Personalförsörjningsplan

Transkript

1 Personalförsörjningsplan Årsberättelse med bokslut

2 Innehållsförteckning ÅRSREDOVISNING Utbildningschefen har ordet 3 Kristianstads kommuns skolplan 4 Skolplanens fem strategier 4 Ökad måluppfyllelse 6 Infrastruktur 8 Resultat 11 Med sikte mot framtiden 20 Bilagor Bilaga 1 Styrkort 28 Bilaga 2 Resultaträkning 29 Bilaga 3 Barn- och elevvolymer 30 Bilaga 4 Ombudgetering, investering 31 Bilaga 5 Bokslut 32 Bilaga 6 Periodiseringar 33 Diagram Föreliggande årsberättelse för Barn- och utbildningsnämnden (BUN) med bokslut för året avser primärt den kommunalt arrangerade utbildningsverksamheten. BUN ansvarar för Kristianstad kommuns största förvaltning med verksamheter för barn, ungdomar och vuxna. Ansvaret omfattar förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt motsvarande särskoleverksamheter i kommunen. Därtill ansvarar nämnden för den kommunala musikskolan. BUN:s verksamheter utgår från och styrs av ett antal nationella styrdokument som läroplaner, kursplaner, ämnesplaner, lagar, förordningar och allmänna råd. De primära kommunala styrdokumenten är den kommunala Skolplanen och Styrkan (balanserat styrkort). 2 BUN:s verksamheter omfattar cirka barn, elever och studerande, drygt årsarbeten i tillsvidareanställda och en budget på drygt 1,6 miljarder kronor netto. Det är i stora drag hälften av kommunens anställda och hälften av kommunens budget.

3 Utbildningschefen har ordet Året var på flera sätt ett stimulerande, innehållsrikt och utmanande verksamhetsår för Barn & utbildning. Den av barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige beslutade skolplanen började gälla. En förvaltningsövergripande verksamhetsplan utarbetades för att prioritera, underlätta och tydliggöra arbetet med att nå skolplanens mål. Likaså färdigställdes en långsiktig plan med bedömda investeringsbehov fram till Jämfört med läsåret , som uppvisade en generellt gynnsammare utveckling med ökad måluppfyllelse av kunskapsresultaten, skedde en inbromsning av elevresultaten läsåret Den nya skolplanen har första mätbara delmål Det tidigare målet, att utbildningsresultatet skulle vara bättre än riksgenomsnittet, uppnåddes inte under. För att förbättra elevernas kunskapsresultat beslutades om flera omfattande utvecklingsinsatser, en del specifikt för kommunens egen utbildningsverksamhet, andra tillsammans med aktörer; lokalt, regionalt eller nationellt. Dessa insatser och projekt sträcker sig över flera år och kommer framöver att utgöra väsentliga inslag i det breda processarbetet med att nå målen i skolplanen, som är långsiktig och som sträcker sig fram till Det pågick omfattande förskole- och skolbyggprojekt, en del invigdes medan andra fortskrider. Det beslutades om en ny löneprocessmodell liksom en förvaltningsövergripande modell för systematiskt kvalitetsarbete för såväl enskilda förskole- och skolenheter som avseende huvudmannanivå. Det blev överskott 0,5 % i ekonomiskt resultat som är inom ram för indikatorvärdet grönt i styrkortet för verksamhetsåret. De kommande årens utmaningar med bland annat krav på ökad måluppfyllelse kommer att kräva kraftansträngningar och prioriteringar. En framtid minst lika stimulerande, innehållsrik och utmanande som året som har gått. Kenth Olsson 3

4 Kristianstad kommuns skolplan Året inleddes med att den av kommunfullmäktige beslutade skolplanen, En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen, togs i bruk och implementeringen startade. Skolplanen med dess mål och fem strategier är det främsta kommunala styrdokumentet och sträcker sig till Skolplanen bildar tillsammans med nationella styrdokument ett ramverk inom vilka förskoleoch skolenheterna bedriver sin pedagogiska verksamhet. I skolplanen anges de politiska målen för 2018 samt även delmål för åren 2014 och Skolområdena arbetade fram handlingsplaner för hur skolplanen skulle göras tillämpbar för medarbetarna. Utifrån mål och strategier i skolplanen utarbetades en förvaltningsgemensam verksamhetsplan vilken förvaltningschefen fattade beslut om. Verksamhetsplan I verksamhetsplanen konkretiseras skolplanens strategier. Varje enhet ska arbeta med skolplanens strategier men som prioriteras utifrån uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet (BUSK). Till strategierna är kopplade ett flertal insatser vilka enheterna kan välja bland för att realisera strategierna och därmed öka barns och elevers möjlighet att nå uppsatta mål. Vid val av prioriterad strategi och insats ska samråd med skolchef ske. Verksamhetsplanen ska ses som en verktygslåda med insatser att välja från och som även konkretiserar strategierna för att uppnå såväl målen i skolplanen som de nationella styrdokumentens mål. Skolplanens strategier Kommunikativt ledarskap Att ha förmågan att kommunicera verksamheternas uppdrag och hur det genomförs är väsentligt för alla ledare. Fokus har varit kommunikation om mål och lärande där förskolechefer och rektorer deltagit i såväl föreläsningar som samtal på den egna arbetsplatsen. Några förskolechefer och rektorer har fått individuell handledning eller grupphandledning. Ledarskap i rummet Ett bra möte mellan barn/elev och lärare är en mycket viktig framgångsfaktor för en positiv kunskapsinhämtning och utveckling för det enskilda barnet/eleven. För att utveckla ledarskapet i rummet har ett flertal olika insatser genomförts. 4

