AMFN/2014:194. Arbetsmarknads- och familjenämnden

Transkript

1 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum 1 (47) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Madeleine Sackemark AMFN/2014:194 Arbetsmarknads- och familjenämnden Kvalitetsredovisning av utbildning i svenska för invandrare (sfi), kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) i Eskilstuna kommun avseende verksamhetsåret 2013

2 Eskilstuna kommun Datum 2 (47) Innehåll 1. Inledning Verksamhetens förutsättningar Organisation Rektorsområde 1 SFI Rektorsområde 2 grundläggande Rektorsområde 3 gymnasium, lärvux Rektorsområde 4 externa utbildningar Komvux administration Ny skollag och läroplan Statistisk jämförelse Vuxenutbildningens resultat Sfi Kunskaper Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektorns ansvar Komvux och Lärvux Kunskaper Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektorns ansvar Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning... 47

3 Eskilstuna kommun Datum 3 (47) 1. Inledning Till och med år 2011 hade kommuner och enskilda skolor, enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702), i uppdrag att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Numera är det inget krav för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för utbildning men för att få en samlad bild av årets resultat tas ändå en förkortad version fram. Arbetsmarknads- och familjenämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet som omfattar utbildning i svenska för invandrare (sfi), kommunal utbildning för vuxna (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux). Föreliggande kvalitetsredovisning redogör för verksamheterna ovan för kalenderåret Kvalitetsredovisningen bygger på arbetsmarknads- och familjeförvaltningens årsredovisning, brukarenkäter, intern och extern betygsstatistik samt på samtal med rektorer och områdeschef för vuxenutbildningen. Kvalitetsredovisningen bygger från och med i år på den nya läroplanen för vuxenutbildning som började gälla 2012 och redogör för de prioriterade områdena kunskaper, utbildningsval, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. 2. Verksamhetens förutsättningar Hur kommunen fördelar resurser och organiserar verksamheten är av betydelse för de olika enheternas möjligheter att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Därför redovisas i följande avsnitt förutsättningarna för vuxenutbildningens genomförande. 2.1 Organisation Vuxenutbildningen i Eskilstuna kommun består av komvux, sfi och lärvux. De olika verksamheterna är uppdelade på fyra rektorsområden och en administrativ enhet. Utbildning i svenska för invandrare utgör rektorsområde 1. Komvux består av två rektorsområden med kurser på grundläggande och gymnasial nivå, specialpedagogisk verksamhet och särskild utbildning för vuxna (lärvux) samt ett rektorsområde som består av externa utbildningar. Under 2013 genomfördes vissa teoretiska utbildningar och flertalet yrkesutbildningar av externa utbildningsanordnare. Det finns även en separat administrativ enhet bestående av antagningsassistenter, studie- och yrkesvägledare, skoladministratörer och vaktmästare. De olika rektorsområdena presenteras kortfattat nedan Rektorsområde 1 SFI Under rektorsområde 1 ligger utbildning i svenska för invandrare. Utbildning i Svenska för invandrare (sfi) Sfi är en grundläggande utbildning i svenska språket för personer som inte har svenska som modersmål och studierna ska anpassas efter varje individs förutsättningar och mål. Sfi erbjuder teoretiska studier, språkpraktik, särskilda kurser för analfabeter och personer med kort utbildning samt kvällskurser och distansstudier med handledning för personer som är halvtidssjukskrivna eller förvärvsarbetar.

4 Eskilstuna kommun Datum 4 (47) Sfi har ofta många personer i kö och för att minska väntetiden för att påbörja studier finns ett externt utbildningsföretag anlitat för att hålla kurser i svenska för invandrare. Inför 2013 gjordes en ny upphandling av utbildningsföretag och under året har Lernia bedrivit sfiundervisning i Eskilstuna. Utbildningsföretag Lernia Upphandlade kurser Sfi-undervisning Studiehall sfi I studiehall sfi finns möjlighet att läsa sfi-kurserna B, C och D utanför ordinarie schema. Studiehallen erbjuder flexibla tider, personligt stöd och handledning av lärare Rektorsområde 2 grundläggande Verksamheterna under rektorsområde 2 listas nedan. Grundläggande vuxenutbildning Kurser på grundläggande nivå i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Läs- och skrivcenter Läs- och skrivcenter erbjuder kommunmedlemmar med läs- och skrivsvårigheter kompensatoriska hjälpmedel samt hjälp och stöd att öva upp sin läs- och skrivförmåga. De utför också kartläggningar för att kunna bedöma behov av hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Framsteget Framsteget vänder sig till den som har en misslyckad skolgång bakom sig, har en psykisk funktionsnedsättning och/eller av annan anledning har behov av att studera i lugn takt i en liten grupp. Kurser i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundläggande nivå erbjuds. På gymnasienivå ges handledning och stöd i en eller flera kurser. Framsteget avslutades våren 2013 och ersattes med en annan verksamhet, Delta, som beskrivs under Rektorsområde 3. Skolbiblioteket Komvux skolbibliotek är beläget och samordnas med S:t Eskils gymnasium. Kurator komvux Komvux har en kurator som ger råd och stöd i psykosociala och ekonomiska frågor samt hjälper till att förmedla kontakt till andra myndigheter vid behov. Kunskapsrevanschen Under april 2010 startade projekt Kunskapsrevanschen med medel från Europeiska socialfonden. Projektet vände sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år som saknade fullständiga gymnasiebetyg och syftet var att kompetenshöja ungdomarna till anställningsbarhet. För vissa innebar det att läsa någon enstaka kurs för att bli behörig till

