Hela denna bilaga är en annons från Swedavia. flyget

Transkript

1 2012 ALMEDALSVECKAN 1 8 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. flyget Dagens tema från: Swedavia NR 2/6 En tidning om hur flyget bidrar till mångfald och tillväxt i Sverige. Foto: Samuel Unéus Mångfald är en styrka PÅ ARLANDA MÖTS VÄRLDEN. Vi följde med Imam Bogazkaya och hans kollegor en onsdagkväll när de tog emot fraktflygplan från världens alla hörn. SID 8 Foto: Orlando G Boström MARIA RANKKA, vd för Stockholms Handelskammare: Flygförbindelserna är en viktig del i Stockholmsregionens konkurrenskraft. SID Icehotel i Jukkasjärvi lockar turister från Invandrarnas hela världen. En omöjlighet utan flyget. SID Distribueras med Dagens Nyheter Så ska flyget bli grönare De senaste 40 åren har flygplanen blivit 70 procent bränslesnålare. Nu satsar flygindustrin för att minska CO ² -utsläppen med 50 procent. SID 2 & 4 SID 14 Investeringar för en miljard. Så byggs Arlanda om. Sverige är ett av de bästa länderna i världen att starta företag i. SID 6 SID 6 bidrag till Sverige: nya företag och nya jobb. Foto: Emil Nordin

2 2012 Foto: Colourbox den globala flygtrafiken står för 2 procent av världens koldioxidutsläpp? Det är lika mycket som världens samlade IT-användning orsakar. de senaste 40 åren har flygning blivit 70 procent 70% bränsleeffektivare? Flyget lyfter företagen Stockholm Arlanda Airport är avgörande för näringslivet i de fyra Arlanda-kommunerna 63,2 procent av företagen uppger att Stockholm Arlanda Airport spelar en avgörande eller mycket viktig roll för verksamheten. Det visar Swedavias företags lokaliseringsrapport som bygger på en enkät bland drygt 80 företag i Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta. Närheten till en internationell storflyg - plats är en förutsättning för Arlandakommunernas näringsliv. Företagens investeringar blir alltmer gränsöverskridande och förläggs i allt högre grad till de regioner och länder som har bäst förutsättningar där goda kommunikationer utgör en viktig faktor. Rapporten som presenteras i höst, visar exempelvis att en halvering av destinationer och avgångar skulle minska intresset för nuvarande lokalisering. Över hälften av företagen uppger att man eventuellt skulle flytta sin verksamhet till annan ort. Signalen från näringslivet i Arlandakommunerna är tydlig utan Stockholm Arlanda Airport ingen levande region. Bränslesnålare än en Prius. Dagens flygplan förbrukar bara 0,4 liter bränsle milen per passagerare. De senaste 40 åren har flygets koldioxidutsläpp per passagerare minskat med hela 70 procent. Snart kommer nya biobränslen att pressa utsläppen ännu mer. RADIKALA INSATSER SKA MINSKA flygets klimatpåverkan Foto: Colourbox Torborg Chetkovich, vd och koncernchef, Swedavia En tidning från Vid frågor om innehållet, kontakta: Jan Lindqvist, jan.lindqvist@swedavia.se Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Conny Unéus och Andreas Glandberger Texter: Sofia Hillborg Grafisk form: Masters of the Universe Korrektur: Solveig Enblom Tryck: Bold Printing Group För information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, Foto: Swedavia FLYGET STÅR FÖR 2 procent av världens koldioxidutsläpp. Detta är allmänt känt. Men något som inte är lika känt, är att flygets utsläpp per passagerare har minskat med hela 70 procent de senaste 40 åren. Enbart från 1990 till i dag har bränsleförbrukningen i medeltal minskat från 65 liter/1000 km till 40, alltså betydligt bättre än de flesta av dagens personbilar. De plan som lämnar fabrikerna nu ligger så lågt som 0,3 liter per passagerare och mil. Om flyget i stället hade stått kvar och stampat på samma ställe när det gäller bränsleeffektivitet, hade vi varit uppe i 1000 miljoner ton koldioxidutsläpp från det globala flyget i stället för dagens 650 miljoner ton, säger Henrik Littorin, omvärldsanalytiker på Swedavia. Av detta står de flyg som startar på svenska flygplatser för lite mindre än en halv procent. Flygets FN-organ ICAO har bestämt att utsläppen per passagerare ska vara minst 15 procent lägre 2020 jämfört med i dag. Kraftigt ökat flygande Men en stor del av detta faktiskt ganska föredömliga klimatarbete äts upp av rena trafikökningar, för samtidigt som utsläppen ska minska med 1,5 procent per år så ökar flygandet enbart i Sverige med ungefär 3 procent varje år. Det har aldrig funnits ett sådant behov av att flyga som i dag och om några år räknar flygindustrin med ett kraftigt ökat flygresande i framför allt Asien. I dag definieras 600 miljoner människor i Europa, 300 miljoner i USA och 600 miljoner i Asien som medelklass. Men 2030 kommer fler ha ett bättre liv; medelklassen i Asien kommer att omfatta över 3 miljarder människor och många av dem kommer att ha de ekonomiska möjligheterna att resa till andra länder. Att enbart Kina planerar att bygga 50 nya flygplatser de närmaste fem åren säger en hel del. Det finns ett klart samband mellan inkomster och efterfrågan på resor och upplevelser. Och många i denna nya medelklass kommer att ge sig ut för att se världen i affärer, som turister, för att besöka släkt och vänner. Ska vi hindra dem från att göra det? Nej, naturligtvis inte. De har lika stor rätt som vi att upptäcka världen. En ökad mobilitet har också många positiva effekter, till exempel ökat kulturellt utbyte och ökad förståelse. Men det är helt klart att den här utvecklingen gör flygets klimatarbete ännu mer centralt. Ändå sjunkande CO ² -utsläpp Trots de förväntade trafikökningarna räknar branschen faktiskt med kraftigt sjunkande koldioxidutsläpp efter Mellan 2030 och 2050 ska koldioxidutsläppen Att Kina planerar 50 nya flygplatser de närmaste åren säger en hel del. Henrik Littorin, Swedavia plötsligt hoppsan! halveras i absoluta tal. Hur går det här ihop? Det handlar om en kombination av ny teknik och nya bränslen. Om bara tio år kommer 80 procent av alla världens flygplan att vara tillverkade efter Det får stor betydelse. Dagens flygplan har nämligen dramatiskt lägre koldioxidutsläpp än de flygplan som tillverkades för bara några år sedan. Varje kilo räknas Denna dramatiska utveckling beror på en mängd olika faktorer. Nya material till exempel. Dagens flygplan tillverkas till stor del av kompositmaterial och är därför betydligt lättare. Flygplanstillverkarna jagar kilon överallt och därför är exempelvis dagens flygplansstolar lättare än för några år sedan. Det är bokstavligen så att varje kilo räknas. Ett enda kilo mindre per flygplansstol sparar nämligen i snitt liter Forts. på sid 4 2