5 I förskolan, inom ramen för projektet KLIF, en kompetensutvecklingsinsats delfinansierad av Europeiska Socialfonden, fick nästintill samtliga medarbetare någon form av kompetensutvecklande insats. Andra medarbetare fick genom Lärarlyftet, och insatser av utvecklingsavdelningens och stöd- och hälsoenhetens medarbetare stöd i sin utveckling av sitt ledarskap. Uppföljning och utvärdering Att följa upp verksamheten i syfte att utveckla och förbättra är alltid väsentligt. I det systematiska kvalitetsarbetet, vilket beskrivs utförligare längre fram i årsberättelsen, sker huvuddelen av detta. För att underlätta uppföljning av såväl verksamhet som ekonomi och personal, infördes ett digitalt beslutsstödssystem, Business Objects, även kallat Bob. Bob presenterar rapporter från huvudsystemen på ett för användarna enkelt och överskådligt sätt vilket underlättar för uppföljning och därmed beslutsfattande. Under året låg fokus på att skapa tillförlitliga rapporter avseende verksamheten d v s elevers betygsresultat, meritvärde, nationella prov etc. Det är numera en självklarhet att rektorer och lärare skall kunna föra dialog om elevernas resultat omedelbart efter att resultaten registrerats för att därmed också kunna vidta åtgärder omgående. Rapporterna kommer med andra ord att utgöra underlag för det systematiska kvalitetsarbetet med målsättningen att allt fler elever skall nå godkända resultat. Inkludering Inkludering bygger på ett förhållningssätt där alla barn och elever ska bli professionellt bemötta och ha en känsla av delaktighet och samhörighet. Cheferna har deltagit i kompetenshöjande insatser i form av föreläsning genomförd av en forskare. Därutöver har även ett par rektorer berättat och åskådliggjort för övriga skolledare hur de på sin skola arbetar med inkludering. Innebörden av uttrycket inkludering har varit föremål för många diskussioner i såväl strategiska ledningsgruppen som på respektive skolområde. Därmed har kunskapen och insikten om begreppet utvecklats. Språkutveckling Elevers språk-, läs- och skrivutveckling har avgörande betydelse för hur väl de lyckas nå målen i alla skolans ämnen. Internationell och nationell forskning med fokus på läsning, andraspråksinlärning och meningsskapande visar på nödvändigheten av en språkinriktad undervisning i alla ämnen. 5

6 En viktig åtgärd under året var det beslut som fattades gällande deltagande i stort nationellt utvecklingsprojekt, inom ramen för FoU-Skola*, i syfte att utveckla språket inom ämnesundervisningen. *FoU Skola arbetar för en ökad anknytning till forskning i kommunernas arbete med skolutveckling och för att främja en professionsutveckling på vetenskaplig grund. Ökad måluppfyllelse Såväl politiska- som tjänstemannabeslut och/eller direktiv togs under året för att stärka inflytandet över arbetet med ökad måluppfyllelse i enlighet med målen i skolplanen. Graden av måluppfyllelse återspeglas i Styrkan (balanserat styrkort). Se Bilaga 1. Stöd i att förbättra kunskapsresultaten Under året genomfördes eller påbörjades åtskilliga insatser för att ge skolledare och medarbetare ännu bättre förutsättningar för det nära elevarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen ställer krav på såväl huvudmän som förskole- och skolenheter att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen. Uppföljningen behöver analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet anger som betydelsefullt. För att uppnå ett bra systematiskt kvalitetsarbete är utgångspunkten att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Under året implementerades den beslutade modellen för det systematiska kvalitetsarbetet i Kristianstad kommuns förskolor och skolor. Arbetet bedrevs via utvecklingsavdelningen och tog utgångspunkt i var den enskilda enheten befann sig på det som kan kallas utvecklingsstege. Modellen för det systematiska kvalitetsarbetet fick namnet BUSK. Arbetet har rönt framgång och skolledarna uttrycker att den nya modellen är ett gott stöd i utvecklingsarbetet. Under året togs en modell för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå fram och beslutades om. På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Forskning behöver få ett större utrymme i skolan för att eleverna bättre ska klara av att nå målen. Skolan är i behov av relevant forskning i det dagliga arbetet. 6

7 Anvisningar och mallar gymnasieskola och gymnasiesärskola. Foto: Kristianstads kommun - Claes Sandén ÅRSREDOVISNING Utredning - särskilt stöd och Åtgärdsprogram För förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, Under året har initiala insatser planerats för att möjliggöra ett mer forskningsförankrat synsätt i hela organisationen. Bland annat har ingåtts ett samarbete med övriga skånska kommuner. Detta samarbete syftar dels till att stärka verksamheterna avseende aktuell utbildningsforskning, dels att stödja de deltagande kommunerna i olika forskningsprojekt. Koordinering av samarbetet sker genom Kommunförbundet Skåne. Barn&Utbildning ansökte och kom med i Sveriges kommuner och landstings (SKL) stora projekt PRIO. Se vidare under avsnittet Med sikte mot framtiden. Samtliga skolor deltog i en förstudie som handlade om digitalisering i skolan. Förstudien kommer eventuellt att leda till ett medverkande i ett forskningsprojekt. En ytterligare insats har varit att sex medarbetare getts möjlighet att inom ramen för sitt uppdrag delta i den statliga forskarskolan. Syftet är att deltagarna får mer vetenskaplig kompetens vilken kan omsättas i verksamheterna såväl under utbildningstiden som efter. Fröknegårdskolan beviljades, tillsammans med nio andra svenska skolor i utanförskapsområden, ingå i Skolverkets projekt Handledning för lärande. Projektet är kopplat till regeringens arbete med urban utveckling. Stödjande av skolledarens och pedagogens arbete BUN:s beslut om 2011 års externa utredning Optimalt stödjande av skolledare och pedagogers arbete fortsatte arbetet med att realisera vissa smärre strukturella administrativa förändringar på skolområdena. IUP och Åtgärdsprogram BUN:s svar på revisionsrapporten om Individuella utvecklingsplaner (IUP) och Åtgärdsprogram resulterade i att utvecklingsinsatser genomfördes på samtliga grundskoleenheter. Insatserna bestod av att ge lärarna kunskap och kompetens inom området IUP respektive Åtgärdsprogram. Även grundskolans rektorer har erhållit kompetensutveckling inom området. I samband med insatserna utarbetades även stödmaterial. Matematiksatsning Fem grundskolor fick statliga medel för att utveckla matematikundervisningen. Entreprenöriellt lärande Smedjegårdens förskola beviljades statliga medel från Skolverket för att utveckla entreprenöriellt lärande. 7

