Vinterdäck på drivaxel till tunga fordon En väggreppsstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vinterdäck på drivaxel till tunga fordon En väggreppsstudie"

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Vinteräck på rivaxel till tunga foron En väggreppsstuie Mattias Hjort

2

3 Föror Detta arbete har utförts av VTI på upprag av Trafikverket. Testerna utföres av Nokians mättekniker uner överseene av VTI på en testbana i anslutning till Ivalo flygplats. Mätresultaten har sean analyserats och sammanställts av VTI. Författaren vill rikta tack till Nokian för att ha ställt upp me manti, utrustning och testbana. Tack också till Niklas Fröj på Volvo 3P för värefull information om tunga lastbilskombinationer. Linköping maj 2012 Mattias Hjort VTI notat Dnr 2012/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Jonas Jansson och. Mattias Hjort har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektlearens närmaste chef, Jonas Jansson, har ärefter granskat och gokänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performe by Jonas Jansson. Mattias Hjort has mae alterations to the final manuscript of the report. The research irector of the project manager Jonas Jansson examine an approve the report for publication on 13 May VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrun Testmeto Beräkning av maximal backlutning Foronskombinationer Mätning av friktionsväret Resultat Diskussion Referenser Bilaga 1 Biler på äcken Bilaga 2 etaljerae beräkningar VTI notat

6 VTI notat

7 Vinteräck på rivaxel till tunga foron en väggreppsstuie av Mattias Hjort VTI Linköping Sammanfattning Varje vinter i Sverige uppstår framkomlighetsproblem för tunga foron. Branta uppförslutningar kan vara svåra att passera när et är halt, vilket får konsekvenser även för övrig trafik å trafikstockning uppstår. För att minska problemen me framkomlighet har et iskuterats om att införa ett lagkrav på vinteräck på rivaxeln för tunga foron. Det saknas ock vetenskapligt utföra stuier angåene hur stora skillnaer i väggrepp som kan förväntas mellan vinter- och sommaräck på olika vinterväglag för kategorin rivaxeläck. Denna stuie utföres ärför för att ge öka kunskap i frågan. Då resurserna var begränsae fanns et enast möjlighet att testa ett fåtal äck. Ett sommaräck tillsammans me tre olika vinteräck, varav ett regummerat, vales ut för testerna. Viare utföres testerna på en testbana me en typ av vinterväg, packa snö. Grepptesterna på packa snö visar att et kan vara stor skillna i grepp mellan vinteroch sommaräck. Skillnaen mellan äcken är ock starkt beroene av snöytans beskaffenhet, varför et är vanskligt att ange generella vären. Minst skillna mellan äcken uppmättes på riktigt hår packa snö, är vinteräcket presterae 20 % bättre grepp än sommaräcken. Då snöytan var något mjukare och me snöfall till och från presterae vinteräcket rygt 60 % bättre grepp än sommaräcket, vilket skulle innebära att flera foronskombinationer skulle klara ubbelt så branta backar me et specifika snöväglaget me vinteräck på rivaxeln jämfört me sommaräck. De båa testae snöytorna var ock båa relativt håra och erbjö bra grepp för alla testae äck. Vi kan inte från essa tester förutsäga hur stora skillnaer mellan äcktyperna som skulle erhållits vi tester på halare snöunerlag. Teoretiska beräkningar visar att foronets rullmotstån kan ha stor påverkan på hur väl ett foron kan ta sig upp för en backe. Tjock lössnö på vägen kan ärför kraftigt reucera ett forons backtagningsförmåga. Vi stort rullmotstån blir skillnaen mellan bra och åligt grepp på riväcken ännu större. För att ra viare slutsatser om hur framkomligheten för tunga foron vinterti skiljer sig me vinter- respektive sommaräck på rivaxeln skulle ytterligare äcktester behöva utföras på anra unerlag såsom is och mjukare snö. VTI notat

8 6 VTI notat

9 Winter tires for rive axle for trucks a roa grip stuy by Mattias Hjort VTI (Sweish National Roa an Transport Research) SE Linköping Sween Summary Every winter in Sween, winter roaways pose problems for heavy vehicles. Steep graients can be ifficult to pass when it is slippery, which has implications also for other traffic when congestion occurs. To reuce the problems it has been iscusse whether to impose a legal requirement for winter tyres on rive axle for trucks. However, there are no scientific stuies of the ifferences in roa grip that can be expecte between winter an summer tyres on various winter conitions for the category of rive axle tyres. This stuy was therefore conucte to provie a better unerstaning of the issue. Since resources were limite, it was only feasible to test few tyres. One summer tyre together with three winter tyres, of which one was retreate, were selecte for the tests. The tests were carrie out on a test track with one type of winter roa conition, namely packe snow. Traction tests on packe snow show that there can be a big ifference in grip between winter an summer tyres. The ifference between the tyres, however, is strongly epenent on the nature of the snow surface, so it is ifficult to give general values. The least ifference between the tyres was measure on very har packe snow, where the winter tyres ha 20% better grip than the summer tyre. When the snow surface was slightly softer, with occasional snowfall, the winter tyre prouce over 60% more grip than the summer tyre, which implies that several vehicle combinations woul be able to pass twice as steep slopes with the specific snow surface conition with winter tyre on the rive axle compare to the summer tyre. The two teste snow tracks were both relatively har an offere goo grip for all the teste tyres. We can not from these tests preict how large the ifferences between the two tyre types woul be on more slippery roa conitions, such as ice. Theoretical calculations show that the vehicle's rolling resistance can have a major impact on how well a vehicle can climb a hill. Thick snow on the roa can significantly reuce a vehicle's climbing ability. At high rolling resistance, the ifference between goo an ba grip on the rive tires becomes even more significant. In orer to raw further conclusions about how the climbing ability of heavy vehicles in winter conitions epen on the use of winter or summer tires on the rive axle further tire tests woul be require to be carrie out on other surfaces, such as ice an soft snow. VTI notat

