1. Bakgrund. 2. Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1

2 Innehåll 1. Bakgrund Systematiskt kvalitetsarbete Vision och mål för Lapplands Lärcentra Vision Tre överordnade perspektiv Värdegrunden Det livslånga lärandet Samverkan Studie- och yrkesvägledning (SYV) Validering Särskild vuxenutbildning (Lärvux) Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) Svenska för invandrare (SFI) Samhällsorientering Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux) Eftergymnasial utbildning Uppdragsutbildning

3 1. Bakgrund Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Lärvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI), Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och Uppdragsutbildning. Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Kunskapens Hus, är ett modernt lärcentrum som samlar all utbildning för vuxna i Jokkmokks kommun under samma tak. Kunskapens Hus (byggt 1996) har en behaglig och praktisk studiemiljö med fina studieytor, lugn miljö och modern teknisk utrustning. Antalet elever varierar kraftigt under året i och med att stora utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter. För mer information om Kunskapens Hus, se 2. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och erfarenheter. Den fyller två funktioner; dels syftar den till att redovisa och analysera den verksamhet som bedrivits under ett läsår, dels har den en framåtsyftande funktion och ska fungera som ett levande dokument i verksamheten under kommande år. Kvalitetsarbetet löper kontinuerligt under året och skall införlivas i såväl personalens som elevernas arbete. Det utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i förbundets vision och mål för Lapplands Lärcentra samt styrdokument för Kommunal vuxenutbildning. Till grund för analys och utvecklingsarbete ligger t.ex. (nationella) prov, godkända betyg, avbrottsstatistik, uppföljningsmöten, kursutvärderingar samt trivselenkäter från ett elevperspektiv. Rektor gör vidare kontinuerliga verksamhetsbesök vilka också ligger till grund för kvalitetsarbetet. Medarbetarenkäter, samverkansråd samt individuella medarbetarsamtal ger också viktig information vad gäller analys, utvecklingsområden och framtidsvisioner. Årsredovisning, nuläge Aktiviteter Uppföljning analys Efterfrågestyrda utbildningar Delårsredovisning, nuläge Uppföljning, analys Aktiviteter 3

4 3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra 3.1 Vision Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner genom att erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet, samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den studerande. 3.2 Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera, utveckla och/eller genomföra utbildningar. Vi ska erbjuda Särskild utbildning för vuxna, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå, Utbildning i svenska för invandrare, utbildningar på yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildningar. Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik, metodik och teknik. Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera resurser och säkra likvärdighet. Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala, regionala och nationella nätverk. Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetenser. Vi ska ha fyra lärcentra, ett i varje kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier. Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning etableras i regionen. Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen. 4. Tre överordnade perspektiv Värdegrunden, det livslånga lärandet samt samverkan är tre överordnade perspektiv som ständigt ska vara närvarande och genomsyra vuxenutbildningen, våra arbetssätt och metoder samt övrig verksamhet på Lärcentrum i Jokkmokk. 4.1 Värdegrunden Enligt lag i 6 kap. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (208:567) och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1 083) skall varje skola upprätta en Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk verkar för att främja likabehandling av alla studerande och anställda vid skolan. För att denna 4

5 plan ska vara känd och efterföljas av alla har rektor informerat all personal om den bakomliggande lagen och om likabehandlingsplanens innehåll. Rektor har ett samverkansråd med elevombuden från samtliga utbildningsvägar där man diskuterar likabehandlingsplanen och går skyddsrond i huset. Studie- och yrkesvägledaren informerar i sin tur eleverna om dokumentet, dess bakgrund och innehåll vid inskrivning. Vidare får varje elev information om likabehandlingsplanen vid kursstart av pedagogerna. Den anslås också på anslagstavlor, på hemsidan och på Fronter (vår lärplattform). Vid nyanställning är information om Likabehandlingsplanen obligatorisk (rektors ansvar). Rutiner för klagomål finns, men det har dock inte inkommit något klagomålsärende under perioden hösten våren Kontinuerlig revidering av likabehandlingsplanen fortsätter. På varje personalmöte är arbetsmiljö med som en punkt på dagordningen. Elevernas upplevelse av det psykosociala klimatet fortsätter rektor och personal att utvärdera kontinuerligt i t.ex. trivselenkäter samt mer informella samtal. Svarsfrekvensen på aktuell enkät var 47 % och visade en god trivsel där eleverna bland annat lyfter att de uppskattar handledningstiderna och att personalen på lärcentrat är trevlig. Delar av personalen har varit på fortbildning i mångfald och islamofobi. Rektor sitter med i styrgruppen för ett jämställdhetsprojekt som Strukturum, kommunens näringslivsbolag är huvudman för. 4.2 Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet innebär att utbildning inte är begränsad till vissa perioder, utan kan återupptas efter behov under hela livet. Vuxenstudier bidrar till personlig utveckling och en stärkt kunskapsidentitet som ger ökad möjlighet att delta i samhällets demokratiska processer. Samtidigt som många människor har en bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv dessutom ständig förnyelse av kunskap. Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för att människor ska kunna skaffa sig rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att överbrygga utbildningsklyftorna vilket leder till ökad jämlikhet och social rättvisa. Vi marknadsför och informerar om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Vidare så arbetar vi aktivt med uppsökande verksamhet för att nå och motivera eleverna på alla utbildningsnivåer. Ett exempel på uppsökande verksamhet är att vi besöker alla företag som varslar folk i kommunen samt de asylboenden som är etablerade i kommunen. Lärcentrum i Jokkmokk tillämpar kontinuerligt intag och studiestart, inte minst för att möjliggöra för en stor flexibilitet på elevindividnivå. Samtliga elever har i de allra flesta fall kunnat starta omgående efter inskrivning. Vi har inom ramen för det som är ekonomiskt försvarbart erbjudit efterfrågestyrd utbildning i enighet med individers behov och förutsättningar. Har vi inte kunnat erbjuda kursen på plats med befintlig lärarkraft eller från något av de andra kommunernas lärcentrum har vi i samverkan 5