8 KLIF Det av Europeiska Socialfonden delfinansierade kompetensutvecklingsprojektet KLIF (Kompetens och läroplan i förskolan) fortsatte under året och kommer att pågå fram till halvårsskiftet Kvalitetssäkrad undervisning För att identifiera utvecklingsbehov för den enskilda skolenheten måste rektor bland annat ha inblick i vad det är som händer i mötet mellan elev och lärare. Utifrån ett ordförandedirektiv togs ett förslag till arbetsgång fram och beslutades om. Se vidare under avsnittet Med sikte mot framtiden. Utveckling av elevhälsa Elevhälsans uppdrag är att bidra till att fler elever lyckas i skolan och elevhälsan ska medverka till att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. I samband med införandet av den nya skollagen förändrades elevhälsans uppdrag vilket fick till följd att organisation, rutiner mm kom att förändras. En vägledning för elevhälsan arbetades fram och fattades beslut om. Riktlinjer avseende elevers frånvaro En plan utarbetades för hur varje skola ska agera och handlägga långvarig ogiltig frånvaro för elever inom grundskolan. Infrastruktur Digitalisering En omvärld i ständig och snabb förändring ställer höga krav på att utbildningsorganisationen också är uppdaterad inom den digitala världen och allra helst ligger i framkant. Allt fler barn och elever har redan i tidig ålder lärt sig använda digitala verktyg och ser dem som naturliga redskap i såväl sitt kunskapsinhämtande som för den dagliga kommunikationen. I arbetslivet och samhället i övrigt är idag It-användande en självklar och integrerad del i de allra flesta branscher och vardagssituationer. För att på ett så bra och effektivt sätt som möjligt stötta medarbetarnas möjlighet till digital dokumentation infördes ett nytt system, edwise, som hanterar registrering av elevers frånvaro, IUP med skriftliga omdömen och vissa prov. Alla lärare och elever i skolan behöver tillgång till en dator eller surfplatta för att användandet av desamma ska bli en självklar del i arbetet. 8

9 Detta realiseras genom en satsning över några år inom ramen för tillgängliga resurser i enlighet med den It/Digitalplan som barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om. Förutom inköp av ytterligare digital utrustning innehåller planen delar av hur arbetssätt i klassrummen behöver förändras när digitala verktyg är tillgängliga hos var och en i klassrummet. Flera utredningar genomfördes, bl a jämfördes hyresmodellens kostnader per dator och kvaliteten i kringutrustning och support med flera andra kommuners. Resultatet visade att Kristianstads kommun ligger bland de kommuner med lägst kostnader men samtidigt med god kvalitet. Datortätheten var lägre än i vissa jämförande kommuner. En annan utredning undersökte kommande dokumentationsbehov hos lärare och den fann ett femtontal områden som edwise kommer att kunna byggas ut med under Från kommunstyrelsen fanns också ett utredningsdirektiv om en samordnad It-organisation för kommunens förvaltningar och bolag som kommunfullmäktige beslutat gå vidare med i syfte att inrätta en för Kristianstads kommun gemensam Itorganisation. Byggnation Nosabyskolan Under året har totalrenoveringen av Nosabyskolan slutförts så att skolans elever och personal kunde börja vårterminen 2013 i de nya lokalerna. Skolan innehåller nu tre spår 7-9 och ett spår bildklasser 4-9 som flyttats över från Centralskolan. Slättängens förskola Efter en tid i provisoriska lokaler flyttade barn och personal in i den nya förskolan. Byggprojektet, som till sin helhet finansierades av C4 Teknik, föranleddes av att Charlottesborgs förskola för några år sedan befanns vara fukt- och mögelskadad. Månsagårdens förskola Arbetet med att bygga till Månsagårdens förskola med två avdelningar slutfördes. Projektet samordnades med C4 Tekniks syllbyte i de befintliga lokalerna och då används de nya lokalerna för evakuering under tiden så tillskottet med fler avdelningar sker sommaren Totalt kommer då Månsagårdens förskola att bestå av sex avdelningar. Hammar skola Tillbyggnad av skolan påbörjades under året och kommer att pågå under hela Det blir en omfattande tillbyggnad med utrymme för årskurserna F-6 och lokaler för särskolan som flyttas över från Kulltorpskolan. Det blir också nytt kök och matsal samt en ny fullmåttshall för idrott. 9

10 Två florister från Milnergymnasiet tog hem segern i Skol-SM. Näsby och Åhus Under året utreddes också skolsituationen på Näsby och i Åhus och förslag presenterades för BUN som i båda fallen innebär att nya skolor behöver byggas. Detta för att möta den elevökning som kommer eller avseende Näsby redan har börjat och som löses genom att lokaler på Fristorpskolan används. Huaröds skola Viss ombyggnation av skolans lokaler möjliggjorde att förskoleverksamheten kunde flytta in i skolan. Därmed kunde den förhyrda paviljongen, som under många år använts till förskoleverksamhet, avvecklas. Hållbar utveckling En hållbar utveckling är ett vitt och mångfacetterat uttryck som inte låter sig enkelt beskrivas. En förenklad definition kan uttryckas som att verksamheterna tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Försvinn Svinn Kostenhetens projekt Försvinn Svinn startade 2011 och fortsatte under. Målet var att undersöka mängden matsvinn på 26 utvalda skolor, totalt ca 7000 port/dag. Mätningar har genomförts vilka visar att det s k tallrikssvinnet har minskat med 11,5% och kökssvinnet minskat med 32,5 %. Ekologiska livsmedelsinköp Målsättningen i styrkortet är att inköp av ekologiska livsmedel ska öka. Kostenheten har uppnått målet med en ökning av inköp av ekologiska livsmedel genom att styra upp enheternas inköp och detta resulterade i en ökning till 26% mot föregående års resultat som slutade på 17% Grön Flagg Ytterligare 8 enheter erhöll certifieringen Grön Flagg vilket innebär att det fanns totalt 29 enheter med certifiering. Genomlysning av skolskjutsverksamheten Skolskjutsverksamheten genomlystes ur planerings- och ekonomiperspektiv. Rapporten visar att Kristianstads kommun har en mycket effektiv skolskjutsverksamhet inte minst mot bakgrund av storleken på kommunen. En starkt bidragande förklaring är att skolorna kan ha olika starttider vilket gör att skolbussarna hinner köra fler turer vid skolstart. 10

11 Resultat Betyg och behörigheter Nationella prov Nationella ämnesprov i åk 3 Årets resultat på de nationella ämnesproven för årskurs 3 var i stort sett detsamma som i fjor. Under en treårsperiod har resultaten försämrats något i svenska medan de har förbättrats i matematik. Resultaten i diagrammet visar andel elever i procent som klarade kravnivån på alla delproven. Provet i matematik bestod av sju delprov medan provet i svenska bestod av åtta delprov. Nationella ämnesprov åk 6 Det var första året årskurs 6-elever genomförde nationella ämnesprov. Det går dock att jämföra årets resultat med fjolårets eftersom proven genomfördes förra året i årskurs 5. Detta innebär att det i stort sett är samma elever som gjorde års nationella ämnesprov. I samband med införandet av nya läroplanen för grundskolan förändrades bl a i vilka årskurser nationella prov skulle genomföras. För att följa den av barn- och utbildningsnämnden beslutade uppföljningsplanen genomfördes provet för årskurs 5 eleverna under Resultatet visar att det skett en förbättring i svenska och engelska, medan en liten försämring kan ses i matematik. Det ämnesprov som eleverna erhöll högst resultat på var engelska. Nationella ämnesprov åk 9 Resultatet på de nationella ämnesproven för årskurs 9 var i stort sett detsamma som fjolårets. Resultatet visar en liten försämring i ämnena matematik och svenska. Vid jämförelse med samtliga kommunala huvudmän i riket, hade Kristianstads kommun emellertid en lägre andel elever som inte nådde upp till kravnivån på proven i ämnena svenska och matematik. För engelska och svenska som andraspråk låg Kristianstad kommuns resultat strax under riksgenomsnittet för kommunala huvudmän. Genomsnittligt meritvärde åk 9 I skolplanen anges mål för 2018 och delmål för 2016 och Eftersom denna årsredovisning avser görs ingen bedömning i relation till delmålen Däremot jämförs resultat med riksresultat. Diagrammen finns i större storlek på s

