Att kommunicera allemansrätten 2013

Transkript

1 Sammanställning av svar från CNV:s uteaktivitetet vid Tankesmedjan för friluftsliv på Djurönäset den 18 april 2013: Att kommunicera allemansrätten 2013 Sammanfattning: Besökarna på Tankesmedjan för friluftsliv är i många fall proffs både på allemansrätten och på att kommunicera den på olika sätt. Detta är en sammanställning av deras spontana svar när de uppmanas reflektera över kommunikation om allemansrätten - nedtecknade efter en stunds kombinerad fikapaus och aktivitet med på temat som genomfördes utanför konferensanläggningen på Djurönäset den 18 april Sju organisationer fanns på plats för att berätta hur just de arbetar. Den mycket öppna frågan inbjöd till svar om alltifrån egna erfarenheter till tips och förslag. Temat engagerade och många tycker att det är viktigt att nå ut mer, till fler och bättre. Svaren tar upp alla möjliga aspekter på att kommunicera allemansrätten. Den målgrupp som flest tar upp är barn och unga och då framförallt genom skolan som gör informationen tillgänglig för alla. Idén att barn i sin tur påverkar sina föräldrar förs fram. Men också att vuxna måste inse att det är de som är förebilder. Behovet av att hitta former för material som riktas till skolan som gör att det verkligen används tas upp. Samverkan mellan skolan och organisationer lyfts fram med goda exempel. Samverkan mellan organisationer är också något som betonas. Hjulet uppfinns om och om igen i form av informationsmaterial och man frågar sig om Naturvårdsverket kan ta fram en mall för en informationsbroschyr som går att använda av organisationer med tillägg om deras egen verksamhet. Kontaktnät och idéutbyte efterfrågas också. God kommunikation med markägare för att undvika konflikter är en nyckel för att värna allemansrätten menar någon. Och behovet av att inte ta kunskap om allemansrätten för given utan att prata om den i vardagen. Många diskuterar HUR kommunikation sker och kan utvecklas. Att i alla sammanhang där man kommunicerar natur (guidningar, skyltar med mera) också prata allemansrätt. Flera tar upp att det är viktigt med en positiv ingång som lyfter möjligheterna för att sedan tala om skyldigheter. Att ta reda på vilka målgrupperna är för att möta dem där de finns och förstå deras behov är viktigt. Massor av konkreta exempel på åtgärder i stort och smått som mediakampanjer, skyltar vid bergsklättringsplatser, utbildning av mackägare, applikationer, dataspel, information på offentliga toaletter och genomgående ansvar för alla som informerar om natur att också tala om allemansrätten lyfts fram. En egen logotyp för allemansrätten och en nationell friluftswebb föreslås också. Kommunicera natur som kultur - för det är den (också)! säger någon.

2 Inledning Besökarna på Tankesmedjan för friluftsliv är i många fall proffs både på allemansrätten och på att kommunicera den på olika sätt. Detta är en sammanställning av deras spontana svar nedtecknade efter en stunds kombinerad fikapaus och aktivitet med tema allemansrätten som genomfördes utanför konferensanläggningen på Djurönäset den 19 april Sju olika organisationer fanns på plats för att berätta hur just de arbetar. Organisationerna var: Håll Sverige rent, Naturskoleföreningen, Orienteringsförbundet, Hälsofrämjandet, Lantbrukarnas riksförbund, Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) och Sportfiskarna. Samtliga deltagare fick ett blad med möjlighet att delge sina egna tankar om allemansrättskommunikation som samlades in vid ingången vid övningens slut. Möjlighet att lämna namn och kontaktuppgifter gavs men uppgifterna har tagits bort i redovisningen nedan. Övningen och uppdraget att reflektera presenterades i plenum tidigare på morgonen. Frågan som också fanns på bladet som delades ut var formulerad så här: Deltagarnas svar: Att kommunicera allemansrätten 2013 Mina tankar (reflektioner, tips, idéer och erfarenheter): På första sidan i broschyren står allemansrätten är en fantastisk möjlighet för människor att röra sig fritt i naturen Sedan följer tre sidor med tänk på att inte. Utmaningen är att kommunicera detta positivt! Låt naturskolorna lära lärarna hur! Och jag tror på att visa/lära våra barn genom att just vara ute. Det är lättare att värna naturen om jag förstår varför. Formulera alltid regler positivt med syfte vad regeln genererar. Formulera ALLTID via skyltar - även befintliga som handlar om annat. Verbalt via guider t ex. Förmedla förstärk med bilder och använd lätt svenska. Marknadsför som om det vore ett vinstdrivande företag (vilket det är!). Positivt, enkelt, för alla. Positivt anslag se det som en förmån/tillgång Ge goda exempel - samtidigt måste man tydligt och på enkelt sätt visa vad man inte får göra utan pekpinneattityd kanske med bilder/illustrationer och någon slags konsekvens av vad icke-accepterat handlande kan innebära. Målgrupper välj information och kanaler utifrån målgrupp Nya grupper - nya kreativa sätt att informera. Naturguider ute i terrängen Temadagar med tydlig marknadsföring Se-känna-lukta-smaka-lyssna = praktiskt Ungdomar: ta diskussionen till de arenor där ungdomar finns t ex sociala medier. Värmland: Kurser finansierade av landsbygdsprogrammet för turistföretagare och kommuner.