10 8 VTI notat

11 1 Bakgrun Varje vinter i Sverige så uppstår framkomlighetsproblem för tunga foron. Branta uppförslutningar kan vara svåra att passera när et är halt. Ett exempel är Göteborgsbacken i Jönköping, är tunga lastbilar me släp åtminstone tiigare ofta fastnae på vintern i en långa branta backen (2,0 km lång, 130 m hög, 7 % lutning). Framkomlighetsproblemen i en backen har lösts genom att vägen har byggts ut till två körfält nerför och tre fält uppför me mitträcke, är et treje körfältet är uppvärmt, vilket gör att körfältet hålls isfritt. Framkomlighetsproblem kan ock uppstå även i minre branta backar när et är halt, och tunga foron kan fastna även på helt plana vägsträckor. Lastbilschaufförer vittnar om att et kan uppstå problem efter att man tillfälligt stannat foronet. En tänkbar förklaring som förts fram är att varma äck i kombination me högt tryck mot marken kan smälta och komprimera ett snöunerlag som snabbt fryser till is, varvi et lätt bilas en ishal grop som äcken fastnar i. I en norsk stuie, Vaa och Giæver (2009), så genomföres försök me tunga lastbilskombinationer i branta lutningar vi vinterväglag för att närmare stuera e utmaningar som föreligger me hänsyn till framkomlighet för tunga lastbilar. Testerna utföres i huvusak på vägar me packa snö me en el lös snö. Resultaten visar att tyngen på rivhjulen är av avgörane betyelse för framkomligheten i backar, och att et ärför kan vara en stor förel att ha en ragbil me boggi vilket möjliggör en högre rivaxellast. Det är också en stor förel om rivaxellasten kan ökas över et maximalt tillåtna 10 ton, vilket är möjligt me en boggi är ena axeln kan lyftas. Semi-trailer-ekipage utan boggi på ragbilen är vanliga i Norge blan utlänska foron. Me liten, eller tom, last får ofta essa foron problem att ta sig upp för lutningar vi vinterväglag. Viare konstaterae man att äckvalet kan påverka ett forons framkomlighet, är håra äck generellt har sämre grepp än mjukare. Man mätte vägens friktionskoefficient me en så kalla TWO-mätbil och kom fram till att en friktionsnivå på 0,25 var tillräcklig för att reucera problemen me håra äck me hänsyn till framkomlighetsproblematiken i backar. Foronets motoreffekt i förhållane till foronets totalvikt visae sig också vara en viktig faktor i vissa fall. Foron me ett högt förhållane mellan motoreffekt och totalvikt kan ha högre hastighet uppför backen. Dock, om vikten på rivaxeln är låg så har motoreffekten i praktiken ingen, eller begränsa, betyelse. Det finns iag inget lagkrav för tunga foron att använa vinteräck vinterti. VTI utföre också uner åren 1997 till 2000 på upprag av Vägverket och Vegirektoratet en omfattane unersökning av tunga forons vinteräck som slutrapporteraes i Öberg m.fl., VTI kom å bl.a. fram till att väggreppet för tunga foron vi is/snöväglag är betyligt sämre än för personbilar. Bromssträckan för ett tungt foron me oubbae vinteräck är ubbelt så lång som för en personbil me ubbäck. Me ubbae vinteräck på alla hjul kan ett tungt foron få 30 % bättre bromsförmåga jämfört me oubbat, men är änå betyligt sämre än personbilen. Olycksstuien gav inte ett unerlag som visae att et skulle bli säkrare me vinteräck på tunga foron. När et gäller tunga bussar fanns et en jämförelse av äckanvänning som meföre en trafiksäkerhetsförbättring (ej statistiskt säkerställ) och et var bussar som hae vinteräck på båe styr- och rivaxel som hae lägre olycksrisk än bussar som hae vinteräck på styraxeln och sommaräck på rivaxeln. En senare stuie av bussars olycksrisk vinterti (Hjort m.fl., 2008) visae inte heller på någon statistiskt säkerhetsställ skillna i relativ VTI notat

12 olycksrisk för använning av vinteräck kontra sommaräck. Lägst skatta olycksrisk hae bussar me sommaräck på styraxeln och vinteräck på rivaxeln (ock ej statistiskt säkerhetsställ). I en stuien genomföres också bromstester i VTI:s äckprovningsanläggning på blank is och ingen större skillna kune påvisas mellan sommaräck och oubbae vinteräck på et unerlaget. En aktuell fråga är huruvia vinteräck på rivaxeln kan lea till bättre framkomlighet för tunga foron vi vinterväglag. Syftet me stuien presentera i etta notat har ärför varit att via fältmätningar jämföra tillgängligt grepp på packa snö mellan sommar- och vinteräck till tunga foron. Testerna genomföres me hjälp av Nokian, på eras testbana i Ivalo, me en meto som e utvecklat. Resultaten av grepptesterna presenteras i form av möjliga backlutningar som olika foronskombinationer kan ta sig upp för, me sommaräck respektive vinteräck på rivaxeln, givet att backens väglag är samma som på en preparerae testbanan. Slutligen gjores en teoretisk beräkning över vilken friktionsnivå mellan rivhjul och vägbana som måste finnas för att en viss foronskombination ska kunna ta sig upp för en specifik backlutning. 10 VTI notat