12 Sedan två år tillbaka har meritvärdet för årskurs 9-elever ökat i Kristianstads kommun men ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet. Sommarskola Sedan ett flertal år tillbaka erbjuds s k sommarskola för elever i årskurs 9 som saknar behörighet till gymnasieskola. Sommarskola gavs i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i ämnet Idrott&hälsa (simundervisning). En enskild elev kunde erhålla undervisning i ett av nämnda ämnen. Sommaren deltog 70 elever varav 33 blev behöriga till nationellt gymnasieprogram. Behörighet till gymnasieskola Det finns olika behörighetskrav för gymnasiala program. Diagrammet visar hur Kristianstads kommuns årskurs 9-elever var behöriga till de olika programmen läsåren 10/11 och 11/12 i förhållande till genomsnittet för riket. Som kan utläsas av diagrammet ligger Kristianstad under genomsnittet. Jämfört med föregående läsår försämrades dessutom behörigheten till de gymnasiala programmen. Andel elever i åk 9 som nått målen i samtliga ämnen Andel elever i årskurs 9 som uppnådde målen i samtliga ämnen sjönk något i förhållande till I jämförelse med rikets samtliga kommuner låg Kristianstads kommun under genomsnittet. Betygspoäng och högskolebehörighet Staplarna i diagrammet visar på betygssnittet för de elever som lämnade gymnasieskolan läsåret 07/08 till 11/12. De gröna staplarna är något högre än de blå. 12 Diagrammen finns i större storlek på s

13 Ett flertal gymnasieelever reste till Kina för att fortsätta det samarbete som påbörjats med en partnerskola där. Detta illustrerar att Kristianstads kommuns gymnasieskolor presterade något sämre resultat än riksgenomsnittet. Den svarta linjen visar andelen elever med slutbetyg från gymnasiet som var behöriga till studier på högskola eller universitet. Resultaten har, som diagrammet visar, förbättrats sedan Attitydundersökningar Under året genomfördes enkäter riktade till barns vårdnadshavare i förskolan, till elever i årskurserna 3 till 9 i grundskolan och till elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Vårdnadshavare med barn i förskolan uppgav i enkäten att de generellt sett var väldigt nöjda med verksamheterna. Framförallt kände de sig trygga med att lämna sina barn till personalen på förskolorna. Vad gäller eleverna i grundskolan uppgav stora majoriteten att de kände sig trygga i skolan och att de har kompisar. Emellertid visade enkätresultatet på att det finns elever i Kristianstads grundskolor som inte känner sig trygga eller har några kompisar. Det syns en ökning av andelen elever som känner sig mindre trygga i högre årskurser. Dessutom märks att motivationen för skolarbetet sjunker i takt med att eleverna blir äldre. Trygghet och motivation är något som grundskolorna arbetar med dagligen för att förbättra. Att se till så att eleverna trivs i skolan är både ett nationellt uppdrag och en grundförutsättning för att eleverna ska lyckas i skolan. Vad gäller elevers inflytande visade undersökningarna att äldre elever uppfattar att lärarna lyssnar mindre på dem än vad de yngre eleverna uppgav att lärarna lyssnar på dem. Den enkät som riktade sig till gymnasieskolans årskurs 2-elever handlade om elevernas lärandemiljö, relationer med lärare, lokaler, mål och bedömning med mera. Sedan 2010 har eleverna i kommunens gymnasieskolor värderat sin utbildning allt högre. Årets resultat visar på att eleverna generellt sett var nöjda med sina skolor. Framförallt var de nöjda med lärarna. Resultatet från attitydundersökningarna bearbetas på olika sätt på grupp-, klass och enhetsnivå. Det bearbetade resultatet används som underlag i bl a arbetet med likabehandling. I förekommande fall informeras vårdnadshavare/föräldragrupper. Diagrammen finns i större storlek på s

14 Skolverkets generaldirektör Anna Ekström besökte verksamheten för svårt rörelsehindrade elever. Medarbetare Bemanning och kompetensförsörjning Tillsvidareanställningarna ökade till (+8) årsarbeten. I förskolan ökade både barnskötare och förskollärare medan volymen årsarbeten i grund- och gymnasieskola minskade. Detta följde därmed barn- och elevtalen. Tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) ökade också något till 185 årsarbeten (+ 8). Fortsatt stora satsningar på kompetensutveckling är en förklaring till ökningen. Tidsbegränsade anställningar med timlön minskade till 108 årsarbeten (-4). Medelåldern låg oförändrat på 47 år liksom könsfördelningen som också var oförändrad. Andelen män var drygt 20 %. Fortfarande var andelen män lägst i förskolan och högst inom gymnasieskolan. Enligt senast tillgänglig statistik från Skolverket var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen fortfarande hög i jämförelse med riksgenomsnittet (anges inom parentes): förskola 65 % (54), fritidshem 75 % (55), förskoleklass 95 % (86), grundskola 91 % (89) och gymnasieskola 85 % (81). Andelen minskade något inom förskola då viss brist på förskollärare skapade rekryteringsproblem, framför allt på de mindre orterna. Bemanningsenheten Arbetet med att kvalitetssäkra korttidsrekryteringen fortsatte genom bemanningsenhetens försorg. Genom tydligare kravprofiler, informationsinsatser och rekryteringsmetoder av hög kvalitet skapades ett bättre rekryteringsunderlag och de vikarier som rekryterades hade en bättre kompetens. Antalet anställda i bemanningsenheten ökade, liksom uppdraget. Tidigare var verksamheten fokuserad på förskola men under året utökades uppdraget till att avse även grundskola. En kraftig minskning av antalet timavlönade personer i antal kan tillskrivas bemanningsenheten som arbetade intensivt med att ge färre personer ökat antal timmars anställning. Lärarlegitimation Arbetet med att ställa om organisationen efter de nya legitimationskraven för lärare fortsatte, dels genom förflyttning av medarbetare, dels genom kompetensutvecklingsinsatser. Insatser för att bredda kompetensen för redan utbildade lärare till att gälla fler ämnen och/ eller årskurser fortsatte, främst avseende matematik och naturvetenskapliga ämnen. Närmare 30 rektorer deltog i den statliga rektorsutbildningen. 14