3 Främja ökad användning av skriftliga avtal. I avtalen skriver man in att informera om allemansrätten. Diskutera med och utbilda även mackägare. Vara kortfattat. Upptäckarträffar i bostadsområden(stadsnära, förorter, centrum) med intresseväckande frågor som lockar barnfamiljer ut och aktiviteter i närområdet som är både kul och som inspirerar/öppnar ögonen för allemansrätten. Även på andra språk än svenska. Vi jobbar med informationsmaterial både i tryckt form och digitalt. Men viktigt är att information finns på plats, ute i naturen. Utmaningen är att det visuellt bör ske diskret och att kunna engagera föreningarna. Vi jobbar med att ta fram och få upp skyltar vid klätterområden. Men svårt att få det gjort på föreningsnivå. (Klätterförbundet) Kommunicera naturen med kultur för det är den också! Se Naturskoleföreningen! Håll Sverige rent! Pussel till alla förskolor och lärarhandledning Tillgängligt friluftsliv i mitt projekt har vi varit på Svenska för invandrare- (SFI) skolor för vuxna i Göteborg vid två tillfällen, pratat med lärare och fjärdeklasser, tagit in information om vad som gäller bra sätt att få kontakt och idéer om vad denna grupp önskar. Lära sig själv om hur man anpassar infospridning t ex klarspråk, dyslexiproblem, synskadades behov då blir skriftlig och muntlig information bättre. - Informera i naturen, i entréer till naturområden. - Länka information om allemansrätten till information om naturområden (tillsammans med besöksinfo). - App om allemansrätten - att kolla på i naturen. - Informera på nya ställen. I centrum/köpcenter ska info om naturområden i närheten finnas tillsammans med info om allemansrätten. - Dataspel om allemansrätten att spela hemma. Formulera nya arbetssätt för kommunikation. Tänk PR på ett professionellt sätt - journalister outdoor press, dagspress, filter m m - Facebook, sociala medier. - Webb

4 Våga prata om allemansrätten och stå upp för den i vardagen. Tro inte att alla känner till och kan den. Hur når man ut till enskilda besökare som tar sig ut? Föreningar och organiserade grupper är ofta(st?) medvetna om vilka förhållningsregler som gäller. Informationen finns, men besökare i t ex naturreservat hittar den inte/tar ej del av den/struntar i den? Ta fram en logotyp för allemansrätten som kan spridas på hemsidor och i tryck för alla kampanjer som görs för allemansrätten. Lyft fram möjligheterna snarare än hindren! Att sprida kunskap om allemansrätten handlar om att få människor att blir delaktiga i den svenska naturen. Att inte bara torrt informera i punkter är viktigt: väck känslor, väck engagemang och var ute och upplev. MEDIA! TV! Reklaminslag. Fortsatt jobb med de små barnen. Vuxna måste förstå att de är förebilder! Invandrare/nya svenskar: allemansrätt bland första information. Reflektera över det svenska samhället. Rättigheter men även skyldigheter. Tillgängligheten: Tydliggöra möjligheter. 1. Vi har behov av broschyrer på fler språk: dari, persiska, arabiska, somaliska 2. Skulle också vilka att broschyrerna har en utgångspunkt i att dessa grupper tillfrågas vad de har behov av/är intresserade av att veta. 3. Bilderna kan också visa på mer mångfald (som visas på hemsida/broschyr) 4. Gör en app -> med GPS-funktion d v s den säger vad du är i för område vilka regler som gäller där (t ex med hund o s v). BARN, UNGA och SKOLA Attityder och kunskap från tidig ålder. Använd skolan som arena! Min spontana reaktion handlar om kommunikation i tidig ålder metoder mot förskola och skola (lägre stadier) Att arbeta med barnen kring allemansrätten redan i förskolan. Med hjälp av bilder drama rött grönt kort. Kunskap på lärosäten så att alla barn/elev pedagoger har detta obligatoriskt. Skolan! Att kommunicera allemansrätten är viktigt! Behov av ökad kunskap framförallt hos barn och unga. Förskolan och skolan har en viktig roll. SFI, skolor, förskolor, mångfaldscentrum med flera är bra och viktiga inkörsportar all samhällsintroduktion borde innehålla allemansrätt. Riktat material bra (som idag) men kanske även besök/lektioner + infosatsningar till pedagogerna. Jag frågar mig själv hur mycket folk vet om allemansrätten egentligen. Vi kommer längre och längre bort från skogen hela tiden. Skolan känns som ett mycket bra sätt att nå ut alla får då samma chans att lära sig om allemansrätt!

5 Allemansrätten som inslag i friluftskampanj mot åk 5. I Uppsala får en tredjedel av femteklassarna naturtolkning och får lära sig grunderna. (4H Uppsala). Mer samarbete med skolan krävs håll Sverige rents arbete mkt bra då de insett vikten av att man måste göra det enkelt för skolan att använda deras material. Stötta skolan och verka för att skolan får mer resurser att arbeta med dessa frågor. Framförallt finns stor potential för fritidsverksamheten att jobba med detta men då krävs större personella resurser alt samarbete med ideella organisationer som kan bistå med personal. Jättebra om det kommer in som ett ämne i skolan. Lär man barnen börjar de fråga sina föräldrar och då måste föräldrarna ta reda på information och lära sig. Tips: för skolans del finns i åk 4 Skogsäventyret. Ett roligt och utvecklande sätt att lära sig orientera samt regler i naturen. ALLMÄNT: Utgå från människors behov och intressen. Tvinga inte folk att plocka lingon. De vill kanske nyttja skogar på andra sätt. Bottom-up snarare än top-down. Tala med varandra. Rätten får inte blir en rätt att slippa prata med markägaren. Begreppet allemansrätt tolkas något olika i skilda delar av Sverige. Jag tror att grunden för allemansrätt bygger på att den inte utnyttjas för kommersiell vinning utan för småskaligt och/eller ideellt utnyttjande med tillfällig hög belastning typ O-ringen. Tror att diskussionsunderlag om mer omfattande friluftsliv kan möjliggöra aktiviteter som är i gränslandet. Brist på kommunikation i sådana situationer är vad som leder till konflikt. På många platser i världen finns regler/lagar/sedvänja som ger allmänheten rätt att färdas fritt. Vore det intressant att peka på och inte bara på det unika med allemansrätten? Kan allemansrätten feltolkas i god tro? Finsk allemansrätt är lik vår men inte lika stark som jag har förstått. Den ålandska är ännu svagare, jag får t ex inte sätta upp ett tält utan markägarens tillstånd. Finns det andra allemansrättsliknande sedvänjor som kan missleda besökare i Sverige? Många platser i världen finns regler/lagar/sedvänja som ger allmänheten rätt att färdas fritt. Vore det intressant att peka och inta bara på det unika med allemansrätten? Viktigt att förstå markägarnas värdegrund och att det är deras kapital vi brukar och tar del av. Allemansrätten är en ryggrad för oss svenskar, vi måste gemensamt skapa en bra dialog, skapa former för kunskapsöverföring så att den förblir en rätt. När det gäller kommersiellt nyttjande bör det ses över, krav på avtal, informationsplikt, ersättning? Är lite skeptisk till Halleluja-stämningen som ofta omger allemansrätten. Tycker att äganderätten i form av markägare allt för ofta får stå tillbaka!

6 SAMVERKAN: Samverkan mellan organisationerna är viktigt. Hjulet uppfinns om och om igen. Gemensamt kommunikationsmaterial är ett exempel. Samordna informationen alla organisationer behöver inte ha egen broschyr. Låt Naturvårdsverket göra en grund som gäller alla och så får varje organisation göra ett tillägg som gäller just deras medlemmar/intressen. NV:s material ska gå att beställa på allas webbsidor. Blir en tydligare kommunikation och spar enorma pengar för föreningar. Spetsigare Skapa en svensk friluftswebb. Kunskap idéutbyte kontaktnät låna varandras idéer och material. Samverkan mellan olika föreningar, förbund, företag. Prata med folk! Visa exempel, fråga folk vad de vill göra. Använd referensgrupper för tillgänglighet; ungdomar, äldre, familjer, markägare. Har ökat min kunskap om avtalsteckning för rätt att nyttja mark för friluftsaktiviteter samt förstått att det inte finns nationell praxis för hur avtal kan se ut. Skåne har en avtalsform, Hushållningssällskapet en. Med det finns säkert fler. Bra om det utformades något som var nationellt. Viktigt att få till en god organisation med bra kommunikation inom kommunen och med samarbetet utåt med organisationerna och allmänhet. /Eva Sandberg april 2013