6 använt oss av Lapplands gymnasium eller externa distansutbildningsanordnare. Studier ska också fortsättningsvis erbjudas på distans för att möjliggöra ett parallellt förvärvsarbete. Exempel på kurser som köpts in är elkurser från kommunalförbundets gymnasieskola samt kurser inom handel och ekonomi från extern utbildningsanordnare. Vi kommer att vidareutveckla vårt arbete med distansutbildning vid Lärcentrum i Jokkmokk. Kursupplägg med alternativa anpassningar till distansstudier ligger alltid i fokus för ledning och pedagoger. Elever som har behov och möjlighet att studera på plats är självklart lika viktiga för oss. Vi har uppgraderat en del av våra studiosar och en lärararbetsplats. Vi har haft ett samarbete med LTU för att fortsätta ligga i framkant i samarbetet universitet lärcentra. 4.3 Samverkan Hela organisationen Lapplands Lärcentra bygger på samverkan; intern mellan olika lärcentrum och kommuner i form av ett flexibelt kursutbud samt externt mellan parter som näringsliv, branschråd, AF, Fokus Jokkmokk, näringslivsbolag, destinationsbolag både lokalt i Jokkmokk och i övriga Norrbotten samt andra utbildningsanordnare. Lärcentrum i Jokkmokk har på alla plan verkat och ska fortsätta verka för en ökad öppenhet mot det lokala samhället, där utvecklingsprojekt, utbildningsanordnare, företag och offentlig sektor erbjuds att nyttja våra fina och moderna lokaler till utbildningar och konferenser m.m. På så vis förblir vårt lärcentrum levande och öppet, och grupper av människor som aldrig annars skulle ha sökt sig hit eller till vuxenutbildningen har besökt oss av just denna anledning. Vårt mål är att de även fortsättningsvis ska göra så. Vi har vidare gjort regelbundna besök på Strukturums morgonmöten där vi berättar om vår verksamhet, vårt kursutbud och olika tjänster som vi kan sälja. Delar av personalen som arbetar med yrkeshögskola har haft dialogdagar med Destination Jokkmokk. Lärcentra fortsätter medverka i olika nätverk där andra Yh utbildningsanordnare medverkar. Ett av nätverken är Svensk Energi initiativtagare till. Tanken med nätverket är dels att de för en dialog mot myndigheten ur både branschperspektiv och utbildningsanordnares perspektiv samt att lyfta fram utbildningsformer. Denna vår ha de t ex hjälpt oss med marknadsföringen genom att porträttera examinerade studenter som fått jobb hos något medlemsföretag i deras tidning EBR. Syftet har varit att både marknadsföra yrkesrollen och utbildningarna. 6

7 5. Studie- och yrkesvägledning (SYV) Vid Lapplands Lärcentra Jokkmokk finns 50 % studie- och yrkesvägledare (SYV). Vägledning är tillgänglig för studerande inom samtliga utbildningar på lärcentrum samt för övriga kommuninnevånare som så önskar. Information gällande utbildningsvägar, utbildningsutbud, studiefinansiering, behörighetsfrågor m.m. ges även till grupper (gymnasieelever, arbetssökande, företagare m.fl.) i samverkan med exempelvis AF, näringsliv och andra utbildningsanordnare. Information om utbildningsmöjligheter sprids även via kontinuerlig annonsering och distribution av informationsmaterial. SYV ansvarar sedan tidigare för behörighetsbedömning, meritvärdering och upprättande av underlag för antagning till Yh Vattenkrafttekniker och Yh Servicetekniker eldistribution/vinkraft. Viss administration ingår även i arbetsgruppen som t ex schemaläggning av vuxenutbildningens verksamhet, ansvar för uppföljning av studieprestationer och redovisning av yrkesvux. Individuella studieplaner upprättas för samtliga elever inom vuxenutbildningen i samband med antagning. Kurser beställs via annat lärcentrum/annan utbildningsanordnare om det behövs för att kunna tillgodose den enskildes behov. SYV fungerar som mentor för de elever som endast läser kurser med externa lärare. SYV-gruppen inom Lapplands Lärcentra har under perioden haft kontinuerliga träffar, och en stående dagordning har införts för att effektivisera mötena. Utfärdande av gymnasieexamen/slutbetyg, särskild prövning, rekrytering av korttidsutbildade, enskildas utbildningsönskemål och individuella studieplaner i Pro Capita är exempel på frågor som det arbetats med. Under läsåret har SYV deltagit i branschinformation anordnad av Fortbildning i samverkan, Universitets- och högskolerådets utbildningsdagar i Stockholm och Luleå, informationsträff anordnad av CSN, Yh Norrbottens seminarium om ansökan/behörighet/urval samt Kommunförbundets konferens om nyheter inom vuxenutbildningen. en för hösten 2014 och våren 2015 var: Fyra regelbundna nätverksträffar med SYV-gruppen. SYV-gruppen fortsätter att arbeta med de idéer och förslag från Skolverkets projekt som kan bidra till ökad rekrytering av målgruppen. 7