15 Personalförsörjning Den personalförsörjningsplan som färdigställdes i början av året för att ge verksamhetens chefer stöd i kompetensplanering och rekrytering implementerades. Dessutom utvecklades introduktionen av nyanställda för att snabbt ge nya medarbetare en större förståelse för helheten och verksamhetens mål. I syfte att bidra till personalförsörjningen bedrivs sedan flera år tillbaka en omfattande verksamhet med lärarutbildare på fältet (LUF). Under året utvecklades samarbetet med högskolorna kring detta och ett nytt avtal som reglerade villkoren för LUF tecknades med de fackliga organisationerna. Arbetsmiljö och hälsa Efter ett antal år med sjunkande sjuktal ökade sjuktalen något, vilket var väntat med tanke på den mycket låga nivå som var utgångsläget. Frånvaron per medarbetare var 13,8 dagar, en ökning med 1,5. Ökningen bland lokalvårdare avstannade medan sjukfrånvaron i gruppen barnskötare ökade markant och vid årsskiftet var den högsta bland alla de större yrkesgrupperna med 26,9 dagar per anställd (+ 8,8). Lägst sjukfrånvaro hade liksom de senaste åren grundskollärarna (8,1 dagar). Frisktalet andelen anställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året minskade till 64 (-1). Ett partsgemensamt arbete med målet att skapa en trygg arbetsmiljö för skolpersonal bedrevs och resulterade i en tydlighet kring vikten av förebyggande arbete och av handlingsplaner för att motverka kränkningar, hot och våld. Kommunen genomförde en medarbetarundersökning där resultatet från barn- och utbildningsförvaltningens medarbetare (svarsfrekvens 85,81 %) visade på positiva värden avseende individuella inre upplevelser och negativa värden avseende tidsupplevelse. De många reformerna inom framför allt skola har medfört ökad dokumentation för lärare, vilket avspeglades i resultatet. Resultatet bearbetades på arbetsplatsnivå och handlingsplaner utarbetades. 15

16 Klass 6 A på Väskolan vann tillsammans med elever i Umeå första pris i tävlingen Jakten på de glömda kartongerna. Lön kopplat till mål Under året omarbetades förvaltningens policy för lönesättning för att tydligare kopplas till arbetsplatsernas arbete med att nå sina mål. Samtliga chefer utbildades i individuell lönesättning och fick i uppdrag att arbeta med konkretisering av lönekriterierna utifrån den egna verksamhetens målsättningar. Det centrala löneavtalet med lärarorganisationerna blev klart sent på året, en löneöversyn hann ändå genomföras och färdigställas så att lärarna kunde få ett genomsnittligt lönelyft på 4,4 % innan året var slut. I jämförelse med övriga grupper på arbetsmarknaden var detta en kraftig höjning. Ekonomi Bokslutet visade ett överskott med + 8,7 mkr i driftbudgeten och + 4,8 mkr i investeringsbudgeten. Se bilaga 2. Driftsanalys Överskottet i driftsbudgeten motsvarande 0,5 % av nettobudgeten berodde till stor del på ökade intäkter för sålda platser och minskade kostnader för köpta platser. Efterfrågan på förskola och fritidshem ökade ytterligare och betydligt mer än budgeterat, vilket medförde ett behov av mer resurser för att kunna bibehålla nuvarande skolpengsnivå. Samtidigt var situationen komplex med strukturella problem inom grundskola där elevvolymerna på respektive skola inte medgav optimal organisation och kostnaderna för elever med behov av stöd ökade ytterligare. Gymnasieskolorna visade i stort sett balans trots omställning till ny gymnasieskola och lägre elevantal. Sammanställning över barnoch elevvolymer som grund för budget, se bilaga 3. Investeringsanalys Investeringsbudgeten uppgick till 160 mkr varav drygt 15 mkr överfördes från Av budgetramen avsåg 34,5 mkr investeringar i It, bussar, möbler, utrustning och mindre fastighetsförändringar i verksamheterna. De större projekten utgjordes av Nosabyskolan, Hammar skola och Månsagårdens förskola. Överskottet om + 4,8 mkr härrörde till beställda inventarier och mindre fastighetsförändringar, se bilaga 4. 16

17 Resultat per verksamhet Övergripande De bidrag nämnden erhöll under verksamhetsåret för den stora ökningen av antalet invandrare med flyktingstatus täckte i stort kostnaderna. Inför 2013 råder en viss osäkerhet om bidragen blir tillräckliga, framförallt avseende förberedelseklasser i grundskolan, Slussen, studieverkstäder och introduktionsprogrammet i gymnasieskolan. Gemensam verksamhet Resurser som avsattes för att täcka skolområdenas temporärt ökade kostnader för omställning av personal har inte nyttjats fullt ut, + 2,8 mkr. Såväl regering som nämnd och förvaltning satsade mycket resurser på utvecklingsprojekt och utveckling av kompetenser. Organisationen kunde inte fullt ut genomföra samtliga projekt på grund av dels tidsaspekten och dels bristande tillgång på personal med särskild kompetens under delar av året, därav ett överskott om + 0,8 mkr. It- verksamheten hade en ökad efterfrågan med intäktsöverskott som följd, +0,9 mkr. Stödoch hälsoenheten och modersmålsverksamheten visade ett överskott då flera tjänster var vakanta under delar av året, +1,0 mkr. Volymer av barn och elever var mindre än beräknat, +2,0 mkr. Förskoleverksamhet Verksamheten hade ett underskott på -2,6 mkr. Skolområdena visade i samtliga fall mindre överskott samtidigt som kostnaderna för externa placeringar blev något högre än budgeterat, - 1,4 mkr. Retroaktiv debitering av barnomsorgsavgifter för 2010 gav en betydligt lägre intäkt än tidigare. Det medförde tillsammans med den totala intäkten ett underskott på -1,2 mkr. Allt fler vårdnadshavare når maxtaxans tak och därmed ökar inte intäkterna i direkt proportion till ökade löner. Efterfrågan ökade med 208 barn eller 5 % till 4.488, en ökning som var större än budgeterad (4.161 barn). Barntätheten ökade från 5,60 till 5,70 barn per årsarbetare, vilket berodde på att bemanningsökningen inte skedde i direkt anslutning till den stora volymökningen av barn. 17

18 Fritidshem Efterfrågan på fritidshem ökade med 130 barn till vilket var mer än budgeterat (2.982). Verksamheten genererade ett överskott om + 1,0 mkr, då skolområdena prioriterade budgetbalans totalt för skolområdet. Grundskola Elevmängden i grundskolan ökade mindre än budgeterat, från till elever (budget 8 766). Skolområdena hade underskott på -5,0 mkr, medan det blev överskott avseende bidrag till fristående verksamheter och köp av platser, ett totalt underskott på - 3,6 mkr. Flera av skolområdena hade strukturella underskott som även kommer att återfinnas under Svårigheten att organisera fåparallelliga högstadieskolor med ett minskat eller lågt elevunderlag och med många ämnen och därmed stora krav på planering skapade sårbarhet. Likaså fanns det små skolor vars bristande elevunderlag medförde omfördelning från övriga skolor inom skolområdet. Modersmålsverksamheten ökade i omfattning under året. Det var ca 34 % av grundskoleeleverna som hade annat modersmål än svenska. Cirka 18 % av totala antalet elever i grundskolan erhöll modersmålsundervisning. Efterfrågan beräknas öka ytterligare kommande år. Omfattningen på verksamheter för invandrare och nyanlända i form av förberedelseklasser, studiehandledning och introduktionsprogrammet inom gymnasieskolan stabiliserades och tillförda statsbidrag täckte kostnaderna. Slussens verksamhet med mottagande av nyanlända ökade betydligt från 147 till 173 barn/ elever. Det bör dock understrykas att statsbidragen förr eller senare kommer att minska samtidigt som barn och elever har fortsatta resursbehov. Grund- och gymnasiesärskola Grund- och gymnasiesärskolan hade ett överskott på + 2,4 mkr. Mängden elever, ofta resurskrävande, som valde eller blev placerade på externa skolor minskade samtidigt som kommunen sålde fler platser interkommunalt. Inom berörda skolområden blev det överskott främst på grund av större fyllnadsgrad. När elevtalen ökar behöver inte alltid hela skolpengen nyttjas i det korta perspektivet då eleverna placeras i befintliga grupperingar.

19 hade kommunala musikskolans individuella instrumentundervisning ökat till en nivå som inte varit så hög på 10 år. Gymnasieskola Gymnasieverksamheten hade totalt sett ett överskott på + 2,6 mkr. Den kommunala verksamheten gick med underskott motsvarande -0,9 mkr. Samtidigt ökade kostnaderna för externa placeringar mindre än beräknat och gav ett överskott om + 3,5 mkr. Den totala elevmängden folkbokförda i Kristianstads kommun minskade med 230 elever till elever (budget 3.172) räknat på kalenderår, medan minskningen på läsårsbasis var -111 elever. Antalet elever som valde fristående skolor eller skolor i andra kommuner minskade med 40 elever till 862 på läsårsbasis. Svårigheten att anpassa organisationen utifrån elevers rörlighet var påtaglig och utgör ett fortsatt observandum inför kommande år med ytterligare minskning av elevvolymer. Vuxenutbildning Verksamheterna inom vuxenutbildning visade ett överskott på + 0,5 mkr. Gymnasial vuxenutbildning genomförde statligt finansierade Yrkesvuxutbildningar med hög fyllnadsgrad. Samtidigt hade den statsbidragsfinansierade yrkeshögskoleverksamheten ett underskott då tre av fem utbildningar fick avslag med åtföljande omstruktureringskostnader. Övrig verksamhet Lägre kostnader än budgeterat för arvode till BUN:s ledamöter medförde överskott om + 0,3 mkr. Musikskolan hade ett överskott på +0,2 mkr i syfte att kunna göra större produktion 2013 och bilpoolen hade ett underskott på -0,3 mkr då gasbilar leasades till en högre kostnad än tidigare. Skolområdenas resultat Skolområdena visade i stort balans relativt omslutningen. Störst avvikelse uppkom i skolområde Södra med - 1,6 mkr. Ett par skolområde hade balans totalt, men obalans mellan verksamhetsformerna. Kravet på maximalt 1 % överföring av medel mellan verksamhetsformer uppfylldes ur ett budgetperspektiv. Grundskoleverksamheten kommer att ha svårigheter även under 2013 och nämnden bör beakta de förutsättningar som råder inom grundskolan med små högstadieskolor och små skolor i de mindre tätorterna. De över- och underskott som skolområdena visade kan även hänföras till ökade kostnader för barn och elever med behov av stöd. En översyn kommer att presenteras för nämnden under våren

20 De kommande åren kommer framförallt volymförändringar inom gymnasieskolan att kräva mycket god framförhållning samtidigt som elevernas val inte kan förutses. Kameralt bokslut för gällande skolområden och centrala avdelningar återfinns som bilaga 5. Förslag till resultatöverföring till skolområdena presenteras vid nämndens sammanträde i mars. Periodiseringar I bilaga presenteras underlag för periodiseringar av intäktsoch kostnadsposter. Periodisering innebär att kostnader och intäkter flyttas mellan och Det avser oftast bidrag som inte är förbrukade. Se bilaga 6. Med sikte mot framtiden Samarbete med akademisk forskning Kontaktytorna med den akademiska forskningen fortskred. I arbetet med att främja, samordna och sprida praxisnära vetenskaplig forskning inom utbildningsområdet medverkade Barn- och utbildning, i likhet med de flesta skånska kommuners utbildningsverksamheter, i en regional samverkansorganisation under begreppet En skola på vetenskaplig grund. Syftet är att i nära samarbete med i första hand Skånes universitet och högskolor skapa förutsättningar för en stimulerande professionsutveckling på vetenskaplig grund och därmed en god grund för utveckling av den pedagogiska praktiken och förbättrade kunskapsresultat. Utveckling av utbildningen Kvalitetssäkrad undervisning Det är genom forskning känt vilka faktorer som krävs för att ge eleverna en god undervisning. Främst kan följande nämnas: Lärarens ledarförmåga, ämneskunskaper och undervisningsskicklighet, rektors pedagogiska ledarskap och höga förväntningar. För att kunna satsa på rätt utveckling som ligger väl i linje med dessa faktorer måste rektor ha insyn i den egna skolans kvalitet. Det är det som kan kallas den innersta kärnan i verksamheterna d v s mötet mellan elev och lärare som ska uppmärksammas, analyseras och vidareutvecklas. Därför kommer, i linje med verksamhetsplanens strategier, rektor ges ett riktat stöd i att få syn på undervisningens kvalitet. Insatsen kommer att genomföras enligt följande: 20