5 Eskilstuna kommun Datum 5 (47) högskolan, för andra kunde det vara praktik, yrkesutbildning, validering eller dylikt. Projektet pågick till och med juni 2013 och hade 60 deltagare per år. Samhällsorientering Samhällsorientering är en kurs om det svenska samhället för personer som är nyanlända i Sverige. Kursen tar upp bland annat rättigheter och skyldigheter, demokratiska värderingar och liknande för att underlätta etablering i samhälle och arbetsliv. Heltidsmodellen Sedan 2009 arbetar komvux och sfi med en så kallad heltidsmodell vilket innebär att studerande med försörjningsstöd får undervisning på sfi kombinerat med en annan aktivitet där sfi-undervisning bedrivs halva dagen och andra insatser erbjuds andra halvan av dagen. De insatser som erbjuds är alfabetisering på modersmål (arabiska och somaliska), läs- och skrivträning, språkcirklar hos olika studieförbund, samhällsorientering, praktik (yrkesmodellen) samt grundläggande kurser på komvux (teorispåret). Yrkesmodellen innebär att studierna kombineras med praktik och att undervisningen kopplas ihop med praktiken utifrån uppgifter som diskuteras och redovisas på undervisningstid. Redan vid kurser efter C-nivå kan eleverna söka en yrkesutbildning med en inledande orienteringskurs. Teorispåret är i första hand till för de elever som tänkt fortsätta med studier på komvux och innebär att elever, samtidigt med sfi-studier, kan studera svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Studiehall grundläggande Studiehall grundläggande erbjuder handledning och stöd på grundläggande nivå i svenska, engelska och matematik. Studietakten anpassas efter varje studerandes önskemål och förmåga genom sammansättningen av antalet parallella kurser varför kurstiden är individuell Rektorsområde 3 gymnasium, lärvux De verksamheter som organisatoriskt ligger under rektorsområde 3 listas nedan. Gymnasial vuxenutbildning Komvux vuxenutbildning erbjuder både kärnämnen och övriga ämnen på gymnasial nivå. Under rektorsområdet bedrivs teoretiska kurser på gymnasial nivå samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Lärvux (särskild utbildning för vuxna) Lärvux är en egen skolform som vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning eller med ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Läroplanen är densamma som för den kommunala vuxenutbildningen men kursplanerna är anpassade efter skolformen. Lärvux syftar till att komplettera de studerandes tidigare utbildning och kan därför ge kompetens i såväl enstaka ämnen som kompetens motsvarande den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Lärvux ger bland annat kurser i svenska, matematik, data, hälsa, teknik och engelska. Lärvux hette till och med hösten 2013 särvux men eftersom namnet ändrades under året används här den nya benämningen lärvux.

6 Eskilstuna kommun Datum 6 (47) Yrkeshögskoleutbildningar i egen regi Komvux bedrev 2013 tre yrkeshögskoleutbildningar i egen regi eller i samarbete med annan kommun. YH-utbildningen till medicinsk sekreterare bedrevs i samarbete med Nyköpings kommun. En tandsköterskeutbildning bedrevs i Eskilstuna och avslutades i mars 2013 medan en ny YH-utbildning i industriell mätteknik startade i augusti Under 2010 beviljades Sörmlands, Västmanlands och Örebro län medel till ett treårigt regionalfondsprojekt benämnt YH Mälardalen (YHM). Det övergripande målet var att få en bättre matchning mellan näringslivets behov och utbudet av yrkesutbildningar. Projektet har gått ut på att skapa en operativ funktion för att koordinera arbetet med YH-utbildningar i länen. Projektet avslutades i augusti 2013 men YHM fortsätter att, med finansiering från samarbetsparterna, vara ett länsövergripande samarbetsforum för yrkeshögskolefrågor i Sörmland och Västmanlands län. I december 2013 togs beslut i kommunfullmäktige att anta en handlingsplan för näringsliv och arbete baserad på arbetsmarknads- och näringslivspolitiska beredningarnas rapporter. Handlingsplanen beskrev bland annat att en utbildningsmäklare ska anställas under 2014 i syfte att få till fler YH-utbildningar som är anpassade efter näringslivets behov. Studiehall matematik och NO-ämnen gymnasial nivå Elever som läser matematik och naturorienterande ämnen på gymnasial nivå inom komvux kan få extra stöd och handledning i studiehallen. Studiehall Direkten I studiehall Direkten erbjuds stöd och handledning i olika ämnen på gymnasial nivå inom komvux. Studierna anpassas efter de studerandes önskemål, förmåga och kunskapsnivå. Anpassade scheman erbjuds i ämnena svenska, engelska och matematik och orienteringskurser erbjuds i diverse olika ämnen. Under hösten 2013 ersattes studiehall Direkten av den nya verksamheten Delta. Delta Delta är en verksamhet som startade under 2013 baserat på de tidigare insatserna Kunskapsrevanschen och Framsteget. Verksamheten arbetar med stöd till elever som har koncentrationssvårigheter, sociala problem, funktionsnedsättningar eller dylikt som gör det svårt att vara i en grupp. Eleverna kan då läsa en kurs via Delta eller endast få stöd via verksamheten Rektorsområde 4 externa utbildningar Under rektorsområde 4 ligger samtliga externa utbildningar, både yrkesutbildningar och teoretiska kurser. Externa yrkesutbildningar De yrkesutbildningar som komvux erbjuder är främst externa men Arbetsmarknads- och familjenämnden är huvudman för utbildningsföretagen. Detta medför att resultat och åtgärder för förbättringar även från dessa redovisas i kvalitetsredovisningen. De olika yrkesutbildningarna som erbjöds under 2013 var:

7 Eskilstuna kommun Datum 7 (47) Utbildningsföretag Elutbilda/Teknikutbildarna ETT AB KunskapsCompaniet AB Lernia/Gourmetakademien Tankerum AB/Medlearn Upphandlade kurser Utbildning inom el Yrkesförare, godstransporter och persontransporter Byggutbildning, CNC-operatör, svets Kock, bageri, servering Vårdutbildning Externa teoretiska kurser Komvux erbjuder vissa teoretiska kurser via externa utbildningsanordnare både på grundläggande och på gymnasial nivå. Fördelningen av den externa teoretiska utbildningen ser ut enligt nedan: Utbildningsföretag Hermods InfoKomp AB Jensen education Lernia Medlearn Miroi NTI-skolan Upphandlade kurser Grundläggande teoretiska kurser på distans Gymnasiala teoretiska kurser på distans med handledning Gymnasiala teoretiska kurser på distans med handledning Grundläggande och gymnasiala teoretiska kurser på plats Grundläggande teoretiska och gymnasiala kurser inom omvårdnad och Svenska som andraspråk Gymnasiala teoretiska kurser på plats Grundläggande och gymnasiala teoretiska kurser på distans Uppdragsutbildning Vuxenförvaltningen har av komvux köpt en uppdragsutbildning kallad Omvårdnadslyftet. Utbildningen har genomförts av den externa utbildningsanordnaren Tankerum. Lärlingsutbildning Från och med hösten 2011 erbjuder komvux, i samarbete med externa utbildningsanordnare, lärlingsutbildning på gymnasial nivå. Utbildning kan ske inom många olika yrkesområden såsom bygg och restaurang/storkök. Minst 70 procent av utbildningstiden är förlagd till ett

8 Eskilstuna kommun Datum 8 (47) företag inom vald bransch. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare med ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Ingen lön/lärlingslön får utgå under studietiden Komvux administration Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen på komvux är tillgänglig för kommunens invånare genom möjlighet till vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledarna tillhandahåller även riktade informationsinsatser inom förvaltningens verksamheter och på uppdrag ute i samhället. ServiceCenter Vuxenutbildning Från och med oktober 2013 övergick ansvaret för vuxenutbildningsfrågor i ServiceCenter till Komvux administration. Antagningen Antagningskansliet har hand om all antagning till komvux kurser och utbildningar, både i egen regi och till de externa utbildningsanordnarna. Skoladministration Fristadsskolan och Sfi Vuxenutbildningens skoladministratörer bemannar skolexpedition, telefon samt ger elev- och lärarservice. De administrerar även interna kurser/utbildningar och bistår skolledningen med till exempel protokollskrivning och andra administrativa tjänster. Vaktmästeri Fristadsskolan Vuxenutbildningens vaktmästeri finns på Fristadsskolan och har i uppdrag att hantera bland annat postgång, fastighetsskötsel, tillsyn och kontroll av lokaler och inventarier, enklare reparationer och varumottagning. 2.2 Ny skollag och läroplan Den 1 juli 2012 trädde en ny skollag i kraft. I den nya lagen preciseras det tydligt att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och målen är formulerade ur ett individperspektiv. Samtliga elever ska ha en individuell studieplan med uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Den nya lagen har inneburit att det kommit nya krav på ämnes- och kursplaner som Skolverket tillhandahåller. Inom gymnasial utbildning finns det ämnesplaner som är desamma som används inom gymnasieskolan. Benämningen ämnesplan används för att visa att kurserna ingår i en större helhet. Inom grundläggande utbildning och sfi finns det kursplaner. Ämnes- respektive kursplanerna innehåller syfte med utbildningen, centralt innehåll i utbildningen samt kunskapskrav för respektive betyg. Den nya lagen har inneburit att det har blivit nya kunskapskrav och en ny betygsskala. Den nya betygsskalan har fem godkända steg (A, B, C, D och E) och ett underkänt steg (F). De tidigare betygsnivåerna godkänt och väl godkänt användes dock inom lärvux till och med utgången av juni (Källa: Skolverket) I och med att den nya skollagen trädde i kraft så kom det också en ny läroplan för vuxenutbildning. Läroplanen redogör för vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund samt

9 Eskilstuna kommun Datum 9 (47) för övergripande mål och riktlinjer. I kvalitetsredovisningen är det den sista delen som fokus kommer att ligga på då denna består av de mål och riktlinjer som ska följas upp. Redovisningen kommer således göras med hänsyn till upplägget i läroplanen. 2.3 Statistisk jämförelse Skolverket publicerar sin jämförande statistik i juni men vissa uppgifter har inte kommit vid sammanställningen av föreliggande rapport varför en redovisning av 2012 års resultat då görs. Först framförs andelen som inte klarar godkänt betyg i gymnasiekurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A. Andel IG betyg i gymnasiala kurser Engelska A Matematik A Svenska A Eskilstuna Gävle Norrköping Södertälje Helsingborg Borås Uppsala Västerås Örebro Riket totalt Källa: Skolverket Tabellen visar att Eskilstuna, i likhet med 2011, har en hög andel icke godkända betyg i både svenska, engelska och matematik bland jämförelsekommunerna. Vad gäller engelska så har nivån ökat under 2012 medan den i både matematik och svenska har sjunkit sedan tidigare års mätning. Jämförs siffrorna med riket totalt så ligger vi en bra bit över medel i samtliga tre ämnen. Nästa tabell visar andelen elever på komvux som är kortutbildade, kvinnor eller utlandsfödda. Här finns uppgifter för 2013 varför dessa redovisas nedan. För 2013 publicerades siffrorna med en decimal varför redovisningen ser lite olika ut för åren. Andel av elever Korttidsutbildade Kvinnor Utlandsfödda Eskilstuna 29 29, , ,1 Gävle 24 22, , ,9 Norrköping 23 23, , ,6

10 Eskilstuna kommun Datum 10 (47) Södertälje 17 22, , ,4 Helsingborg 22 21, , ,2 Borås 26 23, , ,0 Uppsala 18 18, , ,1 Västerås 26 26, , ,9 Örebro 22 24, , ,9 Riket totalt 22 21, , ,1 Källa: Skolverket Tabellen visar att Eskilstuna har en hög andel korttidsutbildade i likhet med Eskilstuna ligger här på den högsta nivån bland samtliga jämförelsekommuner och har sju procentenheter fler korttidsutbildade än riket. I fråga om andelen kvinnor ligger kommunen kvar på samma nivå som år 2012, drygt tre procentenheter under rikets nivå. Vad gäller andelen utlandsfödda har Eskilstuna en hög nivå och endast Södertälje ligger högre bland jämförelsekommunerna både 2012 och Nivån i Eskilstuna har dessutom ökat mellan 2012 och 2013 och i kategorin ligger kommunen nu 19 procentenheter högre än rikets medeltal. Den sista jämförelsetabellen redovisar antal elever och andel avbrott på gymnasial respektive grundläggande nivå för 2012 och Antal elever i huvudmannens skolor Andel kursdeltagare som avbrutit grundläggande kurs Andel kursdeltagare som avbryter gymnasial kurs Eskilstuna , ,4 Gävle , ,9 Norrköping , ,1 Södertälje ,4 9 9,1 Helsingborg , ,1 Borås , ,7 Uppsala , ,5 Västerås , ,3 Örebro , ,5 Riket totalt ,1 Källa: Skolverket Tabellen visar att andelen elever i Eskilstuna som avbrutit en kurs på grundläggande nivå har minskat något mellan 2012 och låg andelen tio procentenheter över riksgenomsnittet men en jämförelse för 2013 kan inte göras då ingen uppgift för

11 Eskilstuna kommun Datum 11 (47) riksgenomsnitt uppges för året. För gymnasiala kurser är det också en minskning vilket medför att kommunen under 2013 inte längre har den högsta andelen avbrott på gymnasiala kurser bland jämförelsekommunerna. 3. Vuxenutbildningens resultat 2013 I kommande kapitel redogörs för arbetet i verksamheterna samt uppnådda resultat under Resultatredovisningen följer skolplanen och är därför uppdelad på fyra områden för respektive skolform inom vuxenutbildningen sfi och komvux inklusive lärvux. De fyra områdena är kunskaper, utbildningsval arbete och samhällsliv, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. 3.1 Sfi Eskilstuna har en stor tillströmning av vuxna flyktingar och mycket anhöriginvandring vilket medför ett högt tryck på sfi. Under 2013 har det totala antalet ny- och återanmälningar till sfi ökat med 31 procent, från anmälningar 2012 till anmälningar Det är en ordentlig ökning som har skett det senaste året även om det sedan 2010 har varit en stadig ökning. Ökningen under tidigare år har dock endast legat på ett antal procent per år. Under 2013 har kötiden till sfi varierat en hel del. I januari var det upp till sex månaders kötid medan det i slutet av året låg på omkring en månad. Under hösten 2012 fanns ingen extern utbildningsanordnare som kunde ta emot nya elever till kurser i sfi vilket har bidragit till den längre kötiden i januari Från och med 2013 hade dock nämnden en ny leverantör av sfi, Lernia, och kötiden minskade allt eftersom. I och med det ökade antalet ny- och återanmälda har även antalet inskrivna på sfi ökat och generellt legat på en högre nivå under 2013 än under Sfi antal inskrivna/månad Januari Februari Mars April Maj Juni Genomsnitt januari juni Juli Augusti September Oktober November December Genomsnitt juli december Genomsnitt helår Genomsnittet för antalet inskrivna elever per månad har ökat med drygt nio procent under 2013 vilket redovisas i tabellen ovan. Mellan 2011 och 2012 hade antalet inskrivna dessutom

12 Eskilstuna kommun Datum 12 (47) ökat med hela 29 procent så det har skett en stor ökning under de senaste två åren. Andelen inskrivna kvinnor har under året varit i genomsnitt 57 procent vilket liknar tidigare års andel på 60 procent. Vad gäller antalet kursantagningar under 2013 är det totalt stycken fördelat på 57 procent kvinnor (1 207 stycken) och 43 procent män (899 stycken). Detta är inte samma som antalet antagna personer då en person kan antas till flera kurser under ett år. För att se om det är några förändringar i utbildningsbakgrund för de som ny- eller återanmäls till sfi i Eskilstuna redovisas detta nedan. Utbildningsbakgrund Nyanmälda procent 2012 K12 M K13 M år 26,6 29,6 23,7 26,1 29,4 22,3 7 år- 73,4 70,4 76,3 73,9 70,6 77,7 Utbildningsbakgrund Återanmälda procent 2012 K12 M K13 M år 38,2 43,2 30,6 38,9 42,8 32,5 7 år- 61,8 56,8 69,4 61,1 57,2 67,5 Andelen ny- respektive återanmälda med kort utbildningsbakgrund ligger under 2013 kvar på i princip samma nivå som under Det är dock tydligt, speciellt bland återanmälda, att det är en högre andel av kvinnorna som har högst sex års utbildning Kunskaper Den första rubriken i nya läroplanen behandlar kunskaper. Inledningsvis redovisas betyg och avbrott från kurser inom sfi och därefter följer en redovisning utifrån de påståenden som listas i läroplanen. Målet under rubriken kunskaper beskriver att det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare samt motsvarande utbildningar får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. Läroplanen beskriver fortsatt att i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan ska eleven ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens individuella studieplan och som kan användas för vidare studier och i samhälls-, arbets- och vardagsliv. Eleverna på sfi har en introduktion på fem veckor då en kartläggning genomförs gällande studie- och yrkesbakgrund. Denna inkluderas sedan i den individuella studieplan som samtliga studerande på sfi har och som upprättas i samråd med en mentor. Studieplanen innehåller en beskrivning av innehållet under studietiden baserat på den studerandes önskemål och förmåga. De studerande är delaktiga i studiernas utformning och regelbundna uppföljningar bidrar till att uppnå goda resultat. Uppföljningar görs exempelvis genom utvecklingssamtal där kunskapsutveckling och eventuellt behov av stöd gås igenom. Rubrikerna utgår från fem olika

13 Eskilstuna kommun Datum 13 (47) färdigheter som är läsa, samtala, tala, höra och skriva vilket medför att läraren som följer upp planen kan se om eleven behöver stöd inom någon av färdigheterna. Sfi följer också kursplanen för utbildning i svenska för invandrare som Skolverket tillhandahåller. Genom kursplaner och individuella studieplaner ges eleverna förutsättningar att uppnå kraven på utbildningen och att tillägna sig goda kunskaper. Resultatet nedan visar i vilken utsträckning målen för betyg uppnås samt hur det såg ut med avbrott från sfiutbildningen under Betyg Alla elever som börjar på sfi för första gången får först gå en kombinerad introduktions- och kartläggningskurs på fem veckor. Genom denna kurs gör läraren en bedömning av vilken studieväg och kurs som passar varje elev. Nedan redovisas utveckling för antalet utfärdade godkända betyg på sfi mellan åren 2010 och 2013 för både interna och externa kurser. Betyg i kurs A B C D Totalt Tabellen visar att antalet utfärdade godkända betyg har ökat inom C- och D-kurserna medan det har sjunkit inom A- och B-kurserna. Totalt har antalet utfärdade betyg ökat med cirka fyra procent mellan 2012 och Nedan visas antal utfärdade betyg för 2012 och 2013 uppdelat på kön. Betyg i kurs Kvinnor 2012 Män 2012 Kvinnor 2013 Män 2013 A B C D Totalt Enligt tabellen har 58 procent av de godkända betygen delats ut till kvinnor vilket kan förklaras med att 57 procent av de studerande på sfi är kvinnor. Andelen godkända betyg till kvinnor är dock något högre på C- och D-kurserna än på de lägre kurserna. Totalt har 59 icke godkända betyg delats ut på sfi under 2013 och detta motsvarar drygt fyra procent av samtliga utfärdade betyg. Andelen som når uppsatta krav på kunskaper av de som fullföljer en kurs på sfi är således 96 procent vilket kan anses vara ett mycket gott resultat. Avbrott Antalet avbrott från sfi för 2012 och 2013 kan ses i tabellen nedan. Till förklarliga skäl för avbrott räknas arbete, praktik, annan utbildning, föräldraledighet, sjukdom, 11/16 samt att personen lämnat landet eller flyttat från kommunen. 11/16 innebär att utbildningsanordnaren avslutar sfi-studierna på grund av brist på framsteg i utbildningen. Det kallades tidigare 11 -avslut men heter i och med den nya skollagen 16 -avslut varför den dubbla benämningen används här.

14 Eskilstuna kommun Datum 14 (47) Avbrott 2012 K12 M K13 M13 Antal varav förklarliga skäl Andel förklarliga skäl 55 % 60 % 48 % 64 % 64 % 64 % En jämförelse med 2012 visar att andelen avbrott av förklarliga skäl har ökat. 64 procent av avbrotten på sfi under 2013 hade förklarliga skäl. Andelen avbrott av förklarliga skäl är lika stor för kvinnor och män under 2013 vilket är en stor förändring från 2012 års ordentliga skillnad mellan könen. Det totala antalet avbrott på sfi har sjunkit med drygt fem procent mellan 2012 och 2013, vilket är mer anmärkningsvärt med tanke på det ökade antalet inskrivna. 57 procent av avbrotten görs av kvinnor vilket stämmer bra överens då det har varit en lika stor andel kvinnor inskrivna under året. För sin andel kan det således bedömas att kvinnor och män har gjort avbrott på sina sfi-studier i samma utsträckning under Fördelningen på kön liknar även den för tidigare år. Nedan redovisas fördelningen av avbrott på interna respektive externa kurser för Avbrott 2013 Interna K int. M int. Externa K ext. M ext. Antal varav förklarliga skäl Andel förklarliga skäl 65 % 69 % 60 % 62 % 58 % 69 % Tabellen visar att det antalsmässigt är fler avhopp på interna utbildningar men att de också i något större utsträckning är av förklarliga skäl vilket måste ställas i relation till antalet inskrivna elever. På de interna utbildningarna är det flest kvinnor som har gjort avbrott av förklarliga skäl medan det på de externa utbildningarna tvärtom är en högre andel män. Tabellen nedan visar fördelningen av avbrottsorsaker under 2013 och vårterminen 2012 då ingen fördelning tagits fram för höstterminen det året. Avbrottsorsak Antal VT12 Andel VT12 Antal 2013 Andel 2013 Arbete* 18 5,8 57 9,4 Annan orsak 36 11,7 36 5,9 Eget avbrott 26 8,4 36 5,9 Flyttat kommun* 9 2,9 22 3,6 Icke godkänt 32 10,4 - - Uteblivit 62 20, ,2 Praktik* 5 1,6 9 1,5 Föräldraledighet* 28 9,1 43 7,1 Sjuk* 8 2,6 21 3,4 Lämnat landet* 14 4,5 12 2,0 Annan utbildning* 18 5,8 31 5,1 11/16 * 53 17, ,9 Totalt * Markerade orsaker räknas som förklarliga skäl till avbrott Tabellen visar att de vanligaste anledningarna till avhopp från sfi var att personen uteblivit från undervisningen eller på grund av avslut enligt 11 eller 16. Andelen avbrott på grund

15 Eskilstuna kommun Datum 15 (47) av att personen uteblivit har ökat något sedan 2012 medan andelen avslut enligt 11/16 har ökat med nästan 15 procentenheter. För att undvika avbrott har studerande på sfi som har behov av extra stöd möjlighet till detta på olika sätt, dels i studiehall och dels genom individuellt stöd. 11/16 -avslut redovisas separat nedan. 11/16 -avslut Antal Under 2013 gjordes 194 avslut enligt ovanstående paragrafer varav 89 stycken på kommunala sfi och 105 stycken på den externa sfi-utbildningen via Lernia. Det visar sig ha skett en ökning av antalet avslut enligt 11/16 med nästan 37 procent sedan Bortsett från 2011, som anses vara ett avvikelseår, kan en stadig ökning ses från 2010 med totalt 85 procent. En delförklaring till denna ökning skulle kunna vara att antalet inskrivna elever har ökat under samma period. Bortsett från 2011 har en stadig ökning av inskrivna elever setts mellan 2010 och 2013 med 31 procent. För att motivera till att fullfölja sina studier införde riksdagen sfi-bonus sommaren 2010 och rutiner för hantering av detta togs fram och utvecklades under Bonusen innebär att nyanlända personer som klarar utvalda kurser inom viss tid kan få pengar i syfte att fortare lära sig svenska och på så vis lättare få arbete i Sverige. Nedan redovisas antalet ansökningar och beviljade sfi-bonusar under 2011, 2012 och Sfi-bonus Ansökningar Beviljade Andel beviljade 81 % 58 % 54 % En viss ökning av antalet ansökningar och av antalet beviljade sfi-bonusar kan ses under Andelen beviljade bonusar har dock minskat med fyra procentenheter från Vid en jämförelse med 2011 års sfi-bonus blir det tydligt att en väldigt kraftig ökning av ansökningar har skett men att en betydligt mindre andel idag beviljas. Detta beror troligen på att det blivit mer välkänt i målgruppen att bonusen finns att söka samt att information och rutiner utvecklats. Specifika kunskapskrav Läroplanen redogör även för ett antal specifika krav och framställer att det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,

16 Eskilstuna kommun Datum 16 (47) har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt kunskaper om andra kulturer, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, arbetsmarknaden och de roller som parterna på arbetsmarknaden har samt arbetsrätt och arbetsmiljö, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livs- och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband samt kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Här görs ingen djupare analys av vilka kunskaper som är inkluderade i respektive kurs på sfi utifrån dessa kriterier men utbildningen inom sfi bedrivs, som nämnts, efter Skolverkets uppsatta kursplaner. I och med detta och lärarnas individuella arbete erbjuds eleverna möjlighet att förvärva de kunskaper som, enligt kunskapskraven ovan, ska innehas efter avslutad kurs förutsatt att de uppnår godkänt betyg. Riktlinjer Under rubriken kunskaper redovisas även ett antal riktlinjer som berättar att alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande. Riktlinjerna inkluderar också information om att läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och utformning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, stimulera, handleda och stödja eleven, i förekommande fall samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, och i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning.

17 Eskilstuna kommun Datum 17 (47) Stöd Den individuella studieplanen, som samtliga sfi-elever har, utgår från elevens behov, förutsättningar och erfarenheter och ligger till grund för undervisningen. Utifrån studieplanen kan eventuella behov av stöd utläsas då uppföljningar genomförs regelbundet. Läraren kan då se om eleven behöver stöd med någon del av sin undervisning och erbjuda detta. Föreligger behov av extra stöd, utöver det som läraren normalt ger, så sätts detta in. Det innebär att eleven får gå i en mindre grupp där läraren ger mer individuellt stöd utifrån elevens specifika behov. Utöver detta finns också läs- och skrivstöd där två personer arbetar med att ge eleverna stöd så att de kan nå målen. Genom dessa insatser uppmärksammas de elever som är i behov av stöd, undervisningen sker utifrån elevens behov och förutsättningar och personalen stimulerar, handleder och stödjer eleven. Under hösten 2013 genomfördes en enkätstudie både på interna och på externa kurser inom sfi. I denna enkät ställdes specifika frågor kring stöd i undervisningen. Dessa resultat redovisas nedan uppdelat på intern respektive extern sfi-undervisning. Diagrammet visar att över 90 procent svarar alltid eller ofta på samtliga frågor angående stöd från skolan och läraren.

18 Eskilstuna kommun Datum 18 (47) Vad gäller enkätresultatet från den externa sfi-undervisningen visar det att något färre svarar alltid eller ofta på frågorna vid en jämförelse med den interna undervisningen men att resultaten fortfarande är mycket positiva. Lärarna på sfi-undervisningen uppmärksammar i stor utsträckning de elever som är i behov av stöd och erbjuder hjälp under lektionstid. De svarande eleverna upplever sig få det de behöver från skolan för att klara sin kurs vilket kan härledas till att utbildningen utgår från den enskildes behov och förutsättningar samt att de får önskat stöd från skolan och läraren. Eleverna upplever i stor utsträckning att lärarna lyssnar på dem och att de bemöter dem med respekt vilket stimulerar eleverna att utvecklas så långt som möjligt. Teori och praktik Utbildningen inom sfi är till stor del teoretisk men praktiska inslag genomförs regelbundet. Eleverna gör olika studiebesök då detta passar in i undervisningen. Lärande sker också genom alla sinnen exempelvis genom att eleverna skriver en text och sedan filmar en redovisning av denna text för att kunna använda som underlag för vidare inlärning. Ett antal praktiska undervisningsinslag är återkommande. Naturstig är ett sådant inslag där eleverna får åka ut i naturen och lära sig om skog och miljö. Sfi har också en miljövecka två gånger per år då eleverna får göra studiebesök på Eskilstuna Energi och Miljö och lära sig om sopsortering och liknande. Ett annat mer praktiskt inslag är den demokrativecka som återkommer en gång om året då eleverna bland annat får göra besök i riksdagshuset och genomföra ett val i stadshuset. Samverkan Samverkan sker inom sfi på flera olika sätt. Lärarna har både arbetslag där de samverkar och spårlag där lärare i samma spår träffas och exempelvis utvecklar gemensamt material. I spårlagen kan de också ha diskussioner kring en text och göra sambedömningar utifrån betygskriterierna för att det ska vara enhetligt. Samverkan sker också med de externa

19 Eskilstuna kommun Datum 19 (47) utbildningsanordnarna för sfi. Under 2013 har ett gemensamt utvecklingsarbete genomförts för att tillse en likvärdig utbildning. Det har bland annat handlat om vilket material som ska användas i undervisningen och hur överlämning av information ska ske från den lärare som hade steget innan till den nya läraren då elever går vidare i sin undervisning. En campusgrupp med representanter från vuxenutbildningens alla olika delar träffas regelbundet för att diskutera kompetensutveckling, målgrupp och liknande. Med målgrupp avses att se vilka elever som finns och hur dessa på bästa sätt bemöts. Således sker samverkan på många olika plan inom sfi. Lärarna samverkar för att eleverna ska ha de bästa förutsättningarna för att uppnå målen och samtlig personal samverkar för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande. Vetenskapliga grunder och forskning Vad det gäller att tydliggöra för eleverna vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som undervisningen vilar på kan detta vara svårt då det handlar om nyanlända som går på sfi. Lärarna försöker dock visa på olika perspektiv i undervisningen vilket kan vara en utmaning då kunskapssynen kan skilja sig åt. De förmedlar att allt inte behöver betraktas som antingen svart eller vitt utan att saker kan ses från olika perspektiv. Lärarna använder sig också av metoder som har grund i forskning och vad som visat sig fungera för sfiundervisning. Jämställdhet Inom sfi-undervisningen arbetas det mycket med jämställdhet. Det är särskilt viktigt för målgruppen där flera olika traditioner och värderingar ska mötas i ett klassrum. I undervisningen lyfts därför alltid det demokratiska perspektivet fram tillsammans med de mänskliga rättigheterna vid beskrivningar av det svenska samhället och arbetslivet. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar på så vis hela undervisningen inom sfi Utbildningsval arbete och samhällsliv Läroplanen påpekar elevens rätt att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen, såsom komvux och sfi, vilket kräver en nära samverkan dem emellan. Det uppmärksammas också att samverkan ska ske med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola, universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Anledningen till detta är att utbildningen som bedrivs ska vara av hög kvalitet samt att de ska få underlag inför framtida utbildnings- och yrkesval. Det framhävs också att studie- och yrkesvägledning är av stor vikt med tanke på arbetslivets fortlöpande förändring avseende behov av kompetens och rekrytering. För att uppnå detta har ett antal mål gällande utbildningsval formulerats i läroplanen. Mål Vuxenutbildningens mål angående utbildningsval är att varje elev får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov, ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade, utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,

20 Eskilstuna kommun Datum 20 (47) medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få, har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bl.a. arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning, har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och arbetsliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Det finns även ett antal riktlinjer gällande utbildningsval vilka säger att efter att rektorn har fördelat arbetet så ska personalen bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja och ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna och verksamhetens personal samt i samhället, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen nyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om olika utbildningsmöjligheter. Studie- och yrkesvägledning Två studie- och yrkesvägledare finns kopplade direkt till sfi och fler arbetar i kommunens ServiceCenter. Med dessa kan eleverna boka tid för att få stöd och underlag för val av utbildning och yrke. Eleverna ges information inför val av framtida sysselsättning inom studie- och yrkesliv och till grund för detta har studie- och yrkesvägledaren den individuella studieplanen och kartläggningen. Dessutom samverkar lärarna och studie- och yrkesvägledarna med varandra avseende eleverna och deras tidigare erfarenheter. Detta innebär att informationen kan ges med hänsyn till individens egen bakgrund, förutsättningar och kunskaper. I arbetet som studie- och yrkesvägledare ingår det också att främja det enskilda valet och att motverka begräsningar av val baserade på föreställningar om kön, social- eller kulturell bakgrund. Hos studie- och yrkesvägledarna erbjuds också hjälp med validering av kunskaper och kontakter med högskola för elever med akademisk bakgrund. Detta sker idag på en individuell nivå men det är tänkt att se annorlunda ut från och med hösten 2014 då ett akademikerspår startar inom sfi. Studie- och yrkesvägledarna ger regelbunden information till eleverna kring vilket stöd de kan erbjuda.

21 Eskilstuna kommun Datum 21 (47) För att eleverna ska vara så insatta som möjligt i olika valmöjligheter och möjligheter som finns efter avslutade sfi-studier så genomförs ett antal insatser inom undervisningen. Lärarna använder sig av elevens individuella studieplan för att kunna utgå från individuella kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Det kan exempelvis handla om att eleven får läsa eller skriva texter baserat på tidigare yrkesområde. Inom undervisningen genomförs också studiebesök och föreläsare bjuds in med teman inom utbildning och arbetsliv för att eleverna ska få en inblick i vilka valmöjligheter som finns. På så vis nyttjas kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Under 2013 har exempelvis representanter från kvinnligt företagande varit på sfi och gett information utifrån sitt perspektiv. Var femte vecka har sfi också ett yrkestema och för elever inom heltidsmodellen ges mer information kring arbetsmarknad. Vad gäller förväntade kompetensbehov, arbetsrätt och arbetsmiljö är det inget som ingår i undervisningen utan mer upp till respektive lärares egen kunskap kring detta och information som förvärvas genom exempelvis studiebesök. De elever som är inskrivna på Arbetsförmedlingen får dock mer information kring detta därifrån. Behovet av personlig utveckling inom yrket, när detta skulle bli aktuellt, är heller inget som ingår specifikt i undervisningen på sfi. Det som däremot görs är att i så stor utsträckning som möjligt försöka utveckla egenskaper såsom att vara kommunikativ och liknande samt att erbjuda flexibilitet för elever som väljer att arbeta vid sidan av studierna. För att få information kring elevernas egen uppfattning gällande sina kunskaper kring och sin förmåga att analysera valmöjligheter och bedöma konsekvenser av dessa behöver eleverna själva tillfrågas. Detta har inte genomförts under 2013 varför ingen uppföljning av dessa påståenden kan göras. För presumtiva elever hålls inga informationsträffar men information finns att hämta på Eskilstuna kommuns hemsida. Det går också att gå till kommunens ServiceCenter och få information och hjälp att söka till sfi. När en person sen har sökt till utbildningen så träffar en lärare den blivande eleven för ett individuellt samtal. Studieplanering Genom de individuella studieplanerna är eleverna själva delaktiga i sitt lärande. Med hjälp av utvecklingssamtalen, då studieplanerna följs upp, beskriver läraren så enkelt och konkret som möjligt var eleverna befinner sig. Läraren beskriver de mål som finns för att eleverna själva ska kunna se var de befinner sig i förhållande till dessa uppsatta mål. För att kunna planera studierna kan eleverna också behöva stöd med studieteknik vilket är något som erbjuds under C- och D-kurserna på sfi då det kan vara svårt att ta till sig av sådan undervisning på de lägre nivåerna där eleverna kan väldigt lite av språket Bedömning och betyg Läroplanen framställer att betyget ska uttrycka i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs. Ett antal mål och riktlinjer har utformats rörande bedömning och betyg. Mål Vuxenutbildningens mål är att varje elev

22 Eskilstuna kommun Datum 22 (47) tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Lärarens uppgifter angående bedömning och betyg beskrivs mer ingående och innebär att läraren ska fortlöpande ge varje elev, och i förekommande fall elevens vårdnadshavare, information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna, och redovisa för eleverna, och i förekommande fall deras vårdnadshavare, på vilka grunder betygssättningen sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Elevens ansvar och bedömning På sfi arbetas det mycket med att göra eleverna delaktiga i sin egen utbildning. Detta sker, som tidigare beskrivits, med hjälp av de individuella studieplanerna, regelbundna utvecklingssamtalen och erbjudande om stöd vid behov. På detta vis ger sfi förutsättningar för eleverna att ta eget ansvar för sin utbildning. Mycket handlar dock om individuella förutsättningar och språknivå gällande hur väl eleven kan ta till sig av informationen som erbjuds. Eleverna får information kring vilka kriterier betygssättningen sker på och kursmålen diskuteras och konkretiseras i utvecklingssamtalen. Då får de också information om egna studieresultat och utvecklingsbehov. Eftersom eleverna inom sfi är vuxna är det dock inte aktuellt att ge dylik information till vårdnadshavare. Eleverna själva har dock inte, under 2013, tillfrågats om sin upplevda förmåga att ta ansvar för sitt lärande och att bedöma sina studieresultat varför påståendena endast kan besvaras från personalens perspektiv. Betygssättning Bedömning och betygsättning av eleverna görs utifrån samtlig information om elevens kunskaper som läraren har tillgänglig. Detta görs i förhållande till de nationella kunskapskraven för respektive kurs som finns i Skolverkets kursplan. Det finns en organisation för att lärarna ska kunna sambedöma exempelvis nationella prov. Detta innebär att läraren alltid för någon form av diskussion med en kollega vid betygsättning Rektorns ansvar Läroplanen beskriver att det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor vilket det görs i Eskilstuna. Vuxenutbildningen har fyra rektorsområden varav ett består av sfiutbildningen. Rektorn har, enligt läroplanen, ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och