13 2 Testmeto Som visas nean så avgörs en maximala lutningen ett foron klarar att ta sig upp för av tre saker: tillgänglig friktion på rivaxelhjulen, anel vikt på rivaxelhjulen samt rullmotstånet. För att uppskatta hur stor påverkan olika typer av äck har på en maximala backlutningen har vi i enna stuie mätt upp tillgänglig friktion för olika typer av lastbilsäck på snö. Anel vikt på rivaxeln har tagits fram på teoretisk väg för några olika foronskombinationer. För rullmotstånet så har angivna siffror från äckbranschen samt litteraturen använts. I etta kapitel beskrivs hur en maximala backlutningen beräknas samt hur en tillgängliga friktionen uppmätts. Detaljerae uträkningar för vikt på rivaxel för olika foronskombinationer ges i bilaga Beräkning av maximal backlutning Utifrån uppmätt ragkraft, eller friktionsväre mellan riväck och vägbana kan en maximala backlutningen beräknas. N f N α f r f mg Figur 1 De krafter som verkar på foronet vi körning i backe. Betrakta ett foron me massan m som antingen står still eller kör me konstant hastighet uppför en backe me lutning given av vinkeln α, enligt Figur 1. Förutom tyngkraften så verkar en normalkraft på varje hjulaxel, samt friktionskrafter från alla hjulen vilka motverkar tyngkraften. För att foronet ska kunna starta från stillaståene i backen (eller köra me konstant hastighet) krävs en rivkraft f från rivhjulen. Vi rörelse så uppstår också en motrikta kraft f r i backens plan på grun av rullmotstån (luftmotstån bortses från å hastigheten är låg). Summan av krafterna i backens riktning måste vara positiv, vs. f f r mg sin 0 är olikhetstecknet gäller för start i backe och likhetstecknet gäller för framförane i konstant hastighet. Krafterna vinkelrätt mot backen summeras till noll: N N f mg cos 0 Anta att viktförelningen mellan fram- och rivaxel är VTI notat

14 N x N x ( N N f ) är N är foronets totala vikt mot backplanet. Den rivane kraften ges av friktionen och vikten på rivaxeln enligt f N är µ är friktionskoefficenten. Om ovanståene formler kombineras ser man att tan x f r N Vi små hastigheter så är en retarerane kraften enbart en effekt av hjulens rullmotstån. Generellt så skalar rullmotstånet linjärt me normallasten, f r Cr N, är C r är en så kallae rullmotstånskoefficienten. Då fås ett enkelt samban för en maximala backlutningen i x (1) C r är backens lutning i tan. En backlutning på exempelvis 6 % innebär att i = 0,06. Den maximala lutningen ett stillaståene foron klarar att ta sig upp för beror alltså på tre saker: tillgänglig friktion på rivaxelhjulen, anel vikt på rivaxelhjulen samt rullmotstånet. Normalt så varierar en maximalt tillgängliga friktionen mellan ett äck och unerlaget me äckets hjullast. Vi har inte haft någon möjlighet att mäta upp friktionen vi olika hjullaster och ärför bortsett från enna effekt i e beräkningar som följer. Detta beöms ock inte påverka e skillnaer som observeras mellan e olika äcken, och inte heller e slutsatser som ragits. En ungefärlig bil över hur friktionsnivån och anel tyng på rivaxeln påverkar en maximala backlutningen för en lastbil ges i Figur 2, tagen från Trafikverkets grunvären för vägar och gators utformning (Vägverket 2004). Figuren bygger på ekvation 1, är man använt en rullmotstånskoefficient på 0,011. Figur 2 Maximal lutning som funktion av friktionsnivå och anel tyng på rivaxel från Vägverket (2004). 12 VTI notat

