entreprenörskap/företagande så har det funnits vissa inslag av detta inom både utbildningen och praktiken. Inom utbildningen såtillvida att de som varit intresserade kunde få föreläsningar om t.ex. nyföretagande och inom praktiken såtillvida att tanken varit att de som hamnat på mindre företag kommer nära entreprenörskap i praktiken. Ett annat projekt, Nystartcenter, har istället för att kombinera arbetssätt/metoder enligt beskrivningen ovan använt sig av ett färdigt koncept för att se till att deltagarna ska få tillgång till verktyg och metoder för ökat entreprenörskap/företagande. Detta benämns sommarlovsentreprenörerna. Satsningen är tänkt att stimulera företa- Förstudie 13 (19) Kontigo AB

14 gande hos gymnasieungdomar genom att erbjuda dem möjligheter att under en sommar starta eget utifrån ett visst koncept. I projektet Socialt företagande för ökad välfärd betonas att deltagande är frivilligt och att medverkan innebär kompetensutveckling, inte utbildning. Denna kompetensutveckling innefattar olika delar, från bokföring till personlig utveckling och genomsyras enligt projektledningen av empowerment som också beskrivs som ett tillstånd och en resa. Kontigo uppfattar också att empowerment här kan benämnas som en metod för att ge deltagarna tillgång till verktyg och metoder för ökat entreprenörskap/företagande. 4.4 Entreprenöriell förmåga Några av de projekt som har studerats är avslutade och flera intervjupersoner uppger att man uppnått resultat i termer av ökat arbetsmarknadsdeltagande och i vissa fall även i termer av nya företag. Exakt hur dessa samband ser ut och om det är de arbetssätt och metoder som använts riktade mot olika faser i entreprenörskapsprocessen som lett till dessa resultat kan Kontigo inte bedöma. De medkrafter och motkrafter som presenteras i kapitel 5 har säkerligen också relevans för de resultat som uppstått. Det är emellertid intressant att konstatera att projekten har arbetat på olika sätt, i olika faser av entreprenörskapsprocessen, riktat mot olika målgrupper. Underlaget för lärande kring hur entreprenöriell förmåga byggs upp är därmed stort. Förstudie 14 (19) Kontigo AB

15 5 Med- och motkrafter för ökad entreprenöriell förmåga I detta kapitel beskrivs de med- och motkrafter för att uppnå entreprenöriell förmåga som man har upplevt inom projekten. 5.1 Medkrafter En tydlig medkraft i flera av de i portföljen ingående projekten är då det finns en ömsesidig vilja och initiativ till samarbete med andra aktörer. Det kan handla om samverkan t.ex. med andra projekt som drivs med ESF-medel, samarbete inom större program, exempelvis Östersjöprogrammet eller samarbete med olika regionala initiativ. Samverkan kan ibland vara strukturerad och planerad i detalj mellan projekt för att dessa parallellt ska nå olika målgrupper i syfte att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Det kan också handla om ett mer ad hoc baserat samarbete, där företag som ingår i enskilda projekt genom samarbete med bredare program kan erbjudas en möjlighet att presentera sina produkter för en större marknad. En ytterligare medkraft som flera projekt har erfarit är då det finns ett stort intresse från företagens sida av att sinsemellan träffas och samarbeta. Vidare är ett etablerat samarbete mellan företag och lokala offentliga instanser, t.ex. kommunala näringslivskontor, något som lyfts fram som en medkraft. Detta är fördelaktigt oavsett vilken av aktörerna som är projektägare. Är det kommunen som driver ett projekt är det ofta avgörande med goda näringslivskontakter för att kunna hitta t.ex. praktikplatser. I de fall då det är företag som driver projektet är det ofta viktigt med kontakter med den stödstruktur som finns kring målgruppen. I de fall den aktör som ska ansvara för att genomföra projektet har en väl fungerande organisation sett till upparbetade kanaler kring information och beslut samt ett upparbetat nätverk framhålls att detta är en medkraft. Man menar att det under projektets gång hade varit svårt att bygga upp dylika strukturer och att de är avgörande för att kunna driva ett effektivt projekt. De mer etablerade aktörerna har även ofta en legitimitet hos både målgrupp och det omgivande samhället som fungerar som en medkraft. Legitimitet är också något som lyfts som medkraft i det fall projekt handlat om socialt företagande. Man lyfter att en konkret och viktig medkraft är de informationsinsatser som Tillväxtverket genomfört kring socialt företagande. 5.2 Motkrafter Ett par av de motkrafter som några projekt har lyft kan kopplas till de företag som deltar. För det första kan nämnas att man i vissa projekt har en erfarenhet av att det kan vara svårt för de företag som medverkar att förstå och acceptera de ramar som genom projektansökan och beslut är givna. Många har velat ändra deltagare, omfattning och innehåll efterhand vilket projekten uppfattat varit svårt. Vidare har man erfarenheten av att företagen har svårt att avsätta tid för medverkan, detta gäller särskilt för egenföretagare. Förstudie 15 (19) Kontigo AB

16 Flera projekt har även beskrivit motkrafter i form av struktur- och systemhinder. Dessa kan kopplas dels till de svenska socialförsäkringssystemen som enligt projekten är inte anpassade till eget företagande. En deltagare kan t.ex. få a-kassa eller försörjningsstöd under sex månader för att starta företag, detta tar dock ofta längre tid. Vidare beskriver man att det kan vara svårt att samarbeta med t.ex. socialtjänsten kring deltagare eftersom det finns tydliga regler kring informationsutlämning som försvårar samarbete. Dessa motkrafter kan också kopplas till de regler för ESF-projekt som intervjupersonerna beskriver. Här handlar det om en upplevd otillräcklig genomförandetid för att hinna uppnå resultat samt en svårighet kopplad till möjligheten att ha en dagskassa. Detta innebär en särskild motkraft för de projekt som drivs av mindre privata aktörer som i flera fall har tvingats täcka utgifter som projektet ska finansiera med egna medel. En ytterligare motkraft är att många upplever att det finns fördomar mot de personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Fördomarna kan innebära svårigheter i de fall dessa personer vill driva någon form av företag då de inte får det stöd de behöver. Även inom målgruppen i PO2 kan det finnas föreställningar om vad det innebär att driva företag som försvårar entreprenörskapsprocessen. Vidare beskrivs en kunskapsbrist om socialt företagande hos myndigheter och andra företag som också är en motkraft i de projekt som arbetar med detta. Kopplat till sociala företag finns även en svårighet i att få finansiering, i form av t.ex. mikrolån, för dessa. Osäkerheten i regelverket kring sociala företag och huruvida dessa ska kunna drivas som en ideell förening omnämns också som en motkraft. Flera projekt beskriver en svårighet, eller motkraft, i att hitta praktikplatser. Man upplever ofta att det finns en konkurrens om platser vilket också motverkar samarbete med andra projekt eller aktörer med syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden. Ur ett egenföretagarperspektiv beskrivs att det i målgruppen personer som står utanför arbetsmarknaden finns graderingar av företagsamhet, där alla inte är ämnade att starta eget. Inget av de projekt som ingår i projektportföljen har heller presenterat några metoder för att hitta rätt individer för detta. Slutligen förefaller flertalet projekt ha upplevt en utmaning sett till att flera av dem planerades i anslutning till finanskrisen vilket gjorde att det fanns ett stort intresse för deltagande bland både företag och myndigheter. När den ekonomiska situationen vänt och många upplever att finanskrisens verkningar är över hade flera projekt svårt att få gehör både från privata och offentliga aktörer när det väl var dags att genomföra projektet. 5.3 Skillnader mellan programområdena Flera av de identifierade medkrafterna är giltiga för samtliga målgrupper. Samverkan mellan olika aktörer är t.ex. viktigt för både projekt i PO1 och PO2. I vissa fall är samverkan med andra projekt, över programområdesgränser, t.o.m. avgörande för att de ska nå sina mål. Detsamma gäller medkraften bestående av ett etablerat samarbete mellan företag och lokala offentliga instanser. De projekt som haft erfarenheten att en medkraft är att det funnits ett stort intresse från företagens sida av att sinsemellan träffas och samarbeta har emellertid framförallt uttalat en erfarenhet från PO1. En väl Förstudie 16 (19) Kontigo AB