21 Välbesökt kulturkonferens i Kristianstad med fokus på estetiska lärprocesser. Årligen besöker medarbetare från utvecklingsavdelningen varje skola. De genomför intervjuer med elever och lärare, gör lektionsbesök och analyserar individuella utvecklingsplaner (IUP) och pedagogiska planeringar. Den samlade bilden dokumenteras och diskuteras tillsammans med rektor. Rektor fattar därefter beslut om lämplig utveckling för att öka elevernas resultat. Detta arbete integreras i det övergripande arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. PRIO PRIO (Planering - Resultat - Initiativ - Organisation) är ett utvecklingsarbete som sedan januari drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad. Kristianstad deltar tillsammans med 18 andra kommuner i en omgång nummer två. PRIO bygger bland annat på slutsatserna från McKinseys rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 och aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare. Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Karriärtjänster För att ytterligare påverka och stärka elevens lärande kommer med största sannolikhet regeringsbeslut att fattas om inrättandet av karriärtjänster för lärare. Fram till dess att eventuellt beslut fattas förbereds detta genom att kontinuerligt hålla ansvariga chefer uppdaterade om konsekvenser av ett inrättande, såväl organisatoriska som verksamhetsmässiga. Kommunikation förs även med andra kommuner. Redan idag har barn- och utbildningsförvaltningen några medarbetare som påbörjat forskarskola och har också en lektor anställd. Skola på vetenskaplig grund De insatser som planeras och genomförs ska ha en tydligare förankring i aktuell forskning inom utbildningsområdet. Ett flertal studier visar tydligt vilka framgångsfaktorer som bidrar till ökad måluppfyllelse. Detta är väsentligt att dra lärdom och nytta av på alla nivåer i verksamheterna. 21

22 Förankringen ut till den enskilde läraren är avgörande för att full genomslagskraft ska uppnås. Fröknegårdskolan fortsätter i det nationella projektet Handledning för lärande. Projektet är kopplat till regeringens arbete med urban utveckling. Slutsatser och erfarenheter under projekttiden kommer att spridas inom Kristianstads kommun. Införandet av karriärtjänster samt deltagande i projektet Språkutvecklande ämnesundervisning ger ökade möjligheter att knyta vetenskap närmare undervisningen. BUSK Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete (BUSK) fortsätter på såväl enhetsnivå som huvudmannanivå. Utifrån analys och prioritering på huvudmannanivå kan verksamhetsplanens insatser komma att revideras. Likaså kommer utifrån analys och prioritering på enhetsnivå väljas lämpliga strategier och insatser. Året kommer också att innebära arbete med att utarbeta instrument och modeller för att kunna kartlägga var enheterna befinner sig i förhållande till uppsatta mål. För att det systematiska kvalitetsarbetet ska gynna utvecklingen på bästa sätt är följande framgångsfaktorer bland andra identifierade: Enheterna behöver göra prioriteringar i sitt utvecklingsarbete. Lärarna och eleverna måste göras mer delaktiga. Olika former av pedagogiska forum behöver skapas för att ge lärarna och eleverna ett större inflytande i kvalitetsarbetet. Språkutveckling För att elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolans samtliga ämnen krävs goda språkliga förutsättningar. Det är därför angeläget att särskilt ägna uppmärksamhet åt hur insatser för att stödja detta på bästa sätt ska genomföras. Under 2013 kommer en förstärkning att ske på utvecklingsavdelningen. Uppdraget blir att stödja förskolor och skolor i arbetet med språkutvecklande arbetssätt. Kristianstads kommun ingår från och med 2013 i projektet Språkutvecklande ämnesundervisning. Projektet bedrivs tillsammans med fyra andra svenska kommuner och riktar sig till lärare i NO och SO på högstadiet och gymnasiet (motsvarande ämnen). Erfarenheter och ny kunskap tillförs undervisningen redan under projekttiden. 22

23 För att främja läslust och läsinlärning kommer Skolbibliotekscentralen att stödja skolor i deras utvecklingsarbete. I skolenheternas studieverkstäder fortsätter det påbörjade arbetet med att stimulera och stödja elever med annat modersmål än svenska i syfte att möjliggöra kunskapande. Utökad sommarskola Den kommunala grundskolan bedriver sommarskola i vissa ämnen med gott resultat för de elever som har möjlighet att uppnå målen för behörighet till gymnasieskolan. Då kraven på behörigheter numera gäller även andra ämnen kommer sommarskolan att fördubbla sitt mottagande av elever för att kunna bedriva undervisning i fler ämnen än tidigare. Kulturnyckeln och Skapande Skola Kulturnyckeln är en verksamhet under uppbyggnad och genomförs av barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Inför läsåret 12/13 erhöll Barn & utbildning 2 mkr i statliga externa medel för kulturinsatser i skolan, utifrån projektet Skapande Skola. Dessa medel möjliggör att Kulturnyckelns modell tillämpas fullt ut redan läsåret 12/13. Barn och elever i grundskolans högre årskurser får därmed ta del av professionellt producerad kultur. Kulturnyckeln erbjuder såväl förskolebarn som grundskoleelever ett varierat kulturutbud. Elevhälsa Den beslutade vägledningen för elevhälsa ska implementeras. Insatserna kommer att bestå av information till skolledare och riktade föreläsningar till de olika skolformerna. Skollagsförändring Gymnasiesärskolans struktur förändras från och med halvårsskiftet Detta får till följd att ett genomgripande förändringsarbete intensifieras under våren Skolinspektion Skolinspektionens regelbundna tillsyn påbörjas under våren 2013 för att fortsätta under Först att inspekteras kommer gymnasieskolorna att vara. Modersmålsundervisning Svenska som andraspråk Andelen elever i Kristianstads kommun som är berättigade till modersmålundervisning är högre än genomsnittet för samtliga kommuner i Sverige. Under en femårsperiod har dessutom ökningen av andelen elever som är berättigade till denna undervisning varit mer markant än ökningen för riket. 23