15 2.1.1 Rullmotstån Från litteraturen framgår att ett typiskt väre på rullmotstånskoefficienten är 0,005 0,007 (Gent och Walter, 2005). Från Nokian har vi fått följane vären: 0,006 för äck till styraxel, 0,007 för äck till rivaxel och 0,005 för äck till släp. Rullmotstånskoefficienten i ekvation 1 är ett genomsnittligt väre för foronets alla äck, är e viktats via hur stor anel av totalvikten e bär. Skillnaen i rullmotstån mellan äcktyperna är ock så pass liten att et inte är meningsfullt att använa olika vären på rullmotstånskoefficienten för olika foronskombinationer, eller huruvia e är utrustae me sommar- eller vinteräck på rivaxlarna. Ett lämpligt väre på rullmotstånskoefficienten för en lastbilskombination är 0,006. Detta gäller ock enast vi körning på barmark. Vi framförane av foronet på väg me mjuk eller lös snö så ökar rullmotstånet å et åtgår energi för att pressa ihop och flytta snön. Rullmotståns koefficienten blir å summan av en äckberoene och en snöberoene el. Det har gjorts en el stuier av rullmotstån i snö (van Es, 1999; Liström, 1979; Kihlgren, 1977). Dessa har ock främst behanlat flygplanshjul, och et finns ärför inga tillgängliga siffror över hur en lastbil påverkas. Rullmotstånet beror ock starkt på snölagrets tjocklek, ess ensitet, samt hur fort foronet framförs. Det är främst e främre hjulen som påverkas. I van Es (1999) görs följane klassificering av snö: Nysnö ( kg/m 3 ) Puersnö ( kg/m 3 ) Komprimera snö ( kg/m 3 ) Blötsnö ( kg/m 3 ) I Figur 3 visas et teoretiskt beräknae tillskottet till rullmotstånskoefficienten från körning i torr snö (ensitet 100 kg/m 3 ) me olika snöjup (från Liström, 1979). Beräkningen avser ett flygplanshjul me hjullast 100 kn, vilket är ungefär en faktor 3 högre än normallasten för ett lastbilshjul. Enligt en teoretiska moellen så är en snöberoene elen av rullmotstånskoefficienten proportionell mot snöensiteten, och omvänt proportionell mot hjullasten, vilket innebär att värena för en hjullast på 30 kn skulle vara ungefär 3 gånger så stora som e i figuren. Me torr snö me en givna ensiteten skulle å rullmotstånskoefficienten för ett lastbilshjul öka me ca 0,015 för 5 cm snöjup och låg foronshastighet. För tyngre snö, me exempelvis ensiteten 400 kg/m 3, skulle ökningen vara ca 0,06. Ökningen gäller ock enast e främre hjulen i hjulspåren. Enligt van Es (1999) så visar försök me personbilar att et snöberoene rullmotstånet för efterföljane hjul kan vara i storleksorningen 20 % av rullmotstånet för et främre hjulet. Han argumenterar också att för att vi högre hjullaster och äcktryck så kompakteras snön så pass mycket av e främre hjulen att en snöberoene elen av rullmotstånet för efterföljane hjul i praktiken är noll. Vi en uppskattning av en totala rullmotstånsökningen från körning i lös snö för en viss tung foronskombination måste ärför en justering av e teoriska värena göras me en faktor (antal främre hjul i spåren/totala antalet hjul). En foronskombination vars rullmotstån skulle påverkas mycket av snön är ärför en lastbil me enkel bakaxel av tvillingtyp, är 4 av e 6 hjulen går i först i hjulspåren (ger en faktor 4/6 = 0,67), mean exempelvis en ragbil me semitrailer me sammanlagt 5 axlar av tvillingtyp och en framaxel enast har 4 av e 22 hjulen i första hjulspår (ger en faktor 4/22 = 0,18). Att förutsäga vilket rullmotstån ett specifikt ekipage skulle ha vi vissa snöförhållanen är naturligtvis väligt svårt. Vi har valt att använa en total rullmotstånskoefficient på 0,01 för e fortsatta beräkningarna en enna rapport, men et är tänkbart att e verkliga värena är högre än så vi svåra förhållanen, och et kan inte uteslutas att rullmotstån uppemot VTI notat

16 0,02 0,03 eller mer kan förekomma i svåra förhållanen, är foron me hög anel främre hjul i hjulspåren påverkas extra mycket. Figur 3 Det beräknae extra biraget till rullmotstånskoefficienten, f s, vi körning i snö me tjocklek h 0 för ett flygplanshjul me bre 0,3 m, raie 0,55 m och hjullast 100 kn, me snöensitet 100 kg/m 3. Från Liström (1979) Vikt på rivaxelhjul Hur mycket av foronets vikt som belastar rivhjulen beror på foronets konstruktion samt hur et är lastat. På plant unerlag kan lastförelningen enkelt bestämmas om foronets masscentrum är känt. N h N f l b l f mg Figur 4 Ett forons statiska lastförelning. Betrakta ett foron me hjulbas L=l b +l f, är masscentrum positionerat på höj h över marken och på avstån l f bakom framaxeln, se Figur 4. Vrimomentet kring masscentrum är noll: N f l f N l b 0 14 VTI notat

17 vilket ger att N l f N x L 0 N är vi låter x 0 beteckna anel vikt på rivaxel på plant unerlag. För ett foron i uppförsbacke så ökar anelen vikt på rivaxeln jämfört me förelningen på plant unerlag. För att bestämma viktförelningen i backe anta först att foronets fjäring är så pass styv att foronets masscentrum inte flyttas (ett rimligt antagane). Betrakta situationen enligt Figur 1. Vrimomentet kring masscentrum är noll, vilket ger att N f l f N l b ( f f ) h 0 r Vi stillaståene, eller körning i konstant fart så gäller f f r vilket ger N mg sin mg cos tan N i l f h i h i N ( x 0 ) N L L Insatt i ekvation 1 så erhålles i ( x 0 h i ) L C r vilket me lite algebra kan skrivas om som h i ( x 0 Cr ) (1 ) (2) L h Den ökae vikten på rivaxeln i backe gör alltså att foronet klarar en något högre lutning jämfört me va viktförelningen på plant unerlag skulle ge. Ökningen är ock relativt liten. Betrakta exempelvis ett foron me hjulbas L=6 meter och tyngpunktshöj h=1,2 meter. Låt friktionsväret vara 0, 2 och rullmotstånskoefficienten Beräkna maximal lutning ökar å me en faktor 1,04 jämfört me om ingen hänsyn till viktförskjutning görs. Man kan visa (se bilaga 2) att för lastbil me eller utan släp, så ges en maximala backlutningen me go precision av i x 0 L ( ) L h C r (3) är 0 x = foronskombinationens anel vikt på rivaxeln på plant unerlag, L=lastbilens hjulbas och h=lastbilens tyngpunktshöj. För ragbil me semitrailer är formeln något moifiera, se bilaga 2. VTI notat