3 Drive Lab navet för kompetensutveckling Just nu utvecklar Training Partner det nya konceptet Drive Lab en helhetslösning för kompetensutveckling inom Automotive Industry. Här kan människor umgås med ny teknik på ett säkert, roligt och lärorikt sätt. Antingen för att man arbetar med ny teknik eller för att man behöver lära sig att köra effektivt, säger Per Johansson, förarutbildare på Training Partner. Här kan människor umgås med ny teknik på ett säkert, roligt och lärorikt sätt. Per Johansson, förarutbildare på Training Partner Training Partners nya lokaler ligger i området som lanseras som Stockholm Drive Lab, fem minuter från flygplatsen. Konceptet Drive Lab är ett svar på de senaste årens ökade efterfrågan av kompetensutveckling inom Automotive Industry. Förfrågningarna har ökat markant vad gäller förarutbildningar. Allt ifrån exklusiva lanseringar, till företag som vill testköra olika märken för att bestämma vilken typ av företagsbil de ska välja, säger Per Johansson. Just nu bygger Training Partner Sveriges modernaste testbana i området Drive Lab Stockholm i Arlandastad. Området är tänkt att bli Sveriges största mötesplats för produktlanseringar, events och utbildningar inom fordonsbranschen.testbanan beräknas vara klar i oktober Konceptet Drive Lab i Arlanda tar förarutbildningar och kompetensutveckling till nästa nivå Training Center Training Partners utbildningscenter erbjuder konferenslokaler, teknikhallar och logi på samma plats. Placeringen är strategiskt viktig för kunderna. Test Track På testbanan får du applicera dina kunskaper i praktiken. Test Track 2, som nu byggs, är anpassad för att kunna utbilda i allt från tung trafik till motorcyklar. Training Logistics Training Partner tar hand om hela eller delar av administrationen före, under och efter en aktivitet eller projekt, allt efter kundens önskemål. Training Partner i Arlandastad Vi bygger helhetslösningar Vare sig ditt företag är i behov av affärsutveckling eller en förarutbildning så kan Training Partner vara din partner. Training Partner tar hand om administration, logistik samt utbildning och skräddarsyr det efter dina behov. Så kör du smart och sparar tusenlappar! 1. Ha framförhållning. Lyft blicken och försök se vad som händer längre fram i trafiken och försök att hålla en jämn hastighet. 2. Se till dina förutsättningar. Dina egna, bilens och vägens förutsättningar är såklart något som du måste anpassa din körning efter. 3. Fokusera på körningen. Det kan låta enkelt, men just bristande fokus är faktiskt den största orsaken till allvarliga bilolyckor. Som kund hjälper vi dig att välja det som passar dig bäst, beroende på hur ditt behov ser ut, säger Peter Olofsson, vd, Training Partner. Training Partner har specialiserat sig på att vara sina kunders förlängda arm och tar hand om hela utbildningsenheten eller enskilda uppdrag som till exempel produktlanseringar. Koncepten och idéerna kan bli hur bra som helst, bara man är kreativ och vågar satsa. Peter Olofsson, vd, Training Partner För oss är människan och upplevelsen alltid i centrum. Eftersom Arlanda är hela Nordens knutpunkt är det enkelt för alla att ta sig hit. Men självklart erbjuder vi också våra tjänster och utbildningar ute hos våra kunder på företagen, säger Peter Olofsson och fortsätter: Koncepten och idéerna kan bli hur bra som helst, bara man är kreativ och vågar satsa. Peter Olofsson, vd på Training Partner, anser att utvecklingsmöjligheterna inom Automotive Industry är nästintill oändliga. Training Partner växer och söker nya medarbetare Training Partner Arbetar med helhetslösningar inom Automotive Industry, men även inom Retail Industry. Företaget har idag cirka 75 medarbetare som under 2011 utbildade cirka personer. Under Training Partners paraply finns företag som Blanchard, Förarutveckling och Motorbranschens UtbildningsPartner. Företaget startade 1994 och finns idag i Arlandastad, Nyköping och Västerås. 3

4 procent av flygets utsläpp kommer från resor över 150 mil sträckor där det sällan finns andra alternativ.... NASA och MIT utvecklar flygplanskoncept som ska kunna förbruka procent mindre bränsle än i dag? Foto: NASA/MIT/Aurora Flight Sciences 70 procent bränslesnålare än för 40 år sedan SÅ SPARAR DAGENS FLYGPLAN IN BRÄNSLE: Avancerad navigation och mer datorkraft gör det möjligt att välja smartare flygvägar Funktioner ombord drivs av batterier, inte av flygmotorerna LED-lampor i kabinen Winglets (ny utformning av vindspetsarna) Lättare inredning (till exempel lättare flygplansstolar) Lättare flygplanskroppar med hjälp av kompositmaterial Forts. från sid 2 flygplansbränsle per år. Aerodynamiska förbättringar ger också stora besparingar. Exempelvis kan de nya fenorna på flygplansvingarna, så kallade winglets, spara upp till 5 procent flygbränsle. Och belysningen i flygplanskabinerna består numera också av energibesparande LED-lampor. Allt det här spelar roll. Men framför allt beror de minskade utsläppen på att datortekniken har slagit igenom på allvar. Dagens flygplansmotorer är datorstyrda och superoptimerade. De flygplan som sätts i bruk nu har procent lägre bränsleförbrukning per passagerare jämfört med för sex till sju år sedan. Det kommer innovationer hela tiden. Smartare flygvägar kan spara 30 % Också svenska företag är med i racet mot att pressa bränsleförbrukningen. Exempelvis utvecklar Volvo Aero komponenter till flygmotorer som har stor betydelse för motoreffektiviteten. Förutom rent tekniska förbättringar, handlar det också om det som branschen kallar operationella förändringar. När den internationella flygindustrin till exempel går över till mer avancerad navigation, kommer det att bli möjligt att skapa smartare, mer bränslesnåla flygvägar. Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller just det här. Riktigt stora besparingar kan man få den dagen man lyckas miljöoptimera flygningarna hela vägen, från gate till gate. Från det att flygplanet taxar ut, inte med hjälp av sina motorer, utan kanske draget av ett eldrivet fordon, startar på effektivast möjliga sätt, snabbt kommer upp på flyghöjd, kör rakt mot målet, glidflyger ner mot landningsplatsen på tomgång, landar utan onödig väntetid och sedan bogseras in till rätt gate. Här finns en potentiell besparing på 30 Datorstyrda motorer med drastiskt lägre bränsleförbrukning procent. Men det bygger på att man utvecklar och använder avancerad datorkraft inom hela den internationella flygbranschen. 30 procent kan tyckas som en stor reduktion, men eftersom flygresandet ökar så kraftigt är nyckeln till att på lång sikt få ner CO ² -utsläppen drastiskt nya, förnyelsebara flygbränslen. Alger är det enda som har tillräcklig potential om vi ska tillverka biobränslen i stor skala. Peter Lindblad, professor Redan i dag är det tillåtet för flygbolag att flyga med 50 procent biobränsle i tankarna och många flygbolag har redan provat. Flygbranschens egen uppskattning är att biobränslena kommer att slå igenom på bred front om ungefär 20 år. Efter 2030 ska världens flygplan bara ha betydligt mindre fossila bränslen i tankarna och efter 2050 ska de i bästa fall inte använda fossila bränslen alls. Trevliga målsättningar, men varifrån ska dessa förnyelsebara biobränslen komma? Amerikanska Boeing, ett företag som knappast är känt för verklighetsfrämmande gröna drömmar, har forskat på möjligheten att framställa flygbränsle med hjälp av alger sedan Och de är inte ensamma. Exxon Mobile investerade nyligen 600 miljoner Bättre aerodynamik dollar i ett bolag som utvecklar biobränslen just från alger. Flygbränsle framställt av alger sägs ha potentialen att kunna minska CO ² -utsläppen från flyget med 80 procent. Är detta realistiskt? Absolut, hävdar Peter Lindblad, professor i mikrobiell kemi vid Uppsala universitet. Det är mycket realistiskt. Faktum är att alger är det enda som har tillräcklig potential om vi ska tillverka biobränslen i stor skala. Växter har inte den potentialen, förenklat växer de för långsamt. Alger blir flygbränsle En yta motsvarande Belgien skulle kunna vara tillräckligt för att förse hela den globala flygindustrin med flygbränsle. Och alger kan man odla nästan var som helst. De konkurrerar inte om ställen där man odlar mat, de kan till och med odlas i förorenat vatten. Algerna i världshaven producerar 80 procent av jordklotets syre. En annan intressant sak med alger är att de äter koldioxid. Det betyder att man kan använda koldioxid som näring för alger och till exempel odla dem i växthus i anslutning till någon verksamhet som producerar mycket koldioxid. Peter Lindblad delar flygindustrins bedömning att biobränslen kan komma att slå igenom på bred front omkring år Man måste se på drivkrafterna och de är starka. Det är dyrt med olja, det är imagemässigt dåligt och snart kommer det att bli dyrt att släppa ut koldioxid. För flygindustrin skulle det här kunna vara ett sätt att göra resandet mer klimatneutralt. TEXT: SOFIA HILLBORG Så ska flyget minska CO ² -utsläppen CO²utsläpp Befi ntlig teknik, smartare fl ygvägar mm Biobränslen + ny teknik Inga åtgärder CO ² - neutral tilväxt % utsläpp 2050 Flyget måste ta till radikala åtgärder om CO ² -utsläppen ska kunna minskas. Befi ntlig teknik och smartare fl ygvägar kan göra en del. Men för stora minskningar krävs ny teknik och biobränslen. 4

