Kallelse till gymnasienämnden

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 2 oktober 2013, klockan 18:00 Gruppmöten klockan Majoritetsgruppen: lokal Sorbonne Oppositionspartierna: lokal Harvard Rundvandring och presentation av Östra gymnasiet klockan Plats OBS! Östra gymnasiet, Kvartettvägen 2, Trångsund/Skogås Ärenden Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information om slutgiltigt gymnasieantagning hösten Förvaltningen informerar 5 Delårsrapport per den 31 augusti och beräknat helårutfall 2013 för gymnasienämnden GN-2013/ Remiss-Inrättande av poliskontor i Flemingsberg- motion väckt av Lars Björkman (HP) GN-2013/

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 7 Remiss - Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) GN-2013/ Remiss inför Projektplan GN-2013/ Information från programråd 10 Anmälan av delegationsbeslut 11 Delgivningar till nämnden 12 Övriga frågor Huddinge den 16 september 2013 Christina Eklund Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan jan.hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Delårsrapport per den 31 augusti och beräknat helårsutfall för år 2013 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner delårsrapporten och beräknat helårsutfall +8,0 mnkr för år 2013 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag för gymnasienämnden som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Förvaltningens helårsprognos 2013 är idag ett överskott med ca 8,0 mnkr. Främsta orsakerna till det förväntade överskottet är att den volymersättningen som nämnden fått i anslag för antalet gymnasie- och särskoleelever överstiger det faktiska antalet gymnasie- och särskoleelever som studerar. Alla enheter under nämndens ansvar prognostiserar minst en ekonomi i balans för Enheterna arbetar professionellt och framgångsrikt för att använda budgetanslaget på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet gymnasieelever förväntas bli färre än vad gymnasienämnden fick anslag för när kommunfullmäktige beslutade om mål och budget för 2013 och överskottet beräknas till ca 4,0 mnkr. Även Huddinge ungdomar som går i särskolan kommer att bli färre än vad som planerades i mål och budget Särskolans förväntade överskott 2013 är 4,0 mnkr. Kostnaden kring Sågbäcksgymnasiets ombyggnation 2013 förväntas klaras inom ram. Prognosen en budget i balans. klaras trots att kostnaderna har ökat för Sågbäcksgymnasiets evakueringspaviljonger. Den högre kostnaden för paviljongerna finansieras genom att förvaltningen har förhandlat fram en hyresrabatt från Huge på grund av minskade driftskostnader för Sågbäcksgymnasiets hus A. Beskrivning av ärendet Två delårsrapporter tas fram för hela kommunen (per mars och per augusti). Nämnderna ska vid dessa tillfällen följa upp sin verksamhet utifrån beslutad POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (2) verksamhetsplan. I delårsrapporterna redovisas nämndens arbete med mål, uppdrag och ekonomi till och med mars respektive augusti, samt en bedömning av arbetet för året. Korta kommentarer lämnas till utfall och prognos. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas i delårsrapporten. Nämndens ekonomiska utfall ska periodiseras till delårsrapporter enligt anvisning i ekonomihandboken. Fokus i rapporteringen ska vara på: nya resultat avvikelser mot plan åtgärder övergripande bedömning av läget Förvaltningens synpunkter Delårsrapport två fokuserar i huvudsak på elevernas kunskaper i form av resultat och slutsatser främst rörande slutbetyg och betygssnitt. Andra områden som lyfts fram är resultatet från årets medarbetarenkät samt avstämningen av ekonomin för årets andra tertial. Jukka Kuusisto Utbildningschef Bilagor Delårsrapport per den 31 augusti 2013 Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten P Joakim Graffner Gymnasiechef

5 GN-2013/218 Delårsrapport per augusti 2013 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy/vux avdelningen AUGUSTI 2013

6 Innehåll Bedömning och prognos för nämndens arbete... 3 Sammanfattning... 4 Kommunens vision... 4 Gymnasienämndens mål och resultat... 5 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Effektiva processer Ekonomi Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Uppdrag från kommunfullmäktige... 29

7 Bedömning och prognos för nämndens arbete Hållbar samhällsutveckling Arbetet inom området hållbar samhällsutveckling fortgår enligt plan. De nya kunskapsresultaten ligger i nivå med föregående års resultat för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. En svag ökning kan skönjas av andelen elever med slutbetyg inom gymnasieskolan. Nöjda invånare Arbetet inom området fortgår enligt plan. Enkätresultaten i de olika studerandeundersökningarna redovisades tidigare i delårsrapport 1. Attraktiviteten hos gymnasieskolorna och deras program, mätt i form av söktryck, ligger i stort på samma nivå som föregående år och gymnasieskolorna fyller helt sina utbildningsplatser. En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Effektiva processer Arbetet med att skapa en tydlighet kring våra processer fortgår enligt plan. Särskilt fokus ligger på skolornas egna systematiska kvalitetsarbete och det förändringsarbete som pågår. Sammanvägd bedömning Den samlade bedömningen är att arbetet fortgår enligt plan. Attraktiv arbetsgivare Bedömningen för målområdet Attraktiv arbetsgivare är att arbetet går enligt plan. Medarbetarenkäten för 2013 besvarades under tre veckor i februari/ mars och resultatet kom under april. Presentationer av resultatet och diskussioner på varje gymnasieskola samt Vux kring prioriteringar och åtgärder formuleras i utvecklingsplaner som också verksamhetschef och personalchef tar del av. Prognos för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen bör bli god. Sund ekonomi Vid årets andra delårsprognos 2013 bedömer förvaltningen att nämnden kan uppvisa ett överskott vid årets slut. GYMNASIENÄMNDEN 3

8 Sammanfattning Delårsrapport 2 för gymnasienämnden fokuserar i huvudsak på följande områden: 1. En uppföljning av kunskapsresultaten inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen, svenska för invandrare (sfi), gymnasiesärskolan, samtliga årskurser på de nationella programmen inom gymnasiet och introduktionsprogrammen (med utgångspunkt från programmens syften). 2. Skolornas arbete med likvärdig bedömning och betygsättning 3. Skolornas arbete med åtgärdsprogram 4. Arbetet med insatser som stödjer Arbetslinjen 5. Medarbetarundersökningen 6. Ekonomiuppföljning Kommunens vision och profil Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Arbetet med att implementera kommunens varumärke och vision löper inte enligt plan. Hänsyn har tagits till förvaltningens arbete med framtagande av en pedagogisk plattform vilket har inneburit att tidplanen för arbetet med varumärke och vision har flyttats fram. Förvaltningen har bedömt att det är viktigt att synkronisera arbetet med den pedagogiska plattformen och varumärkesarbetet, eftersom dessa områden är så nära förknippade med varandra och måste kommuniceras tillsammans för att skapa förståelse och en helhet. Varumärkesarbetet för kommunens fyra kommunala gymnasieskolor genomförs enligt plan. På uppdrag av gymnasiechefen arbetar en kommunikatör på förvaltningen samt informatörerna på respektive skola med att ta fram en tydlig profil för varje skola. Profiler som ska särskilja skolorna från varandra samtidigt som de harmonierar med kommunens vision och profil. Arbetet med att synkronisera skolornas profiler med kommunens övergripande profil fortsätter under DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