18 2.2 Foronskombinationer I Trafikverkets grunvären för vägar och gators utformning (Vägverket, 2004) så beskrivs tre olika typforon, se Figur 5 Figur 7. Vi har använt vären från essa beskrivningar som typiska vären på lastbilens/ragbilens hjulbas. Även foron me en hjulbas som avviker från e vären som anges för typforonen omfattas väl av typforonsbeskrivningarna, å ekvation 3 inte är särkskilt känslig för föränring av hjulbasväret. Tyngpunktshöjen för lastbilen/ragbilen framgår inte av figurerna. Representativa vären är 1,5 m för fullasta lastbil och ragbil me semitrailer, och 2,0 m för fullasta skogsbil/timmerbil. För tomt ekipage vales tyngpunktshöjen 0,9 m. Det visar sig att variationer i tyngpunktshöj enast ger en marginell föränring av maximal backlutning för lastbilar me hjulbas på 5,6 m, varför et inte finns någon anlening att ta me skogsbil som en separat foronskombination för analyserna. Figur 5 Lastbil + släpvagn (från Vägverket 2004). Figur 6 Dragbil + semitrailer (från Vägverket 2004). Figur 7 Skogsbil (från Vägverket 2004). Det foronsrelaterae mått som ger störst inverkan på maximal backlutning är vikt på rivaxel och totalvikten. Totalvikter och anel vikt på rivaxeln för ett antal olika 16 VTI notat

19 foronskombinationer, fullastae likväl som tomma, ges i Vägverket (1983), se Tabell 1. Foronsvikterna har änrats en el sean en skrevs, så en har uppaterats me aktuella vären erhållna från Volvo. Vikten för en ragbil utan boggi har satts till 7 ton, och till 9 ton för e me boggi. För lastbilar och ragbilar me ubbel bakaxel (boggi) så kan boggin els vara av tanem-typ, är båa axlarna är rivane, eller en boggi beståene av en rivaxel och en löphjuls-axel. För en senare konstruktionen så kan löpaxeln hissas upp vi körning utan last för att på så sätt generera tillräcklig last på rivaxeln. En lastbil eller ragbil me enkel bakaxel betecknas ofta 4x2 (totala antalet hjul x antalet rivane hjul), ubbel bakaxel me löphjul betecknas 6x2 och e me tanemaxel 6x4. Vi har i beräkningarna inte tagit me alternativet när löpaxeln är upphissa. För lastbilar me ubbel bakaxel är uppskattningsvis ca 33% me tanemaxel, och 67% me rivaxel + löphjulsaxel. För ragbilar me ubbel bakaxel är anelen me tanem minre än för lastbilarna. Tabell 1 Olika lastbilskombinationer och eras tyng på rivaxeln (från Vägverket 1983). Komplettera me aktuella ata. Aktuell information 60 tons ekipage: 26 ton bil + 34 ton släp 11 ton rivaxel + 7 ton löpaxel + 8 ton styr =>anel riv = 0,18 Tom me lyft löpaxel: 5 ton styr + 5 ton riv+ 7 ton släp => anel riv=0,29 18 ton lastbil, varav 11 ton på rivaxel och 7 ton styr Får ra 42 ton men 34 ton mer realistiskt. => anel riv=0,21 Tom: 4,5 ton styr, 4,5 ton riv, 7 ton släp => anel riv= 0,28 4x2: 22/11/7 ton => 0,275 6x2: 24/11,5/7,5/7=>0,23 6x4:24/9,5/9,5/7=>0,38 Tom: 4x2: 5/4/5 ton => 0,285 6x2: 5/6/0/5=>0,375 6x4: 5/2,5/2,5/5=>0,33 VTI notat

20 2.3 Mätning av friktionsväret Mätning av tillgängligt friktionsväre mellan rivhjul och en preparera snöbana utföres i samarbete me Nokian, på en av eras testbanor i Ivalo. Ett testforon me fixa axellaster är hopkopplat me ett tyngre foron via en bogserlina me en kraftgivare montera, se Figur 8 och Figur 9. Foronen framförs sean i låg hastighet (ca 5 km/h) me sträckt lina, varvi et bakre foronet långsamt applicerar en ökane bromskraft tills båa foronen är stillaståene. Föraren i testforonet måste gravis ge mer gas och via abs-bromsarnas hjulpulsmätare kan rivhjulens slip bestämmas, vilket resulterar i en uppmätning av äckens så kallae slip-kurva för en rivane friktionskraften. Figur 8 Mätuppställning. Figur 9 Kraftmäton. 18 VTI notat

21 Hjulets slip efinieras som en relativa skillnaen mellan hjulets rotationshastighet och foronets hastighet. När ett hjul rullar me samma hastighet som foronet (frirullane hjul) är slipet noll och ingen glining sker mellan äck och unerlag. Inga friktionskrafter verkar å på äcket. När mer gas appliceras börjar hjulet rotera fortare än foronshastigheten och glining uppstår mellan äck och unerlag vilket resulterar i en rivane friktionskraft. Ett hjul som roterar ubbelt så fort som foronshastigheten har ett slipväre på 100 %. För snö så är friktionskrafterna maximala mellan % slip, för att sean minska när slipet ökar. En typisk slipkurva visas nean i Figur 10. Figur 10 Schematisk bil över friktionskraften som funktion av slip. De slipkurvor som genereraes vi mätningarna var meelvären av slipkurvor från 10 upprepae mätningar. Vi körning på hala unerlag kan et vara svårt att reglera gas så att maximal friktionskraft erhålles. Ett mer relevant mått på e friktionskrafter som ett äck kan generera är meelväret av en uppmätta slipkurvan i intervallet % slip. Friktionskoefficienten µ fås sean genom att iviera friktionskraften me rivaxellasten. Däcken testas i sekvens, me ett referensäck först och sist i sekvensen för att kontrollera eventuella skiftningar i unerlaget. Testforonet var en Volvo FE 300 4x2, me axellasterna kg på styraxel och kg på rivaxel. Däckens lufttryck var 8,25 bar. Bromsforonet var en Sisu 6x6 fire engine me totalvikt 26 ton. VTI notat