5 Biljana Stojanov Jobbat på Securitas: 5 år Gör: Flygplatskontrollant Talar: Svenska, engelska, serbiska, kroatiska Hur trivs du med jobbet? Jag älskar mitt jobb. Arlanda är verkligen en mångkulturell arbetsplats. Det är väldigt roligt med alla möten med människor och att jobba tillsammans med kollegorna. Vi kompletterar varandra bra och man kommer varandra nära. Berätta lite om din bakgrund. Jag har mina rötter i Serbien. Jag är född i Sverige, men vi flyttade till Jugoslavien när jag var 5 år. Sedan kom vi tillbaka igen när jag var 14. På Arlanda flygplats arbetar nästan tusen Securitasmedarbetare. Eftersom de kommer från en mängd olika bakgrunder och kan många olika språk, kan de ge bästa möjliga service till resenärer från världens alla hörn. Mångfald är en tillgång för Securitas Är det praktiskt att kunna många språk när man jobbar på Arlanda? Det betyder extrakompetens. Det kan handla om att man kan tala flera språk, att man har en annan bakgrund eller att man har bott utomlands. Securitas har länge sett mångfald som en tillgång för företaget. Nästan tusen Securitasanställda arbetar på Arlanda flygplats. De gör säkerhetskontroller, kontrollerar varor och personer som är på väg in på flygplatsens säkerhetsområde och bevakar skyddsobjektet Arlanda. Och varje dag möter de tusentals människor från världens alla hörn. Många av Securitas anställda har själva rötter i andra länder. Det är en fördel för oss att ha en mix av olika nationaliteter, språk och religioner bland våra anställda, säger Jan Olsson, regionchef Hur trivs du med jobbet? Det är ett ganska roligt jobb och just på den här arbetsplatsen träffar man nya människor hela tiden. för Securitas på Arlanda. Om man vill få jobb på Securitas på Arlanda, är det en fördel att kunna flera språk och att ha erfarenhet av andra kulturer än den svenska. Vi har som krav att alla som jobbar Är det praktiskt att kunna många språk när man jobbar på Arlanda? När man träffar människor som inte kan språket, kan man alltid hitta någon som kan förstå dem. Det är en ska kunna bra svenska och engelska, men självklart är det bara positivt om man kan ytterligare språk. Det här är ju en internationell flygplats. Orsakerna är praktiska, förklarar Jan Olsson. Det är lättare att ge resenärer från andra länder ett bra bemötande om man har erfarenheter från andra länder och kulturer. Det blir mindre missförstånd om man kan förklara för människor på deras eget språk och det skapar i sin tur färre konflikter. Vi kan ge en bättre service, helt enkelt. Jonny Sonono Jobbat på Securitas: 5 år Gör: Jag är flygplatskontrollant, men just nu utbildar jag mig också till skyddsvakt Talar: Svenska, engelska, arabiska och syrianska stor fördel. Vissa blir väldigt glada när de får tala med någon som kan deras språk. Jag är själv född här i Sverige, men min mamma kommer från Syrien och min pappa från Irak. Noor Al-Kuba Jobbat på Securitas: 3 månader Gör: Flygplatskontrollant Talar: Svenska, engelska, arabiska, spanska, franska Hur trivs du med jobbet? Jag trivs jättebra, både med kollegorna och arbetsuppgifterna. Det är en jättebra arbetsmiljö, tycker jag. Och så är det speciellt att jobba på en flygplats. Man träffar olika människor varje dag, det är verkligen ett socialt ställe. Det tycker jag faktiskt jättemycket om. Berätta lite om din bakgrund. Jag kommer ursprungligen från Irak och kom till Sverige

6 2012 Foto: istockphoto den stora ökningen av flygresenärer kommer från Asien, särskilt Kina och Indien? 2020 ska minst 6 procent av det flygbränsle som förbrukas i världen vara förnybart. Det innebär att koldioxidutsläppen minskar med 5 procent. Nybyggare DET SVENSKASTE AV ALLT SVERIGE ÄR INGEN Ö. I alla tider har kontakterna med omvärlden drivit vårt land framåt. Under medeltiden kom högutbildade munkar hit från Frankrike och tillförde oss ovärderliga kunskaper inom byggnadsteknik, jordbruk och medicin. Under 1500-talet gjorde tyska experter stora insatser för gruvnäringen och boktryckarkonsten. På 1600-talet gjorde valloner från Nederländerna de svenska järnbruken världsledande. Under 1700-talet gjorde brittiska och holländska handelsmän stora insatser för internationell handel, bland annat genom Ostindiska kompaniet. Under 1800-talet införde brittiska invandrarföretagare automatiserad fabriksteknik i stor skala. Vid den här tiden startades också en mängd företag av judiska entreprenörer från Tyskland och Danmark. Bland annat skulle den tidning som du just bläddrade i, Dagens Nyheter, aldrig ha funnits om inte släkten Bonnier hade invandrat till Sverige i början av 1800-talet. I SLUTET AV 1800-TALET drabbades Sverige av missväxt och svält, och mellan 1869 och 1920 valde 1,3 miljoner svenskar att emigrera till Amerika. De som återvände under 1900-talet förde med sig nya kunskaper om teknik och handel. Under andra halvan av 1900-talet kom jugoslaver, finländare, balter, polacker, sydeuropéer, asiater, afrikaner och personer från Mellanöstern till Sverige. De arbetade i våra fabriker, förde med sig nya kulturella influenser, startade företag och lärde oss att laga godare mat. Och så blev Sverige ännu lite rikare tack vare entreprenörer från jordens alla hörn. FAKTUM ÄR ATT en stor del av det svenska näringslivet aldrig hade funnits om vi inte hade fått influenser utifrån. Utländska experter gjorde Sverige till en industrination. Och många av de varumärken som vi i dag ser som särskilt svenska Cloetta, Zoegas, Göteborgs- Kex, Marabou, Felix och Kalles Kaviar är grundade av invandrarföretagare. Vi har också en kung och en kronprinsessa som är andra generationens invandrare. Många av dem som har byggt vårt land och bidrar allra mest till det, kommer från andra länder. Och just detta gör vårt land starkt. Foto: istockphoto SOM SKAPAT JOBB ÅT MER ÄN 100 PERSONER SOM ÅTTAÅRING flydde han tillsammans med sin familj över bergen från Iran till Turkiet. Det tog tre veckor på hästryggen. Sedan hade familjen egentligen tänkt ta sig till Paris. Men av en lycklig slump kom vi till Arlanda och Sverige i stället, säger Saeid Esmaeilzadeh, grundare av företagsgruppen Serendipity, som betyder just lycklig slump. Serendipity sysselsätter i dag mer än 100 personer och värderas till drygt 250 miljoner kronor. Saeid har ingen företagarbakgrund. Han hade heller inga kontakter som kunde underlätta saker och ting. Tvärtom, kan man säga. Pappan var den första högskoleutbildade i sin släkt, men eftersom han engagerade sig politiskt kunde Saeid inte gå i skolan under sina första år. Trots det gick Saeid ut Tensta gymnasium med toppbetyg, blev Sveriges yngste docent och är numera adjungerad professor i materialkemi vid Stockholms universitet, vid sidan av företagandet. Det är sådant som brukar kallas meritokrati, när de bäst lämpade, smartaste och hårdast arbetande lyckas ta sig fram på egna meriter. Det är en historia som varje svensk borde vara stolt över, för den visar nämligen att vårt samhälle fungerar. Nästa lyckliga slump kom några år senare när Saeid hade börjat arbeta som forskare i materialkemi på Stockholms universitet. Laboratoriets ugn stängdes av för snabbt så att ett experiment misslyckades. Men när Saeid undersökte det smälta materialet upptäckte han att han hade fått fram ett glasmaterial som var lika hårt som diamant. Detta var starten på hans första företag, Diamorph. Extrema entreprenörer Saeid har en vapendragare: barndomsvännen Ashkan Pouya, också han ursprungligen från Iran och med en liknande historia. Ashkan är civilekonom och har bland annat varit innovationsdirektör vid Lunds universitet (och dessutom världsmästare i jujutsu). Deras företagsgrupp omfattar i dag tio företag, har ett eget kapital på 200 miljoner kronor, har Anders Wall i styrelsen och kontor på Stureplan. Det är här Saeid och Ashkan tillbringar de flesta av dygnets timmar. Serendipity är inte riktigt ett jobb för oss. Det är någon slags mission, säger Saeid. Som framgår av denna summariska levnadsbeskrivning, är både Ashkan och Saeid ganska extrema personligheter. De verkar helt enkelt inte veta hur man gör när man stannar halvvägs och säger att nu räcker det, det här är tillräckligt bra, det här är lagom. Vi har en klar målsättning. Vi tänker bygga ett företag som ska bli ett av Sveriges 40 största. Vi räknar med att det kommer att ta 35 år av hårt arbete, men det är det vi siktar på. TEXT: SOFIA HILLBORG FAKTA/INVANDRARNAS BETYDELSE FÖR DE UTLANDSFÖDDA UTGÖR 14 procent av Sveriges befolkning. 11 procent av alla småföretag i Sverige drivs av utlandsfödda företagare. 13 procent av alla nya företag startas av en utlandsfödd person. Antalet utlandsfödda företagare är Varje år tillkommer nya företag. Ungefär en tredjedel av de utlandsfödda nyföretagarna är kvinnor. Totalt är 7 procent av de utlandsfödda kvinnorna företagare, jämfört med 6 procent av de svenskfödda kvinnorna. Det är vanligare att personer som är födda utomlands driver företag än personer födda i Sverige. Bland unga (18 30 år) är det särskilt vanligt. 6 procent av de utlandsfödda unga är företagare jämfört med 4 procent av de unga som är födda i Sverige. ATTITYDERNA TILL ATT BLI företagare är också mer positiva bland utlandsfödda unga. 43 procent av alla utlandsfödda unga män vill hellre bli företagare än anställda. För svenskfödda unga är siffran 37 procent. Särskilt vanligt är företagande bland personer födda i Asien samt vissa länder i Mellanöstern, exempelvis Iran, Libanon, Syrien och Turkiet. Foto: Emil Nordin Saeid Esmaeilzadeh landade på Arlanda med s nik och har startat en företagsgrupp som har skapa De utlandsfödda småföretagarna är mer välutbildade än de svenska. 40 procent har högskoleutbildning, enligt Nutek/SCB. Siffran för svenskfödda småföretagare är 35 procent. Viljan att låta företaget växa är också större; 83 procent jämfört med 73 procent. Utlandsfödda småföretagare är mer positiva till att anställa än svenskfödda. Foto: Colourbox EN STUDIE AV NUTEK 2005 visade att 22 procent av de utlandsfödda företagarna riktade sig till en interna- 6