9 Gymnasienämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2013 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämndens mål och resultat Mål- och resultatbild Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat 2011/ /2013 Hållbar samhällsutveckling KUNSKAPER Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Gy 1 Andel elever m. slutbetyg Kvinnor Män GY 2 Högskolebehörighet Kvinnor Män GY 3 Betygsgenomsnitt 4 Kvinnor 5 Män 6 SFI Andel godkända D-kurs GR-VUX andel G eller högre GY-VUX andel G eller högre 84 % 87 % 81 % 84 % 88 % 80 % ,6 13,5 57 % 91 % 83 % 85 % 88 % 82 % 83 % 87 % 80 % 13,8 14,4 13,2 57 % 92 % 83 % Gymnasieskola och vuxenutbildning har en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen (2.3) Elevenkät GY Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 6,8 7,1 7,9 7,1 6,8 8,1 7,8 1 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 2 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 3 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 4 Betygsgenomsnittet kan som högst bli 20 poäng vilket innebär att eleverna har uppnått MVG på samtliga kurser 5 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 6 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). GYMNASIENÄMNDEN 5

10 Mål- och resultatbild Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat 2011/ /2013 Elever har inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan (1.3) Elevenkät GY Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 5,8 6,8 7,3 5,8 6,1 7,6 7,1 Elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen (2.3) Mätmetod ej utvärderad Eleverna har god lärandemiljö (2.7) Elevenkät GY Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 6,3 7,1 8,2 7,5 6,3 8,0 7,9 Utbildningen i svenska för invandrare (sfi) ska vara Mätmetod anpassad efter individens behov och förutsättningar saknas och den ska kunna kombineras med arbete, arbetslivsförberedande insatser eller annan utbildning. NORMER OCH VÄRDEN Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) Elevenkät GY Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 7,8 7,0 8,4 8,3 7,9 8,2 8,0 Elever uppfattar att de behandlas lika oavsett kön, Mätmetod etnisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, saknas sexuell läggning, eller funktionshinder (2.4) EKOSYSTEM I BALANS Andel ekologiska livsmedel (2.5) 30,2 % 29,1 Bedömning Arbetet inom området fortgår enligt plan. De nya resultaten inom området hållbar samhällsutveckling ligger i stort på samma nivå som föregående år. En svag ökning kan skönjas av andelen elever med slutbetyg inom gymnasieskolan. KUNSKAPER Kunskapsuppföljning Gymnasieskolan Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna att fullfölja sina studier och erhålla slutbetyg/ gymnasie- yrkesexamen (gy11) inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och målet är att eleverna som lägst uppnår godkända betyg i alla de kurser som ingår i elevens slutbetyg. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav/ betygskriterier. Gymnasieskolan Åk 3 För att bedöma hur väl de nationella kunskapsmålen har uppnåtts i årskurs tre används tre mått: andel elever med slutbetyg efter årskurs tre samt betygsgenomsnittet och högskolebehörigheten i denna grupp. Dessa tre mått har varit de samma under flera år och en jämförelse kan göras över tiden. Resultaten hämtas genomgående från kommunens lednings- och informationssystem (LIS) som även tillhandahåller en könsseparerad statistik som möjliggör att skillnader i resultat mellan könen kan följas över åren. Andelen elever som gått ut årskurs tre med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 84 procent. För läsåret 2012/2013 kan det urskiljas en förbättring för såväl flickor som pojkar vilket medfört att andelen elever som erhållit slutbetyg nu har stigit till 85 procent. Antalsmässigt betyder det att 783 elever av årets 921 elever i årskurs tre erhållit slutbetyg från gymnasiet. Flickor uppnår slutbetyg i högre utsträckning än pojkarna, 88 procent jämfört med 82 procent. 6 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

11 Betygsgenomsnittet för elever i årskurs tre som gått ut gymnasieskolan med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 14,0. När fler elever erhåller slutbetyg kan det befaras att betygsgenomsnittet sjunker i gruppen. I årets resultat kan det urskiljas en liten sänkning av betygsgenomsnittet till 13,8, en sänkning som sker både bland flickor och pojkar. Flickor har högre betygsgenomsnitt (14,4) än pojkar (13,2). Det tredje måttet på årkurs tre elevernas kunskapsresultat är andel slutbetyg som innebär att en elev uppnått högskolebehörighet. På samma sätt som för betygsgenomsnittet kan det befaras att högskolebehörigheten sjunker i gruppen när fler elever erhåller slutbetyg. Under ett par års tid har högskolebehörigheten legat på 84 procent av de som erhållit slutbetyg och i år har den siffran sjunkit till 83 procent. Sänkningen sker bland flickorna men som föregående år blir fler flickor (87 procent) än pojkar (80 procent) behöriga till högskola. Skolorna har på ett tydligare sätt börjat arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat så att tidiga stödinsatser kan sättas in. Detta gäller såväl varje lärares uppföljning av den enskilda elevens studieresultat, vilken utgår från ett formativt synsätt, som skolans uppföljning av elevresultat på en aggregerad nivå i form av analyser på ämnes- program och skolnivå. Målsättningen har i första hand varit att fler elever ska uppnå ett slutbetyg inom ramen för en treårig gymnasieskola och i de resultat som redovisas kan också en svag positiv utveckling skönjas gällande andelen slutbetyg. De elever som avslutade sina gymnasiestudier juni 2013 var den sista årskursen elever som studerade enligt det gamla systemet. Kommande års årskurs tre resultat (enligt GY11) blir svåra att jämföra med årets resultat, vilket gör att trender gällande exempelvis att fler når slutbetyg blir omöjliga att fastställa. Gymnasieskolan åk 1 och 2 Som ett stöd och en styrning av skolornas arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat, så att tidiga stödinsatser kan sättas in, har en ny dokumentmall tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet. I denna mall efterfrågas en analys av kunskapsresultaten även för eleverna i åk 1 och 2 och inte som tidigare enbart för årskurs tre eleverna. Skolorna uppmanas att studera LIS- tabellerna för betyg på program/klassnivå och välja ut de nationella program på skolan som efter åk 1 respektive åk 2 har 10 procent eller mer F-betyg (icke godkända betyg). Detta mått kan användas för att upptäcka en elevgrupp innehållande elever som riskerar att inte kunna uppnå examen på tre år förutsatt att studieresultaten fortsätter att ligga på samma nivå som i nuläget. Analysen har genomförts utifrån skillnader mellan klasser inom programmet, kön och skillnader i betyg i de olika kurserna. Skolorna har i detta arbete fått ögon på sådant som de inte upptäckt tidigare och utvecklande diskussioner har förts i ämnes- och arbetslag med utgångspunkt från materialet och aggregerats vidare till en kunskap hos skolledningen. Vidare har skolorna redogjort för de åtgärder som planeras för de olika elevgrupperna för att möjliggöra att eleverna kan nå förbättrade resultat och därmed uppnå en examen inom ramen för en treårig gymnasieskola. I skolornas dokumentation framgår att bristande läsvana blir alltmer märkbar hos många elever. Motståndet mot läsning kan avhjälpas med träning. Inom matematiken kan bristande läsförståelse göra att eleven inte förstår uppgifterna. Här har lärarna en viktig roll då varje lärare också är en svensklärare och bör arbeta på ett språkutvecklande sätt i sitt ämne. John Hatties tankar om Synligt lärande implementeras alltmer ute på skolorna. Det handlar om feedback och kontinuerlig dialog om elevens progression och att varje lärare också ska följa upp effekten av sitt eget lärande. Skolorna lyfter fram vikten av en god studieteknik och lärarna uppmanas att undervisa om studieteknik i sina ämnen då denna undervisning, enligt forskningen, gör mest nytta när den integreras i ämnesundervisningen. Skolorna fortsätter sin satsning på inkluderande undervisning med stöd i ordinarie klassrumssituation. Utvärdering av stödinsatserna på en av skolorna visar att det är främst med två lärare i ett klassrum som eleverna når bättre resultat. Effekten blir även att ett kollegialt lärande kommer till stånd. Elevernas frånvaro lyfts även upp av skolorna som ett problemområde. Hög frånvaro är ett symptom på att något inte fungerar i elevens studiesituation och det är därför viktigt att upptäcka och åtgärda frånvaron snabbt. Mot bakgrund av detta planerar vissa av skolorna att införa särskilda frånvaroutredningar som bygger på att skolan tar kontakt med hemmet omedelbart vid ett andra frånvarotillfälle och i samtal med hemmet utreder problematiken enligt en särskild mall. Tjänster som förstelärare och särskilt skicklig lärare med forskningsanknytning inrättades vid höstterminsstart på samtliga gymnasieskolor. Dessa lärare kommer att arbeta konkret med handledning av kollegor och vara drivande i utvecklingen mot en lärande organisation vilket kommer att leda den pedagogiska utvecklingen framåt mot förbättrade elevresultat. Matematikämnet är fortsatt ett problemämne för flertalet elever. Matematiklärarna på samtliga gymnasieskolor har från och med hösten gått in i Matematiklyftet, en statlig satsning på kompetensutveckling som syftar till ett ökat GYMNASIENÄMNDEN 7