8 uppfyllelse för hösten 2014 och våren 2015 Bedömningen är att vi uppfyllt målen. Syv-gruppen har haft en ökad samverkan och genomfört 5 träffar under perioden samt även fortsatt arbetet med rekrytering av korttidsutbildade. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Utvecklingsarbete med studieplaner, för att få ett så bra verktyg som möjligt för att planera elevernas studier. Upprätta och utvärdera studieplaner i Pro Capita. Utveckla jämställdhetsperspektivet i vägledning, en aktivitet för att nå målet är att delta på FIS branschdag och temadag kring jämställdhetsperspektivet i vägledning. 5.1 Validering Vuxenutbildningen ska ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter som de till exempel kan ha fått från tidigare studier eller arbetsliv. Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens skolformer. En studerande kan validera hela eller delar av kurser på LC Jokkmokk. Arbetet med att utveckla validering är ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att försöka möte upp de olika behov av validering som kan förekomma. Alla elever inom den kommunala vuxenutbildningen, Lärvux och SFI har en individuell studieplan. När studieplanen upprättas sker en första kartläggning av den studerandes kunskaper och erfarenheter. Även inom yrkeshögskola finns möjligheter till validering för att tillvarata de studerandes tidigare erfarenheter inom aktuellt utbildningsområde. 8

9 6. Särskild vuxenutbildning (Lärvux) (höst/vår) (14/15) Resultat (14/15) (15/16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever Antal kursdeltagare Andel avbrott för arbetslaget i % Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderingar i % Bra samarbete med Dagcentra Bra samarbete med Dagcentra Bra måluppfyllelse Bra måluppfyllelse Eleverna gör utvärderingar på skoltid och lämnar in dem direkt till rektor. Fortsätta med vår uppsökande verksamhet Ett bra individuellt upplägg för varje elev Fortsätta motivera eleverna till studier. Fortsätta stimulera eleverna att nå individuella mål samt kunskapskrav i sina studier Fortsätta med samma upplägg som tidigare Nulägesbeskrivning All undervisning är individanpassad efter elevernas förkunskaper och behov. Detta speglas även i de individuella studieplanerna som bildas grunden för utbildningen. Studieplanerna blir kontinuerligt utvärderade och justerade genom samtal och personliga önskemål. På så sätt startades det tre olika orienteringskurser inom bl.a. ekonomi, geografi och kreativt skrivandet under perioden höst 14/vår 15. Som komplement för att kunna beakta elevernas särskilda behov görs regelbundna samtal med personalen på Dagcentrumet. Hög närvaro på lektionerna är ett tecken på god trivsel som i sin tur leder till en god arbetsstämning. Utvärderingar av undervisningen gör rektor genom att besöka verksamheten och intervjuar eleverna. Samtliga elever som har avslutat en kurs har fyllt i kursutvärderingsblanketten. Kursutvärderingarna visar att elevernas helhetsintryck är mycket bra, de trivs med undervisningsformerna och upplägget av lektionerna. Läraren utvärderar elevernas måluppfyllelse mot kunskapskraven via samtal och pedagogisk dokumentation och skapar möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper, inte minst med hjälp av de nya pedagogiska redskap som smartboard. Vi har gjort många informationsinsatser om Lärvux under gällande perioden, bl.a. har LKFs Lärvuxgrupp tagit fram en ny Lärvuxfolder. Vi har annonserat på hemsidan och i kommunens annonsblad, varit på mässor och förtagsbesök. 9

10 Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna. en för hösten 2014 och våren 2015 var: Arbeta med appar som pedagogiskt respektive didaktiskt verktyg. Delta på fortbildning med särnät. Delta på arbetsförmedlingens rekryteringsmässa. Titta på smartboard som ett kompletterande läromedel. uppfyllelse för hösten 2014 och våren 2015 Arbetsförmedlingens rekryteringsmässa utgick. De resterande målen har vi uppfyllt. Utöver det har vi skaffat en smartboard och börjat använda den i undervisningen. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Utökad användning av appar för att öka individanpassningen och motivationen för eleven. Utökad användning av smartboard för att öka individanpassningen och motivationen för eleven. Initiation av studiebesök av dagcenter för att bibehålla den uppsökande verksamheten. 10

11 7. Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) (höst/vår) (14/15) Resultat (14/15) (15/16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever 12 10/8 15/15 Antal kursdeltagare Andel avbrott för arbetslaget i % Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderingar i % et är nästan uppfyllt. Många elever behöver mer tid i lärarresurser än vad vi i nuläget kan erbjuda /12 25/25 et är uppfyllt 0 0/15 0/ Två elever har gjort avbrott varav en har gått till arbete och en har varit inaktiv. Det finns ingen elev som har avslutat någon grundskolekurs under perioden. Det finns ingen elev som har avslutat någon grundskolekurs under perioden. Vi behöver omfördela lärarresurser från gymvux till grundvux alternativt utöka. Fortsätta marknadsföra grundläggande kursutbud samt fortsatt samarbete med arbetsförmedlingen och gymnasieskolan. Fortsatt uppsökande verksamhet så som besök vid företag med varselhot. Fortsätta med kontinuerliga avbrottsmöten med pedagoger, SYV och rektor. Fortsätta stimulera eleverna att nå individuella mål samt kunskapskrav i sina studier. Nulägesbeskrivning Vi har under hösten 2014 och våren 2015 fortsatt marknadsföra grundläggande vuxenutbildningskurser för de SFI-elever som läser på D-nivå. Vi samarbetar med AF, Focus Jokkmokk och MiROi som vägleder individer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Arbetet blir utifrån individuella lösningar där en lösning kan vara studier. Denna målgrupp kan bli elever inom både grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. Vi har löpande antagning, d.v.s. eleverna kan börja och avsluta kursen enligt egna önskemål, möjligheter och behov. Elever som startade sina studier under hösten började vid olika tider och fortsatte sina studier under våren Svas-grund-eleverna erbjuds tre lektionstillfällen, sammanlagt 3 timmar undervisning plus 1 timme handledning per vecka. Kursens upplägg är en kombination av distansundervisning via vår lärplattform (Fronter) och fysisk undervisning. Engelska grund-eleverna erbjuds 1 lektionstillfälle per vecka á 2 timmar samt 1 timme handledning. Matematik grund-eleverna erbjuds ca 10 timmar handledning 11

12 per vecka. Deltagarna använder läroböcker och vid behov andra källor för att lösa främst skriftliga inlämningsuppgifter. Kombinationen av distans- och fysisk undervisning tillmötesgår vissa vuxna elevers livssituation som oftast kräver tid för familj och arbete där fasta lektionsscheman skulle vara ett hinder för studier. Andra elever, inte minst de elever som inte har svenska som modersmål, skulle behöva mer fysisk undervisning. Eleverna har tillgång till basläromedel, datorer och undervisningen kan bedrivas med diverse tekniska hjälpmedel så som bildkanon, Smart Board, kamera, digital inspelningsutrustning, o.s.v. Det finns övningsprogram installerade på datorerna. En del är även tillgängliga via Fronter. I ämnet matematik har eleverna fått stöd på sitt modersmål via länkar i Fronter. Kursutvärdering sker efter avslutad kurs/delkurs och innehåller frågor om kursupplägget, tillgänglighet för tekniska hjälpmedel, undervisande lärare samt elevens engagemang. Då vi inte har någon elev som avslutat någon kurs/delkurs under perioden är det svårt att säga något om hur aktiva eleverna är i utvärderingen. Lärcentrum i Jokkmokk har ett utökat ansvar för de övergripande utvecklingsfrågorna för den grundläggande vuxenutbildningen. En arbetsgrupp i svenska som andraspråk bestående av minst en lärare från varje lärcentrum har fortsatt samarbeta. Rektor för Lapplands lärcentrum i Jokkmokk ingår som huvudansvarig. Vi har haft en gemensam fysisk träff i Gällivare. En arbetsgrupp i matematik grund har via en fysisk träff och två tillfällen via videokonferens utarbetat delkurser för ämnet inklusive kunskapskrav för dessa. en för hösten 2014 och våren 2015 var: Nätverksträff för matematiklärarna där en samsyn om delkurser dryftas. Utarbeta ett system för att förbättra andelen inkomna kursutvärderingar. Vidareutveckla det kollegiala lärandet. Öka svarsfrekvensen på kursutvärderingarna. uppfyllelse för hösten 2014 och våren 2015 Utöver att vi inte kan säga något om kursutvärderingarna (se ovan) så är övriga mål uppfyllda. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Diskussioner måste föras kring prioriteringar och fördelning av lärarledd undervisning inom SFI/grundvux/gymvux för att öka tillgängligheten av fysiska lektioner. Diskussioner kring möjligheter för andraspråkselever att uppnå kunskapskraven i förhållande till undervisningsresurser för en möjlig individanpassning och ökad måluppfyllelse. Matematikgruppen vill titta på fysiska hjälpmedel för att utveckla undervisningen på grundläggande nivå. 12

13 8. Svenska för invandrare (SFI) (höst/vår) (14/15) Resultat (14/15) (15/16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever 60/50 65/ /100 Antal kursdeltagare 65/55 66/112 70/60 Den stora volymökning har gjort att vi har varit tvungen att öka våra personella resurser samt utöka lokalerna Stor ökning under våren som gjort att vi blivit fler personella resurser. Skaffa fler lokaler samt omfördela resurser. Fortsätta marknadsföra SFI och vara flexibel i intagningen och arbetssätten. Fortsätta med individanpassad undervisning. Andel avbrott för arbetslaget i % 0 10/31 10/20 Avbrotten beror i första hand på flytt inom Sverige (11), praktik/arbete (15), föräldraledighet (2), personliga skäl (1) samt flytt till hemlandet (3). Vårterminens avbrott beror främst på de asylsökandes förflyttning inom landet. Praktik och arbete utgör vidare en stor avbrottsorsak av positiv karaktär för individen. Vi ska fortsätta med vårt flexibla upplägg för att möta upp elevers olika livssituation. bilden med 0 avbrott ska således läsas utifrån denna aktivitetsplan/analys. Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderingar i % et är uppnått Utvärderingstillfällena under mätperioden var 2 till antalet. Vi missade de elever som gjorde planerade avbrott. De asylsökande eleverna kan göra oplanerade avbrott utan att vi hinner göra kursutvärdering. Dela ut kursutvärderingar samt trivselenkät löpande och på så vis fånga upp elever som tänker göra ett planerat avbrott Nulägesbeskrivning Eleverna i SFI har under hösten 2014 och våren 2015 utgjort hela 21 olika språkgrupper. Den största ankommande kvotflyktinggruppen under perioden har varit från Eritrea och Syrien. En ökning av individer från Europa har tydligt märkts, förmodligen som en effekt av Focus Jokkmokks arbete med att öka inflyttningen till Jokkmokks kommun. Den tidigare stora gruppen av kärleksinvandrare har inte nämnvärt ökat. Kunskapens Hus har löpande antagning, och vår policy är att de blivande eleverna ska få börja SFI så fort som möjligt efter 13

14 inskrivning. Dock har den tidigare väntetiden på endast 1 vecka ökat något, särskilt i slutet av vårterminen 2015 då elevantalet ökade, och intaget har därför skett den första veckan i varje månad. Vi håller fortfarande en god kontakt med integrationen för en smidig skolstart för de sökande. Vi verkar aktivt för att nå alla i kommunen som har rätt till SFI. Vi skickar kontinuerligt information om SFI till alla som folkbokför sig i kommunen samt informerar/annonserar i det lokala annonsbladet (Reklamjournalen). Samtliga SFI-elever har erbjudits 15 h lärarledd undervisning per vecka. SFI erbjuder undervisning utifrån individuell kunskapsnivå på förmiddagen i tre grupper varav en för analfabeter. Den sistnämnda gruppen förändrades dock under vårterminen på grund av ökat elevantal. På grund av yttre omständigheter (andra aktörer inom integrationssamordningen) förändrades karaktären på alfa-gruppen, vilket resulterade i en blandad grupp med analfabeter och lågutbildade. Detta var mindre lyckat utifrån ett pedagogiskt samt individuellt elevorienterat perspektiv. På eftermiddagen har vi haft ytterligare en undervisningsgrupp av blandad karaktär för att möte upp MiRoi/AF:s planerade praktik för vissa elever. Rent praktiskt sker undervisningen i tre olika lektionssalar, samtliga utrustade med teknik lämpad för den specifika undervisningsgruppen. Gemensamt för samtliga salar är dock datorer med läromedlens specifika program installerade samt bildkanoner för storbildsprojicering. Under våren 2015 utökades lokalerna med en lektionssal, eftersom asylsökande från boenden i Vuollerim och Porjus började SFI. Under våren 2015 har 22 asylsökande elever varit inskrivna på SFI. Av dessa har 13 deltagit på regelbunden basis. Svårigheter för eleverna har främst varit färdsättet till skolan/sfi. Från Porjus och Vuollerim krävs reguljär buss, men oklarheter angående finansiering av bussbiljett försvårade skolgången för flertalet elever. Med varje elevs individuella progression i åtanke sker en stegvis slussning till en ny grupp, vanligast mellan A- och B-nivå. Denna övergång sker utan större dramatik, eftersom samtliga elever har lärt känna varandra under den dagliga gemensamma obligatoriska fikastunden. Högutbildade elever med snabb progression startar och avslutar å andra sidan ofta i samma grupp. När eleverna är språkligt rustade för det nationella provet genomförs dessa. De visar överlag på goda resultat. Vid de nationella proven sker sambedömning SFI-lärare emellan med likvärdighet i åtanke. När vi analyserat de nationella proven för SFI visar resultaten övervägande godkända nationella prov. B-provet vållar sällan problem, och av 19 avlagda prov är det endast 3 som inte får godkänt. Dessa elever har med största sannolikhet gått fram något för fort i sina studier och får backa, repetera och göra om provet. Vad gäller C-provet är det 3 av 10 som inte klarar ett slutbetyg. Dessa elever har således fallerat på två av fyra delprov. Här bör noteras att ingen missar delprovet läs, den receptiva del på C-provet som sällan vållar problem. Däremot blir inte sällan de produktiva delarna, skriva och tala, en svårare nöt att knäcka, främst för elever med ingen eller låg akademisk bakgrund. 14

15 I den årliga utvärderingen synas undervisningen/undervisande lärare, litteratur med övriga pedagogiska verktyg (datorprogram, t.ex.) samt lokaler med övrig personal (t.ex. administration). Utvärderingen görs under lektionstid, men eleverna ska själva lämna upp enkäten i rektors fack om rektor inte sitter på arbetsrummet. Frånvarande elever bereds alltid möjlighet att göra utvärderingen vid senare tillfälle. Svarsfrekvensen är 65 %. Eleverna som kommer från asylboendena slutar ofta oanmält vilket betyder att vi inte har möjlighet att göra kursutvärderingar. Resultatet visar i sin helhet på en hög kvalitet, enligt eleverna. På en skala 1-5 blir medelvärdet 4,4 och uppåt. På lärcentrumet har personal arbetat fram en enkät om trivsel, diskriminering och kränkande behandling som eleverna på SFI deltog i och som sedan utvärderades. Enkäten visar att samtliga elever trivs på skolan och den visar inga indikationer på diskriminering eller någon form av kränkningar. Slutsatsen blir att vårt psykosociala arbetsklimat är bra. Rektor har under året ingått i en referensgrupp som heter FOCUS Jokkmokk som bestående av primärvården, det kommunala bostadsbolaget Jokkmokks Hus, Polisen, Kyrkan, FK, AF, Folktandvården samt lokala idrottsföreningar. Referensgruppen har träffats vid fyra (4) tillfällen, där huvudsyftet har varit att dela information om respektive verksamhets roll vad gäller de inskrivna individerna i integrationssamordningens verksamhet i Jokkmokk. Inom Lapplands kommunalförbund har två SFI-träffar genomförts under perioden. Där har lärare gemensamt diskuterat pedagogiska frågor, kunskapskraven och betygssättning. Av totalt fem pedagoger är fyra behöriga SFI-lärare enligt Skolverkets kriterier (30 p universitetsstudier i Svenska som andraspråk). en för hösten 2014 och våren 2015 var: Dela ut kursutvärderingen löpande för att fånga upp åsikter från elever som gör planerade avbrott. Arbeta fram en modell för en introduktionsvecka för asylsökande med hjälp av bland annat kollegialt lärande gentemot Kiruna lärcentrum. Fortbildning i alfabetisering. uppfyllelse för hösten 2014 och våren 2015 et för punkt ett är fortfarande inte uppfyllt. Vi är medvetna om detta och har för avsikt att aktivt påminna varandra om vikten av att fånga upp elever som gör planerade avbrott som ett led i ett förbättrat utvärderingsarbete. Vad gäller punkt två besökte pedagogerna sina SFI-kollegor i Kiruna för att studera deras upplägg av introduktionsvecka. Vi beslutade att korta ner denna vecka till två dagar som ett slags effektiviseringsarbete, eftersom vi såg en möjlighet att snabbare få in eleverna i en individanpassad undervisning. Vårt utarbetade sätt att introducera eleverna har fallit ut väl. Den tredje punkten skedde för två pedagoger 15

16 under ht 2014 i form av två kursdagar i läs- och skrivutveckling med inriktning mot alfabetisering med föreläsaren Pelle Lindblå. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Dela ut kursutvärderingen löpande för att fånga upp åsikter från elever som gör planerade avbrott. Fortbildning i alfabetisering. Att skapa en renodlad alfa-grupp där undervisningen är speciellt pedagogiskt anpassad för deltagarna. 16

17 8.1 Samhällsorientering Lapplands Lärcentra har ett samarbetsavtal inom LKF avseende samhällsorientering för nyanlända. Jokkmokks Lärcentrum har huvudansvaret för genomförandet. Samhällsorientering sker på deltagarnas hemspråk och genomförs med olika kommunikatörer via videolänk till de orter där deltagarna finns. Rektor och ansvarig personal för samhällsorienteringen har varit på dialogforum tillsammans med representanter för integrationssamordningen från alla Norrbottens kommuner. Kommunikatörerna finns i Kiruna, Gällivare och Luleå. I dagsläget erbjuds samhällsorienteringen i tre olika språkgrupper: tigrinja, persiska/dari och arabiska. Antal inskrivna i Jokkmokk från hösten 2014 och våren 2015: Språk Antal personer (14/15) Persiska/Dari 4/5 Tigrinja 3/3 Arabiska 4/4 en för hösten 2014 och våren 2015 var: Anställa egna kommunikatörer inom LKF-området för att kvalitetssäkra och förbättra samhällsorienteringen. Förbättra kommunikationen med de kommuner vi samarbetar med inom samhällsorienteringen. uppfyllelse för hösten 2014 och våren 2015 uppfyllelsen uppnåddes delvis. Det anställdes två kommunikatörer, en i Kiruna arabiska och en i Gällivare i persiska/dari. Utöver det har vi haft samarbete med Luleå. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Anställa egna kommunikatörer inom LKF-området för att kvalitetssäkra och förbättra samhällsorienteringen. Förbättra kommunikationen med de kommuner vi samarbetar med inom samhällsorienteringen. 17

18 9. Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux) (höst/vår) (14/15) Resultat (14/15) (15/16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever 65/100 51/104 60/100 Antal kursdeltagar e Andel avbrott för arbets-laget i % Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderinga r i % et är nästan uppnått på hösten och definitivt uppnått på våren. Fortsätta med marknadsföringen och validering på individbasis. 120/ / /260 et anses som uppnått. Möter individen där hen är. 0 7/7 0/0 Inaktiva: 9 st Inaktiva studenter har kontaktats vid upprepade tillfällen, men utan resultat. Arbete: 3 st Trots flexibla kursupplägg har dessa valt att avbryta. Personliga skäl: 2 st Ej motiverad: 1 st Byte av kurs: 1 st /100 1 elev som fått ett F i betyg Våra åtgärder gav resultat Fortsatt snabb mentorskontakt vid upptäckt inaktivitet. Fortsätta med det arbete vi gör. Fortsätta med de åtgärder vi inlett Nulägesbeskrivning Vi validerar kontinuerligt elevernas kunskaper från gymnasiet och arbetsliv, vilket startar redan vid elevens första möte med SYV. Efter en behovsinventering har vi erbjudit orienteringskurser i matematik för ett antal elever. Syftet har varit att ge en introduktion till kommande matematikstudier. Orienteringskursen har även legat till grund för fortsatt individuell studieplanering. Andelen kursutvärderingar har ökat markant och detta beror på de åtgärder vi vidtagit. Åtgärderna har bestått av att skriva in i studieguiderna om vikten av att utvärdera, påminna eleverna vid avslutad kurs om utvärdering samt att vi lockat med en utlottning av presentkort om de anmäler till vår administratör att de genomfört utvärderingen. Kursutvärderingen visar på ett mycket bra resultat främst när det gäller kursupplägg och examinationsformer. Elevinflytande är en utmaning och något som vi kan utveckla. All pedagogisk personal har läst och diskuterat Skolverkets stödmaterial Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser inom vuxenutbildningen. En av 18

19 diskussionspunkterna handlade bland annat om behovet av stöd för att upprätthålla motivation och vad detta kunde ha för bakomliggande orsaker. Skolverket står bakom en utbildning i betyg och bedömning (via Karlstads universitet). Några av våra kollegor i Kiruna har haft ett inspirationsmöte om denna utbildning. Detta möte har startat tankar och en önskan om att gå utbildningen. Gemensam personalinsats vad gäller betyg och bedömning innebar en fördjupad diskussion av Bo Sundblads handbok om betygsättning. Personal lyssnade även på honom under 1 dag i Gällivare. Samarbete kring bland annat sambedömning i matematik har påbörjats inom hela Lapplands lärcentra. Fortbildning i inspelningspedagogik samt teamboard/smartboard. en för hösten 2014 och våren 2015 var: Öka svarsfrekvensen på kursutvärderingarna. Vidareutveckla samarbetet i matematiken mellan våra olika lärcentra. Kollegialt lärande och sambedömning i ämnet svenska. uppfyllelse hösten 2014 och våren 2015 Alla mål är uppfyllda. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete för hösten 2015 och våren 2016 Matematikgruppen kommer att lägga mer samarbete på gymnasiekurser under kommande läsår för att säkerställa likvärdigheten och kunna genomföra sambedömningar. Jobba med en av Lapplands lärcentras förstalärare i formativ bedömning och sambedömning för att öka elevernas inflytande i kurserna och öka likvärdigheten mellan våra lärcentra. Jobba med olika metoder att ge återkoppling till våra elever och framför allt till distanseleverna som är svårast att nå för att öka måluppfyllelsen. En av aktiviteterna för att nå detta mål är en inplanerad distansföreläsare i ämnet. Utveckla elevinflytandet i kurserna. 19

20 10. Eftergymnasial utbildning (höst/vår) (14/15) Resultat (14/15) (15/16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal studerande (högskola) vid: 1. Fristående kurser 2. Program Se kommentarer nedan Marknadsföring av utbildningar i samverkan med branscher och externa aktörer. Samordning med AF, kommun och näringslivsbolag. Att hålla en fortsatt hög nivå på lärcentrums verksamhet för att de studerande ska få en god service. Främja rekrytering från vuxenutbildningen till högre studier. Antal studerande program och kurs 1. Strategiska - avtal 2. Strategiska 3. Övriga Se kommentarer nedan Tentastatistik, antal: 4. Tillfällen 5. Personer/år 6. Utanför kontorstid Statistik videokonferens antal/prioriterad nivå: 1. Universitet 2. Egna Yh/Vux 3. Internt LR 4. Internt LK 5. Medl. kommun 6. Externt /68 149/140 0/0 14/3 199/153 9/24 29/8 59/68 2/4 60/70 150/140 0/0 15/5 150/100 10/25 30/10 60/70 3/5 Högskoleutbildningarna minskar sina videokonferenss ändningar och använder Adobe. Yh har inget nytt intag på SEV till hösten och befintliga slutar till jul Fortsätta att erbjuda en god service. Fortsätta att erbjuda en god service. Antal studerande (yrkeshögskola) via: 1. Lkf 2. Externa /50 2/5 Bra marknadsföring 20

21 Kommentarer till antal studerande: Arbetsmarknaden inom LKF regionen är god, ett utökat utbud av Yh utbildningar medför också att fler väljer det alternativet gentemot högskolestudier. En stor del av de fristående kurserna som ges på distans sker över webbaserade plattformar och de studerande kan följa kursen utan support från lärcentra. Inga nya avtal har slutits gällande högskoleutbildningar och ekonomistudenterna har avslutat sin utbildning. Inga nya studenter har påbörjat högskoleingenjör Underhållsteknik/Elkraftteknik. Under året har samtliga prioriterade utbildningar marknadsförts, liksom lärcentrums verksamhet och service för att tillgängliggöra distansutbildningar och underlätta studenternas möjlighet att slutföra sina studier. Nulägesbeskrivning När det gäller högskoleutbildningar har Lapplands lärcentra i Jokkmokk ett huvudansvar för Högskoleingenjör elkraftteknik, ekonomutbildningar, pedagogutbildningar, språkutbildningar. Det innebär ett övergripande ansvar för ev kontakt med utbildningsanordnare, marknadsföring, behovsinventering mm. Utbudet av utbildningar som arrangeras och marknadsförs bygger på den behovsinventering som i samverkan med andra parter genomförs årligen inom Lapplands Lärcentra. Utbildningsledaren deltar även i en arbetsgrupp med skolchefer och kvalitetsutvecklare från LKF-regionen. En enkät har under läsåret genomförts för att kartlägga kompetensbehovet inom utbildningssektorn. Den årliga enkäten angående studiemiljö och service har genomförts. Arbetet med att tillgängliggöra utbildningar som exempelvis socionom, lärare och ekonomer sker kontinuerligt, bl. a via ett besök på Umeå universitet. Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk bedriver tre yrkeshögskoleutbildningar Vattenkraftstekniker, Servicetekniker eldistribution och vindkraft samt naturturismutvecklare. Vi har haft svårt att rekrytera studenter till naturturismutbildningen trots gedigen marknadsföring, idag tittar vi på olika tekniska lösningar för att kunna ha stora delar av utbildningen på distans, vi jobbar också för att kostnadseffektivisera utbildningen och hitta bra lokala kompetenser att lyfta in i utbildningen. Vi har samarbetat med Handelskammaren för att få fram en bra behovsinventering i Norrbotten inför framtidens ansökningar. 21