7 VISSTE DU ATT när Loreen vann Eurovision Song Contest ökade antalet sökningar på flyg till Sverige på flygjämförelsesajten Skyscanner med 50 procent? Foto: Annika Aschberg Några fler svenska hjältar SALVATORE GRIMALDI Cykelkung. Har räddat klassiska cykelmärken som Crescent och Monark. AMELIA ADAMO Tidningsdrottning, har bland annat grundat Amelia och M Magasin. BICKY CHAKRABORTY Grundare av hotellkedjan Elite. Har räddat otaliga klassiska svenska stadshotell. SIGTUNA LIGGER I ARLANDA OCH TVÄRTOM n familj när han var åtta år gammal. I dag är han professor i materialtekt jobb åt mer än 100 personer. FERNANDO DI LUCA Grundare av Zeta, som lyckades lära svenska mataffärer att sälja italienska delikatesser. ALLESANDRO CATENACCI Grundare och ägare av Nobiskoncernen, som bland annat äger Operakällaren. För den som tar buss 583 från Märsta station kan slutdestinationen vara New York. Sigtuna kommun ligger två timmar från London och noll minuter från Mälaren. Våra barn växer upp ett stenkast från terminal 5 och porten till världen. Ett av många skäl till Sigtuna kommuns mångfald. Och att vi växer snabbast i Sverige. NÄRINGSLIVET tionell marknad, jämfört med 15 procent av de svenskfödda. Det finns också klara samband mellan andelen utlandsfödda i ett land och utrikeshandelns omfattning, särskilt när det gäller handel med högförädlade produkter. KULTURGEOGRAFEN ALI NAJIB har uppskattat att det 2002 fanns företag som drevs av en utlandsfödd person eller en svenskfödd med minst en utlandsfödd förälder. Dessa företag sysselsatte personer. Om man tar in i beräkningen att antalet företag bland utlandsfödda har ökat med 25 procent sedan 2002, kan man anta att antalet i dag är drygt företag med anställda. Det kan till exempel jämföras med antalet anställda inom sjukvården: , eller byggsektorn: (Källor: Invandrares företagande: en statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige, Nutek Myten om invandrarföretagen: en jämförelse mellan invandrarföretagare och övrigt företagande i Sverige, Ali Najib, Möjligheternas marknad, Andreas Hatzigeorgiou, Garpar, gipskatter och svartskallar: Invandrarna som byggde Sverige, Anders Johnson 2010) 7

8 Vingar från vä 2012 vägtrafikens andel av världens koldioxidutsläpp är 17 procent? Flygets är 2 procent flygplatser hanterar mer än 90 procent av världens flygtrafik. ett flygplan i genomsnitt befinner sig i luften 8 10 timmar om dagen? Fraktflygplanet från Turkish Airlines landar på Arlanda tre gånger i veckan. Att lasta ur, lasta i och tanka upp flygplanet tar totalt en och en halv timme. KLOCKAN 19:25 LANDAR FRAKTFLYGPLANET från Turkish Airlines, en Airbus 310F med 67 tons lastkapacitet, på Arlanda. Om två timmar, 21:20, ska ytterligare en fraktjätte landa, en jumbojet med 132 tons last kapacitet från Korean Airlines. Det är onsdagkväll på Arlanda flygplats. Gunnar Sträng räknade godsvagnar på norrlandstågen. I dag är flygfrakten en lika pålitlig barometer om man vill få reda på hur den svenska ekonomin mår. Sverige har en gynnsam obalans när det gäller flygfrakten. Vi exporterar nämligen mer än vi importerar. Små mängder kommer in, men stora mängder flygs ut. Goda nyheter för den nuvarande finansministern, alltså. Flygfrakten utgör totalt bara drygt 1 procent av Sveriges exportvolymer. Ändå står den för nästan 30 procent av nettovärdet. Varje dag exporteras varor värda en miljard kronor från Sverige med flygfrakt, berättar Karsten Bjärbo, chef för flygfrakten på Arlanda. Karsten började som instruktör för markpersonal på Arlanda 1983 och blev kvar. Det är den klassiska svenska industrin som står för det mesta av exportflygfrakten; Ericsson, Atlas Copco, Sandvik, ABB och Volvo. Läkemedel och läkemedelsteknik är också stort. Vi fraktar läkemedel åt AstraZeneca för otroliga summor, berättar Urban Gålnander på Cargo Center. Dessutom förekommer vissa mer oplanerade transporter. Det är inte helt ovanligt att det anländer ett helt tomt, specialchartrat flygplan bara för att till exempel hämta en turbin från ABB. Då kan det vara så att en hel fabrik står stilla någonstans i världen för att det saknas en reservdel. Mango och rosor från Kenya Lingon är en annan, lite mer otippad svensk exportprodukt som flygs ut härifrån för Ikeas räkning. Det som landar på Arlanda är varor med högt värde, som elektronik och läkemedel, men också varor som inte tål långa transporttider, som rosor från Kenya och vissa sorters frukt. Qatar Airways har till exempel med sig flera ton mango i veckan med sina passagerarflighter. Det är en av orsakerna till att en fruktdisk i en vanlig livsmedelsaffär ser helt annorlunda ut i dag än den gjorde för några år sedan. Förut fraktades allt till Amsterdam och sedan vidare hit med bil. Många frukter Att jag kan turkiska var en fördel när jag sökte jobb b här. Imam Bogazkaya, lastare tålde inte så långa transporttider. Levande djur får också åka fraktflyg. Arlanda har en egen zoologisk avdelning som följer Djurskydds myndighetens hårda krav. Här finns specialanpassade faciliteter för ormar, hundar och kaniner, ett slags Skansen i miniatyr. På Arlanda ligger numera alla aktörer inom flygfrakt på samma ma område och delar på en gemensam säkerhetskontroll, som är lika petnoga som när man ska gå om- bord på ett flygplan. Karsten går igenom den ungefär tio gånger om dagen. Man skulle tro att han skulle vara en aning riterad på den vid det här laget, men inte. ir- Tvärtom, säger han. Förut var det på Arlanda som på de flesta andra ställen i världen; alla fraktaktörer var tvungna att ha sina egna säkerhetskontroller. ler. Vinsten med att göra så här är att när man väl är inne på området har man di- rekt tillgång till airside, om man har behörighet. Konceptet uppskattas och Arlanda Cargo City omfattar nu kvadratmeter terminalyta, men har utrymme att växa till Här finns alla de stora: DHL, UPS, FedEx, Spirit, WFS och förstås Posten. Inne på området finns också tullverksamheten. Arlanda Perishable Handling tar hand om hanteringen av växter, livsmedel och levande djur. Livsmedelsverket och Jordbruks verket har egna anläggningar inne på Cargo City för att underlätta hante- ringen. Från hela världen Varorna som ska flygas ut i världen kommer in med långtradare till Cargo City, där de går igenom säkerhetskontrollen och sedan sampackas på lastpaletter. Planen måste vara perfekt 8

9 VISSTE DU ATT de flygplan som sätts i bruk i dag har procent lägre bränsleförbrukning per passagerarsäte än de flygplan som togs i drift för sju år sedan? Vi levererar vad ett företag önskar: på exakt tid, säger Hampus Fahlgren, Business Area Manager på Bring Express. Kapten Mustafa Ural (överst) från Turkish Airlines tycker att Arlanda är en smidig flygplats att landa på. Urban Gålnander (nere t.v.) jobbar på Cargo Center och Karsten Bjärbo (nere t.h.) är chef för flygfrakten på flygplatsen. Foto: Samuel Unéus Utmanaren inom expresslogistik Bring Express är störst i Norden inom bud och distribution. Nu utmanar logistikföretaget på allvar även inom expressleveranser. rlden balanserade viktmässigt för att kunna flyga. Fraktflygplanet från Turkish Airlines kommer från Moskva och ska vidare till Istanbul. Kaptenen heter Mustafa Ural och har flugit i 44 år. Han bjuder på goda turkiska hasselnötter och visar oss cockpiten. Tre gånger i veckan flyger han med sin Airbus 310F till Stockholm, förklarar han på något knackig engelska. Stockholm är den smidigaste flygplatsen att flyga till. Det är hög nivå på servicen och det går snabbt här, också under vintern. Vi har en turnaround-time på bara en och en halv timme här och man vet att allt fungerar. Inne i lastutrymmet är det helt tomt och avskalat, sånär som på ett system av kullager och spärrar på golvet. Lastarna jobbar för högtryck med att tömma flygplanet. Något krånglar och en av dem ställer en fråga på turkiska till kaptenen. Mannen som kan turkiska heter Imam Bogazkaya och kom från Turkiet till Sverige Han har jobbat på Arlanda i åtta år och har nyss blivit befordrad till arbetsledare. Det går jättebra, jag trivs mycket bra. Det är en spännande arbetsmiljö och det är inte samma sak hela tiden. Det är bra betalt också, jag är nöjd med lönen. Att jag kan turkiska var en fördel för mig när jag sökte jobb här. Ibland är det jättebra att kunna andra språk, vissa är inte så bra på engelska. I dag har ungefär personer sin arbetsplats inne på fraktområdet. Totalt sysselsätter Arlanda anställda. Många av dem har utländsk bakgrund. Arlanda är en internationell plats, det är en del av tjusningen. En flygplats är ett mångkulturellt ställe. Det skulle inte gå att ha folk som går omkring i folkdräkt här, säger Karsten, som själv har rötter i Danmark. Mångkulturell arbetsplats På Arlanda rekryterar man medvetet personer som kan olika språk. Med det tempo som måste råda på en flygplats, finns det sällan tid att kalla på tolkar. Det är därför det kommer sig att lastarna på Arlanda har en betydligt högre språklig kompetens än många bolagsstyrelser. Här klarar man de flesta stora världsspråken från turkiska och ryska till kinesiska och thailändska. Oväntat många är också akademiker, som en gång började på Arlanda som extraknäck men trivdes så bra att de blev kvar. Mustafa och hans kollegor har lastat färdigt och planet är färdigtankat för returresan till Istanbul. Vi står tysta och ser planet taxa ut och lyfta mot Turkiet. Planet avtecknar sig mot kvällshimlen. Karsten suckar tyst. Man kommer inte ifrån det. Det är något speciellt med att jobba på en flygplats. TEXT: SOFIA HILLBORG November Plötsligt blir tusentals personer i Östersund magsjuka, en parasit har spridits i dricksvattnet. Frågan är bara var smittkällan finns. Vattenprover måste transporteras i ilfart från Östersund till ett laboratorium i södra Sverige, dels för att proverna har kort livslängd, dels för att en hel stad måste koka kranvattnet innan det används. Laboratoriet ger uppdraget till Bring Express. Det här är ett exempel på en kritisk situation som kräver snabbast möjliga leverans mellan städer inom Norden. Det är vid kundens viktigaste sändning de ringer till oss, då det är så bråttom att tiden är det väsentliga. I Norge levererar vi mycket till oljeplattformarna. Står de stilla innebär det enorma kostnader. Även om kundens sändningar skiljer sig emellanåt, är behoven alltid desamma: när snabbt inte är snabbt nog blir konsekvensen eller kostnaderna ödesdigra, säger Hampus Fahlgren, Business Area Manager på Bring Express. Bring Express är... Många av Bring Express kunder kommer från verksamheter som liksom oljeplattformarna måste fungera utan avbrott och de därför har stort behov av snabba reservdelsleveranser. Inom läkemedelsindustrin kan tiden vara oerhört kritisk. Ibland på liv och död När vi levererar medicinsk utrustning kan det ibland vara fråga om en patients överlevnad. Viktiga minuter kan det också vara när betalkortsläsare går sönder. Om det plötsligt inte går att ta betalt en löningshelg i en tobaksaffär, är varje minut dyrbar. En av våra största kunder är ett företag som tillhandahåller betalningsterminaler. Det är högt uppskruvade krav som gör att Bring Express kan vara det pålitligaste alternativet i Norden, menar Hampus Fahlgren. Med våra nordiska och globala expresstjänster tillsammans med de andra Bring-bolagens produkter, ger vi kunderna ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande.... specialist inom expressleveranser. Varje leverans ska vara hämtad och levererad inom tidsspannet 0 12 timmar. Bring Express ingår i Bring som är en del av Posten Norge-koncernen, finns över hela Norden och är lokalt baserade för att säkra närheten till kunden. Läs mer på 9