17 fungerande organisation sett till upparbetade kanaler kring information och beslut samt ett upparbetat nätverk är också en medkraft inom båda programområden. Detsamma gäller projektorganisationens legitimitet även om detta förefaller vara en särskilt viktig kraft när det handlar om socialt företagande i PO2. Sett till de motkrafter som handlar om de företag som deltar, svårigheten att förstå och acceptera projektets ramverk liksom svårigheten att avsätta tid så gäller detta PO1. De struktur- och systemhinder kopplade till ESF:s regelverk och som tidigare lyfts gäller däremot i viss utsträckning båda programområden. Svårigheter kopplade till socialförsäkringssystemet gäller däremot framförallt för PO2. Det är framförallt även inom PO2 som man upplever de fördomar och föreställningar liksom kunskapsbrist som omnämnts kopplade till målgruppen och företagande. Detsamma gäller svårigheter kopplade till att hitta praktikplatser och till att hitta rätt individer för att driva eget företag. Osäkerheten i regelverket kring sociala företag och huruvida dessa ska kunna drivas som en ideell förening gäller också framförallt inom PO2. Som tidigare nämnts så har flertalet projekt upplevt en utmaning sett till att flera av dem planerades i anslutning till finanskrisen och att de sedan skulle genomföras i ett annat ekonomiskt läge. Denna motkraft är giltig för båda programområdena. Förstudie 17 (19) Kontigo AB

18 6 Slutdiskussion 6.1 Slutsatser De projekt som undersökts i kartläggningen riktar sig mot samtliga av de i analysmodellen identifierade målgrupperna, egenföretagare, anställda, arbetssökande samt stödstrukturen. Flera av projekten som riktar sig mot egenföretagare eller anställda har fokuserat på utbildningsinsatser med syftet att höja individens kompetens och konkurrenskraft mer generellt. Kartläggningen har i mindre utsträckning visat på några tydliga exempel på utbildningsinsatser som syftar till att uppmuntra till egenföretagande bland anställda eller mer renodlade affärsutvecklingsutbildningar och kurser för att öka kunskaperna om företagande och entreprenörskap mer specifikt. Enligt flera av de projektledare som vi talat med verkar det heller inte ha funnits någon större efterfrågan av denna typ av utbildningar bland deltagarna som främst har varit intresserade av vidareutbildning inom sina specifika branschområden. Samtliga av de projekt som studerats har upplevt olika typer av med- och motkrafter. Några av dessa är gemensamma för projekt inom de båda programområdena och några är mer tydligt kopplade till det enskilda programområdet. Det har, i den inledande kartläggningen och i intervjuer med projektledare varit svårt att identifiera tydliga exempel på att projektet verkligen lett till ökad entreprenöriell förmåga bland deltagarna, företagsstarter eller, i förlängningen ökad integration och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Detta, särskilt det sistnämnda, är dock svårt att hitta precisa mått på och effekterna kan dessutom ha en viss fördröjning. Några projektledare menar att projekten har haft som resultat att fler har fått jobb. Det är dock svårt att påvisa exakt hur sambanden ser ut i entreprenörskapsprocessen och i förhållande till de med- och motkrafter som påverkat projekten. Trots att det nämns som en viktig komponent i projektplanerna har det inom flera projekt inte varit något större fokus just på entreprenörskap och företagande som ett verktyg för att öka konkurrenskraften och integrationen på arbetsmarknaden. Några av projekten har kunnat ge exempel på exakt hur entreprenörskap och företagande har varit en tydlig del i genomförandet, men detta gäller inte för samtliga. Bortsett från att entreprenörskap och företagande inte alltid stått i centrum tycks dock projekten i stort följa den projektplan som satts upp initialt. 6.2 Hur går vi vidare? I steg 2 ska fältstudier, eller fördjupade studier, av projekt genomföras med fokus på att försöka besvara de övergripande frågeställningar som presenteras i anbudsunderlaget. Förstudie 18 (19) Kontigo AB

19 Kontigo har, efter avslutandet av en första kartläggning beslutat sig för att titta närmare på följande projekt, - V.I.S, PO2 - Social ekonomi för ökad välfärd, PO1 - Socialt företagande för öka välfärd, PO2 - Kompetensvågen, PO2 - Nystartscenter, PO2 Kontigo har för avsikt att besvara frågorna genom att använda sig av den analysmodell som presenterats i denna rapport. Modellen är tänkt att möjliggöra jämförelser mellan de valda projekten sett till i vilken utsträckning de lyckats uppnå entreprenöriell förmåga bland sina deltagare (i den mån detta redan går att utläsa) och för att kunna föra en diskussion och dra slutsatser kring vilka projekt som förefaller ha en fungerande projektmodell samt undersöka vilka de kritiska faktorerna är för dra nytta av medkrafter och motverka motkrafter i projektet för att öka chanserna att skapa ökad integrering och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Förstudie 19 (19) Kontigo AB