22 3 Resultat Mätningar av en tillgängliga friktionskraften för nya rivaxeläck på packa snö utföres vi två olika tillfällen, är snöns egenskaper var signifikant annorluna mellan testtillfällena. VTI meverkae vi anra testtillfället (mars 2012), mean Nokian själva utföre testerna vi första tillfället (mars 2011). Vi första tillfället jämföres e rivane friktionskrafterna mellan vinteräck och ett allväersäck, och vi anra testtillfället testaes samma äck samt ytterligare två vinteräck, varav ett regummerat. Biler på äcken visas i bilaga 1. Alla äcken testaes me 8,25 bars lufttryck och rivaxellasten var kg. Tabell 2 De testae äcken vi testtillfälle 1. Däck Moell Typ Dimension Mönsterjup D1 Nokian HKPL Truck E M+S Vinteräck 315/70R mm D2 Michelin XDE2+ M+S Sommar/Allväers-äck 315/70R mm Tabell 3 De testae äcken vi testtillfälle 2. Däck Moell Typ Dimension Mönsterjup D1 Nokian HKPL Truck E M+S Vinteräck 315/70R mm D2 Michelin XDE2+ M+S Sommar/Allväers-äck 315/70R mm D3 Michelin Multiway XD M+S Vinteräck 315/70R ,5 mm D4 Noktop HKPL E M+S Regummerat vinteräck 315/70R ,5 mm Unerlaget var packa snö och temperaturerna var jämförbara vi båa testtillfällena, se Tabell 4. Det förelåg ock en skillna mellan hårheten på snön, är snöhårheten vi test 1 var mjukare än vi test 2. Snöhårhet mäts me en speciell CTI-mätare, se Figur 11. Denna består av en konforma metallvikt fäst i en stång. Stången släpps sean i ett rör från en specifik höj över snöbanan och intryckningsjupet mäts. Ett högre CTIväre innebär hårare packa snö. Viare så föll en el snö uner test 1, mean kraftig blåst uner test 2 gjore att lös snö uppe på banan försvann. Tabell 4 Temperatur och snöhårhet vi e två testtillfällena. Test Lufttemperatur Snötemperatur Snöhårhet (CTI skala) Förhållanen Test 1-1,5 C till -9 C -2 C till -7 C Visst snöfall (mars 2011) Test 2 (mars 2012) -2 C till -7 C -3 C till -8 C Blåsigt 20 VTI notat

23 Figur 11 Mätning av snöhårhet. Uppmätt friktion Slipkurvorna från testerna visas i Figur 12 och Figur 13, och mätvären ges i Tabell 5 och Tabell 6. Referensmätningar i början och slutet av varje test visae att testförhållanena varit jämna inom respektive test. Dock så är et stora skillnaer i resultat mellan e två testerna. I et första testet så ger vinteräcket 63 % bättre grepp jämfört me sommar/allväers-äcket. I et anra testet så är skillnaen mellan samma äck enast 20 %. Detta visar att skillnaen mellan olika typer av äck är starkt beroene av unerlaget, varför et kan vara vanskligt att jämföra äck i alltför generella termer. Det kan tyckas paraoxalt att äck D1 faktiskt genererar något bättre grepp vi test 1 jämfört me test 2, när äck D2 uppvisar et omväna beteenet. Vi kan bara spekulera va etta beror på. En tänkbar förklaring kan vara att en något mjukare snönytan vi test 1 meföre att äckens klackar kune få bättre tag i snön jämfört me en hårare snöytan vi test 2, samtiigt som närvaron av lite lös snö uner test 1 gjore att sommaräcket som till skillna från vinteräcket saknar sajpningar, tappar grepp. I test 2 så framkom ingen signifikant skillna mellan e tre olika vinteräcken, varför vi enast använt resultaten från äck D1 och D2 för en viare analysen. Tabell 5 Mätvären från test 1. Däck Max friktionskraft Meel (10 70 %) friktionskraft Max friktionsväre D1 23,6 kn 19,6 kn 0,45 0,38 D2 14,0 kn 12,1 kn 0,27 0,23 Meel (10 70 %) friktionsväre VTI notat

24 Tabell 6 Mätvären från test 2. Däck Max friktionskraft Meel (10 70 %) friktionskraft Max friktionsväre D1 23,1 kn 18,2 kn 0,44 0,35 D2 20,3 kn 14,9 kn 0,39 0,29 D3 22,5 kn 18,2 kn 0,43 0,35 D4 23,3 kn 18,5 kn 0,45 0,36 Meel (10 70 %) friktionsväre Figur 12 Slipkurvor från test 1. Figur 13 Slipkurvor från test VTI notat