22 en för hösten 2014 och våren 2015 var: Skicka in en ansökan om att få fortsätta bedriva utbildningen Servicetekniker eldistribution och vindkraft. Rekrytera fulla grupper till Vattenkraftstekniker och Naturturismutvecklare. Öka samarbetet med turistbranschen. Vara med i Svensk Energis nya nätverk för samarbetsskolor. Träffas i Yh- gruppen inom LKF för att bli bättre på att göra upphandlingar. Fortsätta att delta i Yh Norrbottens utbildningsinsatser. uppfyllelse hösten 2014 och våren 2015 Samtliga mål är uppnådda. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Lapplands Lärcentra söker ESF-projekt tillsammans med SUN-nätverket avseende samverkan högre utbildning. Skicka in tre nya ansökningar, en ny Distributionselektriker samt förnyar Vattenkraftstekniker och Naturturismutvecklare. Arbeta fram en gemensam mall för kursutvärderingar på yrkeshögskolekurser. Arbeta för att göra delar av yrkeshögskoleutbildningarna mer distansanpassade. 11. Uppdragsutbildning höst/vår 14/15 Resultat 14/15 15/16 Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Marknadsföra Energicentrum Antal kursdeltagare Yh utbildningen el och automation har fått sin ansökan beviljad därmed har vi ökat antal utbildningar. Besöka företag och berätta om vår verksamhet Skapa samarbete med andra utbildningsföretag för att komplettera med det som vi inte kan erbjuda Höja kompetens hos våra utbildare Skräddarsy kurser utifrån företagets önskemål 22

23 Kommentar: Vi har under hösten 2014 och våren 2015 haft deltagare från våra befintliga kunder på kursveckor. Pite Energi är ny kund då de inlett ett samarbete med Skellefteå Kraft. Vi har ett gott samarbete med Vattenfall och Skellefteå Energi och underhåll där vi anordnar skräddarsydda utbildningar för deras personal samtidigt som vi har hyrt in kvalificerad personal från dem tills våra egna utbildare är färdiga att utföra dessa kurser helt själv. Man kan säga att de har utbildat våra utbildare. Nulägesbeskrivning För närvarande har vi 1,7 utbildare anställd som tar hand om våra kunder och Yh-studerande i flertalet kurser. Gällande efterfrågan på externa kurser har vi större efterfrågan än vad vi kan ordna som beror på att vi har för få utbildare eller att de vi har saknar den specifika kompetens som efterfrågas. Kurser som vi i dagsläget erbjuder inom vattenkraft är: grundkurs i hydraulik, grund och fortsättning i schemaläsning och felsökning samt olika inriktningar på vattenkraftsteknik som kan vända sig till olika arbetsgrupper som t.ex. administratörer, maskinister, ingenjörer. Den alternativa prao-veckan, för att locka fler att söka till tekniska yrken, som tidigare anordnats för årskurs 8 i samarbete med Vattenfall, skulle detta år ske under våren 2015 men fick ställas in då grundskolans praovecka inföll i samband med labbveckor för Yh. Efter att vi tillsammans med Vattenfall investerat i ny teknik på våra hydraulikbänkar har vi tillsammans med en annan utbildningsanordnare hållit i tre kurser i hydraulik under perioden. Utrustningen i maskinhallen har uppdaterats till viss del och samtal förs med Vattenfall om en större investering för att modernisera ytterligare för att kunna tillgodose framtida utbildningsbehov hos våra kunder. Svensk Energi ställer från och med årsskiftet krav på att ESA endast får utbildas av personer som gått deras specifika lärarutbildning. Under hösten har en av våra utbildare gått utbildningen och har därefter kunnat utbilda ett trettiotal personer både inom Yh, Gymnasiet och externa kunder. 23

24 Antal kurstillfällen Typ av utbildning Köpare/Kund Antal deltagare 2 El och Automation Luleå Kommun 24 1 Schemaläsning & felsökning, 3 dgr Vattenfall 10 3 Hydraulik grund Vattenfall/SEU/Pite Energi 30 3 ESA 14 Bokenskolan/TM Bygg/Olsson i Jokkmokk AB 30 1 Elapparat och Elunderhåll SSG 10 1 Labb Underhållsingenjör Luleå Universitet 5 2 Elkraft Aditya Luleå Universitet 37 1 Guidning maskinhallen Svensk Energi/Vattenfall 10 2 Guidning U8 och Porjus Expo Luleå Kommun 58 en för hösten 2014 och våren 2015 var: Erbjuda grundkurs i hydraulik. Investera i utrustning i maskinhallen för att kunna ge modern och efterfrågad utbildning. Utveckla den alternativa praoveckan ytterligare. uppfyllelse hösten 2014 och våren 2015 Delvis uppfyllda, vi har erbjudit tre grundkurser i hydraulik samt investerat i utrustningen, men kunde dock inte genomföra den alternativa praoveckan p g a krockar i maskinhallen. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2015 och våren 2016 Fortsätter att investera i utrustningen i maskinhallen och uppdaterar gammal maskinvara, dels i egen regi, dels med Vattenfall och Lapplands Gymnasium. Allt för att kunna ta emot kunder som har specifika önskemål om innehåll i kursveckor. Bibehålla de kursutbud vi erbjuder med vår befintliga personal. Utvärderingarna från de olika kunderna och kurstillfällena visar på att vi ger bra kurser. Vi kommer att fortsätta jobba för att bibehålla den goda kvalitén. Arbeta för att vi ska få genomföra den alternativa praoveckan. 24