24 Strax under 30 % av kommunens elever är berättigade till modersmålsundervisning medan snittet ligger på strax över 20 % för samtliga kommuner i Sverige. Ungefär på samma sätt förhåller det sig med andelen elever som deltar i svenska som andraspråkundervisning. Det har i Kristianstads kommun under de senaste fem åren skett en ökning med nästan 10 %, medan ökningen av andelen elever som får undervisning i svenska som andraspråk endast har ökat med 1% på riksnivå. I syfte att möta det ökade antalet elever med annat modersmål än svenska behöver såväl förskolor som skolor fortsätta påbörjade insatser och aktiviteter. I enlighet med strategin Språkutveckling kommer ett flertal insatser att genomföras. När verksamhetsplanen genomgår nästa revidering ska särskild uppmärksamhet ägnas modersmålsundervisning och svenska som andraspråk samt hur arbets- och förhållningssätt kan förändras för att gynna språkutveckling i alla ämnen. Hållbar utveckling Klimatvisionen Det material för grundskolans elever som arbetades fram under fortsätter att implementeras av de två rektorer som har ett särskilt ansvar för detta. Ren Stad Elever i årskurserna 7-9 och gymnasiet erbjuds delta i en tävling Före Efter. Tävlingen går ut på att antingen skriva en slogan eller illustrera Kristianstad som nedskräpad stad och som rengjord stad. Tävlingen kommer att pågå under våren 2013 och avslutas med vernissage och prisutdelning. Vinnande alster kommer att pryda skolbussar och en del av C4Tekniks och Renhållningens fordon. Infrastruktur It/Digitalisering Genomförandet av It/Digitalplanen som påbörjades under, som bland annat innebar att alla högstadielärare fick en egen dator, fortsätter genom en förtätning av antalet datorer för eleverna på högstadiet. Denna förtätning kommer att pågå de närmaste åren. Genom utbildningar och olika nätverksgrupper för erfarenhetsutbyte stöds även arbetet med att utveckla ett mer digitalt arbetssätt. Kommunfullmäktiges beslut om en sammanslagen It-organisation genomförs under

25 Vi söker ÅRSREDOVISNING Forma Framtidens Förmågor Gun Lindwall rektor skolchef, rektorer och förskolecheferker Per-Inge Vi har en positiv ledaranda i Kristianstad Jag utmanar med tankar och idéer Per-Inge Pinge Ström förskolechef Läs mer om Guns och Per-Inges arbete och gör din ansökan på edwise, det digitala verktyg som används för registrering av elevfrånvaro och dokumentation, kommer att utvärderas vad gäller införande och användande. Detta genomförs för att säkerställa de första stegen och därefter kommer utbyggnaden att fortsätta. Nya lärmiljöer Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att genomföra omoch tillbyggnad av Smedjegårdens förskola i Färlöv och en sammanbyggnad av förskolorna Furet och Bostället i Tollarp. De båda byggprojekten påbörjas under 2013 och kommer att pågå under cirka två år. En ombyggnad av Centralskolan påbörjas också och mot slutet av året kommer nybyggnationen på Hammar skola att vara klar. Beslut kommer att fattas om vilket alternativ som blir aktuellt vad gäller att möta barn- och elevökningarna på Näsby och i Åhus. De konkreta projekten ska sedan beskrivas och genomförandet kommer att pågå fram till 2020 under förutsättning att medel anslås. Östra och centrala Kristianstad, som utredningen kring de centrala delarna av Kristianstad kallas och som presenterades 2008, behöver genomföras i en andra etapp för att möta elevökningarna. Det kommer att medföra åtgärder på Parkskolan, Kulltorpskolan samt behov av en ny 7-9 skola omkring För förskolan i Kristianstad ligger behovet fortsatt på i snitt ett tillskott med lokaler för 35 barn per år. Systematiskt brandskyddsarbete Under 2013 genomförs sista steget i det utbildningspaket i systematiskt brandskyddsarbete som pågått några år med en utbildning för samtliga anställda. Medarbetare För att skapa goda förutsättningar för att trygga personalförsörjningen de närmaste åren kommer flera satsningar att göras. Fortsatt kompetensutveckling av lärare för ökad behörighet, utveckling av chefsintroduktionen, ny kommunikationsstrategi för att marknadsföra de olika yrkena inom verksamheten är exempel på detta. Arbetet med Effektivare Kristianstad, med krav på effektiviseringar motsvarande 37,5 mkr i kommunens verksamheter, påverkar medarbetarna på flera sätt. Beredskap behöver skapas för att ta hand om den oro som kan uppstå bland medarbetarna samtidigt som fortsatt hög effektivitet ska eftersträvas. Kompetensutvecklingsinsatser kommer också att krävas för nya arbetsuppgifter och förändrade arbetssätt. 25

26 Utveckling av antal barn och elever Barn- och elevvolymerna kommer att öka årligen inom samtliga verksamhetsformer. För bibehållandet av nuvarande kvalitet krävs resurstillskott ett behov som får anses giltigt även vid effektivisering. Nya arbetssätt inför 2014 Sedan ett par år tillbaka pågår arbetet med att förbereda inför den förändring som kommer att ske 2014 gällande framförallt ett nytt arbetssätt för medarbetare i mötet med medborgaren. Under 2013 kommer arbetet att intensifieras genom att bl a processkartläggningar av medborgartjänster genomförs. Medborgartjänsterna som kommer att kartläggas initialt är de som i framtiden ska utföras av Medborgarcenter i det nya kommunoch regionhuset. Parallellt med detta arbete kommer även förberedelser för ett förändrat arbetssätt att fortsätta. Fokus ska ligga på att det ska bli så bra som möjligt för medborgarna i deras kontakt med Kristianstads kommun. En ny tid kräver andra och mer moderna arbetssätt vilka bl a konkretiseras i de sk 16 initiativen, ett omfattande kommunalt förändringsarbete som sträcker sig från digitala system till ett bättre bemötande. Samordning av anhöriginvandring Under påbörjades ett samarbete mellan några av kommunens förvaltningar, företrädare för myndigheter och organisationer i syfte att gemensamt koordinera och stödja ett bättre mottagande av anhöriginvandrare främst från Somalia. Arbetet kommer att intensifieras under året. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna är osäkra. Volymerna inom såväl förskola som grundskola kommer att öka de kommande åren. En ökad volym åtföljs av ökade resursbehov om skolpengen skall kunna bibehållas på samma nivå och därmed ge samma kvalitativa förutsättningar. De kommunala förvaltningarna har ett gemensamt effektiviseringsbeting på totalt 37,5 mkr varav 5 mkr skall åtgärdas under Översyner skall därför göras avseende kommunens kostorganisation, lönesupport fordonsorganisation, rekryteringsfunktion, samt post- och godshantering. Om inte nämnda översyner leder till effektiviseringar omgående måste nämnden sannolikt vidta åtgärder. Grundat på rapport från Skolinspektionens kommer förvaltningen att genomföra en översyn av resursfördelningssystemet med målsättningen att finna lösningar som tar mer hänsyn till barn och elevers olika behov. 26