25 Maximal backlutning Värena från friktionsmätningarna (10 70 % meelvären) använes för att beräkna maximal backlutning för e olika foronskombinationerna givna i Tabell 1. En rullmotstånskoefficient på 0,01 använes för beräkningarna. Resultaten presenteras i Figur 14 och Figur 15 samt Tabell 7 och Tabell 8. Störst skillna mellan vinteräcket och sommar/allväers-äcket framkom från test 1, å snöytan var något mjukare och me snöfall till och från. Me et väglaget skulle flera foronskombinationer klara ubbelt så branta backar me vinteräcket på rivaxeln jämfört me sommar/allväers-äcket. Det bör poängteras att et självklart finns halare väglag än e som testaes i e båa testerna, vilket skulle innebära att e maximala backlutningarna minskar jämfört me e här reovisae uppskattningarna. Från ekvation 3 går et att ta fram vilken friktionsnivå som krävs för att ta sig upp för en given backlutning me konstant hastighet: ( i Cr ) L (4) ( i C ) h x L r 0 I Figur 16 och Figur 17 visas e friktionsnivåer som krävs för att olika foronskombinationer att ta sig upp för en backe me en given lutning. Vi har ock inga ata på hur friktionen mellan vinter och sommaräck skiljer sig för anra väglag och kan ärför inte säga hur stor förel vinteräcken har på halare väglag. 16,0 Maximal lutning: test 1 Backlutning % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 D1 D2 0,0 a a (tom) c c (tom) e (4x2) e (6x2) e (6x4) e (4x2) (tom) Foronskombination e (6x2) (tom) e (6x4) (tom) Figur 14 Beräkna maximal backlutning me friktionsvären från test 1. VTI notat

Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar

Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon VTI notat 4-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman Förord I samband med utvecklingen

Läs mer

Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003

Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som

Läs mer

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi VTI notat 43 2001 VTI notat 43-2001 Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi Författare Henrik Åström FoU-enhet

Läs mer

Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen

Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman

VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg Carl-Gustaf Wallman Förord Projektet Mätning av fordonshastighet och flöde

Läs mer

Vindkraftsutredning. Underlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun

Vindkraftsutredning. Underlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun Vinkraftsutrening Unerlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun Rapporten har upprättats och utformats av kommunleningskontoret, Marks kommun, i samarbete me kommunens anra förvaltningar.

Läs mer

IT-användning i företag

IT-användning i företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (13) IT-använning i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) V 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper

VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper Mattias Hjort 2005-11-09 Olle Nordström 1(6) VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper Inledning Vägverket har gett VTI i uppdrag att besvara följande frågeställningar

Läs mer

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

VINTERDÄCK PÅ VINTERN VINTERDÄCK PÅ VINTERN Ett vanligt svenskt femkronorsmynt hjälper dig att hålla koll på dina vinterdäck. Avståndet mellan överdelen på siffran 5 och kanten är 3 mm, vilket är minsta tillåtna mönsterdjup

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1 Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization Page 1 Däcket En ovanlig god kompromiss Page 2 Däckens kvalitet är avgörande Köregenskaper Säkerhet Driftekonomi Page 3 Vägkänsla

Läs mer

SUV-däcks väggrepp på is

SUV-däcks väggrepp på is VTI notat 58-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer SUV-däcks väggrepp på is Mattias Hjort Förord Undersökningen har bekostats av Vägverket via Skyltfonden samt Norska Vegdirektoratet. Den har

Läs mer

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från varsågod... säkra vintertips från Berätta för oss hur du kör på vintern så hjälper vi dig välja rätt. Vårt jobb är säkerhet - och en sak är helt säker, det blir vinter i år igen. Vår frihet - vår styrka

Läs mer

IT-användning i företag

IT-användning i företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 IT-använning i företag 2014 NV 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? Våra bästa däckråd Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Ibland är det lätt att glömma hur viktiga däcken är - de är ju faktiskt den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av förordningen om användning av fordon på väg Utfärdad i Helsingfors den 6 juni 2013 I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om användning av fordon på

Läs mer

Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz.

Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz. Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz. Vintertid. ör fortsatt bekymmersfri körning, gör dig redo för den kalla årstiden i god tid med vinterhjul från Mercedes-Benz. Redan vid

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering. Kurvtagning: Figur 5.5

Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering. Kurvtagning: Figur 5.5 Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering Jan Åslund jaasl@isy.liu.se Associate Professor Dept. Electrical Engineering Vehicular Systems Linköping University Sweden Föreläsning 5 Viktig

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv! Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson

Läs mer

Sammankoppling av fordon

Sammankoppling av fordon Sammankoppling av fordon 2005-05-04 38-50302d Den maj 2003 infördes ny fordonslagstiftning med nya villkor för sammankoppling av tunga fordon. I den här broschyren framgår hur olika fordon får sammankopplas

Läs mer

11 sportsulor. Det går inte att äta kakan och ha den

11 sportsulor. Det går inte att äta kakan och ha den TEST 11 SporTiga Sommardäck 11 sportsulor Vi testar elva sportdäck i profil 225/45 R17 inför sommarsäsongen 2011 och har en 170-hästars VW Golf GTD som testbil. Inget däck är bäst i alla avseenden så vilken

Läs mer

Bussars trafiksäkerhet vintertid

Bussars trafiksäkerhet vintertid VTI rapport 618 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Bussars trafiksäkerhet vintertid Mattias Hjort Birgitta Thorslund Jerker Sundström Mats Wiklund Gudrun Öberg Utgivare: Publikation: VTI rapport

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Huddinge kommun Översiktsplan 2030 Samrådsversion

Huddinge kommun Översiktsplan 2030 Samrådsversion Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion 18 juni 2012 Hanläggare: Joel Eing Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och samhällsplanering 08-535 313 91

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Energirapport September 2011

Energirapport September 2011 Energirapport September 2011 Sammanfattning av septemberväret Det varma väret har hållit i sig även uner september. Meeltemperaturen uner månaen var 12,8 graer, vilket ska jämföras me normalåret som är