10 2012 en odlingsareal stor som Belgien skulle kunna försörja hela världens flygplansflotta med flygplansbränsle om man odlade alger på den? 2,7 miljarder flygresor görs per år i världen i dag, men man räknar med att antalet flygresor kommer att vara 10 miljarder GRÖNARE FLYG kräver insatser på marken DE SENASTE ÅREN har Swedavia, som driver Sveriges största flygplatser, lyckats minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent. Mycket av miljöarbetet görs på marken. Hälften av flygplatsernas koldioxidutsläpp orsakas av markresor till och från flygplatserna. Om vi kan få fler att åka kollektivt till flyget är mycket vunnet, säger Lena Wennberg, miljöchef på Swedavia. Kollektivtrafiken blir dessutom miljömässigt allt bättre. Det handlar om flygbussar som drivs av RME och tågförbindelser till och från Arlanda. Swedavia lobbar också hårt för en tågförbindelse till Landvetter. I bör jan av juni invigdes en ultrasnabbladdningsbar elflygbuss i Umeå, världens första, och bara miljötaxibilar får trafikera Foto: Niklas Alm Vi kommer att nå vårt mål, att minska energianvändningen med 30 procent, redan 2012, berättar miljöchef Lena Wennman. Arlanda. Snart införs samma krav även på Landvetter. Foto: Samuel Unéus 70 procent mindre koldioxidutsläpp Av flygplatsens koldioxidutsläpp står flygtrafiken upp till 915 meters höjd för 50 procent, marktransporterna till och från flygplatsen för 48 procent och Swedavias egen verksamhet för 2 procent. När det gäller de interna flygplatstransporterna använder Swedavia så gröna fordonsbränslen som möjligt. Miljöarbetet har gett resultat. De senaste åren har Swedavia kunnat minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent. Det handlar framför allt om att vi har förändrat uppvärmningen. I dag har vi i stort sett bara grön fjärrvärme på flygplatserna, alternativt uppvärmning med biobränslen som bioolja, pellets eller flis. All el vi köper är grön el. Vi har också väldigt mycket LED-lampor och smarta, energibesparande lösningar. Det finns också en del rätt spektakulära och experimentella miljölösningar på flygplatserna. Landvetter klarar en del av elförsörjningen med solceller, Malmö flygplats har Nordens största solvärmeanläggning och Arlanda har världens största akvifär, en underjordisk värmeåtervinningsreservoar som kyler ner terminalerna sommartid och värmer upp dem vintertid. Vi har haft som mål att minska vår energianvändning med 30 procent till år 2020, men faktum är att vi kommer att nå det målet redan TEXT: SOFIA HILLBORG Foto: Flygbussarna.se Fakta/Arlandas miljötillstånd Arlanda flygplats har i dag ett miljötillstånd som är unikt i världen. Det räknar inte bara in startande och landande flygplan under 915 meters höjd samt egen verksamhet i miljöbelastningen, utan även marktrafik till och från flygplatsen. Swedavia söker nu ett nytt miljötillstånd för Arlanda, bland annat med tanke på att flyget ingår i den globala handeln med utsläppsrätter. Bolaget ansöker om att i stället åläggas ett handlingsprogram. Swedavia önskar också att buller från flygtrafiken ska behandlas ur ett regionalt perspektiv. Grönare restauranger på Arlanda SSP är det ledande restaurangföretaget i världen inom resemiljö er. På Arlanda är företaget även framträdande i sitt miljöarbete. S SP har prioriterat miljöfrågor sedan sent 90-tal och nu trappas miljöarbetet på Arlanda upp på alla fronter. Till exempel har inleveranserna minskat med 15 procent sedan 2010, rengöringsmedlen är miljömärkta till 90 procent och 100 procent av all el är miljömärkt, samtidigt som förbrukningen minskar, mellan 2003 och 2007 med 18,5 procent, berättar Björn Lindström, miljösamordnare på SSP. Allt avfall på Arlanda sorteras, inklusive matavfallet som går vidare till kompost. Allt bryggkaffe är ekologiskt och fairtradecertifierat, fyller Marketing Director Anette Wahlstedt i. Livsmedel är ett annat fokusområde för SSP. Till exempel serveras inga fiskarter som är rödlistade enligt WWF fisklista, och all mat och alla smörgåsar produceras lokalt på Arlanda. Kort om SSP:s miljöarbete SSP, The Food Travel Experts, har över enheter i fler än 30 länder. SSP Sverige har arbetat med miljöfrågor sedan sent 90-tal och blev 2001 miljöcertifierade enligt ISO Hamburgare i världsklass VISSTE DU ATT MAX PÅ ARLANDA är en av världens absolut bästa flygplatsrestauranger? Härom året hamnade Max Arlanda på en hedrande tredjeplats när resemagasinet Travel + Leisure rankade den bästa flygplatsmaten, i sällskap med bland annat Gordon Ramsays lyxrestaurang på Heathrow. HITTILLS HAR BARA INRIKESPASSAGERARE i terminal 4 kunnat mumsa Maxhamburgare, men nu har vi rättat till den orättvisan genom att också öppna en Max Express i terminal 5. MAX SERVERAR INTE BARA Sveriges bästa hamburgare*, utan också lättare alternativ som sallader. Dessutom kan det kännas bra att veta att varje tugga är klimatkompenserad. HMSHOST SWEDEN AB driver ytterligare nio restauranger på Arlanda, förutom Max. Kika också gärna in på Illy, Waynes Coffe, SBARRO och Taste. *Enligt Svenska Dagbladets läsare 10

11 Arlanda Express Mångfaldståget Arlanda Express utgör inte bara den snabbaste förbindelsen mellan Stockholm och Arlanda. Med personal som talar 15 olika språk (förutom de nordiska), där HBTfrågorna beaktas seriöst vid rekrytering och med en ledningsgrupp som består till hälften av kvinnor är det ett företag där mångfaldsarbetet har hög prioritet. Mångfaldsfrågorna har en viktig roll inom Arlanda Express; så viktig att företagets vd Per Thorstenson tilldelats utmärkelsen Sveriges bästa chef av tidningen Chef just för hans och företagets mångfaldsarbete. Ja, mångfald är ett ledord som genomsyrar all verksamhet inom Arlanda Express. Vi vill ge alla en chans, oavsett etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning. Vi tror också att det är bra för affärerna med mångfald, och faktiskt även för landet. Många utländska besökare får sin första kontakt med Sverige genom Arlanda Express. Det måste kännas välkomnande att mötas av tågpersonal som kanske talar deras eget språk, säger Per Thorstenson. Det är lätt för ett företag att säga att man välkomnar mångfald, men ofta svårt i det praktiska rekryteringsarbetet. När Arlanda Express rekryterar nya tågvärdar börjar man med öppet hus för alla sökande, där ledningen berättar om företaget och även om dess välkomnande inställning till bland annat HBT-personer. Därefter ges varje sökande möjlighet att under 10 minuter enskilt presentera sig för företagets företrädare. På så sätt kan alla sökande göra sig gällande oavsett personlighet, säger Per Thorstenson. Bäst i världen Arlanda Express, som förra året gjorde ett starkt resultat och slog passagerarrekord, har fått många hedrande omnämnanden den sista tiden. Enligt Trafikverket var företaget Sveriges punktligaste tågoperatör år Och enligt en brett genomförd marknadsundersökning är Arlanda Express det mest uppskattade persontransportföretaget i Storstockholm. Dessutom utsågs företaget nyligen till världens bästa airport shuttle av det brittiska livsstilsmagasinet Monocle, för andra året i rad. Tidningen berömde oss bland annat för vår kundservice, komfort, tågdesign och punktlighet. Det känns verkligen hedrande, säger Per Thorstenson. Vi leder flyget säkert miljömässigt punktligt LFV är en säker, miljöeffektiv och prisvärd leverantör av flygtrafiktjänster som ser till att du kan färdas tryggt i vårt svenska luftrum. Vi ligger i internationell teknisk framkant och har fokus på flygsäkerhet och utveckling. Vi kan därför behålla samma höga flygsäkerhetsnivå även när flygtrafiken ökar. LFV är ett affärsverk som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder vid 34 torn i Sverige samt vid kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö. Vi trafikleder omkring flygplan per år i det svenska luftrummet. LFV är en av Europas ledande aktörer inom flygtrafiktjänst. Våra lösningar uppmärksammas i omvärlden och inom miljöområdet går vi i bräschen för att minimera miljöbelastningen. Mer information finner du på 11

12 2012 VISSTE DU ATT... när ett gemensamt lutfrum införs i Europa minskar flygets utsläpp med 10 procent? det finns flygplan och flygbolag i världen? VISSTE DU ATT effektivare flygvägar och datoroptimerad flygning skulle kunna minska bränsleförbrukningen med 30 procent? ICEHOTEL I JUKKASJÄRVI HALLÅ DÄR, MARIA RANKKA, vd för Stockholms Handelskammare Vad innebär flygförbindelserna för näringslivet i Stockholm? I Stockholm har vi ett väldigt internationellt näringsliv i dag, med många internationella huvudkontor. Vi har både de traditionella svenska storföretagens huvudkontor, men också regionkontor för många internationella företag. Självklart är möjligheten att flyga in och ut en viktig aspekt. Flygförbindelserna är en viktig del i regionens konkurrenskraft. Effektiva flygförbindelser är något som är väldigt viktigt för våra medlemmar. Skulle det försämras, skulle det slå direkt mot näringslivet. Vad innebär influenser utifrån för svenska företag? Historiskt sett är det ett faktum att många stora svenska entreprenörer och innovatörer har varit invandrare. Under den stora svenska emigrationen till främst Amerika, fick vi också mycket värdefulla influenser utifrån. Bland annat så skickade de som hade utvandrat hem pengar, men en annan sak som man ofta underskattar är att de också skickade hem brev med idéer. Det här gav ofta upphov till nya företag. Många personer som kommer till Sverige är mycket driftiga och startar egna företag. Vad innebär det för kreativiteten och dynamiken i exempelvis Stockholm? I dag ser vi många nystartade företag med medarbetare från olika länder. Det är en del av det som skapar en så stark dynamik, exempelvis i Kista. Sedan är det ju också så, att när vi åker ut i världen hittar vi nya idéer som vi tar med oss hem. Jag oroas mycket av att många inte ser det här. Framöver tror jag att vi kommer tala mycket om hur vi ska attrahera talanger från olika delar av världen till vårt näringsliv och vår forskning. Sverige är för litet i sig självt. Vi måste kunna locka personer från andra delar av världen som vill jobba och starta företag här. TEXT: SOFIA HILLBORG Foto: Orlando G Boström lever på flyget UTAN FLYGFÖRBINDELSER hade Sveriges mest internationellt kända besöksmål, Icehotel i Jukkasjärvi, knappast existerat. Hela idén bakom Icehotel bygger på att vi ska kunna attrahera utländska gäster. Det vore en omöjlighet utan flygförbindelser, säger Yngve Bergqvist, entreprenören bakom Icehotel. Icehotel har besökare varje år, varav 70 procent utländska turister. Storbritannien står för 40 procent och en tredjedel är svenskar. Många kommer också från USA och Australien. Under högsäsong ska nästan 25 procent av flygresenärerna som kommer till Kiruna flygplats till oss. Direktflyg till Heathrow Icehotel är en starkt bidragande orsak till att lilla Kiruna med invånare har direktflyg till Heathrow två gånger i veckan och snart också direktlinje till Köpenhamn. Det tar ett dygn att åka tåg från Malmö till Kiruna. Ett modernt samhälle måste ha en flygplats. Yngve Bergqvists fantastiska affärsidé, ett hotell av is, sysselsätter i dag 150 personer på heltid, plus ett stort antal underleverantörer. Varje flygplan med besökare som landar här betyder enormt mycket för regionen. Många av dem väljer en lite annorlunda flygplatstransfer: hundspann de 15 kilometrarna till Jukkasjärvi. Det har vi haft sedan vi började marknadsföra hotellet på 1980-talet. Fast nu för tiden startar vi inte direkt från plattan som vi gjorde då... Fakta/Icehotel Byggs av ton snö och ton is från Torne älv. Omfattar kvm. Smälter ner varje vår. Varje år vigs cirka 150 par i Icehotels iskyrka. Nästan alla hotellgäster kommer med flyg. Foto: Ben Nilsson Yngve Bergqvist är superentreprenören som kläckte idén om ett hotell byggt helt i is. En smått vansinnig tanke, men i dag är Icehotel i Jukkasjärvi ett av världens mest attraktiva resmål och lilla Kiruna med invånare har direktflyg till Heathrow. Varje år ser ishotellet lite annorlunda ut, eftersom det smälter och byggs upp igen på nytt varje år. Lyxsviterna är utrustade med unika konstverk i is. Foto: Niels Bo Nielsen Foto: Leif Milling Konstnär: Natalia Chistyakova & Karlis Ile 12

13 inrikesflygets andel av de svenska koldioxidutsläppen uppgår till 1 procent, enligt Naturvårdsverket? de senaste tio åren har bränsleförbrukningen per passagerare minskat med 20 procent? CO ² -utsläppen från flyg kan minskas med 80 procent med flygbränsle framställt av alger. En oöverträffat exotisk upplevelse. Icehotel lockar turister från hela världen, bland annat kommer många från England och Australien. Foto: Leif Milling Konstnär: Tomasz Czajkowski & Eryk Marks Foto: Karl Ramström Foto: Leif Milling Konstnär: AnnaSofia Mååg Varje år flyger konstnärer från hela världen till Jukkasjärvi för att skapa hotellets konstnärliga utsmyckningar, helt i is. Foto: Photobigben.com Konstnär: Mats Persson, Joel Johansson, Merja Halonen, Ulrika Hellby, Sam Gusfors, David Andrén, Johanna Holmberg, James McClean, Kari Kristine Johnsen UPPLANDS VÄSBY SVERIGES IT-KOMMUN 2011 SVERIGES IT-KOMMUN Ett exempel är vår nya app där invånarna snabbt och enkelt kan rapportera fel i de offentliga miljöerna. CONTACTOR Upplands pl Väsby är en av landets snabbast växande kommuner. Effektiva IT-lösningar i hela verksamheten bidrar till förstklassig och effektiv service, som gjort att Dagens Samhälle utsett oss till Sveriges effektivaste kommun. Det händer mycket i Väsby. Med modern teknik och okonventionella lösningar ger vi möjligheter för Väsbyborna och det lokala näringslivet att vara delaktiga i Väsbys utveckling. I mötet mellan stad, skog och vatten skapar vi en spännande plats där färgstarka människor möts. EFFEKTIVAST I SVERIGE Enligt Dagens Samhälle är Väsby den kommun som använder skatte pengarna effektivast. 13

14 80% om bara tio år kommer 80 procent av alla flygplan i världen att vara tillverkade efter 2010? fenor på flygplansvingar, så kallade winglets, sparar in 3 5 procents bränsleförbrukning? Terminal 3 SkyCity te Terminal 2 Ga Nu växer Arlanda Terminal 4 Gate Gate FRAM TILL 2020 räknar Kjell-Åke Westin, flygplatschef på Arlanda, med att antalet passagerare på Arlanda kommer att öka med 5 miljoner. Det är lika mycket som Landvetter tar emot på ett år. Det är bakgrunden till att Arlanda investerar en miljard kronor de närmaste åren för att öka passagerarkapaciteten. P å många sätt kan man säga att det är fullt på Arlanda redan nu. I alla fall under morgon och kväll, när de allra flesta reser. Och tidvis har köerna varit långa till säkerhetskontroller och incheckning, särskilt i terminal 5. Vi hade 19,1 miljoner passagerare förra året. Det var all time high för oss. Men re- Förbereder för tillväxt. Arlandas flygplatschef förbättrar passagerarkapaciteten. 14 dan nu ser vi att vi förmodligen kommer att ha ännu fler passagerare i år. Därför har Arlanda inlett en serie investeringar för att förbättra passagerarkapaciteten. Först ut är en ombyggnad av terminal 2, som påbörjades i början på sommaren. Här ska man åstadkomma en lugnare atmosfär och mer yta genom att lägga till en våning. Terminalen får också ett större shoppingutbud och fler matställen. I stället för stengolv blir det mattor, och särskild vikt läggs vid färgsättning och ljudmiljö. På många flygplatser i världen får man en känsla av vänthall. Vi vill skapa en lugnare, mer personlig och avslappnad miljö med lite kafékänsla, en plats där man gärna dröjer sig kvar en stund. Helst ska Arlanda vara så tilltalande att man ska välja att åka hit lite tidigare än man egentligen behöver. Också terminal 5 får på sätt och vis ytterligare en våning. Fast här handlar det mer om att utnyttja utrymme som redan finns. Den tidigare restaurangvåningen ovanför incheckningshallen ska bli säkerhetskontroll med hela tolv genomgångar, så att passagerarna ska slippa vänta. Den så kallade suckarnas gång, en lång, rätt trist gång mel- NYTT HOTELL Clarion Hotels bygger ett nytt hotell med 414 rum och generösa konferensutrymmen. Hotellet kopplas ihop med SkyCity via en gång. EN VÅNING TILL Terminal 2 får mer yta genom att man bygger ytterligare en våning med fler restauranger och butiker. Här skapas en lugnare, mer avslappnad miljö. lan A- och B-pirerna, ska byggas ut till en luftig, inglasad plaza med utsikt mot planen och plats för shopping och kaféer. Samtidigt passar flygplatsen på att bygga ut gaterna för att få plats med fler större flygplan. Terminal 2 och 5 byggs om Också pir F byggs om. Dels för att höja kapaciteten, dels för att göra resandet smidigare för passagerare som reser till resmål utanför Schengenområdet. När ombyggnationerna är klara år 2015, kommer terminal 5 inte längre att vara en renodlad utrikesterminal. Vi gör en integrering. Det ska bli möjligt att ha både inrikes- och utrikestrafik i terminal 5, och vi ska också underlätta för transfer mellan inrikes- och utrikesflyg. Den största KONTORSHUS I området Airport City i anslutning till flygledartornet byggs ett antal miljösmarta kontorsbyggnader. Sense building är det första som byggs. utmaningen är att vi gör allt det här i full drift. Men det byggprojekt som kanske är mest iögonfallande på Arlanda just nu, är byggandet av det nya Clarionhotellet med 414 rum. Det kommer att kopplas ihop med SkyCity via en gång och ökar bland annat kapaciteten för att hålla konferenser på Arlanda. Den nya, stora kongressalen har kapacitet för 900 personer. Många väljer att hålla sina konferenser här redan i dag. Om man har många som ska flyga in från olika håll, är det svårt att få det mer effektivt än att hålla konferensen på Arlanda. I dag arbetar ungefär människor på Arlanda, men om tio år kanske siffran kan vara uppemot Alldeles intill flygledartornet, ritat av stjärnarkitekten Gert Wingårdh,

15 2050 ska flygets utsläpp vara halverade jämfört med i dag. VISSTE DU ATT flygresandet kommer att fördubblas inom 15 år och fyrdubblas inom 30 år? bullret från flygtrafiken de senaste 40 åren har minskat med 75 procent? Gate NY SÄKERHETSKONTROLL Restaurangplanet en våning ovanför incheckningshallen i terminal 5 byggs om till säkerhetskontroll med kapacitet för många fler passagerare. Terminal 5 Gate 1-10 planeras nämligen ett miljöanpassat kontorsområde med arbetsnamnet Airport City. Pendeltågstrafik direkt till Arlanda Framöver ska ännu mer hända. Kjell-Åke Westin drömmer om möjligheten att bygga ihop terminal 4 och 2, och att fylla det rätt trista bagagebandsområdet i ankomsthallen på terminal 5 med kulturupplevelser. Även tågtrafiken ska utvecklas. Från och med december kommer Arlanda att få pendeltågstrafik från Älvsjö och Stockholms Central vidare till Uppsala. Det är vi väldigt glada över. I framtiden skulle man kunna tänka sig möjligheten att resenärer byter tåg här på Arlanda i stället för att åka in till Stockholms Central. TEXT: SOFIA HILLBORG Gate F26-F69 SUCKARNAS GÅNG Den trista transportsträckan mellan pir A och B byggs om till luftig shoppingplaza. PIR F BYGGS OM Västra sidan av relativt nybyggda pir F har byggts om för att göra resandet smidigare till länder utanför Schengenområdet. PIR F BYGGS OM Östra sidan ska också byggas om. I terminal 5 skapas även smidigare transfermöjligheter till inrikesflyg. BROMMA FLYG- PLATS BYGGS OCKSÅ OM 3,5 MILJARDER i investeringar fram till 2018 ska förvandla Bromma till en modern cityflygplats. Den största investeringen blir en helt ny terminal som ska ersätta dagens rätt nedslitna gamla hangarbyggnad. Alla beslut är inte helt klara, men 2018 ska ombyggnaden vara färdig, är det tänkt. Då ska det också gå att nå Bromma bekvämt och miljövänligt med hjälp av Tvärbanans nya station alldeles i utkanten av den nya terminalen. EFTERSOM BROMMA ligger så centralt i Stockholm, kommer inte antalet starter och landningar att öka nämnvärt. Däremot kommer passagerarantalet att kunna ökas väsentligt med hjälp av nya plan som tar fler passagerare, men bullrar mindre. Framtidens Arlanda KAPACITET FÖR fem miljoner fler passagerare, fler arbetsplatser och hotellrum i anslutning till flygplatsen, och ännu effektivare kollektivtransporter. Så tror Swedavia att framtidens Arlanda kommer att se ut. SÅ BIDRAR FLYGET TILL DEN SVENSKA EKONOMIN SÅ MÅNGA JOBB skapas inom den svenska turistindustrin tack vare luftfartssektorn. Det visar en kartläggning gjord av Oxford Economics om flygets samhällsekonomiska effekter i Sverige. Totalt bidrar luftfartssektorn med 67,7 miljarder kronor genom sin betydelse för turismen. UNDER 2009 FRAKTADES 25 miljoner passagerare och ton gods till, från och inom Sverige med flyg. 64 procent av de utländska besökarna anlände med flyg och de spenderade 59,7 miljarder kronor i Sverige. Turisterna ger bland annat jobb inom resebranschen, på hotell och restauranger. Totalt bidrog turismen till drygt arbetstillfällen under 2010, enligt en rapport från Tillväxtverket. Det är fler jobb än Volvo AB, Volvo Personvagnar, Saabkoncernen, Ericsson, Peab, Scania, Sandvik, Skanska, ABB, Vattenfall, TeliaSonera, AstraZeneca, Mölnlycke, SCA och Bravida skapar tillsammans. TURISTINDUSTRIN HAR BLIVIT en ny svensk basnäring som 2010 skapade ett exportvärde på 87 miljarder kronor, drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten. Dessutom ökar turismen kraftigt. Den totala omsättningen för turismen har ökat med nästan 70 procent sedan En särskilt lönsam del av turistindustrin som ökar är kongressbranschen låg Sverige på 16:e plats bland världens kongressländer. I snitt beräknas en kongressdeltagare spendera mer än kronor per dygn. Sedan 2000 är Sverige den destination i Norden som har stått värd för flest internationella möten låg Stockholm på 17:e plats, Göteborg på 54:e plats och Uppsala på 96:e plats bland världens kongresstäder. Källor: Flygets ekonomiska betydelse för Sverige, Oxford Economics Fakta om svensk turism, Tillväxtverket Direktbuss Stockholm - Arlanda på 35 minuter Kampanjpris! kr Gäller 1 juli - 12 augusti Ord. pris fr. 99 kr. Vi firar att vår flygtransfer blivit märkt Bra miljöval med kampanjpris! På alla våra bussar finns eluttag och gratis wifi. Avgångar varje kvart i rusningstrafik. Köp din biljett på swebus.se, i våra biljettautomater på Cityterminalen eller Arlanda, 7-eleven, Pressbyrån, Direkten eller ring

16 För att mobilitet är en mänsklig rättighet. FÖRENINGEN Svenskt Flyg Radisson Blu Hotels på Arlanda Service med ansvar Radisson Blu Hotels utvecklar sina hotell och koncept i takt med Arlanda flygplats satsning på framtiden. Tillsammans erbjuder de två hotellen 568 hotellrum och 30 möteslokaler med Radisson Blus unika servicekoncept. Vi drivs av att ständigt förnya och förbättra oss och därför lanserar vi löpande nya koncept, säger Maria Tullberg, General Manager på Radisson Blu Arlandia och Radisson Blu Sky City. Radisson Blu Arlandia Hotel toppar Tripadvisors listor över bästa hotell i Arlandastad, men man slår sig inte till ro för det. Vi drivs av att ständigt förnya och förbättra oss och därför lanserar vi löpande nya koncept, nu senast Brain Food, säger Maria Tullberg, General Manager på Radisson Blu Arlandia och Radisson Blu Sky City. Effektiva och resultatdrivna möten kräver bibehållen skärpa bland deltagarna. Genom hotellets nya matkoncept Brain Food serveras nyttig och god mat som håller konferensdeltagarna pigga och alerta hela dagen. Grunden i maten är färska och närproducerade råvaror med fokus på fisk, fullkornsprodukter och frukt och grönt. I stället för bullar och godis serveras underbara fruktsmoothies och andra goda och nyttiga mellanmål. Radisson Bly Sky City Hotel har blivit en populär mötespunkt med sitt unika läge mitt i Sky City; det är en knutpunkt för alla resenärer. Inom ramen för det Responsible Business-arbetet som hotellen bedriver, ingår att hotellen ska vara miljövänliga och etiska, samt göra ansvarsfulla affärer. Rent konkret betyder det att det är viktigt hur man behandlar personal och gäster, och att man är transparenta och ärliga i sina affärsrelationer. Vi arbetar också aktivt med våra värderingar och jämställdhetsfrågor. Alla våra medarbetare ska känna sig delaktiga och trivas på arbetet, för då levererar vi bästa tänkbara gästupplevelse och lever upp till vårt servicekoncept Yes I Can. Våra medarbetare har bakgrund i 30 olika nationaliteter, vilket är en enorm styrka. Våra gäster kommer från hela världen och då är det en stor tillgång att ha medarbetare från hela världen, säger Maria Tullberg. För att visa att man tar miljön på allvar är båda hotellen Svanenmärkta och man klimatkompenserar. För oss känns det än viktigare att vi är miljövänliga, särskilt med tanke på våra lägen vid flygplatsen, säger Maria Tullberg. Globalt medlemsprogram Club Carlson även för dem som bokar Hotellen ingår i Carlson Rezidor, vilket innebär att man har ett globalt medlemsprogram för både affärsresenär och konferensbokare vilket gör det unikt. Medlemmarna kan samla poäng som kan användas på de hotell som ingår i gruppen runt om i världen. Bland förmånerna ingår rabatt i hotellens restauranger, fri rumsuppgradering vid tillgång, gratis gästnätter och att man får behålla rummet längre på utcheckningsdagen. Genom att vara en del av en global hotellkedja kan vi genom Club Carlson erbjuda våra gäster ett fantastiskt medlemsprogram och också guldkant i deras vardag, säger Maria Tullberg. 16