12 kollegialt lärande bland matematiklärarna. Rektorerna har höga förväntningar på projektet. Målet är en ökad måluppfyllelse och ett ökat kollegialt lärande som fortsätter även efter projektet så att lärargruppen även framgent tar ansvar för sitt lärande. Uppföljning av Introduktionsprogrammen De fem introduktionsprogrammens resultat har inför denna delårsrapport noga följts upp. Skolorna med introduktionsprogram har fått i uppdrag att analysera måluppfyllelse och genomströmning i förhållande till programmens syften. Vidare har skolorna redogjort för de insatta åtgärder, sedan föregående år, som de bedömer har gett en positiv effekt på 2013 års resultat samt vilka insatser/åtgärder som planeras framöver för att åstadkomma förbättrade resultat. Bland de åtgärder som har påverkat årets resultat positivt nämns arbetet med att utveckla arbetsformer, framför allt att med hjälp av speciallärare ringa in hur man bäst möter varje elevs behov av stöd i form av arbetssätt i klassrummet, kompensatoriska hjälpmedel, möblering och IT-stöd. Som kommande åtgärder planeras att arbeta med kontinuerlig studieteknik, motivationsarbete och ett metodiskt arbete för att öka elevnärvaron. På en av skolorna kommer lärarna att erbjudas didaktisk coaching ur ett specialpedagogiskt perspektiv och träning i samtalsmetodik. Preparandutbildning, IMPRE IMPRE ska ge eleven behörighet till ett nationellt program, antingen högskoleförberedande eller yrkesprogram. Preparandutbildning Pojkar Flickor Totalt Antal elever på preparandutbildning lå 12/13 Antal elever i elevgruppen som uppnått behörighet till nationellt yrkesprogram senast efter 1 år Antal elever i elevgruppen som uppnått behörighet till nationellt högskoleförberedande program senast efter 1 år procent av årets preparandelever har uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram jämfört med 58 procent förra läsåret. Denna förbättring beror på flera faktorer såsom att den nya programstrukturen enligt GY11 helt har implementerats men den främsta orsaken, enligt skolledningen, är lärarnas kompetens och nära samarbete med varandra samt med speciallärare och elevhälsan. De få elever som inte lyckades bli behöriga till ett nationellt program efter den ettåriga preparandutbildningen har gått vidare till ett annat Introduktionsprogram och någon har mottagits i gymnasiesärskolan. Programinriktat individuellt val, IMPRO IMPRO är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. Programinriktat individuellt val Antal elever i åk 1 på programmet lå 12/13 Antal elever i åk 2 på programmet lå 12/13 Pojkar Flickor Totalt Eleverna inom IMPRO läser integrerat med motsvarande nationella yrkesutbildning och det kan konstateras att dessa elever generellt inte har högre andel F än eleverna som går på nationellt program i samma klass. Enbart i fyra av tio klasser där det går IMPRO-elever integrerat har IMPROeleverna högre andel F. IMPRO eleverna har med utgångspunkt från denna analys inte sämre förutsättningar att uppnå yrkesexamen än sina klasskamrater på nationellt program. Det som däremot talar mot att eleverna kommer att uppnå yrkesexamen är att eleverna på IMPRO måste göra sig behöriga parallellt med de gymnasiala studierna. Konsekvensen blir att eleverna har mer undervisning, hemarbete och tuffare schema än klasskamraterna. Kurser i samtliga grundskoleämnen, utom musik och moderna språk, är möjliga att läsa in för att uppnå gymnasiebehörighet. Ett kontrakt som tydliggör vilka grundskoleämnen eleven kan läsa in och konsekvenser om det inte görs, har tagits fram. I övrigt ges eleverna samma stöd, åtgärdsprogram mm som alla elever vid skolan. Yrkesintroduktion, IMYRK Eleverna inom yrkesintroduktionen ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion Pojkar Flickor Totalt Antal elever i åk 1 på programmet läsåret 12/13 Antal elever i åk 2 på programmet läsåret 12/ Totalt har 30 procent av eleverna blivit behöriga till ett nationellt program under föregående läsår. Ingen elev i årskurs 1 har under året etablerat sig på arbetsmarknaden. Eleverna anses för unga och oerfarna för att erbjudas ett fast jobb ute på en förövrigt svår arbetsmarknad. Av eleverna som går ÅK 2 på IMYRK är det en elev som har etablerat sig på arbetsmarknaden. De övriga följer sina program och går vidare till ÅK 3. Två elever har haft arbetsplatsförlagt lärande, APL, på heltid och fem har haft 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

13 APL fyra dagar i veckan. Av dessa sistnämnda kommer flertalet att erbjudas arbete efter att de gått ur ÅK 3. Flickorna inom yrkesintroduktionen är mer benägna att studera vidare än pojkarna vilket även syns i elevenkäten, där kvalitetsindexen för Lärande/ nöjd med studieresultaten var 6.6 för pojkarna och 8.3 för flickorna. En förklaring kan vara att många av pojkarna har lägre tilltro till sin förmåga i skolämnena och har gett upp den vanliga skolan. De har under läsåret valt bort grundskoleämnen som de skulle behöva få betyg i för att bli behöriga och räknar med att de ska gå 3 år på IMYRK. Individuellt alternativ, IMIND IMIND förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Lärarna som huvudsakligen arbetar på IMIND har under förra läsåret haft kontinuerlig professionell handledning utöver den kollegiala handledningen som alla lärare på Sågbäcksgymnasiet har haft. Detta har hjälpt dem att kunna hjälpa elever på rätt sätt och förhålla sig till de svåra problem de möter. Detta kommer självklart eleverna till godo framöver. Språkintroduktion, IMSPR IMSPR ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Åk 1 elever Språkintroduktion Antal elever Såg Östra Hgy Individuellt alternativ Pojkar Flickor Totalt Antal elever på programmet läsåret 12/13 Antal elever som bedöms kunna gå vidare till yrkesintroduktion HT-13 Antal elever som bedöms kunna gå vidare till annan fortsatt utbildning HT-13 Antal elever som bedöms kunna gå vidare till arbetsmarknaden HT Antal elever som varit nyinskrivna från HT-12 eller senare under läsåret 12/13 (åk 1 elever) Antal elever i ovanstående elevgrupp som bedöms ha möjlighet att gå vidare i gymnasieskolan HT-13 Antal elever som bedöms ha möjlighet att gå vidare till annan utbildning HT-13 Antal elever som fortsätter inom språkintroduktionen HT-13 Antal elever som inte faller inom ramen för beskrivna grupper ovan, HT-13 (varje elev har följts upp av skolan) Av de totalt 32 eleverna på IMIND är det 17 elever som har sin utbildning på Klippan. Klippan erbjuder en lugn och samlad arbetsmiljö, där lärarna är nära till hands för eleverna. På Klippan kan studier i grundskoleämnen kombineras med praktik eller arbete. Klippan finns i egna lokaler i Visättra. Utöver dessa elever på Klippan finns elever som har haft väldigt individuella lösningar. I år är andelen elever som går vidare till annan fortsatt utbildning 44 procent jämfört med 35 procent förra läsåret, vilket är en stor förbättring. Att elever går kvar på IMIND handlar i hög grad om att många av dessa, av olika anledningar, har varit s.k. hemmasittare i grundskolan och de har ofta multipla funktionshinder. Vägen tillbaka till skolan är en lång process och klaras sällan av på ett år. Åk 2 elever Språkintroduktion Antal elever som varit nyinskrivna från HT-11 eller senare under läsåret 11/12 (åk 2 elever) Antal elever i ovanstående elevgrupp som bedöms ha möjlighet att gå vidare i gymnasieskolan HT-13 Antal elever som bedöms ha möjlighet att gå vidare till annan utbildning HT-13 Antal elever som fortsätter inom språkintroduktionen HT-13 Antal elever som inte faller inom ramen för beskrivna grupper ovan, HT-13 (varje elev har följts upp av skolan) Antal elever Såg Östra Hgy För att gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram krävs förutom kunskaper i svenska, betyg i minst sju ämnen motsvarande ÅK9-nivå. Då större delen av de elever som exempelvis Sågbäcksgymnasiet har i sin alfabetiseringsgrupp har en knapphändig skolgång eller ingen alls från sitt hemland, tar det mer än ett eller två år för att tillgodogöra sig de kunskaper som krävs för att gå vidare till ungdoms- GYMNASIENÄMNDEN 9

14 gymnasiet. Många är överåriga när de börjar på IMSPR, vilket innebär att de rent åldersmässigt inte hinner vidare till gymnasiets nationella program. Enligt skollagen kan inte IMYRK erbjudas elever som ska gå på IMSPR vilket innebär i praktiken att de inte heller hinner börja på ett Introduktionsprogram som skulle kunna leda till en etablering på arbetsmarknaden. Den största genomströmningen ser Sågbäcksgymnasiet mellan de olika nivåerna i svenska/sfi nivåerna vilket visar på att det sker en progression. Från och med att eleven lärt sig läsa och skriva (i alfabetiseringsgruppen) så har eleverna haft möjlighet till att läsa samhällskunskap på lätt svenska, matematik samt engelska tillsammans med övriga introduktionselever i enlighet med åtgärderna för Utveckling avseende kunskapsmålet i förra årets kvalitetsrapport. Detta har medfört att eleverna lär sig svenska på flera sätt än enbart genom svenskundervisningen. Det innebär även en bredare kunskapsinhämtning om Sverige och svenskt samhälle vilket ger en känsla av att vara inkluderad vara som andra elever - vilket har ökat motivationen och förståelsen för studierna. De elever som går i den mest avancerade språkgruppen på Sågbäcksgymnasiet, läser alla ämnen som de saknar betyg i (utom svenska), tillsammans med IMPREP och IMYRK elever. Deras mål är att, i likhet med de flesta andra elever på Introduktionsprogrammen, att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Ett länsstyrelse finansierat pilotprojekt har också genomförts under året på Sågbäcksgymnansiet, MIRA i skolan. Projektet har drivits av en projektledare från Resursenheten för Nyanlända, RCN, och det syftar till att ge elever en möjlighet till reflektion kring migrationsprocessen samt att öppna upp nya meningsfulla sammanhang i det svenska samhället. Projektet har fyllt en viktig funktion för elevernas livssituation och detta förbättrar i förlängningen hur eleverna trivs i skolan. Sågbäcksgymnasiet planerar att fördjupa samarbetet med RCN och nätverket runt ensamkommande ungdomar för att på så sätt ge dessa elever bättre förutsättningar för att klara skolarbetet. Östra gymnasiet har en kontinuerlig antagning till IMSPR. Elevernas skolbakgrund varierar från låg- till högutbildade och då är den individuella planeringen av deras studier av största vikt. Verksamheten och personalen är flexibel och ser varje elevs behov så att eleven så snabbt som möjligt ska lära sig svenska och få åtta eller tolv ämnen godkända. Undervisningen planeras så att varje elev får den kunskap som den behöver för att gå vidare både när det gäller svenska som andraspråk och övriga ämnen för behörighet för vidare studier. Även de ungdomar som kommer till språkintroduktion från grundskolan behöver en anpassad individuell studieplan då de oftast talar bra svenska men saknar övriga grunder i svenska som andraspråk och övriga ämnen för att komma vidare i sina studier. Ett omfattande arbete med de individuella studieplanerna har lett till att tre elever efter ett års studier och sju elever efter två års studier på IMSPR på Östragymnasiet kan påbörja sina utbildningar på gymnasiet eller högskolan. 58 procent av de elever som påbörjade sina studier under läsåret 12/13 och 56 procent av de som påbörjade sina studier under läsåret 11/12 fortsätter på språkintroduktion under nästa läsår. Ett fortsatt gott samarbete med elevhälsan, när det gäller att tidigt uppmärksamma olika typer av svårigheter är också av största vikt för en god genomströmning. Några av nyheterna under året på Östra gymnasiet är införandet av en integrerad programdag tillsammans med gymnasiet, erbjudande om simundervisning för att förbättra simkunskaperna och ge möjlighet till betyg i Idrott och hälsa, en bal för de elever som avslutar sina studier på IMSPR och stipendier för bästa betyg och bästa prestation i svenska som andraspråk. Bland de planerade åtgärderna framöver kan nämnas införande av Läsplattor till varje elev och införande av digitala läromedel på alla nivåer. På Huddingegymnasiets språkintroduktion är måluppfyllelsen på samma nivå som tidigare år. Skolledningens bedömning är att få elever kan komma vidare till gymnasiestudier efter ett års svenskstudier, några fler har möjlighet att gå till annan utbildning. Lärargruppen kommer att organiseras på ett annat sätt kommande läsår för att öka möjligheterna för eleverna att snabbare komma från nybörjarstadiet i språkinlärningen till högre, mer stimulerande kurser. Detta hoppas skolan ska hjälpa eleverna att få mer motivation, vilket stärker deras språkliga utveckling. Ett resultat av detta är att fler elever når språkliga nivåer så att de snabbare kan komma vidare till gymnasie- eller annan utbildning. Kraven att eleverna ska ha åtta respektive tolv godkända grundskolebetyg för att få söka de olika gymnasieutbildningarna har lett till att skolan planerar att starta undervisningsgrupper inom flera grundskoleämnen. Vuxenutbildningen Svenska för invandrare, sfi Enligt enkätresultat för 2012/13 inom området lärande har sfi en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen då styrtalet för året har ökat till 8,1 (jämfört med 7,1 föregående år). Andel godkända betyg på D-kursen till och med 30 juni 2013 låg på 57 procent (samma nivå som föregående år), vilket kan jämföras med det senast kända resultatet för riksgenomsnittet på motsvarande utbildning som är 48 procent godkända elever. Andel studerande som avbrutit sina studier på D-kursen är 20 procent. 10 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

15 Vux Huddinge har löpande antagning för sfi med en antagning varannan vecka och för fortsättningselever varje vecka. Elevtalen är i stort på samma nivå som föregående år. Hos de två utbildningsanordnarna fanns det under vt studerande vid SFI Competens och 531 studerande vid SFI Hermods. Cirka 200 studerande sökte sfi utanför kommunen, varav 26 var obehöriga och 54 beviljades. Motsvarande antal ansökningar som beviljades föregående år samma period var 346. Orsaken till denna stora skillnad är att de båda utbildningsanordnarna har kunnat bereda utbildningsplatser i sina verksamheter på andra platser än i Flemingsberg. Studie- och yrkesvägledarna på Vux i Huddinge tillsammans med undervisande lärare har jobbat fram webbaserade studieplaner för varje enskild elev. Detta har inneburit att varje elev vet hur lång tid kursen beräknas pågå. Det är 40 studerande som har fått sfi-bonus under januari juli 2013, under samma period föregående år var det 39. Informationen till eleverna angående möjligheterna att söka har förbättrats. Som ett led i att förbättra verksamheten har sfi-lärarna, hos de två utbildningsanordnarna, deltagit vid gemensamma kompetensutvecklingsdagar i samverkan med Södertörns nätverk. Fokus har legat på likvärdig bedömning och betygssättning med föreläsningar och workshops. Under workshopen har lärarna arbetat i små grupper och bedömt elevarbeten och sedan har gruppens diskussion presenterats för alla andra. Denna process berikar och motiverar sfilärarna att knyta ihop forskning med praktiken. Det nu påbörjade arbetet med formativ bedömning kommer att fortsätta i samverkan med Södertörns nätverk. I linje med detta arbete påbörjas under hösten studerandesamtal gruppvis för kartläggning och självbedömning för att därmed bygga upp medvetenhet och ansvar hos de studerande. Enligt verksamhetsplanen ska utbildningen i svenska för invandrare vara anpassad efter individens behov och förutsättningar och den ska kunna kombineras med arbete, arbetslivsförberedande insatser eller annan utbildning. Verksamheten möter detta genom bland annat den löpande antagningen, Drop-in tester, Sfx-utbildning till de som har en profession från sina hemländer. Genom att från början sätta upp mål för studierna och förbättra den studie- och yrkesorienterande verksamheten, så att de studerande får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke, kan möjligheterna till studier och studieresultaten förbättras. Sfi-hörsel tar emot döva och hörselskadade elever från Stockholms län som är i behov av undervisning i sfi, matematik och teckenspråk. Lärarna är specialutbildade, två är teckenspråkslärare, och klassrummen är utrustade med hörseltekniska hjälpmedel. I sfi hörsel deltar 61 personer på olika nivåer (varav 8 från Huddinge), jämfört med 56 elever under samma period föregående år. Uppföljningar av studieresultaten visar att progressionen är god bland de studerande. Verksamhetens flexibilitet och kvalitet gör att samtliga kommuner i Stockholms län anlitar Vux Huddinge när det gäller Sfi hörsel. Grundläggande vuxenutbildning Andelen som erhållit betyget G eller högre uppgår till 92 procent vid den senaste mätningen, vilket är något bättre än föregående år (91 procent). Grundläggande vuxenutbildning har fyra antagningar per år och antalet studerande på den grundläggande vuxenutbildningen omräknat till heltidsstuderande under perioden var 234 (jämfört med 240 under samma period 2012). Under ht-12 initierade skolledningen ett pedagogiskt forum och har därefter gått vidare med en kompetensutveckling för lärarna inom bedömning och betygssättning i samverkan med externa föreläsare. Kompetensutvecklingen hargenomförts i samverkan med samtliga lärare inom den grundläggande vuxenutbildningen i nätverket Södertörn. Här kopplas forskning med praktik och målet är att utveckla den pedagogiska verksamheten. Målet med utbildningen är att minska avbrott samt icke godkända betyg. Vux Huddinge kommer från och med januari 2014 att inrätta en förstelärartjänst i Svenska som andra språk med syftet att utveckla didaktik och förbättra samverkan mellan vuxenutbildningens olika skolformer. Gymnasial vuxenutbildning Resultatet inom den gymnasiala vuxenutbildningen ligger på samma nivå som föregående år. Andelen utfärdade godkända betyg uppgår till 83 procent. Gymnasiala teoretiska kurser har två antagningar per år och distans, yrkesvuxutbildningar och lärlingsutbildningar har fem antagningar per år. Det var 425 deltagare som deltog i någon av de teoretiska kurserna vid Huddingegymnasiet (684 deltagare under samma period 2012). Cirka 160 studerande deltog i gymnasial vuxenutbildning i Vux Huddinges eget regi i kurser såsom företagsekonomi, psykologi, och programhantering, jämfört med 156 under samma period Totalt började 875 deltagare på någon av de distansutbildningar som erbjuds. Av dessa fick 40 procent icke godkänt eller gjorde avbrott. Det är en alltför hög siffra jämfört med klassrumsundervisningen. Det råder en tydlig nedåtgående trend i antalet sökande till teoretiska kurser som ges i klassrumsmiljö vilket leder till att färre utbildningar kan starta och därmed till ett minskat GYMNASIENÄMNDEN 11

16 utbud av kurser. Elever väljer istället att läsa de teoretiska kurserna på distans men många klarar inte av studierna (högre grad av avbrott och avhopp) vilket som helhet leder till sämre resultat jämfört med klassrumsundervisning. Denna problematik måste VuxHuddinge arbeta vidare med. I yrkesvuxutbildningar deltog drygt 291 personer under jan-juli 2013 (motsvarande siffra ha legat runt drygt 270 personer under hela föregående år). Under året beviljade Skolverket statsbidrag för 80 helårsplatser från jan-dec (jämförande siffra var 43 under samma period året innan) inom yrkesvux och senare tilldelades ytterligare extra statsbidrag på 160 halvårsplatser från juli-dec. Under året beviljade Skolverket också statsbidrag för lärlingsutbildningar för vuxna och Vux Huddinge ansökte och fick drygt 70 av dessa platser. De flesta elever i yrkesvuxutbildningarna har ett annat modersmål än svenska. I samverkan med utbildningsanordnarna erbjuds därför de studerande svenska som andra språk 1 på gymnasialnivå vilket innebär att flera Huddinge elever fullföljer utbildningarna, får lättare praktik och i slutändan också jobb. 92 procent av eleverna som avslutar med godkända resultat på omvårdnadsprogrammet får jobb och drygt 90 procent som avslutar med godkända betyg i de tekniska yrkesvuxutbildningarna, såsom elektriker, vvsmontörer och fastighetstekniker får jobb. En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna (Läroplan för vuxenutbildningen 2012). I linje med detta har en studieväg på 40 veckor inrättats där man studerar svenska intensivt från svenska som andra språk på grundläggande nivå till svenska som andra språk 3 på gymnasienivå och därmed kan eleven snabbt under ett år bli klar med sin högskolebehörighet i svenska. De studerande i denna grupp har studievana och vill studera koncentrerat. Studievägen kommer att utvärderas efter det första årets genomförande. Uppföljning av Gymnasiesärskolan I verksamhetsplan för 2013 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan måste förändras så att fokus ligger på uppföljning av kunskapsmål och kvalitetskriterier och att dokumentet för det systematiskt kvalitetsarbete bör omarbetas så att skolorna uppmanas att följa upp särskoleelevernas kunskapsresultat. Dokumentmallen för det systematiska kvalitetsarbetet har helt omarbetats inför Delår 2 och mer specifika uppföljningsfrågor har ställt till skolorna med fokus på elevernas kunskapsutveckling och resultat. Av skolinspektionens kommunbeslut framgick att det inte fanns någon sammanställning över kunskapsresultaten för eleverna inom gymnasiesärskolan. En sådan finns nu över elevernas kunskaper på gymnasiesärskolans nationella program och i samband med övergången till Gysär13 reformen kommer det även att finnas för eleverna på det individuella programmet. De flesta elever på det nationella programmet når målen (endast två har inte klarat detta). I verksamhetsplanen framgår att det i utbildningen ska tas hänsyn till elevers olika behov och skillnader i elevernas förutsättningar ska uppvägas. Inom gymnasiesärskolan sker exempelvis detta genom att personalen på nationellt program systematiskt arbetar så att elever med olika förutsättningar (ekonomisk, social, etnisk t.ex.) kan lämna gymnasiesärskolan och både vara yrkesmässigt och socialt förberedda för att möta de krav vuxen- och yrkesliv ställer. För det krävs samarbete/samplanering vilket ofta resulterar i klass- och ämnesövergripande temaarbeten. På individuella programmet har man sett över sin organisation och personalstyrka vilket på sikt kommer att påverka kvaliteten på undervisningen i positiv riktning. Undervisningen är individualiserad och anpassad efter varje elevs behov och man uppväger på detta sätt skillnaderna i elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det har tidigare år saknats rutiner för modersmålsundervisningen i gymnasiesärskolan. Under läsåret 2012/13 har detta rättats till, men rutinerna för detta behöver förtydligas. Nu finns en blankett för ansökan och åtta elever på nationellt program respektive tre elever på individuellt program ansökte. Av dessa elever var det bara en elev på nationellt program som utnyttjade möjligheten och två på det individuella programmet. Möjliga orsaker till att inte fler elever utnyttjade denna möjlighet kan vara svårigheter med att sätta ihop grupperna och få till ett bra schema. En reflektion i sammanhanget är att möjligheten till individuell modersmålsundervisning bör erbjudas för elever i gymnasiesärskolan framöver som ett led i att öka elevernas möjligheter till lärande. Personalen på både individuellt och nationellt program har lagt ner mycket tid (och kommer att fortsätta under året) på att sätta sig in i den nya gymnasiesärskolan, gysär13. Personalen på individuellt program har dessutom lagt ner ett omfattande arbete på att förändra organisationens perspektiv från omsorgs- till kunskapstänkande. På nationellt program har stor kraft lagts på att motivera eleverna att bli mer delaktiga och förutom det egna klassrådet, även delta i skolans elevråd. Andra mycket viktiga utvecklingsinsatser som lyfts fram från nationellt program är att man arbetar med det sociala samspelet för att uppnå bästa möjliga skolframgång. Det arbetet kräver ett utveck- 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

17 lat samarbete med andra aktörer såsom LSS, Habilitering & Hälsa m.fl. Ett omfattande och viktigt samarbete med elevernas praktikplatser sker också. Personalen på nationellt program har haft handledning för att diskutera arbetsformer och rutiner, metoder och strategier. Eleverna på det nationella programmet samarbetar regelbundet med elever från gymnasieskolans Restaurang- och livsmedelsprogram. Även lärarna på de olika programmen samarbetar med varandra. En viktig utvecklingsinsats som krävt både nya arbetsformer, metoder och rutiner är att eleverna har fått Ipads. Detta har lett till nya framsteg i elevernas lärprocesser. Elevers olika behov/åtgärdsprogram Skolinspektionen påtalat vissa brister gällande Åtgärdsprogram vid sin inspektion av kommunens gymnasieskolor. Samtliga skolor har till skolinspektionen redogjort för de åtgärder som har eller ska genomföras för att komma till rätta med de påtalade bristerna. Att skolorna fullföljer sina åtaganden har särskilt följts upp inför denna delårsrapport. I den nya dokumentmallen för det systematiska kvalitetsarbetet finns ett självskattningsmaterial som skolorna har använt sig av. Självskattningsmaterialet utgår från skolverkets nya Allmänna råd (SKOLFS 2013:8) Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd? Det framtagna självskattningsmaterialet hjälper skolorna att ringa in sina förbättringsområden. Av dokumentationen framgår att skolorna på ett medvetet sätt har arbetet med en kvalitetshöjning gällande både pedagogisk utredning och åtgärdsprogram men att det fortfarande behövs tydligare riktlinjer inom vissa områden från skolledningen samt att rutiner görs kända i hela organisationen. Likvärdig bedömning och betygsättning Det framgår i nämndens verksamhetsplan att betygen på ett rättvisande sätt ska återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav/betygskriterier. Inför denna delårsrapport har skolorna, i det systematiska kvalitetsdokumentet, särskilt fått redogöra för hur skolan säkerställer att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt. Utgångspunkten har varit skolverkets allmänna råd för bedömning och betygsättning. I skolornas dokumentation framgår att lärarna planerar kurserna tillsammans, de håller ämneskonferenser regelbundet, de planerar lektioner tillsammans, samrättar på olika sätt och bedömer och betygsätter tillsammans vid tveksamheter. I vissa ämnen bedömer och betygsätter lärarna några prov tillsammans för att säkerställa en likvärdig bedömning. Avidentifiering eller rättning av varandras prov förekommer alltmer. Vissa kurser ligger parallellt på schemat för att främja samplanering av prov, uppgifter, laborationer och gemensamma projekt. Även idéutbyten olika ämnen emellan främjar en likvärdig bedömning. Tid har avsatts för diskussioner om betygsättning i den nya betygsskalan. Inom förvaltningen var man tidigt ute med att anordna gemensamma studiedagar för ämneslärarna mellan de olika gymnasierna där de nya kurserna diskuterades utifrån kunskapskrav och de nya progressionsmarkörerna. Detta gav en god grund för de diskussioner som sedan har fortsatt inom ämnesgrupperna på skolan. En jämförelse mellan betyg i nationella prov och betyg i kurser kan användas som en indikator på likvärdig bedömning sett på en övergripande nivå. Skolorna har därför uppmanats att använda tabellerna i LIS för en jämförelse av nationella prov resultat och betyg i kurser och urskilja avvikelser och försöka ge en förklaring till dessa iakttagelser. Skolorna har även redogjort för de åtgärder som planeras för att stärka arbetet med en likvärdig bedömning och betygsättning. Vid jämförelsen mellan nationella provbetyg och betyg i kursen inom gymnasieskolan iakttogs vissa könsskillnader, iakttagelser som skapat utvecklande diskussioner i de olika ämneslagen ute på skolorna. Skolornas avvikande resultat har även diskuterats vid kvalitetsdialogen med förvaltningen. Sett på en övergripande nivå så kan det nämnas att pojkar får ett lägre kursbetyg i förhållande till de nationella provbetygen i något större utsträckning än flickorna i ämnena svenska, svenska som andra språk samt i engelska. Inom sfi och den grundläggande vuxenutbildningen deltar lärarna i en kompetensutveckling i bedömning och betygsättning som organiseras i samverkan med nätverk Södertörn. Två föreläsningar har genomförts med Bo Sundblad och Christian Lundahl och lärarna har arbetat i grupper tillsammans med övriga lärare på Södertörn och på hemmaplan. Litteraturstudier har också ingått. Normer och värden Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling särskilt följts upp i delårsrapport 1 då varje skola redogjorde för arbetet med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling och genom ett självskattningsmaterial bedömt hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Skolornas arbete fortgår enligt plan. Flickor och pojkar Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar kvarstår. Skolorna har ett tydligt uppdrag att analysera sina resultat GYMNASIENÄMNDEN 13

18 ur ett könsperspektiv och att fundera på vad som kan göras för att förbättra studieresultaten för båda grupperna. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med skolornas analys av nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg, se avsnittet om likvärdig bedömning. Ekosystem i balans Ekologiska livsmedel/folkhälsa Andelen ekologiska livsmedelsinköp har minskat med drygt en procentenhet sedan föregående mätning. Flera faktorer måste tas i beaktande för att kunna öka andelen. I menyn ska det finnas en rätt stor del ekologiska huvudkomponenter vilket är viktigt att tänka på ifall köket ändrar på kostenhetens meny eller skriver egen meny. För att få ekonomin att gå ihop bör det varje vecka finnas en rent vegetarisk dag. Kockarna måste lära sig att tillaga god vegetarisk mat så att den får acceptans bland eleverna. Det är också viktigt att salladsbordet består av säsongsgrönsaker samt att hålla matsvinnet nere. Resurscentrum för nyanlända, RCN Arbetet inom RCN fortgår enligt plan. RCN har inom ramen för det första mottagandet och den initiala kartläggningen av elevernas kunskaper, under föregående läsår, haft kontakt med 93 elever i gymnasieåldern. Det land som flest nyanlända elever kommer ifrån är Afghanistan, följt av Irak och Somalia. Generella uppdrag Prioritera insatser som stödjer arbetslinjen Feriepraktik Gensvaret från praktikplatserna och de ungdomar som sökt har varit mycket stort, vilket gör att vi kan se tillbaka på en mycket lyckad sommar. Över 440 ungdomar tilldelades under april en plats inom något av våra områden under sommarens tre perioder. Det är en ökning från föregående år och ett överintag mot de platser vi tilldelats från nämnden. Då alla praktikplatser inte har möjlighet att erbjuda lika många timmar och vi av erfarenhet vet att inte alla ungdomar gör en full praktikperiod har detta varit möjligt. Två gymnasier har i år tagit emot feriepraktikanter. Det är ett lika stort antal som föregående år. För att förbättra kvalitén och öka informationen mot handledarna höll vi under maj, som en nyhet för i år, utbildning för respektive förvaltning. I år kom totalt 55 personer mot 7 förra året. En liknande satsning gjordes mot de ungdomar som tilldelats en plats. Vid tre tillfällen hölls informationskvällar i Huddinge gymnasiets aula under vilka det togs upp vad som är viktigt att tänka på inför och under feriepraktiken och möjlighet gavs att ställa frågor. Förutom det rent informativa, var ett av syftena även att skapa en personligare kontakt mellan ungdomarna och kommunen som arbetsgivare. Under sommaren har fokus legat på att finnas tillgänglig på telefon och mail, tillsätta reserver på de platser där ungdomar inte dykt upp/inte kunnat slutföra sin praktik och betala ut löner. Liksom förra året har det gjorts extrautbetalningar för feriepraktikanterna vilket inneburit att de fått lön ca en vecka efter inkommen tidrapport. Ett flertal ungdomar och handledare på praktikplatserna har hört av sig och berättat hur lyckad sommaren varit. Projektet Tillsammans för Vårby har dessutom varit med som ett mycket positivt inslag på TV, i nyhetsprogrammet ABC. När de sista lönerna efter period 3 är utbetalda kommer en sammanfattning och analys att göras av feriepraktikens olika delar. Rapporten kommer att finnas klar för Gymnasienämndens sammanträde i november. Entreprenörskap Barn- och utbildningsförvaltningen har skapat ett tydligt samarbete med avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling och UF-lärarna på kommunens gymnasieskolor. Ett nätverk har också skapats mellan UF-lärarna i kommunen. Idag finns fastställda aktiviteter för Huddinges UF elever. Ett synligt resultat av detta samarbete är att Huddinge kommun, i maj, utsågs till bästa UF-kommun i Stockholms län i Ung Företagsamhets årliga ranking. Det betyder att Huddinge ger de bästa förutsättningarna för att skolor, lärare och elever ska kunna arbeta med entreprenörskap i skolan. Fingerguardian UF fick Barn- och utbildningsförvaltningens Hållbarhetspris, som bestod i att delta på Student Company festival i Riga den 9-11 april. Målet för , enlig verksamhetsplan, är att minst 15 procent av elever i årskurs två och tre på gymnasiet driver UF företag. Antalet UF elever är nu uppskattningsvis 120, fördelade på alla fyra gymnasieskolorna. Det fastlagda målet är ännu inte uppnått. Utbildningsråd/Programråd Som ett led i att utveckla och förbättra rutinerna kring programrådens protokoll finns det sedan januari i år en person på gymnasieavdelningen som ansvarar för detta. Arbetet har i huvudsak bestått i att informera om nytt förfarande vid inskickandet av protokollen och att upprätta ett schema för de olika råden, detta för att veta när protokollen ska komma in och därmed kunna säkerställa att de gör det, vilket överlag har fungerat bra. Dock får det alltför ofta påminnas om att rektorns kommentar saknas, ett förbätt- 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013

19 ringsområde som tydligt har lyfts på ett rektorsmöte i början av september. Yrkeshögskoleutbildningar 25 studerande tog examen i maj 2013 och blev lokförare och av dem fick alla jobb. 21 studerande tog vid samma tidpunkt examen som medicinska sekreterare och på samma sätt erhöll alla jobb efter utbildningen. Vid den nya ansökningsomgången under juni/juli ansökte drygt 840 personer till de 25 platserna på lokförarutbildningen och drygt 140 personer till de 25 platserna som medicinska sekreterare. Vuxenutbildningen har av nämnden fått i uppdrag att under 2013 undersöka möjligheten att i en regional samverkan med andra kommuner, företag och andra intressenter ansöka om att få starta olika typer av Yrkeshögskoleutbildningar. Arbetet med att ansöka om fler utbildningar fortgår enligt plan. Vux Huddinge samarbetar med Stiftelsen Yrkeshögskolan Sverige för att söka nya YH-utbildningar såsom Ventilationstekniker, Fastighetstekniker och Drift- och underhållstekniker med processinriktning. En samverkan sker med Huge, Locum, Projekt Engagemang, Plantagen och Landerholm konsult inom grönyta, växter och trädbeskärning. Även Arbetsförmedlingen och Näringslivskontoret deltar i detta planeringsarbete. Gymnasiesärskolan - Arbetlivet I verksamhetsplanen framgår att gymnasiesärskolan samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska utvecklas under 2013 så att fler elever kommer ut i arbetslivet efter avslutade studier. Gymnasiesärskolans individuella program har under läsåret haft en programdag för alla elever med rubriken Efter plugget. Dagen innehöll en föreläsning om erfarenheter från daglig verksamhet och öppna arbetsmarknaden. Därefter fick eleverna besöka Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har också besökt skolan för att informera personal om sin verksamhet. Ett möte där Arbetsförmedling, Försäkringskassa och LSS inbjuds till skolan planeras också under kommande läsår. Det finns sedan tidigare en väl inarbetad rutin på skolan att under åk 3 (under näst sista året av utbildningen) ha en konferens med alla aktörer såsom elever, föräldrar, SYV m.fl. där man planerar framåt för varje elev. Gymnasiesärskolans nationella program har för avsikt att bjuda in till samverkan och har utarbetat en arbetslivsplan. I åk. 3 genomförs samtal med varje elev inför kommande arbetsplatsförlagda lärande där elevens önskemål, skolans kartläggning och föräldrars förväntningar angående framtiden ingår. I Arbetslivsplanen ingår också att utveckla skolans kontakter med arbetsförmedling, introduktionsrekryteringsföretag, LSS-handläggare, fackliga företrädare m.fl. Ett fjärde år på Teknikprogrammet, T4 Huddinge har idag ett bra underlag av elever som söker sig till kommunens olika teknikprogram vilket borgar för en god möjlighet att rekrytera elever till ett fjärde skolår inom T4 konceptet. Arbetet med att ansöka om att få erbjuda det fjärde året på teknikprogrammet har så här långt inneburit att Huddinge kommun kallat till ett första möte (i april månad) med näringslivsrepresentanter för att se över intresset, kompetensbehov och övriga förutsättningar för samarbete. I väntan på att Skolverket skall få direktiv från Utbildningsdepartementet är det svårt att driva frågan om ett fjärde år på Teknikprogrammet vidare och i avvaktan på beslut arbetar vi med att förstärka våra nätverk och fortsätta arbetet med att inventera våra möjligheter och utmaningar så att vi står väl rustade när beslut fattas. Med dessa förutsättningar pekar erfarenheten på att ansökan om att få starta en T4 kan ske under hösten 2014 för att vid positivt beslut kunna starta Prioritera insatser som stödjer ett långsiktigt hållbart Huddinge Kvalitetsarbetet och arbetet med att skapa likvärdiga möjligheter att nå kunskapskraven för alla elever är prioriterade områden under Elevernas entreprenöriella lärande prioriteras som ett led i att utveckla förmågor som i framtiden kan bidra till ett innovativt näringsliv. Arbetet fortgår enligt plan. Förbättra samverkan inom kommunen och med andra aktörer för att tidigt fånga upp ungas behov av insatser Inom ramen för det förvaltningsövergripande samarbetet för en bättre samverkan kring barn och unga, Samkraft, har gymnasieteamet under våren haft ett fortsatt samarbete med Elektra. Elektra är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Elektra har stor erfarenhet av att arbeta med gymnasieelever och har tillsammans med skolornas rektorer beslutat om ett upplägg där fokus ligger på att medarbetare från Elektra finns på plats i skolorna för att kunna möta och diskutera direkt med eleverna. Besök har genomförts på Sågbäcksgymnasiet och Huddingegymnasiet och datum för GYMNASIENÄMNDEN 15

20 besök på Sjödalsgymnasiet och Östra gymnasiet under hösten har bokats in. Gymnasieteamet har, hos Samkrafts styrgrupp, ansökt om mer pengar för att kunna fortsätta samarbetet med Elektra även under nästa kalenderår. Under våren har även gymnasieteamet börjat se över möjligheterna att arbeta med ungas ohälsa. Medverka till att ta fram särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödtagare Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder ett stort antal platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 100 Huddingejobb. Förvaltningen har en ambition att ytterligare öka antalet platser. Nöjda invånare Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Föregående mätresultat 2011/2012 Senaste mätresultat 2012/2013 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET Elever är nöjda med verksamheten i sin skola (1.2) Elevenkät GY Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 83 % 75 % 77 % 81 % 82 % 80 % 88 % Elever är nöjda med sina studieresultat (1.2) VALFRIHET MED KVALITET Elevenkät GY Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 70 % 76 % 73 % 62 % 85 % Elever kan fritt välja utbildning (1.4) Förstahandsval - Antagna med valrang 1 Antagna (oavsett hemkommun) till Huddinges gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till kommunens gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till skolor utanför kommunen med valrang % (ht-12) 77 % (prel. ht-13) 81 % (ht-12) 74 % (prel. ht-13) 68 % (ht-12) 77 % (prel. ht-13) Bedömning Arbetet inom området fortgår enligt plan. Elevernas nöjdhet med sin skola och sin utbildning redovisades tidigare i delår 1 i samband med uppföljningen av resultaten från de olika studerandeenkäterna. Valfrihet med kvalitet Gymnasielever kan fritt välja utbildning Gymnasieungdomarna i Huddinge kommun har möjlighet att välja att studera i de skolor och på de program som de finner mest attraktiva inom Stockholms län, vilket möjlig- 16 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2013