Läs mer

Däckens betydelse för antisladdsystems funktion på isigt underlag

Däckens betydelse för antisladdsystems funktion på isigt underlag VTI rapport 662 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Däckens betydelse för antisladdsystems funktion på isigt underlag Mattias Hjort Håkan Andersson Utgivare: Publikation: VTI rapport 662 Utgivningsår:

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Krafter och moment. mm F G (1.1) 1 Krafter och moment 1.1 Inledning örståelsen för hur olika typer av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom byggnadskonsten. Gravitationskraften är en

Läs mer

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i kraft

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

17 januari 2014 sida 1 # 1 ERRATA ELEKTRODYNAMIK I NYTT LJUS UPPLAGA 1

17 januari 2014 sida 1 # 1 ERRATA ELEKTRODYNAMIK I NYTT LJUS UPPLAGA 1 17 januari 214 sida 1 # 1 ERRATA ELEKTRODYNAMIK I NYTT LJUS UPPLAGA 1 Sidan 47 Responsen, dvs. induktionsströmmen, är sådan att förändringar av systemets totaa ström motverkas. Induktionsströmmens riktning

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

ATV vagnar och tillbehör

ATV vagnar och tillbehör Nr 8, gäller fr o m 2013-12-01 Snökedjor och slirskydd Snökedjor utan brodd för traktorer och anläggningsmaskiner... 2 Broddkedjor för traktorer och anläggningsmaskiner... 11 Skogskedjor Griper Skog...

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Vinter. Med vinterhjul från Mercedes-Benz.

Vinter. Med vinterhjul från Mercedes-Benz. Vinter. Med vinterhjul från Mercedes-Benz. örändring. Nu kommer vintern igen. Gulnande löv och fallande temperaturer signalerar att det snart är dags. Det är nu hög tid att förbereda din Mercedes för regn,

Läs mer

Cirkaprislista sommardäck. till återförsäljare December 2010

Cirkaprislista sommardäck. till återförsäljare December 2010 Cirkaprislista sommardäck till återförsäljare December 2010 Hakka- Skydd Nokian Tyres produktförsäkring ger Nokian Hakka sommardäck ett ökat skydd som heter Hakka- skydd. Om däcket skadas under normalt

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Historia 2006 2005 2009 2008 2007 2010 2014-15 2012-13 2011 Vision 2017 DUO-trailer Timber Strategy DUO-CAT,

Läs mer

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara

Läs mer

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING Anvisningar och säkerhetsinstruktioner för brukare av Mini Crosser med brukarvikt över 150 kg Tillägg till bruksanvisning för Mini Crosser 130T vid brukarvikt över 150 kg SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning 19 januari 2013 började nya körkortsregler att gälla

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 E 20, Hol, Arentorp Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-08-27, 2012-08-31, 2012-09-04 Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-08-27, kl:

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Överstyrning på is och snö med olika vinterdäck Metodutveckling och fältstudie

Överstyrning på is och snö med olika vinterdäck Metodutveckling och fältstudie VTI rapport 78 Utgivningsår www.vti.se/publikationer Överstyrning på is och snö med olika vinterdäck Metodutveckling och fältstudie Mattias Hjort Fredrik Bruzelius Håkan Andersson Utgivare: Publikation:

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

SNABBGUIDE. Telia Anita 20 Bruksanvisning. Bläddra bland lagrade telefonnummer. Radera ett nummer. Radera alla nummer

SNABBGUIDE. Telia Anita 20 Bruksanvisning. Bläddra bland lagrade telefonnummer. Radera ett nummer. Radera alla nummer SNABBGUIDE Bläddra bland lagrade telefonnummer Tryck eller en eller flera gånger. Radera ett nummer När numret visas i teckenrutan, tryck RADERA två gånger. Radera alla nummer Tryck eller. Håll RADERA

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

===================================================

=================================================== min Halilovic: EXTR ÖVNINGR 1 av 8 vstånsbeäkning VSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkte Låt = ( x1, och B = ( x, y, z) vaa två punkte i ummet

Läs mer

Service 2005. Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen

Service 2005. Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen Volvo Rolf Zackrisson Product Quality Engineer Nordic region 1 EBS 3 Bromsanpassning 2 EBS 3 Bromsanpassning 3 Information till Nordiska Återförsäljare Följande kontroller bör utföras som förebyggande

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER Restaurang Jonas Restaurant Jonas is a luxury restaurant in Stockholm, run by award winning chef Jonas Lundgren. Here we offer longer

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

2 Motorfordon. Kommentar:

2 Motorfordon. Kommentar: 2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Utvecklingsplan för. Leader Landsbygd Halland 2007-2013

Utvecklingsplan för. Leader Landsbygd Halland 2007-2013 Utvecklingsplan ör Leaer Lansbyg Hallan 2007-2013 Livskratigt öretagane och attraktiva boenemiljöer 1 Framtaganet av utvecklingsplanen... 3 2 Beskrivning av områet... 4 2.1 Inlening... 4 2.2 Beolkning...

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Tunga fordons däckanvändning

Tunga fordons däckanvändning 2000 Tunga fordons däckanvändning Effekter vid is/snöväglag Gudrun Öberg, Olle Nordström, Carl-Gustaf Wallman, Mats Wiklund och Peter Wretling Tunga fordons däckanvändning Effekter vid is/snöväglag Gudrun

Läs mer

Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar

Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar VTI notat 3-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar Beräkningar enligt fyra typfall Robert Karlsson Annelie

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge 11 november 2013 I de flesta EU-länderna är det inte obligatoriskt att ha vinterdäck på bilen, men det finns undantag... Innan semestern kan det löna sig att

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer